ASPERO. Kvalitetsredovisning Läsåret Aspero Idrottsgymnasium Göteborg IDROTTSGYMNASIUM

Transkript

1 ASPERO Kvalitetsredovisning Läsåret Aspero Idrottsgymnasium Göteborg

2 Innehållsförteckning Bakgrund och organisation 3 Aspero Idrottsgymnasium i Göteborg 3 3 Organisation 3 Elever 3 Personal 3 Företagsvision och verksamhetsidé 4 Vision 4 Värdegrund 4 Verksamhetsidé (sammanfattning) 4 Unikt koncept - idrott och studier 4 Vi ser hela människan 4 Modern utbildning 4 1-till-1 4 Idrotten 4 Metoder och rutiner för kvalitetsarbetet 5 Prioriterade områden för läsåret Kunskaper och betyg 5 Material och metod 5 Betyg 5 Resultat 5 Analys 6 Examensbevis Studiebevis 6 Resultat 6 Analys 6 Jämförelsetal inklusive meritpoäng 7 Resultat 7 Analys 7 Åtgärder: Kunskaper och betyg 7 Lärarnas analys av betygsresultatet 7 Framgångsfaktorer 7 Förbättringsområden 8 Analys och åtgärder 8 Utvärdering av skolplanens mål 9 Material och metod 9 Enkät 9 Resultat 9 Åtgärder: Skolplanens mål 10 Enkät GBG Kursutvärderingar 10 Uppföljning av föregående års kvalitetsredovisning 11 Rektors ansvar, verksamhetsutveckling 11

3 Bakgrund och organisation Aspero Idrottsgymnasium i Göteborg Aspero Idrottsgymnasium i Göteborg startade höstterminen Sedan införandet av GY2011 har Aspero tre nationella program, Aspero Ekonomi, Aspero Handel samt Aspero Samhälle, varav Handel tills vidare inte är aktivt. Ansvarig för verksamheten är rektor Jens Naezer, som har genomgått den statliga rektorsutbildningen. driver fristående gymnasieskolor i Göteborg, Halmstad och Karlskrona, med högskoleförberedande nationella utbildningar inom Ekonomiprogrammet, inriktning ekonomi och Samhällsvetenskapligt program, inriktning samhällsvetenskap och beteendevetenskap. VD för är Malin Nermark. (organisationsnummer ) ägs av två privatpersoner med stort intresse för att utveckla konceptet skola och idrott i kombination. Organisation Elever Under läsåret fanns det 245 elever (åk 1: 86, åk 2 85; åk 3: 74) varav 181 pojkar och 64 flickor indelade i 9 klasser och 4 st idrotter. Antagningspoäng Antagning 2017 Medelvärde Högsta värde Lägsta värde Aspero Ekonomi Aspero Samhälle Antagning 2016 Medelvärde Högsta värde Lägsta värde Aspero Ekonomi Aspero Samhälle Antagningspoängen för medelvärdet på ekonomiprogrammet har ökat med 16 poäng. I högsta värdet och lägsta värdet är förändringen marginell. Antagningspoängen för medelvärdet på samhällsprogrammet har minskat med 9 poäng, medan i högsta värdet är är ökningen marginell. Det lägsta värdet har sänkts stort med 37 poäng. Totalt har 3st elever slutat i åk 1, 5st i åk 2 samt 2 i åk 3, vilket innebär sammanlagt 10st elever. Under perioden har 6st nya elever tillkommit, alla i åk 1. Detta innebär i klarspråk en elevminskning med 4st elever. Personal För läsåret gällde följande: Personalstyrkan omfattade totalt 26 personer, varav 15 pedagoger, 6 idrottsinstruktörer, 1 skolledning och 1 administrativ tjänst. Sammantaget för undervisningen har vi 13,9 pedagogiska heltidstjänster, vilket innebär 17,6 elever per lärare. Våra idrottsutbildare har elittränarutbildning från respektive förbund och är anställda på Aspero. Instruktörerna utbildas kontinuerligt av oss i bedömning och betygssättning. Gällande övrig personal så finns det skolsköterska/kurator(0,4), skolläkare (0,1), studie- och yrkesvägledare (0,1) och skolmåltidsbiträde (1,0) och speciallärare (0,6).

