Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/11. Aspero Idrottsgymnasium Göteborg

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/11 Aspero Idrottsgymnasium Göteborg ihuset, Pilefeltsgatan

2 Bakgrund och organisation! Aspero Idrottsgymnasium i Göteborg!! Organisation! Elever! Personal! Företagsvision och pedagogisk profil! 4 Vision! Programförklaring för Aspero Idrottsgymnasium! Pedagogisk profil! Läsåret som gick! Metoder och rutiner för kvalitetsarbetet! Prioriterade områden för läsåret ! Kunskaper och betyg! Material och metod! Resultat! Analys! Avgångklasser: slutbetyg samlat betygsdokument resultat! Resultat! Analys! Avgångklasser: jämförtal resultat! Resultat! Analys! Åtgärder: Kunskaper och betyg! Utvärdering av skolplanens mål.! 8 Material och metod! Enkät! Resultat! Analys! Åtgärder! Rektors ansvar pedagogisk verksamhetsutveckling! Uppföljning av föregående års kvalitetsredovisning! ihuset, Pilefeltsgatan

3 Bakgrund och organisation Aspero Idrottsgymnasium i Göteborg Aspero Idrottsgymnasium i Göteborg startade höstterminen 200. Vi har två specialutformade program, som omfattar 200 gymnasiepoäng och har studieförberedande karaktär. Utbildningsinnehållet utöver kärnämnen och idrottsämnen inrymmer kurser inom samhällsvetenskap, ekonomi och handel. Ansvariga för verksamheten är Tina Sommer och Roland Ladestam. Aspero Friskolor driver fristående gymnasieskolor i Halmstad, Borås och Göteborg, med huvudinriktning på samhälle, ekonomi, handel och idrott. Skolorna har specialutformade gymnasieprogram som ger behörighet till högskolestudier. VD för är Lill-Marie Drotz. (organisationsnummer ) är systerbolag till Aspero Kompetens AB, ett utbildningsföretag med inriktning på vuxenutbildning för företag och offentliga uppdrag. Organisation Elever Under läsåret 2010/11 fanns det 2 elever (åk 1: 106, åk 2 111; åk : 108) varav 248 pojkar och 74 flickor fördelade på 9 olika sporter och indelade i 16 klasser, varierande i storlek mellan 17 och 26 elever. Vi samverkar med elitidrottsklubbar i Göteborg. Våra idrottsutbildare har elittränarutbildning från respektive förbund och är i ökande utsträckning anställda på Aspero. Träningsgrupper i crosstraining utgörs av idrottare som inte bildar enskilda träningsgrupper. Här är styrka, koordination, motorik och kondition fokuspunkter. För läsårets intagning var medelpoängen för intagning till Handelsinriktningen 184 poäng, med lästa poängtal 120. För samhällsvetenskapsinriktningen låg medelpoängen på 202 och lägsta poäng var 12. Det är första gången som intagning sker på två olika programtillstånd. Föregående års intaning var 209 för det sammanhållna programmet. poängen ligger något under föregående år för samhällsinriktningen och betydligt under för handel. Elevrörligheten under läsåret har varit större än tidigare. 2 elever har bytt studieprogram och därmed skola. elever har avbrutit sina studier helt. 1 elever har tillkommit. Elever som bytt program har tredubblats mot föregående år, samtidigt har antalet elever som tillkommit under läsåret också drygt tredubblats. Den nationella trenden med omval och byte av studieinriktning under första läsåret har i år varit tydlig även på Aspero Göteborg. Personal Personalstyrkan omfattade 14 lärare, motsvarande 1,2 heltidstjänster, 2,0 skolledning, 1 administrativ tjänst, deltid idrottskoordinator samt dessutom ett antal handledare och tränare för idrottsutbildningen, i en omfattning motsvarande 4,7 tjänster. Sammantaget innebär det en lärartäthet på, per 100 elever. Därutöver fanns skolsköterska, nätverksansvarig och intendent. ihuset, Pilefeltsgatan

