Marknadekonomins modeller: Varieties of capitalism. Lars Niklasson, Linköpings universitet

Transkript

1 Marknadekonomins modeller: Varieties of capitalism Lars Niklasson, Linköpings universitet

2 Från teori till verklighet I verkligheten ser marknadsekonomi ut på många olika sätt Hur kan vi jämföra dem utan att drunkna i fakta? A. Den rena (deduktiva) teorin: Nek =en best practice som alla bör efterlikna B. Empiriskt härledda typologier: VoC = flera olika best practice Olika slutsatser för politiken

3 (a) Ekonomfrågan Vad är den optimala regleringen av marknaden? Bör alla länder göra lika? Leder globaliseringen till att alla länder blir lika (konvergerar)? VoC: Nej, det finns två optima, två varianter av kapitalism

4 När är det här intressant? Inom EU (och WTO): Kan vi utveckla en gemensam ekonomisk politik? Makroekonomin: Euron, Stabilitets- och tillväxtpakten, EU2020 Arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik FoU, Innovativ union Regionalpolitik, jordbrukspolitik Vi behöver förstå konflikter och varför länder gör olika inom den ekonomiska politiken

5 Var går konfliktlinjerna i den ekonomiska politiken? Spara eller låna? Tyskland vs Grekland/ PIIGS Hur komma ifatt USA? Var utvecklas high tech bäst? Utvecklingsekonomier: Östeuropa Statens roll? Statsstyrda ekonomier: Frankrike m fl Oreglerade ekonomier: UK Fackens roll? Korporativa länder: Tyskland m fl Börsen eller bankerna som ägare? UK vs Tyskland

6 Finns det mönster (modeller, varianter) i ekonomin? Flera litteraturer söker mönster Hall & Soskice (2001): Hur styrs företagen? 2 modeller Rationalistisk, deduktiv typologi (?) Har svårt att förklara hur företagen byter strategi Schmidt (2002): Hur förändras tre länder? UK, Fr, Ty Politiska och ekonomiska processer Idéer, diskurser, spår

7 (b) Statsvetarfrågan Hur skapas regelverk för ekonomin? (a) Hall & Soskice (2001) Två jämviktspunkter (equilibrium, självuppehållande) Men bortser från politikens inverkan (b) Schmidt (2002) Politiker agerar i en kontext ( mediating factors ): historisk institutionalism Ledarskap utövas genom idéer, discursive institutionalism (c) Vilka alternativa förklaringar finns i litteraturen? Punctuated equilibrium: hög abstraktionsnivå Advocacy coalitions: ingår i ovanstående Garbage can, policy streams: ingår i ovanstående?

8 Ekonomiskpolitiska gåtor Varför är tillväxten olika stark i Europas länder? Varför har näringslivet olika sammansättning (branschspecialisering)? Varför går strukturomvandlingen från low tech till high tech olika fort? Varför är näringspolitiken så olika i Tyskland, Frankrike, UK, USA etc? Statens roll, fackens roll, bankernas roll

9 Näringspolitik och policy Politics: beslutsprocessen Politiken är spårbunden Länder agerar och reagerar olika Globaliseringen blir en kraftmätning Vems regler ska gälla i EU, WTO mfl? Amerikanisering? Förtyskning? Policy: resultatet, den förda politiken Länder kan analyseras som modeller Förfina (eller förkasta) modellen Många politikområden har betydelse för företagen Ny metod för benchmarking, leder till nya slutsatser Kvalitativ metod; jfr välfärdspolitiken

10 1.Hall & Soskice: Startpunkten Hur utveckla policy? Företag? Tillväxt? VoC utgår från moderniseringsteorier (Schonfield), starka och svaga stater, neokorporatism, Social systems of production, kvalitetsproduktion. Fokus på Baden-Württemberg och Italien. Företag i nationell kontext: institutionerna styr beteende men också interaktionen mellan individer.

