Kvalitetsredovisning Läsåret BORÅS

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Läsåret BORÅS

2 Bakgrund och organisation Aspero Idrottsgymnasium i Borås Aspero Idrottsgymnasium i Borås startade höstterminen Skolan har ett specialutformat program omfattande 2500 gymnasiepoäng med studieförberedande karaktär. Utbildningsinnehållet utöver kärnämnen och idrottsämnen inrymmer kurser inom samhällsvetenskap, ekonomi och handel. Ansvarig för verksamheten under läsåret har varit rektor Peter Clasén. Aspero Friskolor AB Aspero Friskolor driver fristående gymnasieskolor i Halmstad, Borås, Karlskrona och Göteborg med huvudinriktning på samhälle, ekonomi, handel och idrott. Skolorna har specialutformade gymnasieprogram som ger behörighet till högskolestudier. VD för Aspero Friskolor AB är Lill-Marie Drotz. Aspero Friskolor AB (organisationsnummer ) är dotterbolag till Aspero Kompetens AB, ett utbildningsföretag med inriktning på vuxenutbildning för företag och offentliga uppdrag. Organisation Skolan kommer fullt utbyggd att ha maximalt 150 elever, 50 i respektive årskurs. Elever I slutet av läsåret fanns det 97 elever (åk 1:46, åk 2: 24, åk 3: 27) varav 69 pojkar och 28 flickor fördelade på 11 olika sporter. För läsårets intagning hösten 2010 kunde samtliga sökande beredas plats. Till läsåret antogs 39 elever, 9 flickor och 30 pojkar. Av dessa var det 33 som kom in på sitt förstahandsval. Medelpoängen för intagning var 208 poäng, vilket motsvarar föregående års intagningspoäng. Lägsta poäng var 130 och högsta 305. Elevrörligheten ligger i stort på samma nivå. Föregående läsår gjorde 12 elever studieavbrott mot 11 i år. Av dessa 11 bytte 6 elever annat studieprogram och därmed skola,1 elev flyttade till annan kommun och 3 avbröt studierna helt. Anmärkningsvärt är att fyra elever bytte tidigt på läsåret skola men återkom inom en månad. Dessa elever har inte redovisats i ovanstående siffror. Personal Skolan var under läsåret organiserad med 5,25 heltidstjänster fördelade på 10 anställda. Tillsammans med en skolsköterska på 20%, en nätverksansvarig 20% och en rektor på heltid var vi totalt 13 anställda inom skolorganisationen. Idrotten organiseras med olika idrottsföreningar i Borås som samarbetspartners för att nå så hög tränarkompetens i varje specialidrott som det är möjligt. En pedagogiskt utbildad instruktör var anställd på skolan. För specialidrottsundervisningen har det gått åt 85,5 instruktionstimmar per vecka (exkl. tiden för skolans anställde) fördelat på 19 externa instruktörer antingen direkt timanställda av skolan eller via avtal med olika idrottsföreningar. Omräknat i lärartjänster motsvarar idrottsträningen 4,3 tjänster. Totalt i undervisningen har alltså engagerats 9,55 heltidstjänster. Eftersom vi under läsåret har haft 97 elever blir det alltså en lärartäthet på ca 10,2 lärare per 100 elever. Detta är en minskning med en tjänst i jämförelse med förra året. Lärartätheten får ändå betraktas som mycket hög. 2

3 Företagsvision och pedagogisk profil Vår vision: Aspero skapar vinnare! Med denna vision menar vi att vi ser till hela människan, vi tror att alla kan bli vinnare, vårt fokus är individuell utveckling, vi ser alla ämnen och idrotten som en kunskap för livet, vi kombinerar därför idrott och skola, vi har ett idrottstänk i utbildningen, alla som når sina mål är vinnare, vi fokuserar på målen! Skolans arbete går därför ut på att eleverna ska få möjlighet att... utveckla sitt idrottsintresse, att lära sig och förstå betydelsen av olika teoretiska och praktiska kunskaper för att bli en god samhällsmedborgare, att bli attraktiva på arbetsmarknaden, att bli behöriga till högskola och universitet. Vi har därför valt att planera och utvärdera arbetet i tre huvudkategorier: 1. omsorg om individen 2. kvalificerad utbildning och 3. professionell träning Programförklaring för Aspero Idrottsgymnasium Vårt mål är alla elever skall växa och utvecklas optimalt, både i idrotten och i skolan. Vår skola ska präglas av glädje och gemenskap, trygghet, hänsyn och respekt samt eget ansvar. Glädje och gemenskap är viktigt Det är kul att lära sig och utvecklas! Att sätta sina egna mål och att uppnå dem ger glädje och tillfredsställelse. Både i idrottsträningen och i skolarbetet satsar vi på personlig utveckling. Var och en skall utvecklas utifrån sina förutsättningar. Gemenskapen i idrotten och skolan är grundläggande för utveckling och goda resultat. Laganda genomsyrar vår verksamhet. Trygghet Eleven tillhör en mentorsgrupp, där vi följer