Utfordringer i matematikkundervisningen. voksne innvandrere med liten skolegang

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utfordringer i matematikkundervisningen. voksne innvandrere med liten skolegang"

Transkript

1 Utfordringer i matematikkundervisningen i møte med voksne innvandrere med liten skolegang Sandefjord 2015 Madeleine Löwing

2 Matematik är ett kommunikationsmedel I många vardagssituationer behöver vi använda siffror och kvantifiera för att få svar på frågor och förmedla olika budskap. Vad betyder 200 gram på varan man handlar och som kostar 19,80 kr (men du måste betala 20 kronor i kassan) Vad betyder ta buss 45 klockan till ändhållplatsen och fortsätt sedan gå 500 meter. Mätning, tid, längd, area, volym.

3 Vardagen ser olika ut i olika kulturer Man har kanske inte samma syften med matematiska aktiviteter i alla hem. Behov av exakthet vid mätning, kvantifiering och punktlighet varierar mycket i tid och rum. I den svenska skolan betonas betydelsen av exakta siffror och mått. T.ex. våg och måttband presenteras som ett centralt redskap i hemkunskap och slöjd. Detta kan förbrylla individer som aldrig mäter och väger exakt hemma när de snickrar, syr eller bakar. Ögonmått och fingerfärdighet har de utvecklat på ett annat sätt och med andra resultat. Digitala ur och kölappar appellerar också till andra tankefärdigheter än solur och medvetenhet om de sist inkomna.

4 Olika men lika. Små barn är av naturen nyfikna och försöker göra omvärlden begriplig. De upplever situationer som har med kvantitet att göra och ser tidigt relationer mellan dessa kvantiteter. Utifrån sina erfarenheter utvecklar de strategier för att lägga ihop, separera, jämföra och fördela. Sådana räkne- och modelleringsstrategier är universella och utvecklas intuitivt hos alla barn, oavsett bakgrund, i syfte att förstå och hantera sin omgivning

5 Vilka kunskaper har individen med? Informella matematikkunskaper. Skolkunskaper på olika nivå. Få kunskaper? Den stora utmaningen är att koppla individens informella kunskaper till mer formella kunskaper som behövs i den nya kulturen.

6 Norska

7 Svenska noll ett två tre fyra fem sex sju åtta nio tio elva tolv tretton fjorton femton sexton sjutton arton nitton tjugo tjugoett tjugotvå trettio fyrtio femtio sextio sjuttio åttio nittio 100 etthundra 101 etthundraett 200 tvåhundra 1000 ettusen 1100 ettusenetthundra 2000 tvåtusen

8 Vietnamesiska 0 hông 1 một 2 hai 3 ba 4 bốn 5 năm 6 sáu 7 bảy 8 tám 9 chín 10 mười 11 mười một 12 mười hai 13 mười ba 14 mười bốn 15 mười năm 16 mười sáu 17 mười bảy 18 mười tám 19 mười chín 20 hai mười 21 hai mười một 22 hai mười hai 30 ba mười 40 bốn mười 50 năm mười 60 sáu mười 70 bảy mười 80 tám mười 90 chín mười 8

9 Arabiska ٠ ١ ٢ ٣ ٤ ٥ ٦ ٧ ٨ ٩ siffr wahed ithnan thalatha arbaa khamsa sita sàbaa thamania tisaa ١٠ ١١ ١٢ ١٣ ١٤ ١٥ ١٦ ١٧ ١٨ ١٩ ashraa ahda ashar ithna ashar thalathat ashar arbaat ashar khamsat ashar sitat ashar sabaat ashar thamaniat ashar tisaat ashar ٢٠ ٢١ ٢٢ ٣٠ ٤٠ ٥٠ ٦٠ ٧٠ ٨٠ ٩٠ ishroon wahed wa ishroon ithnan wa ishroon thalathoon arbaoon khamsoon sittoon sabboon thamanoon tissoon 9

10 Somaliska I vissa delar av Somalia läses talen som i tabellen, alltså med entalen före tiotalen. I andra delar av Somalia gör man tvärtom och läser entalen efter tiotalen. Tiotalen är oregelbundet uppbyggda eber kow laba saddex afar shan lix toddoba sideed sagaal toban kow iyo toban laba iyo toban saddex iyo toban afar iyo toban shan iyo toban lix iyo toban toddoba iyo toban sideed iyo toban sagaal iyo tobal boqol 101 boqol iyo kow 200 laba boqol kun kun iyo kow labaatan kow iyo labaatan laba iyo labaatan sodon afartan konton lixdan toddobaatan sideetan sagaashan

11 Tigrinska (Tigrinja)

12 Betydelsen av den kunskap individen redan behärskar Det som eleven redan kan och vet har avgörande betydelse för möjligheten att förstå och lära sig ett nytt innehåll. Aktuell forskning är överens om att ny kunskap utvecklas genom att man utgår från vad individen redan kan. Dessa kunskaper tar läraren lätt reda på med hjälp av välstrukturerade diagnostiska uppgifter.

