Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12. Aspero Idrottsgymnasium Halmstad. Org nr:

Transkript

1 1 Kvalitetsredovisning Läsåret 211/12 Aspero Idrottsgymnasium Halmstad

2 2 Bakgrund och organisation...3 Aspero Idrottsgymnasium i Halmstad Organisation...3 Elever Personal 3 3 Företagsvision och pedagogisk profil...4 Vision Programförklaring för Aspero Idrottsgymnasium i Halmstad Pedagogisk profil Metoder och rutiner för kvalitetsarbetet...5 Prioriterade områden för läsåret 11/ Kunskaper och betyg...5 Betyg Resultat Avgångklasser: slutbetyg samlat betygsdokument resultat Åtgärder Kunskaper och betyg Utvärdering av skolplanens mål...8 Enkät Resultat Åtgärder Rektors ansvar kvalitetsarbetet:...1 Lokal arbetsplan - pedagogisk utveckling...1 Resultat och analys Åtgärder Uppföljning av föregående års kvalitetsredovisning...1 Kunskaper och betyg Skolplanens mål Pedagogisk utveckling 1 1 1

3 3 Bakgrund och organisation Aspero Idrottsgymnasium i Halmstad Aspero Idrottsgymnasium i Halmstad öppnades höstterminen 22. Skolan har ett specialutformat program, som omfattar 25 gymnasiepoäng. Idrottsgymnasium med inriktning samhällsvetenskap och ekonomi är studieförberedande och innehåller utöver kärnämnen och idrottsämnen inrymmer kurser inom samhällsvetenskap, ekonomi och ledarskap. Sedan införande av GY211 har vi nationella program: Aspero Ekonomi och Aspero Samhälle. Ansvarig skolledare är rektor Malin Nermark, som nu går andra året på den statliga rektorsutbildningen. Aspero Friskolor driver fristående gymnasieskolor i Borås, Göteborg, Halmstad och Karlskrona, med huvudinriktning på samhälle, ekonomi, handel och idrott. Skolorna har specialutformade gymnasieprogram som ger behörighet till högskolestudier. Sedan införandet av GY211 bedriver vi nationella program, Aspero Ekonomi, Aspero Handel och Aspero Samhälle. VD för är Lill-Marie Drotz. (organisationsnummer ) är systerbolag till Aspero Kompetens AB, ett utbildningsföretag med inriktning på diplomutbildningar inom handel och butik samt Yrkeshögskola. Organisation Elever Under läsåret 211/12 fanns det 182 elever (åk 1: 87, åk 2: 64; åk 3: 31) varav 123 pojkar och 59 flickor fördelade på 8 olika sporter och indelade i 8 klasser. Årets intag på 87 elever är en ökning med 24 (en klass) mot föregående år. För läsårets intagning har samtliga sökande beretts plats i våra två program. poängen för intagning för Ekonomiprogrammet var 216 poäng, med spridning från 28 till 17, och för Samhällsprogrammet 27 genomsnitt med max 32 och min 16 poäng. Det är något lägre än 21 års intagningsmedelpoäng. Tidigare har idrotten organiserats delvis i samarbete med klubbar i Halmstad. I samband med NIUutbildningarnas start har tränarna i stor utsträckning anställts på Aspero. 46 % av eleverna kommer från andra kommuner än Halmstad, och av dessa har flera bosatt sig i Halmstad under studierna. Det är en något lägre andel än föregående år, eventuellt beroende på att inackorderingsbidraget inte längre är aktuellt för våra inflyttade elever. Totala antalet elever har ökat något, vilket innebär att fler Halmstadelever har valt Aspero än föregående år. Elevrörligheten under läsåret har varit lägre än tidigare år, en glädjande trend. 9 elever har bytt program och därmed skola/skolort. Några elever har flyttat åter till hemorten, eller bytt program. 2 elever har avbrutit på grund av att de tappat intresse för sin idrott. 9 elever har tillkommit under läsåret, från kommunala eller fristående gymnasieskolor i Halmstad och från annan ort. Personal Personalstyrkan omfattade 14 lärare, 1 rektor motsvarande 9,95 heltidstjänster samt dessutom ett antal handledare och tränare för idrottsutbildningen motsvarande 3,15 tjänst. För estetisk verksamhet har personal timanställts. Totalt motsvarar detta en lärartäthet på 7,4 lärare per 1 elever. Därutöver fanns skolsköterska, vaktmästare, nätverksansvarig, samtalsstödjare samt måltidspersonal.

