Gamla tentor Svenska samhällsförhållanden 2

Transkript

1 Gamla tentor Svenska samhällsförhållanden 2 Fråga 1 (10 p) Sociologisk forskning om utbildning har under senare årtionden uppmärksammat en trend där pojkar generellt presterar sämre än flickor, vilket bl.a. visar sig i deras betyg. Det är först på senare tid som s.k. låg- eller underpresterande pojkar hamnat i fokus för pedagogernas och skolpolikernas intresse. Flickor presterar numera bättre än pojkar på alla stadier i skolan, och denna skillnad verkar bli större. Skillnader mellan skolprestation har också en koppling till social klasstillhörighet. Redogör för Bourdieus olika former av kapital och diskutera hur vi utifrån dessa begrepp kan förstå olikheter i skolprestation bland elever kopplat till exemplet ovan. Fråga 2 (10 p) Samhällsproblem hanteras på principiellt skilda sätt inom olika välfärdspolitiska system. Sociologen Esping-Andersen beskriver tre välfärdsregimer/modeller: social-demokratisk, konservativ-korporativ samt liberal. A) Redogör för viktiga skillnader mellan dessa tre modeller B) Beskriv och diskutera hur den liberala respektive socialdemokratiska välfärdsmodellen skiljer sig gällande synen på samhällets ansvar och åtgärder mot fattigdom och ekonomiska orättvisor. Fråga 3 (10 p) Under en längre tid, efter den senaste s k finanskrisen, har den svenska kronans (SEK) värde gentemot bl a USdollar ($) och euron ( ) fallit, men de allra senaste veckorna har SEK-värdet stigit något igen. a) Diskutera tänkbara orsaker till denna utveckling för SEK-kursen (både fallet och stigningen)! (4 p) b) Diskutera och förklara konsekvenserna av SEK-fallet för svenska: *konsumenter *näringsliv/producenter *arbetslösheten Hur påverkas olika grupper bland konsumenter/producenter/sysselsatta av ett fallande värde på den egna valutan, positivt och negativt? (6 p)

2 Fråga 4 (10 p) a) Visa och förklara varför följande s k marknadsimperfektioner innebär bristande effektivitet i en marknadsekonomi: *externa effekter *bristande konkurrens (monopol) *kollektiva nyttigheter (varor) (6 p) b) Som bekant (? Innebär det s k paretokriteriet att samhällets välfärd ökar om åtminstone någon får det bättre (ökad nytta) utan att någon annan får det sämre (lägre nytta). Diskutera relevansen och användbarheten av detta kriterium! (4 p) Fråga 5 (6p+4p) a) Med Maastrichtfördraget introducerades något som kallas för "pelarstrukturen". Vilka tre pelare består denna struktur av? Vad är det som ingår i var och en av dessa? b) Det finns en många olika institutioner i den Europeiska unionen. Kommissionen och Ministerrådet är några. Redogör för var och en av dessa två. Vad är det för personer som sitter där och vad är institutionernas främsta uppgift? Det finns också en betydande skillnad mellan dessa, vilken är den? Fråga 6 (5p+5p) a) Vad är det för huvudsakliga skillnader mellan en federation och en enhetsstat? Hur är parlamentet vanligen organiserat i en federal stat? Hur kan vi utifrån de ovan nämnda begreppen beskriva följande länder: USA, Frankrike, Storbritannien och Tyskland. b) Makten kan balanseras och delas utifrån olika principer. Tre sådana principer är parlamentarism, presidentialism och Semi-presidentialism. Beskriv var och en av dessa principer vad gäller hur makten kontrolleras och delas upp mellan olika politiska institutioner. Vilka principer tillämpas i USA, Frankrike, Storbritannien och Tyskland? Tentamen för kursen Svenska samhällsförhållanden II, Lördagen den 14 februari 2009 klockan 8-12 Fråga 1 (10 p) Både Marx och Bourdieu menar att den position (klasstillhörighet som en individ har i samhället) påverkar dennes sätt att tänka och handla. Redogör för hur de båda teoretikerna ser på begreppet klass samt diskutera skillnaderna och likheterna mellan deras respektive sätt att se på hur vi påverkas av vår klassbakgrund.

