Lissabonfördraget. Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lissabonfördraget. Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen?"

Transkript

1 Lissabonfördraget Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen?

2 Hur ändrar Lissabonfördraget Europeiska unionen? Lissabonfördraget undertecknades i Lissabon den 13 december 2007 Fördraget trädde i kraft den 1 december 2009 Lissabonfördraget gör unionens beslutsfattande effektivare förnyar institutionernas roller och uppgifter skapar klarhet i befogenhetsdelningen mellan unionen och medlemsstaterna förstärker de demokratiska principerna och medborgarnas grundläggande rättigheter ökar öppenheten i unionens verksamhet 2

3 Bakgrund till fördragsreformen De reformer som ingår i Lissabonfördraget började förberedas redan 2001 Vid regeringskonferensen som avslutades 2004 godkände medlemsstaterna fördraget om upprättandet av en konstitution för Europa Avsikten var att det konstitutionella fördraget skulle ersätta de gamla fördragen och därmed förenkla fördragssystemet 3

4 Bakgrund till fördragsreformen I folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna 2005 röstade en majoritet av medborgarna mot en ratificering av det konstitutionella fördraget Två års tankepaus I juni 2007 beslutade Europeiska rådet att avstå från de konstitutionella egenskaperna i det konstitutionella fördraget (t.ex. flaggan) De institutionella reformer som man hade kommit överens om beslutade man behålla i stora drag 4

5 Bakgrund till fördragsreformen Den nya fördragstexten undertecknades i Lissabon den 13 december 2007 I Finland godkände riksdagen fördraget den 11 juni 2008 med rösterna Ålands lagting gav den 25 november 2009 sitt samtycke till fördragets ikraftträdande 5

6 Bakgrund till fördragsreformen Irland som enda EU-land ordnade en folkomröstning om fördraget 1. I folkomröstningen den 12 juni 2008 förkastades fördraget med 53,4 % emot och 46,6 % för EU-ledarna beslutade om rättsliga garantier för Irland avseende skattepolitik, rätten till liv, utbildning och familjen samt Irlands traditionella neutralitetspolitik Irland höll en ny folkomröstning om Lissabonfördraget den 2 oktober Fördraget godkändes med rösterna 67,1 % för och 32,9 % emot 6

7 Bakgrund till fördragsreformen Tjeckien deponerade som sista medlemsland sitt ratifikationsinstrument den 13 november 2009 Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 Fördraget ersatte inte utan bara ändrade de tidigare fördragen 7

8 Europeiska unionens grundfördrag Europeiska kol- och stålgemenskapen Parisfördraget 1951 Europeiska ekonomiska gem., EEG Romfördraget 1957 Europeiska atomenergigemenskapen Romfördraget 1957 Europeiska gemenskaperna EG Fusionsfördraget 1965 Europeiska enhetsakten 1986 Europeiska unionen EU Maastrichtfördraget 1992 Amsterdamfördraget 1997 Nicefördraget 2001 Lissabonfördraget 8

9 Vad ändrades? 9

10 Unionen som juridisk person I och med Lissabonfördraget blev Europeiska unionen en juridisk person Uppdelningen mellan EU och EG samt pelarstrukturen som skapades med Maastrichtfördraget försvann Betyder inte någon stor praktisk förändring - Europeiska gemenskapen var också tidigare en juridisk person Gör det möjligt för EU att ansluta sig till europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna 10

11 En klarläggning av EU:s politik Mer klarhet i fördelningen av befogenheter mellan unionen och medlemsstaterna samt inom EU:s politikområde Unionens exklusiva befogenhet: tullunionen, konkurrensregler, den monetära politiken i euroområdet, bevarandet av havets biologiska resurser, den gemensamma handelspolitiken Unionens och medlemsstaternas delade befogenhet: inre marknaden, socialpolitik, regionalpolitik, jordbruk och fiskeri, miljö, konsumentskydd, transport, transeuropeiska nät, energi, invandrings- och asylpolitik, forskning, teknisk utveckling och rymden, utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd EU:s stödåtgärder: skydd för och förbättring av människors hälsa, industri, kultur, turism, utbildning, ungdomsfrågor och idrott 11

