FÖRTROENDE I DET MULTIKULTURELLA SAMHÄLLET
|
|
- Johan Falk
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förtroende i det multikulturella samhället FÖRTROENDE I DET MULTIKULTURELLA SAMHÄLLET BO ROTHSTEIN F orskning är till sin natur internationell och multikulturell. Lika lite som det kan finnas en svensk matematik eller biologi, kan det finnas en samhällsvetenskap som begränsar sig till svenska förhållanden. Tvärtom är det så att vi bara kan förklara svenska särdragen i svensk politik om vi jämför med andra länder. Även om aldrig så ivriga forskningsbyråkrater gärna vill styra och ställa med forskningen på den nationella nivån, står de sig slätt mot det internationella forskarsamhället av det enkla skälet att den inte går att kontrollera med de politiska och administrativa medel som står dem till buds på den nationella och lokala nivån. För samhällsforskningen är denna internationalisering själva livlinan eftersom det bara är så man kan hävda sitt oberoende gentemot de kommersiella och politiska intressen som har en olycklig tendens att försöka styra forskningen för att kunna utnyttja den för sina egna syften. Forskningsresultat går nämligen inte alltid den väg som de med ekonomisk eller politisk makt önskar och sanningen är ibland synnerligen illa tåld. Särskilt för statsvetenskapen som har att granska den politiska makten på den politiska maktens ekonomiska och administrativa villkor är detta oberoende helt nödvändigt. När det gäller frågor om förtroendet för politikens institutioner rör man sig nämligen på ett minerat område. Alltnog, numera kan den som så önskar faktiskt mäta vad som sker i det internationella forskarsamhället. Genom de databaser som drivs av International Science Information kan man mäta vad det är för begrepp som fångar det internationella forskarsamhällets intresse. Databaserna registrerar alla viktigare vetenskapliga tidskrifter som publicerar forskarrapporter efter oberoende kollegial kvalitetsgranskning (sk. peer review), idag inalles närmare 3. I denna databas kan man söka efter vetenskapliga artiklar med hjälp av s.k. nyckelord. Om man söker på förekomsten av termen trust i artiklarnas titlar, sammanfattningar eller de nyckelord som författarna angivit (vanligtvis tre till fem) får man det resultat som visas i figuren nedan. Som framgår av figuren har det skett en mycket kraftig ökning av antalet vetenskapliga artiklar om förtroende. Från 199 till 23 talar vi om en tiodubbling. Även om man tar hänsyn till att antalet tidskrifter i databasen ökat, är det likväl fråga om en ökning med drygt 7 procent. 75
2 Bo Rothstein Figur 1 Antal publicerade vetenskapliga artiklar om förtroende (trust) Källa: Social Science Citation Index Man kan naturligtvis fråga sig varför det internationella forskarsamhället kommit att bli så intresserat av frågan om förtroende. Jag tror det finns ett antal skäl till detta. Ett är rent teoretiskt och handlar om de ekonomiska samhällsmodellernas tillkortakommanden. Problemet, som i den teoretiska litteraturen går under begreppet multipla jämviktslägen, innebär att det utifrån antaget om att människor styrs av sitt rationella egenintresse, kan i princip vad som helst hända. Om man tar ett problem som korruption kan vi hamna både i Palermo och Oslo, dvs i samhällen med massiv korruption och i samhällen där korruption är ett närmast okänt fenomen. Om offentliga tjänstemän tror att de flesta andra tjänstemän tar mutor är det naturligtvis rationellt att själv ta emot mutor. Men om man litar på att de flesta andra inte sysslar med bestickning, kan det vara rationellt att vägra ta emot mutor. Det är mycket som talar för att förtroende för de andra aktörerna är vad som avgör vilket av dessa lägen som skall uppkomma (Kornai, Rothstein & Rose-Ackerman 24). Ett annat skäl till intresset för förtroende som fenomen är att det är kopplat till många saker som normativt anses mycket önskvärda. Samhällen i vilket människor anser att de i allmänhet kan lita på andra människor har bättre fungerande demokratiska institutioner, högre ekonomisk tillväxt, mera ekonomisk jämlikhet och ett mera vitalt frivilligt föreningsliv. Individer som anser att de kan lita på andra människor har högre utbildning och högre inkomster, är oftare friska, är mera nöjda 76
