DAGVATTENUTREDNING, BYGGAREN 7 M.FL.

Transkript

1 RAPPORT DAGVATTENUTREDNING, BYGGAREN 7 M.FL. SLUTRAPPORT

2 Uppdrag , Dagvattenhantering Byggaren 7 Titel på rapport: Dagvattenutredning Byggaren 7 m.fl. Status: Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Sjöbo kommun Åsa Bjurström Konsult: Uppdragsansvarig: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Katarina Schmidt Anette Persson Revideringar Revideringsdatum Version: Initialer: Författare: Katarina Schmidt Datum: Handlingen granskad av: Anette Persson Datum: Tyréns AB Box Kristianstad Besök: Östra Boulevarden 56 Tel: Säte: Stockholm Org.Nr:

3 Sammanfattning I denna utredning har det ingått att redogöra för dagvattenhanteringen i samband med framtagande av detaljplan för fastigheterna Åkaren 1 & del av Åkaren 10, Byggaren 7 och Sandbäck 4:18 inom Sandbäcks industriområde i Sjöbo. I utredningen har förutsättningar för att ta hand om dagvatten från hårdgjorda ytor och krav på områdets dagvattenförsörjning studerats. Utifrån topografi samt behov av utjämning och rening har lämpliga dagvattenlösningar presenterats. De tre faktorerna kvantitet, kvalitet och gestaltning har varit vägledande för att uppnå en hållbar dagvattenhantering. Eftersom alla planområden ligger inom mark som har bra infiltrationsmöjligheter har målsättningen varit att fördröja, rena och utjämna dagvattnet lokalt i så hög grad som möjligt innan det eventuellt släpps till dagvattenledning. Inom planområde 1 föreslås att avvattning av lastintaget sker via direktinfiltration eftersom det anläggs med genomsläpplig beläggning. Takvattnet kan kopplas direkt till ledningsnätet vilket ger upphov till ett flöde på 1,9 l/s vid det dimensionerande regnet. Alternativt avleds takvattnet lokalt till en öppen gräsyta, på samma sätt som befintligt takvatten. Det är viktigt att höjdsättning görs så att marken lutar bort från nya och befintliga byggnader. Tillgängliga ytor inom planområdet anses tillräckliga för att möjliggöra lokalt omhändertagande av dagvatten. Planområde 2 har en anslutningspunkt till det kommunala dagvattennätet men det är oklart hur stora ytor som idag är kopplade till ledningsnätet. Vissa ytor, t.ex. grusytor avvattnas troligtvis via direktinfiltration. Ytorna är dock så hårt packade att vatten ofta blir stående inom fastigheten vid nederbörd. För att minska risken för översvämning, såväl inom fastigheten som i Grimstoftabäcken, föreslås att dagvatten fördröjs lokalt innan det avleds till dagvattenledningen i Ommavägen. Vid beräkning av nödvändig utjämningsvolym har ett antagande gjorts om tillgänglig kapacitet i den kommunala dagvattenledningen. Nödvändig utjämningsvolym har beräknats för 4 olika fall, med byggnadsarea på 25 respektive 30% samt med och utan reglering av hårdgjordhet inom planområdet. Beräkningarna visar att det ger större effekt att reglera hårdgjordhet jämfört med takytan. Nödvändig utjämningsvolym varierar mellan ca m 3 /ha fastighetsarea. För den aktuella tillbyggnaden av skolan redovisas nödvändig utjämningsvolym och lämplig placering av föreslaget utjämningsmagasin. Planområde 3 är i dagsläget oexploaterad och har ingen kommunal anslutningspunkt. Utgångspunkten har därför varit att dagvattenhanteringen ska lösas genom helt lokalt omhändertagande. I utredningsskedet har inget varit känt angående placering av byggnader, infartsvägar eller trafikplanering inom planområde 3. Slutlig placering och utformning av dikena bör göras i samordning med övriga teknikområden. De befintliga höjdförhållandena lämpar sig dock väl för avvattning mot den södra fastighetsgränsen. Förslag på utformning av infiltrationsdiket inom planområde 3 för att uppnå tillräcklig utjämningsvolym har getts. Nödvändig utjämningsvolymen uppgår till ca m 3 /ha fastighetsarea beroende på graden av hårdgjordhet. Detta i kombination med den avvattningsplan som redovisas ger en indikation på det markbehov som bör avsättas i detaljplanen för öppen dagvattenhantering. I rapporten diskuteras trolig påverkan på tjockskalig målarmussla, som återfinns i Åsumsån, utifrån föreslagen planläggning. Om lokal dagvattenhantering implementeras kommer föroreningar och partiklar att bindas i marken och renas lokalt. Exploateringen bedöms därför inte påverka tillförseln av närsalter eller tungmetaller till Åsumsån negativt. Öppna dagvattenlösningar kommer dessutom att fördröja avrinningsförloppet vilket innebär att exploateringen inte bör bidra till att förvärra den befintliga belastningen på Grimstoftabäcken. Slutligen diskuteras vikten av kontinuerligt underhåll för att upprätthålla funktionen och infiltrationskapaciteten i de öppna dagvattenlösningarna och därmed minska risken för översvämning. 3(30)

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund och syfte Omfattning Förutsättningar Underlag Beräkningsförutsättningar Planer Miljökvalitetsnormer för vatten Befintliga förhållanden Områdesbeskrivning och topografi Planområde Planområde Planområde Jordartsförhållanden VA-försörjning idag Planområde Planområde Planområde Hållbar dagvattenhantering Principlösning för dagvattenhantering Föreslagen dagvattenhantering planområde Föreslagen dagvattenhantering planområde Beräkning av utjämningsbehov Exempel på lämpliga dagvattenlösningar Dagvattenhantering vid tillbyggnad av skola Föreslagen dagvattenhantering planområde Rening och påverkan på tjockskalig målarmussla Rening i öppna dagvattenlösningar Påverkan på tjockskalig målarmussla Underhåll Referenser (30)

