Politiska system i jämförande perspektiv. Lars Niklasson, Linköpings universitet
|
|
- Rolf Jansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Politiska system i jämförande perspektiv Lars Niklasson, Linköpings universitet
2 Varför studera andra länder? Lära av andra, förstå andra, umgås med andra inom EU Djupare självförståelse, lägger grund för förändring och ledarskap Jämförelser är kärnan i samhällsvetenskapliga metoder och teorier
3 Vad handlar kursen om? Andra länder än Sverige Från fallstudier av länder till mer analytiska frågeställningar. Vi vill lära av andra, inte fördöma! Jämförelser är en metod för att göra analyser (även utvärderingar). Kausalitet! Generaliserbarhet Fallstudier, jämförelser, statistiska analyser Hypotesprövning eller bygga teori från empiri Fokus på processer Kontexten är viktig, men målet är generella lärdomar om politikens villkor.
4 Ämnets utveckling Institutioner (konstitutioner): Polity Vilka spelregler gäller i olika länder? Vilka effekter har spelreglerna? Samhälle (beteende): Politics Medborgarnas beteende Politikers beteende och beslut Rationellt eller styrt av annat? Spårbundet? Innehåll (institutioner igen): Policy Politikens organisering och genomförande Varför olika?
5 Tre institutionella teorier Mycket fokus på tre institutionella teorier som förklaring till skillnader i policy. Den politiska processen står i fokus. (Jämförelser av OECD-länder, jämförelser av utvecklingsländer) Politiken som spel: rationella nyttomaximerare inom ramarna Politiken som lärande: oklart vad man bör göra, det är rationellt att härmas Politiken följer spår: svårt att byta väg, fördel för vissa intressen Spelreglerna är den viktigaste skillnaden. Annat har bara en indirekt effekt: Makrokausala samband (skillnader i strukturer) Individfaktorer (skillnader i kultur)
6 Styrelseskicket: maktdelning? Horisontell maktdelning (lagstiftande, verkställande, dömande): Parlamentarism, presidentialism och semi-presidentialism (cohabitation) Partierna får olika roll, olika grad av kontroll Bra med självständiga partier i nya demokratier Vertikal maktdelning: Enhetsstat eller federal stat Federalism = likställda nivåer och en författningsdomstol som löser kompetenstvister. Ofta pga konflikter mellan minoriteter. Starka eller svaga lägre nivåer: jfr Australien och Sverige. Olika typer av federationer: USA vs Tyskland. Asymmetri: Spanien. Centralregeringen lockar delstaterna med pengar. Två kamrar i parlamentet, även i vissa enhetsstater (Sverige till 1971) Är EU en federation eller en organisation (konfederation)? Överstatligt (pelare 1) och mellanstatligt (pelare 2o3) Maktdelning, men rådet väger tyngst (kommissionen, parlamentet, domstolen) Vad är viktigt? Handlingskraft, styrbarhet, förändringsförmåga, begränsning, pluralism?
7 Från röstning till regering Mobilisering av medborgarna Partier som länk Ursprung: frusna konfliktlinjer: religion, klass etc. Masspartier? Intresseorganisationer, civila samhället Inflytandet varierar mellan länder; inbjudna eller ej. Lobbying. Politiska val syftar till ansvarsutkrävande Enmansvalkretsar? Leder till färre partier och mer valfläsk till viktiga distrikt. I proportionella system ges valfläsket till medianväljare, t ex bönder (?) Spärr på olika nivå I Australien även flera röster, vilket påverkar hur debatterna förs Olika system för regionval och nationellt val i Tyskland Parlament Utser regering: Majoritet/minoritet vs koalition: tydliga alternativ eller bredd? Vem lägger förslag? Jfr Sverige, EU, USA Vilket utrymme att styra regeringen och förvaltningen? Granskar regeringen: KU, JO, RiR, Frågor och interpellationer. Misstroendevotum Hela regeringen ansvarar för förvaltningen (jfr ministerstyre). Resultatredovisning i statsbudgeten. Regeringar Hur styrs arbetet? Konsensus? Gemensam beredning
8 Politikens genomförande Myndigheter Vilken grad av självständighet? Problem att utkräva ansvar? Politisering? Resultatinriktning (UK) eller lagtillämpning (Tyskland, Frankrike) Mötet med kunden : street-level bureucracy Järntrianglar: sektorsintressen med intressegrupper, departement och riksdagsutskott! Epistemic communities: vem styr vem? Domstolarna Granskar politiken, avgör kompetenstvister i federala stater Kommuner och landsting Vilken grad av självständighet? Beskattningsrätt? Implementerar välfärdsstaten Regeringen delegerar svåra beslut, t ex nedskärningar (blame avoidance) Med vilka instrument styr regeringen?
