1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Polen 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Det allmänna läget för de mänskliga rättigheterna i Polen fortsätter att förbättras. Inträdet i den Europeiska Unionen i maj 2004 har medfört ökad uppmärksamhet på frågorna. Inte desto mindre finns kritik på bland annat jämställdhetsområdet, barnrättigheter och attityder till homo- och bisexuella samt transpersoner. Kvinnomisshandel är ett utbrett problem, liksom kvinnohandel och andra former av människohandel även barnprostitution förekommer. Barnaga är tillåten och förhållandevis frekvent utövad. Åtgärder har vidtagits för att stärka minoritetsskyddet och förbättra behandlingen av flyktingar. Domstolarna är oberoende, om än relativt ineffektiva. Resursproblem fortsätter att medföra långa häktnings- och rättegångsperioder samt lång tid för verkställande av domar i civilmål. Försök görs att förbättra situationen. Brister i fångvården är ytterligare ett problem. Korruption inom rättsväsendet och andra sektorer är alltjämt ett svåråtkomligt problem, även om medvetenheten om detta blir allt större. Mediernas granskning spelar härvidlag en avgörande roll. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Polen har ratificerat alla centrala konventioner för de mänskliga rättigheterna. - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt det

2 fakultativa protokollet om enskild klagorätt. Protokollet om avskaffandet av dödsstraffet har endast undertecknats. - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD) - Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt - Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT), samt det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr - Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn - Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC) - Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) Polen har gjort två deklarationer om "polska traditioner" och föräldrars rätt att bestämma, när det gäller artiklarna i barnkonventionen (barnets rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det, att barnets uppfattning ska höras i domstolar och myndigheter i frågor som rör barnet med mera). I fråga om art 24 (rätt till hälso- och sjukvård samt frågor som rör födseln) deklarerade Polen att familjerådgivning ska ske i överensstämmelse med den allmänna moralen (sannolikt åsyftas här abortfrågan, se även avsnitt 14 Kvinnors rättigheter ). 2 MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Alla övergripande utbildningsprogram för poliser inkluderar avsnitt om mänskliga rättigheter, och kontaktpersoner för frågor om mänskliga rättigheter finns i alla län. Rapporter om polisbrutalitet förekommer dock, vilka granskas internt av polisväsendet och människorättsorganisationer samt uppmärksammas av massmedia.

3 3 Förhållandena i de polska fängelserna har förbättras under de senaste åren, om än tämligen långsamt, och motsvarar numera enligt enskilda organisationer för mänskliga rättigheter en standard som närmar sig ett europeiskt genomsnitt. Resursbristen är dock påtaglig och många fängelser är i ökande grad trångbodda. Statistik från enskilda organisationer pekar på överbeläggning, ett kapacitetsutnyttjande av lokalerna på 123 procent introducerades ett lagförslag som minskade antalet brott med fängelsevistelse som påföljd, bland annat för att minska trängseln i fängelserna. Polen avser också öka fängelsekapaciteten med platser till år 2009 och förbereder lagförslag om alternativa övervakningsmetoder, t ex genom elektronisk fotboja. Våld inom fångvården förekommer och klagomål undersöks av fängelsemyndigheten. Utländska fångar behandlas i allmänhet väl och någon diskriminering har inte noterats. Polen, tillsammans med ett flertal andra europeiska länder, granskades av Europarådet och Europaparlamentet i samband med anklagelser om fångtransporter med amerikanska CIA-plan och hemliga fängelser på sitt territorium. Parlamentets rapport från februari 2007 menade att anklagelserna vare sig kunde bevisas eller avfärdas, medan Europarådets utredare ansåg att det fanns tillräckliga bevis för att hemliga arrestlokaler funnits på bl a polsk mark. Polen har avvisat anklagelserna. 4. Dödsstraff I Polen verkställdes dödsstraffet för sista gången år I brottsbalken från 1998 är dödsstraffet avskaffat. Frågan om dödsstraffets återinförande har dock tidvis väckts av partier på högerkanten. Ett uttalande i en radiointervju med president Kaczynski 2006, där han menade att "dödsstraffet borde diskuteras runtom i Europa" uppmärksammades internationellt. Det tidigare relativt starka folkliga stödet för dödstraffet synes nu ha luckrats upp något vid en opinionsundersökning i september 2007 sade sig endast 24 procent vara starkt för detta straff, medan 52 procent sade sig vara emot det. Den nye justitieministern har sagt sig vara bestämt emot dödsstraff. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Inga uppgifter om politiska fångar i Polen förekommer. Under senare år har inga fall av godtyckliga frihetsberövanden rapporterats.