11 Företagen i fokus Företag består av förmågor (capabilities) och relationer/kontrakt, koordineringsproblem (Milgrom & Roberts 1992). Fem relationer: facken, yrkesutbildning, investerare, andra företag, anställda. LME: huvudsakligen hierarki och marknad. CME: mer av nätverk, samverkan, ofullständiga kontrakt, utbyte av information. Institutionerna styr beteende (North). Ex: gemensam yrkesutbildning förutsätter att alla är med och att individen får jobb. Kontroll via föreningar etc hanterar ett avancerat samarbetsproblem. Investeringar beror på kontrollmöjligheter (intern information eller kvartalsrapporter). Informella normer ger vägledning.

12 LME och CME: Kärnan Nationella institutioner styr företagens strategier, att investera i specifika eller generella tillgångar. Institutionella komplementariteter: kapitaliseringsgrad/arbetsrätt. CME, Tyskland: finansiering, intern struktur, partsrelationer, utbildning, teknisk utveckling. LME, USA: motsv. Bild s 43, 47. Variation inom grupperna, t ex branschkoordinering (Tyskland) vs gruppkoordinering (Korea, Japan). Frankrike passar inte i någon av idealtyperna.

13 Comparative institutional advantage Comparative institutional advantage: radikala eller inkrementella innovationer, specialiseringsmönster. Implikationer: ekonomisk politik för samarbete mellan företag, följ idealtypens logik. CME förutsätter inflytande i politiken (staten, partierna, decentralisering), svag exekutivmakt. Företagen har intresse av olika typer av välfärdspolitik. Länderna försvarar sina modeller internationellt, t ex i EU. Globalisering leder inte till konvergens: företagen är olika, bara vissa verksamheter vinner på att flyttas till låglöneländer, politiken kan förstärka skillnaderna. Rörligt kapital kan leda till justeringar inom CME. VoC har en fylligare bild av politiska förändringar. Långsammare anpassning i CME.

14 4.Hall & Gingerich: Empiri Empirisk analys Samband mellan koordinering av kapital och arbete Andra sfärer Komplementaritet Olika politiska reaktioner på ekonomiska utmaningar

15 6.Casper, Lehrer & Soskice: IT och bioteknik Hur utvecklas IT (programvaruutveckling) och bioteknik i Tyskland? Dålig utveckling har varit ett politiskt problem. USA/Tyskland tabell 6.1 sid 204. Tyska företag väljer nischer med låg risk: bankerna har information om företag men inte om branscher. Stora förändringar av IT och bioteknik, även i Tyskland: BioRegio (statligt) och av IT-företagen. Väljer olika nischer i USA och Tyskland. Tyskland: tjänster (applikationer) till mjukvaror resp plattformsteknologier. Lokala strategier.

16 7.Taylor: Problem med data Presenterar VoC som en lösning på handelsteori och endogen tillväxtteori. Finns det empiriska belägg? Hall & Soskice använder patentdata, men är det rätt att gruppera hela branscher? Hur mycket förklaras av USA snarare än LME? Hur räknas patenten? Finns det andra mått? Patent är rimliga på aggregerad nivå men inte mikronivå. Innovationsgraden sjunker med branschens mognadsnivå. Mindre tydliga branschmönster vid andra tider. Sambandet gäller inte för alla LME/CMEländer. CME mer innovativa än LME. Ignorerar statens roll för innovationer.

17 5.Kenworthy: Blandformer Invänder mot de två modellerna, att hybrider kan också vara effektiva. Problem med data om koordinering i länder i Hall & Gingerich. Alternativa data. Data om makroekonomiska resultat ger olika men svaga samband. Kausala mekanismer måste specificeras. USA har influerats av japanska arbetssätt, dvs ökad informell koordinering.

