Aspero Idrottsgymnasium Halmstad

Transkript

1 0 Kvalitetsredovisning Läsåret 2007/08 Aspero Idrottsgymnasium Halmstad

2 1 Bakgrund och organisation... 2 Aspero Idrottsgymnasium i Halmstad Organisation... 2 Elever... 2 Personal... 2 Företagsvision och pedagogisk profil... 3 Vision... 3 Programförklaring för Aspero Idrottsgymnasium i Halmstad... 3 Pedagogisk profil... 3 Metoder och rutiner för kvalitetsarbetet... 4 Läsåret som gick... 4 Prioriterade områden för läsåret 2007/ Kunskaper och betyg... 5 Material och metod... 5 Betyg Resultat... 5 Analys... 5 Avgångklasser: slutbetyg samlat betygsdokument resultat... 5 Analys... 6 Avgångklasser: meritpoäng resultat... 6 Analys... 6 Genomströmning resultat... 6 Analys... 6 Åtgärder... 6 Utvärdering av skolplanens mål... 7 Material och metod... 7 Enkät Resultat... 7 Social gemenskap och trivsel... 7 Arbetsmiljö och utrustning... 7 Undervisningens kvalitet... 8 Träningens kvalitet... 8 Åtgärder... 8 Rektors ansvar verksamhetsutveckling styrdokument Material och metod: Aktualisering av styrdokument - Asperohandboken... 8 Analys av arbetet... 8 Åtgärder... 8 Uppföljning av föregående års kvalitetsredovisning... 9

3 2 Bakgrund och organisation Aspero Idrottsgymnasium i Halmstad Aspero Idrottsgymnasium i Halmstad öppnades höstterminen Det specialutformade programmet omfattar 2500 gymnasiepoäng och har studieförberedande karaktär. Utbildningsinnehållet utöver kärnämnen och idrottsämnen inrymmer kurser inom samhällsvetenskap, ekonomi, ledarskap och IT-sektorn. Ansvarig för verksamheten är rektor Tina Sommer. Aspero Friskolor driver fristående gymnasieskolor i Halmstad, Borås och Göteborg, med huvudinriktning på samhälle, ekonomi, internationell handel och idrott. Skolorna har specialutformade gymnasieprogram som ger behörighet till högskolestudier. VD för är Lill-Marie Drotz. (organisationsnummer ) är dotterbolag till Aspero Kompetens AB, ett utbildningsföretag med inriktning på vuxenutbildning för företag och offentliga uppdrag. Organisation Skolan kommer fullt utbyggd att ha maximalt 225 elever, 75 i respektive årskurs. Elever Under läsåret 2007/08 fanns det 215 elever (åk 1: 64, åk 2 71; åk 3 63) varav 147 pojkar och 68 flickor fördelade på 18 olika sporter och indelade i 12 mentorsgrupper. För läsårets intagning kunde samtliga sökande beredas plats. Medelpoängen för intagning var 204 poäng, med spridning från 290 till 135. Det är 12 poäng lägre än tidigare års intagningspoäng. Idrotten organiseras med elitklubbar i Halmstad som samarbetspartners för att nå högsta tränarkompetens i varje specialidrott. Genom Hallands idrottsförbund kvalitetssäkras klubbarnas kvalitet och kompetens och avtal tecknas med specialklubben för att säkerställa kontinuitet och tillgänglighet till tränare. 58 % av eleverna kommer från andra kommuner än Halmstad, och av dessa har mer än hälften bosatt sig i Halmstad under studierna, vilket medför ett stort inflöde till kommunens i form av elevpeng (ökat antal anställda i vår skola), elevernas omsättning för mat och hyra samt fritidsaktiviteter. Elevrörligheten under läsåret har varit något lägre än föregående år. 17 elever har slutat, varav har 14 bytt skola/skolort, 1 har avbrutit studierna och 2 fått arbete. 7 elever har flyttat åter till hemorten, eller angett lång pendling som orsak till byte. 3 elever har bytt till andra utbildningsprogram och därmed lämnat skolan. Personal Personalstyrkan omfattade 15 lärare, 1 rektor, 1 biträdande rektor (40% + 20% syv), motsvarande 11,4 heltidstjänster samt dessutom ett antal handledare och tränare för idrottsutbildningen motsvarande 3,4 tjänst. För Estetisk verksamhet har personal timanställts. Totalt motsvarar detta en lärartäthet på 6,9 lärare per 100 elever. Därutöver fanns administratör, skolsköterska, vaktmästare, nätverksansvarig samt måltidspersonal. Lärarna har föreskriven undervisningsbehörighet. Dataläraren är certifierad testledare för ECDLkörkortet och Idrottsansvarig är utbildad idrottspedagog, vilket också tränare för handboll och ishockey är.