4 Företagsvision och verksamhetsidé Vision Aspero skapar vinnare Värdegrund Vårt mål är alla elever skall växa och utvecklas optimalt, både i idrotten och i skolan Vår skola präglas av glädje och gemenskap, trygghet, hänsyn och respekt samt eget ansvar Verksamhetsidé (sammanfattning) Unikt koncept - idrott och studier Aspero Idrottsgymnasium är ett unikt koncept: en skola med idrottsinriktning för alla elever. Asperos syfte är att ge elever möjlighet till en seriös och balanserad satsning på både idrott och skola. Vi ser hela människan Idrotten är en stor del av våra ungdomars fritid. Genom att samverka med och ingå i sammanhang kring ungdomarnas fritidssysselsättning, bidrar vi till att skapa en tydlig helhetsbild kring eleverna. Socialt och personligt jobbar vi med trygghet och gemenskap som ledord. Vårt kunskapsfokus är Framtiden: Eleven ska få kunskaper och färdigheter som är användbara i framtiden. Utbildningen skall stimulera livslångt lärande och utgöra en god grund för fortsatta studier eller yrkesverksamhet. Modern utbildning Studiemässigt arbetar vi med modern pedagogik och teknik. Vi tränar medvetet våra elever till självständighet och ansvar för sin egen inlärning samt till att själva analysera och värdera sin studieframgång. Tydlighet i kunskapskrav samt stöd och handledning är vägar till uppnående av elevens personliga mål. Till sin hjälp i skolarbetet disponerar varje elev en modern bärbar Mac-dator. Vårt utbildningsmaterial finns också i stor utsträckning samlat på vår lärplattform, Fronter. Genom en nära dialog både i undervisningen och på Fronter har lärare och elev en fortlöpande dialog kring kunskapsutvecklingen. 1-till-1 1-till-1-modellen innebär inte bara personliga datorer utan är också ett pedagogiskt förhållningssätt för ökat individuellt fokus. Elevens individuella utveckling står i fokus. Vi ägnar tid åt reflektion kring lärandet. Att själv värdera sina kunskaper och framsteg är en annan faktor i detta, liksom att göra kamratvärderingar av någon annans arbete. Genom personliga datorer vinner vi snabbhet i informationssökning och bearbetning av uppgifter. Det ger också likvärdiga förutsättningar i skolarbetet. Dessutom är det en del av elevens framtida arbetssätt och vardagsliv. Undersökningar fastslår att kvaliteten i kunskapsarbetet ökar och att samarbetet ökar, både mellan elever, mellan elev och personal samt mellan personalen. Idrotten Idrottsligt har vi fokus på individuell teknikträning och fysisk utveckling, men också teoretiskt kunnande, t.ex. kost, ergonomi, träningskunskap och idrottspsykologi. Aspero har meriterade och grenspecifikt högt kvalificerade tränare både i idrottsprofilen och i NIU-idrotterna. Asperos idrottsutbildning ska hålla kvalitet att motsvara kraven för NIU, nationellt godkänt idrottsgymnasium, både inom NIU och idrottsprofilen. Rektor tillsammans med VD beslutar om att ansöka om NIU.

