HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (44) SJUKVÅRDSDISTRIKT. Kongresscentrumet i Taitotalo, auditoriet Fakta, Gjuterivägen 8, Helsingfors

Transkript

1 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (44) FULLMÄKTIGE TID kl. 09:00-12:31 Gruppmöter kl. 11:20-11:56 PLATS Kongresscentrumet i Taitotalo, auditoriet Fakta, Gjuterivägen 8, Helsingfors BEHANDLADE ÄRENDEN Ärende Rubrik Sida 18 FULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE ÖPPNAS 5 19 NAMNUPPROP OCH GODKÄNNANDE AV RÖSTLÄNGD 20 KONSTATERANDE AV SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE 8 22 VAL AV RÖSTRÄKNARE 9 23 INFO VAL AV NY ERSÄTTARE FÖR LEDAMODEN I REVISIONSNÄMNEN MAIJA ANTTILA FÖR FULLMÄKTIGES ÅTERSTÅENDE MANDATPERIOD 25 STYRELSENS UTLÅTANDE OM REVISIONSNÄMNDENS UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR GODKÄNNANDE AV INSTRUKTIONERNA FÖR AFFÄRSVERKEN INOM DE MEDICINSKA OCH ICKE MEDICINSKA STÖDTJÄNSTERNA OCH UPPHÄVANDE AV DE GÄLLANDE INSTRUKTIONERNA FÖR AFFÄRSVERKEN 27 GODKÄNNANDE AV HNS-KONCERNENS LEDNINGSPRINCIPER 28 PRINCIPER FÖR FINANSIERINGSVERKSAMHETEN ÄNDRING AV BUDGETEN FÖR ÖVRIGA ÄRENDEN 41

2 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (44) NÄRVARANDE Namn Kl. Uppdrag Tilläggsupplys ningar NÄRVARANDE Karhu Ulla-Mari 09:00-12:31 ordfr. Könkkölä Kalle 09:00-12:31 I vice ordfr. Rantalainen Antti 09:00-12:31 II vice ordfr. Hämäläinen Esa 09:00-12:31 ledamot Ritvos Olli 09:24-12:31 ledamot anlände kl. 9.24/info Korkatti Juhani 09:00-12:31 ledamot Helin Maritta 09:00-12:31 ledamot Nukala Kari T. 09:00-12:31 ledamot Korpi Jarkko 09:00-12:31 ledamot Veikanmaa Jouko 09:00-12:31 ledamot Söderholm Sture 09:00-12:31 ledamot Anttila Maija 09:04-12:31 ledamot anlände kl. 9:04 18 under behandling Hallipelto Aatos 09:00-12:31 ledamot Muurinen Seija 09:00-12:31 ledamot Ingervo Sirkku 09:29-12:31 ledamot anlände kl. 9:29 /info Pahlman Irma 09:00-12:31 ledamot Viljanen Barbro 09:12-12:31 ledamot anlände kl. 9:12/ info Bergman-Auvinen Marie 10:08-12:31 ledamot anlände kl. 10:08/ info Brännkärr Christer 09:00-12:31 ledamot Lackman Taina 09:00-12:31 ledamot Oinonen Rolf 09:00-12:31 ledamot Salo Maritta 09:00-12:31 ledamot Velin Raino 09:00-12:31 ledamot Kurkela Heikki 09:00-12:31 ledamot Pyykkölä Markku 09:00-12:31 ledamot Lind Tuula 09:00-12:31 ledamot Savilahti Marjatta 09:00-12:31 ledamot Stenvall Karl-Erik 09:00-12:31 ledamot Villikka Aino 09:00-12:31 ledamot Jämsen Tuula 09:00-12:31 ledamot Packalen Paul 09:00-12:31 ledamot Gren Olof 09:00-12:31 ledamot Järvinen Anja 09:00-12:31 ledamot Laine Kaisa 09:23-12:31 ledamot anlände kl. 9:23 /info Helin Anna 09:52-12:31 ledamot anlände kl. 9:52/ info Mattila Aulis 09:00-12:31 ledamot Aittakallio Minna 09:00-12:31 ledamot Kalmi Petri 09:00-12:31 ledamot Kuisma Risto 09:00-12:31 ledamot Rainio Ulla 09:00-12:31 ledamot Eskola Tapani 09:00-12:31 ledamot Dönsberg Ulla 09:00-12:31 ledamot Sundman Bertel 09:00-12:31 ledamot Blomberg Hans 09:45-12:31 ledamot anlände kl. 9:45/ info Oksanen Ari 09:31-12:31 ledamot anlände kl. 9:31/ info Dahlqvist Rabbe 09:00-12:31 ledamot Penttinen Arto 09:00-12:31 ledamot Lindberg Arto 09:00-12:31 ledamot Huvila Raimo 09:00-12:31 ledamot Aalto Varpu-Leena 09:00-12:31 ledamot Noro Tiina 09:00-12:22 ledamot lämnade mötet kl. 12:22 efter behandlingen av ärendet 27 Waara Matti 09:00-12:31 ledamot

3 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (44) Urho Ulla-Marja 09:00-12:31 st. ordf. Auvinen Timo 09:00-12:31 st. ersättare Helminen Seppo K.J 09:00-12:31 st. ledamot Ikävalko Suzan 09:00-12:31 st. ledamot Oksanen Jari 09:00-12:31 st. ledamot Pihko Jukka 09:00-12:31 st. ledamot Salaspuro Mikko 09:00-12:31 st. ledamot Siren Kirsi 09:00-12:31 st. ledamot Vuorento Reijo 09:24-12:31 st. ersättare anlände kl. 9:24/ info Zilliacus-Tikkanen Henrika 09:00-12:31 st. ledamot Yltävä Harry 09:00-12:31 st. ledamot Äyräväinen Irene 09:00-12:31 st. ledamot Lindén Aki 09:00-12:31 verkställande direktör Frostell Mari 09:00-12:31 ekonomidirektör Kauppinen Ilkka 09:00-12:31 förvaltningsdirektör Lehtonen Riitta 09:00-12:31 kommunikationschef, tf. Mäkijärvi Markku 09:00-12:31 chefsöverläkare Vento Jaana 09:00-12:31 förvaltningschef, sekreterare FRÅNVARANDE Snabb Ritva ledamot Carlberg Gunnel ledamot Karlsson Johan ledamot Mela Jyri ledamot Långvik Berndt ledamot Heinänen Salla ledamot Niemi-Saari Mari ledamot UNDERSKRIFT Ulla-Mari Karhu ordförande Jaana Vento sekreterare

4 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (44) PROTOKOLLJUSTERING Protokollet justerat Irma Pahlman protokolljusterare Aatos Hallipelto protokolljusterare PROTOKOLLET FRAMLAGT TILL PÅSEENDE HNS registratorskontor, Stenbäcksgatan 9,

5 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (44) FULLMÄKTIGE FULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE ÖPPNAS FMGE 18 Ordföranden öppnade sammanträdet.