4 Företagsvision och pedagogisk profil Vision Aspero Friskolor kombinerar omsorg om individen med kvalificerad utbildning och professionell träning Programförklaring för Aspero Idrottsgymnasium Vårt mål är alla elever skall växa och utvecklas optimalt, både i idrotten och i skolan Vår skola präglas av glädje och gemenskap, trygghet, hänsyn och respekt samt eget ansvar Glädje och gemenskap är viktigt Det är kul att lära sig och utvecklas! Att sätta sina egna mål och att uppnå dem ger glädje och tillfredsställelse. Både i idrottsträningen och i lärandet satsar vi på personlig utveckling. Var och en skall utvecklas utifrån sina förutsättningar. Gemenskapen i idrotten och skolan är grundläggande för utveckling och goda resultat. Laganda genomsyrar vår verksamhet. Trygghet Du tillhör en mentorsgrupp, där vi följer både gruppen och de enskilda elevernas utveckling och trivsel. Gruppvis och personliga uppföljningar av arbetat i skolan och i idrotten sker regelbundet. Skolan är ett team, och alla, elever såväl som personal, hjälper och stöttar varandra, precis som ett idrottslag hjälper varandra för gemensam framgång. Hänsyn och respekt I stället för regler och förbud, arbetar vi efter begreppen Hänsyn och Respekt. Att visa varandra hänsyn, att vara rädda om varandra och skolan, att måna om varandra, är våra riktlinjer. Att respektera olikheter är en självklarhet olikheter i bakgrund, erfarenheter och intressen berikar. Det är en styrka att lära av varandra och om varandra. Ansvar Arbetet på skolan och i idrotten kräver att man tar ansvar: ansvar för sin planering, sin utveckling, att utföra uppgifter, att vara på rätt plats i rätt tid och med rätt utrustning. Både tränare och skolpersonal finns till hands för att hjälpa dig att ta det ansvaret. På Aspero Idrottsgymnasium är du representant för vår verksamhet, vår skola och idrottsklubben. Pedagogisk profil Vi på Aspero anser att människan: vill lära vill utvecklas vill ta ansvar vill känna ett egenvärde Vår syn på kunskapsarbetet: Fakta och färdigheter är grundläggande för att utveckla och växa i kunskaper o Jämför med kondition, styrka och grundträning inom idrotten Förståelse och förtrogenhet är vårt utvecklingsområde för eleverna o förmåga att analysera och förstå samband, dra slutsatser och göra övervägda ställningstaganden, tillämpning av kunskaper samt av (inlärnings-)strategi och taktik o Jämför med att planera, genomföra och utvärdera loppet, matchen eller tävlingen Vår syn på inlärning: Alla har olika bakgrund och olika kunskaper med sig o Inlärning startar med att analysera vad individen redan vet, reflektion och ställtid är viktiga begrepp Alla har personliga preferenser i sitt sätt att ta till sig kunskap o Eleverna skall känna till sina styrkor och svagheter och lära sig att hantera båda. Man skall lära sig för sin egen skull, inte för lärarens. o Elevernas självkänsla och egenvärde skall stärkas. Inlärning sker i relation till andra, i mänskliga möten. Kunskap utvecklas sällan isolerat från andra. o Det medmänskliga mötet är viktigt för att utvecklas till en hel människa, sammanhang och helhetssyn skall dominera arbetet. ihuset, Pilefeltsgatan