både gruppen och de enskilda elevernas utveckling och trivsel. Gruppvis och personliga uppföljningar av arbetat i skolan och i idrotten sker regelbundet. Skolan är ett team, och alla, elever såväl som personal, hjälper och stöttar varandra, precis som ett idrottslag hjälper varandra för gemensam framgång. Hänsyn och respekt I stället för regler och förbud, arbetar vi efter begreppen Hänsyn och Respekt. Att visa varandra hänsyn, att vara rädda om varandra och skolan, att måna om varandra, är våra riktlinjer. Att respektera olikheter är en självklarhet olikheter i bakgrund, erfarenheter och intressen berikar. Det är en styrka att lära av varandra och om varandra. Ansvar Arbetet på skolan och i idrotten kräver att man tar ansvar: ansvar för sin planering, sin utveckling, att utföra uppgifter, att vara på rätt plats i rätt tid och med rätt utrustning. Både tränare och skolpersonal finns till hands för att hjälpa dig att ta det ansvaret. På Aspero Idrottsgymnasium är varje elev representant för vår skola och sin idrottsklubb. 3

4 Pedagogisk profil Vi på Aspero anser att människan: vill lära vill utvecklas vill ta ansvar vill känna ett egenvärde Vår syn på kunskapsarbetet: Fakta och färdigheter är grundläggande för att utveckla och växa i kunskaper o Jämför med kondition, styrka och grundträning inom idrotten Förståelse och förtrogenhet är vårt utvecklingsområde för eleverna o förmåga att analysera och förstå samband, dra slutsatser och göra övervägda ställningstaganden, tillämpning av kunskaper samt av (inlärnings-)strategi och taktik o Jämför med att planera, genomföra och utvärdera loppet, matchen eller tävlingen Vår syn på lärande: Alla har olika bakgrund och olika kunskaper med sig. o Lärande startar med att analysera vad individen redan vet, reflektion och ställtid är viktiga begrepp Alla har personliga preferenser i sitt sätt att ta till sig kunskap. o Eleverna skall känna till sina styrkor och svagheter och lära sig att hantera båda. Man skall lära sig för sin egen skull, inte för lärarens. o Elevernas självkänsla och egenvärde skall stärkas. Lärande sker i relation till andra, i mänskliga möten. Kunskap utvecklas sällan isolerat från andra. o Det medmänskliga mötet är viktigt för att utvecklas till en hel människa, sammanhang och helhetssyn skall dominera arbetet. o Eleven lär sig när studierna är meningsfulla. o Eleven måste se och förstå när lärande och utveckling skett. Metoder och rutiner för kvalitetsarbetet Under åren har olika metoder för kvalitetsarbetet prövats. Vi har arbetat med gemensamma enkäter för alla elever, summativa utvärderingar gruppvis vid kursslut och formativa utvärderingar av respektive lärare under kurstid, analys och jämförelse av betygsstatistik över tid. Vi arbetar vidare med att utveckla rutiner för kvalitetsarbetet, som syftar till en högre samstämmighet med Skolverkets kommande mål och riktlinjer för kvalitetsredovisning. Tills vidare fortsätter den enskilda skolan med inarbetade utvärderingsinstrument och inför nya efter hand. Arbetet syftar till att ta fram nyckeltal inom ett antal värden som skall studeras över tid och tydligare påverka verksamhetsupplägg och budgetarbete. Vi skall också nå en jämförelse mellan de olika skolorterna inom Aspero. En gemensam enkät har genomförts på de olika orterna. 4

5 Läsåret som gick Läsåret 2010/11 var det nionde verksamhetsåret för Aspero Idrottsgymnasium i Borås. Ny personal Vår lärare i svenska och historia begärde att få sluta för en rektorstjänst på annan skola. En ny lärare med samma ämneskombination anställdes. I bowling rekryterades två instruktörer men som tvingades sluta därför att båda eleverna avbröt sina studier. Tre ridinstruktörer har slutat under läsårets gång och ersatts av tre nya. Lokal arbetsplan Aspero Idrottsgymnasium i Borås har en egen lokal arbetsplan, som baseras på den gemensamma övergripande planen för alla fyra Asperoskolorna. Revidering av vår lokala arbetsplan har skett i juni 2010 inför läsåret I en personalpärm kallad Asperohandboken och i vår it-portal Fronter samlas alla handlingar som har betydelse för skolans arbete, t.ex. den lokala arbetsplanen, krisplanen m.fl. Detta är ett led i kvalitetssäkringsarbetet. Värdegrunden Under vissa av läsårets studiedagar har vi arbetat med värdegrunden. Värdegrunden har varit en del av kursmomenten i kurserna Arbetssätt och lärande och Kommunikation. Genom detta har alla elever fått en gemensam syn på hur vi ska arbeta och bemöta varandra. Ny vision: Aspero skapar vinnare! Styrelsen