9 Policy och förändring Policy = handlingslinje (output). Intentioner, principer, instrument (per område). Uppkomst, processer, effekter. Jämförelser! Av akademiker eller praktiker. En rationell process med stadier eller hantering av flöde i en garbage can? Rationella nyttomaximerare som beräknar konsekvenser (homo economicus) Göra gott nog, härma andra, följa normer och legitimitet (homo sociologicus) Typologier: välfärdsmodeller, ekonomiska modeller Förändringsprocesser: globaliseringen, en multicentrisk ordning Konvergens och divergens? Mer marknad? Uppgifter flyttas utåt, nedåt, uppåt. IGOs (EU; WTO, FN, Klimatmöte), NGOs, transnationella företag
10 Jämförande metod Fyra ambitionsnivåer: Beskriva, klassificera (ideal- och realtyper), testa hypoteser, förutsäga utfall Deduktivt eller induktivt: utgå från teorier/pröva hypoteser eller samla data för att bygga teorier Skillnader över tid (historiska processer) eller över rum? Analys förutsätter jämförelser Tre metoder: Statistisk analys och experiment: variabler, generell kunskap, hög abstraktionsnivå Korrelation, kausalitet, effektmått etc, men förutsätter stora datamängder Samband eller kausala mekanismer? Fokuserade jämförelser: många variabler men få fall att testa dem på (Small-N) Förklara skillnader i beroende variabeln med skillnader i den oberoende. Små skillnader: Most similar systems (MMS). Intuitiv regressionsanalys. (Lindbom) Eller leta likheter mellan mycket olika länder: Most different systems (MDS) design. Likheter kan implicera hög generalitet, ett samband som gäller under olika villkor. (Denk, tabell 2.4) Variation i den beroende variabeln. Undersök olika utfall, varför revolutioner inte inträffar (s 64). Mer fundamentala förklaringar. Fallstudier: förståelse av det unika (nyanser, kontext), men svårt att generalisera Studera som ett fall av någonting generellt Studera kritiska fall för att dra slutsatser. Avvikande fall. Explorativa studier eller teoriprövande (mest eller minst gynnsamma omständigheter). Jämförelser över tid: kausala mekanismer. Processer. Längre tid (historisk institutionalism), cykler (implementering) eller ingen tid (modernisering)
11 Etablerade demokratier Hur fungerar västerländsk demokrati? Vilka effekter har styrelseskicket? (Hur förändras vi av EU?) Majoritetsstyre (med minoritetsskydd) eller samlingsstyre: konsocial demokrati Leder styrelseskicket till god utveckling eller tvärtom? Bör man byta? Tvåpartisystem vs flerpartisystem. Inte bara höger-vänster Tvåpartisystem bäst för demokratins överlevnad? Lijphart om Nederländerna, men Libanon? eller Sydafrika? Horowitz betonar samverkan före val. Sartori: mittens kollaps i Weimar och Italien (?) Effekter av styrelseskicket? Weaver & Rockman: oavgjort. Lijphart: kontexten avgör, samlingsstyret är effektivare. Lewin: Debatt krävs för ansvarstagande, konflikt leder till ekonomisk effektivitet. Lipset & Rokkan: frusna konfliktlinjer. Sociala strukturer men också politiska ledare som exploaterar konflikter och vidmakthåller dem, bland annat genom policy. (Även exempel på policy som minskar konflikter.) Få nya partier och rörelser. Missnöje. Institutionella förutsättningar: proportionella valsystem fångar upp fler konfliktlinjer Mekaniska och psykologiska effekter av valsystemen. Taktikröstning. Pöva Sartoris teser på UK och Sverige: Flerpartisystem leder till radikalisering. Tvåpartisystem leder till dragning mot mitten. Synen på marknaden: UK: Negativt om kapitalismen men positivt i sakfrågor. SAP: Kapitalismen bra och dålig. Ordet socialism används inte. UK har radikalare perioder = mot Sartoris teori, men är partiprogram bra mätare? Är de tänkta att vara konsistenta eller förhandlingsdokument? Vetopunkter???
12 Nya demokratier Tre demokratiseringsvågor, men är våg en bra liknelse? Transition (etablering) och konsolidering: institutionalisering och fördjupning. Det räcker inte med regelbundna allmänna val: beteende, attityd, konstitution Tre perspektiv (tabell 4.2): Strukturer/modernisering/ekonomi (Lipset). Determinism? Tröskel? Indien vs Saudiarabien. Vilka mekanismer? Utbildningsnivå? Legitimitetsskapande? Inglehart: ekonomin ger nya värderingar. Aktörer/politik, Latinamerika. Rustow: process med förberedelse, beslut, tillvänjning. Ett spel mellan aktörer inom regering och opposition: en pakt mellan softliners och moderata. Institutionerna: konstitution och valsystem. Linz mot presidentsystem. Lijphart om samarbetsdemokrati. Uppbyggnaden av partier är viktig. Är teorierna tillämpbara på länder med stora skillnader i bakgrundsfaktorer? Konsolidering: lättare i länder med auktoritärt arv än med totalitärt. Instabila partisystem öppnar för manipulering Demokratins kvalitet (good governance): rättsstat, rättigheter, ansvarsutkrävande, responsivitet. Informella institutioner: korruption och klientelism. Tabell 4.3 och 4.4. Det civila samhället ( färgrevolutionerna ) men lågt engagemang i nya demokratier. Attityder: Missnöje med den demokratiska praktiken Tabell 4.5: fem typer av regimer Tabell 4.6: direkt och indirekt stöd Skillnad mellan stöd för demokrati som princip och praktik Fyra EU-länder (Bulgarien, Litauen, Rumänien och Tjeckien) ej konsoliderade!
