FÖRTROENDE I DET MULTIKULTURELLA SAMHÄLLET

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRTROENDE I DET MULTIKULTURELLA SAMHÄLLET"

Transkript

1 Förtroende i det multikulturella samhället FÖRTROENDE I DET MULTIKULTURELLA SAMHÄLLET BO ROTHSTEIN F orskning är till sin natur internationell och multikulturell. Lika lite som det kan finnas en svensk matematik eller biologi, kan det finnas en samhällsvetenskap som begränsar sig till svenska förhållanden. Tvärtom är det så att vi bara kan förklara svenska särdragen i svensk politik om vi jämför med andra länder. Även om aldrig så ivriga forskningsbyråkrater gärna vill styra och ställa med forskningen på den nationella nivån, står de sig slätt mot det internationella forskarsamhället av det enkla skälet att den inte går att kontrollera med de politiska och administrativa medel som står dem till buds på den nationella och lokala nivån. För samhällsforskningen är denna internationalisering själva livlinan eftersom det bara är så man kan hävda sitt oberoende gentemot de kommersiella och politiska intressen som har en olycklig tendens att försöka styra forskningen för att kunna utnyttja den för sina egna syften. Forskningsresultat går nämligen inte alltid den väg som de med ekonomisk eller politisk makt önskar och sanningen är ibland synnerligen illa tåld. Särskilt för statsvetenskapen som har att granska den politiska makten på den politiska maktens ekonomiska och administrativa villkor är detta oberoende helt nödvändigt. När det gäller frågor om förtroendet för politikens institutioner rör man sig nämligen på ett minerat område. Alltnog, numera kan den som så önskar faktiskt mäta vad som sker i det internationella forskarsamhället. Genom de databaser som drivs av International Science Information kan man mäta vad det är för begrepp som fångar det internationella forskarsamhällets intresse. Databaserna registrerar alla viktigare vetenskapliga tidskrifter som publicerar forskarrapporter efter oberoende kollegial kvalitetsgranskning (sk. peer review), idag inalles närmare 3. I denna databas kan man söka efter vetenskapliga artiklar med hjälp av s.k. nyckelord. Om man söker på förekomsten av termen trust i artiklarnas titlar, sammanfattningar eller de nyckelord som författarna angivit (vanligtvis tre till fem) får man det resultat som visas i figuren nedan. Som framgår av figuren har det skett en mycket kraftig ökning av antalet vetenskapliga artiklar om förtroende. Från 199 till 23 talar vi om en tiodubbling. Även om man tar hänsyn till att antalet tidskrifter i databasen ökat, är det likväl fråga om en ökning med drygt 7 procent. 75

2 Bo Rothstein Figur 1 Antal publicerade vetenskapliga artiklar om förtroende (trust) Källa: Social Science Citation Index Man kan naturligtvis fråga sig varför det internationella forskarsamhället kommit att bli så intresserat av frågan om förtroende. Jag tror det finns ett antal skäl till detta. Ett är rent teoretiskt och handlar om de ekonomiska samhällsmodellernas tillkortakommanden. Problemet, som i den teoretiska litteraturen går under begreppet multipla jämviktslägen, innebär att det utifrån antaget om att människor styrs av sitt rationella egenintresse, kan i princip vad som helst hända. Om man tar ett problem som korruption kan vi hamna både i Palermo och Oslo, dvs i samhällen med massiv korruption och i samhällen där korruption är ett närmast okänt fenomen. Om offentliga tjänstemän tror att de flesta andra tjänstemän tar mutor är det naturligtvis rationellt att själv ta emot mutor. Men om man litar på att de flesta andra inte sysslar med bestickning, kan det vara rationellt att vägra ta emot mutor. Det är mycket som talar för att förtroende för de andra aktörerna är vad som avgör vilket av dessa lägen som skall uppkomma (Kornai, Rothstein & Rose-Ackerman 24). Ett annat skäl till intresset för förtroende som fenomen är att det är kopplat till många saker som normativt anses mycket önskvärda. Samhällen i vilket människor anser att de i allmänhet kan lita på andra människor har bättre fungerande demokratiska institutioner, högre ekonomisk tillväxt, mera ekonomisk jämlikhet och ett mera vitalt frivilligt föreningsliv. Individer som anser att de kan lita på andra människor har högre utbildning och högre inkomster, är oftare friska, är mera nöjda 76

