DIN GUIDE TILL LISSABONFÖRDRAGET

Transkript

1 DIN GUIDE TILL LISSABONFÖRDRAGET

2 INNEHÅLL INLEDNING ETT EU FÖR 2000-TALET VIKTIGA BESTÄMMELSER I LISSABONFÖRDRAGET LÄS MER Vägen till Lissabonfördraget Mer om de förändringar som rör institutionerna Några facktermer Du hittar den här broschyren och andra korta, enkla informationstexter om EU på nätet på ec.europa.eu/publications Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för kommunikation Publikationer 1049 Bryssel BELGIEN Manuskriptet färdigställdes i juli 2009 Copyright: omslag: Group Getty Images Handshake Corbis, s.1 istockphoto, s.2 istockphoto (Joerg Reimann), s.4 istockphoto, s.6 istockphoto (Emrah Turudu), s.7 Europeiska kommissionen/echo, s.8 Europeiska kommissionen, s.10 Reporters, p.12 Europaparlamentet, s.15 istockphoto (Mikael Damkier). Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, s. 16,2 x 22,9 cm ISBN doi: /19729 Europeiska gemenskaperna, 2009 Kopiering tillåten. Användning eller återgivning av enskilda fotografier kräver copyrightinnehavarnas medgivande. Printed in Belgium TRYCKT PÅ ICKE KLORBLEKT PAPPER

3 INLEDNING Efter flera decennier av krig som skördade miljontals människoliv markerade grundandet av EU början på en ny era där de europeiska länderna skulle lösa sina problem genom att föra en dialog i stället för att kriga med varandra. Dagens EU-medlemmar åtnjuter många fördelar: en fri marknad med en gemensam valuta som gör att de kan handla med varandra på ett mycket enklare och effektivare sätt, miljontals nya arbetstillfällen, bättre rättigheter för arbetstagarna, fri rörlighet för personer och en renare miljö. De nuvarande bestämmelserna utformades dock för ett EU som var betydligt mind re och inte behövde hantera globala frågor som klimatförändringarna, den globala recessionen och den internationella gränsöverskridande brottsligheten. EU kan och vill angripa dessa problem, men då måste unionens arbetssätt förbättras. Det är just detta som är syftet med Lissabonfördraget. Fördraget gör EU mer demokratiskt, effektivt och öppet för insyn. Medborgare och parlament får mer att säga till om på europeisk nivå, och EU får en starkare och tydligare röst i världen. Men fördraget skyddar samtidigt också de nationella intressena. Ett nytt medborgarinitiativ införs genom fördraget som gör att man med en miljon namnunderskrifter kan uppmana Europeiska kommissionen att lägga fram nya lagförslag. De nationella parlamenten i varje medlemsstat får ett större inflytande genom att de får rätt att granska EU-lagar innan de antas för att se till att EU inte överträder sina befogenheter i frågor som ska hanteras på nationell eller lokal nivå. Europaparlamentet får utökade befogenheter genom att de direktvalda parlamentsledamöterna får mer att säga till om i fler frågor. Till skillnad från det nuvarande Nicefördraget kommer kommissionen även i fortsättningen att bestå av en kommissionsledamot från varje medlemsstat. I den här broschyren beskriver vi vad Lissabonfördraget innebär för dig som medborgare. 1