4 4 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Domstolarna har efter de politiska och ekonomiska omvälvningarna 1989 blivit alltmer oavhängiga från statsmakterna. Polis- och åklagarväsendet har stegvis reformerats. Domare nomineras i dag av ett nationellt råd och utses på livstid, formellt av presidenten. De garanteras, liksom parlamentariker, full immunitet och kan omplaceras men inte avskedas. Prioritet har getts att utbilda domare och åklagare i de internationella ramverken för mänskliga rättigheter. Korruption inom rättsväsendet anses vara vanligt förekommande och ett svåråtkomligt problem. Försök görs att minska möjligheterna till korruption, till exempel genom ändrade strukturer och förbättrad insyn. Ett stort problem är fortfarande de långa häktningstiderna till följd av domstolarnas resursproblem och domarnas tunga arbetsbörda. Polen har i Europadomstolen för mänskliga rättigheter fällts i åtskilliga fall, där polska domstolar bedömts arbeta alltför långsamt. Regeringen har, för att effektivisera arbetet, bland annat omorganiserat ärendebehandlingen, ökat budgeten för domstolsväsendet, inte minst för datorisering och andra tekniska hjälpmedel. Problemen väntas dock bestå inom den närmsta framtiden och leda till fortsatta tämligen långa vänteperioder för rättsprocesser. I civilmål kan vänteperioderna ibland bli upp till två-tre år eller längre. Ett annat problem, enligt organisationer för mänskliga rättigheter, är det bristande engagemanget hos allmänna försvarare. Generellt sätt anger brottsbalken högre straffskalor än i Västeuropa. Militären har ett eget åklagar- och domstolsväsende. Brottsbalken begränsar emellertid militärdomstolarnas kompetens till enbart militärer (ej civilanställda inom försvaret) och endast brott begångna i tjänsten. Polen saknar en generell lagstiftning som reglerar rätten till personligt integritetsskydd. En lag trädde dock i kraft 1998 som starkt begränsar möjligheter att registrera personers etniska och religiösa tillhörighet, hälsotillstånd, politiska och fackföreningsmässiga medlemskap. Lagen har resulterat i ett större antal anmälningar. För efterlevandet av grundlagens mening i lagstiftningen svarar Konstitutionstribunalen. Konstitutionstribunalen dömde 104 fall under år 2006, i vilka bland annat flera aspekter av t ex åsikts- och mötesfrihet klargjordes. Knappt femtio lagar ansågs icke förenliga med konstitutionen. En

5 5 uppmärksammad dom under 2007 rörde den reviderade lustrationslagen (se nedan). En annan kontrollfunktion utövas av ombudsmannen för medborgerliga rättigheter (Polens motsvarighet till Sveriges JO) som med en stab på ett par hundra personer årligen utreder flera tusen klagomål från allmänheten på hur myndigheter tolkar och tillämpar lagarna. Till skillnad mot svenska JO har dock den polske ombudsmannen inte möjlighet att ingripa i rättsprocesser. Uppgörelsen med den kommunistiska epoken; lustrationsprocessen 1997 antogs en så kallad lustrationslag, som innebär att specificerade personer i offentlig ställning - folkvalda politiker, höga ämbetsmän, domare, åklagare och advokater - skriftligen måste deklarera huruvida de samarbetat med de kommunistiska militära eller civila säkerhetstjänsterna ( ). En särskild lustrationsdomstol inrättades. Konstaterat samarbete med säkerhetstjänsterna bestraffas inte. Om det däremot visar sig att någon ljugit om sitt samarbete anses detta vara moraliskt diskvalificerande för att inneha offentliga förtroendeuppdrag under tio år. Personer i offentlig tjänst kan åläggas yrkesförbud i upp till tio år. Lustrationslagen fick förnyad aktualitet under 2007, då en betydande skärpning och utvidgning av lagen var en