tillsammans med skolans rektorer beslutade våren 2010 om en ny vision för skolan: Aspero skapar vinnare. Implementeringen av visionen i alla verksamheter har pågått hela läsåret genom regelbundna utbildningdagar under ledning av Didaktikcentrum från Vänersborg. Varje skola har haft en utsedd grupp som fått ansvar för utvecklingen på den egna skolan. De har utbildat personalen under studiedagar och på konferenstider. Även utbildningsdagar för hela personalen har genomförts. I linje med denna vision beslutade styrelsen att alla elever och personal med minst halvtidstjänst ska få disponera en egen bärbar mac-dator till skolstarten hösten Så har också skett. Vi har under läsåret försökt att se vad utbildningen och de nya datorerna har inneburit för skolans utveckling. Vi kan konstatera att... studiemiljön har blivit lugnare och mer koncentrerad, skolan i sin helhet har blivit lugnare och trivsam, pappersförbrukningen har minskat, inköp av kurslitteratur har minskat, variationen på arbetssätt och redovisning har förbättrats och utvecklats, elever och personal är mycket nöjda med att arbeta med den nya it-tekniken. Vi upplever dessutom att eleverna tar sina studier mer seriöst och motiverat. De tar ett större egenansvar. De tycker helt enkelt att det är roligare nu. Skolans profil - idrott Våra elever fördjupar sig i en självvald idrott inom ramen för kurserna Specialidrott A, B och C. Denna idrottsundervisning är profilen i vår verksamhet. Att i samverkan med skolans kurser och ämnen skapa förutsättningar för en optimal individuell utveckling inom idrott och fysiska färdigheter är vår grundidé. Vi ser den motoriska idrottsliga utvecklingen som en kunskap för livet, där också kunskap genom andra teoretiska ämnen bildar en mänsklig helhet. Helhetssyn är ett centralbegrepp. Så bra teoretiska kunskaper som möjligt ger förutsättningar för idrottsutvecklingen. Följande idrotter har pågått under läsåret: Bordtennis, boxning, crosstraining, fotboll, golf, handboll, innebandy, ishockey, judo, orientering, ridning och simning. Flest deltagare fanns i fotboll, ishockey och ridning. Under läsåret har vi bedrivit av idrottsförbunden certifierad undervisning i fotboll, handboll och ishockey. I övriga idrotter har vi högt utbildade tränare, t.ex. i boxning där instruktören har flera uppdrag på förbundsnivå. Vi är också mycket måna om att bedriva aktiviteter som inte är tävlingsinriktade men ändå uppfyller målen för specialidrotten. Den kursen har gått under namnet crosstraining. 5

6 Kunskapsarbetet Speciella insatser För att underlätta elevernas måluppfyllelse i de olika kurserna har vi schemalagt två timmars handledning per vecka. Denna åtgärd har varit avsedd både för elever med höga betygsambitioner såväl som för dem behövt stöd för godkänt betyg. Många elever har tagit detta tillfälle i akt och särskilt har detta gällt för kurserna i matematik. Om eleverna ska kunna utvecklas efter sina förutsättningar kräver det ett särskilt förhållningssätt både med avseende på arbetssätt och kursernas innehåll. Vi för en regelbunden pedagogisk diskussion inom arbetslaget om vad det innebär att ha en helhetssyn på undervisningen och sätta eleven i centrum. Vi strävar efter samsyn kring didaktiska ställningstaganden. Genom vår kompetensutveckling har vi under läsåret enats kring en pedagogisk linje. Vi arbetar efter linjen gör-respons-gör om-utvärdering. Vi har infört en strategi kring portfolio och använder oss nu i större utsträckning av vår webbportal. Kunskaper och betyg Material och metod För att bedöma hur vi nått målen har vi bearbetat betygsstatistik för kurser och nationella prov. Vi har tittat på tendenser och resultat inom årskullens kurser och även jämförelser med tidigare årskullar. Betyg Resultat Tabell 1: Antal betyg från läsåret IG % G % VG % MVG % Totalt Tabell 2: Antal betyg från läsåret IG % G % VG % MVG % Totalt Tabell 3: Antal betyg från läsåret IG % G % VG % MVG % Totalt Analys Andelen IG har dessvärre återigen ökat och befinner sig på samma nivå som för två år sedan. Detta är oacceptabelt och åtgärder skall vidtas. Genom betygen kan vi inte se att vårt pedagogiska förändringsarbete ännu fått genomslag. Övriga betyg håller sig ungefär lika år från år. Att läsåret skiljer sig en del från övriga läsår beror på att vi då hade en årskull som var särskilt studiemotiverad och engagerad i skolarbetet och idrotten. En ganska säker slutsats, med tanke på antalet IG:n, är att gymnasiestudierna blivit betungande för de elever som haft låga intagningspoäng. Alla som sökte var dock behöriga. Men hela 17 elever kom in senare under hösttterminen efter att först ha börjat på annan gymnasieskola. Dessa avbrott berodde oftast, enligt deras egen utsaga, på otrivsel och svårigheter att hänga med i studierna. Det har alltså visat sig att många, trots behörighet, inte har tillräckliga baskunskaper för gymnasiestudier. Lägsta intagningspoängen var 130, högsta 305 och medel 208. Resultat nationella prov Tabell 3: Matematik A Nationellt prov Slutbetyg Ej deltagit NP: 6 6