3 Förtroende i det multikulturella samhället med sitt liv och tycker bättre om demokratins institutioner (Rothstein 23, Uslaner 22, Delhey & Newton 23). Ett tredje skäl till det stora intresset för förtroende är att det är en variabel som innehåller det som empiriskt inriktade samhällsforskare gillar, nämligen mycket variation. Det finns helt enkelt mycket att förklara och det är som nämnts av många skäl viktigt att hitta förklaringar till den variation man kan observera. Om man jämför länder när det gäller graden av mellanmänsklig tillit är de skillnader som finns närmast uppseendeväckande stora. Grovt sett kan man ge följande beskrivning av de data som kommer från de sk. World Value Surveys. I de nordiska länderna är det omkring 6 procent av befolkning som anser att man i allmänhet kan lita på människor i samhället. I de kontinentaleuropeiska länderna är siffran i runda tal 4 procent, i Latineuropa runt 25 procent och i länder som Brasilien, Rumänien och Turkiet runt 1 procent (Rothstein & Stolle 23). SOM-institutet har sedan 1996 mätt tillståndet för den mellanmänskliga tilliten i Sverige. Frågan har ställts på ett något annorlunda sätt än i World Value - undersökningarna. Istället för ett enkelt ja eller nej har svarsalternativen getts i form av en -1 skala. Resultatet visas i figur 2. Figur 2 Mellanmänsklig tillit (procent) Fråga: Enligt Din mening, i vilken utsträckning går det att lita på människor i allmänhet? Svara med hjälp av nedanstående skala. procent Höglitare (7-1) Medellitare (4-6) Låglitare (-3) Kommentar: Skalan går mellan och 1, där innebär att det går inte att lita på människor i allmänhet och 1 det går att lita på människor i allmänhet. Resultaten är baserade på alla svarande inklusive vet ej-svar (3 6 procent genom åren) 77
4 Bo Rothstein Det är som synes en stor stabilitet i den mellanmänskliga tilliten. De tidigaste undersökningar som finns är gjorda i Sverige är från 1981 (World Value) och gav vid handen att 57 procent svarade ja på tillitsfrågan. Man kan således säga att detta är en uppfattning (attityd och/eller norm) som är mycket stabil i den svenska befolkningen. Det är med andra ord en tillgång för det svenska samhället som, såsom den kan mätas i surveyundersökningar, är mycket stabil. En central fråga i forskningen om förtroende är naturligtvis hur man skall förklara de stora skillnader som finns mellan länder. Ligger det i vissa nationers och folks kultur att lita respektive inte lita på andra människor? Eller har det att göra med de politiska institutionerna? Är det förekomsten av demokrati, rättstat, välfärdspolitik och respekt för mänskliga rättigheter som skapar tillit till andra människor? Eller ligger uppfattning om social tillit djupt förborgad i historiskt-kulturella uppfattningar som är oberoende av de politiska institutionerna? Ett sett att undersöka detta är att jämföra personer som bor i Sverige och som har svenskt ursprung med dem som har sitt ursprung i andra länder eller som är medborgare i andra länder. Eftersom det inte är stor variation i utfallet på denna fråga år från år är det möjligt att slå samman data från skilda SOM-undersökningar för att studera frågan. På så sätt kan man bryta ner materialet till undergrupper där man kan komma frågan närmare. Tar personer som invandrat till Sverige ifrån länder där den sociala tilliten är låg med sig sin låga tillit till andra människor och bevarar den i Sverige? Eller påverkas de av att bo i Sverige till att bli höglitare? Det visar sig att de som är svenska medborgare har klart högre förtroende för andra människor än personer som är medborgare i något annat land och som har invandrat eller flytt till Sverige. Det skulle tala för att det är den historiskt nedärvda kulturen och inte politiska institutioner som har störst inverkan. Men många invandrare har en svår situation i Sverige. De är ofta arbetslösa och har ofta låga inkomster och därmed finns det stor risk att de inte känner tillhörighet till det svenska samhället utan istället uppfattar sig som marginaliserade. Det kan med andra ord vara deras utanförskap i Sverige, snarare än deras kulturella bakgrund som påverkar förtroendet för andra människor i negativ riktning. Detta kan till viss del undersökas i SOM-materialet om man slår samman undersökningar