6 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (44) FULLMÄKTIGE NAMNUPPROP OCH GODKÄNNANDE AV RÖSTLÄNGD FMGE 19 De ledamöter och ersättare i fullmäktige som valts av medlemskommunerna i Samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt samt av Helsingfors universitet framgår liksom deras röstetal av röstläng den, bilaga 1. Beslutsförslag Fullmäktige godkänner röstlängden i den form som namnuppropet förutsätter. Beslut Fullmäktige godkände röstlängden i den form som namnuppropet förutsätter (prot.-bilaga 1).

7 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (44) FULLMÄKTIGE KONSTATERANDE AV SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET FMGE 20 Kallelsen till fullmäktiges sammanträde har sänts till ledamöterna i fullmäktige samt för kännedom till kommunstyrelserna i med lems kom munerna och Helsingfors universitet per brev den 10 oktober Dessutom har kallelsen till sammanträdet under tiden varit upp satt på ans lagstavlan för offentliga kungörelser inom Samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Stenbäcksga tan 9, Helsingfors. Enligt grundavtalet är fullmäktiges sammanträde beslutfört då minst två tredjedelar (2/3) av le da möterna är närvarande och dessa föret räder minst hälften (1/2) av samtliga ledamöters sammanlagda röstetal. Beslutsförslag Fullmäktiges sammanträde konstateras vara lagenligt sammankallat och beslutfört. Behandling av ärendet Antecknas för kännedom att 44 ordinarie ledamöter av fullmäktiges 59 ledamöter var närvarande. Vid sammanträdet var Helsingfors universitet och HNS alla medlemskommuner representerade frånsett Ingå, Mäntsälä och Sibbo kommun. Beslut Förslaget godkändes.

8 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (44) FULLMÄKTIGE VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE FMGE 21 Beslutsförslag Fullmäktige väljer två ledamöter att justera protokollet över sammanträdet. Beslut Fullmäktige valde ledamöterna Irma Pahlman och Aatos Hallipelto att justera protokollet över sammanträdet.

9 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (44) FULLMÄKTIGE VAL AV RÖSTRÄKNARE FMGE 22 Beslutsförslag Fullmäktige väljer två ledamöter till rösträknare för sammanträdet. Beslut Fullmäktige valde ledamöterna Christer Brännkärr och Tapani Eskola till rösträknare för sammanträdet.

10 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (44) FULLMÄKTIGE INFO FMGE 23 Totalt ungefär två timmar. 1. Psykiatrins minisymposium Introduktion i ämnet, verkställande direktör Aki Lindén Egentliga Finlands erfarenheter från åren av ett psykiatriskt verksamhetsområde som sträcker sig över hela sjukvårdsdistriktet verksamhetschef Juha Koivu, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, referensmaterial 1 Kommentarer av verksamhetschef Grigori Joffe Diskussion 2. Beredningsläget för barnsjukhus- samt traumacentrum- och cancercentrumprojekten investeringsdirektör Anne Priha 3. Lägesrapport om förnyande av patientdatasystemen IT-utvecklingschef Mikko Rotonen 4. Verkställande direktörens aktuella översikt - av HNS verksamhet och ekonomi - av reformen av social- och hälsovårdssystemet verkställande direktör Aki Lindén Beslutsförslag Antecknas för kännedom. Beslut Förslaget godkändes. Antecknades att följande fullmäktigeledamöter anmälde sig som närvarande under pågående behandling 23 Olli Ritvos, Helsingfors universitet Sirkku Ingervo, Helsingfors Barbro Viljanen, Ingå Marie Bergman-Auvinen, Ingå Kaisa Laine, Mäntsälä Anna Helin, Mäntsälä Hans Blomberg, Sibbo Ari Oksanen, Sibbo

11 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (44) FULLMÄKTIGE VAL AV NY ERSÄTTARE FÖR LEDAMODEN I REVISIONSNÄMNEN MAIJA ANTTILA FÖR FULLMÄKTIGES ÅTERSTÅENDE MANDATPERIOD 190/00/00/01/04/2009 FMGE 24 För att organisera granskningen av förvaltningen och ekonomin under de år som motsvarar fullmäktiges mandattid väljer fullmäktige enligt 22 i grundavtalet bland fullmäktigeledamöterna sju (7) ledamöter i revisionsnämnden och personliga ersättare för dem. Bland ledamöterna i revisionsnämnden väljer fullmäktige en (1) ordförande och en (1) vice ordförande. Nämnden ska ges en sammansättning som svarar mot den andel röster olika grupper som är representerade i medlemskommunernas fullmäktige fått inom samkommunens område vid kommunalvalen med iakttagande av proportionalitetsprincipen enligt kommunala vallagen. Enligt 4.2 i jämställdhetslagen ska kvinnor och män vara representerade till minst 40 procent vardera i kommunala organ, med undantag för fullmäktige, om inte särskilda skäl talar för något annat. Fullmäktige beslutade välja för sin mandattid sju (7) ledamöter och personliga ersättare för dem i revisionsnämnden. Ordinarie ledamot Kommun Ersättare Kommun Markku Pyykkölä Kervo Raimo Huvila Vanda Aatos Hallipelto Helsingfors Seija Muurinen Helsingfors Kari T. Nukala Esbo Anna-Liisa Helin Mäntsälä Maija Anttila Helsingfors Kari Lehtola Karislojo Tuula Lind Kervo Auli Lehikoinen Kervo Varpu-Leena Aalto Vanda Marjo Varsa Vanda Ulla Dönsberg Raseborg Olof Gren Lovisa välja till ordförande i nämnden Markku Pyykkölä och till vice ordförande Maija Anttila. Kommunfullmäktige i Karislojo har beviljat Kari Lehtola avsked från uppdraget som ledamot i fullmäktige för HNS samt i stället för honom valt Taina Lackman. Sålunda ska en ny ersättare väljas för Maija Anttila i revisionsnämnden för fullmäktiges återstående mandattid.

12 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (44) FULLMÄKTIGE Styrelsen Fullmäktige beslutar 1. att konstatera att kommunfullmäktige i Karislojo beviljat Kari Lehtola avsked från uppdraget som ledamot i fullmäktige för HNS samt i stället för honom valt Taina Lackman; 2. att i stället för Lehtola välja en ny ersättare för Maija Anttila i revisionsnämnden för fullmäktiges återstående mandattid. Beslut 1. Förslaget godkändes. 2. Fullmäktige beslutade att välja Tapani Eskola till ny ersättare för Maija Anttila i revisionsnämnden för fullmäktiges återstående mandattid.