5 Läsåret som gick skningen av elevkullarna var märkbar genom färre ansökningar och lägre medelpoäng. Det ledde också till en minskning av totala antalet elever på skolan och fick därmed konsekvenser för lärartjänsterna för andra året i rad. Skolledningen omorganiserades till två rektorer med olika ansvarsområden. Under läsåret var Tina Sommer också föräldraledig under en period, då Roland Ladestam hade hela ledningsansvaret. Det innebar en hög arbetsbelastning på en person istället för två. Pedagogiskt förbereddes införandet av 1-till-1, genom att personalen fick ut Macdatorer och genom viss implementering och utbildning. Piloter i personalen följde också den Asperogemensamma pedagogiska fortbildning som genomfördes i samverkan med Didaktikcentrum. Fokus låg dels på 1-till-1, hur personliga datorer påverkar arbetet och inlärningen, på bedömning och måluppfyllelse och även på systemiska verktyg i inlärningsarbetet. Metoder och rutiner för kvalitetsarbetet Under åren har olika metoder för kvalitetsarbetet prövats. Vi har arbetat med gemensamma enkäter för alla elever, summativa utvärderingar undervisningsgruppvis vid kursslut och formativa utvärderingar av respektive lärare under kurstid, analys och jämförelse av betygsstatistik över tid. Vi arbetar vidare med att utveckla rutiner för kvalitetsarbetet, som syftar till en högre samstämmighet med Skolverkets kommande mål och riktlinjer för Kvalitetsredovisning. Tills vidare fortsätter den enskilda skolan med inarbetade utvärderingsinstrument och inför nya efter hand. Arbetet syftar till att ta fram nyckeltal inom ett antal värden som skall studeras över tid, och tydligare påverka verksamhetsupplägg och budgetarbetet. Vi skall också nå en jämförelse mellan de olika skolorterna inom Aspero. En gemensam enkät har genomfört på de olika orterna som ett första steg. Prioriterade områden för läsåret Kunskaper eleverna skall utvecklas optimalt efter sina förutsättningar Utvärdering av skolplanens mål Rektors ansvar pedagogiskt utvecklingsarbete Kunskaper och betyg Material och metod För att bedöma hur vi nått målen har vi bearbetat betygsstatistik för kurser och nationella prov. Vi har tittat på tendenser och resultat inom årskullens kurser och även jämförelser med tidigare årskullar. Det saknas jämförelsemått i form av statistik för intagningspoäng, men det tänker vi bättra på till kommande läsår. Resultat De starkaste betygsresultaten finns även i år inom specialidrott, som också är den markant tyngsta faktorn för att välja Aspero Idrottsgymnasium. I kursen specialidrott C har 0 % av de 18 eleverna uppnått högsta betyg. I ekonomiprofilen är bilden god, liksom för handel. Projektarbete har fortsatt höga resultat med 92 procent godkänt eller mera. Marknadsföringskursen uppvisar också en tredjedel elever med MVG. ihuset, Pilefeltsgatan

6 B-kursen i matematik har fortsatt hög andel icke godkänt-betyg, hela 42 % av eleverna. Även kurserna Samhällskunskap A och i viss mån Psykologi A och Svenska A har relativt stor andel IG-betyg. De idrottsteoretiska kurserna tillsammans med idrott och hälsa förvånande hög andel IG-betyg. Analys Vi ser en lägre ambitionsnivå och viss skolleda i den nya årskurs 1. De lägre antagningspoängen slår igenom i form av att några A-kurser har mellan 2 och 0 procent IG-resultat. Svaga förkunskaper och låg ambitionsnivå ses som delförklaringar. Samtidigt har satsningen på matematikstöd gett resultat i en uppbromsning av IG för A-kursen. Att matematik B-kursen innebär nya moment, som ett antal elever har svårigheter med är en välkänt och genomgående fenomen på de flesta program. Det är konsekvent med förra årets resultat att förhållandevis många elever presterat svagt i Idrott och hälsa B, men även A-kursen har låga resultat. En trolig orsak är att kurserna innefattar flera tunga teoretiska moment. De flesta eleverna är oerhört fokuserade på sin specialidrottsträning och betraktar den andra kursen som mindre viktig. Satsningen på UF och en spetsad satsning på