4 ETT EU FÖR 2000-TALET Lissabonfördraget undertecknades av de 27 EU-länderna den 13 december För att fördraget ska träda i kraft måste samtliga EU-länder godkänna det i enlighet med sina nationella förfaranden. Varför behövs det ett nytt fördrag? EU har genomgått förändringar. Antalet medlemsstater har fyrdubblats. Bara de fem senaste åren har unionen vuxit till nästan dubbla storleken. Världen förändras också i snabb takt. EU står inför stora utmaningar på 2000-talet: den ekonomiska krisen, klimatförändringarna, hållbar utveckling, en säker energiförsörjning och kampen mot den internationella gränsöverskridande brottsligheten. De medlemsstater som tillsammans utarbetade Lissabonfördraget insåg att de nuvarande fördragen inte ger EU de verktyg som krävs för att klara av dessa utmaningar och hantera förändringarna. Genom Lissabonfördraget ändras och aktualiseras de tidigare EU-fördragen. Det tar hänsyn till EU:s utveckling från de sex ursprungliga medlemmarna till dagens 27 och till allt som har hänt de senaste 50 åren. Fördraget kommer, under förutsättning att det godkänns i samtliga 27 EU-länder, att förbättra arbetsmetoderna så att EU kan agera så effektivt som möjligt på 2000-talet. Lissabonfördraget gör att EU kan tjäna medborgarna på ett bättre sätt och ger dem möjlighet att direkt påverka EU:s agerande genom det nya medborgarinitiativet. Dina rättigheter skyddas genom stadgan om de grundläggande rättigheterna. Europaparlamentets roll stärks och de nationella parlamenten får fler befogenheter. Beslutsfattandet inom EU effektiviseras. Det blir lättare för EU att tala med en röst internationellt. Det införs nya bestämmelser för att hantera akuta problem som påverkar vår livskvalitet t.ex. klimatförändringar, gränsöverskridande brottslighet och energiförsörjning. Samtidigt skyddas varje medlemsstats rättigheter, framför allt när det gäller känsliga frågor som skatter och försvar. 2

5 EU:s mål och värderingar I Lissabonfördraget sägs tydligt och klart att de mål och värderingar som EU bygger på är fred, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna, rättvisa, jämlikhet, rättssäkerhet och hållbarhet. I fördraget förbinder sig EU att erbjuda medborgarna ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser, verka för en hållbar utveckling i Europa som bygger på välavvägd ekonomisk tillväxt och på prisstabilitet, på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt på en hög miljöskyddsnivå, bekämpa social utestängning och diskriminering samt främja rättvisa och socialt skydd, främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt solidaritet mellan medlemsstaterna, fortsatt ha som mål att upprätta en ekonomisk och monetär union som har euron som valuta, i sina förbindelser med den övriga världen bekräfta och främja EU:s värderingar och intressen, och bidra till fred, säkerhet, hållbar utveckling av vår jord, solidaritet och ömsesidig respekt mellan folken, fri och rättvis handel och utrotning av fattigdom, bidra till skyddet för de mänskliga rättigheterna, särskilt barnens rättigheter, samt till strikt efterlevnad och utveckling av internationell rätt, inklusive respekt för principerna i Förenta nationernas stadga. Dessa mål är av utomordentlig betydelse, och Lissabonfördraget har utformats för att ge EU de verktyg som krävs för att uppnå dem. 3

6 VIKTIGA BESTÄMMELSER I LISSABONFÖRDRAGET Mer demokrati och mer insyn Du får mer att säga till om i beslutsfattandet. Det nya medborgarinitiativet innebär att en miljon människor av EU:s 500 miljoner invånare från ett antal medlemsstater kan uppmana Europeiska kommissionen att lägga fram nya lagförslag. 4