4 4 Företagsvision och pedagogisk profil Vision Aspero skapar vinnare Programförklaring för Aspero Idrottsgymnasium i Halmstad Vårt mål är alla alla elever skall växa och utvecklas optimalt, både i idrotten och i skolan Vår skola präglas av glädje och gemenskap, trygghet, hänsyn och respekt samt eget ansvar Glädje och gemenskap är viktigt Det är kul att lära sig och utvecklas Att sätta sina egna mål och att uppnå dem ger glädje och tillfredsställelse. Både i idrottsträningen och i lärandet satsar vi på personlig utveckling. Var och en skall utvecklas utifrån sina förutsättningar. Gemenskapen i idrotten och skolan är grundläggande för utveckling och goda resultat. Laganda genomsyrar vår verksamhet. Trygghet Du tillhör en mentorsgrupp, där vi följer både gruppen och de enskilda elevernas utveckling och trivsel. Gruppvis och personliga uppföljningar av arbetat i skolan och i idrotten sker regelbundet. Skolan är ett team, och alla, elever såväl som personal, hjälper och stöttar varandra, precis som ett idrottslag hjälper varandra för gemensam framgång. Hänsyn och respekt I stället för regler och förbud, arbetar vi efter begreppen Hänsyn och Respekt. Att visa varandra hänsyn, att vara rädda om varandra och skolan, att måna om varandra, är våra riktlinjer. Att respektera olikheter är en självklarhet olikheter i bakgrund, erfarenheter och intressen berikar. Det är en styrka att lära av varandra och om varandra. Ansvar Arbetet på skolan och i idrotten kräver att man tar ansvar: ansvar för sin planering, sin utveckling, att utföra uppgifter, att vara på rätt plats i rätt tid och med rätt utrustning. Både tränare och skolpersonal finns till hands för att hjälpa dig att ta det ansvaret. På Aspero Idrottsgymnasium är du representant för vår verksamhet, vår skola och idrottsklubben. Pedagogisk profil Vi på Aspero anser att människan: vill lära vill utvecklas vill ta ansvar vill känna ett egenvärde Vår syn på kunskapsarbetet: Fakta och färdigheter är grundläggande för att utveckla och växa i kunskaper o Jämför med kondition, styrka och grundträning inom idrotten Förståelse och förtrogenhet är vårt utvecklingsområde för eleverna o förmåga att analysera och förstå samband, dra slutsatser och göra övervägda ställningstaganden, tillämpning av kunskaper samt av (inlärnings-)strategi och taktik o Jämför med att planera, genomföra och utvärdera loppet, matchen eller tävlingen Vår syn på inlärning: Alla har olika bakgrund och olika kunskaper med sig o Inlärning startar med att analysera vad individen redan vet, reflektion och ställtid är viktiga begrepp Alla har personliga preferenser i sitt sätt att ta till sig kunskap o Eleverna skall känna till sina styrkor och svagheter och lära sig att hantera båda. Man skall lära sig för sin egen skull, inte för lärarens. o Elevernas självkänsla och egenvärde skall stärkas. Inlärning sker i relation till andra, i mänskliga möten. Kunskap utvecklas sällan isolerat från andra. o Det medmänskliga mötet är viktigt för att utvecklas till en hel människa, sammanhang och helhetssyn skall dominera arbetet.