13 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (44) FULLMÄKTIGE STYRELSENS UTLÅTANDE OM REVISIONSNÄMNDENS UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR /00/02/00/04/2012 FMGE 25 Styrelsen Vid sitt sammanträde antecknade fullmäktige revisionsnämndens utvärderingsberättelse för kännedom. Utvärderingsberättelsen delas ut till fullmäktiges ledamöter som referensmaterial 2. Enligt förvaltningsstadgan ger styrelsen ett utlåtande om revisionsnämndens utvärderingsberättelse som ska föreläggas fullmäktige senast före utgången av december. Fullmäktige beslutar att anteckna för kännedom styrelsens utlåtande om revisionsnämndens utvärderingsberättelse för 2011 med följande innehåll (kursiverad text är svar på utvärderingsberättelsens iakttagelser): 1. Utvecklande av produktiviteten Produktiviteten vid HUCS och de övriga sjukvårdsområdena har utvecklats väl de senaste åren. Enligt resultaten från jämförelser är produktiviteten emellertid ännu bättre vid vissa andra universitetssjukhus jämfört med HUCS, och även i andra sjukvårdsdistrikt (Hyvinge sjukvårdsområde undantaget) finns det utrymme för förbättring för att de ska nå till samma nivå som de mest produktiva sjukhusen i sin sjukhusgrupp. Enligt revisionsnämndens bedömning kan HNS produktivitet utvecklas ytterligare bland annat genom att det metodurval som testats i HUCS produktivitets program används på ett mer systematiskt sätt i hela organisationen. Nämnden har även granskat användningen av operationssalarna, eftersom dessa utgör en viktig resursfaktor. Operationsenheternas verksamhet bör utvecklas på hela HNS-nivån på så sätt att operationssalarnas nyttjandegrad stiger och man fäster mer uppmärksam het än hittills vid en produktiv användning av arbetskraften. Man bör med hjälp av motiverande avlöning och arbetstidsarrangemang försöka åstadkomma att outnyttja de operationssalstider under morgonen och eftermiddagen utnyttjas bättre. (Utvärderingsberättelse (UB) kapitel 3.4) Enligt de av THL publicerade produktivitetssiffrorna för 2011 har Hucs avancerat till en andra plats i episodproduktiviteten i en jämförelse mellan universitetssjukhusen i Finland, 2 % över genomsnittet. I en tidsserieanalys för åren har Hucs produktivitet förbättrats under de här åren med 7 %, vilket är klart bättre än på de andra universitetssjuk husen. Hucs genomför kontinuerligt projekt inom sitt produktivitetsprogram för att förbättra produktiviteten genom att skapa nya kostnadseffektiva verk samhetsrutiner.

14 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (44) FULLMÄKTIGE För att nå de för hela HNS uppställda produktivitetsmålen skapas för alla resultatområden program för utveckling av produktiviteten som en del av verksamhetsplanen för budgeten för 2013; programmets framsteg avrapporteras och det uppdateras minst en gång per år. HNS totala produktivitet förutsätter utöver att man målmedvetet utvecklar produktiviteten inom respektive sjukvårdsområde, affärsverk och enhet organisationsövergripande lösningar med vilka resurser allokeras och patientflöden styrs så att den totala produktiviteten förbättras. Dessutom behandlas produktivitetsutvecklingen (egen uppföljning = THLs uppföljning) och de åtgärder den förutsätter regelbundet i samkommunens, sjukvårdsområdets och resultatenheternas samt stödtjänstenheternas ledningsgrupper. Den egna uppföljningen sker minst en gång i kvartalet, den nationella uppföljningen en gång per år. Utnyttjandegraden för operationssalarna har blivit bättre under de senaste åren. En förutsättning för utvecklingen är en kontinuerlig uppföljning av verksamheten och utnyttjandegraden vid HNS alla operationsenheter, en HNS-intern och nationell jämförelse. Operationssalarna vid Hucs operativa resultatenhet klarar sig bra i en nationell jämförelse utifrån Intensiums databas. Produktiviteten har kontinuerligt blivit bättre för salarnas del både inom avdelningskirurgin och inom dagkirurgin. Vid Hucs operativa resultatenhet har operationssalarnas verksamhetsstyrning centraliserats till ATEK-klinikgruppens ansvar vilket har ökat samarbetet med alla operativa specialiteter när det gäller planeringen och uppföljningen av salsutnyttjan det. Utnyttjan det av operationssalsresursen följs aktivt och efter införandet av Opera-styrsystemet sker uppföljningen av salsverksamheten nästan i realtid. Realtidsinformationen och den komprimerade styrmodellen gör det lättare att reagera på förändringar i salsbelastningen och gripa in i resursal lokeringen. Det som mest som bidrar till en högre utnyttjandegrad är flexibla arbetstider. Utöver arbetstidsarrangemang är här olika former av sporrande löner som ytterligare utvecklas lämpliga. Resultatbonussystemet användes år 2011 på alla affärsverk samt inom Hyvinge sjukvårdsområde. Inom HUCS, Västra Nylands och Borgå sjukvårdsområden användes en bonus för uppnådda resultat inom den kliniska serviceproduktionen som är ett alternativ till resultatbonussystemet vid sjukvårdsområdenas kliniska serviceenheter. Bonusen för uppnådda resultat är kopplad till en mängd olika projekt för utveckling av patientvård, köhantering, ekonomisk förvaltning och övrig verksamhet. Inom Lojo sjukvårdsområde och vid HNS-Servis användes så kallade innovationsbonusar som syftar till att utveckla verksamheten. Prestationsbonusmodeller användes vid HNS-Röntgen och HUSLAB som avlöning för en del av vårdpersonalen. Dessutom användes vid HUCS operativa resultatenhet en modell för ett personligt tillägg/ prestationsbonus, s.k. TTL-bonus som motiverar till effektiv verksamhet. Inom Lojo sjukvårdsområde planeras ett pilotprojekt med fokus på arbetstider och löner och start i slutet av Projektet syftar till att utveckla bonus- och arbetstidssystemet genom att tillämpa principerna i prestationsbonussystemet. Under hösten ses de nuvarande anvisningarna om resultat lönerna över med beaktande av de ställningstaganden och