3 Förtroende i det multikulturella samhället med sitt liv och tycker bättre om demokratins institutioner (Rothstein 23, Uslaner 22, Delhey & Newton 23). Ett tredje skäl till det stora intresset för förtroende är att det är en variabel som innehåller det som empiriskt inriktade samhällsforskare gillar, nämligen mycket variation. Det finns helt enkelt mycket att förklara och det är som nämnts av många skäl viktigt att hitta förklaringar till den variation man kan observera. Om man jämför länder när det gäller graden av mellanmänsklig tillit är de skillnader som finns närmast uppseendeväckande stora. Grovt sett kan man ge följande beskrivning av de data som kommer från de sk. World Value Surveys. I de nordiska länderna är det omkring 6 procent av befolkning som anser att man i allmänhet kan lita på människor i samhället. I de kontinentaleuropeiska länderna är siffran i runda tal 4 procent, i Latineuropa runt 25 procent och i länder som Brasilien, Rumänien och Turkiet runt 1 procent (Rothstein & Stolle 23). SOM-institutet har sedan 1996 mätt tillståndet för den mellanmänskliga tilliten i Sverige. Frågan har ställts på ett något annorlunda sätt än i World Value - undersökningarna. Istället för ett enkelt ja eller nej har svarsalternativen getts i form av en -1 skala. Resultatet visas i figur 2. Figur 2 Mellanmänsklig tillit (procent) Fråga: Enligt Din mening, i vilken utsträckning går det att lita på människor i allmänhet? Svara med hjälp av nedanstående skala. procent Höglitare (7-1) Medellitare (4-6) Låglitare (-3) Kommentar: Skalan går mellan och 1, där innebär att det går inte att lita på människor i allmänhet och 1 det går att lita på människor i allmänhet. Resultaten är baserade på alla svarande inklusive vet ej-svar (3 6 procent genom åren) 77

4 Bo Rothstein Det är som synes en stor stabilitet i den mellanmänskliga tilliten. De tidigaste undersökningar som finns är gjorda i Sverige är från 1981 (World Value) och gav vid handen att 57 procent svarade ja på tillitsfrågan. Man kan således säga att detta är en uppfattning (attityd och/eller norm) som är mycket stabil i den svenska befolkningen. Det är med andra ord en tillgång för det svenska samhället som, såsom den kan mätas i surveyundersökningar, är mycket stabil. En central fråga i forskningen om förtroende är naturligtvis hur man skall förklara de stora skillnader som finns mellan länder. Ligger det i vissa nationers och folks kultur att lita respektive inte lita på andra människor? Eller har det att göra med de politiska institutionerna? Är det förekomsten av demokrati, rättstat, välfärdspolitik och respekt för mänskliga rättigheter som skapar tillit till andra människor? Eller ligger uppfattning om social tillit djupt förborgad i historiskt-kulturella uppfattningar som är oberoende av de politiska institutionerna? Ett sett att undersöka detta är att jämföra personer som bor i Sverige och som har svenskt ursprung med dem som har sitt ursprung i andra länder eller som är medborgare i andra länder. Eftersom det inte är stor variation i utfallet på denna fråga år från år är det möjligt att slå samman data från skilda SOM-undersökningar för att studera frågan. På så sätt kan man bryta ner materialet till undergrupper där man kan komma frågan närmare. Tar personer som invandrat till Sverige ifrån länder där den sociala tilliten är låg med sig sin låga tillit till andra människor och bevarar den i Sverige? Eller påverkas de av att bo i Sverige till att bli höglitare? Det visar sig att de som är svenska medborgare har klart högre förtroende för andra människor än personer som är medborgare i något annat land och som har invandrat eller flytt till Sverige. Det skulle tala för att det är den historiskt nedärvda kulturen och inte politiska institutioner som har störst inverkan. Men många invandrare har en svår situation i Sverige. De är ofta arbetslösa och har ofta låga inkomster och därmed finns det stor risk att de inte känner tillhörighet till det svenska samhället utan istället uppfattar sig som marginaliserade. Det kan med andra ord vara deras utanförskap i Sverige, snarare än deras kulturella bakgrund som påverkar förtroendet för andra människor i negativ riktning. Detta kan till viss del undersökas i SOM-materialet om man slår samman undersökningar från flera år. Resultatet visas i figuren 3. En möjlig tolkning av dessa data är följande. Personer med svenskt medborgarskap har klart större förtroende för andra människor än personer med icke-svenskt medborgarskap. Men om man kontrollerar för om personerna förvärvsarbetar eller ej, försvinner en tämligen stor del av skillnaderna. Det vill säga, om en person som bor i Sverige men som är medborgare i ett annat land ges möjlighet att arbeta, kommer hon eller han att ha nästan lika högt förtroende för andra människor som personer som är svenska medborgare. Att ha arbete är ofta en viktig ingrediens i möjligheten att känna tillhörighet till ett samhälle. Med arbete följer en mängd saker som kan skapa denna tillhörighet, medan att inte ha arbete tenderar att ge den motsatta 78