7 Det betyder att du för första gången direkt kan påverka EU:s lagstiftningsprocess. För att öka insynen i hur EU fattar beslut kommer ministerrådets överläggningar och omröstningar om lagförslag att vara offentliga. Genom fördraget kommer Europaparlamentet att fatta gemensamma beslut med ministerrådet på fler områden. Därmed får de direktvalda parlamentsledamöterna mycket mer att säga till om när det gäller lagstiftningen och EU:s budget. På hemmaplan kommer de nationella parlamenten att få större möjligheter att direkt påverka EU:s beslutsprocesser. En ny kontrollmekanism ger de nationella parlamenten rätt att komma med synpunkter på lagförslag och se till att EU inte överskrider sina befogenheter genom att befatta sig med sådana frågor som det är bättre att hantera på nationell eller lokal nivå. Snabbare och effektivare beslut EU:s beslutsprocesser stramas upp. I ministerrådet kommer omröstning med kvalificerad majoritet, i stället för enhälliga beslut, att tillämpas inom fler områden. Det innebär att EU kommer att kunna agera snabbare och effektivare. Omröstning med kvalificerad majoritet innebär att ministerrådets beslut från och med 2014 måste få stöd av 55 procent av medlemsstaterna som representerar minst 65 procent av EU:s befolkning. Därmed får de beslut som fattas dubbel legitimitet. Stränga regler kommer att tillämpas på alla förslag om att låta nya politikområden omfattas av majoritetsomröstning. Varje medlemsstat måste gå med på en sådan förändring, och de nationella parlamenten ska ha vetorätt. Inom viktiga politikområden som skatte- och försvarsfrågor måste besluten dock vara enhälliga även i fortsättningen. EU-institutionerna moderniseras Ett av de viktigaste målen med Lissabonfördraget är att modernisera de institutioner som har hand om EU:s verksamhet och göra dem mer demokratiska. En ny befattning som Hög representant för utrikes- och säkerhetspolitiken/vice ordförande i kommissionen inrättas för att EU ska få ett större genomslag internationellt och bättre kunna hävda sina intressen och värderingar på världsarenan. För att främja kontinuitet och konsekvens i sitt arbete kommer Europeiska rådet att välja en ordförande i Europeiska rådet som ska sitta i högst fem år. Detta kommer att göra EU:s agerande mer synligt och sammanhållet. 5

8 Kommissionens ordförande kommer att väljas av Europaparlamentet på Europeiska rådets förslag. Många av de ekonomiska bestämmelserna i tidigare EU-fördrag stärks och aktualiseras genom Lissabonfördraget. Dessutom tillkommer några viktiga nya områden (se nedan). Den ekonomiska politiken I fördraget bekräftar EU sitt åtagande att skapa en ekonomisk och monetär union med euron som gemensam valuta. Euron är idag valuta i 16 medlemsstater. Den ekonomiska och monetära unionen är ett av EU:s viktigaste mål. Den är en mycket viktig förutsättning för att det återigen ska finnas välstånd och sysselsättning i Europa. EU och medlemsstaterna har tillsammans avsatt 200 miljarder euro för att stimulera EU:s ekonomi under den nuvarande finanskrisen. I fördraget formaliseras Europeiska centralbankens (ECB) ställning genom att den blir en av EU:s institutioner. EU i världen EU förbinder sig att främja EU:s värderingar i världen genom att bidra till fred och säkerhet, hållbar utveckling av vår jord, solidaritet och ömsesidig respekt mellan folken, fri och rättvis handel, utrotning av fattigdom, skydd för de mänskliga rättigheterna, respekt för och förstärkning av internationell rätt såsom den defini nieras i framför allt Förenta nationernas nernas stadga. 6

9 EU är världens starkaste handelsmakt och utvecklingsländernas största biståndsgivare. Den tidigare nämnda befattningen som Hög representant för utrikes- och säkerhetspolitiken/vice ordförande i kommissionen kommer att bidra till större konsekvens i EU:s agerande e internationellt och göra det möjligt för EU att uppträda enat på världsarenan. Den höge representanten ska bistås av en särskild avdelning för yttre åtgärder. Säkerhet och försvar EU får genom Lissabonfördraget en tydligare roll inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Beslut i försvarsfrågor måste även i fortsättningen fattas enhälligt av de 27 medlemsstaterna. De uppdrag som EU har deltagit i utanför det egna territoriet har handlat om fredsbevarande och konfliktförebyggande insatser, samt om förstärkning av den internationella säkerheten i enlighet med Förenta nationernas stadga. Genom Lissabonfördraget får EU även delta i nedrustningsinsatser, ge militär rådgivning och militärt bistånd och hjälpa till att återställa stabiliteten efter konflikter. Det blir också möjligt för medlemsstater som vill arbeta mer tillsammans på försvarsområdet att inleda fördjupade samarbeten. Enligt fördraget måste medlemsstaterna ställa till EU:s förfogande de civila och militära resurser som krävs för att genomföra den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, och Europeiska försvarsbyråns roll definieras. Fördraget innehåller också en klausul om solidaritet (på frivillig basis) om någon medlemsstat skulle drabbas av en terroristattack eller en katastrof. Rättvisa och brottslighet Lissabonfördraget innehåller viktiga nya bestämmelser som ger EU större möjligheter att bekämpa internationell gränsöverskridande brottslighet, olaglig invandring och handel med människor, vapen och narkotika. Den förenkling som föreslås i Lissabonfördraget innebär ökad öppenhet på detta område, samtidigt som Europaparlamentets och EG-domstolens roller stärks och utökad omröstning med kvalificerad majoritet gör att beslut kan fattas på ett snabbare sätt. 7