5 5 Metoder och rutiner för kvalitetsarbetet Under åren har olika metoder för kvalitetsarbetet prövats. Vi har arbetat med gemensamma enkäter för alla elever, summativa utvärderingar undervisningsgruppvis vid kursslut och formativa utvärderingar av respektive lärare under kurstid, analys och jämförelse av betygsstatistik över tid. Vi arbetar vidare med att utveckla rutiner för kvalitetsarbetet, som syftar till en högre samstämmighet med Skolverkets kommande mål och riktlinjer för Kvalitetsredovisning. Tills vidare fortsätter den enskilda skolan med inarbetade utvärderingsinstrument och inför nya efter hand. Arbetet syftar till att ta fram nyckeltal inom ett antal värden som skall studeras över tid, och tydligare påverka verksamhetsupplägg och budgetarbetet. Vi skall också nå en jämförelse mellan de olika skolorterna inom Aspero. En gemensam enkät har genomförts på de olika orterna som ett första steg. Prioriterade områden för läsåret 11/12 Kunskaper eleverna skall utvecklas optimalt efter sina förutsättningar Utvärdering av skolplanens mål Rektors ansvar kvalitetsarbetet: Lokal arbetsplan - pedagogisk utveckling Kunskaper och betyg För att bedöma hur vi nått målen har vi bearbetat betygsstatistik för kurser och nationella prov. Vi har tittat på tendenser och resultat inom årskullens kurser och även jämförelser med tidigare årskullar. Betyg Resultat I årskurs 3 har andelen IG minskat, medan andelen G och VG har ökat. Däremot har MVG minskat något. Trenden för föregående år fortsätter. För årskurs två är resultaten förbättrade mot förra året, vilket inte är förvånande med tanke på deras höga ingångspoäng, med genomsnittet 225 poäng. Årskurs ett har ett helt nytt betygssystem, vilket gör att jämförelser är omöjliga. Andel icke-godkänt-betyg är fortsatt låg, totalt 4 %. Följer man betygsresultaten över tid och elevgrupp har årskurs två ökat sitt betygsresultat. För årskurs 3 består samma fördelning. Enskilda kursresultat har diskuterats och analyserats i lärargruppen. Ett problem som lyfts upp är elevernas svaga läsförståelse, vilket till exempel är tydligt i årskurs ett kursen Historia 1b, som behandlar historiska texter. En förklaring till minskade andelen IG är den pedagogiska utvecklingssatsning som följt med införandet av individuella datorer. Lärplattformen Fronter har ökad betydelse för elevernas egen uppföljning och medvetenhet om sin progression. Dessutom har den organiserade studiehandledningen varit lyckosam och starkt bidragit till att andelen IG minskat.

6 6 Avgångklasser: slutbetyg samlat betygsdokument resultat 4/5 totalt antal avslut 78 elever 73 (94%) 8 Reducerat, 3 Utökat 5 (6%) Intagningspoäng medel 211, max 32 min 15 5/6 totalt antal avslut 79 elever* 59 (75%) 5 Utökat 2 (25%) *5 elever förlängd studietid, enstaka kurser för tentamen/ytterligare termin Intagningspoäng medel 28, max 265 min 11 6/7 totalt antal avslut 47 elever 39 (83%) 3 Utökat, 1 Reducerat 8 (17%) Intagningspoäng medel 26, max 315 min 11 7/8 totalt antal avslut 63 elever 57 (91%) 11 Reducerat 6 (9%) Intagningspoäng medel 28, max 27 min 12 8/9 totalt antal avslut 7 elever 67 (96%) 8 Reducerat 3 (4%) Intagningspoäng medel 216, max 295 min 15 9/1 totalt antal avslut 56 elever 54 (96%) 2 utökat 2 (4%) Intagningspoäng medel 24, max 29 min 135 1/11 totalt antal avslut 64 elever 64 (1%) 24 utökat Intagningspoäng medel 199, max 32 min 11 11/12 totalt antal avslut 31 elever 31 (1%) 2 utökat Intagningspoäng medel 211, max 31 min 115