5 Metoder och rutiner för kvalitetsarbetet Under åren har olika metoder för kvalitetsarbetet prövats. Vi har arbetat med gemensamma enkäter för alla elever, summativa utvärderingar undervisningsgruppvis vid kursslut och formativa utvärderingar av respektive lärare under kurstid, analys och jämförelse av betygsstatistik över tid. Vi arbetar vidare med att utveckla rutiner för kvalitetsarbetet, som syftar till en högre samstämmighet med Skolverkets kommande mål och riktlinjer för Kvalitetsredovisning. Tills vidare fortsätter den enskilda skolan med inarbetade utvärderingsinstrument och inför nya efter hand. Arbetet syftar till att ta fram nyckeltal inom ett antal värden som skall studeras över tid, och tydligare påverka verksamhetsupplägg och budgetarbetet. Vi skall också nå en jämförelse mellan de olika skolorterna inom Aspero. En gemensam enkät har genomförts på de olika orterna som ett första steg. Prioriterade områden för läsåret Kunskaper eleverna skall utvecklas optimalt efter sina förutsättningar Utvärdering av skolplanens mål Rektors ansvar pedagogiskt utvecklingsarbete Kunskaper och betyg Material och metod För att bedöma hur vi nått målen har vi på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå bearbetat betygsstatistik för kurser och nationella prov. Vi har tittat på tendenser och resultat inom årskullens kurser och även jämförelser med tidigare årskullar. Det saknas jämförelsemått i form av statistik för intagningspoäng, men det tänker vi förbättra till kommande läsår. Betyg Resultat (Endast skillnader över 5 procentenheter kommenteras.) Åk 1: Betygen i årskurs 1 har tyngdpunkten på framförallt betygen E och D. Det vanligaste betyget är ett E, att jämföra med föregående års mest förekommande betyg, vilket också var E (34%). Betyget D har minskat med 6 procentenheter, från 23% till 17%. Andelen F-betyg ökar något till 16%, mot föregående års 14%. Störst andel F-betyg har Samhällskunskap 1, 21%, Matematik 1, 20% och Historia 1, 26%. Åk 2: Betygsfördelningen är i paritet med föregående år. En viss sänkning av andelen B-betyg, samt en höjning av E-betygen. Årets F-betyg ligger på samma nivå som föregående år. Flest F finns i kurserna Matematik 2, 60 % och Religion 1, 22 % och Svenska 2, 23 %. Entreprenörskap har minskat andelen F avsevärt från 29% till 8%. Åk 3: Andelen A har ökat med 5 procentenheter till 7%. De övriga betygen ligger kvar i paritet med föregående år. Andelen F-betyg har minskat till 24% från föregående års 27%. Flest F återfinns i kurserna Matematik 3b, 59%, Filosofi 1, 44% och Internationella relationer/ekonomi, 29%.

6 Analys Resultatet visar återigen (från föregående år) en gradvis men signifikant kvalitetsförbättring. Framförallt ser vi en minskning av betygen F och en stabilisering av betygen på E-nivå. Vi kan konstatera att vi långsamt och metodiskt arbetar för att få upp den grundläggande måluppfyllelsen och att vi ser en tendens, om än inte statistiskt säkerställd, att det går i rätt riktning. En allt för snabb resultatförbättring hade sannolikt kunnat tolkas som icke-valid. Examensbevis Studiebevis Resultat Andel Läsår Program Antal elever Examensbevis Studiebevis Andel Ekonomi ,6 % 4 15,4 % Samhälle ,0 % 16 34,8 % Helheten ,8 % 20 27,8 % * Medelantagningpoäng hösten 2015: EK 245, SA 226 Andel Läsår Program Antal elever Examensbevis Studiebevis Andel Ekonomi ,2 % 8 34,8 % * Medelantagningpoäng hösten 2014: EK 230, SA 213 Årskullen 2015 lyckades som helhet 70 % nå kraven för examensbevis (att jämföra med 59% från föregående år). Ekonomiprogrammets medelantagningspoäng har ökat något mellan årskurserna 2014 och 2015, vilket har bidragit till en stor ökad andel som lyckades nå examensbevis. Detsamma gäller samhällsvetenskapliga programmet, där medelantagningsvärdet i år är något högre, vilket också har bidragit till en ökning av de elever som fått examensbevis. Analys Samhälle ,1 % 18 43,9 % Helheten ,4 % 26 40,6 % Relationen 60:40, avseende examensbevis respektive studiebevis, har 2017/18 ersatts av förhållandet 70:30, vilket givetvis är glädjande. Det är fortfarande inte en tillfredställande fördelning men arbetet går i rätt riktning. Anledningen till ökad andel examensbevis härrör främst ur vårt arbete med den pedagogiska tanke om relation-ambition-lektion, där fokus har legat på att aldrig ställa in lektioner och i samband med detta öka undervisningens värde. Arbetet med att skapa studiero har också gett resultat och kan återspeglas i studieresultaten samt införandet av obligatorisk studietid för elever som ligger efter i sitt skolarbete. Skillnaden mellan antagningspoängen för föregående års avgångsklass och 2018:års, visar en ökning för båda programmen. Detta kan också vara en faktor till det ökade antalet examensbevis. En utmaning som vi står inför, framförallt i åk 3 som lever kvar i den gamla studiekulturen, är en mer negativ inställning till studierna. Detta skall vägas mot det faktum att vi har en mycket mer studiemotiverad grupp i åk1, som har en mer positiv bild av skolarbete. Detta kommer vi fortsätta att arbeta vidare med i vårt utvecklingsarbete på skolan.