13 Icke-demokratier Studera för att förstå förändring och motstånd. Livsvillkoren för många i världen. Totalitära regimer: Hanna Arendt om klassamhällets nedbrytning, extrem individualisering. Regimen kännetecknas av total dominans. Friedrich & Brzezinski ser frizoner med symboliskt motstånd, t ex familjen Auktoritära regimer: Linz: viss pluralism, mindre ideologi och mobilisering av medborgarna, sällan karismatiskt ledarskap O Donnell: byråkratisk-auktoritära regimer i Sydamerika en allians mellan företag, militär och civil byråkrati Post-totalitära regimer: - Polen under 80-talet: oppositionella grupper och rörelser, på väg mot byråkratiskt styre, motsägelser i ideologin. På väg mot ett auktoritärt styre? Sultanistiska regimer (godtycke): Personligt ledarskap, absolutism Begränsade flerpartisystem: Efter kalla krigets slut. Bland annat Ryssland, Zimbabwe och Jordanien. Viss politisk pluralism. Svaga demokratier eller milt auktoritära regimer? Sju kriterier. Stabiliteten förklaras av handlingskraft (statskapacitet) och patronage. Neopatrimoniella system: Makten koncentrerad till en person, patroner och klienter i byråkratin (förmåner köper lojalitet), statliga resurser för egen vinning. Demokratiska val kan stärka dessa regimer! Hadenius & Teorell: begränsade flerpartisystem har bäst chans att demokratiseras Hur förklara Mellanöstern: Islam? Koncentrerad rikedom? Svagt civilt samhälle, men växande roll inom t ex välgörenhet. Kvinnoprotest genom studier, sport och arbete utanför hemmet (Iran). Fack och näringsliv? (Lojala med regimen i Tunisien)
14 Överstatlig organisering Internationella organisationer som regimer: EU och NAFTA Motiv för stater att organisera sig internationellt, integration Realismen: Morgenthau: stater som rationella nyttomaximerare, samarbetsproblem. Krasner: Regimer är konvergerande normer, dvs jämviktspunkter (institutioner!). Intergovernmentalismen: Hoffman: samarbete när staterna tjänar på det (low politics). Moravcsik: stark eller svag förhandlingsposition, länderna låser in varandra genom EU. EU som spel. Förklarar nedgång och omstart. Liberalism : Keohane & Nye: aktörer styrs av idéer, staterna består av många aktörer, invävda i ömsesidiga beroenden. Wilson: Öppenhet och insyn lägger grund för fred och samförstånd. Keohane: regimer behövs. Neofunktionalism: Haas: Överstatliga organisationer formar ny lojalitet. Spridningseffekter skapar en självförstärkande process. EU som maskin. Förklarar vardag. Strukturella teorier: världsekonomin styr Konstruktivism: Hur uppstår intressen? Hur tolkas mångtydiga begrepp? Vi härmar andra, följer rutiner och roller. Man gör det rätta eller det som är gott nog. Många normer finns samtidigt. Förhandlar för att komma fram till ett gemensamt intresse. EU som samtal. Wendt: Även anarkin är socialt konstruerad. EU skapar lojaliteter och identitet.
15 EU som politiskt system Särdrag hos EU: Multilevel governance och den öppna samordningsmetoden Sui generis eller jämföras med andra polities (Hix)? Från IR till jämförande politik. Internationella organisationer kan delas in på många sätt, t ex integrationstrappan: Graden av institutionalisering (organisering): beslutskompetens, sanktionsmöjligheter, kontroll över policyprocessen Omfång (mandat, scope): typer av policyområden, involvering av särintressen, spridningseffekter Jämför EU med Nafta, Mercosur, Southern African Development Community eller med federala stater
16 EU och Nafta EU Nafta Institutionalisering Beslutskompetens Pelare 1 vs 2o3 QMV, Parlamentet FTC, konsensus, flera nationella sekretariat Sanktion Domstolen Ad hoc-paneler, nationella domstolar Policyprocessen Kommissionen m fl Länderna har initiativ Branschstandarder Omfång Policyområden Inre marknaden mm Handelshinder Särintressen Bjuds in Litet intresse Spridningseffekter Ja Nej
17 Socialt kapital Putnam om regionreform i Italien: 27 case att jämföra. Stora skillnader i genomförandet mellan nord och syd. Svårt att förklara med ekonomiska eller sociala förhållanden, partipolitik. Istället var organisationsväsendets utveckling viktigt. Förklarar även skillnader i ekonomisk utveckling. Socialt kapital är ett försök att mäta och konkretisera samarbete: Samarbete under osäkerhet: alla kan vinna men lätt att bli lurad (Fångarnas dilemma). Börjar samarbeta om man litar på att andra kommer att svara ( tillit ). Men varför fortsätter samarbetet? Normen blir självuppfyllande. Individens sociala kapital = antal sociala kontakter x graden av förtroende. Samhällets sociala kapital = mängden sociala relationer x graden av förtroende. Stor skillnad mellan länder. Korrelerat med goda egenskaper för samhällen och individer. Men hur ser orsakssambanden ut? Folkpartister (s 230)
18 Samarbetsproblemet Hur hantera the tragedy of the commons? Leviathan eller äganderätter? Ostrom om självreglerande institutioner (samarbete): Tillit, de berörda beslutar och kontrollerar. Upprepat samarbete i skuggan av framtiden : brukarna är bundna, resursen har bara ett användningsområde. Resonemanget överförs till förtroende för socialförsäkringssystemet: lita på att det inte missbrukas av andra eller av tjänstemännen. Förtroende och rättsstat. Välanpassade och högutbildade har hög tilltro ( tillit ) till andra, men svårt att förklara stora skillnader i t ex Italien Putnam: föreningslivet, men föreningar kan skapa misstro. För mycket socialt kapital i Bosnien. Styrdes av nazisterna i Tyskland. Inbördeskrig: högt socialt kapital i fraktionerna men lågt i landet. Inget samband på individnivå. Självselektionsprocess förklarar sambandet på aggregerad nivå? De som har förtroende för andra är med i föreningar. Alternativ hypotes: statens praktik och trovärdighet påverkar samarbetet/det sociala kapitalet. Rättsstaten. Kontakt med hederliga tjänstemän signalerar att de är pålitliga och att även andra medborgare kan uppträda hederligt. Korruption signalerar opålitlighet och ett behov hos andra att muta. (Axelrod m fl om varför man följer normer) Generell välfärd bygger sitt eget stöd (tillit eller egoism?)