3 Fråga 2.(10 p) Redogör för de tre olika välfärdsmodeller som Giddens tar upp samt diskutera hur de skiljer sig i synen på samhällets ansvar och åtgärder gentemot fattigdom och sociala orättvisor. Fråga 3 (4p+4p+2p) a) Det finns fyra standardiserade beslutsförfaranden för att besluta om lagar inom EU. Vilka är dessa fyra, vad kännetecknar dem och i vilket av dessa ges parlamentet mer makt än i de andra? b) Jonas Tallberg tar i boken EU:s politiska system upp två olika tänkbara perspektiv genom vilka EUs utveckling kan förstås och förklaras. Vilka är dessa två och vad innebär var och ett av perspektiven? c) Vad är ministerrådet respektive Europeiska rådet? Vad skiljer dessa institutioner år? Fråga 4 (4p+6p) a) I boken Utländska politiska system presenteras två grundtyper av valsätt utifrån hur mandaten fördelas, nämligen pluralitets-/majoritetsvalsättet samt proportionella. Var innebär dessa och vad skiljer dem åt. Exemplifiera även med länder, för respektive valsätt. b) Makten kan ordnas och delas utifrån olika principer. De tre absolut vanligaste principerna är: parlamentarism, presidentialism och Semi-presidentialism. Beskriv var och en av dessa principer. Försök att svara på frågorna om vem/vilka som innebar makten och huruvida de är folkvalda, hur makten delas upp eller kontrolleras. Exemplifiera sedan med länder för var och en av dessa principer. Fråga 5 (10 p) Diskutera vilken betydelse begreppen förväntningar (om framtida utveckling) och förtroende har för ekonomiskt beteende och ekonomisk utveckling! Fråga 6 (10 p) Redogör för innebörden av exkluderbarhet, rivalitet, äganderätt och transaktionskostnader och deras betydelse för marknaders funktionssätt!

4 Svenska samhällsförhållanden 2, hp, torsdag 20 januari 2011 Betygsgränser: Max: 60 poäng. Gräns för G: 33 p, varav minst 7 p på varje del Gräns för VG: 45 p, varav minst 7 på varje del Del: Nationalekonomi: Fråga 1 Två övergripande mål för ekonomisk politik är låg inflation (stabilt penningvärde) och låg arbetslöshet. Diskutera möjligheter/svårigheter att samtidigt uppnå dessa mål för en liten öppen ekonomi som Sverige! (10 p) Fråga 2 a) Visa och förklara varför följande s k marknadsimperfektioner innebär bristande effektivitet i en marknadsekonomi: *externa effekter *bristande konkurrens (monopol) *kollektiva nyttigheter (varor) (6 p) b) Som bekant (?) innebär det s k paretokriteriet att samhällets välfärd ökar om åtminstone någon får det bättre (ökad nytta) utan att någon annan får det sämre (lägre nytta). Diskutera relevansen och användbarheten av detta kriterium! (4 p) Del: Sociologi: Fråga 3 Inom sociologin talas det ofta om inkluderings- och exkluderingsprocesser (inneslutning och uteslutning) på olika sätt bland individer och grupper. Detta kan förstås på flera olika analytiska nivåer. A) På vilket sätt anser Goffman att stigmatiserade personer kan bli exkluderade? Ge också exempel på hur detta syns i interaktion. (5 p) B) Vilka olika typer av stigman skriver Goffman om i Stigma Den avvikandes roll och identitet? (5 p)

5 Fråga 4 Beskriv utifrån Giddens Sociologi hur vi kan förstå relationer mellan olika grupper/kategorier av människor (t ex grundat på kön, etnicitet, sexualitet, religion) utifrån begreppen minoritet, fördomar och mångfald. (10 p) Del: Statsvetenskap: Fråga 5 David Easton hävdar att politik i slutändan handlar om fördelning av olika värden i samhället, vilket kräver någon form av legitimitetsgrund för att medborgarna ska acceptera de beslut som fattas. a. Demokrati är en sådan legitimitetsgrund där de demokratiska politiska systemen kan beskrivas som konsensus- eller konfliktorienterade. Beskriv skillnaderna mellan ett konsensus- och konfliktorienterat demokratiskt politiskt system. (4 p) b. Ge ett exempel på ett land vars politiska system kan beskrivas i termer av konfliktorienterat och ett annat som kan beskrivas i termer av konsensusorienterat. Motivera din val. (3 p) c. Ge exempel på två länder där den huvudsakliga legitimitetsgrunden i det politiska beslutsfattandet inte är demokrati. Vad har de länderna för huvudsakliga legitimitetsgrunder istället? (3 p) Fråga 6 Dagens EU är ett resultat av en lång historisk utveckling med utvidgat samarbete mellan flera europeiska länder. a. EU:s ursprung bottnar i en idé relaterad till fred och välstånd i Europa. Beskriv grunderna i den idén och hur den idén är kopplad till det område som utgör kärnan i EU-samarbetet. (3 p) b. Vilka två huvudargument användes till att motivera varför Sverige under lång tid skulle stå utanför EG/EU? (2 p) c. Den formella beslutandemakten i EU är uppdelad mellan tre olika institutioner. Beskriv vilka intressen de tre institutionerna förväntas representera i EU. (2 p) d. Vilka formella huvudsakliga uppgifter (makt) har de tre lagstiftande institutionerna i lagstiftningsprocessen. (3 p)