7 Jämförelsetal inklusive meritpoäng Resultat Läsår Program Medelvärde Min Max Ekonomi 14,04 7,45 20,63 Samhälle 10,3 1,28 19,29 Helheten 12,32 4,37 20,26 * Medelantagningpoäng hösten 2015: EK 245, SA 226 Läsår Program Medelvärde Min Max Ekonomi 14,9 12,2 16,95 * Medelantagningpoäng hösten 2014: EK 230, SA 213 Medelvärdet på jämförelsetal och meritpoäng för EK, har minskat med 0,4 poäng. Ekonomielevernas högre antagningspoäng får inte lika tydligt genomslag här som i andelen examensbevis, även om resultatets skillnad är marginell. Samhällselevernas medeljämförelsetal minskar med 3,1 poäng, dock skall vi tänka på att studentgruppen 2015 är en större grupp till antalet, jämfört med föregående år. Samtidigt hade gruppen högre medelantagningspoäng, vilket är värt att analysera vidare. Analys Skillnaderna från föregående år är marginella och skall ses mot bakgrund av att vi ökar antalet examensbevis. Minskningen av jämförelsetalet skall ses mot bakgrund mot vårt uttalade mål att försöka lyfta elever till en godkänd nivå, snarare än enbart förmå eleverna att satsa på de högre betygsstegen. Vi har en uttalad idrottsprofil och det är den som primärt lockar elever till vår skola. Det innebär att vi har elever med stor spridning avseende studiebakgrund, ambition och studievana, även om vi nu under innevarande år ser en förändring av detta, genom framförallt högre uttalade studieambitioner bland eleverna i åk 1. Fortfarande kvarstår ju det faktum att en del elever inte har valt vår skola med avsikt att förbereda för vidare studier på högskola, vilket delvis avspeglar sig i resultaten. Vi ser en ganska tydlig tendens i att elever, som passerar en punkt där examen inte ligger inom räckhåll, helt ger upp skolan, med fallande studieresultat som följd. Därför försöker vi agera snabbt och tidigt när elever riskerar att inte nå målen för godkända betyg. Åtgärder: Kunskaper och betyg Lärarnas analys av betygsresultatet Samhälle 14,7 11,6 19,3 Helheten 14,82 Efter betygstatistiken presenteras av huvudmannen bearbetar och analyserar varje arbetslag på Aspero resultatet. GBG:s personal lyfter fram följande områden: Framgångsfaktorer - Vi arbetar mer tydligt med studiero. - Vi arbetar mer med struktur, koder, kategoriseringar o.s.v. - Vi har högre förväntningar på eleverna. Elever är bättre förberedda. - Lösningar med studiehjälp, prövningsveckor.