4 3 Företagsvision och pedagogisk profil Vision Aspero Friskolor kombinerar omsorg om individen med kvalificerad utbildning och professionell träning Programförklaring för Aspero Idrottsgymnasium i Halmstad Vårt mål är alla alla elever skall växa och utvecklas optimalt, både i idrotten och i skolan Vår skola präglas av glädje och gemenskap, trygghet, hänsyn och respekt samt eget ansvar Glädje och gemenskap är viktigt Det är kul att lära sig och utvecklas! Att sätta sina egna mål och att uppnå dem ger glädje och tillfredsställelse. Både i idrottsträningen och i lärandet satsar vi på personlig utveckling. Var och en skall utvecklas utifrån sina förutsättningar. Gemenskapen i idrotten och skolan är grundläggande för utveckling och goda resultat. Laganda genomsyrar vår verksamhet. Trygghet Du tillhör en mentorsgrupp, där vi följer både gruppen och de enskilda elevernas utveckling och trivsel. Gruppvis och personliga uppföljningar av arbetat i skolan och i idrotten sker regelbundet. Skolan är ett team, och alla, elever såväl som personal, hjälper och stöttar varandra, precis som ett idrottslag hjälper varandra för gemensam framgång. Hänsyn och respekt I stället för regler och förbud, arbetar vi efter begreppen Hänsyn och Respekt. Att visa varandra hänsyn, att vara rädda om varandra och skolan, att måna om varandra, är våra riktlinjer. Att respektera olikheter är en självklarhet olikheter i bakgrund, erfarenheter och intressen berikar. Det är en styrka att lära av varandra och om varandra. Ansvar Arbetet på skolan och i idrotten kräver att man tar ansvar: ansvar för sin planering, sin utveckling, att utföra uppgifter, att vara på rätt plats i rätt tid och med rätt utrustning. Både tränare och skolpersonal finns till hands för att hjälpa dig att ta det ansvaret. På Aspero Idrottsgymnasium är du representant för vår verksamhet, vår skola och idrottsklubben. Pedagogisk profil Vi på Aspero anser att människan: vill lära vill utvecklas vill ta ansvar vill känna ett egenvärde Vår syn på kunskapsarbetet: Fakta och färdigheter är grundläggande för att utveckla och växa i kunskaper o Jämför med kondition, styrka och grundträning inom idrotten Förståelse och förtrogenhet är vårt utvecklingsområde för eleverna o förmåga att analysera och förstå samband, dra slutsatser och göra övervägda ställningstaganden, tillämpning av kunskaper samt av (inlärnings-)strategi och taktik o Jämför med att planera, genomföra och utvärdera loppet, matchen eller tävlingen Vår syn på inlärning: Alla har olika bakgrund och olika kunskaper med sig o Inlärning startar med att analysera vad individen redan vet, reflektion och ställtid är viktiga begrepp Alla har personliga preferenser i sitt sätt att ta till sig kunskap o Eleverna skall känna till sina styrkor och svagheter och lära sig att hantera båda. Man skall lära sig för sin egen skull, inte för lärarens. o Elevernas självkänsla och egenvärde skall stärkas. Inlärning sker i relation till andra, i mänskliga möten. Kunskap utvecklas sällan isolerat från andra. o Det medmänskliga mötet är viktigt för att utvecklas till en hel människa, sammanhang och helhetssyn skall dominera arbetet.