13 Saknad förkunskap. För eleven är det helt avgörande att ha samtliga förkunskaper för att ha möjlighet att förstå ett begrepp. Syftet med formativ bedömning är att sätta fingret på vad som gör att eleverna inte lär sig det läraren undervisar.

14 Vad du bör tänka på i undervisningen för att eleverna ska utveckla sitt matematiska kunnande. Det finns grundläggande kunskaper som är avgörande för den fortsatta förståelsen. En verktygslåda med beräkningar och begrepp Hur ska en elev kunna detta innehåll. Vad innebär det att behärska.. Olika aspekter av begreppet Vilka möjligheter ges eleven att visa sina kunskaper? Kartläggning

15 Researchers now have hard empirical evidence that learning does lead to higher achievement when using assessment. (Wiliam, 2008) Ramverk för formativ bedömning omfattar tre centrala processer nämligen att fastställa var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling, vilka målen är och vilket innehåll eleven behöver förstå för att nå målen.

16 Vilket språk är det eleverna förväntas behärska/skall lära sig? När det gäller att lära sig matematik, är det inte tillräckligt att behärska ett vardagsspråk. Eleverna måste tillägna sig ett skolspråk och mer specifikt såväl ett formellt som ett informellt språk för att lära och kommunicera matematik. Det kräver också att läraren har kunskaper om hur matematiken ser ut på elevens modersmål, detta för att undvika sådana svårigheter som uppstår på grund av negativ transfer. För att med kontinuitet följa upp elevens matematiska utveckling krävs det till en början en matematikundervisning på elevens modersmål. Därefter krävs det stöd på modersmålet. Det krävs ett språkutvecklande arbetssätt för att bygga upp nya begrepp (även på ett andraspråk).

17 Vad kan kulturella och språkliga skillnader innebära? En felaktig transfer från modersmålet kan leda till en övergeneralisering i andraspråket (Hammarberg, 2004). Lyfta fram likheter och skillnader i de båda språkens strukturella uppbyggnad när det gäller matematik. Det här kräver att elevens lärare är medvetna om de matematiska begreppens språkliga struktur på båda språken. 17

18 Negativ transfer från arabiska På arabiska skrivs subtraktionen 14 9 = 5 så här 14 heter arbaat ashar alltså fyra-tio, läst från höger. När eleven lärt sig att likahets-tecknet skall stå till höger kan det bli 9 14 = 5 18

19 Analysinstrument för klassrumsspråket Två huvudkategorier av klassrumsspråk : Det reglerande språket, det språk som används för social kontroll av arbetet i klassrummet t.ex. tillsägelser, frånvarokontroll, etc. Det undervisande språket, som används i inlärningssyfte, t ex för att förklara och exemplifiera matematiska sammanhang. Olika aspekter av undervisningsspråket relaterat till undervisningens innehåll : Formellt undervisningsspråk, som i sin tur delas upp i Beskrivande (algoritmiskt) språk och Förklarande språk Informellt undervisningsspråk, som delas upp i Tillämpande (vardagsanknutet) språk Laborativt (manipulativt) språk.

20 Hur språk och kunskapsutveckling hänger ihop Utveckling av inre psykologiska funktioner sker utifrån sociala funktioner. Social interaktion som grund för kognitiv utveckling Dialog Monolog Tänkande All the higher functions originate as actual relationships between individuals." (Vygotsky,1978).

21 Matematik, en abstrakt och generell vetenskap för problemlösning och metodutveckling. Matematiken är abstrakt: den har frigjort sig från det konkreta ursprunget hos problemen, vilket är en förutsättning för att den skall kunna vara generell dvs. tillämpbar i en mångfald situationer,. (NE) Ett mål med skolans matematikundervisning är att eleverna skall lära sig abstrahera matematiska idéer och operationer på ett sådant sätt att de kan generaliseras till nya talområden och till att lösa problem av olika slag, i olika situationer. Den moderna västerländska kulturen kräver en hög nivå av abstrakt tänkande och vi måste därför tidigt uppmuntra barn till detta abstrakta tänkande. Det är pedagogens uppgift att hjälpa barnet vidare i hans eller