projektarbetsmetodik har fortsatt genomslag i elevernas förhållningssätt och enskilda ansvarstagande för sina insatser, vilket bidragit till fortsatt goda resultat. Det är ett arbetssätt som i hög grad passat en stor del av eleverna. Entreprenöriellt förhållningssätt främjas genom ett tvärvetenskaplig arbetssätt. Avgångklasser: slutbetyg samlat betygsdokument resultat Resultat 06/7 totalt antal avslut 118 Slutbetyg fullständigt 112 (9 %) Slutbetyg R/U 0 reducerat, 0 utökat Samlat betygsdokument 6 ( %) 07/08 totalt antal avslut 9 Slutbetyg fullständigt 86 (9 %) Slutbetyg R/U 0 reducerat, 0 utökat Samlat betygsdokument 7 (7 %) 08/09 totalt antal avslut 118 Slutbetyg - fullständigt 106 (90 %) Slutbetyg R/U 0 reducerat, 0 utökat Samlat betygsdokument 12 (10 %) 09/10 totalt antal avslut 118 Slutbetyg - fullständigt 10 (89 %) Slutbetyg R/U 0 reducerat, utökat Samlat betygsdokument 1 (11 %) 10/11 totalt antal avslut 108 Slutbetyg - fullständigt 94 (87 %) Slutbetyg R/U 0 reducerat, 27 utökat (2 %) Samlat betygsdokument 14 (1 %) ihuset, Pilefeltsgatan

7 Analys Det goda resultatet med en mycket stor andel slutbetyg håller i sig. Inga elever har reducerat slutbetyg, vilket innebär att vi lyckas väl med att stötta elever med svårigheter eller hitta kompenserande kurser. Andelen elever med samlat betygsdokument är oförändrat. Sambandet med elevernas sjunkande lägsta intagningspoäng är tydligt. Avgångklasser: jämförtal resultat 06/07 Meritpoäng 118 elever Slutbetyg 112 st Samlat betygsdokument 6 19,9 7,4 14, 1,6 2,7 8, 07/08 Meritpoäng 9 elever Slutbetyg 86 st Samlat betygsdokument 7 19,9 7,6 14,9 1, 2,2 8,0 08/09 Meritpoäng 118 elever Slutbetyg 106 st Samlat betygsdokument 12 19,8 4,9 1,9 14,2,9 8,4 Intagningspoäng medel /10 Jämförelsetal 118 elever Slutbetyg 10 st Samlat betygsdokument 1 20,0,4 1,4 18, 4,7 9,8 Intagningspoäng medel 20 Resultat 10/11 Jämförelsetal 108 elever Slutbetyg 94 st Samlat betygsdokument 14 19,8,7 12,8 18,,44 9,2 Intagningspoäng medel 20 ( ) Analys poängen för elever med slutbetyg är även i år något lägre än föregående år. Samtidigt kan man konstatera att intagningspoängen för årskullen varit likvärdig med föregående år. Andelen samlat betygsdokument kvarstår. Spridning på intagningspoäng speglas i viss mån i jämförelsetalet. De elever som slutat utan slutbetyg har markant högre jämförelsetal än några år tidigare. Detta innebär att insatserna för att stödja elever har givit resultat, även om inte alla nått G-nivå eller högre. Andelen med slutbetyg ligger kvar på hög nivå. I övrigt kan vi konstatera att en grupp elever med hög ambition har höga meritvärden och ofta med utökad studiekurs, samtidigt som en liten grupp har låga poäng. Inga elever har reducerade studieomfattningar. ihuset, Pilefeltsgatan

8 Åtgärder: Kunskaper och betyg Detta är femte året med avslutningselever och nu kan vi se att vi har fortsatt höga jämförtal för en stor grupp elever med slutbetyg. Polariseringen är tydlig mellan en liten grupp mindre studiemotiverade elever med svaga resultat och en majoritet med höga. Genom införandet av GY2011 förändrades våra program till nationella. Därmed genomförs också en arbetslagsindelning utifrån de tre olika programmen. Syftet är tatt öka kontaktytorna mellan lärarna för gemensam diskussion kring ämnena samt elevernas resultat och måluppfyllnad, och pedagogisk samverkan mellan ämnena i ämneskonferenserna och övergripande pedagogisk diskussion. Arbetet med stöd i studieverkstaden utvecklas ytterligare. Utvärdering av skolplanens mål. Material och metod Rutin: En gemensam enkät för Asperos gymnasieskolor