5 Förtroende i det multikulturella samhället upplevelsen. Men, det kan naturligtvis också vara så att personer med hög tillit till andra människor (och som är invandrare) har lättare att få jobb. Figur 3 Andel med hög mellanmänsklig tillit efter medborgarskap och förvärvsarbete Procent Ej förvärvsarb Förvärvsarb Svensk medb Medb. i annat land Källa: Riks-SOM Antal svar = 933 Ett annat sätt att undersöka frågan är att titta på var någonstans föräldrarna är uppvuxna. Om man delar in befolkningen i de vars far är uppvuxen i Norden och de som är uppvuxna utanför Norden, får man återigen ett klart resultat, nämligen att den förra gruppen litar betydligt mer på andra människor än den senare. Ett resultat från forskningen om förtroende är emellertid att utbildning tenderar att ha en positiv påverkan. Ju mer utbildning folk har, desto mer litar de på andra människor (Uslaner 22, Delhey & Newton 23). Vad händer då om vi försöker kontrollera tillit till andra människor i förhållanden till både uppväxtförhållanden och utbildning. Resultatet ges i figur 4. En tolkning av resultatet är följande. Det visar sig att personer där fadern är uppväxt utanför Norden har ett klart lägre förtroende för andra människor än de vars far är uppväxt i något nordiskt land. Så långt får kulturtesen stöd. Men, om man ger personer vars far är uppväxt utanför Norden mycket utbildning, försvinner en stor del av skillnaden. Personer vars far är född utanför Norden men som har hög utbildning (dvs har påbörjat högskole- eller universitetsutbildning eller har högskole- alternativt universitetsexamen) har så gott som lika hög social tillit som de med vars far är uppväxt i något nordiskt land. 79

6 Bo Rothstein Figur 4 Tillit i förhållande till faderns uppväxt och utbildning 75 Procent Låg utbildning Mellan utbildning Hög utbildning Norden Utanför Norden Källa: Riks-SOM Antal svar = 2396 Men, det kan naturligtvis återigen vara så att det är personer som från början har hög tillit till andra människor som söker och har möjlighet att komma till högskole- och universitetsutbildningar. Att reda ut kausala förhållanden i samhällsvetenskap är komplicerat. Resultaten indikerar emellertid att det är de sociala omständigheterna människor lever under, snarare än hennes nedärvda kultur, som påverkar förtroendet för andra människor. Referenser Delhey, Jan, and Kenneth Newton. 23. Who trusts? The origines of social trust in seven societies. European Societies 5 (2): Kornai, Janós & Rothstein, Bo & Rose-Ackerman, Susan (red). 24. Creating Social Trust in Post-Socialist Transition. New York: Palgrave/Macmillan Rothstein, Bo. 23. Sociala fällor och tillitens problem. SNS Förlag Rothstein, Bo & Stolle, Dietlind. 23. Social Capital in Scandinavia. Scandinavian Political Studies, (1): Uslaner, Eric M. 22. The Moral Foundation of Trust. New York: Cambridge University Press. 8

Den svåra konsten att lita på andra, att vara nöjd med sig själv och att vara ung