22 Matematikkunnnade Talspråk: Hur långt är det till? Hur bred är vägen? Hur högt är huset? Formaliserat språk: Vilken längd har? Vilken är vägens bredd? Vilken höjd har huset? Ofta tar man ytterligare ett steg mot abstraktion och uttrycker relationer mellan olika begrepp i formler. Till exempel A = l. b och V = l. b. h. En elev som inte har förstått den elementära grammatiken för det matematiska formelspråket, kan inte utläsa uttryck som 3(2+5) eller r 2 och har därmed ingen chans att göra ens de enklaste räkneuppgifter Matematiskt fackspråk: produkt, dividera, funktion, kontinuerlig, bråk, relation, ben, volym, tal, etc. har inom matematiken betydelser som kan skilja sig från allmänspråket

23 Matematiska ord och begrepp När man till exempel skall visa att en triangel har vinkelsumman 180 O, betyder inte en triangel en enda triangel eller en speciell triangel utan en godtycklig triangel det vill säga i det här fallet alla trianglar. Ett annat exempel är kuben som har sex sidoytor. Varje sådan sidoyta har formen av en kvadrat som i sin tur har fyra sidor. Dessa sidor är i sin tur kanter i kuben. En godtycklig punkt på grafen betyder inte att man kan välja punkten godtyckligt. Det betyder alla punkter på grafen.

24 Att läsa tal i decimalform Beräkna ¼ av 0,16 Läser man noll komma sexton så blir svaret ofta 0,4 Läser man sexton hundradelar så blir svaret fyra hundradelar alltså 0,04 Under en och samma lektion lästes talet 2,385 som Två komma tre åtta fem Två komma trehundraåttiofem Två hela och trehundraåttiofem tusendelar Jämför detta med vilket tal som är störst 2,9 eller 2,10

25 Matematikens språk är ett exempel på en genrer inom språk eller ett ämnesspråk Det är ett vetenskapligt språk där såväl termer som ett speciellt skriftspråk är avgörande för att tolka och kommunicera ett innehåll. Man talar om Matematikens register. Ett av målen med skolans matematikundervisning är att eleven ska förstå vikten av att behärska matematikens uttrycksformer för att kommunicera. Det är viktigt att lärare i de tidigare årskurserna förstå språkets och konkretiseringens betydelse inom den grundläggande matematikundervisningen Med tanke på elever med invandrarbakgrund bör det i skolan uppmärksammas att det finns kulturella skillnader som råder i vardagen och i skolan avseende t.ex. talens uppbyggnad och undervisningsspråket.

26 För invandrade elever är tolkning ett centralt begrepp Hjärnan arbetar under ett ständigt högtryck för att tolka signalerna och budskapen, och ändå blir mycket oförklarat. Man vet inte om man förstått det någon säger, för man vet inte vad det är man borde eller skulle förstå. (Wellros, 1998)

27 Kultur och trygghet Kulturen lär oss viktiga mönster för kommunikation: Den visar oss regelbundenheter som är möjliga att förutse och använda oss av i vårt eget handlande. Den förvandlar komplicerade handlingsmönster till vanor och rutiner och erbjuder oss färdiga tanke-mönster. När man är vuxen och talar sitt modersmål är man sällan medveten om pragmatikreglerna när man kommunicerar med varandra. ( 27

28 Vad betyder en?

29 Nyanlända Det tar lång tid för en elev att, utan hjälp av sitt modersmål, bygga upp ett andraspråk med vars hjälp man på ett effektivt sätt kan lära nya begrepp, t.ex. i matematikundervisningen (Hyltenstam och Toumela, 1996). Under tiden är det viktigt att eleven kan fortsätta sin begreppsutveckling på modersmålet, som är elevens instrument för att erinra sig och kommunicera alla tidigare, formella som informella, erfarenheter av matematik

30 Subtraktionsuppställning en Arabiska 54 Lånemetod 28 - Tamil 54 - Lånemetod 28 = Franska 54 Lika tillägg - 28 Polska 54 - Lånemetod 28 = Thailändska 54 Lånemetod 28 Ryska 54 Lånemetod

31 Konkretisering i flerspråkiga klassrum. Det är bara att göra en code-swich Under en lektion i Syd-Afrika skulle läraren på engelska förklara hur man bildar tal som 38 av tiotal och ental

32 När eleverna inte förstod övergick läraren till att förklara med pengar 0rand 10 Rand På afrikaans heter 38 ag en dertig Men på engelska heter 38 thirty-eight 32

33 Läraren gick nu tillbaka till talkorten Eleverna använde talkorten så här: Läraren gjorde nu en ny code-switch, den här gången till modersmålet. Men på tswana och xhosa heter 38 två från 40 (som på latin). 33