7 7 I vår åttonde omgång avgångsklasser har alla 1 %, slutbetyg. 2 elever läst utökad omfattning. Ingen av eleverna som avgått med samlat betygsdokument. Samtidigt ser vi en polarisering genom att några elever har IG-kurser med i slutbetyget, som ett resultat av att nå komplett slutbetyg. Dessa elever har då behövt välja kurser som de inte klarat. Detta hänger samman med de nya behörighetsreglerna till högskola/universitet. Andelen IG har minskat något mot föregående år. Avgångklasser: meritpoäng resultat 4/5 Meritpoäng 78 elever 19,6 7,8 13,7 11,7 8,3 9,5 5/6 Meritpoäng 79 elever* 18,5 6,7 13,3 13, 4,9 8,7 *5 elever förlängd studietid, enstaka kurser för tentamen/ytterligare termin 6/7 Meritpoäng 48 elever 19, 6,6 12,1 12, 3,2 7,1 7/8 Meritpoäng 63 elever 18,5 6,3 12, 9,42 2, 6, Intagningspoäng medel 28, max 27 min 12 8/9 Jämförelsetal 7 elever 19,7 6,4 12,9 5,5 2,4 4,7 Intagningspoäng medel 216, max 295 min 15 9/1 Jämförelsetal 56 elever 18,51 3,65 11,8 8,16 4,67 6,4 Intagningspoäng medel 24, max 29 min 135 1/11 Jämförelsetal 64 elever 18,61 5,32 12,7 Intagningspoäng medel 197, max 32 min 11

8 11/12 Jämförelsetal 31 elever 18,1 7,94 12,37 8 Intagningspoäng medel 211, max 31 min 115 poängen för elever med slutbetyg är stabil. Med tanke på elevernas intagningsmedelpoäng är resultatet något lägre än föregående år. Det finns inga elever med samlat betygsdokument, vilket innebär att alla klarat sina gymnasiestudier med 25 poäng. Åtgärder Kunskaper och betyg Vi fortsätter vårt arbete med att ge tidig och tydlig signal om elevens måluppfyllelse. Studiehandledningen har varit lyckat och bidragit till ökad måluppfyllelse. Vi sätter tidigt in stöd för elever som riskerar att inte nå målen. Mac-datorerna och Fronteranvändningen är viktiga delar i detta. Den pedagogiska fortbildningsinsatsen genomförs i vardagsarbetet med formativ bedömning. I Fronter kopplas uppgifter, prov, inlämningar med mera tydligt till mål och kunskapskrav. Utvärdering av skolplanens mål En gemensam enkät för Asperos gymnasieskolor har genomförts för att mäta måluppfyllnad i vår skolplan. Enkäten startar med helhetsomdöme för de tre målområdena: Omsorg om individen, Kvalificerad utbildning och Professionell träning. Därefter följer ett antal mätområden som behandlar Arbetsmiljö, sammanhållning, trygghet och trivsel, likabehandling, lokaler och studiemiljö, undervisnings- respektive träningskvalitet och genomförande. Enkätens svarsalternativ är Stämmer mycket bra, Stämmer ganska bra, Stämmer ganska dåligt samt Stämmer inte alls. Ett alternativ benämnt Ingen Uppfattning finns också. För måluppfyllnad läggs de två positiva svaren samman. Målpunkt i år var 8 % nöjda eller mycket nöjda. Enkät Resultat Årskurs 1 och årskurs 3 har svarat på enkäten. I Halmstad har även i år båda enkätgrupperna likvärdiga och höga resultat, och i många fall är det faktiskt så att årskurs tre har högre nöjdhetsvärde än årskurs ett. Helhetsintrycket Eleverna är som helhet nöjda med verksamheten i målområdena. I alla tre variablerna Omsorg om individen, Kvalificerad utbildning och Professionell träning ligger omdömena över målvärdet: mellan 93 och 98 procent nöjda. Social gemenskap och trivsel Både i årskurs 1 och årskurs 3 är värdet 98-1 % i tre variabler. Här lyckas vi alltså verkligen med vårt arbete.