Den svåra konsten att lita på andra, att vara nöjd med sig själv och att vara ung Den svåra konsten att lita på andra, att vara nöjd med sig själv och att vara ung Den svåra konsten att lita på andra, att vara nöjd med sig själv och att vara ung Bo Rothstein F örtroende för andra människor

Läs mer

Vem i hela världen kan man. lita på? Bo Rothstein

Vem i hela världen kan man. lita på? Bo Rothstein Vem i hela världen kan man... lita på? Vem i hela världen kan man. lita på? Bo Rothstein T änk dig att du är en småföretagare eller frilansare och att din verksamhet bygger på beställningar från stora

Läs mer

7. Socialt kapital i norra Sverige

7. Socialt kapital i norra Sverige 7. Socialt kapital i norra Sverige Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Det magiska sociala kapitalet När man talar om kapital tänker man kanske i första hand på ekonomiskt

Läs mer

SOCIALT KAPITAL ETT GENOMBROTT FÖR EN NY SAMHÄLLSVETENSKAPLIG TEORI

SOCIALT KAPITAL ETT GENOMBROTT FÖR EN NY SAMHÄLLSVETENSKAPLIG TEORI Socialt kapital ett genombrott för en ny samhällsvetenskaplig teori SOCIALT KAPITAL ETT GENOMBROTT FÖR EN NY SAMHÄLLSVETENSKAPLIG TEORI BO ROTHSTEIN Å r 1990 publicerade James Coleman sin monumentala bok

Läs mer

SVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.)

SVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.) SVENSKA DEMOKRATITRENDER Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.) Svenska demokratitrender 1986 2015 SOM-institutet SOM-institutet är en universitetsbaserad undersökningsorganisation som varje

Läs mer

Sedan 1996 har SOM-institutet mätt graden av mellanmänsklig tillit i det

Sedan 1996 har SOM-institutet mätt graden av mellanmänsklig tillit i det Vilka är det som litar på sina medmänniskor? VILKA ÄR DET SOM LITAR PÅ SINA MEDMÄNNISKOR? BO ROTHSTEIN Sedan 1996 har SOM-institutet mätt graden av mellanmänsklig tillit i det svenska samhället. Svarspersonerna

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Den nordiska modellen - universalismens principer

Den nordiska modellen - universalismens principer Den nordiska modellen - universalismens principer Gysinge Akademin 7-8 november 2012 2012-11-16 Den nordiska modellen - universalismens principer /Kirsi-Marja Lehtelä 1 Universalismen En grundläggande

Läs mer

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 Lättläst sammanfattning Tid för tolerans Den här rapporten har fått namnet Tid för tolerans.

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

Statsvetenskap GR (A), 30 hp

Statsvetenskap GR (A), 30 hp 1 (6) Kursplan för: Statsvetenskap GR (A), 30 hp Political Science Ba (A), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression SK001G Statsvetenskap Grundnivå (A) Inriktning (namn)

Läs mer

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning

Läs mer

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ]

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ] Förtroendet för Arbetsförmedlingen Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Att leva, bo och verka i Skåne

Att leva, bo och verka i Skåne Att leva, bo och verka i Skåne Resultat från SOM-undersökningen i Skåne 2015 Henrik Ekengren Oscarsson Föreståndare SOM-institutet Daniel Jansson Bitr. undersökningsledare SOM-institutet Ett oberoende

Läs mer

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI 1 Kapitel 1 Tolerans: En introduktion till begreppet, forskningen och antologin Erik Lundberg Mer prat om tolerans År 2015 kom många flyktingar

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson SOM-rapport nr 9:13 SOM Västsvenska trender Väst-SOM-undersökningen 1998-8 Susanne Johansson Lennart Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Figur 1 Upplevd geografisk hemhörighet 1998-8

Läs mer

Så svarade. Medborgarpanelen. LORE Laboratory of Opinion Research

Så svarade. Medborgarpanelen. LORE Laboratory of Opinion Research Så svarade Medborgarpanelen LORE Laboratory of Opinion Research 2 april 1 Tack för alla era svar! I denna rapport presenteras resultat från Medborgarpanelen där våra panelmedlemmar har varit med och bidragit

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron

Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Marie Demker Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron

Läs mer

VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) VÄSTSVENSKA TRENDER 1998 215 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) Västsvenska trender 1998 215 SOM-institutet SOM-institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar

Läs mer

Allmänhetens åsikter om yttrandefrihet

Allmänhetens åsikter om yttrandefrihet Allmänhetens åsikter om yttrandefrihet Bakgrundstabeller till Demokratirådets rapport 2007 Huvudresultaten återges i figur 3.1 på sidan 19 i: Olof Petersson, Anker Brink Lund, Eivind Smith och Lennart

Läs mer

Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer

Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer 2011-2020 Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer Prognos 2011-2020 2012:4 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län

Läs mer

KAPITEL 5 etiska och sociala aspekter

KAPITEL 5 etiska och sociala aspekter 5. Etiska och sociala aspekter En etisk utgångspunkt i all vård är att vårdpersonal ska göra gott. Normalt gestaltas denna etiska hållning genom att vårdaren med god evidensbaserad kunskap och inom rimliga

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

Medborgarpanelen. Valpanelens åsikter över tid. Titel: Valpanelens åsikter över tid. University of Gothenburg Sweden Box 100, S Gothenburg

Medborgarpanelen. Valpanelens åsikter över tid. Titel: Valpanelens åsikter över tid. University of Gothenburg Sweden Box 100, S Gothenburg Medborgarpanelen Valpanelens åsikter över tid Titel: Valpanelens åsikter över tid University of Gothenburg Sweden Box 100, S-405 30 Gothenburg Redovisning av resultat Under tidsperioden mars 13 till oktober

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Vetenskap & Värderingar Frågorna

Vetenskap & Värderingar Frågorna 2010-06-23 Vetenskap & Värderingar Frågorna VA har publicerat två resultatrapporter inom studien Vetenskap & Värderingar: VA-rapport 2009:3 Vetenskap att tro på? November 2009 VA-rapport 2010:2 Kunskap

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK

MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK Minskat flyktingmotstånd svår marknad för främlingsfientlig politik MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK MARIE DEMKER F lyktingmotståndet fortsätter att minska i Sverige.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna

Läs mer

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick Linköpings universitet Heshmat Khosrawi Statsvetenskap2 Politiskteori2 733G36 Grupp: A Jörgen Odalen & Jonathan Josefsson HT 13 Det är rättvist Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert

Läs mer

Ju mer vi är tillsammans

Ju mer vi är tillsammans Ju mer vi är tillsammans Tjugosju kapitel om politik, medier och samhälle SOM-undersökningen 2003 SOM-rapport nr 34 Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Redaktörer: Sören Holmberg och Lennart Weibull

Läs mer

Är insikter i ekonomi effektiva? Bo Rothstein. (Publicerad i Ekonomisk Debatt 1996 nr 1)

Är insikter i ekonomi effektiva? Bo Rothstein. (Publicerad i Ekonomisk Debatt 1996 nr 1) 1 Är insikter i ekonomi effektiva? Bo Rothstein (Publicerad i Ekonomisk Debatt 1996 nr 1) Mats Perssons artikel i ED 1995:6, Vad har vi för glädje av den ekonomiska vetenskapen, är på många sätt en sympatisk

Läs mer

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst

Läs mer

Att ge feedback på välfärdspolitiken: på ökad privatisering?

Att ge feedback på välfärdspolitiken: på ökad privatisering? Att ge feedback på välfärdspolitiken: hur reagerar medborgarna på ökad privatisering? Att ge feedback på välfärdspolitiken: hur reagerar medborgarna på ökad privatisering? Anna Bendz D en svenska välfärdsstaten

Läs mer

Akademiska värden. SUHF, HeLP 6 27 november 2014

Akademiska värden. SUHF, HeLP 6 27 november 2014 Akademiska värden SUHF, HeLP 6 27 november 2014 Budskap och fokus Utan akademiska värden inga universitet/högskolor! Alla vid u/h ska kunna tala om, försvara, tillämpa och utveckla akademiska värden! Universitet/högskolor

Läs mer

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

POLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA

POLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA 2.1.11 POLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA KONTEXTER YLVA NORÉN BRETZER Politiskt förtroende är ett omdiskuterat tema inom statsvetenskapen, men har i hög utsträckning utforskats i ett länderjämförande perspektiv