10 De nya bestämmelserna bör bl.a. göra det möjligt för EU och medlemsstaterna att skydda unionens finansiella intressen och bekämpa gränsöverskridande brottslighet på ett effektivare sätt. Medlemsstaternas olika rättsystem och rättstraditioner respekteras i de nya bestämmelserna. Det finns t.ex. en nödbroms för medlemsstater som på grund av grundläggande principer i sina straffrättsliga system inte anser sig kunna delta i en ny åtgärd. För Irland och Storbritannien, som inte deltar i Schengensystemet ensystemet för gränskontroller och vars lagsystem grundas på sedvanerätt, gäller en undantagsbestämmelse som innebär att de får besluta från fall till fall om de ska delta i lagstiftning på detta område. Socialpolitik Med Lissabonfördraget flyttar EU fram sina socialpolitiska positioner. Det slås fast att EU i all sin verksamhet måste ta hänsyn till främjandet av hög sysselsättning. Det fastställs att tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, t.ex. allmänna kommunikationer, telekommunikation, posttjänster och gas- och elförsörjning, är av grundläggande betydelse. EU har ett begränsat inflytande på dessa områden, och medlemsstaterna har stor frihet när det gäller att tillhandahålla, sköta och organisera tjänster för att på ett effektivt sätt tillgodose behoven på hemmaplan. EU ska avstå från att vidta åtgärder som minskar medlemsstaternas roll när det gäller att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse såsom sjukvård, sociala tjänster, polis och säkerhetstjänster och statliga skolor. Medlemsstaterna kommer även i fortsättningen att fatta beslut om löner, föreningsfrihet och strejkregler. Nya samarbetsområden Lissabonfördraget innehåller viktiga bestämmelser på en rad nya politik områden som gör det lättare för EU att bekämpa internationell gränsöverskridande brottslighet, olaglig invandring samt handel med kvinnor, barn, vapen och narkotika. 8

11 Det finns två andra frågor som är särskilt relevanta i dag. Klimatförändringarna: EU:s mål att verka för en hållbar utveckling i Europa som bygger på en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö ges hög prioritet i fördraget. I fördraget utlovas åtgärder på internationell nivå för att angripa regionala och globala a miljöproblem, särskilt klimatförändringar. EU får en starkare roll när det gäller klimatförändringar så att Europa även i fortsätt-tningen kan gå i täten i kampen mot den globala uppvärmningen. Energi: Fördraget innehåller nya bestämmelser som ska skapa en väl fungerande energimarknad. De handlar särskilt om energiförsörjning, energieffektivitet och energibesparingar, samt utvecklingen av nya och förnybara energikällor. Att säkra energiförsörjningen är en angelägen framtida utmaning för alla medlemsstater. I fördraget bekräftar EU sitt åtagande för en gemensam europeisk politik om hållbar energi. Det skapas också nya förutsättningar i fördraget för samarbete mellan medlemsstaterna inom idrott, humanitärt bistånd, civilskydd, turism och rymdforskning. Mänskliga rättigheter Genom Lissabonfördraget erkänns de fri- och rättigheter och principer som fast- ställs i stadgan om de grundläggande rättigheterna, och stadgan blir rättsligt bindande. Medlemsstaterna undertecknade stadgan Nu blir den rättsligt bindande. Det innebär att EU måste respektera de rättigheter som fastställs i stadgan när lagar föreslås och genomförs och att medlemsstaterna måste göra detsamma när de tilllämpar EU lagstiftningen. Några rättigheter som alla ska åtnjuta är personuppgiftsskydd, asylrätt, jämlikhet inför lagen och icke-diskriminering, jämställdhet, barns och äldres rättigheter och grundläggande sociala rättigheter som t.ex. skydd mot ogrundad uppsägning och tillgång till social trygghet och socialt bistånd. Fördraget kommer även att göra det möjligt för EU att ansluta sig till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Konventionen och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna som bevarar den utgör själva grundvalen för skydd för de mänskliga rättigheterna i Europa. 9