6 Svenska samhällsförhållanden 2, hp, lördag 19 februari 2011 Betygsgränser: Max: 60 poäng. Gräns för G: 33 p, varav minst 7 p på varje del Gräns för VG: 45 p, varav minst 7 p på varje del Om du vid tidigare tentamen hade minst 12 p på en del ger detta G för denna del, och du kan välja att inte skriva den delen på omtentan. I så fall kan man endast få G för hela kursen, oavsett hur bra man skriver de omtenterade delarna. Del: Nationalekonomi: Fråga 1 a) Redogör översiktligt för innebörden av ett lands försörjnings- och bytesbalans. (5 p) b) Vilka orsaker kan det finnas till att ett land har underskott i sin bytesbalans och vilka konsekvenser har ett sådant underskott på kort och lång sikt? (5 p) Fråga 2 Antag att ett land har en hög arbetslöshet och lågt kapacitetsutnyttjande. Diskutera vilka möjligheter som finns att avhjälpa detta problem genom ekonomisk politik samt de svårigheter som kan vara förknippade med detta! (10 p) Del: Sociologi: Fråga 3 Inom sociologin talas det ofta om inkluderings- och exkluderingsprocesser på olika sätt bland individer och grupper. Goffmans Stigma handlar om situationer som stigmatiserade personer kan hamna i. C) Vad menar Goffman att ett stigma är? (5 p) D) Ange några sätt som stigmatiserade personer kan bli exkluderade på utifrån Goffman. Ge också exempel på hur detta syns i interaktion. (5 p) Fråga 4 Giddens skriver i Sociologi bland annat om religionens roll i det moderna samhället och om mångfald och integration. a) Redogör för ett sociologiskt perspektiv på religioner. (5 p) b) Beskriv några modeller för etnisk integration utifrån Giddens bok. (5 p)

7 Del: Statsvetenskap: Fråga 5 Makt och demokrati i olika utländska politiska system a. Iran har allmänna val till såväl parlamentet och presidentämbetet men beskrivs ändå i Lindahl som en stat med svaga/bristfälliga demokratiska institutioner. Vilka aspekter av det Iranska politiska systemet är det som gör att landet inte anses vara en demokrati i traditionell västerländsk mening? (3p) b. Hur motiverar de iranska ledarna (och den rådande konstitutionen) de begränsningar som finns på folkets möjligheter att välja sina politiska ledare? Vilken är den grundläggande legitimitetsgrunden i det Iranska politiska systemet?(2p) c. Ryssland har också allmänna val till såväl parlamentet och presidentämbetet men beskrivs ändå i Lindahl som en stat med svaga/bristfälliga demokratiska institutioner. Vilka aspekter av det ryska politiska systemet är det som gör att landet inte anses vara en demokrati i traditionell västerländsk mening? (3p) d. USA har en president snarare än en statsminister. Vilka huvudsakliga skillnader finns det mellan presidentämbetet i USA och statsministerämbetet i Sverige? Hur väljs dem och vilka möjligheter har de att lägga in veto mot de lagar som parlamenten beslutar om? (2p) Fråga 6 Makt och demokrati i EU. a. Europeiska rådet är en EU-institution med stor makt trots att den inte har någon formell beslutanderätt i lagstiftningsärenden. Vilka sitter med i rådet och vilken är rådets grundläggande funktion? (3 p) b. EU-domstolen är en annan EU-institution med stor makt trots att de inte har någon formell beslutanderätt i lagstiftningsärenden. Vilka sitter med i EUdomstolen och vilken är domstolens grundläggande funktion? (3p) c. Jonas Tallberg beskriver tre modeller/alternativ för EU:s framtid. Ett av alternativen är en fortsättning på kompromissen med en komplex flernivådemokrati. Beskriv innebörden i de båda andra alternativen (konfederation & federation) och vad det skulle får för konsekvenser för demokratin inom EU samt de enskilda medlemsstaternas självständighet. (4 p)