34 Konkretisering Matematik handlar om att abstrahera. Den som inte kan abstrahera kan inte tänka djupare än på det man just ser eller tar i. När man skall förklara matematiska begrepp och metoder räcker inte alltid fantasin och språket till. I sådana fall måste man som lärare konkretisera. När en elev har förstått - alltså abstraherat har eleven fått ett instrument för att tänka sig de fenomen eller situationer man konkretiserat. Det är då viktigt att eleven får använda denna nya mentala förmåga. Ett material (en artefakt) kan aldrig vara konkret i sig. Det är läraren som kan ge det liv genom att använda det som stöd för språket. Konkretiseringen skall leda fram till ett speciellt mål. Även en metafor eller en tidigare erfarenhet är lämpligt att använda för att konkretisera

35 Att arbeta språkutvecklande i matematik Språkinriktad undervisning inom alla ämnen är en didaktik där såväl de ämnesmässiga målen och språkfärdighetsmålen är explicita. Undervisningen mot dessa mål är kontextrik, full av rika möjligheter till interaktion och innehåller språklig stöttning

36 Hur planerar man en språkinriktade undervisning inom ett matematikämnet? Skolbokstexter och uppgifter: matematiska begrepp diskuteras i klassrummet så att inflödet blir begripligt. Svåra ord och begrepp identifieras och förklaras. Läraren främjar aktivt deltagande i en interaktion, både gruppsamtal och individuella kontakter och ger eleverna tillfälle att själva producera nya språkliga element genom att tala och skriva. Läraren ger återkoppling på språkets former, sättet att uttrycka sig, och på innehållet. Detta bör integreras i lektionens planering.

37 Om begrepp och aspekter av begreppet som uttrycks med olika ord. Tanken är att man varje vecka arbetar med ett nytt, överordnade matematiskt begrepp såsom större än, mindre än och lika med. Arbetet kan ske stegvis samtidigt som eleverna lär sig använda de matematiska termer och/eller de vardagsord som tillhör begreppet. Detta är en förutsättning för att kommunicera begreppen och att lösa problem. Till varje begrepp knyts olika vardagliga ord. Ord som uttrycker aspekter av begreppen; Fler, färre, lika många Stor och liten Lång och kort Tung och lätt

38 Lärare bör använda utvärdering för att keep learning on track Läraren (och kamraterna) bör vara noga med att ge respons och varsamt korrigera språk och uttal. Det räcker emellertid inte att behärska begrepp och termer. Eleverna måste också ha flyt i sitt räknande. Låta eleverna kontinuerligt träna den aritmetik som hänger samman med de nya begreppen. Återkoppling bör vara relaterad till olika aspekter av de begrepp som undervisas Det är främst uppgiftsrelaterad återkoppling som visat sig vara avgörande för inre motivation. Återkoppling på uppgiftsnivå är också mest effektiv om den inte är för specifik utan ger kunskap som kan användas utöver den specifika uppgiften, sikta framåt. Återkoppling på personlig nivå, värderande återkoppling till eleven alltså beröm på personnivå, utan koppling till själva uppgiften eller innehållet, är den typ av återkoppling som har minst effekt på lärandet. (Hattie & Timperley, 2007)

39 Hur lär sig eleven matematik på ett nytt språk? För att med kontinuitet följa upp elevens matematiska utveckling krävs det till en början en matematikundervisning på elevens modersmål. Därefter krävs det stöd på modersmålet och ett språkutvecklande arbetssätt för att bygga upp nya begrepp på ett andraspråk. 39

40 Madeleine Löwing

Aritme'k med fokus på nyanlända elever. Madeleine Löwing

Aritme'k med fokus på nyanlända elever. Madeleine Löwing Aritme'k med fokus på nyanlända elever Madeleine Löwing www.madeleinelowing.se madeleine@lowing.eu Kultur och matema'kundervisning Andelen elever med invandrarbakgrund ökar i våra klasser. Undervisningen

Läs mer

DIAMANT. NaTionella DIAgnoser i MAtematik. En diagnosbank i matematik för skolåren före årskurs 6.