12 LÄS MER Lissabonfördraget är förstås ett digert dokument det består av mer än 300 sidor i konsoliderad form, inklusive bilagor och protokoll. Det innehåller många bestämmelser från tidigare EU-fördrag i ändrad och uppdaterad lydelse. I denna guide ligger tonvikten på det som är nytt i Lissabonfördraget. Du hittar mer information om viktiga förändringar nedan. Du kan hämta hela Lissabonfördraget, de konsoliderade versionerna av fördragen efter Lissabonfördragets ändringar och få mer information om fördraget från europa.eu/lisbon_treaty/full_text/index_sv.htm 10

13 1950 Vägen till Lissabonfördraget 1960 Lissabonfördraget är resultatet av de diskussioner som medlemsstaterna fört under sex år om vilka reformer som behövs för att klara av 2000-talets utmaningar. 1952: Parisfördraget om upprättandet av Europiska kol- och stålgemen- skapen. 1957: Romfördragen om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen : Europeiska enhetsakten. 1992: Maastrichtfördraget. 1997: Amsterdamfördraget. 2001: Nicefördraget. 29 oktober 2004: Medlemsstaterna undertecknar fördraget om upprättande av en konstitution för Europa i Rom Maj juni 2005: Frankrike och Nederländerna röstar genom folkomröstningar nej till fördraget december 2007: 27 medlemsstater undertecknar Lissabonfördraget maj 2009: Lissabonfördraget godkänns av parlamenten i 26 av 27 medlemsstater. 12 juni 2008: Folkomröstningen i Irland leder inte till någon majoritet för ratificering. 19 juni 2009: Europeiska rådet bekräftar att Europeiska kommissionen även i fortsättningen ska bestå av en medborgare från varje medlemsstat. Stats- och regeringscheferna enas om rättsligt bindande garantier beträffande de särskilda frågor som har tagits upp av den irländska regeringen, dvs. skatter, rätt till liv, utbildnings- och familjepolitik, samt Irlands traditionella neutralitetspolitik. Garantierna ska införlivas genom ett protokoll i EU-fördragen när Lissabonfördraget har trätt i kraft. En högtidlig förklaring om arbetstagares rättigheter och allmännyttiga tjänster antas också. 2 oktober 2009: En andra folkomröstning hålls i Irland