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte I samband med framtagande av ny detaljplan för tre planområden inom Sandbäcks industriområde i Sjöbo behöver förutsättningar och krav på områdets dagvattenförsörjning studeras. Syftet med utredningen är att redogöra för de förutsättningar som gäller för att ta hand om dagvatten från hårdgjorda ytor. Kommunala anslutningspunkter finns i anslutning till de tre planområdena. Det kommunala dagvattenledningsnätet mynnar i Grimstoftabäcken. Behov av rening och utjämning ska utredas samt möjligheterna att omhänderta dagvattnet lokalt. Vid bedömning av reningsbehovet har hänsyn tagits till MKN och tjockskalig målarmussla som återfinns i Åsumsån vilken ligger nedströms Grimstoftabäcken och planområdena. 1.2 Omfattning Utredningen omfattar endast dagvattenhanteringen och har gjorts för följande fastigheter: Förändrade ytor inom Sandbäck 4:18 vilket kommer att tillhöra Maskinisten 3 (Planområde 1) Fastigheten Byggaren 7 (Planområde 2) Fastigheten Åkaren 1 samt förändrade ytor inom Åkaren 10 (Planområde 3) Utifrån avrinningsberäkningar och angivna förutsättningar har behov av utjämning beräknats. Detta baseras på ett antagande om markanvändning. Inga beräkningar har gjorts för ökad eller minskad hårdgjordhet utifrån det antagna fallet. Utifrån topografi samt behov av utjämning och rening har en lämplig dagvattenlösning presenterats. 2 Förutsättningar 2.1 Underlag Följande underlag har varit tillgängligt vid upprättande av den här dagvattenutredningen: Samrådshandling Plankarta för Åkaren 1 & 10, Byggaren 7 och Sandbäck 4:18 tillhandahållen av Sjöbo kommun, Planbeskrivning (Granskningshandling) för Åkaren 1 & 10, Byggaren 7 och Sandbäck 4:18 tillhandahållen av Sjöbo kommun, VA-ledningskarta för Sandbäcks industriområde, Höjddata från Lantmäteriet tillhandahållet av Sjöbo kommun, Beräkningsförutsättningar Vid beräkning av regnintensitet har Dahlströms formel (2010) använts (se P104 Svenskt Vatten ekvation 1-5). Dimensioneringsförutsättningar givna av VA-enheten är att dagvattenlösningen dimensioneras för ett 10-årsregn. Avrinningskoefficienter för ytorna har tagits ur P90 tabell 4.8. Följande avrinningskoefficienter har använts: Asfaltytor/Hårdgjort 0,8 Tak 0,9 Grus 0,2 Grönytor 0,1 5(30)

6 Planområdena ligger inom kommunens verksamhetsområde för dagvatten. Utgångspunkten för utredningen har varit att dagvattnet i första hand ska fördröjas, renas och utjämnas innan det eventuellt släpps till det kommunala dagvattennätet. Beräkning av erforderlig utjämningsvolym har gjorts enligt regnenveloppmetoden i VAV P90 (ekvation ). Metoden går ut på att beräkna erforderlig magasinsvolym utifrån tillrinning samt utflöde till magasin för olika varaktigheter och dimensionera för den värsta situationen. 2.3 Planer I Figur 1 visas ett utdrag ur samrådshandlingen till plankarta för den aktuella detaljplanen. Samrådshandlingen, som är daterad , ligger till grund för denna utredning. Samrådshandlingen till plankartan inklusive planbestämmelser kan ses i bilaga 1. Figur 1. Utdrag ur samrådshandling för plankarta för Åkaren 1 & 10, Byggaren 7 och Sandbäck 4:18. (Sjöbo kommun, 2014) 2.4 Miljökvalitetsnormer för vatten De tre planområdena ligger inom avrinningsområde för Grimstoftabäcken som rinner ut i Åsumsån. I Figur 2 visas en sammanställning av status och aktuella miljöproblem för Åsumsån, informationen är hämtad från VISS (VattenInformationsSystem Sverige). 6(30)

7 Figur 2. Status och miljöproblem i Åsumsån (VISS, 2015) Fastställd Miljökvalitetsnorm (MKN) för Åsumsån från 2009 var god ekologisk status 2021 och god kemisk status Förslaget till nya MKN inför arbetscykeln ger ytterligare tidsfrist för ekologisk status till år 2027, skälet till tidsfristen är bland annat att det anses tekniskt och ekonomiskt omöjligt att genomföra tillräckliga åtgärder för att uppnå god status. Som framgår av Figur 2 uppnår ån god kemisk status exklusive kvicksilver. Föreslaget kvalitetskrav för att uppnå god kemisk status inklusive kvicksilver har inte tidsbegränsats på grund av svårigheten att avgöra inom vilken tid det är möjligt att minska halterna av kvicksilver under EUs gränsvärde i fisk (VISS 2014). Planområdena ligger även inom en grundvattenförekomst med ovanligt goda uttagsmöjligheter som enligt VISS riskerar att inte uppnå god kemisk status till 2021 (se Figur 3). Riskbedömningen görs framförallt med hänsyn till parametrarna bekämpningsmedel, sulfat och arsenik som har uppåtgående trender. Figur 3. Status och risk i grundvattenförekomst under planområdena (VISS, 2015) 7(30)

8 3 Befintliga förhållanden 3.1 Områdesbeskrivning och topografi Planområdet om totalt ca 3,2 ha är fördelat på tre planområden (0,03, 2,3 respektive 0,8 ha) inom Sandbäcks industriområde i Sjöbo. - Planområde 1 omfattar en del av Sandbäck 4:18 vilken kommer att fastighetsregleras till Maskinisten 3. - Planområde 2 omfattar hela fastigheten Byggaren 7 - Planområde 3 omfattar den obebyggda fastigheten Åkaren 1 samt en del av Åkaren 10. En översikt över planområdena visas i Figur 4 där respektive planområde är markerat. Planområde 2 Planområde 1 Planområde 3 Figur 4. Översiktskarta där lokaliseringen av de tre planområdena är markerade i rött (Eniro, 2015) 8(30)