Läs mer

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade Trendbrott i fl yktingfrågan och polariseringen har ökat TRENDBROTT I FLYKTINGFRÅGAN OCH POLARISERINGEN HAR ÖKAT MARIE DEMKER Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Läs mer

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:2]

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:2] Förtroendet för Arbetsförmedlingen Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:2] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell 1 Förtroende

Läs mer

Begreppet socialt kapital fortsätter att vara en svår pusselbit för den nutida

Begreppet socialt kapital fortsätter att vara en svår pusselbit för den nutida På spaning efter det sociala kapital som flytt PÅ SPANING EFTER DET SOCIALA KAPITAL SOM FLYTT BO ROTHSTEIN Begreppet socialt kapital fortsätter att vara en svår pusselbit för den nutida samhällsvetenskapen.

Läs mer

Förhandspublicering Publiceringsdatum online: Tillgänglig via:

Förhandspublicering Publiceringsdatum online: Tillgänglig via: Titel Utan självförtroende dåligt förtroende för andra Författare Sören Holmberg, professor emeritus vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Han är en av ledarna för Quality of Government

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Vetenskap att tro på? Frågorna

Vetenskap att tro på? Frågorna 2009-11-12 Vetenskap att tro på? Frågorna Här redovisas de frågor som använts i VA-rapport 2009:3 Vetenskap att tro på? Det är den första rapporten inom projektet Vetenskap och värderingar. Studien bygger

Läs mer

Socialt kapital och euro

Socialt kapital och euro Arkivex Sektionen för Hälsa och Samhälle Uppsats. 15hp Vårterminen 2011 Handledare: Mikael Sandberg Socialt kapital och euro En statistisk analys av eurosamarbetets effekter på tillit Torbjörn Sandebert

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16 Bokförlaget thales recension daniel j. solove: Nothing to Hide: The False Tradeoff between Privacy and Security, New Haven: Yale University Press 2011.

Läs mer

MEDBORGARNAS POLITISKA ENGAGEMANG I FÖRÄNDRING

MEDBORGARNAS POLITISKA ENGAGEMANG I FÖRÄNDRING MEDBORGARNAS POLITISKA ENGAGEMANG I FÖRÄNDRING Magnus Wennerhag Forskare i sociologi Södertörns högskola Göteborgs universitet Min föreläsning Det politiska engagemangets förändring: en historisk översikt

Läs mer

Filmvanor och -attityder 2013. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ]

Filmvanor och -attityder 2013. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ] Filmvanor och -attityder 2013 Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Undersökningens

Läs mer

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med

Läs mer

Förtroendet för Arbetsförmedlingen

Förtroendet för Arbetsförmedlingen Förtroendet för Arbetsförmedlingen 1997 2009 Johan Martinsson & Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 20:05 ] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Socialt kapital och tillit trumf i Norden

Socialt kapital och tillit trumf i Norden Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 2/3/2012, 89. årgang 127 Socialt kapital och tillit trumf i Norden Av universitetslärare, Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 2/3/2012,

Läs mer

Det handlar om jämlik hälsa

Det handlar om jämlik hälsa Det handlar om jämlik hälsa SNS 21 oktober 2016 Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer

Läs mer

Filmen: Skolans Värdegrund - var finns den? The Fundamental Value System - where is it to be found?

Filmen: Skolans Värdegrund - var finns den? The Fundamental Value System - where is it to be found? Malmö högskola Lärarutbildningen Individ & samhälle Examensarbete 5 poäng Filmen: Skolans Värdegrund - var finns den? The Fundamental Value System - where is it to be found? Jonas Hallström och Morten

Läs mer

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap NEW PUBLIC MANAGEMENT Pia Renman Arbetsvetenskap 2014-02-10 Dagens översikt 1 New Public Management 2 3 Kritik mot offentlig sektor Interaktiv samhällsstyrning New Public Management, NPM Samlingsbegrepp

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

va-barometern 2008 va-rapport 2008:6 issn: 1653-6843 isbn: 978-91-85585-47-2 (tryckt) urn:nbn:se:vetenskapochallmanhet-2008-6 (pdf) Utgivare:

va-barometern 2008 va-rapport 2008:6 issn: 1653-6843 isbn: 978-91-85585-47-2 (tryckt) urn:nbn:se:vetenskapochallmanhet-2008-6 (pdf) Utgivare: v a-rapport 2008:6 va-barometern 2008 va-rapport 2008:6 issn: 1653-6843 isbn: 978-91-85585-47-2 (tryckt) urn:nbn:se:vetenskapochallmanhet-2008-6 (pdf) Utgivare: Vetenskap & Allmänhet, VA Box 5073, 102