5 4 Metoder och rutiner för kvalitetsarbetet Under åren har olika metoder för kvalitetsarbetet prövats. Vi har arbetat med gemensamma enkäter för alla elever, summativa utvärderingar undervisningsgruppvis vid kursslut och formativa utvärderingar av respektive lärare under kurstid, analys och jämförelse av betygsstatistik över tid. Vi arbetar vidare med att utveckla rutiner för kvalitetsarbetet, som syftar till en högre samstämmighet med Skolverkets kommande mål och riktlinjer för Kvalitetsredovisning. Tills vidare fortsätter den enskilda skolan med inarbetade utvärderingsinstrument och inför nya efter hand. Arbetet syftar till att ta fram nyckeltal inom ett antal värden som skall studeras över tid, och tydligare påverka verksamhetsupplägg och budgetarbetet. Vi skall också nå en jämförelse mellan de olika skolorterna inom Aspero. En gemensam enkät har genomfört på de olika orterna som ett första steg. Läsåret som gick Läsåret 2007/08 var det sjätte verksamhetsåret för Aspero i Halmstad. I personalen avlöste ett par föräldraledigheter varandra under läsåret. Det är fler pappor som mammor som varit föräldralediga under året. Genom saxad schemaläggning har inte vikarier behövt inkallas, utan återkommande och lämnade lärare har passats in i elevernas schema. Under våren valde biträdande rektor att med kort varsel lämna sin tjänst, vilket med förde behov av omfördelning av arbetsuppgifter. En lärare slutade sin deltidstjänst för att utöka sin tjänst som pastor. Rektor påbörjade den statliga rektorsutbildningen under våren. Skolans personal har också med stor delaktighet via arbetsgrupper deltagit i framtagandet av utbildningsinnehåll för ansökan om ny utbildning med syfte att bättre motsvara elevernas önskemål. Under våren avled en av företagets ägare, som haft controlleruppgifter och ansvarat för olika typer av planer, arbetsmiljöarbete, resurshantering med mera. Det innebar att vissa uppgifter övertogs av annan personal, vilket påverkade bland annat genomförandet av centrala utvärderingar och andra övergripande planer. Bengt Hallberg var en uppskattad och värderad medarbetare och ägare. Hans bortgång berör oss alla. Under läsåret 07/08 har den nya skolplanen introducerats för personalen och arbetet med en ny uppdaterad lokal arbetsplan initierats. Asperohandboken har färdigställts samt delats ut och introducerats till all personal. Handboken är ett led i kvalitetssäkringsarbetet och är uppdelad i en aktiv del med dokumentation av verksamheten från Läroplan och skolplan till programmål och poängplaner. Den kompletteras med lokal arbetsplan och lokala rutiner. Rerferensdelen tar upp övergripande policy, pedagogisk profil och arbetsrutiner, samt innehåller ett antal svar på vanliga frågor som rör utbildningsfrågor, elev- och föräldrafrågor samt anställningsfrågor. På elevsidan var det en viss rörlighet, när elever lämnade Aspero och Halmstad. Orsaken var som tidigare långa pendlingstider och svårighet att hinna med fritidsträning i idrotten. Ett antal elever valde av sociala och familjeskäl att återvända till hemorten. För några var också möjligheten till matchspel i sin hemmaförening en starkt bidragande orsak. Omdömet från eleverna är att de trivts mycket bra med skolan och utbildningen, men av angivna skäl valt att avbryta skolgången på Aspero. Skolan deltog i skol-sm, men nådde inte till slutomgångar i någon av dessa. Desto fler individuella framgångar noterades, bland annat inom ridsport, friidrott och uttagning till pojklandslag i fotboll. Gästföreläsningar av kända profiler återkommer regelbundet i verksamheten. HBK-tränaren Janne Andersson och spelaren Per Texas Johansson höll en uppskattad föreläsning för Asperos elever om talangutveckling och målmedvetenhet.