7 Tabell 4: Matematik B Nationellt prov Slutbetyg Ej deltagit NP: 4 Tabell 5: Matematik C Nationellt prov Slutbetyg Tabell 6: Svenska B Nationellt prov Slutbetyg Ej deltagit NP: 5 Tabell 7: Engelska A Nationellt prov Slutbetyg Ej deltagit NP: 4 Tabell 8: Engelska B Nationellt prov Slutbetyg Ej deltagit NP: 7 Resultat nationella prov Tabell 9: Matematik A Nationellt prov Slutbetyg Tabell 10: Matematik B Nationellt prov Slutbetyg Tabell 11: Matematik C Nationellt prov Slutbetyg Anm. Nationellt prov i matematik C genomfördes ej. 7

8 Tabell 12: Svenska B Nationellt prov Slutbetyg Ej deltagit NP: 1 Tabell 13: Engelska A Nationellt prov Slutbetyg Tabell 14: Engelska B Nationellt prov Slutbetyg Analys Överensstämmelsen mellan betyg och resultat på de nationella proven i matematik A och B är relativt god. (Nationellt prov i matematik C genomfördes ej.) Att antalet IG-betyg ökar år från år i B-kursen jämfört med A beror på att Matematik B är en obligatorisk kurs i vårt specialutformade program och svårigheter som visar sig i A-kursen accentueras i B. Men våra insatser med bl.a. extra handledningstider och ökad undervisningstid har enligt vår bedömning underlättat studierna. Men hur är svårt att se. Eleverna har använt handledningstiden i hög grad och vi drar slutsatsen att resultatet skulle varit sämre annars. Vid en nationell jämförelse i matematik B, där provresultaten för IG är 29,2 %, är vårt resultat i stort sett lika, dvs 6 elever av 20 motsvarar 30% IG. 6 elever fick slutbetyget IG, dvs 30%, men i riket fick endast 18,5%. Eftersom de nationella proven görs så sent i maj varje år ser vi ingen möjlighet att hinna stötta eleverna efter de nationella proven. Vi vet redan före proven hur deras resultat troligen kommer att bli. Därför överensstämmer betyg och nationella prov i stort sett helt. Sannolikt är det också så att det stora antalet IG:n delvis kan förklaras av att många elever, 16 st, har börjat senare, t.o.m. så sent som på vårterminen Många har haft svårt att ta igen det de har förlorat. Vi har erbjudit individuell handledning, som många också utnyttjat, och extra tid när vi hunnit med. I svenska B har 4 elever fått IG på det nationella provet. I slutbetyget är det 6 som inte klarat godkänt. Det är bättre än förra året men inte bra. De nationella målen i Svenska B täcker inte alla målen i de nationella kursplanerna. Att det har det blivit fler antal IG i slutbetyget kan därför förklaras av att eleverna inte uppnått alla mål, t.ex. litteraturmålen. I engelska A är överensstämmelsen mellan det nationella provets resultat och slutbetyg förhållandevis god. I engelska B är överensstämmelsen fullständig. Kraven skolans undervisning i engelska ställer för de olika betygsnivåerna kan bedömas vara desamma som de nationella målen och betygskriterierna uttrycker. Andelen IG är alldeles för högt, 31% i A-kursen och 46% i B-kursen. Helt oacceptabelt. Vi drar slutsatsen att detta beror på mycket hög frånvaro. Därmed saknas underlag för bedömning för flera nationella kursmål. Genom den höga frånvarofrekvensen minskar ju också antalet träningstillfällen i engelska och resultatet är därför ganska logiskt. Här krävs åtgärder inför nästa läsår. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vi har fått en återgång till läsåret Förra årets förbättring av betygsstatistiken var tyvärr tillfällig. Men vi upplevde ändå en mycket stor studiemotivation och att all personal och alla elever fick bärbara datorer förändrade det lärande arbetet och de pedagogiska möjligheterna till det bättre. Skolan blev som helhet en mycket trivsam arbetsplats. Och vi kan glädja oss åt att det ändå var en liten högre andel MVG nu än Det är också bekymmersamt att de nationella proven kommer så sent på läsåret, särskilt i matematik. 8