från flera år. Resultatet visas i figuren 3. En möjlig tolkning av dessa data är följande. Personer med svenskt medborgarskap har klart större förtroende för andra människor än personer med icke-svenskt medborgarskap. Men om man kontrollerar för om personerna förvärvsarbetar eller ej, försvinner en tämligen stor del av skillnaderna. Det vill säga, om en person som bor i Sverige men som är medborgare i ett annat land ges möjlighet att arbeta, kommer hon eller han att ha nästan lika högt förtroende för andra människor som personer som är svenska medborgare. Att ha arbete är ofta en viktig ingrediens i möjligheten att känna tillhörighet till ett samhälle. Med arbete följer en mängd saker som kan skapa denna tillhörighet, medan att inte ha arbete tenderar att ge den motsatta 78
5 Förtroende i det multikulturella samhället upplevelsen. Men, det kan naturligtvis också vara så att personer med hög tillit till andra människor (och som är invandrare) har lättare att få jobb. Figur 3 Andel med hög mellanmänsklig tillit efter medborgarskap och förvärvsarbete Procent Ej förvärvsarb Förvärvsarb Svensk medb Medb. i annat land Källa: Riks-SOM Antal svar = 933 Ett annat sätt att undersöka frågan är att titta på var någonstans föräldrarna är uppvuxna. Om man delar in befolkningen i de vars far är uppvuxen i Norden och de som är uppvuxna utanför Norden, får man återigen ett klart resultat, nämligen att den förra gruppen litar betydligt mer på andra människor än den senare. Ett resultat från forskningen om förtroende är emellertid att utbildning tenderar att ha en positiv påverkan. Ju mer utbildning folk har, desto mer litar de på andra människor (Uslaner 22, Delhey & Newton 23). Vad händer då om vi försöker kontrollera tillit till andra människor i förhållanden till både uppväxtförhållanden och utbildning. Resultatet ges i figur 4. En tolkning av resultatet är följande. Det visar sig att personer där fadern är uppväxt utanför Norden har ett klart lägre förtroende för andra människor än de vars far är uppväxt i något nordiskt land. Så långt får kulturtesen stöd. Men, om man ger personer vars far är uppväxt utanför Norden mycket utbildning, försvinner en stor del av skillnaden. Personer vars far är född utanför Norden men som har hög utbildning (dvs har påbörjat högskole- eller universitetsutbildning eller har högskole- alternativt universitetsexamen) har så gott som lika hög social tillit som de med vars far är uppväxt i något nordiskt land. 79
6 Bo Rothstein Figur 4 Tillit i förhållande till faderns uppväxt och utbildning 75 Procent Låg utbildning Mellan utbildning Hög utbildning Norden Utanför Norden Källa: Riks-SOM Antal svar = 2396 Men, det kan naturligtvis återigen vara så att det är personer som från början har hög tillit till andra människor som söker och har möjlighet att komma till högskole- och universitetsutbildningar. Att reda ut kausala förhållanden i samhällsvetenskap är komplicerat. Resultaten indikerar emellertid att det är de sociala omständigheterna människor lever under, snarare än hennes nedärvda kultur, som påverkar förtroendet för andra människor. Referenser Delhey, Jan, and Kenneth Newton. 23. Who trusts? The origines of social trust in seven societies. European Societies 5 (2): Kornai, Janós & Rothstein, Bo & Rose-Ackerman, Susan (red). 24. Creating Social Trust in Post-Socialist Transition. New York: Palgrave/Macmillan Rothstein, Bo. 23. Sociala fällor och tillitens problem. SNS Förlag Rothstein, Bo & Stolle, Dietlind. 23. Social Capital in Scandinavia. Scandinavian Political Studies, (1): Uslaner, Eric M. 22. The Moral Foundation of Trust. New York: Cambridge University Press. 8
Vem i hela världen kan man. lita på? Bo Rothstein
Vem i hela världen kan man... lita på? Vem i hela världen kan man. lita på? Bo Rothstein T änk dig att du är en småföretagare eller frilansare och att din verksamhet bygger på beställningar från stora
Läs merDen svåra konsten att lita på andra, att vara nöjd med sig själv och att vara ung
Den svåra konsten att lita på andra, att vara nöjd med sig själv och att vara ung Den svåra konsten att lita på andra, att vara nöjd med sig själv och att vara ung Bo Rothstein F örtroende för andra människor
Läs merSVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.)