12 En klarläggning av EU:s politik Utrikes- och säkerhetspolitik samt närings- och socialpolitik i egna kategorier 1. Enhälligt beslutsfattande, mellanstatligt samarbete Egentliga innehållsmässiga ändringar i befogenhetsfördelningen gjordes i relativt liten omfattning - de största förändringarna gäller rättsliga och inrikes frågor Grundprincipen för maktfördelningen är fortsättningsvis den så kallade principen om överlåten befogenhet Unionen verkar inom gränserna för den befogenhet som medlemsstaterna uttryckligen givit den 12

13 Lagstiftningsarbetet effektiveras Det ordinarie lagstiftningsförfarandet, som motsvarar det tidigare medbeslutandeförfarandet, blev huvudregeln 1. Europaparlamentet och rådet jämbördiga lagstiftare Fördraget utvidgade märkbart antalet beslut som fattas genom ordinarie lagstiftningsförfarande 1. T.ex. jordbrukspolitik, straffrättsligt och polisiärt samarbete Kravet på enhällighet bibehålls som huvudregel inom den indirekta beskattningen, socialpolitiken och inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken 13

14 3) Lagstiftningsarbetet effektiveras Lissabonfördraget utvidgar märkbart antalet beslut som kan fattas med kvalificerad majoritet i rådet Man övergår från det tidigare röstviktningssystemet till så kallad dubbel majoritet 2014 För kvalificerad (s.k. dubbel) majoritet krävs: att ett beslut stöds av 55 procent av rådets medlemmar som representerar 65 procent av unionens befolkning att ett beslut stöds av minst 15 medlemsländer; för att blockera ett beslut krävs minst fyra medlemsländer 14

15 Lagstiftningsarbetet effektiveras Obs! Om ett förslag läggs fram av någon annan än kommissionen eller den höga representanten för unionens utrikes- och säkerhetspolitik, uppstår kvalificerad majoritet om ett beslut stöds av 72 procent av rådets medlemmar som representerar minst 65 procent av unionens befolkning 15

16 Unionens institutioner och nya befattningar 16

17 17

18 Europeiska rådet Europeiska rådet eller s.k. toppmötet blev i och med det nya fördraget officiellt en institution inom unionen kan fatta bindande beslut, men kommer inte att vara lagstiftare I huvudregel deltar bara regerings- eller statschefer samt kommissionens ordförande i mötet Som tidigare har Europeiska rådet som uppgift att fastställa de allmänna politiska riktlinjerna för unionens utveckling och lösa svåra tvister Europeiska rådet sammanträder fyra gånger per år - ordföranden kan dessutom sammankalla ett extra möte 18

19 Europeiska rådet Genom Lissabonfördraget fick Europeiska rådet en ordförande eller president Till första ordförande valdes belgiske Herman Van Rompuy den 19 november 2009 Ordföranden väljs för två och ett halvt år åt gången - mandatet kan förnyas en gång Till presidentens uppgifter hör att vara ordförande vid Europeiska rådets möten och att leda dess arbete 19

20 Europeiska unionens råd Man övergår från det tidigare röstviktningssystemet till så kallad dubbel majoritet 1. För kvalificerad (dubbel) majoritet krävs att ett beslut stöds av 55 % av rådets medlemmar som representerar 65 % av unionens befolkning 2. Nya regler tas i bruk i En medlemsstat av Finlands storlek kommer att ha lika stor relativ tyngd bland EU-länderna som tidigare 20

21 Europeiska unionens råd Inga förändringar avseende ordförandeskapet för ministerrådet: varje medlemsland har hand om ordförandeskapet i tur och ordning i ett halvt års tid Ett undantag är rådet för utrikes frågor som leds av den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik dvs. EU:s så kallade utrikesminister Rådets sammanträden är offentliga när det överlägger och röstar om utkast till lagstiftningsakter 21

22 Europaparlamentet Enligt Lissabonfördraget är det maximala antalet platser i parlamentet 751 Finland har 13 (tidigare 14) Europaparlamentets makt som lagstiftare ökade efter att det ordinarie lagstiftningsförfarandet, (tidigare medbeslutandeförfarandet) blev huvudregeln Parlamentets budgetmakt utvidgades att omfatta alla EU:s utgifter, inkl. jordbruket Parlamentets befogenheter bl.a. vid godkännande av internationella avtal och inom handelspolitiken utvidgades 22

23 Den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik I och med Lissabonfördraget fick unionen en hög representant för utrikes- och säkerhetspolitiken, en utrikesminister 1. Till EU:s utrikesminister utnämndes den 19 november 2009 Storbritanniens Catherine Ashton Den höga representanten leder unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik är ordförande i rådet för utrikes frågor är också ledamot och vice ordförande av kommissionen 23