Läs mer

Attitydundersökning värdskap. Härjedalens kommun

Attitydundersökning värdskap. Härjedalens kommun Attitydundersökning värdskap Härjedalens kommun Innehåll INNEHÅLL 2 INLEDNING 3 ANSTÄLLDA 4 FÖRTROENDEVALDA 7 INVÅNARNA 10 ATTITYDER TILL HÄRJEDALENS KOMMUN/ANSTÄLLDA 10 ATTITYDER TILL FÖRTROENDEVALDA

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) VÄSTSVENSKA TRENDER 1998-212 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) VÄSTSVENSKA TRENDER 1998 212 SOM-institutet Undersökningar Innehållsförteckning SOM-institutet är en oberoende undersökningsorganisation

Läs mer

15SK Prefekt

15SK Prefekt Kursplan Utbildning på forskarnivå Politisk teori, 7,5 högskolepoäng Political Theory, 7,5 credits Kurskod 15SK072 Forskarutbildningsämne Statskunskap Institutionen för humaniora, utbildnings- och Institution/motsvarande

Läs mer

Statsvetenskap GR (A), Politik och entreprenörskap, 30 hp

Statsvetenskap GR (A), Politik och entreprenörskap, 30 hp 1 (5) Kursplan för: Statsvetenskap GR (A), Politik och entreprenörskap, 30 hp Political Science Ba (A), Policy and Entrepreneurship, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression

Läs mer

Allmänhetens syn på Vetenskap 2003

Allmänhetens syn på Vetenskap 2003 DIALOGEN FORSKARE ALLMÄNHET VA-rapport 2003:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2003 Förord Framtiden byggs av kunskap och lärande. Vetenskapen genererar ny kunskap. Men kunskap blir inte aktiv utan fotfäste

Läs mer

Marie Gustafsson. Böcker. Böcker. Tidningar och. Utskrifter

Marie Gustafsson. Böcker. Böcker. Tidningar och. Utskrifter Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens innehåll: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer Olika typer av informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

Sjukförsäkring, hälsa och välfärd ur ett statsvetenskapligt perspektiv

Sjukförsäkring, hälsa och välfärd ur ett statsvetenskapligt perspektiv Sjukförsäkring, hälsa och välfärd ur ett statsvetenskapligt perspektiv Helena Stensöta, docent Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet 15 maj 2013 Översikt Intro: Varför behöver en generell

Läs mer

Barns hälsa i en social och kulturell kontext

Barns hälsa i en social och kulturell kontext Barns hälsa i en social och kulturell kontext Framtidens elevhälsa Stockholm 140922 Carl Lindgren, med dr Medicinsk redaktör 1177 Vårdguiden carl.lindgren@sll.se 1700-talet: Hjortbergtavlan i kyrkan i

Läs mer

Uppsala universitet friar sig själv Arne Jarrick & Bo Rothstein Publicerad i Upsala Nya Tidning 2006-01-22

Uppsala universitet friar sig själv Arne Jarrick & Bo Rothstein Publicerad i Upsala Nya Tidning 2006-01-22 Uppsala universitet friar sig själv Arne Jarrick & Bo Rothstein Publicerad i Upsala Nya Tidning 2006-01-22 Under många år har genusforskaren Eva Lundgren och kretsen kring hävdat att de har vetenskapliga

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Statistik om Helsingborg och dess omva rld Nr 2: 2013 Perspektiv Helsingborg Ännu ett år med många flyttande till Helsingborg - Om flyttning till och från Helsingborg år 2012 - Antalet inflyttade till

Läs mer

Det svenska politiska systemet: Introduktion

Det svenska politiska systemet: Introduktion Det svenska politiska systemet: Introduktion Föreläsningens uppläggning Genomgång av kursens uppläggning Genomgång av grupp-uppgift Analys av svensk politik och förvaltning: centrala begrepp och perspektiv