9 Avgångklasser: slutbetyg samlat betygsdokument resultat Tabell 15: 08/09 totalt antal avslut 26 Slutbetyg - fullständigt 22 Slutbetyg R/U 2 reducerat, 1 utökat Samlat betygsdokument 3 Tabell 16: 09/10 totalt antal avslut 39 elever Slutbetyg - fullständigt 38 Slutbetyg R/U Samlat betygsdokument 1 0 reducerat, 21 utökat Tabell 17: 10/11 - totalt antal avslut Slutbetyg - fullständigt 21 Slutbetyg R/U Samlat betygsdokument 6 0 reducerat, 13 utökat Avgångklasser: jämförelsetal meritpoäng Tabell 18: 08/09 Meritpoäng 26 elever Slutbetyg Samlat betygsdokument Max Min Medel Max Min Medel 19,7 2,98 12, ,0 Tabell 19: 09/10 Meritpoäng 39 elever Slutbetyg Samlat betygsdokument Max Min Medel Max Min Medel 18,94 5,31 13, ,7 Tabell 20: Meritpoäng 27 elever Slutbetyg Samlat betygsdokument Max Min Medel Max Min Medel 19,25 9,2 13,23 9,48 3,4 6,2 Analys Medelpoängen för eleverna med slutbetyg är något lägre än förra året men något bättre än Det är glädjande att lägstanivån på slutbetygen har förbättrats över längre tid. Det kan vara en indikation på att vår förnyade pedagogiska inriktning börjar ge resultat. Avgångklasser: genomströmning Genomströmningen redovisas som skillnad mellan antalet intagna elever i åk 1 och avgångselever i åk 3. Läsåret 08/09 togs 37 elever in på Aspero Idrottsgymnasium i Borås. Av dessa avslutade 27 elever av skolan i juni Genomströmningstal: 73 procent. Förra året var genomströmningstalet 81%. Här ser vi en liten försämring. Skälen till avbrott är i de flesta fall att eleverna har för långa resvägar till och från skolan eller att de helt enkelt byter idrottsförening till annan ort. En stor del av våra elever, ca 70%, pendlar många mil varje dag eller har eget boende med inackordering. Däremot säger alla att de trivs väldigt bra ändå och att skolan är bra. Åtgärder Att rekrytera rätt elevgrupp är fortsatt viktigt. Eleverna är informationsbärare om vår skola och våra idéer. Därför ska de också vara delaktiga i rekryteringsarbetet, både på gymnasiemässor och informationstillfällen på högstadieskolor och idrottsföreningar. 9

10 Vi ska fortsätta att arbeta strategiskt med uppföljning av elevernas resultat och på det sättet inspirera till ännu bättre resultat. Ett medel för detta är att tydligare arbete med individuella studieplaner och utökad tid för handledning. Vi kommer att lägga individuell studietid på schemat och organisera skolan så att alla får ett eget arbetsbord i särskilda grupprum. Stödet till elever med svagare kunskapsbakgrund behöver ytterligare förbättras. Vi behöver också arbeta tydligare med en tidig individuell studieplanering och med elevernas självvärdering och medvetenhet om sin kunskapsprogression. Utvärdering av skolplanens mål. Material och metod En gemensam enkät för Asperos gymnasieskolor har genomförts för att mäta måluppfyllnad i vår skolplan. Enkäten startar med helhetsomdöme för de tre målområdena: Omsorg om individen, Kvalificerad utbildning och Professionell träning. Därefter följer ett antal mätområden som behandlar Arbetsmiljö, sammanhållning, trygghet och trivsel, likabehandling, lokaler och studiemiljö, undervisnings- respektive träningskvalitet och genomförande. Enkätens svarsalternativ är Stämmer mycket bra, Stämmer ganska bra, Stämmer ganska dåligt samt Stämmer inte alls. Ett alternativ benämnt Ingen Uppfattning finns också. För måluppfyllnad läggs de två positiva svaren samman. Vi höjde målpunkten i år från 80% till 90 % nöjda eller mycket nöjda. Enkät Resultat Genom att ha låtit årskurs 1 och 3 besvarat enkäten tror vi oss genom detta dels få reda på de nya elevernas syn på skolan och jämföra det med dem som gått tre år och dels tror vi också kunna bedöma resultatet av de åtgärder vi satt in. Svarsfrekvensen för årskurs 1: 81 %, 38 svar av totalt 47. Årskurs 3: 63%, 17 svar av 27. Svarsfrekvensen är något bättre än förra året men ändå låg. Här får vi förbättra våra rutiner till nästa år. Eleverna i åk 1 är som helhet mycket nöjda med verksamheten i de övergripande målområdena. 100 % nöjda för Omsorg om individen, 92,1 % för Kvalificerad utbildning och 100 % för Professionell träning. I jämförelse med förra året har idrottsträningen förbättrats medan undervisningen i skolan har blivit marginellt försämrad men ändå bra, över 90% nöjda. Årskurs 3 uppfattar situationen lite sämre men ändå ganska obetydligt. Där är det 91,7% som är nöjda med området Omsorg om individen, samma 91,7% för Kvalificerad utbildning och 100% nöjda med den Professionella träningen. Föregående år var det bara 81,2% i åk 3 som var nöjda med området Kvalificerad undervisning och 87,5% som var nöjda med den Professionella träningen. Här har mycket glädjande skett en avsevärd förbättring. Vi vågar dra slutsatsen att vår kompetensutbildning