Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/11. Aspero Idrottsgymnasium Halmstad. Org nr:

Transkript

1 1 Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/11 Aspero Idrottsgymnasium Halmstad

2 2 Bakgrund och organisation...3 Aspero Idrottsgymnasium i Halmstad Organisation...3 Elever Personal 3 3 Företagsvision och pedagogisk profil...4 Vision Programförklaring för Aspero Idrottsgymnasium i Halmstad Pedagogisk profil Metoder och rutiner för kvalitetsarbetet...5 Prioriterade områden för läsåret 10/ Kunskaper och betyg...5 Material och metod Betyg Resultat Avgångklasser: slutbetyg samlat betygsdokument resultat Åtgärder Kunskaper och betyg Utvärdering av skolplanens mål...9 Material och metod Enkät Resultat Åtgärder Rektors ansvar kvalitetsarbetet:...11 Lokal arbetsplan - pedagogisk utveckling...11 Material och metod Resultat och analys Åtgärder Uppföljning av föregående års kvalitetsredovisning...12 Kunskaper och betyg Skolplanens mål Pedagogisk utveckling

3 3 Bakgrund och organisation Aspero Idrottsgymnasium i Halmstad Aspero Idrottsgymnasium i Halmstad öppnades höstterminen Skolan har två specialutformade program, som vardera omfattar 2500 gymnasiepoäng. Idrottsgymnasium med inriktning samhällsvetenskap och ekonomi är studieförberedande och innehåller utöver kärnämnen och idrottsämnen inrymmer kurser inom samhällsvetenskap, ekonomi och ledarskap. Idrottsgymnasium med inriktning hästutbildning är en naturbruksutbildning som även ger behörighet för exempelvis hippologutbildning. Ansvarig skolledare är rektor Malin Nermark, som under året påbörjat sin statliga rektorsutbildning. Aspero Friskolor driver fristående gymnasieskolor i Borås, Göteborg, Halmstad och Karlskrona, med huvudinriktning på samhälle, ekonomi, handel och idrott. Skolorna har specialutformade gymnasieprogram som ger behörighet till högskolestudier. VD för är Lill-Marie Drotz. (organisationsnummer ) är systerbolag till Aspero Kompetens AB, ett utbildningsföretag med inriktning på vuxenutbildning inom KY/Yrkeshögskola samt för företag och offentliga uppdrag. Organisation Elever Under läsåret 2010/11 fanns det 156 elever (åk 1: 63, åk 2: 29; åk 3: 64) varav 106 pojkar och 50 flickor fördelade på 12 olika sporter och indelade i 9 klasser. För läsårets intagning har samtliga sökande beretts plats. poängen för intagning var 225 poäng, med spridning från 320 till 155. Det är 14 poäng högre än 2009 års intagningsmedelpoäng. Det innebär att intagningsmedelpoängen ökat 28 poäng på två år. Idrotten organiseras med elitklubbar i Halmstad som samarbetspartners för att nå högsta tränarkompetens i varje specialidrott. Genom Hallands idrottsförbund kvalitetssäkras klubbarnas kvalitet och kompetens och avtal tecknas med specialklubben för att säkerställa kontinuitet och tillgänglighet till tränare. Hela 54 % av eleverna kommer från andra kommuner än Halmstad, och av dessa har flera bosatt sig i Halmstad under studierna. Det är en ökad siffra med 11 procentenheter från föregående år. Elevrörligheten under läsåret har varit något större än tidigare år, en ökande trend. 27 elever har bytt program och därmed skola/skolort. Flera elever har flyttat åter till hemorten, eller angett lång pendling som orsak till byte. Andra har bytt till andra utbildningsprogram och därmed lämnat skolan. 1 elev har avbrutit gymnasiestudier helt. 11 elever har tillkommit under läsåret, från kommunala eller fristående gymnasieskolor i Halmstad och från annan ort. Personal Personalstyrkan omfattade 10 lärare, 1 rektor motsvarande 8,8 heltidstjänster samt dessutom ett antal handledare och tränare för idrottsutbildningen motsvarande 3,4 tjänst. För Estetisk verksamhet och moderna språk har personal timanställts. Totalt motsvarar detta en lärartäthet på 8,3 lärare per 100 elever. Därutöver fanns skolsköterska, vaktmästare, nätverksansvarig, samtalsstödjare samt måltidspersonal. Lärarna har föreskriven undervisningsbehörighet. Tränare för handboll, innebandy och fitness är högskoleutbildade idrottspedagoger.