9 3.1.1 Planområde 1 Det aktuella området består av ett gräsbevuxet område i utkanten av en ledningsgata (se Figur 5). Området avgränsas i norr av huvudbyggnaden på fastigheten Maskinisten 3. Övriga sidor vetter mot den gräsbevuxna ledningsgatan. Området som omfattar ca 300 m 2 är flackt med en svag längslutning i öst-västlig riktning mot Verkstadsgatan. Höjderna varierar mellan +36,9 (öster) till ca +36 (väster). Figur 5. Planområde 1 ligger i dagsläget inom ledningsgata i anslutning till fastigheten Maskinisten 3 (Foto Tyréns) Planområde 2 Planområdet omfattar hela fastigheten Byggaren 7 om ca m 2. Inom fastigheten finns idag kontor och skola och marken är i hög grad hårdgjord. Även om planområdet omfattar hela fastigheten är det i det här läget endast i den södra delen som markanvändningen kommer att förändras. Här ska befintlig skolbyggnad byggas ut med aula och bygghall, totalt 300 m 2. I söder vetter området mot en gräsbevuxen ledningsgata mellan Byggaren 7 och Åkaren 1. Marken som ska bebyggas består i dagsläget av en asfalterad yta som till viss del är nedsänkt för att komma i rätt höjd med ett lastintag på skolbyggnadens baksida, se Figur 6. 9(30)

10 Figur 6. Vy över del av planområde 2 där skolan kommer byggas ut med aula och bygghall. Till höger i bild syns ledningsgatan mellan Byggaren 7 och Åkaren 1 (Foto Tyréns) Planområde 3 Planområdet består av den obebyggda fastigheten Åkaren 1 samt den nordöstra delen av Åkaren 10. På området finns främst uppvuxen granskog. Marken lutar i nordöst-sydvästlig riktning mot fastigheten Åkaren 10 och Ommavägen. De högsta nivåerna finns i den nordöstra delen av området och ligger omkring Marken lutar relativt brant i den östra delen av fastigheten men planar ut alltmer i den västra delen. De lägsta nivåerna finns i ett mindre instängt område längs den södra fastighetsgränsen mot Åkaren 10, nivån här ligger omkring (30)

11 Figur 7. Vy över ledningsgata och planområde 3. Bilden tagen från Ommavägen (Foto Tyréns) I Figur 8 visas befintliga höjd- och avrinningsförhållanden inom planområde 2 och 3. Avrinningslinjerna i figuren visar ytlig avrinning utan hänsyn till den avvattning som sker via dagvattenbrunnar. Höjdmodellen har tagits fram utifrån Lantmäteriets nationella höjddata och visar endast höjder i terrängen utan hänsyn till byggnader. 11(30)

12 Figur 8. Befintliga höjd- och avrinningsförhållanden inom planområde 2 och 3. I figuren visas även dag- och spillvattennätet i Ommavägen (Höjddata Lantmäteriet) 12(30)

13 3.2 Jordartsförhållanden I denna utredning har SGU:s jordartskarta (1: : ) studerats för att utreda infiltrationsmöjligheterna (se Figur 9). Jordartskartan visar att alla tre planområden ligger på isälvssediment vilket har god genomsläpplighet. Här anses möjligheterna för infiltration vara goda. Grundvattenytan inom respektive planområde är inte känt. Planområde 1 Planområde 2 Planområde 3 Figur 9. Utdrag ur jordartskartan (SGU, 2014) som visar att det inom alla tre planområden (svart markering) finns isälvssediment (Bakgrundskarta Lantmäteriet) 13(30)

14 4 VA-försörjning idag De tre planområdena ligger inom verksamhetsområde för dagvatten och i Verkstadsgatan (planområde 1) respektive i Ommavägen (planområde 2 och 3) finns befintliga kommunala dagvattenledningar, se Figur 10. Figur 10. Dag- och spillvattennät i anslutning till planområdena inom industriområde Sandbäck Planområde 1 Planområde 1 ligger idag inom öppen mark där avvattning sker via direktinfiltration, ingen vidare avledning sker till det kommunala dagvattennätet. Takvatten från den södra delen av fastigheten Maskinisten 3 leds idag ut över ett öppet gräsområde, se Figur (30)

15 Figur 11. Takvatten från Maskinisten 3, intill planområde 1, omhändertas lokalt via infiltration (Foto Tyréns) Planområde 2 Planområde 2 har en anslutningspunkt till det kommunala dagvattennätet som ligger vid det sydvästra hörnet av fastigheten. Alla ytor inom fastigheten bedöms inte vara kopplade till det allmänna ledningsnätet. Takytor från barackerna inom området avleds exempelvis via takutkastare till makadammagasin längs med barackerna. I Figur 12 visas takavvattning från barackerna. De öppna grusytorna i den östra delen av fastigheten avvattnas troligtvis via direktinfiltration. Gruset är dock hårt packat och här blir enligt uppgift vatten ofta stående vid nederbörd. 15(30)

16 Figur 12. Bild på takavvattning från skolbaracker inom planområde 2 (Foto Tyréns) Planområde 3 Planområde 3 har i dagsläget ingen kommunal anslutningspunkt. Avvattning av befintlig mark sker via direktinfiltration. 5 Hållbar dagvattenhantering Vid planering av dagvattenhantering som ska vara långsiktigt hållbar är det tre faktorer som är viktiga att beakta kvantitet, kvalitet och gestaltning. Kvantitet det vill säga mängden vatten måste hanteras i området genom utjämning av flödet. Även vattnets kvalitet är viktigt liksom möjligheter att använda vattnet i områdets gestaltning. Kvantitet Vid exploatering kommer de hårdgjorda ytorna att öka. En viktig aspekt är att om möjligt inte ändra vattenbalansen i området, dvs. att i möjligaste mån infiltrera dagvattnet från de hårdgjorda ytorna. Med hänsyn till extrema situationer, där dagvattenflödet överstiger det dimensionerade, bör utformning och höjdsättning göras för att minska risken för översvämning av byggnader, både inom och utanför fastighetsgränsen. Kvalitet I Svenskt Vattens skrift P105 förordas LOD-lösningar för hantering av dagvatten. LOD-lösningar eller öppna dagvattenlösningar har kapacitet att ta hand om stora delar av 16(30)

