Motioner till distriktskongressen

Transkript

1 Motioner till distriktskongressen 1

2 Innehåll Motioner till distriktskongressen... 1 Motion nr 1: Arbetsskadeförsäkring... 4 Motionssvar nr Motion nr 2: Samordningsförbundens finansiering bör förbättras... 6 Motionssvar nr Motion nr 3: Att socialdemokraterna inför ett kompkonto, för att människor ska få ett mer flexibelt arbetsliv och möjlighet att själva bestämma mer över sin tid... 8 Motionssvar nr Motion nr 4: Insemination på lika villkor Motionssvar nr Motion nr 5: Bra mat en rättighet för alla Motionssvar nr Motion nr 6: Hur våra skattepengar används ska inte vara företagshemligheter Motionssvar nr Motion nr 7: Avveckla inte sjukvården i Västerbotten! Motionssvar nr Motion nr 8: Motion angående förbud mot vinstutdelning i friskolor som drivs i vinstsyfte 20 Motionssvar nr Motioner till distrikts- och partikongressen Motion nr 9: Kongress vartannat år Motionssvar nr Motion nr 10: Medlemskapets värde Motionssvar nr Motion nr 11: Ny lag om terapifrid behövs Motionssvar nr Motion nr 12: En socialt utformad bostadspolitik - Tryggt och anpassat boende för äldre 28 Motionssvar nr Motion nr 13: Verka för ett mänskligt arbetsliv! Motionssvar nr Motion nr 14: Utred ett nytt ekonomiskt system Motionssvar nr

3 Motion nr 15: Gemensamt ägande för ett hållbart resursanvändande Motionssvar nr Motion nr 16: Utveckla den högre utbildningen och möjligheten för fler att studera Motionssvar nr Motion nr 17: Gör gröna folkhemmet till nästa samhällsbygge Motionssvar nr Motion nr 18: Avskaffa RUT avdraget Motionssvar nr Motion nr 19: Rätt till heltid Motionssvar nr Motion nr 20: Barnomsorg på obekväm arbetstid Motionssvar nr Motion nr 21: Sex timmars arbetsdag Motionssvar nr Motion nr 22: Genusvetenskap i lärarutbildningen Motionssvar nr Motion nr 23: Delad föräldraförsäkring Motionssvar nr Motioner till arbetarekommunen Motion nr 24: Ang antalet listor i kommunalvalet Motionssvar nr

4 Motion nr 1: Arbetsskadeförsäkring I Sverige har vi haft tre arbetsskadeförsäkringar 1977, 1993 och Tanken med LAF 2002 var att kvinnors arbetssjukdomar; ospecifik muskelsmärta, skulle kunna godkännas. I övrigt var LAF 1993 för "skarpt" skriven, därför förändringen Som det ser ut i dagsläget får många av LO:s medlemmar inte sina arbetssjukdomar godkända. En av anledningarna till att man inte uppfyller LAF, som vi ser det, är att Försäkringskassan har omorganiserats och att Arbetsskadenämnderna har försvunnit och det medborgerliga inflytandet inte längre finns. Detta är högerregeringens förändringar. Den socialdemokratiska partikongressen 2009 beslutade att det medborgerliga inflytandet skulle återställas på något sätt. Högerregeringens förändring av sjukpenning och sjukersättning har medfört att allt färre kommer att få sina arbetsskador och livräntor prövade. Därför var S- kongressens beslut om införande av arbetsskadesjukpenning positiv. Som det ser ut är arbetsskadeanmälningar i dagsläget i många fall undermåliga, vilket kan medföra att Försäkringskassan har svårt att fatta beslut på ett korrekt underlag. Företagshälsovården bör därför vara behjälplig i samband med exponerings- och arbetsskadeutredningar. Försäkringskassan styrs i dag i alltför stor utsträckning av försäkringsmedicinska rådgivarnas utlåtanden och bedömningar. Det är sällan som handläggarna går emot utlåtanden från försäkringsmedicinska rådgivarna. Försäkringsmedicinska rådgivarens kompetens är dessutom varierande och på intet sätt en garant för rättssäkerhet och likabedömning. Försäkringsmedicinske rådgivarens möjligheter att i tillräcklig omfattning hålla sig ajour med de vetenskapliga rön som har betydelse för en korrekt bedömning i varje enskilt fall är starkt begränsade. Som exempel på detta förlorar medlemmarna sin rätt till arbetsskada och livränta på grund av att försäkringsmedicinska rådgivare ofta hänvisar till åldersförändringar, fast de oftast inte har några belägg för detta. Som bevis för att de har fel finns det vetenskap och konsensus som styrker att det i många fall inte är degenerationer/besvär som ger besvär. Ändå skyller de försäkringsmedicinska rådgivarna alltför ofta på åldersförändringar, vilket är helt felaktigt. Det krävs en förändring för att komma till rätta med de systembrister som finns i ärendehanteringen i dag, där också en sammanblandning mellan försäkringsmedicin och försäkringsjuridik sker i alltför stor omfattning. 4

5 Det händer alltför ofta att, när det kommer in nya medicinska underlag från behandlande läkare eller annan expertis, handläggarna utan att ta kontakt med försäkringsmedicinsk rådgivare går emot underlagen, trots att de inte har medicinsk kunskap. Förvaltningsdomstolarna har i dagsläget begränsad medicinsk kompetens. Trots det använder man sällan sakkunnighetsutlåtande, vilket medför att ärendehantering och beslut i alltför stor utsträckning inte överensstämmer med lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) och dess intentioner. Detta liksom hanteringen inom Försäkringskassan bidrar till upplevd rättsosäkerhet bland aktörer och försäkrade inom systemet. I och med detta är det rimligt att försäkringsmedicinska rådgivarna kopplas bort från Försäkringskassan och att en oberoende resurs som Yrkes- och miljömedicinska kliniker tar över försäkringsmedicinska rådgivarnas roll. Även det medborgerliga inflytandet bör återinföras för att stärka rättssäkerheten. Vi föreslår Distriktskongressen besluta ge Distriktsstyrelsen i uppdrag att verka för att arbetsskadenämnderna återinförs att företagshälsovården eller de arbetsmiljömedicinska klinikerna är behjälplig i samband med exponerings- och arbetsskadeutredningar att de försäkringsmedicinska rådgivarna kopplas bort från Försäkringskassorna samt att en oberoende resurs som yrkes- och miljömedicinska kliniker tar över försäkringsmedicinska rådgivarnas roll att arbetsskadesjukpenningen återinförs att motionen sänds till den parlamentariska utredningen Umeå den 14 november 2011 IF Metalls S-förening gm Ulf Björk 5