4 4 Företagsvision och pedagogisk profil Vision Aspero skapar vinnare Programförklaring för Aspero Idrottsgymnasium i Halmstad Vårt mål är alla alla elever skall växa och utvecklas optimalt, både i idrotten och i skolan Vår skola präglas av glädje och gemenskap, trygghet, hänsyn och respekt samt eget ansvar Glädje och gemenskap är viktigt Det är kul att lära sig och utvecklas Att sätta sina egna mål och att uppnå dem ger glädje och tillfredsställelse. Både i idrottsträningen och i lärandet satsar vi på personlig utveckling. Var och en skall utvecklas utifrån sina förutsättningar. Gemenskapen i idrotten och skolan är grundläggande för utveckling och goda resultat. Laganda genomsyrar vår verksamhet. Trygghet Du tillhör en mentorsgrupp, där vi följer både gruppen och de enskilda elevernas utveckling och trivsel. Gruppvis och personliga uppföljningar av arbetat i skolan och i idrotten sker regelbundet. Skolan är ett team, och alla, elever såväl som personal, hjälper och stöttar varandra, precis som ett idrottslag hjälper varandra för gemensam framgång. Hänsyn och respekt I stället för regler och förbud, arbetar vi efter begreppen Hänsyn och Respekt. Att visa varandra hänsyn, att vara rädda om varandra och skolan, att måna om varandra, är våra riktlinjer. Att respektera olikheter är en självklarhet olikheter i bakgrund, erfarenheter och intressen berikar. Det är en styrka att lära av varandra och om varandra. Ansvar Arbetet på skolan och i idrotten kräver att man tar ansvar: ansvar för sin planering, sin utveckling, att utföra uppgifter, att vara på rätt plats i rätt tid och med rätt utrustning. Både tränare och skolpersonal finns till hands för att hjälpa dig att ta det ansvaret. På Aspero Idrottsgymnasium är du representant för vår verksamhet, vår skola och idrottsklubben. Pedagogisk profil Vi på Aspero anser att människan: vill lära vill utvecklas vill ta ansvar vill känna ett egenvärde Vår syn på kunskapsarbetet: Fakta och färdigheter är grundläggande för att utveckla och växa i kunskaper o Jämför med kondition, styrka och grundträning inom idrotten Förståelse och förtrogenhet är vårt utvecklingsområde för eleverna o förmåga att analysera och förstå samband, dra slutsatser och göra övervägda ställningstaganden, tillämpning av kunskaper samt av (inlärnings-)strategi och taktik o Jämför med att planera, genomföra och utvärdera loppet, matchen eller tävlingen Vår syn på inlärning: Alla har olika bakgrund och olika kunskaper med sig o Inlärning startar med att analysera vad individen redan vet, reflektion och ställtid är viktiga begrepp Alla har personliga preferenser i sitt sätt att ta till sig kunskap o Eleverna skall känna till sina styrkor och svagheter och lära sig att hantera båda. Man skall lära sig för sin egen skull, inte för lärarens. o Elevernas självkänsla och egenvärde skall stärkas. Inlärning sker i relation till andra, i mänskliga möten. Kunskap utvecklas sällan isolerat från andra. o Det medmänskliga mötet är viktigt för att utvecklas till en hel människa, sammanhang och helhetssyn skall dominera arbetet.