genomförs för att mäta måluppfyllnad i vår skolplan. Enkäten startar med helhetsomdöme för de tre målområdena: Omsorg om individen, Kvalificerad utbildning och Professionell träning. Därefter följer ett antal mätområden som behandlar Arbetsmiljö, sammanhållning, trygghet och trivsel, likabehandling, lokaler och studiemiljö, undervisnings- respektive träningskvalitet och genomförande. Enkätens svarsalternativ är Stämmer mycket bra, Stämmer ganska bra, Stämmer ganska dåligt samt Stämmer inte alls. Ett alternativ benämnt Ingen Uppfattning finns också. För måluppfyllnad läggs de två positiva svaren samman. Målpunkt i år var 80 % nöjda eller mycket nöjda. Enkät Resultat Årskurs 1 och årskurs har svarat på enkäten. Generellt är det högre värden i årskurs ett än i avslutningsklassen. Det är ett vanligt utfall, att de nya klasserna är mer positiva och värderar högre mot bakgrund av sin tidigare erfarenhet, medan nyhetens behag har övergått i en mer krävande och krassare syn tre år senare, och är därför inte utslag av missnöje. Helhetsintrycket Eleverna är som helhet inte helt nöjda med verksamheten i målområdena. I alla tre variablerna Omsorg om individen, Kvalificerad utbildning och Professionell träning ligger omdömena nära eller under målvärdet: I årskurs 1 är större andel av eleverna mer nöjda än i åk. Lägst värde sätter åk på punkten kvalificerad utbildning. Social gemenskap och trivsel Årskurs ett anger alla över 80 procent nöjda, och av 6 punkter ligger över 90 procent. Även i årskurs är omdömena goda, med hälften av punkterna över 90 procent. Här lyckas vi alltså verkligen med vårt arbete. En markant lägre siffra har punkten jag trivs med mitt studieval. Denna punkt kan ha betydelser för andra värden. Uppfattningen om mobbningssituationen på skolan är delad. 9 av 10 uppger sig inte vara mobbade. Det finns således några fall där elever är mobbade. Några anger ingen uppfattning. Frågan hur eleverna uppfattar att andra i skolan/klassen är mobbad får en splittrad svarsbild: 1 % uppger sig veta att någon annan är mobbad, medan i genomsnitt 17-2 procent inte har någon uppfattning i frågan. ihuset, Pilefeltsgatan

9 Likvärdig bedömning av flickor och pojkar får värden runt målgränsen, 82 resp 76 procent. 80 resp 7 procent uppger sig trivas med sitt studieval. (första siffran härrör sig åk 1, andra åk ) Arbetsmiljö och utrustning Här finns en samstämmighet i bedömning mellan årskurs ett och tre: de är inte nöjda. Värdena är lägre för årskurs, som förväntat, men kurvorna följs åt. st nöjd är man med studiemiljön. Undervisningens kvalitet Värdena för lärarnas kunskaper, pedagogiska förmåga och möjligheten till stöd och hjälp ligger generellt över målvärdet i årskurs 1, men under i årskurs, där endast gruppstorleken når målet. st nöjda är eleverna med sitt inflytande på undervisningens upplägg, drygt 2 resp 6 % är missnöjda. Intressant är att i årskurs 1 där eleverna är nöjda, är 82 % av eleverna är nöjda med sin egen studieinsats. I årskurs där missnöjet med undervisningen är störst, är samtidigt procent av eleverna missnöjda även med sin egen insats. Träningens kvalitet Överlag ges höga värden för tränarnas kunskaper, anläggning med mera, över 90 procent i några variabler. Analys Förhållningssättet skiljer sig åt mellan årskurs tre och ett. Vi når inte målet att de är nöjda. Insatser har inte satts in i tid för att bättre motsvara deras förväntningar. Uppfattningen om mobbning är intressant att ytterligare fördjupa sig i. Vad är anledningen till en större andel som anser andra vara mobbade än man själv uppger sig vara utsatt. Detta