i ITK (informations- och teknikkunskap) och 1-till-1-pedagogik har gett resultat. Vi ser det här nu i enkäterna men ännu inte i betygsresultaten. Går vi in och detaljstuderar olika svarsområden är det dock en fråga som sticker ut negativt. I både åk 1 och åk 3 finns det några elever som känt sig mobbade och några som antyder att de vet att någon annan är mobbad. Annars är sammanhållning och stämning mellan personal och elever, trivseln på skolan och likvärdigt bemötande som flicka respektive pojke liggande på 94,7 % nöjda elever i åk 1 och i årskurs 3 91,6%. Dessa siffror är vi nöjda med men att det finns någon som inte är nöjd räcker för att vi måste vidta åtgärder. Däremot anser alla i båda grupperna, 100%, att stämningen mellan elever och personal är mycket god. Därför är förutsättningarna för bra resultat mycket goda. Förra året var eleverna inte särskilt nöjda med studiemiljön, utrustningen och lokalerna. ca 18% uttryckte då missnöje. Nu, efter att varje elev fått en dator, är över 90% nöjda. Alla elever är mycket nöjda med att ha en dator. Det som drar ner resultatet är att några menar att vi har lite slitna möbler. Annars inget att anmärka på. Åk 3 var missnöjda i något högre grad. En stor bidragande orsak till att området Lokaler får sämre värden är förmodligen lokalen som används i kurserna idrott och hälsa A och B. Lokalen är mycket dåligt utrustad men har godtagbar stor yta. Elevernas chans till måluppfyllelse reduceras och idrottslärarens arbetsmiljö är påfrestande. Åtgärder har inte vidtagits men fastighetsägaren är informerad om våra synpunkter. 10

11 Intervjuer - resultat Under höstterminen 2010 genomförde rektor enskilda intervjuer med 35 elever i årskurs ett. Syftet med intervjuerna var att snabbt få kunskap om skolstarten och finna ut de områden som eventuellt behövde åtgärdas. Svaren bekräftar senare enkätens resultat. Alla var mycket nöjda med trivseln, kamraterna och skolmaten. Anmärkningar framfördes på brister i möblemanget och för få sittplatser utanför skolsalarna. Träningen var kanon, dvs 100% nöjda elever. Detsamma gäller införandet av datorer till alla. I stort var också eleverna mycket nöjda med undervisningen i skolan. Det fanns dock synpunkter från några elever att de hade svårt att förstå någon lärares sätt att förklara. Åtgärder Skolan har varje år ansökt om att få hyra in sig i kommunens stora idrottshall, Boråshallen. Vi har fått avslag varje gång med argumentet att det är Sven Erikssonskolan som ansvarar för hallen. De i sin tur säger alltid att det är fullbokat och vi får inga tider. Nya ansträngningar ska göras för en förbättring för idrott och hälsa. Vi ska också iordningställa grupprum för bättre arbetsro. Utrymme måste finnas för gruppstudier och individualiserad undervisning. Eftersom vi tidigt genomförde intervjuerna fick vi en snabb bild av läget. Vi hade upptäckt att en elev i ettan och en elev i trean upplevde sig mobbad. Därför har vi under läsårets gång pratat med eleverna. Efter några samtal kände sig dessa elever stärkta och vi behövde inte gå vidare med andra åtgärder. Resten av läsåret var utan störningar. Beträffande resultatet av studiemiljön är vi lite förvånade över att så många av treorna var missnöjda med tanke på att de t.ex fick de bärbara datorerna istället för att sitta i datasalar och trängas med andra elever. Men resultatet är dock bättre än förra året varför vi inte har genomfört några åtgärder. Tekniskt sett har allt fungerat. Under läsåret har all pedagogisk personal fått utbildning i informations- och teknikkunskap (IKT), eller som vi också säger, en-till-en-pedagogik. Det är Didaktikcentrum i Vänersborg som svarat för utbildningen. För oss har det blivit ett lyft. Vi har kunnat arbeta mer målmedvetet och fått klara riktlinjer. Vi har bestämt oss för en pedagogisk strategi som genomsyrar all utbildning. Eleverna har fått struktur på sitt skolarbete och vi upplever att de förstår bättre vad de lärt sig respektive inte lärt sig. Eleverna uttrycker lättnad över att slippa alla papper nu. Genom denna utbildning har vi på ett tydligare sätt kunna sätta upp mål för framtiden, både kort- och långsiktiga, och fått redskap att följa upp dessa mål. Vi satte för läsåret upp tre följande s.k. effektmål, som skulle utvärderas i november, februari och maj. 1. Vi ska... genomföra nya arbetsformer på våra konferenser, påbörja implementeringen av vår nya vision. 2. Vi ska... upptäcka att visionen är känd och förstådd av personal och elever, kunna visa på en mångfald i hur IKT präglar undervisning, kunskapsbedömning och elevernas lärande. 