15 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (44) FULLMÄKTIGE iakttagelser revi sionsnämnden lägger fram i utvärderingsberättelsen. Under 2012 utreddes de olika arbetstidsformer som tillämpas vid HNS och på basis av utrednin gen ges behövliga korrigerande anvisningar. För att säkerställa jämförelseanalysens tillförlitlighet bör universitetssjukhusen och THL tillsammans utreda om skillnaden i casemix-indexen är faktisk eller om registreringsmetoderna har orsakat den. (UB kapitel 3.4) HNS utreder tillsammans med THL och andra sjukvårdsdistrikt i enlighet med vad som anförs i utvärderingsberättelsen orsakerna till skillnaderna i case-mix-indexen. HNS bör förbereda en övergång till en enhetlig prissättning av DRG-produkter. Tillsammans med en patientstyrning som täcker hela HNS-området och är mer målmedveten än hittills, skulle detta styra verksamheten till de produktivaste enheterna. För de minst produktiva enheterna (och de enheter med de högsta prestationspriserna) skulle detta antingen leda till bättre produktivitet eller successivt avtynande som icke-konkurrenskraftiga. Ett hinder för en utveckling i enlighet med det ovan beskrivna scenariot kan dock utgöras av att många medlemskommuner är vana att låta vårda patienterna på "det egna" sjukhuset, oavsett dess produktivitet och kostnadsnivå. Ett annat problem är att medlemskommunerna och patienterna inte har tillgång till tillräcklig information om intagning för vård och kvaliteten av vården i HNS olika sjukhus. (UB kapitel 3.4) Revisionsnämnden har i sin utvärderingsberättelse tagit en närmare titt på problematiken kring övergången till en gemensam prissättning. Övergången till en enhetlig prissättning av DRG-produkter förutsätter en bred politisk de batt. I det gällande grundavtalet bestäms om medlemskommunernas servi ceavgifter och enligt grundavtalet är priserna sjukhusspecifika. Målet bör i alla fall vara att de enheters produktivitet som har den lägsta produkti viteten förbättras och kommer närmare den produktivitet de bästa enheterna har. På sjukhus är det dock inte möjligt, såsom vid varuproduktion, att mångdubbla produktionsvolymen vid enheterna med den bästa produktionen, eftersom verksamheten är kopplad till respektive produktionsenhets lokaler, utrustning och personal. I stället bör de mest effektiva produktionsmetoderna (best practices) utökas till andra produktionsenheter.

16 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (44) FULLMÄKTIGE Tjänsternas effekt För att kunna bedöma förverkligandet av en patientorienterad och effektiv specialsjukvård som ges i rätt tid, måste man utveckla mätarna och tillämpa dessa på vårdrutinerna. På så sätt kan man säkerställa att det vid HNS endast används metoder vars effekt har bevisats vetenskapligt. De metoder och mätare som används bör även tillåta jämförelse av olika specialområden och patientgrupper i fråga om vårdens effekt och kostnadseffektivitet. Styrelsens verksamhetsberättelser har under de senaste åren innehållit mycket knapphändig information om effekten av HNS tjänster. Effektivitetsbedömning och en öppen rapportering av resultaten bör under kommande år vara en del av bokslutet och verksamhetsberättelsen (BSVB). Undersökningsbaserad information om kvaliteten och effekten av HNS tjänster är nödvändig för en kontinuerlig utveckling av tjänsterna och viktig även ur synvinkeln för HNS konkurrenskraft och varumärke. (UB kapitel 3.5) De effektstudier (mer än 50 studier) med vilka man hittills inom HNS mätt den hälsorelaterade livskvaliteten (15 d) har sammanställts av utvecklingsenheten enligt ansvarsområden. Informationen kommer att användas för att rikta framtida studier och delvis också i den operativa ledningen. Effekten ingår som ett separat moment i nyckelmålen i HNS strategi I enlighet med målen påbörjas under 2013 en ny studie för en effektutvärdering åtminstone av två patientgrupper och årligen en studie av två nya patientgrupper. Målet är att utvärderingen av vårdens effekt år 2016 ingår i 80 % av den kliniska verksamheten samt att (kostnads-) effektutvärderingen är en regelbunden del av utvärderingen av införandet av en ny dyr teknik. Dessu tom ska utvärderingen mini-hta (Health Technology Assessment) ingå som en del av investeringsansökningsprocessen och principer för hur effektutvärderingen används vid införandet av nya vårdmetoder inom specialupptagningsområdet tas fram. 3. Patientsäkerhet Information om patientsäkerheten utnyttjas inte på bästa möjliga sätt inom HNS. Till exempel borde informationen från HaiPro-meddelanden, Patientförsäkringscentralens statistik, Opera-operationssalarnas användnings- och styrsystem samt sjukhusinfektionsprogrammet SIRO avrapporteras öppet och regelbundet. Informationens användbarhet, tillgänglighet och möjligheterna att utnyttja informationen borde förbättras. Utöver de metoder som redan används för att förbättra patientsäkerheten borde man utreda användbarheten av sådana metoder som har visat sig vara effektiva på andra ställen (t.ex. Global Trigger Tool-metod för identifiering av negativa händelser eller Care Bundle-metoden för gemensamt överenskomna kärnpunkter i vården) och testa användningen av dessa även vid HNS.

17 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (44) FULLMÄKTIGE Patientsäkerheten borde också bedömas med de mätare som OECD använder eller andra mätare. (UB kapitel 3.3) Vid HNS används för publiceringen av uppföljningsdata en teknisk platt form HUS-TOTAL som genererar information om t.ex. sjukhusdödlighet, konsumtion av antibiotika och handdesinfektionsmedel. Användningen av TO- TAL kommer ytterligare att utvidgas bl.a. när det gäller publiceringen av indi katordata för patientsäkerhetens del. Den öppna tillgången till patient säker hetsdata blir märkbart bättre när HNS nya intranät införs. På in tranätet ska pas för närvarande en separat webbplats för kvalitet och pa tientsäkerhet, vil ket ger oss en bättre möjlighet att publicera för personalen avsedd infor mati on i realtid. Även på de externa webbplatserna utvecklas en patientsä ker hetssektion där man i tillämpliga delar publicerar statistik som gäller pa tient säkerheten. Vid HNS kommer man under hösten 2012 införa viktiga objektiva indikatorer som används av OECD och gäller vårdens kvalitet och patientsäkerheten och som uppdateras regelbundet. HUCS enhet för sjukhushygien börjar för bereda en rapportering och publicering av information som gäller vårdin fektioner och deras förebyggande som en del av andra faktorer som beskri ver patientsäkerheten. Metoden Kärnpunkter i vården blir ett pilotprojekt från hösten 2012 genom två projekt: Förebyggande av fall-olyckor och Bedöm ning av nutritionsstatus. 4. Personal Konkurrensen om kompetent personal blir hela tiden hårdare. Att möjliggöra deltid sarbete och andra lösningar för flexibel arbetstid i större utsträckning än idag är en kritisk faktor för rekryteringen och för att arbetskraften ska stanna i arbetet. Möjli ghe terna att utnyttja dessa mer omfattande borde utredas. Praxisen för anmälan om och tillstånd för bisyssla bör ändras så att anmälningarna sammanställs. Ur an mäl ningar na och tillståndsansökningarna borde dessutom styrelsemedlemskap och in nehav, d.v.s. ekonomiska bindningar, framgå. Detta skulle vara till hjälp när man fastställer jävighet. (UB kapitel 6) HNS har som mål att medarbetarna kan påverka sina arbetspass inom ramen för verksamheten och på så sätt underlätta sammanjämkningen av arbetet och privatlivet. HNS erbjuder en möjlighet till en s.k. arbetstidsautonomi där enhetens personal planerar tillsammans sina arbetspass så att olika livssituationer och individuella behov kan beaktas. Denna möjlighet utnyttjas i rätt stor utsträckning, speciellt bland vårdpersonalen. Arbetstidsautonomin kan utvidgas inom olika områden och yrkesgrupper på basis av enheternas egen planering och utveckling av strukturerna. Deltidsarbete (50-75 % arbetstid eller 90 h/3 veckor) utförs i rätt stor utsträckning för att främja arbetshälsan speciellt bland vårdpersonalen. I slutet av 2011 tog (11 %) personer chansen att göra deltidsarbete. Ett ökat deltidsarbete är en utmaning, eftersom det är svårt att hitta och anställa kompetenta vikarier. Problemen beror delvis på olika strukturer i arbetslivet,