17 föroreningsbelastningen vid de flesta små regn. Enligt First Flush-principen är föroreningshalterna högre vid små regn. Vid dessa mindre regn kan föroreningarna fastläggas i marken och kan i viss mån brytas ner av växter och mikroorganismer. Vid större regn bör prioriteringen vara att föra bort vatten så effektivt som möjligt för att undvika kostsamma översvämningar. Om utjämning sker i form av öppna diken bör dessa läggas lägre än byggnaderna och om dessa bräddar vid extrema regn ska det ske nedströms och bort från fastigheten. Gestaltning Genom att leda dagvatten i öppna system blir vattnet synligt och kan bidra till ett estetiskt värde i området. Dagvattnet kommer växterna och området till nytta, samtligt som dagvattenflödet minskar och fördröjs. Dessutom genomgår dagvattnet en naturlig rening genom sedimentation, filtrering i marken och växtupptag. Omhändertagande av dagvatten i öppna system kan medföra ytterligare mervärden i området - såsom ekologiska och biologiska. 6 Principlösning för dagvattenhantering I följande kapitel beskrivs en principlösning för dagvattenhanteringen inom de tre planområdena. Alla tre områden ligger på isälvssediment. Infiltrationskapaciteten i marken har uppskattats utifrån jordartskartan. Strömningshastigheten för förekommande isälvssediment har bedömts för jordarten sand utifrån det konfidensintervall som visas i Figur 13. Den hydrauliska kapaciteten har satts till 1*10-5 m/s vilket är i nedre delen av det intervall som anges. Detta är troligtvis en konservativ gissning eftersom isälvssediment är välsorterade och kan ha en betydligt högre infiltrationskapacitet. Ett infiltrationsförsök skulle ge ett mer korrekt värde på den faktiska infiltrationskapaciteten. Figur 13. Grundvattnets strömningshastighet och hydraulisk konduktivitet för olika jordar vid 1 % lutning av grundvattenytan. Ljusgrå ton anger osäkerhetsområden (Naturvårdsverket, 1999). 6.1 Föreslagen dagvattenhantering planområde 1 Planområdet består i dagsläget av öppen gräsyta inom en ledningsgata. Vid exploatering kommer ett nytt lastintag med en största byggnadsarea på 25 m 2 anläggas samt en ny infart. Eftersom området ligger på infiltrationsbenägen mark föreslås att tillkommande dagvatten från infarten, som anläggs med genomsläpplig beläggning, avvattnas lokalt via direktinfiltration. Infarten bör höjdsättas med lutning bort från befintlig byggnad. 17(30)

18 Takvattnet kan antingen avledas till det kommunala dagvattenätet eller avvattnas lokalt via takutkastare för ytlig avledning till ett mindre svackdike eller öppet gräsområde, se exempel i Figur 14. Figur 14. Exempel på utkastare för dagvatten från stuprör. Takvattnet från stuprännan leds ut en bit från husfasaden och vidare till gräsmattan. Marken lutar från huset (Kristianstads kommun, 2010) En del takvatten från befintlig fastighet leds i dagsläget med utkastare ut på gräsytan längs den södra fastighetsgränsen. Befintlig avvattning behålls. Fördelning av ytor inom området samt beräkning av den reducerade arean visas i Tabell 1. Ingen hänsyn har tagits till belastning från befintliga byggnader. Det har antagits att infarten anläggs inom det som är u-område. Tabell 1. Bidragande avrinningsytor inom planområde 1 Yta Area [m 2 ] Avrinningskoef. Reducerad area [m 2 ] Tak 25 0,9 23 Infart (grus) 220 0,2 45 Övrig mark 75 0,1 7 Totalt 320 0,23 75 Genom att anlägga infarten med genomsläpplig beläggning kommer denna att kunna avvattnas via direktinfiltration även vid ett dimensionerande regn. Om takvattnet kopplas direkt till ledningsnätet ger detta upphov till ett flöde på 1,9 l/s vid ett dimensionerande regn. Alternativt avleds takvattnet lokalt till en öppen gräsyta, på samma sätt som befintligt takvatten. Utifrån ett antagande om markens infiltrationskapacitet (vilket troligtvis är en konservativ gissning) krävs ca 60 m 2 gräsyta för att omhänderta takvattnet vid dimensionerande regn. Gräsytan bör anläggas i anslutning till byggnaden med lutning bort från huset för att undvika skador på grunden. 18(30)

19 6.2 Föreslagen dagvattenhantering planområde Beräkning av utjämningsbehov Inom planområde 2 planeras i dagsläget för en tillbyggnad på skolan om 300 m 2 men planen kommer att ge tillåtelse till exploatering av större ytor inom fastigheten. På grund av återkommande problem med översvämningar i Grimstoftabäcken samt stående vatten inom fastigheten föreslås att tillkommande dagvatten utjämnas och fördröjs lokalt innan vidare avledning till ledningsnätet. Detta är motiverat för att inte planförändringen ska öka översvämningsrisken inom fastigheten, och för att belastningen på recipienten Grimstoftabäcken inte ska öka vilket skulle förvärra översvämningsproblematiken. Fastigheten Byggaren 7 (planområde 2) har en befintlig dagvattenanslutning till ledningen i Ommavägen. För att beräkna utjämningsbehovet inom fastigheten har en grov uppskattning av huvudledningens kapacitet gjorts. Kapaciteten upp till ledningshjässa bedöms vara ca 55 l/s. Ledningens avrinningsområde har uppskattats till 10 ha. Detta ger en möjlig avrinning till huvudledningen på 5,5 l/s,ha inom hela området. Utifrån detta bedöms flödet inom planområde 2 behöva utjämnas till: 5,5 (l/s,ha) 2,34 (ha) = 12,9 l/s Fördelning av olika ytor på befintlig fastighet har uppskattats utifrån ortofoto. I dagsläget uppskattas byggnadsarean uppgå till ca 20 % av fastighetsarean. Eftersom tillåten byggnadsarea inte är bestämd har två fall beräknats, där detaljplanen tillåter en byggnadsarea på 25 respektive 30% av fastighetsarean. I dagsläget är ca 78% av fastigheten hårdgjord, varav ca 59% är asfalterad. Om inte hårdgjordheten regleras är värsta tänkbara scenario att all mark asfalteras, vilket ger en hårdgjordhet på 100%. Detta fall har jämförts med ett fall då den hårdgjorda ytan inom fastigheten begränsas till den befintliga, dvs 78%. Följden av detta blir att vid nybyggnad måste befintlig asfalterad mark ges genomsläpplig beläggning eller omvandlas till gröna ytor för att kompensera för de ökade takytorna. Avrinningsytor samt beräkning av den reducerade arean och dimensionerande flöde visas i Tabell 2 och Tabell 3, där: A = planområdets area, [ha] φ = avrinningskoefficient A red = reducerad area, [ha] i Å = dimensionerande regnintensitet, [l/s,ha] Q dim = dimensionerande flöde, [l/s] Tabell 2. Avrinningsytor vid exploatering inom planområde 2 för två fall, 25% resp. 30% byggnadsarea, utan reglering av hårdgjordhet Byggnadsarea Yta A φ A red i Å Q dim 25% Asfalt 1,755 0,8 1, Tak 0,585 0,9 0, Totalt 2,34 1, % Asfalt 1,638 0,8 0, Tak 0,702 0,9 0, Totalt 2,34 1, (30)