14 Mer om de förändringar som rör institutionerna EU:s institutioner och organ EU:s viktigaste institutioner är Europaparlamentet, Europeiska rådet, Europeiska unionens råd (ministerrådet), Europeiska kommissionen, EG-domstolen, Europeiska centralbanken, Revisionsrätten. Övriga organ är Regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europeiska investeringsbanken. 12 Europaparlamentet Europaparlamentet är med sina direktvalda ledamöter den EUinstitution som företräder medlems- staternas medborgare. Genom fördraget kommer Europaparlamentet att få gemensamt lagstiftningsansvar med rådet inom fler politiska områden och även mer inflytande över budgeten. Det delade ansvaret mellan parlamentet och ministerrådet kallas medbeslutandeförfarandet. Medbeslutandeförfarandet blir ordinarie lagstiftningsförfarande och utvidgas till att omfatta nya politikområden som frihet, säkerhet och rättvisa. Europaparlamentet kommer alltså att få större lagstiftningsbefogenheter. Fördraget ger också Europaparlamentet mer inflytande när det gäller godkännandet av EU:s budget. Europeiska rådet Europeiska rådet består av medlemsstaternas högsta valda företrädare premiär- och statsministrar och presidenter med verkställande befogenheter. Det bestämmer EU:s politiska inriktning och fastställer prioriteringar. Genom Lissabonfördraget blir Europeiska rådet en fullvärdig EU-institution och får en tydligt definierad roll. Det inrättas en ny befattning som ordförande i Europeiska rådet. Ordföranden i Europeiska rådet ska väljas av rådets ledamöter och kan sitta i högst fem år. Han eller hon ska leda rådets möten, driva på arbetet och företräda EU internationellt på högsta nivå. Detta är en förändring jämfört med dagens system, där den medlems-msstat som innehar ord förandeskapet

15 i EU under sex månader också är ordförande i Europeiska rådet. Den nya ordföranden i Europeiska rådet ska också se till att EU:s agerande blir mer synligt och sammanhållet. Rådet Europeiska unionens råd kallas även ministerrådet. Det består av 27 ministrar som företräder var och en av medlemsstaterna. Rådet är ett viktigt beslutsfattande organ som samordnar EU:s ekonomiska politik och har en central roll i utrikes- och säkerhetspolitiken. Rådet delar lagstiftnings- och budgetansvaret med Europaparlamentet. Majoritetsbeslut, i stället för enhälliga beslut, kommer att tillämpas på fler områden. Från och med 2014 införs ett system med dubbel majoritet. Det innebär att rådets beslut måste få stöd av 55 procent av medlemsstaterna, som ska företräda minst 65 procent av EU:s befolkning. Därmed får besluten dubbel legitimitet. En nyhet i fördraget är att EU:s höge representant för utrikes- och säkerhetspolitiken/kommissionens vice ordförande ska vara ordförande i rådet för utrikes frågor. På övriga områden jordbruk, finans och energi ska ministern i det land som innehar det roterande ordförandeskapet i EU under en sexmånadersperiod även i fortsättningen vara ordförande i rådet. Ordförandeskapssyste-met i EU kommer därmed att bli mer sammanhållet och effektivt. EU:s höge representant för utrikes- och säkerhetspolitik/kommissionens vice ordförande Genom Lissabonfördraget inrättas en ny befattning som ansvarig för EU:s gemensamma a utrikes- och säkerhetspolitik. Utnämningen av EU:s höge representant för utrikes- och säkerhetspolitiken, som samtidigt är vice ordförande i kommissionen, är ett stort steg. Det innebär att de två nuvarande befattningarna den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och kommissionsledamoten med ansvar för yttre förbindelser slås ihop till en enda befattning. Han eller hon kommer att utses av Europeiska rådet och vara ordförande i rådet för utrikes frågor samt vice ordförande i Europeiska kommissionen. Han eller hon ska lägga fram förslag, föra utrikespolitiken för rådets räkning och företräda EU:s ståndpunkter internationellt. Målet är att EU ska uppträda enat och ha bättre möjligheter att hävda sina intressen och föra fram sina värderingar internationellt. Europeiska kommissionen Europeiska kommissionen ska på ett självständigt sätt företräda hela unionens intressen. Kommissionen är ansvarig inför Europaparlamentet. Det är den enda EU-institution som har en allmän befogenhet att ta initiativ till lagförslag. Kommissionen driver också EU:s politik, ser till att budgeten genomförs, förvaltar EU:s program, företräder EU i internationella förhandlingar och ser till att fördragen tillämpas på rätt sätt. Vid Europeiska rådets möte i december 2008 enades stats- och regeringscheferna om att kommissionen även i fortsättningen ska bestå av en medborgare från varje medlemsstat. 13