9 9 Gällande mobbningssituationen på skolan uppger ingen sig vara mobbad, 2 elever i årskurs tre har ingen uppfattning i frågan. Likvärdig bedömning av flickor och pojkar har ökat i nöjdhet till 89 resp 9%. 93 respektive 87 procent uppger sig trivas med sitt studieval. Arbetsmiljö och utrustning Mätpunkterna bedöms likvärdigt i enkätgrupperna, vilket skiljer sig från tidigare år. Omdömena ligger nära målvärdet. Bristen finns i miljön (ljud, ljus, värme). Denna åtgärdas genom stor ombyggnad under sommaren. Undervisningens kvalitet Värdena för lärarnas kunskaper, pedagogiska förmåga och möjligheten till stöd och hjälp ligger högt, över 9% för båda årskurserna. st nöjda är eleverna med sitt inflytande på undervisningens upplägg, 24 respektive 13 % är missnöjda. Intressant är att 3 % av eleverna är missnöjda med sin egen studieinsats, trots goda betygsresultat. Träningens kvalitet Överlag ges mycket höga värden för tränarnas kunskaper, anläggning med mera. Schemaläggning har ökat värdena i åk 3 sedan föregående år, medan årskurs ett är nöjda till 74 %. Resultatet har analyserats av både elever och personal. Beträffande miljön anger eleverna avsaknad av trivselutrymmen med bekväma möbler. Luftkvalitet och trånga salar nämns också. Under våren har byggnadsarbeten pågått och det märks i svarsresultatet. Det är också trångt i matsalen, som även används som uppehålls-/arbetsrum. Beträffande inflytande uppger eleverna att de endast har inflytande över undervisningen vad gäller examinationsform. Det de vill påverka är hur, dvs metoder för redovisning mm men inte vad, dvs innehållet i undervisningen. Någon upplever också brister i samplanering med åtföljande arbetspucklar. När det gäller egna studieinsatsen menar eleverna i årskurs 3, att de drabbas av skoltrötthet och därmed inte presterar sitt bästa. Åtgärder Skolan får en ny tillbyggnad och i samband med detta byts ventilationsanläggning ut samtidigt som vissa salar och matsalen får ökad yta. Matsalen möbleras upp med helt nya möbler. Grovplanering för prov och examinationer läggs in i kalendern på Fronter och uppdateras löpande för att tydliggöra planering och motverka arbetspucklar.

10 1 Rektors ansvar kvalitetsarbetet: Lokal arbetsplan - pedagogisk utveckling Lokal arbetsplan har bearbetats i personalgruppen med syfte att förtydliga det pedagogiska utvecklingsarbetet. Resultat och analys Trygghet Utveckling av mentorsmötena, gemensam struktur och information på Fronter. Lärande Gemensam rumsstruktur på Fronter införs för att öka tydlighet för mentorer och specialundervisning och eleverna. Förtydliga implementeringen av systemiska verktyg. Idrott Implementering av karriärplan för idrottsutvecklingen. Utöka målgruppen hälsa/fitness och skapa goda förutsättningar för dessa elever. Åtgärder Arbetsmiljö Nya lokaler ska stå färdiga vid höstterminens start. Under läsåret utvecklar och genomför vi de definierade utvecklingsområdena ovan. Arbetet förs in i lokala arbetsplanen. Uppföljning av föregående års kvalitetsredovisning Kunskaper och betyg Resultaten i betyg har ökat, som en följd av ett enträget arbete med kunskapsmål och kriterier och tidigt insatta åtgärder. Åtgärdsprogram upprättas och används som ett kontrakt mellan eleven och läraren, vilket ökat verkansgraden. Skolplanens mål Förtroendegrupp för elever inrättades med god funktion i form av direktsignaler till rektor vid missförhållande bland eleverna. Fastighetsägaren uppmärksammades på luftkvaliteten och utbyte av ventilationsanläggning genomförs under sommaren 212. Grovplanering av prov och inlämningsuppgifter lades ut på Fronter, men detta fick inte önskad effekt att motverka ojämn arbetsbelastning. Ny metod blir att alla använder gemensam kalenderfunktion på Fronter. Pedagogisk utveckling Framtidsdagen genomfördes med mycket lyckat resultat och kommer att utvecklas vidare för fortsatt genomförande.