DIAMANT. NaTionella DIAgnoser i MAtematik. En diagnosbank i matematik för skolåren före årskurs 6. DIAMANT NaTionella DIAgnoser i MAtematik En diagnosbank i matematik för skolåren före årskurs 6 Matematikdelegationens betänkande Det är vår övertygelse att alla barn och ungdomar som kan klara en normal

Läs mer

Kartläggnings- och diagnosmaterial inom matema3k. Madeleine Löwing

Kartläggnings- och diagnosmaterial inom matema3k. Madeleine Löwing Kartläggnings- och diagnosmaterial inom matema3k Madeleine Löwing Kartläggningsmaterial i matema3k Utvärdering diagnos3k The teachers should use assessment to keep learning on track. An assessment: monitors

Läs mer

Utmaningar inom matematikundervisningen

Utmaningar inom matematikundervisningen Utmaningar inom matematikundervisningen 14 mars 2016 Madeleine Löwing www.madeleinelowing.se www.mattediagnos.se ! Varför är det viktigt att lära sig matematik?! Vad betyder matematiksvårigheter i utbildning

Läs mer

DIAMANT. NaTionella DIAgnoser i Matematik. Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9. Anpassat till Lgr 11. Löwing januari 2013

DIAMANT. NaTionella DIAgnoser i Matematik. Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9. Anpassat till Lgr 11. Löwing januari 2013 DIAMANT NaTionella DIAgnoser i Matematik Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9 Anpassat till Lgr 11 Diamantmaterialets uppbyggnad 6 Områden 22 Delområden 127 Diagnoser Till varje Område

Läs mer

Geometri med fokus på nyanlända

Geometri med fokus på nyanlända Geometri med fokus på nyanlända Borås 17 januari 2017 Madeleine Löwing Tala matematik Bygga och Begripa Begrepp i Geometri Använda förklaringsmodeller som hjälper eleven att bygga upp långsiktigt hållbara

Läs mer

Aritme'k och labora'va material med fokus på nyanlända elever. Madeleine Löwing Lena Trygg

Aritme'k och labora'va material med fokus på nyanlända elever. Madeleine Löwing Lena Trygg Aritme'k och labora'va material med fokus på nyanlända elever Madeleine Löwing Lena Trygg NCM:s matematikverkstad Grupper max 12 personer Kontakta Lena Lena.Trygg@ncm.gu.se Matema'k är en abstrakt och

Läs mer

Madeleine Löwing och Karin Wallby PROBLEMLÖSNING

Madeleine Löwing och Karin Wallby PROBLEMLÖSNING Madeleine Löwing och Karin Wallby PROBLEMLÖSNING Trollkarlen Anton har 14 grå, 8 vita och 6 svarta möss i sin hab. Med förbundna ögon plockar han upp en mus i taget ur haben. Hur många möss måste han ta

Läs mer

Förkunskapernas betydelse i matematikundervisningen

Förkunskapernas betydelse i matematikundervisningen Förkunskapernas betydelse i matematikundervisningen Norrtälje 26 maj 2014 Madeleine Löwing Matematik är ett kommunikationsmedel I många situationer används matematiska modeller för att få svar på frågor

Läs mer

Under de senaste 20 åren har vi båda,

Under de senaste 20 åren har vi båda, madeleine löwing & wiggo kilborn Matematik på ett andraspråk Vad krävs det för att lära sig matematik med framgång? Här analyseras några faktorer med inriktning på elever med annat modersmål än svenska.

Läs mer

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor

Läs mer

TESTVERSION. Inledande text, Diamant

TESTVERSION. Inledande text, Diamant Inledande text, Diamant Diamant är en diagnosbank i matematik som består av 55 diagnoser, avsedda för grundskolan. Fokus ligger på grundläggande begrepp och färdigheter. Tanken med diagnoserna är att de

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till

Läs mer

Statistik. Mätning. Talmönster och Formler. Diagnosbank för de tidiga skolåren (Förskoleklass skolår 5)

Statistik. Mätning. Talmönster och Formler. Diagnosbank för de tidiga skolåren (Förskoleklass skolår 5) DIAMANT NaTionella DIAgnoser i MAtematik Statistik Aritmetik Geometri Bråk och Decimaltal Mätning Talmönster och Formler Diagnosbank för de tidiga skolåren (Förskoleklass skolår 5) Madeleine Löwing L Projekledare,

Läs mer

Nu består Diamant av 127 diagnoser, avsedda

Nu består Diamant av 127 diagnoser, avsedda Marie Fredriksson & Madeleine Löwing Diamantdiagnoser för hela grundskolan Diamantdiagnoserna har nu anpassats till Lgr 11 och är utvidgade till att omfatta kursplanens matematikinnehåll till och med årskurs

Läs mer

Samhället och skolan förändras och matematikundervisningen som den

Samhället och skolan förändras och matematikundervisningen som den Saman Abdoka Elevens bakgrund en resurs De senaste tjugo åren har inneburit stora förändringar för såväl samhälle som skolmatematik. Ur en lång erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klassrum ger

