Tillväxt, stagnation och kris. Svenskt 1900-tal från ett makroekonomiskt perspektiv

Transkript

1 Tillväxt, stagnation och kris Svenskt 1900-tal från ett makroekonomiskt perspektiv

2 Frågor! Hur har tillväxten i Sverige sett ut och varierat över tid och hur är den relaterad till andra förändringar i ekonomin och samhället?! Vad kan förklara tillväxtens variationer?! Hur har resultatet blivit: Sveriges tillväxt i ett internationellt perspektiv?

3 Vad är och betyder tillväxt?! Ekonomisk tillväxt innebär förändringar av den materiella resurstillgången.! Tillväxt = Förändring (ökning) av BruttoNationalProdukten (BNP)! BNP i praktiken ingen ideal välfärdsindikator : Miljö, inkomstfördelning och mjuka faktorer.

4 Tillväxt och makroekonomi! BNP en del av det makroekonomiska flödet i ekonomin.! Förändringar i BNP hänger samman med förändringar i andra delar av makroekonomin: Struktur, inkomstfördelning, inkomstanvändning.

5 Inkomstidentiteter! BNP=Summan av förädlingsvärden! BNP=Summan av inkomster! BNP=Inv+Kons+Exp-Imp! BNP=Sparande+Konsumtion! Försörjningsbalansen! BNP+Import=Inv+Konsumtion+Export

6 Disposition! Kronologi över den svenska tillväxthistorien: Stiliserade fakta.! Drivkrafter: Teorier om tillväxt.! Resultatet: Sveriges prestation i ett internationellt perspektiv: Eftersläpning eller upphinnareffekt?

7 Tillväxtförloppet! Hur har tillväxten förändrats över tid?! Hur har andra delar av ekonomin förändrats i samband med tillväxten?! Hur kan den ekonomiska historien knytas till tillväxtförloppet?

8 Sveriges BNP BNP/cap BNP Källa: Krantz (2001), SCB

9 Långsiktiga tillväxttakter Tillväxttakt i procent Källa: Vikström (2001)

10 Jämförelse BNP/capita Land Sverige Storbritt USA Tyskland Norge Källa: Maddison (1991)

11 Sverige och utvecklingsländer Land Sverige Portugal 7346 Chile 5355 Bangladesh 504 Taiwan 7252 Källa: Maddison (1991)

12 Produktionsstrukturen Källa: Eklund (1997)

13 Användning M E I K År Procent av BNP. Källa: Sandelin (1991)

14 Användning - Investeringskvot Källa: Historiska nationalräkenskaper

15 Inkomstfördelning - I Löneandelen Lönandel (%) Löneandel År

16 Inkomstfördelning - II Vertikal inkomstfördelning Max. utjämningsprocenten Inkom stfördelning År

17 Slutsatser! Tillväxten en del av en omfattande makroekonomisk förändringsprocess.! Förändringar i BNP kan härledas till förändringar i andra komponenter, vilka kan variera över tid.! Tillväxt processen bör studeras som en integrerad del av en vidare strukturförändringsprocess.

18 Tillväxten och historien! Industrialisering ! Kris och tillväxt ! Gyllene årtionden ! Kris, stagnation och depression ! OBS! Utvecklingsmönstret baserat enbart på tillväxttakter följer inte Schöns periodisering.

19 Kriser i ekonomin! Kris = En period med markant nedgång i produktionen.! Kriserna yttrar sig som hack i tillväxtkurvan.! Kriserna har kan spela olika roller för den ekonomiska utvecklingen och ha olika orsaker.! Jämför Schöns betoning av krisernas roll för omvandlingsprocessen.

20 Orsaker till kriser! Det ekonomiska systemets stabilitet:! Instabilt : politiska åtgärder nödvändiga.! Stabilt: Endast behov av ett stabilt institutionellt ramverk.! Interna och externa drivkrafter! Utlandsimpulser stort inflytande.! Utbuds- och efterfrågestörningar! Stabiliseringspolitik genom efterfrågepolitik (keynesianism).! Störningar från utbudssidan genom förändrade relativpriser.