6 Motionssvar nr 1 Motionären tar upp frågan om rätt till arbetsskadesjukpenning. Då Försäkringskassans handläggare går på de försäkringsmedicinska rådgivarnas bedömning och utlåtanden är det viktigt för bedömningen att underlaget är bra. För att säkerställa detta bör företagshälsovården involveras i utredningarna då dessa har kunskap när det gäller det specifika fallets förutsättningar, vilket inte alltid de försäkringsmedicinska rådgivarna besitter, samt att förvaltningsdomstolarna ofta använder dessa rådgivares bedömningar och utlåtanden som underlag. Då de försäkringsmedicinska rådgivarna inte alltid har den specialistkompetens som behövs i det enskilda fallet, samtidigt som förvaltningsdomstolarna använder sig att detta material får den enskilde inte en rättssäker bedömning. Genom att som motionen föreslår koppla bort försäkringsrådgivarna och ersätta dessa med en oberoende resurs torde man säkerställa den enskildes rätt till en riktig bedömning. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta att anta motionen som sin egen att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till de socialdemokratiska ledamöterna i den parlamentariska utredningen Motion nr 2: Samordningsförbundens finansiering bör förbättras I dagens Sverige finns drygt åttiofem samordningsförbund och mer än 200 kommuner är med i något samordningsförbund. Samordningsförbunden arbetar för att rehabilitera de som står längst från arbetsmarknaden och är utan arbete. En del av dessa människor har försörjningsstöd, en del har aldrig haft något arbete. De samhällsekonomiska utvärderingar som samordningsförbunden själva har gjort visar på goda positiva effekter på både samhällsnivå och för respektive samverkanspart. 6

7 Man kan främst framhålla den positiva utvecklingen för många människor som har deltagit i och genomgått Finsams olika aktiviteter. De har därigenom fått ett eget arbete och egen försörjning. Det är viktigt att staten förändrar lagstiftningen så att de inte är bundna av procentsatser. Som det är i dag måste kommun och landsting gå in med 50 procent för att få ut de pengar som staten har fördelat. En av fördelarna med samordningsförbundet är att det i styrelsen finns en politiker från kommunen, en politiker från landstinget, en tjänsteman från Försäkringskassan, en tjänsteman från Arbetsförmedlingen. Man får på så vis en bredd som är positiv för samordningsförbunden. Lokala utvärderingar visar entydigt på positiva effekter för medborgare som upplever sig sedda, fått stärkt självkänsla, upplevt bättre hälsa och ökad arbetsförmåga samt fått hjälp att ta itu med de problem som är ett hinder för att komma till egen försörjning. Vi föreslår Distriktskongressen ge riksdagsledamöterna i uppdrag att verka för Att staten tillför mer resurser till samordningsförbunden Att förändra lagstiftningen så att staten inte är bundna av procentsatser för att bevilja medel Umeå den 14 november 2011 IF Metalls S-förening genom Ulf Björk Motionssvar nr 2 Motionären tar upp en viktig fråga om hur finansieringen ska ske av de antal samordningsförbund som startats i Sverige. Nuvarande regelsystem utgår från att staten svarar för 50 %, kommun och landstinget svarar för den andra halvan. Det som hände i budgetproppen var rätt väg att gå. Det vill säga att samordningsförbunden fått ett anslag i det stora anslaget för rehabilitering. Med en egen rubrik med avsatta medel. Dock kommer det att behövas mer pengar för att 7

8 svara upp mot de nya samordningsförbunden som bildas, i dagsläget är medlen konstanta blir det fler förbund minskar kakan. Det andra är att arbeta för att komma ifrån de procentsatser som styr i nuvarande system. Stat 50 %, landstig och kommun 25 vardera. Detta borde vi komma ifrån så vi kan fokusera på en modern rehabiliteringen över huvudmannagränserna. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta att anta motionen som sin egen att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 Motion nr 3: Att socialdemokraterna inför ett kompkonto, för att människor ska få ett mer flexibelt arbetsliv och möjlighet att själva bestämma mer över sin tid Dagens rutbidrag är kanske en lösning på vissa människors problem med att ta hand om sina barn, städa eller putsa fönster. Men det löser däremot inte problemet för oss som inte har råd med kö av olika sorter betjänttjänster. För oss människor som inte har råd med barnflickor(varken vitt eller svart, eller bara under kollektivavtalet avlönade), städare eller fönsterputsare är det orättvist att vi ska vara med och betala för att människor bor i hus så stora att de inte hinner städa dem, eller att vi ska vara med och betala för statsråds barnflickor. Vi betalar för miljonärens städhjälp, när pengarna istället kunde gå till pensionärens hemhjälp. Bland mina gamla arbetskamrater och bland mina extraarbetande studiekamrater är det inte många som använder rutbidraget, någon kanske gör det ibland, men då inte ofta för summor som lika gärna hade kunnats betalas vitt. Så visst kan rutbidraget lösa livspusslet för en del, men för oss de många har det bara inneburit att våra skattepengar går från skola, vård och omsorg, till att bli ett bidrag till dem som har olika betjänttjänster. Att vara stressad är ingen höginkomsttagarsjukdom, utan i tvärtom. Våra vänner och bekanta stupar också i soffan efter jobbet, bara för att direkt studsa upp och försöka 8