6 5 Prioriterade områden för läsåret 2007/08 Kunskaper eleverna skall utvecklas optimalt efter sina förutsättningar Utvärdering av skolplanens mål Rektors ansvar kvalitetsarbetet: - Asperohandboken lokal arbetsplan Kunskaper och betyg Material och metod För att bedöma hur vi nått målen har vi bearbetat betygsstatistik för kurser och nationella prov. Vi har tittat på tendenser och resultat inom årskullens kurser och även jämförelser med tidigare årskullar. Det saknas jämförelsemått i form av statistik för intagningspoäng, men det tänker vi bättra på till kommande läsår. Betyg Resultat Andelen G eller över är stabil mot föregående år. I årskurs 3 har andelen IG minskat väsentligt från föregående år medan årskurs 1 visar har större andel IG än tidigare. För årskurs 2 är betygsresultaten likartade eller något högre än föregående år. Följer man respektive årskulles betygsresultat över tid, är fördelningen stabil. Analys I de Nationella Proven i Ma A har vi en fortsatt hög procentdel IG. Det beror på att alla elever har skrivit NP under våren. Vi har satt in extrastöd och fler lektionstimmar, samtidigt som vi planerat en förlängning av kurstiden för Ma A till 3 terminer för dem som inte klarat G-kraven. Andelen IG för NP är således relativt högre än den faktiska betygssättningen. I årskurs tre har vi åter hos en grupp elever märkt en negativ anda bland tongivande elever. Det har blivit inne att inte göra sina uppgifter. Dessa har starkt idrottsintresse men mycket litet studieintresse och insatser har varit resultatlösa. Under våren togs krafttag med anledning av uppföljning av elevernas prestation. Då tillsattes en speciallärare med särskild uppgift att stötta de svagaste eleverna och motivera och stödja dem mot godkända betyg. Avgångklasser: slutbetyg samlat betygsdokument resultat 04/05 totalt antal avslut 78 elever Slutbetyg 73 (94%) därav reducerat / utökat 8 Reducerat, 3 Utökat Samlat betygsdokument 5 (6%) Intagningspoäng medel 211, max 320 min /06 totalt antal avslut 79 elever* Slutbetyg 59 (75%) därav reducerat / utökat 5 Utökat Samlat betygsdokument 20 (25%) *5 elever förlängd studietid, enstaka kurser för tentamen/ytterligare termin Intagningspoäng medel 208, max 265 min /07 totalt antal avslut 47 elever Slutbetyg 39 (83%) därav reducerat / utökat 3 Utökat, 10 Reducerat Samlat betygsdokument 8 (17%) Intagningspoäng medel 206, max 315 min /08 totalt antal avslut 63 elever Slutbetyg 57 (91%) därav reducerat / utökat 11 Reducerat Samlat betygsdokument 6 (9%) Intagningspoäng medel 208, max 270 min 120

7 6 Analys I vår fjärde omgång avgångsklasser har över 90% slutbetyg. Trenden med reducerad omfattning fortsätter, liksom den gör på nationellt plan. Hos oss har idrotten för en viss grupp varit den starka motivationsfaktorn, och efter hand har den förhärskande attityden blivit att ta lättvindigt på IG-resultat och avvisa erbjudande om hjälp och nya chanser. Dock är det bara 10 % av eleverna som avgått med samlat betygsdokument. Avgångklasser: meritpoäng resultat 04/05 Meritpoäng 78 elever Slutbetyg Samlat betygsdokument Max Min Medel Max Min Medel 19,6 7,8 13,7 11,7 8,3 9,5 05/06 Meritpoäng 79 elever* Slutbetyg Samlat betygsdokument Max Min Medel Max Min Medel 18,5 6,7 13,3 13,0 4,9 8,7 *5 elever förlängd studietid, enstaka kurser för tentamen/ytterligare termin 06/07 Meritpoäng 48 elever Slutbetyg Samlat betygsdokument Max Min Medel Max Min Medel 19,0 6,6 12,1 12,0 3,2 7,1 07/08 Meritpoäng 63 elever Slutbetyg Samlat