21 Krisernas funktion och roll! Systemkriser! Rubbat förtroende för det ekonomiska systemet.! Förändringar av den ekonomiska politiken och de institutionella ramarna.! Resultat av strukturella obalanser! Förskjutningar av efterfråge- och produktionsstruktur.! Låg anpassningsförmåga till nya utvecklingsbetingelser.! Krisen banar väg för en anpassning av den ekonomiska strukturen (jfr Schön).

22 1900-talets kriser! Viktiga kriser under 1900-talet:! : Boom och deflation. ( V )! : Lindrigare än omvärlden. ( U )! : Stagnation och misslyckad politik. (OPEC I) ( L )! : Stagnation och misslyckad politik (OPEC II). ( L )! : Det dukade bordet? ( U )

23 Källa: Lundberg (1994) Krisernas anatomi Sysselsättning -5,5-4,0 4,4 1,0-11,9 KPI -30,5-5,7 34,9 38,4 17,1 Reallön -1,7 1,5 5,7-8,6-1,7 Real BNP -16,5-11,9 2,0 2,7-5,7 Privat kons. -2,1-8,6 6,0-0,7-5,4 Investeringar 2,7-33,2 1,9-3,2-29,4 Export 7,2-31,8-4,0 7,2 6,9 Import -28,2-23,3 1,3-2,2-5,1 Statsskuld/BNP 9,4 8,2 2,3 21,4 33,3 Procentuell förändring mellan angivna år.

24 Slutsatser! Svensk tillväxt har varierat påtagligt under 1900-talet.! Kriser har uppstått, där både interna och externa faktorer påverkat förloppet.! Tillväxten har varit intimt. sammanhängande med förändringar i andra delar av samhällsekonomin.! Dessa förändringar har medfört en stor omvandling av samhället.

25 Tillväxtens drivkrafter! Två sätt att öka produktionen:! Sätta in mer resurser.! Använda befintliga resurser på ett bättre sätt.! Olika tillväxtteorier som beskriver de faktorer som är mest väsentliga bakom tillväxt i BNP/cap: Neoklassisk, Endogen samt institutionell tillväxtteori.

26 Produktionsfaktorer! Produktionen kan ses som en funktion av de insatta produktionsfaktorerna:! Y=f(Jord,Arbete,Kapital,Teknik)! Teknikfaktorn innehåller inte enbart renodlad teknik utan även:! Organisation! Institutioner

27 Neoklassisk tillväxtteori! Utvecklades under 1950-talet (Solow).! Utgångspunkt: Y=f(A,K)! Båda produktionsfaktorerna har avtagande marginalavkastning. Y K

28 Neoklassisk teori - II! Teorin förutsäger:! Ekonomin når ett stabilt läge, där ingen tillväxt i BNP/cap sker.! Konvergens mellan länder.! Inkomstnivån bestäms av sparandet.! Vad är det då som gör långsiktig tillväxt möjlig?! Teknikutvecklingen har avgörande betydelse.

29 Growth accounting! Ur denna teori har en metod utvecklats för att mäta teknikfaktorns betydelse i form av total faktor produktivitet (TFP).! TFP är den del av tillväxten som inte kan förklara med hjälp av tillväxt i PF: Y Y = A A + K K + TFP TFP

30 Growth accounting - II! TFP beräknas residualt, så det är inte enbart teknisk förändring som mäts, utan också andra effekter: kvalitetsförändringar, stordriftfördelar, marknadsstruktur.! Teknisk förändring betraktas som exogent given.

31 Growth accounting - III! Den tekniska förändring som mäts är den som skiftar produktionsfunktionen utåt, dvs. alla tekniska förändringar är inte relevanta i sammanhanget. Y K

32 Endogen tillväxtteori! Utvecklades som en kritik mot den exogena hanterandet av teknisk förändring.! Tillväxten inverkar även på den tekniska förändringen.! Viktig skillnad gentemot Solow: Kapital har inte längre avtagande marginalavkastning.