16 Vem gör vad? Genom Lissabonfördraget blir det tydligare vilka befogenheter EU har, vilka befogenheter medlemsstaterna har, vilka befogenheter som är gemensamma. Genom fördraget blir det tydligare var gränserna går för EU:s befogenheter. Huvudregeln är att unionen bara har de befogenheter som medlemsstaterna har tilldelat den och är skyldig att respektera att medlemsstaterna är behöriga på alla andra områden. EU har ensam behörighet när det gäller t.ex. konkurrensregler, penningpolitiken i euro området och den gemensamma handelspolitiken. Medlemsstaterna har huvudansvaret när det gäller t.ex. hälso- och sjukvård, utbildningsoch näringslivsfrågor. EU och medlemsstaterna har gemensam behörighet när det gäller t.ex. den inre marknaden, jordbruk, transport- och energifrågor. Övriga bestämmelser I fördraget bekräftas EU:s respekt för medlemsstaternas likhet inför fördragen och deras nationella identitet, inklusive det lokala och regionala självsty- ret. EU förbinder sig att skydda Europas kulturella och språkliga mångfald. För första gången finns det en bestämmelse om att medlemsstater får lämna EU om de så önskar, och det fastställs förfaranden för hur detta i så fall ska ske. Nya befogenheter för nationella parlament För första gången får de nationella parlamenten ett direkt inflytande i EU:s beslutsprocess. Enligt Lissabonfördraget måste alla EU:s lagförslag skickas till de nationella parlamenten. Det kommer att finnas ett kontrollsystem som innebär att de nationella parlamenten har åtta veckor på sig att inkomma med synpunkter om de anser att förslaget rör en fråga i vilken EU inte bör agera. Om tillräckligt många nationella parlament kommer med invändningar kan förslaget ändras eller dras tillbaka. Kontrollsystemet innebär att de nationella parlamenten får en viktig roll som garanti för att EU inte överskrider sina befogenheter genom att agera på områden som ska hanteras på nationell, regional eller lokal nivå. 14

17 Några facktermer Rättslig grund Genom Lissabonfördraget ändras fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Det är det senaste i en rad fördrag genom vilka EU:s rättsliga grund uppdateras och konsolideras. Genom Lissabonfördraget blir EU en juridisk person. I dag har Europeiska gemenskapen och Europeiska unionen inte samma stadgar och regler för beslutsfattande. Detta dubbla system försvinner i och med Lissabonfördraget, och EU får ställning som en självständig juridisk person. Därmed får EU större möjligheter att agera i inte minst utrikespolitiska frågor. Lissabonfördraget gör att EU kan agera mer effektivt, sammanhållet och trovärdigt i sina förbindelser med omvärlden. Omröstning med kvalificerad majoritet, dubbel majoritet Många av ministerrådets beslut måste fattas med kvalificerad majoritet. Genom fördraget kommer majoritetsomröstning att tillämpas inom ännu fler områden och även omdefinieras. Från och med 2014 måste rådets beslut få stöd av 55 procent av medlemsstaterna, som ska företräda minst 65 procent av EU:s befolkning. Detta kallas dubbel majoritet. Minst fyra länder krävs för att bilda en blockerande minoritet. Tack vare detta system kommer länder med en mindre befolkning att stå på mer jämlik fot med större medlemsstater. På vissa områden kommer det även i fortsättningen att krävas enhälliga beslut. Det handlar t.ex. om skatte- och försvarsfrågor. 15