19 Offentliga sektorns betydelse Varför större tilltro i Norden? Borde stor offentlig sektor vara negativt för förtroendet mellan människor; liten offentlig sektor öppnar för fler relationer mellan individer Jämlikhet; lika lösningar för alla skapar arenor för möten. Riktade välfärdsprogram är mindre omfördelande. Pga lägre skatt? (Lägre tilltro pga större kontroll av individer?) Styrs av kulturen eller institutionerna? Invandrare har lägre mellanmänsklig tillit, men det kan bero på utanförskap. Personer i arbete eller med hög utbildning har högre tillit, men har de arbete för att de har hög tillit? Putnam: homogena kulturer är positivt. Dock finns det homogena länder med lågt socialt kapital, t ex Frankrike. Gäller på aggregerad nivå men inte på individnivå? Andra faktorer: heterogena samhällen har mer segregering och diskriminering. Slutsats: generell välfärdspolitik i multikulturella samhällen. Men risk för bidragskultur? (Hur stödja företagande och handel?) Slutsats för biståndspolitiken: stöd det civila samhället, inte korrupta regimer, men stöder korrupta nätverk? Spårbundenhet: goda och onda cirklar
20 Statstraditioner Spårbundenhet: QWERTY, ett långsamt men överlevande tangentbord. Jfr inlåsningen med pay-as-you-go pensioner. Vilka mekanismer skapar spårbundenhet i politiken? Dyson: statstraditioner. Var finns den weberska byråkratin? Storbritannien: parlamentets makt, Magna Charta och den ärorika revolutionen Centraliering och top-down. Förvaltning genom privata uppdrag. Civil service. Resultatfokus, samförstånd, pragmatism. Common law = prejudikat/induktiv. USA: starka domstolar påverkar t ex fackens strategi (från politiken till anställningsavtalen) Tyskland: absolutism och rättsstat. Tysk-romerska riket som federation. Sen demokrati. Webersk byråkrati uttolkar lagar. Ämbetsmän. Förvaltningsrätt. Generella regler/deduktiv. Frankrike: dirigisme, Jakobinsk demokrati Skandinavien som hybrid
21 Tre exempel på spår Skillnader i implementeringen av EU-regler (Knill) Tyskland: Substantiell reglering, utsläppet i sig, förhandsprövning, legalistisk, bästa tillgängliga teknik (juridik). Större intresse, men mindre reformkapacitet. Problem att införa öppenhet och samlade miljökonsekvensbeskrivningar. UK: Proceduriell reglering, utsläppens problem, klagomålsrätt, pragmatisk/förhandling, cost-benefit-analys (ekonomi). Mindre intresse, men större reformkapacitet. Arbetsmiljöreglering i Sverige och USA (Kelman) USA: republikansk regering men mer drivande myndighet. Regler för genomförandet. Domstolsprocesser. Stort motstånd. Sverige: vänster men mjukare myndighet. Större acceptans hos företagen pga medverkan i utformningen. Överhetsstat? Skulle amerikanska företag och fack acceptera informella förhandlingar? Förutsätter stark organisering på båda sidor. Domstolar för konfliktlösning. Familjepolitik i Sverige och Tyskland CDU och subsidiaritetsprincipen: staten träder in som sista alternativ. Familjens roll. Rätt till socialhjälp. Familjen återbetalningsskyldig. Kritik mot barnomhändertagande i Sverige. Frivilligorganisationer som utförare i offentliga sektorn.
22 Skolan i Sverige och Danmark MSS: det institutionella arvet förklarar skillnaden Olika grundsyn, olika föräldrainflytande (brukarorgan): Danmark: skolan som förlängning av hemmet. Sverige: skolan som statens instrument. (Jakobinism?) Förändring 1993: Sverige har vissa föräldrastyrelser och elevmajoritet. Friskolor! Vad kan förklara skillnader i föräldrainflytande? Arbetarrörelsens styrka? Anti-auktoritär ideologi (Grundtvig mot prästerskapet. Frisinne?) Institutionellt arv? Alla skiljer mellan Danmark och Sverige! = otydligt vilken faktor som är viktigast Norge har föräldrainflytande men liknar Sverige (stark arbetarrörelse, ej Grundtvig), men har institutionellt arv som Danmark. (Kritiskt, kontrafaktiskt fall 1) Ungdomsskolan (alternativ till folkskolan år 8 och 9) i Danmark har inget institutionellt arv: inga brukarorgan. Ej heller yrkesskolor eller daghem. (Kritiskt, kontrafaktiskt fall 2) Brukarorgan uppstår bara där det redan finns en sådan tradition. Men hur uppstod den? Spårbundenhet: Bönderna representerade i riksdagen i Sverige men inte i Danmark, vilket ledde till mer statsvänlig hållning i Sverige. Fridtjuv Berg 1904 och inflytande för folkskollärarna. Centralstyrning vs. lokalt föräldrainflytande i Danmark. Under 70-talet starkare arbetsplatsdemokrati än brukardemokrati. Lärarna starkare än föräldrarna. Kommundelsnämnder viktigare än brukarorgan i Sverige. Kommunalisering men inte självstyrande skolor i Sverige. Dock rektors makt och valfrihet i Sverige. Spårbundenhet undersöks bäst med kvalitativa metoder. Vill studera hur preferenser förändras över tid, ej konstanthålla. En systematisk jämförelse, varken för generellt eller för unikt.