9 hinna med alla bestyr som måste hinnas med. För om det är något, att inte få ihop livspusslet, så är det en folksjukdom. För många handlar det inte heller om att få ihop tidspusslet, utan också plånboksbekymren. Kostnaden för ett tandläkarbesök kan se olika ut, ett hål kan lagas i tanden, samtidigt som det blir ett på kontot, när notan kommer och jag har varit tvungen att ta ledigt från arbetet och förlorat lön. Eller så jobbar jag in timmarna och försöker sedan hinna med lika mycket som innan, fast under kortare tid. Frågan om hur pusslet med pengar och tid, att ha råd att gå tidigare för att hämta från dagis eller ta en välbehövd ledig eftermiddag eller vad det nu kan vara, ska lösas är en fråga som socialdemokratin bör ha svar på innan nästa val. Ett förslag till lösning på problemet skulle vara ett kompkonto, efter modell av träindustriavtalets arbetstidskonto. Kontot går till så att en viss procent på lönen läggs i ett konto och blir en viss lön för ett visst antal lediga timmar. Ex. 0,5 % innebär 9 lediga timmar. Då kan jag som arbetare ta ledigt 1 timme, och få pengar från mitt konto. Självklart sker detta som alla andra ledighetsansökningar, i en ömsesidig förståelse, i de flesta fall. 0,5 % skulle kunna vara en början och tas från de redan överfinansierade sociala avgifterna. Egenföretagare skulle kunna få ett förhöjt grundavdrag och pensionärer höjt grundpension. Efter ett semesterår kan, om det finns timmar kvar, betalas ut i pengar, eller in i ppm. Har du då inte tid att ta ledigt, så kan du använda pengarna till att köpa tjänster som städning, fönsterputs eller barnflickor, men gör det utan bidrag från dina arbetskamrater, anställda eller övriga skattebetalare. Dagens system där den med mycket pengar kan köpa sig fritid genom städhjälp, på bekostnads av den behövandes hemhjälp. Är ett system som vi måste byta ut, det är också en fråga för socialdemokratin att lösa. Hur får vanligt folk samma rättigheter som bonusdirektörer och statsråd? Därför vill jag: - Att socialdemokratin vill införa ett kompkonto, ett system för mer fritid och flexibilitet för alla. - Att socialdemokratin ersätter avdraget för hushållsnäratjänster med ett förslag om ett privatkonto, där människor får ett visst antal lediga timmar till sitt förfogande. 9

10 - Att Umeå representantskap bifaller motionen i sin helhet och verkar i dessa anda. - Att motionen skickas vidare till partidistriktets årskonferens. Ulf Liljegren Ålidhem-Sofiehems s-förening Motionssvar nr 3 Motionären lyfter upp en fråga som berör alla oss. Motionen handlar om att få ihop livspusslet och att trötta kroppar efter en dag arbete ska ha rätt till kompkonto för ledighet. Förväntningarna på oss arbetstagare kan ibland vara för stora. Motionären menar att rut går ut och kompkonto ska gå in på arbetsplatsen. De fackliga organisationerna strider dagligen för medlemmarnas arbetsmiljö så att vi alla kan klara ett helt arbetsliv. Det förväntas att vi ska springa fortare och fortare på arbetsplatsen och samtidigt ska ha ett bra samliv med nära och kära. Historiskt har vi socialdemokrater jobbat via de fackliga organisationernas kollektivavtal gällande bl.a. semester, löner och kompetensutveckling. Vi socialdemokrater lovade i valet 2011 att till skapa utbildningskonto så att den enskilde skulle kunna bidra till att utveckla arbetsplatserna och bli mer attraktiv på arbetsmarknaden. Kunskap är en konkurrensfaktor för våran samhällsutveckling och vi tror att detta skapar arbetstillfälle i Sverige Att tillskapa ledighetskonto är däremot arbetsmarknadens parter, fackföreningsrörelsen och arbetsgivarorganisationerna roll att jobba med. Vi håller med om att rut går långt ner på prioriteringslistan och skola vård och omsorg går före i våra politiska prioriteringar. För att hålla isär begreppen vad och hur frågor så är det här en kollektivavtalsfråga och ska tas med de fackliga organisationerna. Komptid och andra anställnings överenskommelser regleras genom kollektivavtal och ska förhandlas mellan arbetsmarknadens parter. Lagstiftning och andra regelverk regleras genom regering och riksdag. Vi uppmanar motionären till att aktivt jobba med frågan tillsammans med den fackliga organisationen där frågan har möjlighet att utvecklas. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta 10

11 att motionen skickas som enskild att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 Motion nr 4: Insemination på lika villkor Idag i Västerbottens Läns Landsting när heterosexuella par söker vård för barnlöshet får de först genomgå en undersökning av fertiliteten hos båda parterna. Om sjukdom fastställs så får de tre lanstingsfinansierade inseminationer. Om sjukdom inte kan säkerställas så skickas paret hem i två till tre år (beroende på ålder och andra omständigheter) för fortsatta egna befruktningsförsök. Om paret efter denna prövotid fortfarande inte lyckats bli gravida så blir de automatiskt sjukdomsförklarade och får därför tre landstingsfinansierade inseminationer. Om ett kvinnligt samkönat par söker sig till landstinget för barnlöshet så betraktas deras barnlöshet inte som en sjukdom utan som en naturlig följd av deras sexuella läggning och de får därför betala kr per inseminationsförsök. Detta system är tämligen unikt. I de flesta andra landsting betalar såväl samkönade som heterosexuella par endast patientavgift. Ingen skillnad görs mellan par som söker hjälp för barnlöshet baserad på deras sexuella läggning. Oavsett olikhet eller inte så resulterar detta i diskriminering. Även om orsakerna är olika så handlar det fortfarande om barnlöshet och det är det som är relevant. Att begränsa sig till att bara kunna erbjuda landstingsfinansierad insemination vid sjukdomstillstånd är en märklig avgränsning. Vi borde utgå ifrån vår socialdemokratiska ideologi och mänskliga rättigheter och inte fastna vid ett sjukdomsbegrepp. Vi vill därför att Kvinnliga samkönade par ska få inseminera på rättvisa villkor, det vill säga endast till patientavgift Arbetarekommunen antar motionen som sin egen och sänder den vidare till Västerbottens Socialdemokratiska partidistriktsårskonferens Tove From Linda Westerlind Emma Mattsson 11