18 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (44) FULLMÄKTIGE till exempel när det gäller möjligheterna för familjelediga och studerandena att ta emot arbete. Anvisningen om flextid uppdaterades år 2011 med utvidgad flexram på morgonen och på kvällen. Flextiden tillämpas på personal som har allmänna arbetstider, kontorstid och 37-timmars arbetsvecka. HNS anvisning om distansarbete omarbetades i februari 2012 och anvisningen om det tillämpa de arbetet i april I slutet av 2012 utvecklas Titania-programmets för arbetsskifts planering funktioner om arbetspassönskemål med vars hjälp personalen har möjlighet att framföra sina önskemål om placeringen av arbetspass. Dessu tom bereds under hösten 2012 införandet av en arbetstidsbank med tillhö rande instruktioner. Vid HNS har en permanent anvisning för bisysslor och konkurrerande verksamhet samt om personalens och de förtroendevaldas jävsfrågor utfärdats. Förteckningar över bisysslor har förts per enhet. I HUSPlus- da tasystemet registreras i fortsättningen i alla anställdas basuppgifter såväl uppgifter om anmälan av bisyssla som också tillstånd för bisyssla. Då kan gällande uppgifter om bisysslor kontrolleras i HUSPlus och olika rapporter tas fram om HNS-anställdas bisysslor annanstans. Det här ger också en bättre möjlighet till intern och extern kontroll av bisysslor. Den permanenta anvisningen justeras enligt detta. 5. Patientstyrning och effektiv användning av resurser Revisionsnämnden har redan tidigare uppmärksammat att patientstyrningen och effektiv användning av resurser över sjukvårdsområdesgränserna inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Enligt nämndens bedömning har situationen inte förbättrats nämnvärt. Till exempel har man inte anvisat ledprotesoperationer till Borgå sjukvård sområde i enlighet med kapaciteten, trots att Borgå har de lägsta kostnaderna för dessa operationer i sjukvårdsdistriktet och att operationer samtidigt utförts som mer tidsarbete på Pejas sjukhus. HNS styr- och ledningssystem bör utvecklas på så sätt att resurserna för hela HNS används på ett optimalt sätt. (UB kapitel 7) Vid HNS har under hela dess existens som rådande praxis varit ett sådant förhandlingsförfarande med kommunerna att sjukvårdsområdena förhandlar med sina "egna kommuner" om produktionen under de kommande åren och de resurser som krävs. Denna modell stödjer inte till alla delar den mest effektiva totala produktiviteten. Man håller på att ändra produktionsplane ringen så att den blir mer centraliserad. Under chefsöverläkarens ledning koordineras mer specifikt än tidigare produktionen inom de olika specialite terna på olika sjukhus och de resursöverföringar som förutsätts förs in i bud getprocessen och föreläggs för beslut i förvaltningsorganen.

19 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (44) FULLMÄKTIGE Före år 2012 har det inte funnits tillräckligt objektiva mekanismer som kunde användas för en så omfattande patientstyrning och effektiv användning av resurserna som HNS har. Antalet överförda remisser och patienter har baserat sig på de mottagande sjukhusens meddelanden om sin egen kapa citet. Där har det förekommit variation. Man har inte alltid klarat av att svara mot den här varierande kapaciteten med ett tillräckligt snabbt tidsschema på grund av den först nämnda orsaken. Behovet har varit störts inom undersökningen och behandlingen av allmän ortopediska patienter (lindig artros i nedre extremiteter och smärttillstånd i fotbladet). Pressen på HUCS ortopediska poliklinik är hård och har ibland krävt mertidsarbete för att hålla vårdgarantin. Behovet av samarbete inom ledproteskirurgin har varit betydligt mindre. Vid en kvalitets- och prisjämförelse av ledproteskirurgin finns det fortfarande stora utmaningar. Vid HUCS Pejas ledprotesenhet gjordes under år 2011, totalt 215 ledprotesoperationer som mertidsarbete (10,4 % av det totala antalet 2 238). Med mertidsarbetet försökte man för egen del säkerställa att HUCS-områdets patientvård inte fördröjdes på grund av patienter som kom från Hyvinge sjukhus och Villmanstrands centralsjukhus. Arrangemanget med mertidsarbete gjorde det möjligt att snabbt vårda en patient som blivit föremål för en plötslig annullering i närheten av den tidigare operationstiden och utan att patienten fått oskälig olägenhet. En annan patientgrupp med högvolym på HNS-nivå som kräver produktionsstyrning är starrpatienterna. Under 2011 utfördes totalt cirka starroperationer: vid HUCS, i Lojo och som köptjänst/ med servicesedel omkring Uppfattningen är att starroperationskapaciteten i Lojo har varit i maximal användning med beaktande av personalbegränsningarna. Förutom ovanstående har ett litet antal urologiska och plastikkirurgiska patienter styrts till Västra Nylands sjukhus. Andra patientgrupper där det i produktionsstyrningen skulle finnas något väsentligt att ändra finns inte. Den interna specialitetsspecifika arbetsfördelningen vid HNS justeras årligen vid förhandlingar mellan sjukvårdsområdena och specialiteterna och detta arrangemang har fungerat bra. En koncentrering av HUCS ortopediska remisser till Tölö sjukhus från har visat sig vara ett fungerande koncept och detta koncept kommer också att utvidgas till andra specialiteter med målet att omfatta hela HNS. 6. Kostnadshantering HNS bör upprätta tydliga spelregler för de extra tjänster och befattningar som behandlas under budgetåret och som inte ingår i budgeten (bl.a. motiveringar, process för godkännande och rapportering), för att man snabbt ska kunna ingripa vid en eventuell ökning av personalkostnaderna under loppet av budgetåret. I bokslutet och verksamhetsberättelsen för år 2011 ges inte tillräcklig motivering till att antalet anställda ökade med 133 personer och antalet årsverken med 297 jämfört med budgeten. (UB kapitel 6.3)