5 5 Metoder och rutiner för kvalitetsarbetet Under åren har olika metoder för kvalitetsarbetet prövats. Vi har arbetat med gemensamma enkäter för alla elever, summativa utvärderingar undervisningsgruppvis vid kursslut och formativa utvärderingar av respektive lärare under kurstid, analys och jämförelse av betygsstatistik över tid. Vi arbetar vidare med att utveckla rutiner för kvalitetsarbetet, som syftar till en högre samstämmighet med Skolverkets kommande mål och riktlinjer för Kvalitetsredovisning. Tills vidare fortsätter den enskilda skolan med inarbetade utvärderingsinstrument och inför nya efter hand. Arbetet syftar till att ta fram nyckeltal inom ett antal värden som skall studeras över tid, och tydligare påverka verksamhetsupplägg och budgetarbetet. Vi skall också nå en jämförelse mellan de olika skolorterna inom Aspero. En gemensam enkät har genomförts på de olika orterna som ett första steg. Prioriterade områden för läsåret 10/11 Kunskaper eleverna skall utvecklas optimalt efter sina förutsättningar Utvärdering av skolplanens mål Rektors ansvar kvalitetsarbetet: Lokal arbetsplan - pedagogisk utveckling Kunskaper och betyg Material och metod För att bedöma hur vi nått målen har vi bearbetat betygsstatistik för kurser och nationella prov. Vi har tittat på tendenser och resultat inom årskullens kurser och även jämförelser med tidigare årskullar. Betyg Resultat I årskurs 3 har andelen IG minskat, medan andelen G och VG har ökat. Däremot har MVG minskat något. För årskurs två är resultaten likartade mot förra året. För första årskursen har betygen generellt ökat, såväl färre IG som fler VG och MVG. Följer man betygsresultaten över tid och elevgrupp är fördelningen generellt stabil. Enskilda kursresultat har diskuterats och analyserats i lärargruppen. En förklaring till minskade andelen IG är den pedagogiska utvecklingssatsning som följt med införandet av individuella datorer. Lärplattformen Fronter har ökad betydelse för elevernas egen uppföljning och medvetenhet om sin progression. Därmed underlättas både deras eget ansvar för resultat och lärarnas kommunikation. För Ma B och C har andelen IG minskat väsentligt, även om det fortfarande förekommer Icke godkänt betyg. Det är ett gott betyg för vårt arbete med matematiken. Exempelvis Företagsekonomi B och Engelska C har hög andel MVG, vilket förklaras av starkt motiverade elever i årskurs 3. Däremot har årets årskurs 2 en lägre ambitionsnivå generellt. Uppföljningen av elevernas prestation med sociala konferenser och ytterligare tid för stöd har gett resultat, speciellt för att stötta de svagaste eleverna och motivera och stödja dem mot godkända betyg.

6 6 Avgångklasser: slutbetyg samlat betygsdokument resultat 04/05 totalt antal avslut 78 elever 73 (94%) 8 Reducerat, 3 Utökat 5 (6%) Intagningspoäng medel 211, max 320 min /06 totalt antal avslut 79 elever* 59 (75%) 5 Utökat 20 (25%) *5 elever förlängd studietid, enstaka kurser för tentamen/ytterligare termin Intagningspoäng medel 208, max 265 min /07 totalt antal avslut 47 elever 39 (83%) 3 Utökat, 10 Reducerat 8 (17%) Intagningspoäng medel 206, max 315 min /08 totalt antal avslut 63 elever 57 (91%) 11 Reducerat 6 (9%) Intagningspoäng medel 208, max 270 min /09 totalt antal avslut 70 elever 67 (96%) 8 Reducerat 3 (4%) Intagningspoäng medel 216, max 295 min /10 totalt antal avslut 56 elever 54 (96%) 20 utökat 2 (4%) Intagningspoäng medel 204, max 290 min /11 totalt antal avslut 64 elever 64 (100%) 24 utökat 0 Intagningspoäng medel 199, max 320 min 110

7 7 I vår sjunde omgång avgångsklasser har alla 100 %, slutbetyg. 24 elever läst utökad omfattning. Ingen av eleverna som avgått med samlat betygsdokument. Trots en fortsatt lägre medelintagningspoäng än de två föregående åren har hela 24 elever, dvs 38 procent, läst utökat program med goda resultat. Det är något fler än föregående år. Samtidigt ser vi en polarisering genom att några elever har IG-kurser med i slutbetyget, som ett resultat av att nå komplett slutbetyg. Dessa elever har då behövt välja kurser som de inte klarat. Detta hänger samman med de nya behörighetsreglerna till högskola/universitet. Andelen IG har minskat betydligt mot föregående år.

8 8 Avgångklasser: meritpoäng resultat 04/05 Meritpoäng 78 elever 19,6 7,8 13,7 11,7 8,3 9,5 05/06 Meritpoäng 79 elever* 18,5 6,7 13,3 13,0 4,9 8,7 *5 elever förlängd studietid, enstaka kurser för tentamen/ytterligare termin 06/07 Meritpoäng 48 elever 19,0 6,6 12,1 12,0 3,2 7,1 07/08 Meritpoäng 63 elever 18,5 6,3 12,0 9,42 2,0 6,0 Intagningspoäng medel 208, max 270 min /09 Jämförelsetal 70 elever 19,7 6,4 12,9 5,5 2,4 4,7 Intagningspoäng medel 216, max 295 min /10 Jämförelsetal 56 elever 18,51 3,65 11,8 8,16 4,67 6,4 Intagningspoäng medel 204, max 290 min /11 Jämförelsetal 64 elever 18,61 5,32 12, Intagningspoäng medel 197, max 320 min 110 poängen för elever med slutbetyg har ökat något i år. Med tanke på elevernas intagningsmedelpoäng är resultatet högre än föregående år. Det finns inga elever med samlat betygsdokument, vilket innebär att alla klarat sina gymnasiestudier med 2500 poäng.