12 SSU Umeå Antagen av SSU Umeås ordinarie medlemsmöte den 15 oktober 2011 Motionssvar nr 4 Motionärerna beskriver en tillämpning av nuvarande regelverk inom Västerbottens läns landsting där kvinnliga samkönade par hamnar i en situation där de aldrig kan få del av samma regler som heterosexuella infertila par. Kvinnliga samkönade par missgynnas på grund av sin sexuella läggning och får betala en högre avgift än infertila heterosexuella par som på grund sjukdom är ofrivilligt barnlösa. Av naturliga skäl kan inte kvinnliga samkönade par försöka hemma i två eller tre år och bör därför behandlas lika som heterosexuella par. Detta bör inte ses som en naturlig följd av sin sexuella läggning. I enlighet med en sådan argumentation borde också heterosexuella par där orsaken till barnlösheten inte medicinskt kan fastställas betala egenavgift. En sådan utveckling är naturligtvis inte önskvärd. Rätten till barn är en aktuell politisk fråga, särskilt när genomsnittsålder för förstföderskor ökar och detta kan leda till att fler har behov av assisterad befruktning, vilket också kan leda till ökade kostnader för landstingen. Därför har landstingspolitiker ett intresse av att reglera rätten till assisterad befruktning trots att lagen säger att det ska ges till kvinnliga samkönade par såväl som kvinnor i heterosexuella par. Frågan har också att göra med vilka sorters familjer samhället vill premiera. Kvinnor som lever i samkönade relationer kan ju i praktiken lida av svårigheter att bli gravida, men så som infertilitetsbegreppet definierat blir det i praktiken omöjligt att diagnosticeras och på så sätt visa att man är berättigad till reducerad avgift. På så sätt gynnas vissa familjebildningar. Kärnfamiljen har ett starkt fäste av tradition i Sverige, men inom Socialdemokratin välkomnar vi alla typer av familjer. För kvinnor i en samkönad relation som måste betala kronor för varje insemineringsförsök kan endast par med den ekonomiska tryggheten ha råd att med samhällets hjälp skaffa barn. Kvinnliga samkönade par som inte har dessa ekonomiska förutsättningar får förbli barnlösa eller lösa det utan samhällets stöd. Det är enligt svensk lagstiftning förbjudet att särbehandla utifrån sexuell läggning, och att detta måste vara den utgångspunkten från vilken diskussionen tar avstamp. Motionärerna beskriver på ett tydligt sätt detta missförhållande och därför bifaller Umeå arbetarkommun motionen i sin helhet och antar den som sin egen. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta 12

13 att anta motionen som sin egen att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 Motion nr 5: Bra mat en rättighet för alla Privata, vinstdrivande bolag som leder skattemedel ut från landet till förmån för riskkapitalister är inte de bästa producenterna av näringsriktig kost åt de som behöver det. Pengarna som därmed försvinner kunde ha gått till mer närproducerad och näringsriktig mat. Vi tycker att vi borde ändra så att all mat som lagas inom landstinget och kommunen ska lagas på plats. Det finns flera goda skäl till detta: 1. Barn som har stressade föräldrar och inte har tid att få riktig mat serverad hemma ska åtminstone få möjligheten att få den serverad på sin förskola och skola. 2. Dålig skolmat bidrar till att elever hoppar över maten vilket i sin tur bidrar till att eleverna har svårare att koncentrera sig, och det bidrar till sämre prestationer. 3. När det gäller äldre så räknar man med att en tredjedel av de som är över 70 är i riskzonen för att klassas som undernärd. Anledningarna till att det är så vanligt bland äldre är flera. Bland annat beror det på att när man blir äldre försämras aptiten, och kroppen producerar fler mättnadsgivande hormoner. Dessutom försämras smaken och luktsinnet. Många äldre blir utöver detta torra i munnen på grund av deras läkemedel, och har då svårare att tugga och svälja maten. Detta gör att det är ännu viktigare att äldre och sjuka får god och näringsrik mat. Det finns många fler argument för det hela som man kan ta fram, men egentligen ska det inte behövas. Det här handlar, som Juholt skulle ha sagt, om att vi ska investera i varandra och skapa en så bra välfärd som möjligt. Det vi vill är att vi jobbar mot ett mål om att alla äldreboenden, skolor, förskolor samt sjukhusavdelningar ska laga sin egen mat i egna kök. Äger vi våra egna produktionsanläggningar för kost har vi dessutom större inflytande över upphandlingen av råvarorna. Vi kan tänka ekologiskt, närproducerat, vi kan laga maten från grunden, vi kan ta större arbetsmiljöansvar och en uppsjö av andra krav vi genom entreprenadiseringarna avhänt oss makten över. 13

14 Men kostnaden då? Kommer inte detta att totalt bryta sönder all offentlig ekonomi? Svaret är nej. På kort sikt innebär säkerligen detta en ökad kostnad. Dock ser vi vinsterna på lång sikt. Vi ser att ökade upphandlingar av råvaror från näraliggande gårdar är en förtjänst för regionen, vi ser att förbättrade resultat i skolan leder till ökade skatteintäkter och minskade sociala kostnader på sikt, och vi anser dessutom att de människor som skall bygga vårt land, och de som byggt det, förtjänar den bästa tänkbara servicen vi kan erbjuda. Detta arbete kommer att ta tid, men vi anser att det är värt det. Vi yrkar därför: -Att våra kommunala företrädare skall arbeta för att all mat som går till kommunala verksamheter skall tillagas i kommunal regi och på plats -Att våra landstingsföreträdare skall arbeta för att all mat som går till landstingets verksamheter skall tillagas i landstingets regi och på plats -Att Umeå arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar motionen vidare till Västerbottens socialdemokratiska partidistriktsårskonferens Jon Kristoffersson Antagen av SSU Umeås medlemsmöte den 15 november Motionssvar nr 5 Motionären vill att samtliga skolor, äldreboenden, förskolor och sjukvårdsavdelningar ska laga mat på plats. Styrelsen delar inte den bilden. Umeå kommun har de senaste åren gjort stora investeringar i köksutrustning utifrån gällande krav på livsmedelshantering. Beslut är 2010 taget om hur en sammanhållen matprocess ska se ut inom verksamheterna i grundskolan och förskolan och i samordningen med kommundelsnämnderna. Uppföljningen av detta kommer att ske Resultatet av det utredningsarbete som föregått beslutet visar att för att skapa en hållbar matprocess behöver kommunen styra tillagningen till färre antal kök än idag samtidigt som mottagnings- och serveringsköken blir fler. Det beror dels på strängare krav i livsmedelslagstiftningen från 2006 samt arbetsmiljökrav som ställer krav på stora investeringar i ny köksutrustning. Kök är dyra lokaler att både bygga och underhålla. 14