central del i dåvarande regeringspartiet PiS program. I mars antog Sejmen (parlamentet) efter en intensiv parlamentarisk och samhällelig debatt - ett tillägg till lagen som innebar att betydligt fler skulle undergå granskning samt att en betydande del av lustrationsdomstolens kompetens skulle överföras till Institutet för nationell åminnelse (IPN). I maj dömde dock Konstitutionsdomstolen stora delar av denna lag såsom icke förenlig med grundlagen. Lustrationsförfarandet omorganiserades under sommaren och återupptogs - i princip i enlighet med det tidigare, ovan beskrivna, regelverket - först under tidig höst. En relaterad fråga är öppningen av arkiven. I slutet av 90-talet antog parlamentet en lag som gjorde det möjligt för direkt berörda att få insyn i sina personakter, upprättade av kommunisttidens säkerhetstjänster. Institutet för nationell åminnelse (IPN) sköter dessa arkiv och har bland annat i uppgift att lämna ut information ur personakter till direkt berörda (med undantag för de som samarbetade med säkerhetsapparaten). Som en följd av de senaste årens öppenhetsdiskussion har sammanfattningar av personakter för personer i hög ställning lagts ut på institutets hemsida. Nytillträdde regeringschefen Tusk har i tidningsintervjuer meddelat att han ser behov av att öppna arkiven ytterligare. 7. Straffrihet

6 Regeringen söker aktivt bekämpa korruptionen inom bland annat rättsväsendet. Alla regionala polismyndigheter har en antikorruptionsenhet. Uppmärksamheten vad gäller korruption har således ökat markant, också tack vare massmedia, vilket har bidragit till att fall uppdagas med rättsliga följder för de inblandade. Antikorruptionsbyrån, CBA, bildades Myndigheten har flera hundra anställda och vittgående befogenheter. Diskussioner förs angående vissa av myndighetens arbetsmetoder. Det tidigare regeringspartiet PiS anklagades av dåvarande oppositionen för att ha använt byråns resurser i politiska syften. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Stor mångfald och pluralism råder vad gäller tidningar och tidskrifter. Journalister garanteras enligt lag fullt skydd av sina källor med undantag för fall som gäller nationell säkerhet, mord och terrorism. I Polen finns statliga TV-kanaler och även flera privata stationer. De senaste åren har olika politiska krafter strävat efter att få inflytande över de statliga TVkanalerna. Enligt lag får inte media uppmuntra aktiviteter som är olagliga, strider mot samhällsmoralen eller samhällsnyttan. Radio- och TV-program får inte heller innehålla diskriminerande element. Media måste även respektera religiösa, särskilt kristna, värderingar. En debatt om hur denna lag ska tolkas pågår. Att ärekränkning kan leda till upp till ett års fängelse anses, bland annat av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), vara i motsättning till Europakonventionen om mänskliga rättigheter. OSSE uppmanade i augusti Polen att avkriminalisera detta. I samband med valkampanjen 2007 noterade OSSE vissa skevheter i rapporteringen om de olika partierna. Full föreningsfrihet, församlingsfrihet och religionsfrihet råder i Polen. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Ur rättighetssynpunkt anses grundlagen från 1997 vara klart bättre än tidigare motsvarande lag. I författningen befästs ett 40-tal mänskliga rättigheter, däribland för första gången barnets rättigheter, medborgarnas rätt till information om myndigheternas verksamhet, liksom skyddet av personuppgifter. I 1997 års författning har regeringens (och i synnerhet premiärministerns) makt stärkts på bekostnad av presidentens formella maktbefogenheter. Presidenten har fortfarande inflytande över utrikespolitiken och försvaret; denne utnämner formellt vissa högre ämbetsmän och har rätt att lägga fram lagförslag. En viktig 6