18 2.Crouch: Vilka typologier? Leta komponenter i enskilda länder snarare än att klassificera helheter. Hur många typer? Hur omfattande är typerna? Problem med dualismen. Neoklassisk ekonomi är en teoretisk konstruktion, nyliberalism är inte det. Bortser från militärsektorn i USA. Patentdata mäter olika traditioner; mer radikala innovationer i Nya Zeeland än i Tyskland, Sverige och Schweiz? Är IT alltid innovativt? Var Tyskland aldrig innovativt? Institutionella teorier överdriver skillnader i rum eller över tid. Bortser från skillnader i organisationsform mellan företag i samma land. Idealtyp eller realtyp (USA)? Försteg i nya industrier pga first mover advantage och stark internationell ställning (=ej LME). Tyskland har en svagare stat än andra CME, men en strikt antikartellagstiftning. Decentraliserad lönebildning i Frankrike, Italien och Japan (Calmfors & Driffill). Schmidt använder tre modeller och för in politiskt skeende. Esping- Andersen. Whitley. Amable. Kan modellerna förenklas utifrån formen av koordinering? Occams rakkniv: förklara mer med mindre. Hybrider? Varför nationella? Crouch: governance.

19 9.Hancké, Rhodes & Thatcher: Varthän? Lista över invändningar s 276f. Företag i Tyskland önskar liberaliseringar. Nya koalitioner. Hur ge plats för motsättningar? Förändring av regler utan effekt, med begränsad effekt eller med omstörtande effekt pga complementarities. Makropolitiska strukturer? Tre bortglömda grunder för koordinering: nätverk mellan företag, intressekonflikter och staten. Ny typologi som för in staten som en andra dimension: Staten nära eller på armlängds avstånd från ekonomin. Klassintressena kan vara organiserade eller oorganiserade. Hur har CME reagerat på globaliseringen? När kan företagen välja High-value/high-skill strategier? VoC kan hantera kritiken

20 En ny typologi? Fragmenterade intressen Staten nära företagen Etatisme: Frankrike Armlängds avstånd LME: Storbritannien Organiserade intressen Kompenserande: Italien CME: Tyskland, Sverige (?)

21 Intro, Hancké: Kritiken Kritik mot ansatsen, typologierna: LME bäst på produktivitetstillväxt (Phelps, Eichengreen), Tyskland är inte längre CME (Streeck). Individer experimenterar lokalt, motsägelser (ambiguity) snarare än institutioner (Crouch), typologier förenklar för mycket. Andra faktorer förklarar skillnader mellan företag, t ex politik och konflikt mellan grupper. Bortser från intressekonflikter. Kritik mot specifika delar: Vad är komplementaritet? Vilka mekanismer? Jämviktsläge? Hybrider är lika bra (Kenworthy). Mönstren tycks bestå (kap 8). Men bilindustrin prövar likartade lösningar i USA och Tyskland. Olika nischer inom branscher. EMU ledde till väntade förändringar i strategier (Thatcher). Kritik mot den begränsade typologin, vill ha fler alternativ: National Business Systems (Whitley). Social Systems of Innovation and Production (Amable). Subsystem (Crouch). Förändring snarare än stabilitet (Streeck & Thelen).

22 8.Hall & Thelen: Institutionalism? VoC har likheter med logic of appropriateness och med institutioner som equilibrium. Ingen av dem fångar institutioner som resurser. Är VoC en funktionalistisk teori? Ser en roll för politiken. Endogena förändringar. Balans mellan företag och regering. Defection, reinterpretation. Liberalisering är mångtydigt. Betydelsen av politiska koalitioner.