15 Men en sammanhållen verksamhet är också att föredra ekonomisk synpunkt då kostnaden per portion blir högre om mat ska lagas på varje mindre enhet. Det är inte ekonomiskt försvarbart att ha ett tillagningskök på exempelvis en mindre förskola då en större produktionsenhet ligger hundra meter därifrån. En annan effekt kommunen ämnar åstadkomma är fler heltidstjänster och mer likvärdig kompetensutveckling för kökspersonal. En risk- och konsekvensanalys görs av varje kök för att välja den lösning som är bäst för kommunen. Motionären eftersträvar vidare samordnad upphandling av råvaror. Detta är också en del i det beslut som kommunen fattat där inriktningen är mot ekologiska livsmedel. En annan viktig miljöaspekt i beslutet är att antalet transporter ska minska. Med färre antal tillagningskök ökar förvisso antalet transporter av matportioner men minskar samtidigt antalet transporter av råvaror. Den andra delen av motionen handlar om hurvida kommun och landsting ska kunna upphandla matproduktion eller själv tillaga den. Umeå arbetarekommun har tidigare diskuterat skolmaten på Midgårdsskolan och då fastslagit att kan inte kvaliteten säkerställas så är Socialdemokraterna beredda att återta matproduktionen i egen regi. Det är dock viktigt att komma ihåg att idag sköts en stor del av Umeå kommuns matproduktion i egen regi utifrån den produktionskapacitet som finns. Maten produceras enligt rådande näringsrekommendationer. När det gäller landstinget så bedömer styrelsen inte heller förslaget som genomförbart att varje sjukvårdsavdelning skulle tillaga maten själv. Styrelsen föreslår med bakgrund av ovanstående representantskapet att besluta: att avslå att-sats nr 1 att skicka att-sats nr 2 skickas som enskild att avslå att-sats nr 3 och skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 som enskild Motion nr 6: Hur våra skattepengar används ska inte vara företagshemligheter Ökningen av antalet privata utförare av välfärdstjänster har medfört att allt större delar av vår gemensamt finansierade sektor undgår allmän granskning. Den vård som Carema, Attendo mfl bedriver genom skattemedel omfattas inte av 15

16 offentlighetsprincipen, vilket innebär att allmänheten har nästintill inga möjligheter att granska vart våra skattepengar går och hur den vården bedrivs. Detta är ett stort demokratiskt problem. Därför fattade vi beslut på senaste partikongressen (2009) att vi skulle verka för att all skattefinansierad verksamhet ska omfattas av offentlighetsprincipen. Så länge vi inte vinner regeringsmakten, kommer vi inte att kunna stifta en sådan lag. Men i de enskilda kommuner och landsting där vi styr, kan vi bidra till att ta steg i den riktningen. Umeå Arbetarekommun har t ex ett repskapsbeslut om krav på att ett företag ska låta sig omfattas av allmän insyn som villkor för upphandling. Detta var ett av arbetarekommunens vallöften inför kommunvalet 2010: I den offentliga upphandlingen ska krav ställas på villkor i enlighet med svenska kollektivavtal. Tack vare den svenska offentlighetsprincipen har missförhållanden inom den offentliga välfärden upptäckts och debatterats. Vi vill nu ställa motsvarande krav på de privata aktörer som verkar inom den skattefinansierade välfärden. Skattefinansierad vård, skola och omsorg är ingen marknad och de företag som verkar där måste leva upp till medborgarnas högt ställda krav på insyn i både verksamhet och ekonomi. Hur våra gamla vårdas eller hur skattepengar används ska inte vara företagshemligheter. De anställda ska ha meddelarskydd.(umeå Arbetarekommuns Kommunpolitiska handlingsprogram , s. 7-8) När även vårt parti har majoriteten i landstinget vore det rimligt att ställa samma krav i samband med upphandlingar inom landstinget. Det finns exempel på kommuner och landsting som faktiskt fått in krav på allmän insyn i samband med upphandlingar, så varför skulle inte vi kunna göra det? Därför yrkar jag på: - att ledamöterna i den socialdemokratiska landstingsgruppen verkar för att krav på allmän insyn ska ställas i samband med upphandlingar i landstinget. - att Umeå arbetarekommun antar denna motion som sin egen och skickar den vidare till partidistriktets årskonferens. Alejandro Caviedes, Umeå. Motionssvar nr 6 Landstinget i Västerbotten går endast ut med upphandling på områden där bedömning gjorts att de inte kan bedriva verksamheten själva. Det är viktigt att göra en ordentlig värdering av vad som ska upphandlas. 16

17 2008 tog landstinget fram ett PM om förutsättningarna för att ställa krav på meddelarfrihet vid upphandlingar. Landstinget arbetar även aktivt med att upphandlingar ska innehålla villkor där leverantören omfattas av allmän insyn. Landstinget ställer följande villkor vid upphandlingar: För leverantören och dennes anställda och uppdragstagare ska, i fråga om verksamhet som omfattas av detta avtal, gälla vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen om 1. rätt att lämna uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande 2. förbud mot att ingripa mot missbruk av tryckfriheten eller yttrandefriheten eller medverkan till sådant missbruk 3. förbud mot att efterforska upphovsman eller meddelare Leverantören ska inför avtalsstart, vid nyanställningar och då uppdragstagare anlitas lämna information om innehållet i denna bestämmelse. Leverantören ska på begäran från landstinget lämna skriftlig redogörelse för vilka åtgärder leverantören vidtagit för att uppfylla förpliktelserna i denna bestämmelse. Landstinget äger rätt att häva avtalet om leverantören bryter mot bestämmelserna. I avtalen för Hälsoval Västerbotten finns följande villkor: Leverantören är skyldig att utan oskäligt dröjsmål och utan kostnad efter det att landstinget framställt begäran härom till landstinget lämna sådan information om entreprenader som avses i 3 kap 19 a kommunallagen (1991:900). Sådan begäran ska i normalfallet vara skriftlig. Informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur angelägenheten utförs. Informationen ska lämnas i skriftlig form. Det åligger landstinget att i sin begäran precisera vilken information som efterfrågas. Leverantören är inte skyldig att lämna information om utlämnandet inte kan ske utan väsentlig praktisk olägenhet för leverantören, om utlämnandet strider mot lag eller annan författning eller om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos landstinget. Leverantören är inte skyldig att lämna information rörande löner eller andra kostnader hos leverantören. Information som lämnats till landstinget enligt första stycket ska ej anses utgöra företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Denna bestämmelse har ingen verkan på räckvidden av övriga bestämmelser i detta avtal. Mot ovanstående beskrivning anser Umeå AK att socialdemokratiska landstingsgruppen verkar för att krav på allmän insyn ska ställas i samband med upphandlingar i landstinget. Umeå AK delar motionärens uppfattning om att privata utförare av välfärdstjänster borde omfattas av offentlighetsprincipen. En sådan förändring måste ske på nationell nivå. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta 17