8 - Vår miljön är ett lyft samt träningslokaler. - Vi har en elevkull som är mer motiverad. Förbättringsområden - Vi har en omotiverad elevgrupp, många satsar enbart mot E. - Antagningen är kopplat till vårt rykte och renommé, d.v.s. vad eleverna har för åsikter och tycker om vår skola - skapar ryktet. Högre antagningspoäng ger i grunden mer studiemotiverade elever men det är arbetet med fokus på ledarskap och studiero i klassrum och korridorer som också ger resultat också. - Elevattityden kopplat till varför man skall gå till skolan och plugga, skapar problem. - Studieron som störande moment. - Starkare individer, som drar med sig individer som inte är så starka. Analys och åtgärder Vi har en låg andel flickor, och med en traditionellt pojkpräglad studiekultur följer en låg grad av status avseende studiemotivation och studieplanering. Detta arbetar vi aktivt med att bryta, men i ganska stark motvind. Det finns en övertro till att saker ordnar sig av sig självt, bland många elever, och att man kan skjuta upp arbete och få nya chanser. Vår analys är att vi måste möta dessa hinder för lärande på djupet, med inre motivation och pedagogisk relation. Vi har därför valt att förskjuta perspektivet något från insatser på gruppnivå, till ett mer individbaserad arbete. Detta innebär fördjupade samtal kring studiesituation, studieteknik och planering. Mentorstiden blir viktig och den är samtidigt begränsad i tid. I stället för en del studiehandledning prioriterar pedagogerna stödjande samtal. Det kompensatoriska uppdraget är viktigt och vi måste arbeta från grunden med motivation, uthållighet, studiestruktur och studieteknik, enskild handledning och tidigt uppmärksammande av oro för bristande måluppfyllelse. Detta gör vi genom regelbundna genomgångar av elevernas studieplaner, med starkt fokus på att alla ska klara examensbevis. Vi har nu därför blivit tydligare i vår information och marknadsföring med att vi bedriver högskoleförberedande program. När det gäller undervisningen håller vi fast vid vårt arbete för att undervisningstiden ska användas så optimalt som möjligt. Att lektionsinnehållet ska vara varierat, stimulerande och levande. Vi arbetar i mindre utsträckning produktinriktat, till förmån för den klassrumsbaserade lärandeprocessen samt variation avseende undervisningssätt och holistisk bedömning. Detta leder till ett ökat bedömningsunderlag, högre grad av formativ återkoppling och förhoppningsvis - i förlängningen - ökad måluppfyllelse. Vi har också inom vissa ämnen/kurser arbetat i tvåstegs-processer inom delmomenten, för att innan kursslut kunna separera de elever som måste komplettera på grundläggande nivå från elever som arbetar fördjupande, mot högre kunskapsnivåer.

9 Utvärdering av skolplanens mål Material och metod En gemensam enkät för Asperos gymnasieskolor genomförs för att mäta måluppfyllnad i vår skolplan. Enkäten startar med helhetsomdöme för de tre målområdena: Omsorg om individen, Kvalificerad utbildning och Professionell träning. Därefter följer ett antal mätområden som behandlar Arbetsmiljö, sammanhållning, trygghet och trivsel, likabehandling, lokaler och studiemiljö, undervisnings- respektive träningskvalitet och genomförande. Enkätens svarsalternativ är Stämmer mycket bra, Stämmer ganska bra, Stämmer ganska dåligt samt Stämmer inte alls. Ett alternativ benämnt Ingen Uppfattning finns också. För måluppfyllnad läggs de två positiva svaren samman. Målpunkt i år var 80 % nöjda eller mycket nöjda. Enkät Resultat Övergripande Skillnaderna mellan årskullarna är att överlag har åk 1 en större andel av positiva omdömen för Aspero som helhet, då 19 av 27 frågor når över målvärdet. Gemensamt goda värden för de båda årskullarna är att Trygghet skattas högt, likaså Trivseln på skolan, Lärarnas pedagogiska förmåga och Gruppstorlek som alla hamnar över målvärdet på 80%. Gemensamt för de båda årskurserna är också att idrottslokalerna har ett högt värde. Andra gemensamma mönster, för båda årskullarna, är en låg bedömning av faktorn luft, ljud och ljus som ligger under målvärdet (d.v.s närmare 60% är inte nöjda med lokalerna). Till detta kan till viss del kopplas till frågan om studiero, som också har ett gemensamt lågt värde på runt 50%. På frågan om Inflytande redovisas också ett lägre värde (runt 60%) från båda årskullarna. Årskurs 1 När det gäller våra kärnvärden så redovisas en något skiftande bild. Omsorg om individen och Kvalificerad utbildning ligger på procent nöjdhet. Professionell