20 Tabell 3. Avrinningsytor vid exploatering inom planområde 2 för två fall, 25% resp. 30% byggnadsarea, med reglering av hårdgjordhet till dagens förhållanden Byggnadsarea Yta A φ A red i Å Q dim 25% Asfalt 1,24 0,8 0, Tak 0,585 0,9 0, Totalt 1,825 1, % Asfalt 1,123 0,8 0, Tak 0,702 0,9 0, Totalt 1,825 1, Beräkningarna ovan visar att det ger större effekt på flödet att reglera hårdgjordhet jämfört med takytan. Skillnaden mellan beräknat flöde från fastigheten och kapaciteten i dagvattenledningen i Ommavägen behöver utjämnas inom området. I Tabell 4 visas nödvändig utjämningsvolym per hektar tomtmark inom planområde 2. Tabell 4. Beräkning av utjämningsbehov inom planområde 2 Hårdgjordhet Flöde att utjämna [l/s] Byggnadsarea Utjämningsvolym [m 3 ] Utjämningsbehov [m 3 /ha] 100% 78% 25% % % % Exempel på lämpliga dagvattenlösningar Utjämning av flödet från tillkommande ytor kan ske på olika sätt, antingen via ytliga lösningar eller i underjordiska utjämnings- eller perkolationsmagasin. Fördelarna med att anlägga öppna dagvattenlösningar är att fastighetens totala hårdgjordheten minskar, dagvattnet genomgår rening, grundvattennivåerna påverkas inte negativt av bortförsel av dagvatten samt att grönfaktorn ökar vilket bidrar positivt till områdets gestaltning. Exempel på lämpliga öppna lösningar inom fastigheten är svackdiken eller så kallade Rain gardens, vilket är nedsänkta bäddar med växtlighet. I Figur 15 visas ett exempel på en nyplanterad Rain garden som utformats som ett svagt skålat dike. 20(30)

21 Figur 15. Exempel på ett biodike där växterna kaveldun (i botten) och strandråg (längs kanterna) valts specifikt för deras lämplighet (Vegtech, 2014) Gemensamt för öppna dagvattensystem är att de är multifunktionella dagvattenlösningar som kombinerar tillfällig magasineringskapacitet med en god reningsförmåga. I botten på dessa bör en dräneringsledning läggas som kopplas via flödesregulator till dagvattenservisen. Flödesregulatorn behövs för att kunna kontrollera utflödet till ledningsnätet. Rain gardens kan även utformas för att ta emot takvatten direkt i anslutning till utkastaren, se Figur 16. Bäddarna anläggs föresträdesvis en bit ut från fastigheten för att undvika skador på grunden och med lutning ut från byggnaden. Alternativt byggs ett tätskikt mellan bädden och byggnaden. Dagvattnet infiltrerar och renas i bädden innan det når dräneringsledningen. Figur 16. Exempel på Rain garden som anlagts i anslutning till takutkastare från ett garagetak (Department of Environmental Conservation, 2014) 21(30)

22 Ett annat alternativ för att uppnå tillräcklig utjämning är att anlägga underjordiska perkolationsmagasin. Perkolationsmagasin kan antingen anläggas med makadam eller med dagvattenkassetter, se exempel i Figur 17. Den största fördelen med makadammagasin är att anläggningskostnaden är låg, nackdelarna är att de tar större plats samt att drift och underhåll är svårare. Dagvattenkassetter är effektivare för utjämning av dagvattenflöden eftersom hålrumsvolymen hos dessa i regel ligger kring 90-95%, vilket kan jämföras med makadammagasin med en hålrumsvolym på ca 30%. En annan fördel med kassetter är att dessa är enklare att underhålla eftersom de vid behov kan TV-inspekteras och rensas. Genom att anlägga en spolbrunn där tryckspolning eller slamsugning kan utföras upprätthålls funktionen under många år. Figur 17. Exempel på användning av dagvattenkassetter vid stora respektive små anläggningar. I figurerna visas kassetter från Wavin (Bilder: Wavin, 2014 och VVSForum, 2012) Rännstensbrunnar som kopplas till eventuellt underjordiskt magasin bör anläggas med sandfång för att minska risken för att utjämningsmagasinet sätter igen. För att säkra god infiltration och samtidigt minska risken för att grundvattnet ska stiga upp i magasinet bör avståndet till grundvattenytan vara minst 1 m. Innan underjordiska magasin väljs bör därför grundvattennivån inom området kontrolleras. Ett alternativ för att minska den totala mängden dagvatten är att anlägga gröna tak. Dessa används för att utjämna och rena dagvatten och bidrar även till att förbättra luftkvaliteten. Genom att anlägga gröna tak fördröjs avrinningen från takytorna och minskar behovet av utjämning i perkolationsmagasinet eftersom de kan magasinera dagvatten Dagvattenhantering vid tillbyggnad av skola I kapitel och presenteras behov av utjämning och möjliga dagvattenlösningar i det generella fallet. Dessa gäller för framtida exploatering inom fastigheten. Det som är aktuellt för tillfället är dock en tillbyggnad av skolan om 300 m 2. I detta avsnitt ges ett förslag på lämplig 22(30)