behöver fokuseras i värdegrundsarbetet. Det brister i elevernas möjligheter att själva ha inflytande över sin lärandesituation. Sambandet mellan missnöje med sitt studieval samt sin egen insats och missnöje med inflytande är också en faktor att belysa. Åtgärder Pedagogisk förnyelse genom 1-till-1, som ger ett paradigmskifte och nystart för pedagogisk utveckling och samverkan. Datoranvändningen och utvecklingen av Fronteranvändandet gör att användningen som pedagogiskt redskap blivit tydlig. Därmed ökar också eleverna möjlighet att tydligt följa sin utveckla. gruppdynamik samt positiv feedback mellan lärarna. SYV-utveckling - insatser med coaching för att öka elevernas målmedvetenhet och ansvar för sin egen studieinsats. Vårt värdegrundsarbete fortsätter med en fördjupning kring mobbning och noll-tolerans mot kränkande behandling. Rektor och lärare belyser och utvecklar frågan kring elevers inflytande. ihuset, Pilefeltsgatan

10 Rektors ansvar pedagogisk verksamhetsutveckling Under våren förbereddes implementeringen av 1-till-1-konceptet. Lärarna fick sina personaliga MacBookdatorer och tid avsattes för att ta till sig de nya programvarorna. Tidpunkt för lärarnas övergång till Mac och helt släppa PC och Officepaketet genomfördes på ett bra sätt. Input i programhantering och gemensam tid för enskild utveckling och erfarenhetsutbyte sattes in. Samtidigt deltog två lärare som piloter i Asperogemensam utbildning, som syftar till att öka effekten av enskilda datorer till eleverna. Utbildningen genom Didaktikcentrum och i samverkan med Fridaskolorna samt LIN Education omfattar såväl datorimplementering, efftekter av på pedagogisk och didaktisk natur genom användandet av datorer samt principer och strategier för bedömning och betygssättning. Därtill introduceras och implementeras användningen av ett flertal systemiska verktyg som stöd i verksamheten. Under läsåret har vi också på olika sätt förberett den nya gymnasieskolan, GY2011. Vi har diskuterat och sett över nyheterna med ämnesplaner och kunskapskrav för det nya betygssystemet. Ämnes- och kursplaner har kontrasterats mot de gamla och skillnader identifierats, samt effekter för undervisningens upplägg, studiematerial mm har belysts. Arbetet har genomförts vid Asperogemensamma studiedagar för att får en god samsyn och som hjälp för de lärare som arbetar ensamma med sitt ämne på våra skolor. Nätverket stärks genom gemensamma ämnesgrupper för lärarna på vår lärplattform Fronter. Uppföljning av föregående års kvalitetsredovisning Studieverkstaden har utvecklats som motvikt till den skillnad i förutsättningar som ligger bakom polariseringen i resultat. Vi skönjer viss framgång i betygsresultatet, men arbete återstår. På längre sikt förväntas vi se tydligare resultat, när insatser sätts in tidigt och följs upp under hela gymnasietiden. Förstärkning i matematikbemanningen har dock inte varit tillräcklig, genom personals sjukskrivning, föräldraledighet med mera. Det har varit svårt att åtgärda de problem som uppstår genom denna brist på kontinuitet i bemanningen. Förändringar i tjänster har inte varit tillräckliga för att uppväga bristerna. Trots detta kan vi konstatera att satsningen på studieverkstaden har varit lyckad som helhet. Under året har ett dubbelt rektorskap använts för att förstärka ledningsfunktionen. Dock har det under del av läsåret varit en ensam chef i tjänst på grund av föräldraledighet. Effekterna i form av ändrad organisation och omstrukturering har varit lyckosam trots detta. Nya rutiner och tydligare ansvarsfördelning har haft god effekt. ihuset, Pilefeltsgatan