23 3.Streeck & Thelen: Förändring? Institutionell förändring: liberalisering gradvis. Analyser underskattar förändringarna. VoC har svårt att förstå förändringsprocesser (som inte är positiv feedback till institutionell struktur). Spår innebär obetydliga eller kullkastande förändringar. Settled vs unsettled times (Swidler). Exogena chocker bestämmer riktningen. Tipping points: gradvis process med stor effekt. Formella institutioner som kan upprätthållas av tredje part. Institution är inte det samma som beteende (rational choice m fl). Kan vara det samma som policy. En organisation är en institution om den förväntas åtlydas (?). En social regim. Ett implementeringsgap. Förändringar kan ske under ytan (USA, Frankrike, Japan). Institutionen lever kvar men beteendet är förändrat. Fundamental förändring uppstår när många aktörer byter logik, inte när aktörer besegrar strukturer (Katznelson). Aktörer stödjer förändring inom ramarna. Displacement: byte av paradigm till nytt eller äldre Layering: kompletterande lösningar i periferin kan förändra centrum (Rothstein, Palier) Drift: förändring under ytan. Conversion: institutionen förändras för att passa nya mål: oavsedda konsekvenser, kompromisser, egenintresse, tid Exhaustion: uttröttning, self-undermining Långsam liberalisering i Japan pga avsaknad av välfärdsstat (som kan överta företagens förpliktelser)? Är liberalisering en självgående process (sönderfall) medan politik kräver kollektivt handlande?

24 Slutsatser Intressant men för grovt? Företagen styrs inte bara av spelreglerna: de härmar också Politiken härmar också USA härmade Tyskland, men har gått en annan väg Kommer den tyska modellen att överleva?

25 Intro, Vad är VoC? En teori om skillnader mellan olika länders näringsliv och näringspolitik. (Se Hall & Soskice samt Hall & Gingerich) Invänder mot att betrakta företagen som en abstraktion, lika i alla länder. Letar efter mönster, skapade av regelverken. De enklaste ekonomiska teorierna bortser från skillnader mellan företag och länder När blir bilden av den abstrakta och generella marknaden ett problem? Bör alla länder ha samma näringspolitik? OECDs best practice? Eller finns det viktiga skillnader mellan länder, som kan vara av godo?

26 Vad är VoC? (forts) Företagen ses som nätverk med koordineringsproblem Pga informationsasymmetrier på produkt-, arbets- och kapitalmarknaderna Företagen köper tjänster: arbete och kapital Vem kan man lita på? Banken? Börsmäklaren? Ägaren? Facket? Olika arbetsrätt, olika balans mellan börsen och banker: är det bra eller dåligt? Starka fackföreningar i Tyskland, svaga i USA Börsen (fonder mm) äger företag i USA. Banker äger företag i Tyskland

27 Vad är VoC? (forts) Lång- och kortsiktiga ägare har olika intresse för personalutveckling och även för olika produktnischer Rörlighet (kvartalskapitalism) vs uthållighet. Passar för olika branscher. Vem vågar investera i personalutbildning? Vem vågar investera i dyr utrustning? Vem kan tävla med Kina? Vem kan tillverka billigare eller bättre?

28 Vad är VoC? (forts) Regleras på olika sätt i t ex Tyskland och USA, dvs marknaderna ser olika ut. BMW vs General motors (bilar): vem är bäst på ständiga förbättringar? IBM vs SAP (IT, läkemedel): vem är bäst på snabba språng? Men är det så lätt? Nokia, Ericsson, Samsung, Motorola, Apple Företagen är inbäddade (embedded) i sin institutionella miljö. Regelverken utgör sammanhängande system (institutional complementarities). Förstärkande återkoppling (feedback). Arbetsrätten och ägandet är styrande regelverk Företagen anpassar sina strategier efter regelverken Olika strategier lönar sig bäst Svårt att ändra reglerna inom ett område, skapar obalans

29 Vad är VoC? Två jämviktsmodeller: LME (kontrakt) och CME (ägarstyrning). Leder till olika beteende hos företagen, vilket yttrar sig i olika sammansättning av näringslivet (specialiseringsmönster): Slit och släng eller långsiktig utveckling

30 Vad är VoC? (forts) Länderna är bra för olika branscher: Comparative institutional advantage. Lockar olika investerare. Bilbranschen utvecklas i små steg och behöver långsiktiga ägare High tech behöver snabba pengar, dvs flytta resurser från olönsamma företa Globaliseringen leder inte till konvergens Det lönar sig att göra olika (?)