7 aspekt härvidlag är presidentens rätt att använda sitt veto mot lagförslag, vilket ger ämbetsinnehavaren möjlighet att i viss utsträckning styra lagstiftningsarbetet. Det krävs till exempel kvalificerad majoritet (tre femtedelar) för att parlamentet ska kunna inhibera presidentens veto. Även internationella överenskommelser och traktat måste ratificeras av presidenten. Presidenten kan även hänskjuta ett lagförslag till konstitutionsdomstolen, som prövar om förslaget står i överensstämmelse med konstitutionen. Domstolens beslut är slutgiltigt och bindande. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor 7 Arbetslöshetssiffrorna sjunker och är för närvarande strax över 11 procent. De regionala skillnaderna är dock stora med de högsta siffrorna i de outvecklade centrala och nordöstra delarna av landet samt i gruvområdena i sydvästra Polen. I storstäderna, inte minst huvudstaden, är arbetslösheten betydligt lägre och i flera sektorer råder även arbetskraftsbrist. Andelen arbetslösa kvinnor är högre än motsvarande siffra för män. Arbetslösheten bland högutbildade är avsevärt lägre. Ju lägre utbildningsnivå desto större är andelen arbetslösa. Arbetstagare som inte är gångbara på arbetsmarknaden kan tvingas acceptera dåliga arbetsvillkor och låga löner. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Ingen officiell diskriminering förekommer när det gäller ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Sedan 1989 har sjukvård och annan social service blivit dyrare. Korruption inom sjukvården anses vara utbredd. Stora regionala och kvalitativa skillnader råder inom sjukvården. Warszawa har inte oväntat de största resurserna. På landsbygden är i synnerhet specialistvården outvecklad. Å andra sidan finns en mycket väl fungerande och växande privat sjukvård, som dock knappast är ett alternativ för mindre bemedlade medborgare som alltjämt är hänvisade till den allmänna statliga sjukvårdssektorn. 12. Rätten till utbildning En omfattande utbildningsreform började gälla Decentralisering, jämlikt utbud av utbildning oavsett bostadsort, mer individuell kunskapsinhämtning och större inslag av praktiska kunskaper i läroplanen är några av målen. De lokala självstyrelseorganen svarar numera för daghem, förskolor och grundskolor. Den administrativa och pedagogiska tillsynen delas mellan lokala

8 8 och regionala myndigheter. Utbildningen är enligt konstitutionen i princip avgiftsfri. En utbildningsklyfta mellan elever på stad och landsbygd existerar. I dag finns en stor och växande flora av privata skolor på alla nivåer, inbegripet över 100 privata högskolor. Dessa skolor blir alltmer erkända i takt med att utbildningskvaliteten växer. Flera av dessa privatskolor toppar de listor som brukar publiceras i pressen över de bästa skolorna i landet. För de flesta unga polacker är det omöjligt att välja en sådan skola, av ekonomiska skäl. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Bostadsbrist och trångboddhet är fortfarande problem i Polen. I takt med de senaste årens snabba tillväxt, liksom det faktum att marknadskrafterna tagit över kontrollen av sektorn, har också klyftorna mellan de samhällsgrupper som har ekonomiska resurser att skaffa sig bra bostäder och de som bor kvar i gamla fallfärdiga bostadshus ökat. Eftersom det inte finns statliga subventioner blir boendet i nya bostäder mycket dyrt. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Den katolska kyrkans konservativa inflytande och de traditionella kulturella könsmönstren har medfört att jämställdhetsdebatten varit lågmäld i Polen. En rad kvinnoorganisationer är förvisso verksamma, men deras resurser och därmed verksamhet är begränsade. Polen har infört jämställdhetslagstiftning inom ett antal sektorer men har ännu ingen övergripande lagstiftning och sedan 2005 inte heller en övervakande funktion på hög nivå. Den lägsta giftermålsåldern är numera densamma för män och kvinnor 18 år. Unga kvinnor, men däremot inte unga män, kan efter domstolsbeslut få gifta sig redan vid 16 års ålder. Domarnas rättstillämpning, exempelvis i skilsmässofall, anses ofta påverkas av en konservativ och traditionell syn på könsrollerna, även i det avseendet att vårdnaden vid skilsmässa oftast går till modern. Andelen kvinnor med högre offentliga ämbeten eller höga poster i näringslivet är låg. Kvinnorna är vidare traditionellt underrepresenterade inom polsk politik. Kvinnor ska ha samma möjligheter som män när det gäller valbarhet eller valprocedur, men partierna har hitintills placerat kvinnorna tämligen lågt på vallistorna.

9 9 Efter parlamentsvalen 2007 sitter 20 procent kvinnor i Polens parlament, sejmen, medan andelen kvinnliga ledamöter i senaten är 8 procent. I båda fallen är det en nedgång sedan mandatperioden innan. I den nuvarande regeringen är 5 av 17 ministrar kvinnor, den högsta andelen sedan Kvinnor får i regel lägre lön än män för motsvarande arbete - den allmänna snittlönen för kvinnor är 30 procent lägre än för män. Abortlagstiftningen har till och från varit en stridsfråga sedan mer än tio år. Idag tillämpas en restriktiv lagstiftning som tillåter aborter endast när moderns liv eller hälsa hotas, fostret är missbildat eller havandeskapet är en följd av våldtäkt (domstolsutslag krävs). Den katolska kyrkan fortsätter att deklarera att man kommer att bekämpa alla eventuella liberaliseringsförsök. Polen fälldes i maj i Europadomstolen för mänskliga rättigheter för att inte ha säkerställt en kvinnas rätt till abort (Tysiac vs. Polen). Hustrumisshandel är ett inte ovanligt fenomen i Polen. Det är emellertid svårt att bedöma problemets omfattning, då det anses socialt stigmatiserande och det inte finns något utbyggt system för att bistå kvinnor som misshandlas av sina män. Ett problem när det gäller kvinnomisshandel i stort är att de utdömda straffen som regel inte är stränga och att de ofta är villkorliga. Internationella observatörer noterar att domstolarna ofta ser hustrumisshandel som ett internt familjeproblem. Vid polisanmälan förekommer ofta att de fysiska skadorna inte anses vara tillräckligt allvarliga för att låta frågan gå vidare till åtal. En lag om förebyggande av våld i hemmet antogs 2005 och ett övergripande nationellt program i samma syfte antogs hösten Lagstiftning mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen finns. Den sociala medvetenheten om frågan har ökat på senare år. Det finns även olika mekanismer för att få bukt med problemet. Inte minst massmedia uppmärksammar detta problem i allt större utsträckning. Brottsbalken föreskriver t ex fängelsestraff på upp till 3 år för personer som missbrukat sin arbetsledande ställning för att få sexuella tjänster. Lagstiftningen definierar sexuella trakasserier endast till personliga relationer där en arbetsledare missbrukat sin ställning gentemot en arbetstagare och krävt sexuella tjänster. Prostitution är inte förbjudet i Polen. Gatuprostitutionen är dock inte längre synlig i storstäderna. Däremot förekommer i dagstidningarna annonser med telefonnummer till enskilda prostituerade, "massagesalonger", "eskortservice" etc. Denna verksamhet uppskattas vara tämligen omfattande och svår att komma åt. Ett särskilt problem är den prostitution som förekommer utmed de stora transitlederna.