24 Den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik Den höga representanten svarar för att unionens utrikesfrågor sköts konsekvent och företräder EU på den internationella arenan när det gäller utrikes- och säkerhetsfrågor Den höga representanten kommer att biträdas av en europeisk avdelning för yttre åtgärder Kommissionens representationer runtom i världen blir EU-delegationer 24

25 5) Unionens institutioner och nya befattningar 25

26 Demokrati, öppenhet och gott styre 26

27 Demokrati, öppenhet och gott styre De nationella parlamenten fick en särskild uppgift att övervaka tillämpningen av subsidiaritetsprincipen Enligt närhetsprincipen ska beslut fattas på rätt nivå och så nära medborgarna som möjligt De nationella parlamenten kan lämna in anmärkningar till kommissionen, Europaparlamentet och rådet om de anser att unionen i sin verksamhet bryter mot denna princip 27

28 Demokrati, öppenhet och gott styre Medborgarinitiativet Förutsättningen för ett medborgarinitiativ är att minst en miljon EU-medborgare från flera medlemsländer undertecknar initiativet Initiativet får läggas fram i ärenden som hör till unionens befogenhet 28

29 Demokrati, öppenhet och gott styre Öppenhet i lagstiftningen 1. Rådets och Europaparlamentets sessioner är offentliga när de fungerar som lagstiftare Unionsinstitutionernas och organens skyldighet att ge information om sin verksamhet har ökats 29

30 Demokrati, öppenhet och gott styre Den viktigaste reformen med tanke på medborgarnas rättsskydd är att den så kallade stadgan om de grundläggande rättigheterna blev rättsligt bindande Stadgan fastställer medborgarnas grundläggande rättigheter och friheter Stadgan är bindande för unionens institutioner och medlemsländernas myndigheter när de tillämpar unionsrätten För Storbritanniens, Polens och Tjeckiens del har man dock kommit överens om specialarrangemang 30

31 Kontaktinformation Utrikesministeriet Informations- och kulturavdelningen Europainformationen PB STATSRÅDET Riksomfattande telefonnummer

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system 1 Europeiska unionens historia 2 Europeiska unionens historia Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur ruinerna

Läs mer

Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form

Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form 1 Historia 2 Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

Vilka institutioner har EU? Hur fattar EU beslut? Vilka är unionens lagstiftningsinstrument?

Vilka institutioner har EU? Hur fattar EU beslut? Vilka är unionens lagstiftningsinstrument? Institutioner, beslutsfattande och rättsordning i Europeiska unionen Vilka institutioner har EU? Hur fattar EU beslut? Vilka är unionens lagstiftningsinstrument? 1 Europeiska unionens institutioner Europeiska

Läs mer

JÄMFÖRELSETABELLER (*) Fördraget om Europeiska unionen

JÄMFÖRELSETABELLER (*) Fördraget om Europeiska unionen 26.10.2012 Europeiska unionens officiella tidning C 326/363 JÄMFÖRELSETABELLER (*) Fördraget om Europeiska unionen Tidigare numrering i fördraget om Europeiska unionen AVDELNING I GEMENSAMMA BESTÄM MELSER

Läs mer

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING Det konstitutionella fördragets ikraftträdande 8b/2005 KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING Fördraget om en konstitution

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

Institutioner, beslutsfattande och rättsordning i Europeiska unionen

Institutioner, beslutsfattande och rättsordning i Europeiska unionen Institutioner, beslutsfattande och rättsordning i Europeiska unionen Europeiska unionens institutioner Europeiska unionens råd Europeiska rådet Europaparlamentet Europeiska kommissionen EU-domstolen Europeiska

Läs mer

Jens-Peter Bonde. EU:s KONSTITUTION FÖRDRAG OM UPPRÄTTANDE AV EN KONSTITUTION FÖR EUROPA. Europeiska Konventet

Jens-Peter Bonde. EU:s KONSTITUTION FÖRDRAG OM UPPRÄTTANDE AV EN KONSTITUTION FÖR EUROPA. Europeiska Konventet EU:s KONSTITUTION FÖRDRAG OM UPPRÄTTANDE AV EN KONSTITUTION FÖR EUROPA E Europeiska Konventet 1 GODKÄNNANDET AV EU:s KONSTITUTION Medlemsstaterna måste enhälligt godkänna konstitutionen i en regeringskonferens