träning når däremot inte målvärdet på 80 %, utan hamnar på 69%. De andra mönsterna som man kan se av årets elevenkät för åk1 är fyra till antalet. I frågorna om arbetsmiljön når samtliga över målvärdet (81-95%) vilket tyder på en stor nöjdhet. Man ser också att man till övervägande del är nöjd med sin träning på skolan (75-90%) Det andra mönstret handlar om undervisningen, där studiero utanför klassrum och i, samt inflytande och egen studieinsats bedöms lågt (55-68%). När det gäller frågorna om lokalerna redovisas också låga värden (40-72%). Årskurs 3 I årets elevenkät för åk tre kan man finna ett antal mönster av olika karaktär. Arbetsmiljön visar på en skiftande bild, där Trygghet, Trivs på skolan och Trivs utanför skolan alla har höga värden. Däremot hamnar stämningen och sammanhållningen samt likvärdig bedömning under målvärdet om 80%.

10 När det gäller frågorna om lokalerna redovisas också låga värden (42-78%). Ytterligare ett mönster handlar om undervisningen, där studiero utanför klassrum och i, samt inflytande och egen studieinsats bedöms lågt (51-72%). Detsamma gäller träningen där man i årskurs tre är nöjd med lokaler samt schemaläggning men inte med anpassning och tränarens pedagogiska förmåga. Avslutningsvis när det gäller Asperos kännetecken (utvecklas optimalt, glädje, gemenskap, trygghet, hänsyn och respekt samt eget ansvar) hittar vi ytterligare ett mönster, där samtliga områden hamnar under målvärdet. Kopplar vi detta till våra kärnvärden Omsorg om individen, Kvalificerad utbildning och Professionell träning, som också hamnar samtliga under målvärdet (59-72%), ser vi att gruppen som sådan verkar ha en kritisk inställning till vissa av Asperos områden. Jämförelse GBG15 i årskurs 1 respektive årskurs 3 Markanta minskningar har skett har skett i de flesta omdömen från åk 1 till år 3, där det handlar om i de flesta fall ett lägre värdet på runt 10 procentenheter (d.v.s. 8-9 elever). Positiva resultat hittar vi i frågorna om bra utrustning, lärarens pedagogiska förmåga och den egna studieinsatsen. Åtgärder: Skolplanens mål Under läsåret 16/17 genomfördes ett antal åtgärder för att stimulera och styra mot en tydligare studiekultur samt trivsel och studiero i klassrummen och skolan. I detta ingick ordningsregler för placering i klassrummet, sena ankomster, användning av digitala hjälpmedel. Denna punkt utvärderades länge och grundligt i kollegiala samtal och man kan sammanfatta analysen och slutsatserna med att detta resulterade i en stundtals tröttande och tröstlös kamp mot vissa elevgrupper. Detta kulturarbete var en viktig fas i vår utveckling och gav en del resultat, men skapade också konflikter och resignation i personalgruppen, stundtals. Vi valde under verksamhetsåret 17/18 att tona ned det auktoritativa ordningsarbetet, och i stället försöka bygga pedagogiska relationer, i syfte att skapa bättre vi-känsla och dialog med eleverna. En del positivt kom dock ut, i det gränssättande arbetet, som vi kan se effekter av i efterhand. Under läsåret fanns, generellt sett, en acceptabel till god, studiero i klassrummen. Under läsåret 17/18 praktiserades ett ökat elevansvar genom utbildningen i takt med ökad mognad. Vi hade också en intention att minska andelen omprov, för att undvika att elever sätter i system att skjuta upp arbetsuppgifter. Vi arbetade även med att vara tydligare med vad eleverna ska göra och vad som förväntas av dem. Detta arbete fortgår, ibland med känslan av uteblivna effekter eller resultat. Men å andra sidan kan vi ju inte veta hur bilden hade varit utan insatser. Vi möter allt oftare en elevgrupp som behöver mycket stöd med att utveckla en självständighet, rörande planering och struktur. Vi förväntar oss att denna utveckling kommer fortsätta att öka i framtiden och rustar oss inför det. Enkät GBG 2018 En enskild enkät kommer att genomföras och sammanställas av huvudman för att identifiera de särskilda behov som finns för GBG-skolan. Enkäten skall genomföras utifrån resultaten av Skolinspektions skolenkät 2018, som visade på brister inom området för studiero, inflytande, undervisning och ordningsregler. Detta ska kompletteras med intervjuer med ett antal elever. Kursutvärderingar Som ett led i Asperos kvalitetsarbete genomför vi systematiskt kursutvärderingar för att följa upp elevernas omdöme om undervisningens genomförande. Under höstterminen har läraren ägt resultatet som en formativ feed-back och enkäten på våren har varit en del av rektors underlag i medarbetarsamtal.