Läs mer

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 4-6 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera och lösa

Läs mer

Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder

Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder En utvärdering av matematiksatsningen Madeleine Löwing,, Eva Färjsjö Södertörns Högskola och Göteborgs Universitet Övergripande

Läs mer

Taluppfattning. Talområde 10-20. Systematisk genomgång tal för tal

Taluppfattning. Talområde 10-20. Systematisk genomgång tal för tal Taluppfattning Talområde 10-20 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Wendick-modellens träningsmaterial Wendick-modellen består av en serie med strukturerade träningsmaterial

Läs mer

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

ARBETSPLAN MATEMATIK

ARBETSPLAN MATEMATIK ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera

Läs mer

Mona Røsseland Författare till Pixel. Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel

Mona Røsseland Författare till Pixel. Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel Temat för föreläsningen Ny läroplan, nya utmaningar! Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel Mona Røsseland Författare till Pixel Hur lyfter PIXEL matematiken? Läraren

Läs mer

Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet

Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet Under veckorna 34-43 arbetar vi med hur man skriver och räknar med tal på olika sätt. Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera

Läs mer

Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan

Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan Flerspråkscentrum Team Introduktion Team Modersmål Övergripande mål Luleå kommun säkerställer den röda tråden så att barn och elever med annat modersmål/minoritetsspråk,

Läs mer

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Arbetsområde: Från pinnar till tal Arbetsområde: Från pinnar till tal Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet - med fokus naturvetenskap

Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet - med fokus naturvetenskap Sammanfattning Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet - med fokus naturvetenskap Skolforskningsinstitutet arbetar kontinuerligt med att ringa in undervisningsnära ämnesområden

Läs mer

Tal i decimalform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal

Tal i decimalform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal Tal i decimalform Kapitlet behandlar Test Beteckningar, även pengar och mätetal 4, 5 Talens storlek 4, 5, 6, 7, 8 Talens relativa storlek 5, 6, 7, 8, 9 Decimalernas värde i positionssystemet 7, 8, 9 5

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Utvidgad aritmetik. AU

Utvidgad aritmetik. AU Utvidgad aritmetik. AU Delområdet omfattar följande tio diagnoser som är grupperade i tre delar, negativa tal, potenser och närmevärden: AUn1 Negativa tal, taluppfattning AUn Negativa tal, addition och

Läs mer

Eva Norén, Anette de Ron och Lisa Österling, Stockholms universitet

Eva Norén, Anette de Ron och Lisa Österling, Stockholms universitet Matematik Grundskola åk 1-9 Modul: Språk i matematik Del 3: Cirkelmodellen - texter i matematik Texter i matematik Eva Norén, Anette de Ron och Lisa Österling, Stockholms universitet I matematikklassrummet

Läs mer

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Lokal planering i Matematik, fskkl. 080415 Grundläggande taluppfattning 1-10, talkamrater 1-10. Träna begrepp som före/efter, mer/mindre, hälften/dubbelt. Parbildning. Ordningstal Längd meter. Vikt kg.

Läs mer

Pedagogisk planering i matematik

Pedagogisk planering i matematik Pedagogisk planering i matematik Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för första delen av HT15 Förankring i kursplanen - L Syfte L Eleven ska genom

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

Mona Røsseland Författare till Pixel. Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel

Mona Røsseland Författare till Pixel. Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel Temat för föreläsningen Ny läroplan, nya utmaningar! Vad innebär den nya läroplanen? Hur möter ni den nya utmaningen med Pixel Mona Røsseland Författare till Pixel Hur lyfter PIXEL matematiken? Läraren

Läs mer

Taluppfattning. Talområde Systematisk genomgång tal för tal

Taluppfattning. Talområde Systematisk genomgång tal för tal Taluppfattning Talområde 10-20 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie med strukturerade kartläggnings- och träningsmaterial

Läs mer

Problemlösning som metod

Problemlösning som metod Problemlösning som metod - för att lära matematik Fuengirola november 2014 eva.taflin@gu.se evat@du.se Problemlösningsmodulens övergripande syfte Att initiera utveckling av lärares egen undervisning utifrån

Läs mer

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande Bedömning Summativ Formativ bedömning en väg till bättre lärande Gunilla Olofsson Formativ ------------------------------------------------- Bedömning som en integrerad del av lärandet Allsidig bedömning

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Språkutvecklande arbetssätt

Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Diamant - diagnosbank i matematik för de tidigare skolåren (F-5)

Diamant - diagnosbank i matematik för de tidigare skolåren (F-5) Diamant - diagnosbank i matematik för de tidigare skolåren (F-5) Statistik Aritmetik Geometri Bråk och Decimaltal Mätning Talmönster och Formler Uppdraget: Utveckling och konstruktion av diagnosmaterial