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

EU-upplysningens presentationsmaterial 2009

EU-upplysningens presentationsmaterial 2009 Till dig som använder EU-upplysningens presentationsmaterial: Detta material är ett förslag på hur EU kan presenteras på ett övergripande och enkelt sätt. Det är inte på något sätt uttömmande. Presentationen

Läs mer

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010 Fakta snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april

Läs mer

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen RP 77/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 59 a i självstyrelselagen för Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

Läs mer

Konstitutionen läsarvänlig version av Jens-Peter Bonde UTKAST TILL EU:s KONSTITUTION

Konstitutionen läsarvänlig version av Jens-Peter Bonde UTKAST TILL EU:s KONSTITUTION UTKAST TILL EU:s KONSTITUTION Läsarvänlig version med nyckelbegrepp, marginalanmärkningar och ett omfattade ordregister för att underlätta för läsaren att orientera sig i texten. INLEDNING Detta är utkastet

Läs mer

EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL

EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL EUROPEISKA RÅDET UNIONENS STRATEGISKA INSTITUTION Europeiska rådet driver på utvecklingen i Europeiska unionen och fastställer de allmänna politiska riktlinjerna

Läs mer

MYGLET MED EU:S KONSTITUTIONSFÖRSLAG FORTSÄTTER: FOLKOMRÖSTA OM EU:S NYA GRUNDLAG! 1. REFORMFÖRDRAGET: KONSTITUTIONSFÖRSLAGET I NYA KLÄDER

MYGLET MED EU:S KONSTITUTIONSFÖRSLAG FORTSÄTTER: FOLKOMRÖSTA OM EU:S NYA GRUNDLAG! 1. REFORMFÖRDRAGET: KONSTITUTIONSFÖRSLAGET I NYA KLÄDER Grödinge 07-08-29 MYGLET MED EU:S KONSTITUTIONSFÖRSLAG FORTSÄTTER: FOLKOMRÖSTA OM EU:S NYA GRUNDLAG! 1. REFORMFÖRDRAGET: KONSTITUTIONSFÖRSLAGET I NYA KLÄDER 1.1 ALLMÄNT EU:s stats- och regeringschefer

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 I/A-PUNKTSNOT från: Generalsekretariatet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr:

Läs mer

Migration, integration och EU. MSoP Ht 2008 Föreläsningarna 10 och 11 Gunnar Myrberg

Migration, integration och EU. MSoP Ht 2008 Föreläsningarna 10 och 11 Gunnar Myrberg Ettförändrat Sverige och ettförändrat Europa: Migration, integration och EU MSoP Ht 2008 Föreläsningarna 10 och 11 Gunnar Myrberg Disposition Migration och integration EU som politiskt system EU:s historia

Läs mer

Lista över de rättsliga grunder som tillämpas inom det ordinarie lagstiftningsförfarandet i Lissabonfördraget1

Lista över de rättsliga grunder som tillämpas inom det ordinarie lagstiftningsförfarandet i Lissabonfördraget1 Lista över de rättsliga grunder som tillämpas inom det ordinarie lagstiftningsförfarandet i Lissabonfördraget1 Denna bilaga innehåller en lista över de rättsliga grunder som tillämpas inom det ordinarie

Läs mer

Riksdagens EU-arbete

Riksdagens EU-arbete Riksdagen och EU 2 Riksdagen och EU Riksdagens EU-arbete Sveriges riksdag arbetar på olika sätt med EU-frågor. I riksdagens kammare hålls debatter om EU-frågor, och utskotten granskar EU-initiativ och

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 101/2014 (Finlands författningssamlings nr 1018/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av protokollet om

Läs mer

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I P7_TA-PROV(2010)0469 Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

DIN GUIDE TILL LISSABONFÖRDRAGET

DIN GUIDE TILL LISSABONFÖRDRAGET DIN GUIDE TILL LISSABONFÖRDRAGET INNEHÅLL INLEDNING........................................... 1 ETT EU FÖR 2000-TALET................................ 2 VIKTIGA BESTÄMMELSER I LISSABONFÖRDRAGET..........

Läs mer

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten 1 Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen 2 Den ekonomiska och

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄR VERSION 2003/0209(AVC) 21 januari 2004 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om förslaget till rådets beslut om bemyndigande

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

Lissabonfördraget träder inte i kraft nu. Folkrätten måste följas!