3. Vi ska... se att visionen är känd och förstådd och ger effekt på elevernas lärande. ha ett formativt förhållningssätt på kunskapsbedömning. Vi hade till en början svårt att beskriva vad vår vision rent konkret innebar och hur den på ett tydligt sätt skulle kunna visas, Aspero skapar vinnare. Vi började med att eleverna fick diskutera den och försöka förklara vad den innebar för var och en. På dagordningen vid våra veckokonferenser fanns alltid denna punkt med och vi berättade för varandra hur vi tänkte och vad vi i praktiken gjorde. Vi kände oss alltmer stärkta och övertygade om att tack vare en vision var det lättare att planera, genomföra och bedöma. Detta ledde till att vi lät våra elever i årskurs 1 förbereda och genomföra sina utvecklingssamtal under mentorernas handledning. Syftet var att eleverna på detta sätt bättre skulle kunna se vad de lärt sig och äga målen och förklara hur de tänkte att de skulle bli vinnare. För personalen har alltså detta inneburit ett enande kring ett gemensamt pedagogiskt förhållningssätt och för eleverna har arbetet blivit mer strukturerat och roligare. Men vi kan, som också redovisas i betygsstatistiken, inte kunna dra slutsatser om att detta gett bättre resultat. 11

12 Vi har inte upplevt att visionen förstådd av alla elever och vad den innebär. Det tyder ju också alla icke godkända betyg på. Däremot är visionen känd av alla. Slutsats Vi har uppnått vårt 90%-mål i de flesta avseenden. Eleverna har alltså ett gott helhetsomdöme om skolan. Såsom tidigare år är det den fysiska miljön i skolan, inte träningslokalerna, som får lägst värden och som sticker ut i enkäten. Trygghet och trivsel i skolan upplever alla. De är också i stort sett nöjda med undervisningen i både de teoretiska kurserna som de idrottsliga även om lokalen i idrott och hälsa är dålig. Ett klart och entydigt mål för nästa år är att få ner antalet IG-betyg. Rektors ansvar verksamhetsutveckling styrdokument. Material och metod: Aktualisering av styrdokument - Asperohandboken Syftet med handboken är ge tydlighet och struktur i arbetet, skapa samsyn och gemensamma utgångspunkter, samt att all personal skall ha kännedom och kunskap om verksamheten och reflektera över sin del i förverkligandet av målen och sin roll i helheten. Under läsåret har den nya skolplanen utvärderats och reviderats. Prioriterade mål har angetts och ny vision har arbetats fram - Aspero skapar vinnare. Vi har genomfört it-projektet och skapat långsiktighet i såväl organisation som undervisning. Handboken är ett led i kvalitetssäkringsarbetet och är uppdelad i en aktiv del med dokumentation av verksamheten från Läroplan och skolplan till programmål och poängplaner. I handboken finns en lokal arbetsplan och lokala planer om krishantering, arbetsmiljön, mot kränkande behandling och hälsopedagogisk handlingplan för skolhälsovården. Referensdelen tar upp övergripande policy, pedagogisk profil och arbetsrutiner samt innehåller ett antal svar på vanliga frågor som rör utbildningsfrågor, elevoch föräldrafrågor samt anställningsfrågor. Analys av arbetet Implementeringen av de olika handlingsplanerna är ett ständigt pågående arbete och personalen har utvärderat och reviderat dessa för kommande läsår. Vidare uppföljning och utbyte av blad i handboken när nyheter tillkommer sker fortlöpande. Handboken finns alltid tillgänglig digitalt på vår lärplattform, Fronter. Asperohandboken är navet i verksamheten. Där kan personalen hämta information och inriktningen på vår verksamhet ska där vara tydlig. Vi arbetar ständigt med värdegrunden och har fastställt en handlingsplan med vår gemensamma syn på vårt uppdrag. Handboken är ett utmärkt verktyg vid introduktion av ny personal. Åtgärder Utvärdera och revidera alla handlingsplaner. Arbetsplanens prioriterade områden ska verkställas. Förbättra arbetsmiljön genom att skapa grupprum där varje elev får sin egen arbetsplats. Införa s.k. individuell studietid på schemat för enskild handledning och instudering. Inga håltimmar! Fortsätta utveckla vår satsning på IKT. Portfolion, som finns i vår portal Fronter, ska användas i alla kurser. Uppföljning av föregående års kvalitetsredovisning Följande områden var prioriterade under läsåret: 1. Genomföra it-projektet. 2. Vår värdegrund ingår sedan förra läsåret som ett moment i kursen Arbetssätt och lärande. Nu ska detta moment även ingå i kursen kommunikation. 3. Ge tydliga organisatoriska ramar och förutsättningar för elevrådet och skolidrottsföreningen. 4. Långsiktig planering för övergripande aktiviteter. 5. Specialidrotten ska ha en allmängiltig teoretisk utbildning. 6. Förbättra samverkan mellan idrottsverksamheterna, de teoretiska ämnena och mentorerna. 12