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll. ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk,

Läs mer

Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang

Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang Hur språkar vi i förskolan? Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang Hur språkar vi i förskolan är framtagen utifrån språknyckeln som är

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Föreläsning med Tiia Ojala. Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Föreläsning med Tiia Ojala. Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Föreläsning med Tiia Ojala 7 januari 2018 Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser

Läs mer

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Stockholm, 30 januari 2015 Sofia Engman och Mikael Olofsson, Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet Vår

Läs mer

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Barn och Familj 2011-02-02 Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Kartläggning i förskolklass genomförs under höstterminens första hälft, under veckorna 36-39. Testen innehåller

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

MATEMATIKUNDERVISNINGENS BLOCKERANDE MISSTAG 1

MATEMATIKUNDERVISNINGENS BLOCKERANDE MISSTAG 1 1 MATEMATIKUNDERVISNINGENS BLOCKERANDE MISSTAG 1 MATEMATIKUNDERVISNINGENS BLOCKERANDE MISSTAG Systematiska strukturella misstag Stora grupper elever Blockering av matematikutveckling Specifika innehållsliga

Läs mer

Rationella tal. R. Området består av följande tre delområden: Sambanden mellan delområden ser ut så här: RB Bråk. AG Grundläggande Aritmetik

Rationella tal. R. Området består av följande tre delområden: Sambanden mellan delområden ser ut så här: RB Bråk. AG Grundläggande Aritmetik . Diagnoserna i området avser att kartlägga elevernas förståelse och färdighet avseende tal i bråkform, tal i decimalform, proportionalitet och procent. Området består av följande tre delområden: B Bråk

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Genrepedagogik i modersmålsundervisningen från förskolan till gymnasiet

Genrepedagogik i modersmålsundervisningen från förskolan till gymnasiet Genrepedagogik i modersmålsundervisningen från förskolan till gymnasiet Ett projektarbete som är starkt kopplat till erfarenhetsgrundad kunskap från olika perspektiv Förskolan Grundskolan Gymnasiet Skolspråket

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår

Läs mer

Nyanlända elevers upplevelser av matematikundervisning. En intervjustudie i årskurs 3

Nyanlända elevers upplevelser av matematikundervisning. En intervjustudie i årskurs 3 Nyanlända elevers upplevelser av matematikundervisning En intervjustudie i årskurs 3 Joan Dalawe Tobias Jönsson Arbetets art: Examensarbete 15 hp, Lärarprogrammet Titel: Nyanlända elevers upplevelser av

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018

Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018 Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018 Vad tänker du på när du hör begreppet Språk - och kunskapsutvecklande

Läs mer

Det övergripande syftet med kompetensutvecklingen beskrivs som:

Det övergripande syftet med kompetensutvecklingen beskrivs som: Elisabeth Rystedt, Madeleine Löwing & Lena Trygg Matematikundervisning för nyanlända elever del 2 I en artikel i förra numret beskrevs planeringsarbetet mellan NCM och tre skolor i Borås inför pilotprojektet

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Skolutveckling på mångfaldens grund

Skolutveckling på mångfaldens grund Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren

Läs mer

Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg

Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg Vad ska man ha matematik till? Vardagslivet Yrkeslivet Skönheten och konsten Underbart att veta att det finns räcker inte det+ LGR11 Undervisningen ska

Läs mer

Bedömning i matematikklassrummet

Bedömning i matematikklassrummet Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Bedömning i matematikklassrummet Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping och Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet Bedömning är

Läs mer

Räkneflyt. Addition och Subtraktion. Färdighetsträning i matte. Talområde 11-20

Räkneflyt. Addition och Subtraktion. Färdighetsträning i matte. Talområde 11-20 Räkneflyt Addition och Subtraktion område 11-20 Färdighetsträning i matte Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Innehållsförteckning Introduktion 2-3 Räkneflyt är kopplat till Lgr11 och Diamant 7 Förståelse

Läs mer

Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan

Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan F-6 skola med 340 elever Rektorer på matematikkonferens Tre rektorer från Linköpings kommun, Gunilla Norden, Anna Samuelsson och Madeleine Zerne Rektorskonferens

Läs mer

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik

Läs mer

A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.

A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren. Vifolkaskolan Utdrag ur Bedömning och betygssättning : Det som sker på lektionerna och vid lektionsförberedelser hemma, liksom närvaro och god ordning är naturligtvis i de flesta fall förutsättningar och

Läs mer

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven Nationella strävansmål i matematik Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära

Läs mer

Är alla lärare språklärare?