9 9 Åtgärder Kunskaper och betyg Vi fortsätter vårt arbete med att ge tidig och tydlig signal om elevens måluppfyllelse, samt att bearbeta negativa attityder och skapa ökad medvetenhet om betygskrav och kriterier. Mac-datorerna och Fronteranvändningen är viktiga delar i detta. Den pedagogiska fortbildningsinsatsen genomförs i vardagsarbetet med formativ bedömning. Vi utvecklar våra regelbundna och styrda uppföljningskonferenser med lärarna, där vi fokuserar på elevens måluppfyllelse och vilka mål som fallerar. Vi meddelar skriftligt elev och vårdnadshavare och upprättar ett åtgärdsprogram vid behov. Utvärdering av skolplanens mål Material och metod En gemensam enkät för Asperos gymnasieskolor har genomförts för att mäta måluppfyllnad i vår skolplan. Enkäten startar med helhetsomdöme för de tre målområdena: Omsorg om individen, Kvalificerad utbildning och Professionell träning. Därefter följer ett antal mätområden som behandlar Arbetsmiljö, sammanhållning, trygghet och trivsel, likabehandling, lokaler och studiemiljö, undervisnings- respektive träningskvalitet och genomförande. Enkätens svarsalternativ är Stämmer mycket bra, Stämmer ganska bra, Stämmer ganska dåligt samt Stämmer inte alls. Ett alternativ benämnt Ingen Uppfattning finns också. För måluppfyllnad läggs de två positiva svaren samman. Målpunkt i år var 80 % nöjda eller mycket nöjda. Enkät Resultat Årskurs 1 och årskurs 3 har svarat på enkäten. Generellt brukar det vara det högre värden i årskurs ett än i avslutningsklassen. Det är vanligt att de nya klasserna är mer positiva och värderar högre mot bakgrund av sin tidigare erfarenhet, medan nyhetens behag har övergått i en mer krävande och krassare syn tre år senare, och är därför inte utslag av missnöje. I Halmstad i år stämmer inte längre detta: Båda enkätgrupperna har likvärdiga och höga resultat, och i många fall är det faktiskt så att årskurs tre har högre nöjdhetsvärde än årskurs ett. Helhetsintrycket Eleverna är som helhet nöjda med verksamheten i målområdena. I alla tre variablerna Omsorg om individen, Kvalificerad utbildning och Professionell träning ligger omdömena över målvärdet: I årskurs 1 är hela 93, 97 resp 91 procent mycket nöjda eller ganska nöjda. Motsvarande för årskurs tre är 97, 91 resp 96 procent. Social gemenskap och trivsel Årskurs ett anger alla över 90 procent nöjda, och i årskurs 3 är värdet 100 % i tre variabler. Här lyckas vi alltså verkligen med vårt arbete. Uppfattningen om mobbningssituationen på skolan är delad. 90 % uppger sig inte vara mobbade, 1 elev i varje årskurs uppger sig själv vara mobbad. Frågan hur eleverna uppfattar att andra i skolan/klassen är mobbad får en splittrad svarsbild: 14 % anger sig veta att någon annan är mobbad, medan 27 resp 18 procent har ingen uppfattning i frågan. Likvärdig bedömning av flickor och pojkar får endast 70 % nöjdhet i årskurs 1 mot 89 % i åk respektive 87 procent uppger sig trivas med sitt studieval. Arbetsmiljö och utrustning Mätpunkterna bedöms likvärdigt i enkätgrupperna, vilket skiljer sig från tidigare år. Omdömena ligger över eller nära målvärdet. En punkt ligger under, 75 resp 79 procent nöjda: studiemiljön.