23 Migration: förändring över tid Immigrationspolitik och flyktingpolitik. Nyttomaximering och rättigheter. Flyktingkonventionen. Arbetskraftsinvandring, anhöriginvandring, asylsökande. Justera definitionerna. EU och asylinvandringen. Guiraudon & Joppke: dilemmat att balansera mellan internationell rätt och arbetskraftsbehovet/väljarkårens inställning. Gränskontroll: intern/extern, direkt, indirekt. Förändring 1993/99 (s 295). Stor skillnad i politik mellan 1993 (Bosnien) och 1999 (Kosovo): mer än tio gånger så många togs emot första gången. Varför? Ny Demokrati Ansökan om EU-medlemskap Visumkrav Schengen Minskat bidrag till UNHCR. Immigrationen beskrivs som hot mot samhället. Asyl som flykting eller skyddsbehov. Uppehållstillstånd begränsat. Tillfälligt skydd. Ökning från Kosovo/färre kurder. Multilateral hantering. Nedgång trots bättre inrikespolitiskt läge Perspektivskifte: från internationell solidaritet till säkerhetshot.
24 Välfärd Institutionernas utformning får effekter på individer och politik. Variabelansats med makrojämförelser. Partipolitiken förklarar skillnader i utformning (?). Välfärd = livsvillkor (ej ekonomi), men olika uppfattningar om vad som utgör det goda livet. Effekter på individnivå: ofärd/fattigdom (absolut och relativ). Resurser och handlingsutrymme: svårt att mäta båda. Ej graden av tillfredsställelse, lycka: aspirationsnivåer Får insatserna önskade effekter eller bieffekter? Fokusera på de behövande? Skapar motsättning mellan två grupper. Omfördelningsparadoxen: generell modell leder till högre belopp. Sverige har högre omfördelningseffekt än Australien trots ett mer generellt system. Sverige lägger stor del på behovsprövade bidrag (bostadsbidrag). Storlekshypotesen: större belopp leder till hög utjämning Den skeptiska hypotesen: medelklassen driver fram och gynnas av stor välfärdsstat Den institutionella hypotesen: hopkoppling av medelklassen och de mindre bemedlade är bäst
25 Fyra modeller Korporativ modell (Bismarck): För de yrkesverksamma, organiserat via yrkesgrupper (korporationer). Jfr frivilliga statsunderstödda kassor Behovsprövning: t ex de första pensionssystemen Grundtrygghet (Beveridge): universella system med grundtrygghet Standardtrygghetsmodell: koalition med medelklassen
26 Vad säger data? The Social Citizenship Indicator Program, SCIP (vid SOFI) och LIS LIS: inkomsternas sammansättning och hushållens sammansättning. Individen som analysenhet. Fattigdomskvot. Familjepolitik och barnfattigdom: manlig försörjare eller två försörjare (både/och eller inget). Tvåförsörjarstöd eller allmänt familjestöd. Generöst familjestöd eller låg andel ensamföräldrar minskar fattigdom bland barn. Men tvåförsörjarstöd tycks vara bättre Arbetslöshetsförsäkring och fattigdom: täckningsgrad, ersättningsnivå, varaktighet. Kontrollera för effekter av andra program. Ersättningsnivån är viktigast. Nedskärningar ökar fattigdomsrisken. Behovsprövade förmåner är också viktiga. Inkomstrelaterade ersättningar har bättre effekt på fattigdomen än enhetsbelopp. Ålderspension och fattigdom: grundtrygghet eller inkomsttrygghet (2x2). Slutsats? Många andra faktorer påverkar resultaten. Arbetarpension hög i Tyskland m fl. Grundtrygghet. Hög inkomsttrygghet tränger ut privata pensioner.
27 Reflektioner om metoden Typologier har fördelar, men variabelansats utnyttjar mer information. Förutsätter mycket information. Annars kan Ragins sanningstabeller användas. Dock problem med determinism; sannolikheter är bättre. Lär av andra, men ta hänsyn till kontexten.