Lissabonfördraget träder inte i kraft nu. Folkrätten måste följas! Grödinge 2009-11-12 Folkrörelsen Nej till EU - Botkyrka: Lissabonfördraget träder inte i kraft nu. Folkrätten måste följas! 1. EU:s fördrag som folkrättslig överenskommelse Ett gällande fördrag som Nicefördraget

Läs mer

Hur påverkar EU:s transportpolitik oss på hemmaplan?

Hur påverkar EU:s transportpolitik oss på hemmaplan? Hur påverkar EU:s transportpolitik oss på hemmaplan? Ebba Bjerkander Ebba.bjerkander@centralsweden.be 2016.03.18 Kontoret Eva Björk Director - Påverkansarbete inom sammanhållningspolitik Ebba Bjerkander

Läs mer

9. Protokoll om anslutningsfördraget och

9. Protokoll om anslutningsfördraget och Slutakten innehåller en förteckning över bindande protokoll och icke-bindande förklaringar. Slutakt KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, som samlades i Bryssel den trettionde

Läs mer

Ett nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner

Ett nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner Ett nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner EU:s ledamotsförsamling för regionala och lokala företrädare 1 Regionkommittén i dag: en roll i förändring "Vi är EU:s ambassadörer i regionerna,

Läs mer

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 PROTOKOLL OM ÄNDRING AV PROTOKOLLET OM ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER, FOGAT TILL FÖRDRAGET

Läs mer

INSYN I EU POLITIKEN. Så fungerar. Europeiska unionen. Guide till EU:s institutioner

INSYN I EU POLITIKEN. Så fungerar. Europeiska unionen. Guide till EU:s institutioner INSYN I EU POLITIKEN Så fungerar Europeiska unionen Guide till EU:s institutioner Europeiska unionen INSYN I EU POLITIKEN Den här broschyren ingår i serien Insyn i EU politiken, som beskriver vad EU gör

Läs mer

RAPPORT Ordföranden för "diskussionscirkeln" om egna medel. Slutrapport från diskussionscirkeln om egna medel

RAPPORT Ordföranden för diskussionscirkeln om egna medel. Slutrapport från diskussionscirkeln om egna medel EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 8 maj 2003 (3.5) (OR. fr) CONV 730/03 CERCLE III 7 RAPPORT från: till: Ärende: Ordföranden för "diskussionscirkeln" om egna medel Konventsledamöterna Slutrapport

Läs mer

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * 1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))

Läs mer

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET 4.8.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 229/1 II (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPAPARLAMENTET Arbetsordning för Konferensen mellan de parlamentariska

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 2/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: FÖRDRAGET UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

Fördrag om upprättande av en konstitution för Europa

Fördrag om upprättande av en konstitution för Europa KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR Bryssel den 6 augusti 2004 (OR. fr) CIG 87/04 Ärende: Fördrag om upprättande av en konstitution för Europa CIG 87/04 JL SV INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

EU och socialpolitiken. EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby

EU och socialpolitiken. EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby EU och socialpolitiken EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby EU:s bakgrund och utveckling Bildades i tiden för att hindra framtida krig i Europa (speciellt mellan Frankrike och

Läs mer

EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET (EES), SCHWEIZ OCH NORDEN

EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET (EES), SCHWEIZ OCH NORDEN EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET (EES), SCHWEIZ OCH NORDEN Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) inrättades 1994 i syfte att utvidga EU:s bestämmelser om den inre marknaden till att även omfatta

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation?

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? Europeiska Unionen Historia 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? EKSG Dämpa möjligheter till konflikter Kotroll av råvaror som kriget kräver Kol

Läs mer

UTKAST TILL FÖRDRAG OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN OCH FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN

UTKAST TILL FÖRDRAG OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN OCH FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR Bryssel den 5 oktober 2007 (OR. fr) CIG 1/1/07 REV 1 NOT från: Regeringskonferensens ordförandeskap av den: 5 oktober 2007 till: Regeringskonferensen

Läs mer

RP 50/ / /2016 rd

RP 50/ / /2016 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i Europeiska konventionen om rättsligt

Läs mer

Finlands medlemsavgifter. till EU sjönk år b 2011

Finlands medlemsavgifter. till EU sjönk år b 2011 Finlands medlemsavgifter till EU sjönk år 2010 07b 2011 2/8 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU 2010 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU 2010 3/8 Finland är nettobetalare i Europeiska unionens budget: från statsbudgeten