20 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (44) FULLMÄKTIGE Den större tillväxten än planerat av antalet anställda och årsverken under 2011 påverkades av bl.a. en ökning av användningen av vikarier och av de mertidsarbeten och övertider som gjorts för att hållas inom vårdgarantin. För sommarens del 2011 beredde man sig på en högre verksamhetsvolym än vad utfallet blev genom att anställa flera sommarvikarier än under tidigare år. I detta avseende justerades anvisningarna för anställning av sommarvikarier för år Utvecklingen av personalkostnaderna, antalet anställda och årsverkena har ägnats särskild uppmärksamhet under HNS enheter rapporterar sina framsteg liksom de åtgärder som vidtagits varje månad och med en högre precisionsgrad var tredje månad till HNS ledningsgrupp. HNS ledningsgrupp förutsatte i juni 2012 att cheferna vidtar nödvändiga korrigerande åtgärder med vilka man gör det möjligt att uppnå de operativa och finansiella mål uppställts för år Hösten 2012 inleds som en del av genomförandet av HNS strategi beredningen av personalstruktur- och kompetensstrukturplaner vid alla HNS resultatenheter. Exaktheten i resultatprognoserna bör förbättras ytterligare, så att beslutsfattarna får korrekta och uppdaterade uppgifter om förändringar i ekonomin och verksamheten samt för att man bättre ska kunna förutse utgifterna vid årsslutet. Ifall budgeten överskrids, bör orsakerna till detta analyseras och rapporteras grundligt. Vad gäller överskridningarna under år 2011 är en dylik analytisk översikt svår att hitta i BSVB. (UB kapitel 6) Utfallet för verksamheten och ekonomin redovisas och analyseras per resultatområde månadsvis. Enheternas ekonomipersonals och ledningens grundläggande färdigheter för analys och förståelse av orsakssambanden mel lan verksamhet och ekonomi och att dra slutsatser utvecklas på lång sikt. Under beredning finns en centraliserad utbildning på HNS-nivå för lednin gens ekonomipersonal inom enheterna för att förbättra ovan nämnda färdi gheter. Det satsas speciellt under hösten 2012 på upprättande av analyser och på utbildning inom enheterna i syfte att förbättra kvaliteten och djupet i analyserna i verksamhetsberättelsen. Ett nytt prognossystem infördes Det första året har krävt en inlärningsprocess. För ekonomipersonalen vid resultatenheterna har ordnats och ordnas fortfarande utbildning i anslutning till prognosprocessen. I boksluten kommer man mer specifikt än tidigare att analysera de innehållsmässiga orsakerna till kostnadsökningarna eller kostnadsminskningarna. Detta är en primär förutsättning för att kunna förstå och hantera sambandet mellan verksamheten och ekonomin.

21 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (44) FULLMÄKTIGE Resultatpremiesystemet bör utvecklas så att grunderna för resultatpremier uppmuntrar mer till att spara kostnader och förbättra HNS totala resultat och mindre till att öka den interna försäljningen och deloptimeringen. (UB kapitel 8) HNS ledningsgrupp tillsatte våren 2012 en arbetsgrupp för att förnya anvisningarna för resultatpremiesystemet. I beredningen av anvisningen har särskild uppmärksamhet ägnats de ställningstaganden och iakttagelser som tagits upp i utvärderingsberättelsen. 7. Samarbetet mellan primärvården och specialistvården för hantering av efterfrågan på tjänster Enligt revisionsnämndens bedömning är det bästa sättet att hantera efterfrågan på och kostnaderna för specialistvårdens tjänster i medlemskommunerna att öka samarbetet mellan HNS och kommunerna. Detta kan göras t.ex. genom att effektivisera utvecklingen av evidensbaserade vårdkedjor och -program och tillämpandet av dessa i praktiken samt genom att öka den konsultering som HNS läkare ger till hälsovårdscentralerna. HNS bör tillsammans med regionens hälsovårdscentraler i samband med upprättandet av den regionala planen för ordnandet av hälsovården sträva efter att fastställa en optimal nivåstrukturering av vården för olika patientgrup per och stöda dess genomförande. Målet ska vara att förbättra primärvårdens funk tionsduglighet så att patienterna inte på grund av brister i primärvården söker sig till specialistvården i sådana fall där primärvården ur aspekten för nivåstruktureringen av vården skulle vara den lämpligaste instansen. (UB kapitlen 7.3 och 8.4) Primärvårdens specialistläkarkonsultationer har diskuterats vid förhandlingarna mellan HNS och kommunerna; finansieringen har visat sig vara en svår fråga, eftersom konsultationerna i början kräver mer resurser och kostnadsbesparingarna kommer med tiden. En verksamhetsintegration mellan HNS och primärvården har utvecklats i HUCS-områdets avsiktsförklaring i delprojektet "Perusterveydenhuollon, sosiaalipalvelujen ja erikoissairaanhoidon integraatio perustasoa vahvistaen (Integration mellan primärvården, socialvården och specialistvården, stärkande av primärnivån)" (slutrapporten färdigställdes i juli 2012). Arbetet kommer att fortsätta i enlighet med förslaget i delprojektet under ledning av det nya samarbetsforum som utses i huvudstadsregionen. Inom de övriga sjukvårdsområdena har man traditionellt haft ett nära samarbete med områdets primärvård. Dessutom deltar HNS nya primärvårdsenhet och HUCS verksamhetsområden aktivt i arbetet som görs tillsammans med kommunerna för att ta fram planerna för ordnandet av hälsovården.