betygsdokument Max Min Medel Max Min Medel 18,5 6,3 12,0 9,42 2,0 6,0 Analys Medelpoängen för både elever med slutbetyg och elever med samlat betygsdokument är lägre än föregående år. Lägsta poängtalet är mycket lågt för samlade betygsdokument, beroende på en ansamling av IG i denna grupp.. Maxpoängen för slutbetyg är något lägre än föregående år. Ett litet antal elever har fått starkt individuellt anpassade studieplaner, med tanke på olika svårigheter som långa pendlingsavstånd, skolleda och bristande motivation. Genomströmning resultat Här redovisar vi skillnaden mellan antalet elever inskrivna i åk 1 och det antal elever som avslutat sin utbildning med slutbetyg eller samlat betygsdokument efter tre läsår. Start läsår Avslut läsår Antal åk 1 Antal åk 3 genomströmning 3 år 02/03 04/ % 03/04 05/ ,5 % 04/05 06/ % 05/06 07/ % Analys Vi har nu en mycket stark genomströmningsprocent, vilket tyder på att arbetet med information om utbildningens innehåll och rekryteringsarbetet men även stödet till svaga elever och skolans allmänna arbete med eleverna har gett resultat. Åtgärder Vi förtydligar vårt arbete med att ge tidig och tydlig signal om att arbetet inte håller måttet, samt att bearbeta negativa attityder och skapa ökad medvetenhet om betygskrav och kriterier.

8 7 Projektarbetskursen är den som kräver mest egen drivkraft och högst självständighet. Genom att tydliggöra arbetet med handbok, ökad närvaro vid handledning och arbetspass har vi minskat andelen IG för kursen högst betydligt, men trots detta är PA kursen med störst andel Icke Godkänt betyg. Vi är på rätt väg, men arbetet att vara tydlig och tidig i signaler ökas. Samma elevnamn återkommer bland dem som står för flertalet IG, och skolans åtgärder har inte lett till någon ändring av attityd eller arbetsinsats. Vi fortsätter bemödanden att rekrytera rätt elevgrupp, med fallenhet och intresse för en hög grad av självständighet och ansvarstagande i studieförberedande utbildning, Elever som informationsbärare och delaktiga i rekryteringsarbetet, både på gymnasiemässor och informationstillfällen på högstadieskolor och idrottsföreningar är viktiga för att nå rätt målgrupp. Vi fortsätter uppmuntra och inspirera våra elever att delta, vilket de gör med stor glädje och entusiasm. Vi behöver också arbeta tydligare med en tidig individuell studieplanering och med elevernas uppföljning och medvetenhet om sin kunskapsprogression. Utvärdering av skolplanens mål. Material och metod En gemensam enkät för Asperos gymnasieskolor har genomförts för att mäta måluppfyllnad i vår skolplan. Enkäten startar med helhetsomdöme för de tre målområdena: Omsorg om individen, Kvalificerad utbildning och Professionell träning. Därefter följer ett antal mätområden som behandlar Arbetsmiljö, sammanhållning, trygghet och trivsel, likabehandling, lokaler och studiemiljö, undervisnings- respektive träningskvalitet och genomförande. Enkätens svarsalternativ är Stämmer mycket bra, Stämmer ganska bra, Stämmer ganska dåligt samt Stämmer inte alls. Ett alternativ benämnt Ingen Uppfattning finns också. För måluppfyllnad läggs de två positiva svaren samman. Målpunkt i år var 80 % nöjda eller mycket nöjda. Enkät Resultat Genom tekniska problem registrerades inte elevernas svar vid ordinarie enkätbesvarande, utan en ny omgång måste genomföras. Då blev bortfallet stort, med knappt 70 procent svarsfrekvens, varför viss försiktighet måste iakttas vid tolkningen. Helhetsintrycket Eleverna är som helhet nöjda med verksamheten i målområdena. I alla tre variablerna Omsorg om individen, Kvalificerad utbildning och Professionell träning ligger omdömena över målvärdet: 81 respektive 88 och 83 procent är mycket nöjda eller ganska nöjda. Att notera är att 5 procent av eleverna har markerat ingen uppfattning vad gäller träningen. Social gemenskap och trivsel För hälften av frågorna är svarsandelen mycket nöjda eller ganska nöjda över 95 procent! Uppfattningen om mobbningssituationen på skolan är delad. 