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på

Läs mer

Lissabonfördraget och den svenska grundlagens reglering av EU

Lissabonfördraget och den svenska grundlagens reglering av EU Svenska institutet för europapolitiska studier Europapolitisk analys O k t o b e r n u m m e r 1 3-2 0 0 8 Carl Fredrik Bergström* Lissabonfördraget och den svenska grundlagens reglering av EU Sammanfattning

Läs mer

Europaparlamentets resolution om förberedelserna inför reformen av fördragen och nästa regeringskonferens (C5-0143/ /2135(COS))

Europaparlamentets resolution om förberedelserna inför reformen av fördragen och nästa regeringskonferens (C5-0143/ /2135(COS)) A5-0058/1999-18.11.1999 Europaparlamentets resolution om förberedelserna inför reformen av fördragen och nästa regeringskonferens (C5-0143/1999-1999/2135(COS)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Regeringskansliet Faktapromemoria Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Miljödepartementet 2016-03-21 Dokumentbeteckning KOM(2016) 53 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Innehåll. Termer och förkortningar...9. 1 Promemorians innehåll...13

Innehåll. Termer och förkortningar...9. 1 Promemorians innehåll...13 Innehåll Termer och förkortningar...9 1 Promemorians innehåll...13 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen...17 3 Tillkomsten av Lissabonfördraget...21

Läs mer

Stockholm den 25 mars 2008 R-2008/0103. Till Statsrådsberedningen SB2007/8774/EU-KANSLIET

Stockholm den 25 mars 2008 R-2008/0103. Till Statsrådsberedningen SB2007/8774/EU-KANSLIET R-2008/0103 Stockholm den 25 mars 2008 Till Statsrådsberedningen SB2007/8774/EU-KANSLIET Sveriges advokatsamfund har genom remiss inkommen den 23 januari 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

INSYN I EU-POLITIKEN. Så fungerar. Europeiska unionen. Guide till EU:s institutioner

INSYN I EU-POLITIKEN. Så fungerar. Europeiska unionen. Guide till EU:s institutioner INSYN I EU-POLITIKEN Så fungerar Europeiska unionen Guide till EU:s institutioner Europeiska unionen INSYN I EU-POLITIKEN Denna broschyr är en del av en serie som på ett enkelt sätt förklarar vad EU gör

Läs mer

Till utrikesutskottet

Till utrikesutskottet ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 9/2008 rd Regeringens proposition med förslag om godkännande av Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 203/2000 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till godkännande av rådets beslut av den 29 september 2000 om systemet rör Europeiska gemenskapernas egna medel (2000/597/EG) PROPOSITIONENS

Läs mer

RP 12/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av en ändring av artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

RP 12/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av en ändring av artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt RP 12/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av en ändring av artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Remissyttrande. Ds 2004:52, Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa

Remissyttrande. Ds 2004:52, Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa Utrikesdepartementet Stockholm Vår referens: Christian Ardhe Er referens: UD2004/67713/ERS Stockholm, 22 mars 2005 Remissyttrande Ds 2004:52, Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa Svenskt

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 248/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel (2014/335/EU, Euratom) PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I proposition

Läs mer

***I EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT

***I EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT Europaparlamentet 204-209 Konsoliderat lagstiftningsdokument 2.9.207 EP-PE_TC-COD(206)0368 ***I EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT fastställd vid första behandlingen den 2 september 207 inför antagandet av

Läs mer

U 73/2016 rd. elektroniska publikationer)

U 73/2016 rd. elektroniska publikationer) Statsrådets skrivelse till riksdagen om förslag till rådets direktiv (om mervärdesskattesats på elektroniska publikationer) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Europeiska kommissionens

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM22. Anpassning av regler för genomförande. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM22. Anpassning av regler för genomförande. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen Regeringskansliet Faktapromemoria Anpassning av regler för genomförande av EU-rätten på EU-nivå Statsrådsberedningen 2013-11-21 Dokumentbeteckning KOM (2013) 751 Förslag till Europaparlamentets och rådets

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 23/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: SLUTAKT UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om RP 43/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av avtalet mellan de nordiska länderna om ändring av avtalet om den rättsliga ställningen för samnordiska institutioner och deras anställda

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.4.2015 COM(2015) 181 final 2015/0094 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan

Läs mer

FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR /8. 7b Finlands medlemsavgifter

FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR /8. 7b Finlands medlemsavgifter FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2009 1/8 7b 2010 Finlands medlemsavgifter till EU år 2009 2/8 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2009 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2009 3/8 Finlands kalkylmässiga

Läs mer

RP 21/2013 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 21/2013 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 21/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av protokollet om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser

Läs mer

EU och arbetsrätten. Vad är EU? 5/31/2012. Per-Ola Ohlsson. Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta

EU och arbetsrätten. Vad är EU? 5/31/2012. Per-Ola Ohlsson. Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta EU och arbetsrätten Per-Ola Ohlsson Vad är EU? Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Sociala motiv Vad är EU? Ett mellanstatligt samarbete med

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för rättsliga frågor 17.7.2013 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0073/2013) Ärende: Motiverat yttrande från den luxemburgska deputeradekammaren över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan

Läs mer

Medborgarnas Europa. EU-medborgarskap Medborgarnas möjligheter att påverka Att resa Att arbeta Att studera De unga i EU Europeisk identitet

Medborgarnas Europa. EU-medborgarskap Medborgarnas möjligheter att påverka Att resa Att arbeta Att studera De unga i EU Europeisk identitet Medborgarnas Europa EU-medborgarskap Medborgarnas möjligheter att påverka Att resa Att arbeta Att studera De unga i EU Europeisk identitet 1 Medborgarnas Europa EU-medborgarskap 2 EU-medborgarskap Unionsmedborgarskapet

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2004 Utgiven i Helsingfors den 30 april 2004 Nr 39 40 INNEHÅLL Nr Sidan 39 Lag om sättande i kraft av rådets beslut 2002/772/EG,

Läs mer

EUs beslutsvägar 2015-11-05. Föreläsare: Göran Färm

EUs beslutsvägar 2015-11-05. Föreläsare: Göran Färm EUs beslutsvägar Föreläsare: Göran Färm Göran Färm - bakgrund Journalist, informationschef Chef LOs näringspolitiska enhet Kommunalråd Norrköping EU-parlamentariker Rådgivare åt EU-kommissionär Margot

Läs mer

Den problematiska demokratin i EU

Den problematiska demokratin i EU Kerstin Jacobsson Den problematiska demokratin i EU Den 7 juni är det val till Europaparlamentet. Parlamentets makt har förstärkts påtagligt de senaste tio åren, men medborgarnas intresse för valet är

Läs mer

LISSABONFÖRDRAGET Departementsskrivelse (Ds 2007:48)

LISSABONFÖRDRAGET Departementsskrivelse (Ds 2007:48) Dokument YTTRANDE Datum Referens: Strategisk samordning/leif Dergel 2008-03-17 Direkttel: 08-782 91 91 E-post: leif.dergel@tco.se Sida Statsrådsberedningen 103 33 STOCKHOLM LISSABONFÖRDRAGET Departementsskrivelse

Läs mer

Ändrat förslag till RÅDETS BESLUT

Ändrat förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.4.2015 COM(2015) 168 final 2013/0273 (NLE) Ändrat förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av ett protokoll

Läs mer

EU och EG-ratten. En Idro- och handbok om EU och i EG-rdtt. Tredje upplagan. Olof Allgardh och Sven Norberg

EU och EG-ratten. En Idro- och handbok om EU och i EG-rdtt. Tredje upplagan. Olof Allgardh och Sven Norberg Olof Allgardh och Sven Norberg EU och EG-ratten En Idro- och handbok om EU och i EG-rdtt Europeiska unionen Institutionerna De fyra friheterna Konkurrensreglerna Politikomradena EMU Tredje upplagan NORSTEDTS

Läs mer

Lagutskottets betänkande Förslag till lag om ändring av 59a självstyrelselagen för Åland Republikens presidents framställning nr 19/

Lagutskottets betänkande Förslag till lag om ändring av 59a självstyrelselagen för Åland Republikens presidents framställning nr 19/ Ålands lagting BETÄNKANDE nr 39/2009-2010 Datum Lagutskottet 2010-10-28 Till Ålands lagting Lagutskottets betänkande Förslag till lag om ändring av 59a självstyrelselagen för Åland Republikens presidents

