Partssamverkan för effektiva produktionssystem

Transkript

1 Partssamverkan för effektiva produktionssystem Göran Brulin, Helix Per-Erik Ellström, Helix Lennart Svensson, Helix Kommentatorer Patrik Karlsson och Mikael Sten Stenqvist IFMetall

2 Den svenska partsmodellen Under 50-,60- och 70-talen bidrog den svenska partsmodellen med nära samarbete mellan fack och arbetsgivare till att ett antal svenska företag växte och blev stora, mycket stora. Med hjälp av taylorism och rationell byråkrati kunde svensk industri organisera en stabil och standardiserad produktion i långa serier. Inom ramen för den så kallade svenska modellen skapade arbetsgivare och fackliga organisationer gemensamt centrala avtal och regelverk för att påskynda införandet av rationell och effektiv organisation i hela landets arbetsliv. Utvecklingen i den centralistiska partssamverkan som utmärkte de nordiska länderna går i och för sig i olika riktning i de enskilda länderna. I Sverige har arbetsgivarna visat ett minskande och ett närmast obefintligt intresse för nationell partssamverkan och centrala förhandlingar. I vårt östra grannland Finland, däremot har partssamverkan utgjort en viktig drivkraft i moderniseringen av det finska arbets- och näringslivet.

3 Taylorism och byråkrati Det centralistiska svenska lönebildningssystemet hade två påtagliga effekter: Det understödde för det första en strukturomvandling av näringslivet och produktivitetsökningar på samhällsnivå genom att resurser överfördes från svaga till starka företag och branscher. För det andra bidrog det till att öka produktiviteten genom systematiska och effektivt genomförda tids- och metodstudier av arbetet, vilka var kopplade till ackordssystemet. Denna centralt styrda rationaliseringsrörelse ledde till en kraftfull taylorisering av industrin, kanske den mest genomgripande i hela industrivärlden. Även för tjänstemännens del kom lönebildningen att i hög grad avgöras mellan parterna på central nivå. Systemet växte fram under 1950-talet och ledde till en sammanhållen lönebildning, vilket understödde framväxten av rationell byråkrati.

4 Lean and mean eller lean production på svenska? Partssamverkan för nya produktionssystem kan illustreras med införandet av den dominerande, lean production. Från att ha tillbakavisats som lean and mean har de svenska fackföreningarna accepterat och t.o.m. i viss mån ställt sig i spetsen för ett införande av lean production-konceptet anpassat till svenska förhållanden. En bit in på 2000-talet har ett antal arbetsgivar- och fackliga organisationer försökt lyfta den lokala partssamverkan kring lean production till nationell nivå, med stöd från ett antal myndigheter och i samverkan med både de stora producentföretagen och olika underleverantörer inom ramen för det s.k. Produktionslyftet. Det är framförallt Teknikföretagen och IF Metall som samarbetar för att hitta samförståndslösningar och som arbetar proaktivt med utveckling av en svensk anpassning av lean production.

5 Globaliseringsparadoxen Det paradoxala verkar vara att ju mer sammanbundna de nationella ekonomierna blir, genom avlägsnandet av handelshinder och skapandet av stora valutaområden, desto mer beroende verkar företag och ekonomier bli av en innovativ och utvecklande hemmahamn. Utvecklingskraft och konkurrensfördelar tycks paradoxalt nog, i takt med globaliseringen, vara i växande grad lokalt och regionalt bestämda. Det är i dynamiska lokala och regionala miljöer som företag skapar kunskaper, relationer och motivation som avlägsna konkurrenter inte kan möta. Uppgiften för de nationella fackliga organisationerna blir, om de skall värna medlemmarnas framtida möjligheter att få utvecklande arbeten till höga löner, att bidra till lokal och regional dynamik. Om man travesterar Ann Markusen skulle man kunna säga att i en allt halare global värld blir huvuduppgiften för partssamverkan att bidra till att olika små och stora företag häftar i dynamiska och innovativa regioner.

6 Men förutsättningarna för partssamverkan tycks urholkas? De fackliga organisationerna lever ändå farligt i en allt mer globaliserad värld. Forskaren i regional ekonomi, Michael Storper framhåller att nationalekonomernas globala politiska recept endimensionellt predikat anpassning till omvärldens lägsta priser och sämsta normer Trots sjunkande facklig organisationsgrad i Europa andas EU en viss tillförsikt när de diskuterar fackföreningarnas framtid i Europa. De ger en vink om att partssamverkan inom ramen för något som skulle kunna likna den traditionella svenska partsmodellen eventuellt skulle kunna (åter)skapas på Europa-nivå?

7 Partssamverkan i ett nytt millenium? Om arbetsmarknadens parter skulle lägga samma kraft på att understödja framväxten av lokal och regional dynamik som de investerade i den centralistiska partsmodellen, skulle utvecklingen i de allra flesta av landets arbetsmarknadsregioner kunnas förbättras avsevärt. Den centralistiska svenska modellen rimmade väl med 40-, 50-, och 60-talens produktionssystem och tillväxtförutsättningar. Sverige tillhörde under dessa rekordår de snabbast växande ekonomierna i världen. Helix en stark interaktiv forskningsmiljö kan fungera som en intermediär för partsgemensamt utvecklingsarbete, bl.a. som en mötesplats för information, idéutbyte, kontakter, projektutveckling m.m. för en regional Triple Helix konstellation; som en mäklare mellan olika aktörer och organisationer, framförallt mellan arbetsmarknadens parter. Samarbetet kan handla om arbetsplatslärande, arbete enligt lean-konceptet, vardagsinnovationer, jämställdhet, hälsa eller entreprenörskap; som en motor i regional utveckling, dvs. någon som analyserar, tar initiativ till och stödjer utvecklingsidéer!