10 Polen undertecknade 2005 Europarådets konvention om förhindrande av människohandel antogs även en lag som bl a syftar till att underlätta för offer för människohandel de kan få visum och eventuellt uppehållstillstånd om de vittnar. Detta har dock visat sig svårt att genomföra i praktiken Barnets rättigheter Bevakningen av barns rättigheter får betecknas som formellt tillfredsställande i Polen. En av sejmen utsedd barnombudsman är i dag verksam och får allt större betydelse på sitt område, inte minst när det gäller att uppmärksamma brister i barnens rättsliga situation. Gatubarn är inte något inslag i gatubilden och organiserat barnarbete förekommer inte i Polen. Arbetslagen förbjuder anställning av barn under 15 år. Ett dolt problem har varit våld mot barn på institutioner (i synnerhet barnhem) och i skolor. Pennalism och aga förekommer och har inte föranlett några effektiva åtgärder för att få bukt med problemet. Toleransen mot olika former av fysiskt och psykiskt våld är stor och uppfattas av många som en naturlig del av uppfostran attityder som dock sakta håller på att förändras i det polska samhället. Aga i familjen är inte förbjudet i lag och barnmisshandel är inte ovanligt. Ett problem är de många statliga barnhem där flera tusen barn finns inhysta och som alltjämt ingår i ett föråldrat barnomsorgssystem. Alternativ med t ex fosterföräldrar är svagt utvecklat. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk En antidiskrimineringslag antogs 2005, då även kasjubiskan erhöll status som regionalt språk. Etniska ukrainare, vitryssar, litauer och tyskar har rätt till sitt eget språk, egna skolor och kyrkor och att utöva sin kultur. Polen torde vara ett av få länder i Central- och Östeuropa där det inte finns några större spänningar mellan olika befolkningsgrupper. Det kan dock tilläggas att Polen är ett av Europas etniskt sett mest homogena länder och att minoriteterna är mycket små. Den judiska minoriteten har varit utsatt för stereotypa beskrivningar och antisemitiska upprop, men regeringen har också arbetat mot denna typ av propaganda. Vid parlamentsval sker en positiv särbehandling, då femprocentsspärren inte gäller för nationella minoriteter. I 2007 års val fick en representant för den tyska minoriteten plats i Sejmen.

11 11 I samband med EU-medlemskapet introducerades förbud mot diskriminering (på grund av kön, ålder, etnicitet, handikapp, sexuell orientering mm) på arbetsmarknaden. Ett antal aktiviteter genomförs i det nationella programmet mot etnisk diskriminering, xenofobi och intolerans. Polen är försenat med implementering av ett EU-direktiv som stipulerar etablerandet av en organisation/myndighet med uppgift att motverka diskriminering på grundval av etnicitet (Dir 2000/43). Lagstiftningen uppges dock kunna vara på plats till årsskiftet 2007/2008. En rapport från den europeiska myndigheten för grundläggande rättigheter uppmärksammade en ökad trend av rasistrelaterade brott och överfall, bland annat i Polen för de senaste undersökta åren (i Polens fall: ). Det ska dock noteras att antalet brott av denna karaktär fortfarande är begränsat (173 rasistiskt relaterade brott år 2005), delvis beroende på den begränsade mängd invandrare som finns i landet. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Något lagstadgat förbud mot homosexualitet finns inte i Polen. Angrepp i form av slagord och ägg- och stenkastning i sammanhang med Pride-parader och andra manifestationer för tolerans och öppenhet förekommer. Inställningen till homosexuella kan beskrivas som ett djupt rotat traditionellt motstånd. Bakgrunden är den katolska kyrkans uppfattning i frågan och kyrkans starka inflytande i Polen än i dag. Homosexualitet har under lång tid varit en närmast osynlig fråga. Inställningen synes dock vara på väg att sakta förändras, något som färska opinionsundersökningar bland ungdomar pekar på. Nya livsstilar och förändrade attityder hos yngre skiljer sig ofta kraftigt från dem hos äldre generationer. Det finns dock oroande tendenser och uttalanden, även från ledande politiker. Nuvarande presidenten förbjöd under sin tid som borgmästare i Warszawa en Prideparad (2005). För förfarandet i samband med paraden inklusive negativa uttalanden om homosexuella - fälldes Polen i Europadomstolen Prideparaden kunde år 2006 och 2007 hållas under lugna förhållanden. I en resolution från Europaparlamentet under våren 2007 nämndes Polen, tillsammans med flera andra EU-medlemmar, som ett land med oroväckande tendenser till ökad intolerans. Det väckte diskussion och flera ledande debattörer vände sig emot Europaparlamentets beskrivning. Polen har i sitt EU-anslutningsdokument en skrivning som innebär att man inte behöver erkänna partnerskap mellan två personer av samma kön som ingåtts mellan EU-medborgare i andra medlemsländer.