33 Endogen teori - Konsekvenser! Inget stabilt inkomstläge (steady-state).! Ingen nödvändig konvergens mellan länder.! En förändrad investeringsnivå kan ge bestående skillnader i tillväxttakt.! Den tekniska förändringen påverkas av:! Humankapital! Tidigare investeringar! Kunskap

34 Institutioner! På senare tid har institutionernas roll för den ekonomiska utvecklingen betonats (North).! Effektiva institutioner minskar transaktionskostnader och möjliggör en effektiv resursanvändning.! Skillnader i den institutionella miljön kan förklara skillnader i tillväxt mellan länder och förmågan att omsätta tekniska landvinningar i praktiken (path dependency och window of opportunity).

35 Slutsatser! Tekniken och tekniska förändringar centrala för långsiktig tillväxt i BNP/cap.! Den institutionella miljön betydelsefull för om möjligheterna till tillväxt realiseras.! Stora mätproblem förknippade med att mäta teknikfaktorns betydelse.

36 Ekonomisk-historiska faktorer! Tekniken viktig i Schöns historieskrivning.! Framväxten av nya utvecklingsblocken drivkraft bakom strukturomvandlingen:! Ånga Järnväg Elkraft Bilism Elektronik Datorteknik! Kan jämföras med förekomsten av en specifik lång våg i tillväxten i USA (Gordon, 2000), där förekomsten av teknikkluster kan förklara långsiktiga variationer i tillväxt och produktivitet.

37 Produktionsfaktorer i industrin Arbkraft Kapital Källa: Lindmark & Vikström (2001)

38 TFP i industrin TFP-tillväxt (%) ,2 1,15 Annual 5 year moving average 1,1 1,05 1 0,95 0,9 0,85 0, Källa: Lindmark & Vikström (2001)

39 Hur har resultatet blivit?! Hur har Sverige klarat sig i den internationella tillväxtligan, speciellt sedan 1970-talet?! En spridd uppfattning är att Sverige inte har klarat konkurrensen under de senaste årtionden, utan halkat efter i världsrankingen.

40 Tillväxten i Sverige och OECD Genomsnittlig tillväxttakt (%) Sverige OECD OECD-EUR ,4 3,6 3, ,6 5 4, ,7 2,9 2,4 Källa: Henrekson et al (1996)

41 Välfärdsranking Rank 1970 Rank 1998 Förändring Rank 2001 Schweiz Luxemburg +3 Luxemburg USA USA +/- 0 USA Luxemburg Norge +13 Norge Sverige Schweiz -4 Schweiz Danmark Danmark +14 Irland Frankrike Island -1 Danmark Nederländerna Belgien +8 Island Nya Zeeland Österrike -2 Nederländerna Storbritannien Nederländerna +3 Österrike Belgien Tyskland +/-0 Belgien Tyskland Irland +/-0 Tyskland Österrike Frankrike +2 Finland Italien Italien +/-0 Italien Finland Finland -10 Sverige Island Storbritannien -6 Storbritannien Norge Sverige -10 Frankrike Spanien Nya Zeeland -9 Nya Zeeland Irland Spanien -1 Spanien Portugal Portugal +/-0 Portugal Grekland Grekland +/-0 Grekland

42 Orsaker! Ekonomisk politik : Den svenska modellen.! Mätfel och felaktiga jämförelser (Korpi)! Andra institutionella förklaringar:! Eichengreen : Ekonomisk förhandling mellan arbete och kapital.! Olson : Intressegruppsteori.

43 Historiskt perspektiv! Är det säkert att stagnationen börjar från och med 1970?! Krantz (2000) lyfter fram intressanta fakta som belyser den svenska relativa eftersläpningsprocessen.! Jämförelser av den svenska BNP/caputvecklingen relativt grupper av andra länder visar på 1950-talet som en vändpunkt.

44 Relativ utveckling BNP/capita

45 Slutsatser! Det finns ingen entydig slutsats om den svenska eftersläpningsprocessens karaktär.! Osäkerheter vid mätning och jämförelseobjekt försvårar.! Indikationer på att den avstannande tillväxttakten har rötter i faktorer existerande före 1970.

46 Avslutning! Svensk ekonomisk tillväxt en mångfacetterad historia.! Tillväxten hör samman med och är beroende av andra förändringar i ekonomin.! Teknik och institutioner är två viktiga drivkrafter bakom långsiktig tillväxt.