23 dagvattenlösning för denna förändring som innebär att befintlig asfalterad mark längs södra sidan av skolbyggnaden bebyggs. Eftersom höjdskillnaderna på baksidan av skolan, framförallt omkring lastintaget, är stora kan det bli svårt att anlägga en ytlig lösning som klarar av att utjämna flödena från taket. I samband med exploatering anses det därför lämpligt att tillkommande takytor avleds till ett underjordiskt utjämningsmagasin. Magasinet placeras förslagsvis i den östra delen av fastigheten, där marken är relativt plan. Föreslagen placering visas i Figur 18 och förutsätter att det inte finns några konflikter med befintliga ledningar eller andra underjordiska anläggningar i området. Figur 18. Föreslagen placering av utjämningsmagasin Magasinets funktion blir att utjämna flöden vid dimensionerande regn samt möjligtvis även att infiltrera dagvatten. Huruvida magasinet kan utformas även med tanke på infiltration måste utredas närmare. Avståndet till grundvattenytan behöver exempelvis vara minst 1 m. Nödvändig utjämningsvolym i magasinet för tillbyggnaden beror på hur planläggningen görs. Utifrån de utjämningsbehov som räknats fram för fastigheten i kapitel har en bedömning av magasinets storlek beräknats, se Tabell 5. Tabell 5. Beräkning av magasinsvolymer för olika utjämningsbehov inom planområde 2 Hårdgjordhet Byggnadsarea Utjämningsbehov [m 3 /ha] Nödvändig utjämningsvolym 100% 78% 25% 228 6,8 30% 230 6,9 25% 180 5,4 30% 182 5,5 Magasinet kan antingen anläggas som ett makadammagasin eller med dagvattenkasetter (se exempel i kapitel 6.2.2). Om magasinet anläggs med makadam är porvolymen endast 30% vilket innebär att den totala magasinsvolymen behöver vara mellan m 3. Motsvarande totalvolym för utförande med dagvattenkasetter, med en porvolym på mellan 90-95%, är 6-8 m 3. 23(30)

24 6.3 Föreslagen dagvattenhantering planområde 3 Planområdet består i dagsläget av obebyggd mark som detaljplaneläggs för att möjliggöra industri och kontor. På grund av återkommande problem med översvämningar i Grimstoftabäcken, som dessutom kommer förvärras i samband med ett förändrat klimat, föreslås att dagvatten avvattnas och hanteras lokalt via infiltration. En lokal dagvattenlösning innebär att planförändringen inte ökar belastningen på recipienten Grimstoftabäcken och bidrar därmed inte till att förvärra översvämningsproblematiken. Eftersom området ligger på infiltrationsbenägen mark anses det rimligt och genomförbart för fastighetsägaren att ta hand om dagvatten från fastigheten lokalt. Lokal avvattning och infiltration kan antingen ske via ett infiltrationsdike eller via ett underjordiskt perkolationsmagasin (se exempel i kapitel 6.2). Ur ett reningsperspektiv finns en klar fördel med infiltration som sker över en öppen gräsyta jämfört med att leda dagvattnet till ett underjordiskt magasin. För att minska risken för transport av föroreningar till underliggande grundvattenmagasin föreslås därför att dagvattnet tas omhand i en ytlig lösning. I utredningsskedet har inget varit känt angående placering av byggnader, infartsvägar eller trafikplanering inom planområde 3. Slutlig placering och utformning av dikena bör göras i samordning med övriga teknikområden. Efter att ha studerat befintliga höjdförhållanden inom fastigheten anses det dock lämpligt att avvattna fastigheten mot den södra fastighetsgränsen. Höjdsättning av marken bör göras så att dagvatten rinner bort från byggnaderna och vidare över mark till det infiltrationsdike som föreslås. För att avleda vatten från den östra delen av fastigheten behöver ev. ett infiltrationsdike förläggas även längs den östra fastighetsgränsen, se Figur 19. Infiltrationsdikets funktion blir att fördröja och utjämna skillnaden mellan dagens naturmarksavrinning och avrinning från de tillkommande ytorna som tillåts enligt detaljplanen. Figur 19. Föreslagen placering av infiltrationsdike samt översiktlig avvattning av fastigheten som följer dagens höjdförhållanden 24(30)

25 Vid exploatering tillåts enligt samrådshandlingen en största byggnadsarea på 50% av fastighetsarean. Två alternativ där hårdgjordheten inte regleras respektive regleras till 70% redovisas. Eftersom omhändertagande av dagvatten baseras på en infiltrationslösning räknas även gröna ytor med vid beräkning av dimensionerande flöde. Belastande ytor före och efter exploatering samt beräkning av den reducerade arean visas i Tabell 6, där: A = planområdets area, [ha] φ = avrinningskoefficient A red = reducerad area, [ha] Tabell 6. Avrinningsytor före och efter exploatering inom planområde 3 Före exploatering Hårdgjordhet 0% Yta Gröna ytor A φ A red 0,806 0,1 0,081 Asfalt 0,161 0,8 0,129 70% Tak 0,403 0,9 0,363 Efter exploatering Gröna ytor 0,242 0,1 0,024 Totalt 0,806 0, % Asfalt 0,403 0,8 0,322 Tak 0,403 0,9 0,363 Totalt 0,806 0,685 25(30)

