Politiska system i jämförande perspektiv. Forskning om institutioners betydelse

Transkript

1 Politiska system i jämförande perspektiv Forskning om institutioners betydelse

2 Jämförande metod Fyra ambitionsnivåer: Beskriva, klassificera (ideal- och realtyper), testa hypoteser, förutsäga utfall Deduktivt eller induktivt: utgå från teorier/pröva hypoteser eller samla data för att bygga teorier Skillnader över tid (historiska processer) eller över rum? Analys förutsätter jämförelser Jämförelser över tid: Längre tid (historisk institutionalism), cykler (implementering)

3 Vanliga jämförande metodstrategier (I) Statistisk analys och experiment: variabler, generell kunskap, hög abstraktionsnivå Korrelation, kausalitet, effektmått etc, men förutsätter stora datamängder Samband eller kausala mekanismer? Fokuserade jämförelser: många variabler men få fall att testa dem på (Small-N) Förklara skillnader i beroende variabeln med skillnader i den oberoende. Eller leta likheter mellan mycket olika länder: Most different systems (MDS) design. Variation i den beroende variabeln. Undersök olika utfall, varför revolutioner inte inträffar (s 64). Mer fundamentala förklaringar.

4 Vanliga jämförande metodstrategier (II) Fallstudier: förståelse av det unika (nyanser, kontext), men svårt att generalisera Studera som ett fall av någonting generellt Studera kritiska fall för att dra slutsatser. Avvikande fall. Explorativa studier eller teoriprövande (mest eller minst gynnsamma omständigheter).

5 Logiker i jämförande metod: Mills metoder Method of difference Fall 1 Fall 2 a a b b c c x Inte x y Inte y Method of agreement Fall 1 Fall 2 a Inte a b Inte b c Inte c x x y y

6 Styrelseskickets betydelse: Erfarenheter från etablerade demokratier Hur fungerar västerländsk demokrati? Vilka effekter har styrelseskicket? Majoritetsstyre (med minoritetsskydd) eller samlingsstyre: konsocial demokrati Leder styrelseskicket till god utveckling eller tvärtom? Bör man byta? Tvåpartisystem vs flerpartisystem. Tvåpartisystem bäst för demokratins överlevnad? Lijphart om Nederländerna, men Libanon? eller Sydafrika? Sartori: mittens kollaps i Weimar och Italien (?) Effekter av styrelseskicket?

7 Institutioners betydelse Lijphart menar att typen av konstitution spelar roll för demokratins kvalitet och olika policyutfall

8 Westminster model Concentration of executive power in cabinets Cabinet dominance Two-party system Majoritarian system of election Interest group pluralism Unitary & Centralized government Unicameral legislature Constitutional flexibility Absence of judicial review Central bank controlled by the executive Consensus model Executive power-sharing Executive-legislative balance of power Multi-party system Proportional representation Interest group corporatism Federal and de-centralized government Strong bicameralism Constitutional rigidity Judicial review Central bank independence

9 Empiriska exempel Westminstermodellen: Storbritannien, Nya Zeeland, Barbados Konsensusmodellen: Schweiz, Belgien De flesta drag av båda modeller: USA: federal och maktbalanssystem kombinerad med stark exekutiv och pluralism Skandinaviska länder: parliamentarsika system kombinerade med proportionella valsystem och korporatism

10 Gör konsensusdemokrati någon skillnad? Ofta påstås att demokratier med majoritetssystem producerar effektivare policies medan konsensusdemokratier är starkare när det gäller representation

11 Systemen olika fördelar Fördelar med konsensusdemokratier: Policies med stöd från många intressen större sannolikhet att genomföras Bättre på att producera stabila policies över tid (inga snabba svängningar) Fördelar med majoritetssystem: Sammanhängande och enigt ledarskap, inga kompromisser Möjlighet till snabbt beslutsfattande Lijphart menar, utifrån sina data, att konsesusdemokratier inte är underlägsna majoritetsdemokratier när det gäller effektiviteten i offentligt beslutsfattande

12 Demokratisk kvalitet Konsensusdemokratier verkar aningen bättre när det gäller: Valdeltagande Kvinnors deltagande Medborgarnas attityder till det rådande demokratiska systemet Låg grad av korruption Borde konsensusdemokratier rekommenderas till nya demokratier? Är konsensusdemokrati verkligen en fråga om institutioner? Bygger inte konsensusinstitutionerna på att det finns en konsensuskultur?

13 Socialt kapital Putnam om regionreform i Italien: 27 case att jämföra. Stora skillnader i genomförandet mellan nord och syd. Svårt att förklara med ekonomiska eller sociala förhållanden, partipolitik. Istället var organisationsväsendets utveckling viktigt. Förklarar även skillnader i ekonomisk utveckling. Socialt kapital är ett försök att mäta och konkretisera samarbete: Samarbete under osäkerhet: alla kan vinna men lätt att bli lurad (Fångarnas dilemma). Börjar samarbeta om man litar på att andra kommer att svara ( tillit ). Men varför fortsätter samarbetet? Normen blir självuppfyllande. Individens sociala kapital = antal sociala kontakter x graden av förtroende. Samhällets sociala kapital = mängden sociala relationer x graden av förtroende. Stor skillnad mellan länder. Korrelerat med goda egenskaper för samhällen och individer. Men hur ser orsakssambanden ut?

14 Fångarnas dilemma Fånge 2 Erkänner inte Erkänner Fånge 1 Erkänner inte (1 år, 1 år) (10, 3 månader) Erkänner (3 månader, 10 år) (8 år vardera)

15 Samarbetsproblemet Hur hantera the tragedy of the commons? Leviathan eller äganderätter? Ostrom om självreglerande institutioner (samarbete): Tillit, de berörda beslutar och kontrollerar. Upprepat samarbete i skuggan av framtiden : brukarna är bundna, resursen har bara ett användningsområde. Putnam: föreningslivet, men föreningar kan skapa misstro. För mycket socialt kapital i Bosnien. Styrdes av nazisterna i Tyskland. Alternativ hypotes: statens praktik och trovärdighet påverkar samarbetet/det sociala kapitalet. Rättsstaten. Kontakt med hederliga tjänstemän signalerar att de är pålitliga och att även andra medborgare kan uppträda hederligt. Korruption signalerar opålitlighet och ett behov hos andra att muta. Generell välfärd bygger sitt eget stöd (tillit eller egoism?)