18 Beslut att anta motionen som sin egen att skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 Motion nr 7: Avveckla inte sjukvården i Västerbotten! Landstingets i Västerbottens senaste besparingskrav har väckt enorma reaktioner ifrån alla håll och kanter. Detta bevisar klart och tydligt att den yttersta gränsen för vad som kan sparas in på har blivit passerad. Både vid kust och inland har stora besparingar lagts på livsviktiga verksamheter som kan äventyra människors chans till överlevnad om de dras in. Allt ifrån de indragna akutplatserna i Sorsele i inlandet, ambulanserna i Malå och Dorotea samt de stora platsneddragningarna vid kusten i Skellefteå och Umeå. Att det dessutom är Socialdemokrater som är med och genomför detta är något som säkerligen får partiets grundare August Palm att vrida sig både ett och två varv i graven. Undertecknad är väl medveten om att detta till största del är regeringens fel då statsbidragen sänkts och att ett nytt skatteutjämningssystem är på väg att införas som gör att intäkterna krymper ännu mer. Men det är tyvärr bara att gilla läget och försöka göra det bästa av situationen, något som dock inte länets landstingspolitiker kan ansetts ha gjort fullt ut. En väl fungerande och omfattande sjukvård är oerhört viktigt att kunna ha för ett levande och välmående län med trygga och friska invånare. Liv är ovärderligt och desto mer sjukvården avvecklas desto mer liv kommer att gå åt vilket är fullkomligt oacceptabelt och långt ifrån värdigt Västerbottens invånare. För att kunna göra detta måste landstingsskatten höjas. Dock måste landstingspolitikerna utåt vara oerhört tydliga med varför skatten höjs och förklara att det görs eftersom ifrån statligt håll hålls på pengarna istället för att satsa dem på viktiga saker. Därför yrkar jag att: Att Att Att Landstinget i Västerbotten drar tillbaka de senaste besparingarna. Alternativt att budgeten underbudgeteras och fakturan skickas till Anders Borg på finansdepartementet. Landstingsskatten höjs för att klara av minskade intäkter ifrån statsbidrag och den nya skatteutjämningen. 18

19 Att Att Att Länets socialdemokratiska landstingspolitiker verkar i motionens anda. Umeå arbetarekommun antar motionen som sin egen. Motionen skickas till Socialdemokraterna i Västerbottens distriktskongress SSU Umeå, Oskar Vesterberg SSU Umeå har antagit motionen som sin egen på ett medlemsmöte den 15 november Motionssvar nr 7 Västerbottens Läns Landsting har en finansiell utmaning att minska den totala kostnaden med 150 miljoner kronor för verksamheten Den borgerliga regeringen har bidragit till detta underskott genom att frysa statsbidragen och istället prioritera sänkt skatt för högavlönade och sänkt restaurangmoms. Om dessutom skatteutjämningssystemet förändras enligt det förslag som ligger så ska landstinget hantera ytterligare minskade intäkter med ca 320 miljoner från Det skulle vara önskvärt att skicka räkningen till Anders Borg men tyvärr är det inte genomförbart. Som ledande parti tillsammans med miljöpartiet i landstinget, måste vi ta ansvar för en ekonomi i balans. Tar vi inte detta ansvar är det medborgarna som drabbas. Landstinget har beslutat att inte använda sig av generella besparingar utan istället arbeta med strukturförändringar och riktade insatser inom en rad områden. Förslaget till omställning i landstinget har ett helhetsperspektiv som innebär att resurserna ska fördelas över hela länet på ett så effektivt sätt som möjligt. Det finns inga enkla åtgärder för att klara så stora effektiviseringar och helt förståeligt har landstingets beslut väckt starka känslor och reaktioner hos befolkningen. Ett annat alternativ till åtgärd är skattehöjning, men det bör i första hand genomföras på statsnivå. Det är enda sättet att få en progressiv skatt där man betalar skatt efter bärkraft. Höjd landstingsskatt drabbar alla i länet lika och bidrar till en platt-skatt. En sådan höjning blir mest kännbar för dem som har låg inkomst. Det minskar också utrymmet för kommuner som har det tungt ekonomiskt. Ett stopp för 19

20 skattesänkningar och frysta statsbidrag och istället prioritera mera resurser till vård och omsorg är det vi alla måste jobba för. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta att motionen skickas som enskild att skicka motionen vidare till distriktskongressen 2012 Motion nr 8: Motion angående förbud mot vinstutdelning i friskolor som drivs i vinstsyfte Fristående skolor, eller som de oftast kallas friskolor, har andra huvudmän eller ägare än stat eller kommun och kan delas in i två huvudgrupper: - Friskolor som har en pedagogisk idé som grund (exempelvis Waldorf- och Montessoriskolor). Dessa friskolor går aldrig eller sällan med överskott och om sådant uppstår, går vinsten in i den fortsatta verksamheten. Där finns inte heller några privata intressenter som ägare. - Friskolor som har ett mer eller mindre klart uttalat vinstsyfte. I dessa kommersiella friskolor försvinner ibland vinsten utomlands till stora företag med oklara ägarförhållanden. Eller så ägs sådana friskolor av riskkapitalföretag vars ägande enbart beror på förhoppningar om framtida hög avkastning eller antaganden om stigande aktiekurser som ger vinst vid framtida försäljning. Det finns många nackdelar med de kommersiella friskolorna: Offentlighetsprincipen åsidosätts och allmänhetens insyn förhindras då i de flesta fall yttrande- och meddelarfriheten försvinner Byråkratin växer eftersom de kommunala skolorna finns kvar parallellt med friskolorna och tillsynen av och bidragsgivningen till friskolorna kräver extra resurser Kommunerna får ökade kostnader för skolväsendet Privatisering innebär oftast nedskärningar för att få maximal vinst Dessa friskolor har enligt Skolverkets och Skolinspektionens undersökningar lägre andel behöriga lärare, lägre lärartäthet, lägre antal undervisningstimmar och sämre utrustning jämfört med offentliga skolor men ändå har många 20