Läs mer

HÖG MELLANMÄNSKLIG TILLIT I SVERIGE MEN INTE BLAND ALLA

HÖG MELLANMÄNSKLIG TILLIT I SVERIGE MEN INTE BLAND ALLA Hög mellanmänsklig tillit i Sverige men inte bland alla HÖG MELLANMÄNSKLIG TILLIT I SVERIGE MEN INTE BLAND ALLA SÖREN HOLMBERG OCH BO ROTHSTEIN M änniskor i Sverige är tillitsfulla. Vi uppfattar i hög

Läs mer

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15] Euro-opinion Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige Frida Vernersdotter och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2013:15] Tabellförteckning Tabell 1. Åsikt om et att införa euron som valuta i Sverige

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i

Läs mer

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron 6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer

Läs mer

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder

Läs mer

SOM Förtroendet för Arbetsförmedlingen

SOM Förtroendet för Arbetsförmedlingen SOM-rapport nr 2009:9 SOM Förtroendet för Arbetsförmedlingen 1997 2008 Johan Martinsson Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om den nationella SOMundersökningen SOM-institutet

Läs mer

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition

Läs mer

Informationssökning i högskolebibliotekets databaser och på Internet

Informationssökning i högskolebibliotekets databaser och på Internet Informationssökning i högskolebibliotekets databaser och på Internet Tord Heljeberg tord.heljeberg@mdh.se 021-101641.www.mdh.se/bib Bibliotekets urval av litteratur Tryckt litteratur: sökbar via bibliotekets

Läs mer

Region Skåne. Skåneenkäten 2014 Tertial 2. Genomförd av CMA Research AB. Augusti 2014

Region Skåne. Skåneenkäten 2014 Tertial 2. Genomförd av CMA Research AB. Augusti 2014 Region Skåne Skåneenkäten 2014 Tertial 2 Genomförd av CMA Research AB Augusti 2014 Inställning till att bo i Skåne Fyra av fem medborgare trivs i hög grad med att bo i Skåne och en låg andel är negativt

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Västernorrlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap. 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap. 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits Dnr: 2015/2965 3.1.2 Kursplan Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits Huvudområde Statsvetenskap Ämnesgrupp

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Den så kallade arbetslinjen har varit central i svensk politik under det senaste

Den så kallade arbetslinjen har varit central i svensk politik under det senaste Kampen om socialförsäkringarna Kampen om socialförsäkringarna Maria Oskarson Den så kallade arbetslinjen har varit central i svensk politik under det senaste decenniet, och därmed också förvärvsarbetets

Läs mer

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid

Läs mer

Vad innebär en uppskjutandeproblematik?

Vad innebär en uppskjutandeproblematik? Vad innebär en uppskjutandeproblematik? På kyrkogården i Ravlunda i det skånska Österlen, ligger författaren Fritiof Nilsson Piraten begravd. På sin gravsten lät han inrista: Här under är askan av en man

Läs mer

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken

Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken I Sverige brukar vi prisa oss lyckliga för vår befolkningsstatistik, med dess möjligheter till detaljerade jämförelser i tid och rum. Förutsättningen är en

Läs mer

Annorlunda nu. Åtta sekel av finansiell dårskap. Carmen M. Reinhart och Kenneth S. Rogoff. Översättning Gunnar Sandin. SNS Förlag

Annorlunda nu. Åtta sekel av finansiell dårskap. Carmen M. Reinhart och Kenneth S. Rogoff. Översättning Gunnar Sandin. SNS Förlag annorlunda nu Annorlunda nu Åtta sekel av finansiell dårskap Carmen M. Reinhart och Kenneth S. Rogoff Översättning Gunnar Sandin SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08 507 025 00 Fax:

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Vetenskapen i Samhället

Vetenskapen i Samhället Vetenskapen i Samhället resultat från SOM-undersökningen 2015 VA-rapport 2016:2 FÖRORD Människors attityder till och syn på utbildning, vetenskap och forskare har stor inverkan på deras vilja att studera,

Läs mer

Utvecklingskluster. Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015

Utvecklingskluster. Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015 Utvecklingskluster Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015 www.pillarsofprosperity.info Utvecklingskluster Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Luxemburg vs. Liberia

Läs mer