96% uppger sig inte vara mobbade, 4 procent anger ingen uppfattning. Frågan hur eleverna uppfattar att andra i skolan/klassen är mobbad får en splittrad svarsbild: 25 % anger sig veta att någon annan är mobbad, hela 20 procent har ingen uppfattning i frågan. Likvärdig bedömning av flickor och pojkar vår värden strax över målgränsen, 83 procent. 11 procent är inte nöjda med sitt studieval ändå är trivselvärdena mycket höga. Arbetsmiljö och utrustning Enda värdet på godkända sidan är studiegruppernas storlek, med hela 91 procent nöjda. Sämst måluppfyllelse har studiemiljön och möjligheterna att koppla av, endast 63 %. Klassrumsmiljön ligger strax under målvärdet.

9 8 Undervisningens kvalitet Värdena för lärarnas kunskaper, pedagogiska förmåga och möjligheten till stöd och hjälp ligger högt, över 95%. Minst nöjda är eleverna med sitt inflytande på undervisningens uppläggning, hela 24% är missnöjda. Intressant är att 33 % av eleverna är missnöjda med sin egen studieinsats. Träningens kvalitet Överlag ges mycket höga värden för tränarnas kunskaper, anläggning med mera, % är nöjda. Svagheten ligger i träningens schemaläggning, där endast 65 % är nöjda. Åtgärder Ytterligare uppföljning av faktorer kring lokalernas utrustning och anpassning för undervisning, den fysiska miljön i luft, ljus och buller, samt möjligheterna till studiero och avkoppling behöver göras. Eventuella möjliga åtgärder får följa av denna uppföljning. En djupare analys av orsaker till låga värden vad gäller elevernas inflytande på undervisningen behövs. Detta skall behandlas i gemensam kursutvärdering under våren Intressant blir också att forska vidare i varför ingen elev angett sig själv vara mobbad, men 25 procent uppfattar att andra är mobbade. Och de 20 procenten som inte har uppfattning, hur kommer det sig? Rektors ansvar verksamhetsutveckling styrdokument. Kvalitetsarbetet: Asperohandboken. Lokal arbetsplan Material och metod: Aktualisering av styrdokument - Asperohandboken Under läsåret har den nya skolplanen introducerats och Asperohandboken sammanställts och utdelats till all personal. Syftet med handboken är ge tydlighet och struktur i arbetet, skapa samsyn och gemensamma utgångspunkter, samt att all personal skall ha kännedom och kunskap om verksamheten och reflektera över sin del i förverkligandet av målen och sin roll i helheten. Handboken är ett led i kvalitetssäkringsarbetet och är uppdelad i en aktiv del med dokumentation av verksamheten från Läroplan och skolplan till programmål och poängplaner. Den kompletteras med lokal arbetsplan och lokala rutiner. Referensdelen tar upp övergripande policy, pedagogisk profil och arbetsrutiner, samt innehåller ett antal svar på vanliga frågor som rör utbildningsfrågor, elev- och föräldrafrågor samt anställningsfrågor. En utvecklingspunkt i Asperohandbokens levande del är lokala arbetsrutiner och lokal arbetsplan. Det arbetet har under våren initierats men skall intensifieras under kommande läsår. Analys av arbetet