21 kommersiella friskolor betygsnivåer som ligger klart högre än vad genomförda nationella prov visar att eleverna bör ha En stor andel av friskolorna har inget skolbibliotek vilket enligt lagen ska finnas Kommersiella friskolor är i de flesta fall till nackdel för glesbygden och försvårar en jämlik utbildning över hela landet Segregation och klassklyftor växer fram i dessa friskolors spår Jag föreslår därför - att distriktskongressen ger våra riksdagsledamöter i uppdrag att arbeta för att kommersiella friskolor inte ska få dela ut sina vinster till ägarna utan allt överskott skall investeras i den fortsatta verksamheten. Ulf Viklund, Holmsunds S-förening SSU Umeå ställer sig bakom motion angående förbud mot vinstutdelning i friskolor som drivs i vinstsyfte. / Paulina Granberg, ordförande Motionssvar nr 8 Motionären tar upp en viktig fråga som berör oss alla. Antingen går man i skolan eller så betalar man skatt till bl a avkastning för fri/ privat skolor. Nä säger många på det sistnämnda, men så ser det ut på dagens skolmarknad. Idag är det godkänt att hämta ut vinster på våra skattemedel som ska gå till skolan. Istället för att anställa en specialpedagog kanske skolorna tvingas till avkastningskrav för ägarna. Med andra ord mjölkas våra skattepengar ut till exempelvis skatteparadis som istället borde läggas i klassrummet. Skolan kan gå med vinst, men då ska vinsten återinvesteras i våra barn. Den kommunala skolan kan göra satsningar vissa år genom att skolan skapat ett överskott från tidigare år. Därigenom investeras pengarna i våra barn genom fler specialpedagoger, upprustning av lokaler, nya läromedel osv. Behoven inom skolan är oändliga och därför är det viktigt som motionären förslår att friskolor inte ska få dela ut vinster till ägarna utan att allt överskott ska återinvesteras i våra barn. 21

22 Vi socialdemokrater vet vem som kommer i kläm i detta bollande med pengar, våra barn! Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta att anta motionen som sin egen att skicka motionen vidare till distriktskongressen

23 Motioner till distrikts- och partikongressen 23

24 Motion nr 9: Kongress vartannat år När det socialdemokratiska partiet kallar till kongress är det av tradition en stor och viktig politisk händelse, här formas framtiden. Det är på kongressen de stora idéerna formas och de stora politiska reformerna är sprungna ur våra kongresser. Men i takt med att de politiska förutsättningarna ändrats blir också villkoren för hur politiken formas annorlunda. I de nuvarande partistadgarna slås i 4, 2 momentet fast att ordinarie kongress hålls året före det år ordinarie val till riksdagen äger rum. Där regleras också att extra partikongress hålls då partistyrelsen beslutar så eller när en allmän omröstning bland partimedlemmarna beslutar att den ska äga rum. Före 1994 hade vi treåriga kongressperioder och att de numera är fyraåriga eftersom riksdagsvalen genomförs vart fjärde år. I praktiken har inte det fungerat. Vi har tvingats överbrygga de långa mandatperioderna genom olika åtgärder. Den främsta åtgärden är att Kalla till extra partikongress som genomförts 1996, 2000, 2004, 2007 och Med ordinarie kongress vartannat år blir det också möjligt att dela upp arbetsuppgifterna mellan kongresserna under en mandatperiod. Vår uppfattning är att det är bättre med korta kongressperioder för att uppnå de effekter tidigare kongresser eftersträvat med sina beslut. Vårt förslag innebär att ordinarie kongress även hålls året efter riksdagsval och att vi inte har behov av vare sig extra kongresser eller rådgivande förtroenderåd. Behöver man mellan perioden fatta avgörande/större beslut, föreslås träffar mellan partistyrelsen och ordföranden i partidistrikten. Vi yrkar att partikongressen beslutar; Att Att Att distriktsstyrelsen ställer sig bakom motionen partikongressen beslutar att ändra 4, 2 momentet i partistadgarna till följande lydelse; Ordinarie partikongress hålls året före och året efter det år ordinarie val till riksdagen hålls det rådgivande förtroenderådet avskaffas Studiecirkeln om partiets egna organisation Ersboda s-förening 24

25 Motionen antagen vid medlemsmöte med Ersboda socialdemokratiska förening /Christer Lindvall, ordförande Motionssvar nr 9 Arbetarekommunens styrelse delar motionärernas analys av att mandatperioderna mellan våra ordinarie kongresser är väl långa, då man så ofta måste tillkalla extrakongresser. Med inplanerade tätare kongresser kanske det också är möjligt att mer djupgående diskutera våra framtidsvisioner och våra stora politiska reformer. Skulle ordinarie partikongresser genomföras året före och året efter det ordinarie valet till riksdag hålls, delar arbetarekommunens styrelse motionärens åsikt om att förtroenderådet inte längre fyller ett syfte. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta att anta motionen som sin egen att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Motion nr 10: Medlemskapets värde Ett av skälen till att bli medlem i vårt parti, handlar om önskan om att vilja påverka och utveckla politiken. Givetvis finns det andra skäl till medlemskap, social samvaro, personlig utveckling och känslan av grupptillhörighet. En viktig del av värdet i medlemskapet är att tillvarata lusten och rätten att påverka politikens innehåll. Därför kan vi ej förlita oss till begreppet supporter. Vi yrkar att partikongressen beslutar Att ta bort begreppet supporter Att arbetarekommunen ställer sig bakom motionen Att distriktsstyrelsen ställer sig bakom motionen och sänder den till partikongressen 25

26 Studiecirkeln om partiets organisation Ersboda s-förening Motionen antagen vid medlemsmöte med Ersboda socialdemokratiska förening / Christer Lindvall, ordförande Motionssvar nr 10 Motionären önskar att SAP skall upphöra med att nedvärdera medlemskapets betydelse genom att använda begrepp som "supporter" i sin marknadsföring. Umeå arbetarekommun delar fullständigt denna uppfattning. Vi måste som parti förstå att vi inte är någonting utan våra medlemmar, och medlemmarnas uppfattning måste inte bara påverka partiets riktning utan faktiskt utgöra partiets riktning. Detta är styrkan i folkrörelsen. Vi skall aldrig uppmana folk att sitta på läktaren och vifta med färgglada halsdukar. Alla medlemmar behövs på planen. Vi är en progressiv rörelse för ett humant Sverige utan klassklyftor, inget fotbollslag. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta Beslut att anta motionen som sin egen att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Motion nr 11: Ny lag om terapifrid behövs Socialdemokratin och terapi har en sak gemensamt: bägge handlar om att ge människor som behöver det en andra chans i livet. Rätten att få gå i terapi när man behöver det kan tyckas självklar. Det gäller dock inte alla. För en del människor innebär terapin att de utsätts för påtryckningar att inte berätta om delar av sin bakgrund för terapeuter och psykologer, men också att deras rätt att gå i terapi ifrågasätts till exempel av släktingar och anhöriga som känner sin makt över patienten hotad i och med terapin. Möjligheten att gå till terapeuten eller psykologen kan även förstöras genom till exempel ofredande, olaga hot och hemfridsbrott. Offret kan till exempel vara en vuxen person i en familj med alkoholmissbruk som vill 26