SVENSKA DEMOKRATITRENDER Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.) Svenska demokratitrender 1986 2015 SOM-institutet SOM-institutet är en universitetsbaserad undersökningsorganisation som varje
Läs mer7. Socialt kapital i norra Sverige
7. Socialt kapital i norra Sverige Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Det magiska sociala kapitalet När man talar om kapital tänker man kanske i första hand på ekonomiskt
Läs merKl Lars Trägårdh, professor i historia och civilsamhälleskunskap, berättar om tillitens roll i det nordiska välfärdssamhället
Program Kl. 13.00 Lantrådet Katrin Sjögren hälsar välkommen Kl. 13.10 Forskare Sanna Roos (ÅSUB) och forskningskoordinator Petra Granholm (Ålands fredsinstitut) presenterar resultaten från Tillitsstudien
Läs merDen sociala tilliten håller vi på att tappa de unga?
Den sociala tilliten håller vi på att tappa de unga? Den sociala tilliten håller vi på att tappa de unga? F ör nu två decennier sedan såg ett nytt begrepp inom samhällsvetenskapen dagens ljus, nämligen
Läs merSedan 1996 har SOM-institutet mätt graden av mellanmänsklig tillit i det
Vilka är det som litar på sina medmänniskor? VILKA ÄR DET SOM LITAR PÅ SINA MEDMÄNNISKOR? BO ROTHSTEIN Sedan 1996 har SOM-institutet mätt graden av mellanmänsklig tillit i det svenska samhället. Svarspersonerna
Läs merSOCIALT KAPITAL ETT GENOMBROTT FÖR EN NY SAMHÄLLSVETENSKAPLIG TEORI
Socialt kapital ett genombrott för en ny samhällsvetenskaplig teori SOCIALT KAPITAL ETT GENOMBROTT FÖR EN NY SAMHÄLLSVETENSKAPLIG TEORI BO ROTHSTEIN Å r 1990 publicerade James Coleman sin monumentala bok
Läs merUngdomars förhållande till demokratin Mikael Persson
Ungdomars förhållande till demokratin Mikael Persson EN FORSKARÖVERSIKT, INVENTERING AV BEFINTLIGA DATA OCH ANALYS Ungdomars förhållande till demokratin FÖRFATTAD AV: STAFFAN I. LINDBERG OCH MIKAEL PERSSON
Läs merFrågebatteri Vetenskap & Allmänhet 2009
2009-09-11 Frågebatteri Vetenskap & Allmänhet 2009 Urval: Riksrepresentativt urval av den svenska allmänheten, 16 år och äldre Antal intervjuer: 1 000 st Tid för telefonintervjuer: 15 21 September 2009
Läs merGöteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet
Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets
Läs merMellanmänsklig tillit och statsfinansiella kriser
Mellanmänsklig tillit och statsfinansiella kriser Mellanmänsklig tillit och statsfinansiella kriser Bo Rothstein S edan 1996 har SOM-institutet mätt den sociala (eller mellanmänskliga) tilliten i Sverige.
Läs merTID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014
TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 Lättläst sammanfattning Tid för tolerans Den här rapporten har fått namnet Tid för tolerans.
Läs merVÄSTSVENSKA SOM-SEMINARIET 2017: EN BROKIG GEMENSKAP
VÄSTSVENSKA SOM-SEMINARIET 217: EN BROKIG GEMENSKAP En brokig gemenskap Forskarantologi baserad på den västsvenska SOM-undersökningen 216 VÄSTSVENSKA TRENDER Ulrika Andersson & Annika Bergström Den västsvenska
Läs merMedieinnehav i hushållen hösten 2004
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten
Läs merStatsvetenskap GR (A), 30 hp
1 (6) Kursplan för: Statsvetenskap GR (A), 30 hp Political Science Ba (A), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression SK001G Statsvetenskap Grundnivå (A) Inriktning (namn)
Läs merPolitik för ökad jämlikhet
Politik för ökad jämlikhet Jämlikhetskommissionens uppdrag Göteborgs Stad 18 januari 2019 Jämlikhet kan löna sig 50 års politik för ökad jämställdhet har höjt BNP i de nordiska länderna med 9-20 procent:
Läs merAtt leva, bo och verka i Skåne
Att leva, bo och verka i Skåne Resultat från SOM-undersökningen i Skåne 2015 Henrik Ekengren Oscarsson Föreståndare SOM-institutet Daniel Jansson Bitr. undersökningsledare SOM-institutet Ett oberoende
Läs merSlutna rum och öppna landskap
Slutna rum och öppna landskap SOM-rapport nr 69 Resultat och analyser från den sydsvenska SOM-undersökningen 2015 Ulrika Andersson Undersökningsledare SOM-institutet Procent Allmän livstillfredställelse
Läs merDen nordiska modellen - universalismens principer
Den nordiska modellen - universalismens principer Gysinge Akademin 7-8 november 2012 2012-11-16 Den nordiska modellen - universalismens principer /Kirsi-Marja Lehtelä 1 Universalismen En grundläggande
Läs merMellanmänsklig tillit i Sverige Bo Rothstein, Sören Holmberg och Marcus Weissenbilder [SOM-rapport nr 2018:21]
Mellanmänsklig tillit i Sverige 1996-17 Bo Rothstein, Sören Holmberg och Marcus Weissenbilder [SOM-rapport nr 18:21] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 1 Den nationella
Läs mer2.1.3 LOKALPOLITIKENS LEGITIMITET
2.1.3 LOKALPOLITIKENS LEGITIMITET ANDERS LIDSTRÖM OCH KATARINA ROOS Trots att legitimitetsbegreppet är ett av statsvetenskapens allra mest centrala begrepp har studier av politiska systems legitimitet
Läs merVÄSTSVENSKA TRENDER Johan Martinsson & Ulrika Andersson (red.)