Skolplanen och Asperohandboken har presenterats och ligger till grund för det fortsatta arbetet med ny struktur för lokala arbetsplaner. Implementeringen pågår fortfarande och uppföljning av arbetet väntar. Utarbetandet av handboken har skett i flera omgångar med rektorsgruppen som referens och omstruktureringar av materialet har gjorts under arbetets. Vidare uppföljning och utbyte av blad när nyheter tillkommer sker fortlöpande. Handboken finns alltid tillgänglig digitalt på vår lärplattform, Fronter. Introduktionen av Asperohandboken skedde med en samtidig aktualisering av läroplansuppdraget och pedagogisk profil och arbetet med att dokumentera skolans arbetssätt, rutiner och traditioner. Åtgärder Under kommande läsår involveras personal och elever i arbetet med att utforma en lokal arbetsplan för skolan. Arbetet skall bygga på de grundläggande styrdokumenten: Lpf94, Asperos skolplan, samt programmål för det specialutformade gymnasieprogrammet.

10 9 Arbetet med utformning av måldokument med nedbrytning av de enskilda kursmålen fortsätter. Uppföljning av föregående års kvalitetsredovisning Som en åtgärd att nå bättre samstämmighet med studieönskemål och intresse hos de elever som söker sig till Aspero Idrottsgymnasium, har till skolverket lämnats in önskan om nya utbildningar. Bearbetning av uppföljningssamtal med elever, önskemål om valbara kurser samt i vissa delar svaga betygsresultat, som ses som följden av att en andel elever inte är studiemotiverade för ett samhällsliknande program, har arbetsgrupper med lärare och skolledning utarbetat två förslag till ansökan om kompletterande utbildningar. Ett bygger på ett tydligare yrkesinriktat program, i ansökan kallat Idrottsgymnasium med hälsa, ledarskap och fritid och syftar till att genom praktiskare upplägg ge möjligheter till elever med den inriktningen att få utöva sin specialidrott på den lilla skolenheten som Aspero är och samtidig få en god yrkesförberedande utbildning. Det andra utbildningsförslaget är en tydligare hästutbildning, med rötter i naturbruksprogrammet. Det ger möjlighet till en bredare hästutbildning med stallskötsel och djurkunskap, kopplat till möljligheter till vidare studier inom hippologutbildning. Denna utbildning kräver inte tillgång till egen häst, vilket gör att fler elever med hästintresse kan genomföra utbildningen,. För att tidigt och tydligt fånga upp signaler om att elever riskerar att inte nå målen, eller på annat sätt riskerar att misslyckas i sin skolgång, har begreppet social konferens införts för regelbundet återkommande möten angående elevernas helhetssituation, socialt, studiemässigt och idrottsmässigt. Konferensen har en tydlig förarbetsstruktur och ansvarsfördelning för uppföljningen. Som en pro-aktiv hantering bearbetas också elevernas studieplaner och skickas hem till vårdnadshavare för att få en maximal informationsgenomslag och medvetenhet om elevens studier inför utvecklingssamtal. Resultaten beträffande kursen Projektarbete har förbättrats väsentligt, bland annat genom omstrukturering av arbetet, med fokus på skillnader i drivkraft mellan elever och handledande lärare. Rekryteringsarbetet fortsätter att skärpas för att möta sjunkande intagningssiffror både i antal och poäng, och graden av självständighet hos eleverna. Vi tydliggör krav och förväntningar. Ur helhetsperspektivet har en förstärkning skett med en idrottsgrupp med tränare och lärare, som skall utveckla sambandet och samsynen mellan skolan och idrottsträningen.