26 I Tabell 7 visas en sammanställning av förutsättningar och resultat från beräkningarna av utjämningsvolym och infiltrationskapacitet. Det är viktigt att poängtera att beräkningarna baseras på ett antagande om markens infiltrationskapacitet. Vid projektering och dimensionering av infiltrationsdiket bör ett infiltrationsförsök utföras för att ta reda på den verkliga infiltrationskapaciteten. Tabell 7. Exempel på alternativ utformning av infiltrationsdike samt beräkning av nödvändig utjämningsvolym vid ett 10-årsregn för två olika fall Hårdgjordhet 70% 100 % Släntlutning 1:4 1:4 Djup 0,4 0,4 m Maximalt vattendjup 0,35 0,35 Total dikeslängd m Bredd 5 5 m Infiltrationsarea m 2 Tillgänglig utjämningsvolym m 3 Antagen infiltrationskapacitet vid dimensionerande regn 1*10-5 m/s Utflöde från magasinet via infiltration 3 4 l/s Dimensionerande dagvattenflöde till diket l/s Dimensionerande varaktighet 4 6 h Nödvändig utjämningsvolym vid dimensionerande regn m 3 Utjämningsbehov m 3 /ha fastighetsarea För att utnyttja hela utjämningsvolymen i diket behöver det sektioneras med dämmen på jämna mellanrum. Detta kan antingen göras med fasta betongdämmen om lutningen är väldigt brant eller med enklare stendämmen vid svagare lutning, se exempel i Figur 20. Figur 20. Exempel på dämmen som kan anläggas i infiltrationsdiket för att fördröja flödet samt utnyttja en större del av dikets volym för utjämning (San Mateo Countywide Water Pollution Prevention Program, 2009) 26(30)

27 7 Rening och påverkan på tjockskalig målarmussla 7.1 Rening i öppna dagvattenlösningar Eftersom utsläppskällorna varierar innebär det att dagvatten kan innehålla små mängder av en rad olika föroreningar såsom olja, partiklar från asfalt och däck samt olika typer av metaller såsom zink, kadmium, järn och koppar. I dagsläget är det framförallt läckage av närsalter från jordbruket och förändrade habitat på grund av fysisk påverkan som bidrar till att Åsumsån inte uppnår god ekologisk status. Ån uppnår god kemisk status exklusive kvicksilver. Det anses finnas en risk att god kemisk status inte uppnås i underliggande grundvattenförekomst. Bedömningen görs framförallt med hänsyn till parametrarna bekämpningsmedel, sulfat och arsenik som har uppåtgående trender. I en studie där kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter gjorts i Stockholm och Uppsala län uppmättes mycket låga halter även på högt trafikerade gator (Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund, 2008). I rapporten drogs slutsatsen att de låga halterna som uppmätts visar på endast ett mycket litet bidrag från trafiken till halterna av arsenik, kadmium och nickel. Största påverkan kom från punktkällor såsom skogsindustri och förbränningsanläggningar för avfall. Dagvatten som uppkommer inom planområdena, där största utsläppskällan är trafik, anses mot bakgrund av detta innehålla mycket låga halter av arsenik. Det anses därför inte föreligga någon risk för överskridande av miljökvalitetsnormen. För att minska risken för framtida påverkan på grundvattnet samt närliggande vattenförekomster Grimstoftabäcken samt Åsumsån rekommenderas dock någon form av enklare rening av dagvattnet. De öppna dagvattenlösningar som föreslås har det gemensamt att dagvattnet strömmar ut över ytan med ett långsamt och grunt flöde. Reningsmekanismerna är framförallt filtrering, sedimentering samt upptag av växter. Öppna diken antas ha en medelhög reningskapacitet för partikulära föroreningar, t.ex. metaller som är bundna till jordpartiklar. Reningseffekten för lösa föroreningar (t.ex. metalljoner) anses vara låg. Ytorna kan sättas igen relativt snabbt vilket kan vara svårt att förhindra med underhåll. Vintertid försämras reningseffekten (Larm m.fl., 1999). Med tanke på att dagvattnet i första hand kommer att infiltrera bör man välja bort olämpliga takmaterial som riskerar att förorena grundvattnet, t.ex. koppar. Det råder delade meningar angående lämpligheten att använda av zink som takmaterial men forskning har visat att miljöpåverkan från zink som frigörs från takmaterial inte utgör någon större miljöfara (Bertling m.fl. 2002). Genomsläpplig markbeläggning har inte studerats som ett alternativ för att minska dagvattenmängderna eftersom denna metod innebär att vattnet oftast inte genomgår någon nämnvärd rening. Gröna tak är en bra metod för att rena dagvatten och bidrar även till att förbättra luftkvaliteten. Detta har dock inte studerats i denna rapport eftersom det i en detaljplan är svårt att styra utformning av takmaterial utifrån ett dagvattenperspektiv. Upptaget varierar dessutom stort beroende på säsong, mellan procent av nederbörden kan tas omhand (Edvinsson, 2009). Denna osäkerhet gör det svårt att dimensionera en dagvattenanläggning med gröna tak ur ett hydrauliskt perspektiv. Gröna tak bör därför främst väljas för dess bidrag till rening av dagvatten och ur ett gestaltningsperspektiv. 7.2 Påverkan på tjockskalig målarmussla Planområdena ligger inom Grimstoftabäckens avrinningsområde vilken mynnar i Åsumsån. I Åsumsån har den rödlistade tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus) påträffats (Länsstyrelsen 27(30)