VÄSTSVENSKA TRENDER 1998-217 Johan Martinsson & Ulrika Andersson (red.) Innehållsförteckning Bedömning av boendetrivsel 3 Mellanmänsklig tillit 4 Förtroende för yrkesgrupper: Personal inom sjukvård, grundskola,
Läs merENKÖPINGS KOMMUN Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN.
ENKÖPINGS KOMMUN 2016 Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN Enköping 1 Enköping 2 Innehåll Demokratibarometern... 4 Så här genomförs Demokratibarometern...
Läs merTYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET
SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar
Läs mer6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron
6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer
Läs merSOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg
SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning
Läs merALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN
OM ALLA I FÖRSTA HAND TÄNKER PÅ SIG VEM SKA DÅ SE TILL HELHETEN? ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN UR ETT STATSVETENSKAPLIGT PERSPEKTIV HELENA STENSÖTA, DOCENT PHD STATSVETENSKAP GÖTEBORGS
Läs merFörtroendet för Riksrevisionen 2009
Förtroendet för Riksrevisionen 2009 Gabriella Sandstig & Sören Holmberg [ SOM-rapport nr 2010:04 ] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje
Läs merMed migranternas röst i Värmland
Med migranternas röst i Värmland Kort presentation av migrantwvs-undersökning Bi Puranen 2019/2020 www.worldvaluessurvey.org Projektansvarig i länet: Jim Frölander, Filipstads kommun 1 2 Undersökning av
Läs merVästsvenska SOM-seminariet 2016
Västsvenska SOM-seminariet 2016 Hållbarhetens horisont Sjukvård som politik Om sambandet mellan bedömningar av sjukvården och förtroendet för Västra götalandsregionen. Maria Oskarson Statsvetenskapliga
Läs merJu mer vi är tillsammans
Ju mer vi är tillsammans Tjugosju kapitel om politik, medier och samhälle SOM-undersökningen 2003 SOM-rapport nr 34 Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Redaktörer: Sören Holmberg och Lennart Weibull
Läs merAttitydundersökning värdskap. Härjedalens kommun
Attitydundersökning värdskap Härjedalens kommun Innehåll INNEHÅLL 2 INLEDNING 3 ANSTÄLLDA 4 FÖRTROENDEVALDA 7 INVÅNARNA 10 ATTITYDER TILL HÄRJEDALENS KOMMUN/ANSTÄLLDA 10 ATTITYDER TILL FÖRTROENDEVALDA
Läs merSvenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen Per Hedberg
12 12-- Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen - Per Hedberg Report 12:2 Swedish National Election Studies Program Department of Political
Läs merFilosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet
Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande
Läs merRegion Skåne. Skåneenkäten 2014 Tertial 2. Genomförd av CMA Research AB. Augusti 2014
Region Skåne Skåneenkäten 2014 Tertial 2 Genomförd av CMA Research AB Augusti 2014 Inställning till att bo i Skåne Fyra av fem medborgare trivs i hög grad med att bo i Skåne och en låg andel är negativt
Läs merSVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Oscarsson
SVENSKA DEMOKRATITRENDER Sofia Arkhede & Henrik Oscarsson Svenska demokratitrender 1986 2016 SOM-institutet SOM-institutet är en universitetsbaserad undersökningsorganisation som varje år genomför breda
Läs merFilosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet
Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande
Läs merSOM-UNDERSÖKNINGEN I GÖTEBORG 2016
SOM-UNDERSÖKNINGEN I GÖTEBORG 16 MARIA SOLEVID, FIL. DR, UNIVERSITETSLEKTOR SOM-INSTITUTET & STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN GÖTEBORGS DEMOKRATIDAG, 17-9-27 Dagens presentation Presentation av SOM-institutet
Läs merMEDMÄNSKLIGHET I SVERIGE
MEDMÄNSKLIGHET I SVERIGE Svenska folkets attityder till medmänsklighet 218 BAKGRUND Att känna en medkänsla med andra människor är den mest grundläggande förutsättningen för ett solidariskt samhälle. Ändå
Läs merVÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)
VÄSTSVENSKA TRENDER 1998-216 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) Västsvenska trender 1998 216 SOM-institutet SOM-institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar
Läs merVad ska jag prata om?
Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och
Läs merFler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade
Trendbrott i fl yktingfrågan och polariseringen har ökat TRENDBROTT I FLYKTINGFRÅGAN OCH POLARISERINGEN HAR ÖKAT MARIE DEMKER Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade
Läs merSå svarade. Medborgarpanelen. LORE Laboratory of Opinion Research
Så svarade Medborgarpanelen LORE Laboratory of Opinion Research 2 april 1 Tack för alla era svar! I denna rapport presenteras resultat från Medborgarpanelen där våra panelmedlemmar har varit med och bidragit
Läs merSvensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron
Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Marie Demker Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron
Läs merFörtroendet för Riksrevisionen 2011
Förtroendet för Riksrevisionen 2011 Gabriella Sandstig [SOM-rapport nr 2012:16] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986
Läs merSOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson
SOM-rapport nr 9:13 SOM Västsvenska trender Väst-SOM-undersökningen 1998-8 Susanne Johansson Lennart Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Figur 1 Upplevd geografisk hemhörighet 1998-8
Läs merFörtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ]
Förtroendet för Arbetsförmedlingen Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?
Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala
Läs merFörtroendet för Säpo. Klara Sommerstein [SOM-rapport nr 2013:10]
Förtroendet för Säpo Klara Sommerstein [SOM-rapport nr 2013:10] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell frågeundersökning
Läs merEN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)
EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst
Läs merFN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder
Läs merVÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)
VÄSTSVENSKA TRENDER 1998 215 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) Västsvenska trender 1998 215 SOM-institutet SOM-institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar
Läs merAllmänhetens åsikter om yttrandefrihet
Allmänhetens åsikter om yttrandefrihet Bakgrundstabeller till Demokratirådets rapport 2007 Huvudresultaten återges i figur 3.1 på sidan 19 i: Olof Petersson, Anker Brink Lund, Eivind Smith och Lennart
Läs merSamhällskunskap II Demokrati som idé och praktik - 15 hp - Kursplan
Sida 1 av 5 Samhällskunskap II Demokrati som idé och praktik - 15 hp - Kursplan Ladokkod: ALS200 Nivå: Grundnivå Ämnesgrupp: Samhällskunskap (SH1) Ämne/områdeskod: Samhällskunskap (SHA) Utbildningsområde:
Läs merLättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI
Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI 1 Kapitel 1 Tolerans: En introduktion till begreppet, forskningen och antologin Erik Lundberg Mer prat om tolerans År 2015 kom många flyktingar
Läs merSlutsatser och sammanfattning
Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet
Läs merFödda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer
Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer 2011-2020 Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer Prognos 2011-2020 2012:4 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län
Läs merOmställningens politik
Omställningens politik SOS - Ställ om Sverige Förord Detta dokument är en uppmaning till politisk handling. Vi har tagit steget att börja formulera och praktisera det vi kallar omställningens politik eftersom
Läs merVetenskap & Värderingar Frågorna
2010-06-23 Vetenskap & Värderingar Frågorna VA har publicerat två resultatrapporter inom studien Vetenskap & Värderingar: VA-rapport 2009:3 Vetenskap att tro på? November 2009 VA-rapport 2010:2 Kunskap
Läs merSVENSK SAMHÄLLSORO MARIA SOLEVID, FIL.DR OCH UNIVERSITETSLEKTOR,
SVENSK SAMHÄLLSORO MARIA SOLEVID, FIL.DR OCH UNIVERSITETSLEKTOR, MARIA.SOLEVID@POL.GU.SE STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Dagens presentation 1. Vad innebär samhällsoro? 2. Vilka samhällsområden oroar
Läs merFilmen: Skolans Värdegrund - var finns den? The Fundamental Value System - where is it to be found?