22 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (44) FULLMÄKTIGE Invånarnas jämlika tillgång till tjänster Invånarna inom HNS-distriktet ska ha lika möjlighet att få tillgång till tjänster. För närvarande finns det betydande skillnader mellan befolkningen när det gäller tillgången till och användningen av specialistvårdstjänster (också med beaktande av skillnaderna i befolkningsstrukturen) mellan HNS sjukvårdsområden. Dessa skillnader beror främst på det faktum att de resurser som behövs för att producera tjänsterna (t.ex. personal och bäddplatser) av historiska och andra skäl inte fördelar sig jämnt mellan sjukvårdsområdena i förhållande till behovet. Dessa skillnader bör uppmärksammas i planerna för utvecklingen av servicesystemet, för att den jämlikhet och jämställd intagning för vård i förhållande till servicebehovet som ingår i HNS strategi ska förverkligas oberoende av hemkommun. De regionala skillnaderna i tillgången till och användningen av vård kan jämnas ut, förutom genom att kritiskt granska de regionala skillnaderna i serviceproduktionen, också genom att anvisa patienterna för vård till andra sjukvårdsområden.(ub kapitel 3.4) Särskild uppmärksamhet har ägnats jämlika servicekedjor för patienterna inom HNS-distriktet. Detta kan ses i det faktum att sedan lagen om vårdgaranti trädde i kraft 2005 har intagningen av patienter för vård för varje år gått allt snabbare. Mer än sex månader långa köer inom vårdavdelningsvården och dagkirurgin har avskaffats och vårdgarantin förverkligas i detta avseende. Under hösten 2011 var det möjligt att förkorta väntetiderna för det första besöket, men det finns fortfarande ett behov av att förkorta tiden. I slutet av 2011 blev cirka 4 % av patienterna tvungna att vänta på första besöket i mer än 3 månader, vilket emellertid är tydligt under det nationella genomsnittet. Kriterierna för undersökning och intagning för vård är desamma inom hela HNS-distriktet. Ortopedin har en centraliserad remisstyrning vilket garanterar lika tillgång till vård för alla invånare i HNS-distriktet. Fokus inom den barnpsykiatriska vården har under de senaste åren kraftigt överförts mot öppenvård, vilket har resulterat i förbättrad tillgång till tjänster. Í resurseringen av barnpsykiatrin finns å andra sidan fortfarande stora regionala skillnader. Inom barnneurologin framträder ojämlikheten särskilt i behandlingen av missbildningar. I behovet och användningen av specialistvårdens tjänster finns det fortfarande regionala skillnader, vilkas utjämning kräver ytterligare åtgärder i framtiden. Skillnaderna mellan sjukvårdsområdena när det gäller tillgången till service kommer att ytterligare minskas genom patientstyrning över sjukvårdsområdenas gränser och med en bättre resursallokering mellan områdena, något som redan behandlats ovan.

23 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (44) FULLMÄKTIGE Övriga iakttagelser Högklassig forskning och undervisning vid HNS Registreringen av forskningspublikationer som författats vid HNS (även andra än medicinska) bör utvecklas på så sätt att forskningsresultaten är lättillgängliga (t.ex. enligt specialitet) och enkelt kan utnyttjas och kategoriseras. (UB kapitel 4.1) Vid HNS har nyligen utretts att den forskning som utförs här har en betydande effekt när det gäller att utveckla verksamheterna och förbättra kvaliteten på vården. Gratis forskningsläkemedel som används vid läkemedelsprövningar innebär besparingar i HNS läkemedelskostnader på flera miljoner euro. Vid HNS utreds i framtiden hur tillgängligheten och utnyttjandet av HNS forskningspublikationer på ett ändamålsenligt sätt kan förbättras inom patientarbetet och planeringen av verksamheten till exempel i samarbete med andra universitetssjukvårdsdistrikt eller nationellt. Ständig förbättring av rutiner och strukturer Ökad miljömedvetenhet Revisionsnämnden lägger stor vikt på att det har utarbetats ett miljöprogram för HNS. Dess verkställande kan även generera kostnadsbesparingar. Miljökonsekvenserna bör beaktas i HNS byggprojekt redan under anbudsförfarandet. Miljörapporten bör färdigställas tidigare så att informationen i den utgör en del av BSVB-dokumentet. (UB kapitel 7.5) HNS uppdaterade under våren upphandlingsanvisningarna. Som bilaga till anvisningarna ingår också anvisningar om beaktande av miljösynpunkterna i samkommunen HNS upphandlingar. Anvisningarna kan också utnyttjas i byggprojekt, även om de är skrivna främst med tanke på produkt- och tjänsteupphandling. I syfte att få miljörapporten som ingår i bokslutet färdig tidigare har man förhandlat med serviceproducenterna inom avfallshanteringen för att sålunda påskynda rapporteringen, så att uppgifterna för rapporten kommer in tidigare än för närvarande. HNS godkände miljöprogrammet år Miljöfrågorna kommer att vara ett viktigt fokusområde för Beslut Förslaget godkändes.

24 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (44) FULLMÄKTIGE GODKÄNNANDE AV INSTRUKTIONERNA FÖR AFFÄRSVERKEN INOM DE MEDICINSKA OCH ICKE MEDICINSKA STÖDTJÄNSTERNA OCH UPPHÄVANDE AV DE GÄLLANDE INSTRUKTIONERNA FÖR AFFÄRSVERKEN 618/00/01/02/2009 FMGE 26 En avsiktsförklaring ingicks mellan staten och Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla och Kervo städer och Kyrkslätts kommun om utveckling av social- och hälsovårdstjänsterna. Utgående från avsiktsförklaringen utarbetades en projektplan daterad Projektplanen omfattar 5 delprojekt. Delprojekt 4 omfattar HNS ägarstyrning, förtydligande av styrningsstrukturerna, finansieringen och faktureringsprinciperna. Delprojektets utredningsmän är professor Teemu Malmi från Aalto-universitetets handelshögskola och förvaltningsdirektör Ilkka Kauppinen från HNS. Utredningsmännen förelade i sin rapport daterad rekommendationer för utveckling av HNS förtroendevalda organisation. En del av förändringarna kan företas genom interna beslut inom samkommunen HNS och en del förutsätter ändringar i grundavtalet. De ändringar som nu föreslås för affärsverkens direktioners del kan genomföras med interna beslut inom HNS. Utredningsmännen konstaterar som sin uppfattning att Affärsverkskonceptet medför intern företagsamhet och öppenhet i fråga om verksamheten och kostnaderna och det är en viktig motivationsfaktor för personalen. Direktionerna är till nytta för cheferna vid affärsverken. Direktionernas sammansättning bör bestå av representanter för HNS styrelse och centralförvaltningen samt externa experter, politiskt engagemang är inte i sig ett hinder. Utredningsmännen föreslår att man överväger att i stället för de nuvarande sju affärsverksdirektionerna bilda två affärsverksdirektioner enligt fördelningen medicinska och övriga affärsverk. På så sätt skulle styrningen av affärsverken förstärkas och bli enhetligare. Förslaget är att det i stället för de nuvarande sju separata instruktionerna skulle finnas två instruktioner för affärsverken. Bestämmelser för affärsverken inom de medicinska stödtjänsterna (HNS-Apoteket, HUSLAB och HNS-Bilddiagnostik) och deras gemensamma direktion skulle ingå i en egen instruktion för dem och på motsvarande sätt bestämmelser i en egen instruktion för affärsverken inom de icke medicinska stödtjänsterna (HNS-Desiko, HNS-Logistik, Ravioli och HNS-Servis). Som bilaga 2 förslaget till instruktion för affärsverken inom de medicinska stödtjänsterna och som bilaga 3 förslaget till instruktion för de icke medicinska stödtjänsterna. Samtidigt föreslås att de nuvarande affärsverkens instruktioner upphävs.