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM28. Reform av unionsrättsakten om val till Europaparlamentet. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM28. Reform av unionsrättsakten om val till Europaparlamentet. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Reform av unionsrättsakten om val till Europaparlamentet Justitiedepartementet 2015-12-23 Dokumentbeteckning P8_TA(2015)0395 Reform av vallagen i EU - Europaparlamentets

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Beslut i EU - så här går det till

Beslut i EU - så här går det till Beslut i EU - så här går det till Håkan Björklund 9 februari 2011 Sverige är en del av EU EU är inrikespolitik! 60-75 procent av all lagstiftning som gäller i Sverige är EU-rätt eller utformas på basis

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/ EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 27 medlemsländer. Den 1 juli 2013 blir Kroatien EU:s 28:e

Läs mer

EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET

EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET RÅDET Bryssel den 14 juni 2016 (OR. en) 2015/0906 (COD) PE-CONS 22/16 JUR 214 INST 212 COUR 28 CODEC 644 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

LISSABONFÖRDRAGET. - ett nytt fördrag för Europas medborgare. Svenska Socialdemokrater i Europaparlamentet

LISSABONFÖRDRAGET. - ett nytt fördrag för Europas medborgare. Svenska Socialdemokrater i Europaparlamentet LISSABONFÖRDRAGET - ett nytt fördrag för Europas medborgare Inger Segelström Göran Färm Jan Andersson Åsa Westlund Svenska Socialdemokrater i Europaparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

Läs mer

Tillämpningen av utsläppssteg på smalspåriga traktorer ***I

Tillämpningen av utsläppssteg på smalspåriga traktorer ***I P7_TA-PROV(20)045 Tillämpningen av utsläppssteg på smalspåriga traktorer ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 25 oktober 20 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om

Läs mer

Europeiska rådets arbetsordning Rådets arbetsordning

Europeiska rådets arbetsordning Rådets arbetsordning ISSN 1725-1311 SV RÅDETS GENERALSEKRETARIAT Europeiska rådets arbetsordning Rådets arbetsordning REFERENSMATERIAL DECEMBER 2009 Europeiska rådets arbetsordning Rådets arbetsordning DECEMBER 2009 Meddelande

Läs mer

Till statsrådet. UTRIKESUTSKOTTETS UTLÅTANDE 1/2003 rd

Till statsrådet. UTRIKESUTSKOTTETS UTLÅTANDE 1/2003 rd UTRIKESUTSKOTTETS UTLÅTANDE 1/2003 rd Statsrådets utredning om Finlands hållning till EU:s framtid och frågor som kommit upp i konventet Till statsrådet INLEDNING Remiss Den 17 januari 2003 fick riksdagens

Läs mer

JÄMFÖRELSETABELLER. Jämförelsetabellerna utgår från den nya numreringen enligt Lissabonfördraget och löper enligt sifferföljd

JÄMFÖRELSETABELLER. Jämförelsetabellerna utgår från den nya numreringen enligt Lissabonfördraget och löper enligt sifferföljd JÄMFÖRELSETABELLER I detta dokument finns två jämförelsetabeller till unionen och unionens. Kolumn 1: Kolumn : Jämförelsetabellerna utgår från den nya numreringen enligt och löper enligt sifferföljd Numreringen

Läs mer

officiella tidning Meddelanden och upplysningar

officiella tidning Meddelanden och upplysningar Europeiska unionens officiella tidning ISSN 1977-1061 C 326 Svensk utgåva Meddelanden och upplysningar femtiofemte årgången 26 oktober 2012 Informationsnummer Innehållsförteckning Sida 2012/C 326/01 Konsoliderade

Läs mer

U 17/2016 rd. Helsingfors den 21 april Näringsminister Olli Rehn. Konsultativ tjänsteman Maria Kekki

U 17/2016 rd. Helsingfors den 21 april Näringsminister Olli Rehn. Konsultativ tjänsteman Maria Kekki Statsrådets skrivelse till riskdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättandet av en mekanism för informationsutbyte om mellanstatliga avtal mellan medlemsstaterna och tredjeländer

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 30 april 2008 (OR. fr) 6655/1/08 REV 1

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 30 april 2008 (OR. fr) 6655/1/08 REV 1 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 30 april 2008 (OR. fr) 6655/1/08 REV 1 NOT Ärende: Konsoliderade versioner av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt TILL

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2010 om situationen i Ukraina

Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2010 om situationen i Ukraina P7_TA(2010)0035 Situationen i Ukraina Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2010 om situationen i Ukraina Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner

Läs mer