27 ändra sitt destruktiva liv genom att gå i terapi men som utsätts för ofredanden och hemfridsbrott på grund av att patienten vågar prata om sitt liv i terapirummet. Det kan till exempel handla en tonåring som utsätts för olaga hot och fridskränkningar när denne vill berätta för sin terapeut om livet i en släkt som präglas av hedersförtryck. En lag om besöksförbud och lag om grov fridskränkning finns redan. Det tillägg som behövs är en kompletterande paragraf till lagen om grov fridskränkning som definierar terapisituationen som fredad i lag. Jag föreslår alltså att kränkning av någons rätt att gå i terapi med automatik ska betraktas som en grov fridskränkning. Lagparagrafen ska hjälpa psykologer, terapeuter och patienter genom att garantera trygga förutsättningar för både det terapeutiska samtalet och den emotionella helandeprocess patienterna går igenom i det terapeutiska sammanhanget. Terapeuter och psykologer ska också vara skyldiga att informera sina patienter om att terapifrid råder i Sverige och att det är åklagarmyndigheten som utfärdar besöksförbud efter föregående polisanmälan om till exempel ofredande och fridskränkning. Därför föreslår jag: att att att begreppet terapifrid införs som ett tillägg till lagen om grov fridskränkning. rätten att få gå i terapi ska vara garanterad i lag. individer som bryter mot patienters rätt till terapifrid ska kunna ges besöks- och kontaktförbud under den tid terapin pågår. Daniel Kronlid Ersboda s-förening Motionen antagen vid medlemsmöte Ersboda socialdemokratiska förening. / Christer Lindvall, ordförande Motionssvar nr 11 Motionären beskriver situationer när en redan utsatt person utsätts för påtryckningar att inte få ta del av erforderlig vård och behandling. 27

28 Kan detta underlättas av en tilläggsparagraf till lagen om grov fridskränkning är vi positiva till detta. Vi utgår då ifrån att "lagstiftad rätt till att gå i terapi" innebär att det redan finns diagnos och remiss från läkare. Behovet måste fastställas av den medicinska professionen. Med anledning av ovanstående föreslår Umeå arbetarekommuns styrelse representantskapet besluta att anta motionen som sin egen att skicka vidare motionen till distriktskongressen 2012 och till partikongressen 2013 Motion nr 12: En socialt utformad bostadspolitik - Tryggt och anpassat boende för äldre Bostadspolitiken i dag Den bostadspolitik som nu förs innebär att samhället accepterat att bostaden blivit en marknadsvara bland alla andra. Tillgång, efterfrågan, köpkraft och spekulation styr bostadsmarknaden. Hyresrätterna missgynnas kraftigt och hyrorna skjuter i höjden på grund av ständigt ökade produktionskostnader och vinstuttag av byggföretagen. Den omvandling, av hyresrätter till bostadsrätter, som i dag sker på många håll, innebär att människor med låga inkomster och utan eget kapital inte kan vara med i konkurrensen om en bra bostad. I socialdemokraternas partiprogram, antaget 2001, finns följande skrivning: Bostadspolitiken är en oundgänglig del av den generella välfärden, och utgör det fjärde benet i välfärdspolitiken utöver vård, skola och omsorg. En bostad är en social rättighet, och det är därför ett samhälleligt ansvar att trygga bostadsförsörjningen. Starka allmännyttiga och kooperativa företag är nödvändiga för att motverka segregation och för att hålla nere boendekostnaderna. I socialdemokraternas skuggbudget för 2012 finns likartade formuleringar: Vi socialdemokrater ser bostadspolitiken som ett inslag i den generella välfärdspolitiken och som en del i samhällsbyggandet för en långsiktigt hållbar utveckling. Samhället måste därför ta ett ansvar för att trygga bostadsförsörjningen. Vi vill ha ett samhälle med blandande bostadsområden och stor rörlighet på bostadsmarknaden där alla människor, inte bara de med goda ekonomiska förutsättningar, ges möjlighet att leva i bra bostäder till rimliga kostnader i en stimulerande och trygg miljö. (Citat ur skuggbudgeten 2012) 28

29 Här saknas formuleringen att bostaden är en social rättighet. Vår uppfattning är att socialdemokraterna också i framtiden och inför valet 2014 ska behålla den klara och tydliga målsättning för bostadspolitiken som finns formulerad i det citerade avsnittet i 2001 års partiprogram. Bakgrund till motionens förslag Gamla Gardets socialdemokratiska förening har genomfört ett treårigt idé- och utvecklingsprojekt med rubriken, Ett tryggt boende för äldre - på lika villkor och utan spekulation. Projektet visar tydligt på ett stort behov av ett tryggt och anpassat boende för äldre. Den målgrupp som vår motion riktar in sig på är äldre personer, ensamstående eller par, som kan klara eget boende på egen hand eller med stöd från hemtjänsten. Även yngre personer med funktionsnedsättningar av olika slag ingår i målgruppen. I skuggbudgeten 2012 sägs: Centralt är att det befintliga beståndet av bostäder utnyttjas så effektivt som möjligt, t.ex. att flyttkedjor möjliggör att större bostäder frigörs för unga barnfamiljer och att äldre kan erbjudas bättre anpassat boende. Vi inser att det befintliga bostadsbeståndet bör utnyttjas effektivare genom s.k. flyttkedjor, unga byter bostad med äldre. Men för att göra detta möjligt krävs att bostäder anpassade och tillgängliga för äldre tas fram i nyproduktion och/eller genom ombyggnad/reparation. I det bostadsbestånd som nu finns i de flesta kommuner saknas nästan helt den typ av bostäder som skulle kunna tillgodose behovet av ett tryggt och anpassat boende för äldre. I den mån trygghetsboenden byggs i dag är boendekostnaden så hög att äldre med låg pension och litet eller inget sparkapital inte har möjlighet att bo i dessa lägenheter. Beskrivning av det samhällsproblem som motionen belyser * Antalet äldre och särskilt gruppen äldre/äldre ökar kraftigt under kommande år. Andelen personer som är 55 år och äldre beräknas enligt SCB att uppgå till 49 % redan * Många äldre känner oro för hur boendet ska fungera när man blir äldre och man av olika skäl inte längre kan bo kvar i lägenheten eller huset där man kanske bott i många år. * Ensamhet och isolering i den egna lägenheten eller huset är ytterligare ett skäl till att man vill flytta till ett boende där man kan få sociala kontakter men ändå ha ett eget boende. * De flesta äldre vill bo i en egen lägenhet, men ha tillgång till hjälp och stöd av hemtjänst samt service av olika slag i närmiljön. 29