11 Resultaten bearbetades med både elevgrupperna och i samtal mellan personal och rektor samt sammanställdes på övergripande och på skolnivå. Urvalet av frågor i enkäten ansluter sig till Skolinspektionens lektionsobservationsschema, forskning om framgångsrika skolor och olika mätningar av effekter i undervisningen. Fyra olika huvudområden behandlar Lektionernas genomförande (struktur, planering, stöd och hjälp och variation i arbetssätt), Lärarens förmåga (kunskaper och pedagogisk förmåga, utmaningar och förväntningar, relationer och klimat samt användning av och kunskap om IKT), Delaktighet och påverkan samt Bedömning och kunskapskrav (transparens i krav och bedömningsgrunder för att öka elevens insikt och måluppfyllnad). Resultatet gav underlag för många funderingar och samtal om likheter och olikheter. Det gav också tydliga indikationer om organisationens styrkor och svagheter. Som helhet kan man säga att skillnaderna mellan lärare var större och mer markant än mellan ämnesgrupper eller skolor. Utfallet stödjer ytterligare utvecklings- och fokuspunkter i Skolplanen för , där vi avser att stärka vårt systematiska arbete med lärarens ledarskap i klassrummet och tydliggöra IKT-användning och 1-till-1- systemet. Vi arbetar sedan tidigare med frågor kring elevens insikt och medvetenhet i sin egen roll i inlärningen med en genomarbetad metod för elevledda utvecklingssamtal och ett gemensamt förhållningssätt och struktur i kontinuerlig bedömning. Uppföljning av föregående års kvalitetsredovisning 1. Relation - i stort sett all befintlig och känd kunskap om framgångsfaktorer betonar vikten av fungerande pedagogiska relationer. Mentorstid och studiehandledning är viktiga inslag i utbildningen, i syfte att optimera utbildningen. Under första studieåret är det viktigt att eleven får möjlighet att upptäcka vem man är, vad man vill och hur man lär på bästa sätt. 2. Ambition - elevens idé om sin framtid, sina studieambitioner påverkar starkt elevens egna inre drivkraft att nå sina mål. Under studietiden får eleven möjlighet att fundera kring och formulera sina målsättningar och ambitioner, inom såväl idrotten som studierna. Vi tänker oss en progression genom utbildningen som går allt mer från handledning/utbildning/samtal i klass, via mindre grupp till individ. I slutet av årskurs tre arbetar vi uteslutande individuellt eller i par, beroende på elevens önskemål. 3) Lektion - Ta till vara på lektionstiden, utveckla metoder för digitalt baserade lärmetoder. Realtidsbedömning i undervisningen. Minska produktbaserad undervisning. Process. Kamratbedömning. Eftersom ovanstående tre målsättningar är processinriktade snarare än prestationsbaserde så gav utvärderingen vid handen att målsättningarna var enkla att implementera då de upplevdes som relevanta för verksamheten. De flesta fokusområden är såväl initierade som implementerade, och i vissa fall institutionaliserade. Kanske skulle man kommande år komplementära med mer specificerade och konkreta insatser, som t ex upprättande av ordningsregler. Som konstaterats ovan härrör detta sannolikt från en viss mättnad av föregående års enträgna arbete för trygghet och studiero. Av den ledningen formulerades mer övergripande målsättningar. Utöver ovanstående, på förhand uppsatta målsättningar, arbetade vi även systematiskt med ledarskapet i klassrummet och värdegrundsfrågor (se vidare i den lokala arbetsplanen). Rektors ansvar, verksamhetsutveckling Under utvärdering och analys av föregående läsår 2017/2018 framkom följande fokusområden för 2018/2019. Arbetsmiljö Förbättra studiemiljö och angränsande lokaler. Här kommer vi att arbeta med att förbättra framförallt korridorerna och möjligheter till mer hälsofrämjande aktiviter. Vi har redan börjat fundera kring hur vi kan använda matsalen som en hälsofrämjande faktor.