18 Fördjupade samarbeten Eftersom EU har vuxit så mycket fastställs i fördraget om Europeiska unionen (ändrat genom Amsterdamfördraget och Lissabonfördraget) regler för situationer där några medlemsstater kan vilja utöka sitt samarbete inom ett visst område. Detta kallas fördjupade samarbeten. Fördjupade samarbeten innebär att en grupp länder kan agera tillsammans utan att samtliga 27 medlemsstater måste delta. Medlemsstater kan alltså välja att stå utanför om de inte vill vara med, utan att det hindrar övriga medlemsstater från att agera tillsammans. Subsidiaritet och proportionalitet EU:s beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. EU agerar inte på andra områden än de där unionen har exklusiv behörighet, et, såvida det agerandet inte är effektivare än åtgärder på nationell, regional eller lokal nivå. Denna princip kallas subsidia ritetsprincipen och bekräftas i Lissa bonfördraget. Denna princip kompletteras av proportionalitetsprincipen, som innebär att EU inte ska agera mer än vad som är nödvändigt för att uppnå de mål som fastställs i Lissabonfördraget. Medbeslutandeförfarandet ( ordinarie lagstiftningsförfarande ) Medbeslutandeförfarandet kallas det förfarande varigenom Europaparlamentet har rätt att tillsammans och på jämlik fot med ministerrådet stifta lagar. Genom Lissabonfördraget kommer medbeslutandeförfarandet att tillämpas generellt och bli ordinarie lagstiftningsförfarande. Detta innebär att EU:s beslut kommer att baseras på en dubbel legitimitet som utgår från medborgarna (företrädda av ledamöterna i Europaparlamentet) och medlemsstaterna (företrädda av ministrarna i rådet). 16

19 Kontakta EU ONLINE Information på alla officiella EU-språk finns på webbplatsen Europa: europa.eu PERSONLIGEN Det finns hundratals informationscentrum över hela Europa. Adresserna hittar du på webbplatsen: europedirect.europa.eu PER TELEFON ELLER E-POST Europe Direct är en frågelåda som ger svar om EU. Du kan ringa gratis till (eller, om du är utanför EU, betala för ett samtal till (32-2) ) eller skicka e-brev till: europedirect.europa.eu LÄS OM EUROPA Publikationer om EU på ett klick i EU Bookshop: bookshop.europa.eu För att få fler upplysningar och publikationer om Europeiska unionen på svenska kan du vända dig till: EUROPEISKA KOMMISSIONENS REPRESENTATIONER: Representationen i Sverige Regeringsgatan 65 Box 7323 SE Stockholm Tfn (46-8) Fax (46-8) Internet: E-post: bursto@ec.europa.eu Representationen i Finland Norra esplanaden 31 PL 1250 FI Helsingfors Tfn (358-9) Internet: E-post: comm-rep-hel@ec.europa.eu EUROPAPARLAMENTETS KONTOR: Informationskontoret i Sverige Regeringsgatan 65, 6 tr SE Stockholm Tfn (46-8) Fax (46-8) Internet: E-post: epstockholm@europarl.europa.eu Kontoret i Finland Norra esplanaden 31 PB 26 FI Helsingfors Tfn (358-9) Fax (358-9) Internet: E-post: ephelsinki@europarl.europa.eu Kommissionen och parlamentet har också kontor i Europeiska unionens övriga medlemsstater. Kommissionens delegationer finns även på andra platser runtom i världen.

20 DIN GUIDE TILL LISSABONFÖRDRAGET NA SV-C Efter flera decennier av krig som skördade miljontals människoliv markerade grundandet av EU början på en ny era där de europeiska länderna skulle lösa sina problem genom att föra en dialog i stället för att kriga med varandra. I dag åtnjuter EU-medlemmar en stor mängd fördelar. De nuvarande bestämmelserna utformades dock för ett EU som var betydligt mindre och inte behövde hantera globala frågor som klimatförändringar, den globala recessionen och den internationella gränsöverskridande brottsligheten. EU kan och vill angripa dessa problem, men då måste unionens nens arbetssätt t förbättras. Det är just detta som är syftet med Lissabonfördraget. Fördraget gör EU mer demokratiskt, effektivt och öppet för insyn. Medborgare och parlament får mer att säga till om på europeisk nivå, och EU får en starkare och tydligare röst i världen. Men fördraget skyddar samtidigt också de nationella intressena. I denna broschyr förklarar vi vad Lissabonfördraget innebär för dig som medborgare.