Politiska system i jämförande perspektiv. Bo Persson, Linköpings universitet
Politiska system i jämförande perspektiv Bo Persson, Linköpings universitet Varför studera andra länder? Lära av andra, förstå andra, umgås med andra Djupare självförståelse, lägger grund för förändring
Läs merPolitiska system i jämförande perspektiv. Forskning om institutioners betydelse
Politiska system i jämförande perspektiv Forskning om institutioners betydelse Jämförande metod Fyra ambitionsnivåer: Beskriva, klassificera (ideal- och realtyper), testa hypoteser, förutsäga utfall Deduktivt
Läs merPolitiska system i jämförande perspektiv. Jämförande policy
Politiska system i jämförande perspektiv Jämförande policy Uppläggning Vad är policy? Vikten av historien: spårbundenhet och statstraditioner Några exempel Analys av välfärdspolitik Logiker i jämförande
Läs merPolitiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 3) Contemporary European Politics Lars Niklasson Linköpings universitet
Politiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 3) Contemporary European Politics Lars Niklasson Linköpings universitet Innehåll 1. Introduktion, analysredskap och utvecklingslinjer (Magone 1-3)
Läs merKan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme
Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme Bakgrund Utvecklingen av de europeiska välfärdsstaterna Historiskt perspektiv Bismarck och den korporativa kontinentaleuropeiska modellen
Läs merPolitiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 5) Contemporary European Politics Lars Niklasson Linköpings universitet
Politiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 5) Contemporary European Politics Lars Niklasson Linköpings universitet Innehåll 1. Introduktion, analysredskap och utvecklingslinjer (Magone 1-3)
Läs merPolitik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt
Vad är politik? Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt Alla kan tyvärr inte få det precis som de vill - KOMPROMISSER
Läs merDemokrati medborgardialog och governance
Demokrati medborgardialog och governance 8 februari 2017 Innehåll Demokrati i förändring Analys och slutsatser Governance Kritik mot medborgardialog Demokratiteori Demokrati i förändring Problem idag Färre
Läs merDet svenska politiska systemet. Politik och förvaltning
Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett
Läs merJämförande politik och förvaltning (Statskunskap 2) LARS NIKLASSON, LINKÖPINGS UNIVERSITET VT 2010
Jämförande politik och förvaltning (Statskunskap 2) LARS NIKLASSON, LINKÖPINGS UNIVERSITET VT 2010 Kursen består av sju seminarier Intro: Frågor och metoder i jämförande politik Värden och konfliktlinjer
Läs merÖverenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del
Läs merUtveckling i Mellanöstern: Utmaningar i framtiden. Leif stenberg, centrum för Mellanösternstudier, Uppsala, 26 januari, 2015
Utveckling i Mellanöstern: Utmaningar i framtiden Leif stenberg, centrum för Mellanösternstudier, Uppsala, 26 januari, 2015 Kolonialism från 1800-tal McMahon-Hussein breven Balfour deklarationen Sykes-Picot-avtalet
Läs merPolitiska system i jämförande perspektiv
Politiska system i jämförande perspektiv Introduktion, analysredskap och utvecklingslinjer (J.Magone kap 1-3) 1 Innehåll kursen Introduktion, analysredskap och utvecklingslinjer (JM 1-3) Sammanflätningen
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merEtt Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning
Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 2. Teoretiska perspektiv: Realism och liberalism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är en teori och vad ska vi ha den till? Vad menas med en teori? En uppsättning
Läs meren hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Läs merDemokratipolitiskt program
Demokratipolitiskt program 2017 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21 23 april 2017 i Stockholm. Programmet behandlar Centerstudenters syn på staten och demokratin samt redogör
Läs merBilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet?
Bilder av 1920-talet Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? George Grosz Kapitalismens största kris: depressionen Börskrasch 29 oktober
Läs merPerspektiv och teorier i internationell politik
Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den
Läs merDnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott
Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse
Läs mer8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa
8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa Innehåll 1. Inledning g Li Bennich-Björkman al Paula Blomqvist Globaliserad ekonomi och europeisk integration 9 Mellan folkhem
Läs merIntegration, mainstreaming, likabehandling och riktade åtgärder Fyra nyanser av grått i åtta länder BENNY CARLSON GABRIELA GALVAO TOBIAS SCHÖLIN
Integration, mainstreaming, likabehandling och riktade åtgärder Fyra nyanser av grått i åtta länder BENNY CARLSON GABRIELA GALVAO TOBIAS SCHÖLIN Syfte Kort översikt av integrationspolitiken i några länder
Läs merInternationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen
Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider
Läs merIn- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.
Tabeller över Sveriges befolkning 2007 Befolkningsförändringar in- och utvandring In- och utvandring Under år 2007 invandrade 99 485 personer till Sverige. Det innebär att invandringen, som slog rekord
Läs merSverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.
EU PÅ 10 MINUTER Sverige i EU Sverige är en av 28 medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige samarbetar
Läs merEuropeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation?
Europeiska Unionen Historia 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? EKSG Dämpa möjligheter till konflikter Kotroll av råvaror som kriget kräver Kol
Läs merGamla tentor Svenska samhällsförhållanden 2
Gamla tentor Svenska samhällsförhållanden 2 Fråga 1 (10 p) Sociologisk forskning om utbildning har under senare årtionden uppmärksammat en trend där pojkar generellt presterar sämre än flickor, vilket
Läs merMigration, integration och EU. MSoP Ht 2008 Föreläsningarna 10 och 11 Gunnar Myrberg
Ettförändrat Sverige och ettförändrat Europa: Migration, integration och EU MSoP Ht 2008 Föreläsningarna 10 och 11 Gunnar Myrberg Disposition Migration och integration EU som politiskt system EU:s historia
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Läs merUNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM
UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder
Läs merSVERIGE FÖRNYAT. UN i VERSlTÄTSBiBLlOTHEK KIEL - ZENTRALBI8U0THEK - ETT FORSLAG TILL SVENSKA FOLKET OM EN BÄTTRE DEMOKRATISK ORDNING LEIF V ERIXELL
SVERIGE FÖRNYAT ETT FORSLAG TILL SVENSKA FOLKET OM EN BÄTTRE DEMOKRATISK ORDNING UN i VERSlTÄTSBiBLlOTHEK KIEL - ZENTRALBI8U0THEK -. AV LEIF V ERIXELL INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning ii Konstitutionens
Läs merSamhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Läs merSamhällskunskap. Ämnets syfte
Samhällskunskap SAM Samhällskunskap Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga
Läs merFörvaltningstraditioner. Karlsson kap 7
Förvaltningstraditioner Karlsson kap 7 1 2 Globalisering New Public Management har spritt sig över hela västvärlden Men det betyder inte att offentlig förvaltning ser likadan ut över hela världen Skillnaderna
Läs merÖverenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun
Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs mersamverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen
ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,
Läs merEU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet
EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar
Läs merÄr demokrati och utveckling ömsesidigt förstärkande? Ett exempel från Tanzania
Är demokrati och utveckling ömsesidigt förstärkande? Ett exempel från Tanzania Jonas Ewald Lektor, freds och utvecklingsstudier, Linnéuniversitetet Presentation på seminariet Svenskt bistånd mot nya mål?