12 Ansvariga: Rektor, arbetslaget. Elevernas måluppfyllelse Målet är att försöka öka antalet examensbevis. Här kommer vi att sätta fokus på det formativa arbetssättet där process går före produkt. Handlingsplanen är att rektor tillsammans med utvecklingsledare fortsätter att arbeta med processen och hur vi förändrar och omarbetar situationen i klassrummet. Detta har påtalats och kompetensutvecklats i föregående läsårs fokus på ledarskap i klassrummet med koppling till värdegrund, d.v.s steg 1 i processen. Steg 2 är den s.k. auskulteringsprocessen, där rektor och utvecklingsledare kommer att, via ett specifikt protokoll (baserat på William och Hattie), göra lektionsbesök, i syfte att utvärdera, utveckla och förbättra verksamheten. Målet är att stärka lärarna i sitt ledarskap, sin/a undervisningsmetod/er och i sitt värdegrundsarbete, samt utveckla den kollegiala spridningen av kunskaper om hur man kan arbeta i klassrummet samt öka elevernas måluppfyllelse. Protokollet och arbetsmetoden kommer att utarbetas och prövas under hösten Ansvariga: Rektor, utvecklingsledare. Ordningsregler/Studiero Genom en särskilt riktad enkät och intervjuer med elever kommer arbetslaget tillsammans med eleverna att skapa och levandegöra nya ordningsregler. Detta kommer att genomföras med en omarbetad mentorstid, som syftar till att genomföra, upprätthålla och informera om ordningsreglerna. Detta blir också en del av ett riktat värdegrundsarbete, kopplat till skolplanen. Utifrån skolplanens mål om värdegrund kommer vi också att arbeta med särskilda insatser för att öka tryggheten och studieron på skolan. Genom att aktualisera värdegrundsorden och synliggöra dem för både elever och personal kommer att vi arbeta mera praktiskt och levandegöra värdegrunden. Detta kommer att genomföras via specifika uppstartsdagar och riktade övningar på mentorstid samt workshop för personalen. Vi kommer också att arbeta för en kränkningsfri miljö för ökad trygghet och hänsyn och respekt via särskilt riktade insatser och skolans systematiska värdegrundsarbete. Vi kommer även att införa nollvision mot kränkningar och omstrukturera mentorstiden. Allt språkbruk och eventuella kränkningar skall reporteras och utreddas omgående av rektor. Ansvariga: Rektor, utvecklingsledare och mentorer. Utvecklingsledare Huvudmannen har beslutat att placera en av koncernens utvecklingsledare på plats tre dagar i veckan i syfte att stötta, hjälpa och strukturera verksamheten tillsammans med rektor och arbetslag. Ansvariga: Huvudman. Rektorslyftet Rektorn kommer att genomgå rektorslyftet i syfte att inspireras och utveckla sin pedagogiska förmåga, för att kunna omsätta detta i den pågående verksamheten. Ansvariga: Huvudman, rektor.