Malmö högskola Lärarutbildningen Individ & samhälle Examensarbete 5 poäng Filmen: Skolans Värdegrund - var finns den? The Fundamental Value System - where is it to be found? Jonas Hallström och Morten
Läs merMedborgarpanelen. Valpanelens åsikter över tid. Titel: Valpanelens åsikter över tid. University of Gothenburg Sweden Box 100, S Gothenburg
Medborgarpanelen Valpanelens åsikter över tid Titel: Valpanelens åsikter över tid University of Gothenburg Sweden Box 100, S-405 30 Gothenburg Redovisning av resultat Under tidsperioden mars 13 till oktober
Läs merSvenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skoloch utbildningsfrågor Per Hedberg
12 12-- Svenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skoloch utbildningsfrågor 1979- Per Hedberg Report 12:3 Swedish National Election Studies Program Department
Läs merSVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND
Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av
Läs merARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER
SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns
Läs merSocialt kapital och euro
Arkivex Sektionen för Hälsa och Samhälle Uppsats. 15hp Vårterminen 2011 Handledare: Mikael Sandberg Socialt kapital och euro En statistisk analys av eurosamarbetets effekter på tillit Torbjörn Sandebert
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 34 ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN Om prenumeranters funderingar på att upphöra med
Läs merAtt ge feedback på välfärdspolitiken: på ökad privatisering?
Att ge feedback på välfärdspolitiken: hur reagerar medborgarna på ökad privatisering? Att ge feedback på välfärdspolitiken: hur reagerar medborgarna på ökad privatisering? Anna Bendz D en svenska välfärdsstaten
Läs merKorruption, maktmissbruk och legitimitet
Staffan Andersson, Andreas Bergh, Gissur Ö. Erlingsson och Mats Sjölin (red.) Korruption, maktmissbruk och legitimitet NORSTEDTS INNEHÅLL Författarpresentationer II Kapitel i. Korruption, maktmissbruk
Läs merMINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK
Minskat flyktingmotstånd svår marknad för främlingsfientlig politik MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK MARIE DEMKER F lyktingmotståndet fortsätter att minska i Sverige.
Läs merHare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:
Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.
Läs merSvensk invandringspolitik
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor
Läs merBegreppet socialt kapital fortsätter att vara en svår pusselbit för den nutida
På spaning efter det sociala kapital som flytt PÅ SPANING EFTER DET SOCIALA KAPITAL SOM FLYTT BO ROTHSTEIN Begreppet socialt kapital fortsätter att vara en svår pusselbit för den nutida samhällsvetenskapen.
Läs merStandard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen
Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten
Läs merTILLITENS VILLKOR tappar vi de unga? Linda Hiltunen Ingrid Edvardsson Aurin Folkhälsa och social utveckling
TILLITENS VILLKOR tappar vi de unga? Linda Hiltunen Ingrid Edvardsson Aurin Folkhälsa och social utveckling Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor i Kronoberg 2003 2006 2009 2012 2015 2018 Studiens
Läs merANTIETABLISSEMANG OCH FÖRTROENDEKRIS?
ANTIETABLISSEMANG OCH FÖRTROENDEKRIS? Presentation vid Demokratidagarna i Göteborg 6 december 2018 ULRIKA ANDERSSON, DOCENT OCH MEDIEFORSKARE Ett samhälle i förtroendekris? Det talas ofta om en pågående
Läs merFörtroendet för Arbetsförmedlingen
Förtroendet för Arbetsförmedlingen 1997 2009 Johan Martinsson & Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 20:05 ] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför
Läs merHur alarmerande är de minskande ungdomskullarna?