13 Resultat 1. Under det gångna läsåret har vi lyckats att genomföra vårt it-projekt. Här är vi mycket nöjda och vi satsar vidare. Nu kommer vi att fortsätta vårt strategiska arbete i både undervisning och organisation. 2. Genomfört. 3. Här är vi inte nöjda. Elevrådet och skolidrottsföreningen är viktiga för skolan. Det är också en del av elevernas möjligheter till inflytande. Rektor kommer att ansvara för handledning av elevrådet och en idrottslärare handleder skol-if. 4. Här har vi blivit bättre men det finns en del kvar att göra. Vi ska förbättra rutinerna när det gäller arrangemang som påverkar hela skolan. De måste planeras i god tid så att den övriga undervisningen inte blir lidande. 5. Varje instruktör genom för idrottsspecifik teoretisk utbildning. Inom ramen för pedagogiskt ledarskap, hälsopedagogik och idrott och hälsa genomförs allmän idrottsteori. 6. Samverkan är förstärkt genom att skolan har en idrottskoordinator, som svarar för kontakterna mellan skolan och tränarna. Under året som gått har jag i min roll som rektor på skolan prioriterat it-projektets genomförande och stöttat de förändringar som var nödvändiga, t.ex. genomförandet av regelbundna pedagogiska diskussioner och att ge lärarna i uppgift att redovisa sina insatser mot målen. Genom införandet av en dator till alla förändrades de pedagogiska förutsättningarna och vi var tvungna att utveckla både pedagogik och förmåga att använda datorns möjligheter. Naturligtvis har också arbetet med införandet av den nya gymnasieskolan 2011 varit prioriterad och vi har sökt nationell idrottsutbildning (NIU) i fem olika idrotter, fotboll, ishockey, boxning, judo och bowling. Tyvärr fick vi inte tillstånd att starta någon av dessa. På vilka grunder är oklart. Men vår idrottsprofil består. Vi kan fortfarande genomföra en lika kvalitetsmässig idrottsutbildning inom ramen för vår organisation som tidigare läsår. Jag har också under läsåret fungerat som idrottskoordinator. Vår skolas utveckling hänger på att knyta rätt kontakter med idrottsklubbar och instruktörer av hög klass. Det är ju i första hand för idrotten som eleverna väljer Aspero. Följande idrotter har varit aktuella. Marknadsföringen har under läsåret varit intensiv. Vi har besökt alla högstadieskolor i Borås och många skolor i kranskommunerna. Vi har bedrivit extra marknadsföring på arrangemang och tävlingar i bowling, judo och handboll. Vi har inbjudit alla intresserade elever i årskurs 9 till en gemensam aktivitetsdag och vi har haft två dagar öppet hus och fyra s.k. besöksdagar då kommunens elever har haft möjlighet att besöka önskade gymnasieskolor. ca 160 elever har gjort en intresseanmälan för att börja på Aspero under läsåret. Men det blev bara 62 som sökte oss till 50 platser och av dessa 62 var 18 sökande i första hand och då var 6 obehöriga. Styrelsen för Aspero Idrottsgymnasium beslutade då att inte starta några klasser i åk 1 läsåret Men nya satsningar ska göras till läsåret Elevhälsa Eftersom vi är en idrottsskola är hälsofrågorna av största prioritet. Rätta kost- och sömnvanor för våra elever är viktigt för att de både ska kunna orka studera och idrotta. Vi har inte utvärderat denna fråga i vår enkät men det vi fått höra under året är att alla i stort sett varit nöjda både med maten och med matsalsmiljön. Eleverna har ibland visat sömnbrist. Vi har då tagit upp detta enskilt med varje elev för att bryta dygnsvanorna, som ofta tenderat vara sena. Några gånger har eleverna haft sena träningar och matcher, kanske i två lag, och det har påverkat återhämtningen. Då har vi kontaktat resp. klubb och instruktör. Vi har alltid mött stor förståelse från dem och goda lösningar har kunnat utformats. Och glädjande nog har vi varit befriade från allvarliga skador och det är bara två elever som gått skadade en längre period och rehabiliteringstränat. Skolhälsovården har fått fast utformning. Skolkurator och specialpedagog kan snabbt inkallas vid behov. Skolläkare med sjukgymnaster, alla specialister på idrottsskador, har knutits till skolan och står i täta kontakter med vår skolsköterska. Rutiner och handlingsplaner är upprättade. Vi är mycket nöjda med denna organisation och den fungerar utmärkt. Alla elever är försäkrade dygnet runt. Borås september 2011 Peter Clasén Rektor 13