25 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (44) FULLMÄKTIGE De nuvarande affärsverkens instruktioner har samma innehåll frånsett verksamhetsområdet och några specifika frågor. Som exempel på gällande instruktioner för affärsverken föreläggs affärsverket HUSLABs instruktion som referensmaterial 3. I personalkommittén framförde företrädarna för personalorganisationerna som sitt ställningstagande att det som företrädare i affärsverkens direktioner bör finnas två företrädare för personalen. Styrelsen beslutade om sitt förslag till fullmäktige efter omröstning med rösterna 14-3 efter att vice ordförande Veikko Simpanen understödd av Ari Oksanen hade föreslagit att styrelsen borde ha förkastat föredragandens förslag. Vice ordföranden Veikko Simpanen, ledamoten Jukka Pihko och ersättaren Ari Oksanen tillhörde minoriteten. Vice ordförande Simpanens motiverade avvikande mening ingår som referensmaterial 3A. Styrelsen Fullmäktige beslutar 1. att godkänna instruktionen för affärsverken inom de medicinska stödtjänsterna som ingår som bilaga 2 till föredragningslistan och instruktionen för affärsverken inom de icke medicinska stödtjänsterna som ingår som bilaga 3 till föredragningslistan och 2. att upphäva instruktionerna för affärsverken HUSLAB, NS-Bilddiagnostik, HNS-Apoteket, HNS-Desiko, HNS-Logistik, Ravioli och HNS-Servis när mandattiden för de affärsverksdirektioner som tillsattes för åren upphör. Beslut Förslaget godkändes.

26 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (44) FULLMÄKTIGE GODKÄNNANDE AV HNS-KONCERNENS LEDNINGSPRINCIPER 618/00/01/02/2009 FMGE 27 Med dokumentet HNS-koncernens ledningsprinciper som nu behandlas definieras genom kompletteringar i förvaltningsstadgan och affärsverkens instruktioner principerna för HNS ledning och koncernstyrningen för de dotterbolag som hör till koncernen. HNS-koncernen leds enligt den godkända strategin, dess värderingar och målsättningar som en helhet sålunda att varje organisationsnivå har tydliga ansvarsroller och befogenhet enligt principen för ett enchefssystem. I principerna för HNS-koncernens ledning och styrning framhävs HNS centralförvaltnings, dvs. samförvaltningens ställning och uppgifter i förhållande till sjukvårdsområdena och de övriga resultatområde-na, balansenheterna, affärsverken och dotterbolagen. På motsvarande sätt definieras inom systemet för det politiska beslutsfattandet fullmäktiges, styrelsens, sjukvårdsområdenas nämnders, affärsverkens direktioners och dotterbolagens inbördes fördelning av uppgifter och befogenheter. Det är mycket viktigt att organen och de ledande tjänsteinnehavarna agerar i enlighet med sina roller. Den gällande koncernanvisningen från år 2000 avser endast dotterbolagen. HNS är dock en storskalig koncern i vars ledning och styrning betonas naturligtvis ledningen och styrningen av modersamfundet, dvs. samkommunen HNS verksamhetsenheter i sin helhet. Målet för de ledningsprinciper som nu behandlas är att med tanke på HNS-koncernens helhetsintresse samordna koncernens interna verksamhetsrutiner och ledning samt engagera koncernens verksamhetsenheter för att arbeta för koncernens gemensamma mål. Hur verksamheten har organiserats - huruvida verksamhetsenheten hör till HNS-koncernen i form av ett sjukvårdsområde eller ett annat resultatområde, balansenhet, som kommunalt affärsverk eller dotterbolag - har betydelse med tanke på koncernens ledning och styrning samt budget- och bokslutsprocessen. Oberoende av organisationssättet behövs en lämplig balans mellan en stark koncernstyrning och enheternas tillräckliga verksamhetsfrihet som motiverar till verksamhet och ökar produktiviteten. En stark koncernstyrning behövs vid definiering av frågor där man bör följa en gemensam linje inom hela HNS-koncernen och i frågor för vilka det i förväg behövs ett ställningstagande av koncernledningen. Beslutanderätt har i HNS förvaltningsstadga, affärsverkens instruktioner och verksamhetsanvisningar samt genom andra beslut till rätt stor del delegerats till den organisationsnivå där också den egentliga verksamheten sker. Å ena sidan "skyddar" gränserna för befogenheterna autonomin i beslutsfattandet och å andra sidan också tvingar till den. Så säkerställer man ett så smidigt och transparent beslutsfattande som möjligt.

27 HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (44) FULLMÄKTIGE Dokumentutkastet sändes för utlåtande till nämnderna, affärsverkens direktioner och dotterbolagens styrelser. De inkomna utlåtandena ingår som referensmaterial 4. Utlåtandena resulterade i många goda synpunkter som stöd i arbetet att vidareutveckla frågan. När fullmäktige godkänner principerna för HNS-koncernens ledning och styrning beslutar fullmäktige genom kompletteringar i förvaltningsstadgan: om styrelsens ställning och uppgifter gentemot de övriga organen, ställningen och uppgifterna för HNS verkställande direktör och vissa av samförvaltningens ledande tjänsteinnehavare när det gäller styrningen av resultatområdena, affärsverken och dottersamfunden om riktlinjerna för styrelsens separata beslut. Dokumentet kompletteras i huvudsak genom styrelsens separata beslut som ska fattas under innevarande år och nästa vår. Dessa ämnesområden består bl.a. av: Planering och ledning av verksamhet och ekonomi - principer för beredningens utgångspunkter och avrapportering Personalledning - personalpolitiska principer Uppdatering av upphandlingsanvisningen och upphandningsbefogenheterna Uppdatering av anvisningen om bisysslor Organisering av riskhanteringen och konkretisering av verksamhetsprinciperna Uppdatering av kommunikationspolicyn Principerna för HNS-koncernens ledning och styrning samt styrelsens ovan nämnda beslut publiceras i HNS intranät. Personalkommittén som behandlade ärendet diskuterade namnet på dokumentet och den punkt som gäller undervisningen och forskningen. Styrelsen Fullmäktige beslutar att anteckna för kännedom utlåtandena om ärendet, godkänna principerna för HNS-koncernens ledning enligt bilaga 4 till föredragningslistan samt att upphäva den koncernanvisning som fullmäktige godkände fr.o.m ; konstatera att HNS-koncernen leds som en helhet sålunda att varje organisationsnivå har tydliga ansvarsroller och befogenheter enligt principen för ett enchefssystem. En direktör och chef på respektive organisationsnivå har verksamhets- och personalansvaret samt det ekonomiska ansvaret. Organen och tjänsteinnehavarna ska iaktta den uppgiftsfördelning och de befogenheter som bestämts i HNS stadgor samt i det bilagedokument som kompletterar dem och som nu godkänts;