Hur alarmerande är de minskande ungdomskullarna? (Lars Brandell 1-12- 12, rättad -01-15,) Inledning Utbildningsminister Jan Björklund driver för närvarande en kampanj för att de mindre högskolorna (frivilligt)
Läs merSVENSKA DEMOKRATITRENDER. Frida Tipple & Anders Carlander
SVENSKA DEMOKRATITRENDER Frida Tipple & Anders Carlander Svenska demokratitrender 1986 2017 SOM-institutet SOM-institutet är en universitetsbaserad undersökningsorganisation som varje år genomför breda
Läs merAkademiska värden. SUHF, HeLP 6 27 november 2014
Akademiska värden SUHF, HeLP 6 27 november 2014 Budskap och fokus Utan akademiska värden inga universitet/högskolor! Alla vid u/h ska kunna tala om, försvara, tillämpa och utveckla akademiska värden! Universitet/högskolor
Läs merFörhandspublicering Publiceringsdatum online: Tillgänglig via:
Titel Utan självförtroende dåligt förtroende för andra Författare Sören Holmberg, professor emeritus vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Han är en av ledarna för Quality of Government
Läs merVad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens
TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med
Läs merDen så kallade arbetslinjen har varit central i svensk politik under det senaste
Kampen om socialförsäkringarna Kampen om socialförsäkringarna Maria Oskarson Den så kallade arbetslinjen har varit central i svensk politik under det senaste decenniet, och därmed också förvärvsarbetets
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna
Läs merFortsättning av en bibliometrisk studie för jämförelse mellan LTU och vissa andra europeiska universitet
Fortsättning av en bibliometrisk studie för jämförelse mellan LTU och vissa andra europeiska universitet Terje Höiseth, överbibliotekarie Bakgrund Min förra undersökning (http://www.ltu.se/lrc-intern/nyheter/1.46435)
Läs merKAPITEL 5 etiska och sociala aspekter
5. Etiska och sociala aspekter En etisk utgångspunkt i all vård är att vårdpersonal ska göra gott. Normalt gestaltas denna etiska hållning genom att vårdaren med god evidensbaserad kunskap och inom rimliga
Läs merIntegrationen i ett europeiskt, nationellt och lokalt perspektiv Östen Wahlbeck ÅA, Vasa, 21 mars 2018
Integrationen i ett europeiskt, nationellt och lokalt perspektiv Östen Wahlbeck ÅA, Vasa, 21 mars 2018 Presentation Östen Wahlbeck Professor II i statsvitenskap vid University of Southeast Norway. (MA
Läs merSvenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg Juni 2009
Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem 8 Per Hedberg Juni 9 S SOM-institutet OM-institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra
Läs merFINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING
A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller
Läs merMoralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.
Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se
Läs merHållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian
Intraservice Att arbeta i Dempatibranschen Seroj Ghazarian En verksamhet, en organisation, en kommun? 2 3 Demokratins två pelare Legalitetsprincipen : Lagar, demokratiskt fattade beslut, policys, riktlinjer,
Läs merSTATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN
STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN LGSH40 Samhällskunskap för gymnasielärare 4. Individ, grupp, samhälle och politik, 15 högskolepoäng Fastställande Kursplanen är fastställd av Statsvetenskapliga institutionen
Läs merMan kan lära sig att bli lycklig
Man kan lära sig att bli lycklig Lyckan är till stor del genetiskt programmerad. Men med lite övning går det att bli en lyckligare människa, visar ny forskning. - De flesta tänker att sådant som pengar,
Läs merMutor och jäv. Policy och vägledning för anställda och förtroendevalda i Varbergs kommun. Antagen av Kommunfullmäktige
Mutor och jäv Policy och vägledning för anställda och förtroendevalda i Varbergs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2013-06-18 Innehåll Inledning... 2 Tagande av muta och givande av muta... 3 Tillbörlig
Läs merVetenskap att tro på? Frågorna
2009-11-12 Vetenskap att tro på? Frågorna Här redovisas de frågor som använts i VA-rapport 2009:3 Vetenskap att tro på? Det är den första rapporten inom projektet Vetenskap och värderingar. Studien bygger
Läs merNaturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism
Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas
Läs merMetoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet
Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem
Läs merUppsala universitet friar sig själv Arne Jarrick & Bo Rothstein Publicerad i Upsala Nya Tidning 2006-01-22
Uppsala universitet friar sig själv Arne Jarrick & Bo Rothstein Publicerad i Upsala Nya Tidning 2006-01-22 Under många år har genusforskaren Eva Lundgren och kretsen kring hävdat att de har vetenskapliga
Läs merDet är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick
Linköpings universitet Heshmat Khosrawi Statsvetenskap2 Politiskteori2 733G36 Grupp: A Jörgen Odalen & Jonathan Josefsson HT 13 Det är rättvist Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert
Läs mer