10 10 Undervisningens kvalitet Värdena för lärarnas kunskaper, pedagogiska förmåga och möjligheten till stöd och hjälp ligger högt, över 90% för båda årskurserna. st nöjda är eleverna med sitt inflytande på undervisningens upplägg, 22 respektive 31 % är missnöjda. Intressant är att 19 resp 40 % av eleverna är missnöjda med sin egen studieinsats, trots goda betygsresultat. Träningens kvalitet Överlag ges mycket höga värden för tränarnas kunskaper, anläggning med mera. Schemaläggning har ökat värdena sedan föregående år, om än 11 respektive 12 procent är missnöjda. Resultatet har analyserats av både elever och personal. Frågan om mobbning väckte mycket intressanta diskussioner. Det samlade intrycket från eleverna är att mobbning inte förekommer på skolan. Skillnaden mellan egen upplevd mobbning och att man upplever att någon annan är mobbad, kommenterades ofta med att eleverna tänkte på någon speciell elev, som kanske ofta går ensam och funderar kring hur den eleven mår. Detta vittnar om en omsorg och gemenskapstanke hos våra elever och kan ses som ett resultat av skolans kontinuerliga värdegrundsarbete. Beträffande miljön anger eleverna avsaknad av trivselutrymmen med bekväma möbler. Luftkvalitet och trånga salar nämns också. Beträffande inflytande uppger eleverna att de endast har inflytande över undervisningen vad gäller examinationsform. Det de vill påverka är hur, dvs metoder för redovisning mm men inte vad, dvs innehållet i undervisningen. Någon upplever också brister i samplanering med åtföljande arbetspucklar. När det gäller egna studieinsatsen menar eleverna i årskurs 3, att de drabbas av skoltrötthet och därmed inte presterar sitt bästa. De menar också att skolan borde informera mera om hur betydelsefulla betygen är för framtiden. Åtgärder Vi inrättar en förtroendegrupp bland eleverna för att få information elever som verkar ensamma eller utsatta för mobbning. Nya möbler i gemensamma trivselutrymmen köps in, och fastighetsägaren informeras om att luftkvalitet måste förbättras. En ny tillbyggnad och ombyggnad av lokalerna planeras. Grovplanering för prov och examinationer ligger tillgänglig på Fronter och uppdateras löpande för att motverka arbetspucklar. Vi planerar en framtidsdag för hela skolan, med fokus på idrottsligt proffsliv, karriär och yrke efter studierna. Där blir betydelsen av betyg en viktig del.

11 11 Rektors ansvar kvalitetsarbetet: Lokal arbetsplan - pedagogisk utveckling Material och metod Lokal arbetsplan har bearbetats i personalgruppen med syfte att förtydliga det pedagogiska utvecklingsarbetet. Resultat och analys Vi definierar följande utvecklingsområden: Trygghet Utveckling av mentorsmötena Intensifiering av användandet av likabehandlingsplanen. Dokumentera mera Lärande Utvecklandet av Fronter, kopplat till studieplaner, för att tydliggöra elevens kunskapsutveckling (elevens mål kontra process och resultat) Utvecklandet av utvecklingssamtalen Idrott Studera hur fördelningen av den tekniska, taktiska, fysiska och mentala inriktningen ser ut idag inom respektive specialidrott. Öka tydligheten gentemot tränare, nuvarande elever och framtida elever ang. hur denna fördelning på skoltid bör se ut. Verka för att NIU-elever och övriga idrottsinriktningar ska få de bästa förutsättningar gällande schema, träningsupplägg, tränare, träningsinnehåll samt idrottsteori utifrån skolverkets, förbundens och Asperos ramar. Vidareutveckla samarbetet med högskolan genom att tilldela NIU-idrotterna ett team med biomedicin- och idrottspsykologistudenter. Demokrati Utse ett elevskyddsombud. Detta/dessa ombud skall samarbeta tillsammans med lärarnas/skolans skyddsombud Andreas Carlsson. Åtgärder Under läsåret utvecklar och genomför vi de definierade utvecklingsområdena. Arbetet förs in i lokala arbetsplanen.

12 12 Uppföljning av föregående års kvalitetsredovisning Kunskaper och betyg Åtgärderna har lett till högre måluppfyllelse genom ökad medvetenhet hos eleverna om sin kunskapsprogression. Satsningen på enskilda elevdatorer, 1-till-1-konceptet och Fronter har också bidragit till detta. Skolplanens mål Avvikelsen mellan uppfattningen hos elever om att de själva är mobbade och att andra är mobbade finns fortsatt. En delförklaring till detta kan vara att värdegrundsarbetet ger eleverna fokus på omtanke och omsorg om varandra. Fortsatt analys och åtgärder. Personliga bärbara datorer har bidragit till ökad måluppfyllnad och fokus på egna inlärningsarbetet genom det pedagogiska utvecklingsarbete som pågår. Arbetsmiljö och strukturer i kunskapsarbetet har förbättrats. Elevernas inflytande på undervisningen har ökat. I enkäten ser vi högre värden, särskilt i årskurs 3. Vi fortsätter arbetet. Pedagogisk utveckling I den lokala arbetsplanen ingår numera planer för likabehandling och mot mobbning. Pedagogiskt fortbildning genom 1-till-1-konceptet samt betygsättning och bedömning har genomförts och fortsätter. I idrotten har NIU-kraven satt ramar för utbildningen och får överspridningseffekter på övriga idrottsutbildningen. Elevskyddsombud har utsetts.