Är alla lärare språklärare? Är alla lärare språklärare? Helena Andersson 1 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Pauline Gibbons Maaike Hajer Theun Meestringa Tua Abrahamsson Pirkko Bergman Anniqa Sandell Ring Britt Johanson

Läs mer

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte Matematik Syfte Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer och har utvecklats ur människans praktiska behov och naturliga nyfikenhet. Matematiken är kreativ och problemlösande

Läs mer

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område: BRÅK & PROCENT PEDAGOGISK PLANERING/KUNSKAPSKRAV MATEMATIK Ö7 HT 2012 Syfte Lgr 11 Meningen med att läsa matematik i skolan är att du ska utveckla din förmåga att ü formulera och lösa problem med hjälp

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; 1 (16) Dnr 2017:953 Bilaga 1 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 2 kap. 12 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning

Läs mer

Skolans språk är ingens modersmål. Nils Fredriksson Utbildning

Skolans språk är ingens modersmål. Nils Fredriksson Utbildning Skolans språk är ingens modersmål Nils Fredriksson Utbildning Skolans språk är ingens modersmål Barn kommer till skolan med olika förutsättningar: 10.000 ord i sitt ordförråd eller inga alls 2000 lästimmar

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända Vad innebär dessa siffror? 4 6-8 7 000 15 000-17 000 50 000 För att minska klyftan måste alla våra klassrum bli språkutvecklande! Vad utmärker framgångsrik

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

8G Ma: Bråk och Procent/Samband 8G Ma: Bråk och Procent/Samband Syftet undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, - använda och analysera

Läs mer

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR

Läs mer

Kursplanen i svenska som andraspråk

Kursplanen i svenska som andraspråk planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer

Läs mer

Taluppfattning Systematisk genomgång tal för tal

Taluppfattning Systematisk genomgång tal för tal Taluppfattning 10-20 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie strukturerade kartläggnings- och träningsmaterial

Läs mer

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...

Läs mer

måndag, 2010 oktober 11

måndag, 2010 oktober 11 Har du inte räknat färdigt än? Vad är matematik? Var och hur används matematik? Vad är matematikkunnande? Varför ska vi lära oss matematik? Vad är matematik? Nationalencyklopedin En abstrakt och generell

Läs mer

Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan

Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Christine Jangebrand Katrin Lingensjö Siw Nygren Ulla-Britt Sjöstedt Bakgrund: Våra lärdomar från lärgruppsarbetet

Läs mer

Under läsåret arbetade jag med. Konkretion av decimaltal. En nödvändig ingrediens för förståelse. maria hilling-drath

Under läsåret arbetade jag med. Konkretion av decimaltal. En nödvändig ingrediens för förståelse. maria hilling-drath maria hilling-drath Konkretion av decimaltal En nödvändig ingrediens för förståelse Här presenteras ett sätt att förstärka begrepp kring decimaltal. Med hjälp av tiobasmaterial får eleverna bygga tal för

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

8F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

8F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet 8F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet Under vecka 34-43 arbetar vi med hur man skriver och räknar med tal på olika sätt. Läsårsplanering Höstterminen v34-43 Aritmetik v45-51 Algebra Vårterminen v2-7 Geometri

Läs mer

8E Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

8E Ma: Aritmetik och bråkbegreppet 8E Ma: Aritmetik och bråkbegreppet Under veckorna 34-43 arbetar vi med hur man skriver och räknar med tal på olika sätt. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

8G Ma: Bråk och Procent/Samband 8G Ma: Bråk och Procent/Samband Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, - använda

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Kursplan för Moderna språk

Kursplan för Moderna språk Kursplan för Moderna språk Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i moderna språk syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Att kunna använda

Läs mer

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X LIBR PROGRMMRING OH DIGITL KOMPTNS xtramaterial till Matematik X NIVÅ TT NIVÅ TVÅ NIVÅ TR Geometri LÄRR I den här uppgiften får du och dina elever bekanta er med det digitala verktyget Geoboard. leverna

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

3. Nyanserad och framåtriktad respons

3. Nyanserad och framåtriktad respons 3. Nyanserad och framåtriktad respons Respons är ett centralt begrepp inom bedömning för lärande. I den engelska forskningslitteraturen, och i viss mån även i Sverige, går den under namnet feedback. Det

Läs mer

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Centralt innehåll. I årskurs 1.3 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet Borlänge grund- och gymnasieskola Innehåll Vad är studiehandledning? 3 Studiehandledning ur ett interkulturellt perspektiv 3 Studiehandledning möjliggör

Läs mer