Läs merSOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson
SOM-rapport nr 9:13 SOM Västsvenska trender Väst-SOM-undersökningen 1998-8 Susanne Johansson Lennart Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Figur 1 Upplevd geografisk hemhörighet 1998-8
Läs merSamråd om en europeisk arbetsmyndighet och ett europeiskt socialförsäkringsnummer
Samråd om en europeisk arbetsmyndighet och ett europeiskt socialförsäkringsnummer 1. Om dig Vem svarar du som? Privatperson På jobbets eller en organisations vägnar Förnamn Efternamn Mejladress Var bor
Läs merIrans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.
Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...
Läs merPolicy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Policy mot våldsbejakande extremism Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2016:392 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merKulturen och den politiska styrningen. Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016
Kulturen och den politiska styrningen Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016 Armlängdsprincipen För att politikerna inte ska kunna styra innehållet i kulturverksamheten fastställer den
Läs merMetoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet
Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem
Läs merFörvaltningen och demokratin
Förvaltningen och demokratin Förvaltningspolitik 1.11.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan Upplägg Hur rättfärdigas förvaltningen i ett demokratiperspektiv? Alternativa styrningsideal Problemen idag
Läs merDialog Social tillit/självbild/ Exkluderingens identitet Främjande och förebyggande Medskapande dialog. Politisk dimension
Krig (organiserat våld) är politikens fortsättning med andra medel Clausewitz Politisk dimension Demokrati Politikens arena konflikthantering Dialog Social tillit/självbild/ Exkluderingens identitet Främjande
Läs merENKÖPINGS KOMMUN Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN.
ENKÖPINGS KOMMUN 2016 Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN Enköping 1 Enköping 2 Innehåll Demokratibarometern... 4 Så här genomförs Demokratibarometern...
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merFrivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg
Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Några utgångspunkter I Sverige i världen det civila samhället en samhällssfär frivilligsektor/ideell
Läs merDemokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006
Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006.Projektets övergripande problem.projektets resultat.projektets publikationer och medarbetare .Grundidé: Få till
Läs merÖverenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur
Läs merUtvecklingskluster. Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015
Utvecklingskluster Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015 www.pillarsofprosperity.info Utvecklingskluster Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Luxemburg vs. Liberia
Läs merInnehåll av ideell söndag 16 okt Dialog dialogism - Föreningsdemokrati
Innehåll av ideell söndag 16 okt 10 13 - Dialog dialogism - Föreningsdemokrati Dialog dialogism Enbart i dialogens mest förädlade form dialogism kan djup förståelse nås om viktiga ting enligt Platon (428
Läs merRegionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid
Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet Ulrika.Winblad@pubcare.uu.se Misslyckad
Läs merFolkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund
Folkmängd i Skellefteå - efter utländsk bakgrund Beskrivning av statistiken - Bild 1 Födelseland Födelseland anger det land där personen är född. Födelselandets benämning hänförs till förhållandena vid
Läs merEtt naturligt steg för Sverige. Dags för euron
Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed
Läs merÖverenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun
Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.
Läs merEU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER
EU-VALET 2019 EU PÅ 10 MINUTER Det här är EU Sverige är en av 28 * medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige
Läs merPartiledardebatt i riksdagen - inledningsanförande av Ulf Kristersson 11 oktober
Partiledardebatt i riksdagen - inledningsanförande av Ulf Kristersson 11 oktober Om ett år är det val i Sverige. Och jag tror att vi fram tills dess måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. För
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 4. Internationell säkerhet, maktbalans och kollektiv säkerhet Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Att definiera säkerhet Ett i grunden omstritt begrepp. Konsensus kring
Läs merKriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål
Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,
Läs mer2/2/2017. Våldsregimer: Mäns strukturella våld. Innehåll. Våldets kontexter I: Mäns överordning
Våldsregimer: Mäns strukturella våld Sofia Strid Lektor i statsvetenskap, docent i genusvetenskap Örebro universitet sofia.strid@oru.se Innehåll 1. Våldets kontexter 2. Våldspraktiker 3. Våldskonceptualisering
Läs merSamverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft?
Samverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft? LARS NIKLASSON, BITRÄDANDE PROFESSOR STATSVETENSKAP, LINKÖPINGS UNIVERSITET Den märkliga regionfrågan ÖVERGRIPANDE FRÅGOR:
Läs merSkillnader mellan olika kommunsystem
Skillnader mellan olika kommunsystem Förvaltningspolitik 22.11.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan Summa summarum: Kommunerna ett viktigt uttryck för hur det politiska systemet fungerar i stort
Läs merSamverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft?
Samverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft? LARS NIKLASSON, BITRÄDANDE PROFESSOR STATSVETENSKAP, LINKÖPINGS UNIVERSITET Den märkliga regionfrågan SYFTET: Behövs regioner
Läs merJan Torége E-post: Telefon: Blogg:
Jan Torége E-post: socialtkapital@gmail.com Telefon: 070-359 18 60 Blogg: www.socialtkapital.nu Den gyllene regeln Gör mot andra som du själv vill bli behandlad Man kan inte var nog försiktig Definitioner
Läs merALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN
OM ALLA I FÖRSTA HAND TÄNKER PÅ SIG VEM SKA DÅ SE TILL HELHETEN? ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN UR ETT STATSVETENSKAPLIGT PERSPEKTIV HELENA STENSÖTA, DOCENT PHD STATSVETENSKAP GÖTEBORGS
Läs merEU i din vardag. EU påverkar allas vardag.
EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet
Läs merReviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Läs merNeorealism. Marco Nilsson
Neorealism Marco Nilsson Neorealism (staternas agerande kan förklaras av andra omständigheter, inte människans natur) Viktiga teoretiker Kenneth Waltz. Theory of International Politics 1979 Robert Gilpin.
Läs merKommundirektörsföreningen
Kommundirektörsföreningen 11 november Stockholm Rolf Solli Styrningens form och ansikte Med flera 1 Modell (Till att börja med) Kontext Utveckling Forskning Praxis Kommundirektörer Utbildning En resumé
Läs merDet svenska politiska systemet. Välfärdsstat och neutralitetspolitik
Det svenska politiska systemet Välfärdsstat och neutralitetspolitik Uppläggning Den svenska välfärdsstaten: Karaktäristiska drag Några centrala beslut Svensk neutralitetspolitik Kännetecken, principer
Läs merUTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014
Läs merDet svenska politiska systemet. Demokratisering och parlamentarismens genomslag
Det svenska politiska systemet Demokratisering och parlamentarismens genomslag Centrala aspekter i utvecklingen av den moderna staten - Centralisering vs decentralisering - Kungamakt vs oligarki vs folkmakt
Läs merFLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS
FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS PRESIDIEKONFERENS 2015-11-27 Christina Johannesson, CAJalma AB Var det bättre förr? Uppåt, nedåt, utåt EU Globalt Utbildningsnivå Digital kunskap Entreprenörskap Marknaden
Läs merArbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den 13 januari 2016
Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den Institutet för social forskning, Stockholms universitet Långsiktiga utvecklingsmönster 1 Befolkningsförändring och arbetskraftsdeltagande
Läs merOrganisation Civilekonomprogrammet år 1
Organisation Civilekonomprogrammet år 1 Organisationsutveckling Förändring och lärande i organisationer Birgitta Sköld HT-2011 IEI/Företagsekonomi Linköpings Universitet Syftet med dagens föreläsning Presentera
Läs merCentrum för Iran Analys
Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade
Läs merFOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015
FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 Hur påverkas välfärden av relationen mellan staten och kommunerna -vilken roll spelar politiken för vår välfärd? Hans Karlsson Kommuner, landsting och regioner 290
Läs merSjukförsäkring, hälsa och välfärd ur ett statsvetenskapligt perspektiv
Sjukförsäkring, hälsa och välfärd ur ett statsvetenskapligt perspektiv Helena Stensöta, docent Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet 15 maj 2013 Översikt Intro: Varför behöver en generell
Läs merSamhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer
Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens
Läs merMigrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige
Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd
Läs merSAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management
SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.
Läs merEn överenskommelse mellan staten och den ideella sektorn i Sverige: framväxt, status och framtida utmaningar
En överenskommelse mellan staten och den ideella sektorn i Sverige: framväxt, status och framtida utmaningar HÅKAN JOHANSSON (SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET), PRESENTATION CIFRI (CPH) KONFERENS APRIL
Läs merDiagram 6 In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 267. Tusental 100. Invandrare.
Tabeller över Sveriges befolkning 2004 Befolkningsförändringar in- och utvandring In- och utvandring Under 2004 invandrade totalt 62 028 personer till Sverige vilket är något färre än året innan. Totalt
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 S2-indikatorn Irland Grekland Luxemburg Storbritann Slovenien Spanien Litauen Rumänien Cypern Slovakien
Läs merSammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från
Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen
Läs merKommunerna i det politiska systemet
Kommunerna i det politiska systemet Förvaltningspolitik 21.11.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan Uppläggning Varför är den kommunala självstyrelsen viktig? Historisk utveckling Den kommunala självstyrelsens
Läs merPolicyprocesser och implementering av policy Inledning till en tvärvetenskaplig diskussion
Policyprocesser och implementering av policy Inledning till en tvärvetenskaplig diskussion Åsa Boholm Forskarworkshop i Pathways Tema: Policyprocesser, regelverk, lokalisering, markanvändning etc. Tisdagen
Läs merKlass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009
Klass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009 Maria Oskarson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Demokrati bygger på allas lika möjligheter att delta Detta innebär att strukturella
Läs merDokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010
Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.
Läs merKonjunkturrådets rapport 2018
Konjunkturrådets rapport 2018 Finansminister Magdalena Andersson 17 januari 2018 Finansdepartementet 1 Bra och viktig rapport Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige är låg i ett internationellt perspektiv,
Läs merDet svenska politiska systemet. Regering och statsförvaltning
Det svenska politiska systemet Regering och statsförvaltning Uppläggning Regeringsbildning Regeringen och regeringskansliet Regeringens arbete: beredning av beslut Den offentliga förvaltningen: det svenska
Läs merDemokrati. Folket bestämmer
Demokrati Folket bestämmer Demokratins grundpelare Alla människors lika värde Regelbundna och allmänna val Rättssäkerhet Fri opinionsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet Majoritetsprincipen Hänsyn
Läs merKAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN
KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN 1 För att kunna gå vidare måste vi veta var vi befinner oss just nu Är vi framgångsrika eller bara bra eller.. 2 VARFÖR BRY SIG OM OMVÄRLDEN? BEROENDE
Läs merFolkhögskolornas arbete för global rättvisa
FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas
Läs merSveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring
Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring Öppen föreläsning vid Försvarshögskolan 2011-01-25 av Jacob Westberg Tre analysnivåer i studiet av internationell politik System Maktfördelningen (uni-,
Läs mer