12 12 18 Flyktingars rättigheter Polen har anslutit sig till 1951 års flyktingkonvention. I december 1997 trädde en ny utlänningslag i kraft. Den har sedan utvecklats i omgångar, senast Principen om "säkert ursprungsland" och "säkert första asylland" tillämpas. Även humanitära skäl kan åberopas. Ett fristående flyktingråd har inrättats för att pröva avslag på asylansökningar som har överklagats. Antalet asylsökande som sökt skydd vid de polska gränserna har ökat kraftigt på senare år men verkar nu ha stabiliserats runt (En viss ökning har dock märkts mot 2007 års slut, något som enligt bedömare beror på Polens förestående Schengeninträde). Denna siffra inkluderar dock ett stort antal upprepade ansökningar. Det stora flertalet av ryska asylsökande har tjetjensk bakgrund. Antalet beviljade ansökningar fortsätter att vara lågt: fram till oktober 2007: 135 personer. De flesta som beviljas tillstånd att stanna i Polen erhåller s k tolerated stay (1412 personer under årets första nio månader), vilket ger färre rättigheter ifråga om integrationsprogram med mera. Ett förslag att förbättra denna kategoris tillgång till stöd behandlas i Sejmen. Flyktingmottagningen har förbättrats på senare år, allt eftersom antalet asylsökande ökat. Polen är ett transitland för flyktingar som söker sig till Tyskland och vidare i Västeuropa. Det finns samtidigt en begränsad grupp av olaglig arbetskraft (främst från Vitryssland och Ukraina men även Asien) som stannar i Polen. 19. Funktionshindrades rättigheter De funktionshindrade har varit tämligen osynliga i samhället. Främst tack vare enskilda organisationer får de dock idag mer uppmärksamhet än under kommunisttiden. Statsmakterna söker genom lagstiftning och andra åtgärder förbättra de funktionshindrades villkor. Bland annat har en statlig fond för rehabilitering av funktionshindrade skapats. Funktionshindrade är dock fortfarande ofta utestängda från mycket av det normala livet på grund av de fysiska hinder som finns i den polska vardagen. Pengar saknas ofta för genomgripande anpassning av exempelvis kollektivtrafiken, gatumiljön och offentliga byggnader även om tydliga framsteg görs.

13 13 ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Oberoende och enskilda organisationer som engagerar sig i frågor som rör mänskliga rättigheter har inga problem att bedriva sin verksamhet i Polen. Mest känd och välinformerad, och den enda rikstäckande organisationen, är Helsingforsstiftelsen för mänskliga rättigheter, som ofta anlitas av polska myndigheter som remissinstans eller för rådgivning vid lagstiftning. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Det förekommer inte någon fältverksamhet eller rådgivning i Polen av internationella människorättsorganisationer.