28 i Skåne län, 2010). I följande kapitel förs ett resonemang kring trolig påverkan på den tjockskaliga målarmusslan utifrån föreslagen planläggning. Den tjockskaliga målarmusslan är den mest sällsynta av de 8 stora arterna sötvattenmusslor i Sverige. Den är fridlyst i Sverige och klassas som starkt hotad (EN). Dessutom är den upptagen i Natura 2000, samt IUCN:s globala rödlista för djur, där den klassas som missgynnad (Länsstyrelsen i Södermanlands län, 2015). Arten återfinns inom begränsade utbredningsområden från Skåne i söder till Uppland och Södra dalarna i norr (Naturvårdsverket, 2006). Det största hotet mot arten är idag försämrade habitat till följd av mänskliga åtgärder såsom årensningar, reglering av vattendrag, utsläpp från jord- och skogsbruk, industrier, trafik m.m. Den ökade mängden partiklar i vattnet från exempelvis skogsavverkningar och dikesrensningar ger en ökad sedimentation och igenslamning av vattendragen. Detta leder till att musslorna får svårigheter att filtrera vattnet samt riskerar att bli övertäckta med sediment. Eftersom musslorna är beroende av sina värdfiskar för sin fortplantnings kan påverkan på fiskbestånden, t.ex. en damm som hindrar fisken att vandra till lekområden, vara en orsak till att även en musselpopulation långsamt dör ut. Musslor är även känsliga för övergödning, försurning och föroreningar t.ex. tungmetaller. Länsstyrelsen i Södermanlands län Inom planområdena kommer lättare industri, skola och kontorsverksamhet att bedrivas. Största källan till föroreningar anses komma från trafik till och från områdena då verksamheten i sig inte anses vara en stor källa. Om föreslagna öppna dagvattenlösningar genomförs kommer föroreningar och partiklar att bindas i marken och renas lokalt. Exploateringen bör därför inte påverka tillförseln av närsalter eller tungmetaller till Åsumsån negativt. Snabba avrinningsförlopp till dagvattennätet riskerar att skapa stora flöden i Grimstoftabäcken och Åsumsån vilket kan leda till att partiklar virvlar upp och frigörs i vattnet. Ökade mängder partiklar är, som nämnts ovan, negativt för musslorna eftersom de kan få svårt att filtrera vattnet samt riskerar att bli övertäckta av sediment. Genom att med öppna dagvattenlösningar fördröja och utjämna flöden vid dimensionerande regn kommer avrinningsförloppet att fördröjas och exploateringen bör inte bidra till att förvärra den befintliga belastningen på Grimstoftabäcken. Vid åtgärder på den allmänna anläggningen, t.ex. vid rensning vid dagvattenutlopp eller i dammen inom Sandbäcks industriområde, bör särskilda åtgärder vidtas för att minska grumligheten och transport av partiklar. Ett enkelt exempel på åtgärd är att lägga ner halmbalar vid en trumma eller i en dikessektion där partiklar kan fastläggas samtidigt som vattnet rinner igenom. På så sätt däms inte vatten upp och flödet riskerar inte att minska så pass att bäcken torrläggs, vilket också kan vara skadligt för musslorna. Halmbalen kan sedan enkelt lyftas upp efter att rensningen är klar och föras bort till lämplig plats. 8 Underhåll Alla typer av dagvattenlösningar kräver underhåll för att upprätthålla deras funktion. Öppna dagvattenlösningar behöver ses över med jämna mellanrum så att deras funktion och utseende inte försämras av exempelvis skräp, erosion eller sedimentansamlingar. Svackdiken bör anläggas med svag släntlutning och dagvattnet bör spridas jämt för att minska risken för erosion. I öppna dagvattenlösningar kommer fint material, som följer med dagvattnet, att sedimentera och riskerar över tid att minska infiltrationskapaciteten. Om större växter eller träd anläggs kan även förmultnat material komma att ansamlas. Vid behov bör därför de översta lagren rensas för att infiltrationskapaciteten ska bibehållas. Om växter anläggs i en öppen dagvattenlösning behöver de tillsyn ca 2-4 ggr per år och stödbevattning krävs vid etablering under de första 2 åren, därefter vid väldigt torra förhållanden. Genom att välja växter som klarar torka samt tillfällig väta ökar förutsättningarna för en lyckad plantering och minskar behovet av tillsyn och stödbevattning. Diken kan även 28(30)

29 planteras med träd. Detta ökar avdunstning och fördröjning av dagvatten samt den biologiska reningen under växtsäsongen. Träd bidrar även till en mer naturlig landskapsbild. Underhåll av underjordiska magasin beror på dess utformning. Först och främst behöver den eller de dagvattenbrunnar som anläggs med sandfång slamsugas med jämna mellanrum. Om perkolationsmagasin anläggs med dagvattenkassetter och spolbrunn kan botten på dessa spolas eller slamsugas med några års mellanrum. Anläggningen kan även inspekteras med kamera vid behov. Genom att utföra kontinuerligt underhåll upprätthålls funktionen vilket minskar risken för översvämning t.ex. orsakat av igensatta magasin, igenslammade dagvattenbrunnar eller försämrad infiltrationskapacitet i öppna diken. 29(30)

30 Referenser Bertling, S., Odnevall Wallinder, I., och Leygraf, C. (2002). Miljöaspekter vid metallavrinning från tak. ning.pdf, Hämtad: Department of Environmental Conservation (2014). Mt. Pleasant Highway Garage Rain Garden. Hämtad: Edvinsson, A. (2009). Ekologisk dagvattenhantering med biodiken teknik, utveckling och inspiration. Kandidatarbete vid institutionen för stad och land i Uppsala Eniro (2015). Hämtad: Kristianstads kommun (2010). Dagvattenpolicy för Kristianstads kommun. Larm, T., Holgren, A. och Börjesson, E. (1999) Platsbesparande befintliga reningssystem för dagvatten. Förstudie i projekt: Tekniktävling för rening av dagvatten. Beställare: Stockholms stads LIP-kansli, VBB Viak Länsstyrelsen i Skåne län (2010). Musselinventering i några skånska vattendrag med särskild fokus på tjockskalig målarmussla (Unio crassus). Rapport 2010:8 Länsstyrelsen i Södermanlands län (2015). Tjockskalig målarmussla (Unio crassus). Hämtad: Naturvårdsverket (1999). Metodik för inventering av förorenade områden. Rapport 4918 Naturvårdsverket (2006). Åtgärdsprogram för bevarande av tjockskalig målarmussla (Unio crassus). Rapport 5658 San Mateo Countywide Water Pollution Prevention Program (2009). San Mateo County Sustainable Green Streets and Parking Lots Design Guidebook. Guidebook.pdf, Hämtad: SGU (2015). Kartvisaren Jordarter 1: : Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund (2008). Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - Jämförelser med miljökvalitetsnormer. LVF 2008:25 Svenskt Vattens publikationer, P90 och P105 VegTech (2014). Rain Garden infiltrationsbädd. Hämtad: VISS (2015). Hämtad: VVSForum (2012) blir et spennende år for VA-bransjen. Hämtad: Wavin (2014). Referensobjekt. Hämtad: (30)