Antal blad 43 Blad nr 1 Totalt antal sidor inkl bilagor 110

Transkript

1 Antal blad 43 Blad nr 1 Totalt antal sidor inkl bilagor 110 BYGGHANDLING GENERALKONSULT B PM1 LSm 01/3-10 A KFU 1 cnng 11/2-10 CN REV ANT ÄNDRINGEN AVSER SIGN DATUM FASTST A BÖVING&KINNMARK K WSP, GÖTEBORG M WSP, GÖTEBORG E GMKI, ESKILSTUNA V LEB, ESKILSTUNA Hkpflj MALMEN OMBYGGNAD FÖR HKP 15 BYGGNAD 81 HANGAR BESKRIVNING STYR- OCH ÖVERVAKNING UPPDRAG NR UPPRÄTTAD AV DATUM FASTSTÄLLD LARS SANDSTRÖM DATUM HANDLÄGGARE PROJEKTNR A/G KOPIA NR H LARS SANDSTRÖM A ANSVARIG TORBJÖRN JOHNSSON K / B REV

2 Hkpflj Malmen K / Sid. 2 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B Innehållsförteckning Sid 8 STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM 6 81 STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM FÖR FASTIGHETSDRIFT 8 BE FLYTTNING, DEMONTERING OCH RIVNING 10 S APPARATER, UTRUSTNING, KABLAR M M I EL- OCH TELESYSTEM 11 SEC SÄKRINGAR OCH DVÄRGBRYTARE 14 SF DATORER, KRINGUTRUSTNING, PROGRAMVAROR M M I INSTALLATIONSSYSTEM 15 SFD DATAKOMMUNIKATIONSENHETER 15 SFE DATORPROGRAMVAROR 15 SK KOPPLINGSUTRUSTNINGAR OCH KOPPLINGSAPPARATER 17 SKB KOPPLINGSUTRUSTNINGAR 17 SK KOPPLINGSUTRUSTNINGAR OCH KOPPLINGSAPPARATER 19 SKF ELKOPPLARE I KOPPLINGSUTRUSTNING M M 19 SL APPARATER OCH UTRUSTNING FÖR MANÖVRERING OCH AUTOMATISK STYRNING I ELSYSTEM 20 SM UTTAG I ELKRAFTSSYSTEM 20 U APPARATER FÖR STYRNING OCH ÖVERVAKNING 21 UB GIVARE 21 UBB GIVARE FÖR TEMPERATUR 21 UBK GIVARE FÖR KONCENTRATION 22 UD MÄTSTYRDON 24 UDK MÄTSTYRDON FÖR KONCENTRATION 24 UE STÄLLDON 24 UEB STÄLLDON FÖR SPJÄLL 24

3 Hkpflj Malmen K / Sid. 3 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B UEC STÄLLDON FÖR VENTIL 24 UF STYR- OCH LOGIKENHETER 25 UFB STYR- OCH LOGIKENHETER I PROGRAMMERBARA STYRSYSTEM 25 Y MÄRKNING, PROVNING, DOKUMENTATION M M 34 YT MÄRKNING, PROVNING, INJUSTERING M M AV INSTALLATIONER 34 YTC PROVNING OCH INJUSTERING AV INSTALLATIONSSYSTEM 34 YU TEKNISK DOKUMENTATION M M FÖR INSTALLATIONER 38 YUC BYGGHANDLINGAR FÖR INSTALLATIONER 38 YUD RELATIONSHANDLINGAR FÖR INSTALLATIONER 40 YUE UNDERLAG FÖR RELATIONSHANDLINGAR FÖR INSTALLATIONER 41 YUH DRIFTINSTRUKTIONER FÖR INSTALLATIONER 41 YUK UNDERHÅLLSINSTRUKTIONER FÖR INSTALLATIONER 42 BILAGOR BILAGA 1 Driftkort (36 sidor) BILAGA 2 Standard för benämning av objekt inom datoriserade system (21 sidor) BILAGA 3 Rekommendation för IT-infrastruktur inom byggnadsautomation (10 sidor)

4 Hkpflj Malmen K / Sid. 4 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B Allmänt Denna beskrivning ansluter till AMA 98 och kompletteras av bilagorna enligt nedan. Bilagor Bilaga 1: Driftkort Bilaga 2: FORTV Standard för benämning av objekt inom datoriserade system Bilaga 3: FORTV Rekommendation för IT-infrastruktur inom byggnadsautomation Begreppsförklaringar Beställare/B/FORTV = Fortifikationsverket. Kan bestå av egen personal eller dennes representant. DDC = Direct Digital Control, eng. samlingsbegrepp för utrustningar motsvarande PLC, DUC, Soft-PLC (PC-baserad styrning), Slot-PLC, fältbussystem (Field DDC) etc. Detta begrepp nyttjas i denna handling. DHC = DatorHuvudCentral, nationellt begrepp för SCADA-system. Vanligast är då ett fabrikatshomogent SCADA-system för DUCsystem. I denna handling avses befintliga DHC de befintliga fabrikatshomogena SCADA-systemen. DI/DU/AI/AU = Digital in/digital ut/analog in/analog ut Dynamiskt objekt = En symbol eller grupp av symboler, med fördefinierade funktioner, som direkt kan kopplas mot tagdatabasen och taggars funktions-suffix (se även bilaga 2, FORTV Standard för benämning av objekt inom datoriserade system). Förändring av värden/status påverkar objektet vilken då grafiskt visas (ex. färgskifte). DUC = Dataundercentral, nationellt begrepp för en DDC med CPU, in- och utgångsenheter (I/O), minne, integrerad eller separat display samt manövermöjligheter, speciellt framtagen och anpassad för installationssystemen. Enhetsaggregat = Ventilationsaggregat med fabriksmonterad integrerad styr- och reglerutrustning (DDC). Funktionsintegratör (FI) = Med FI menas part som i förekommande fall ansvarar för systemintegration mellan DDC för olika funktioner (exempelvis ventilation, belysning, passagekontroll m.fl.) på anläggningsnivån, d.v.s. inte via ÖS. I/O = Fysiska In- och utgångar (DI/DU/AI/AU) anslutna till DDC

5 Hkpflj Malmen K / Sid. 5 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B Installationssystem = Avser fastighetens/byggnaders processer för VVS system, ventilationssystem och kylsystem, belysningssystem, hissar, kraftförsörjning och liknande. Dessa betjänas av olika fabrikat av DDC-system. I denna grupp ingår även vissa larm/styrningar för elanläggningar. OPC = OLE for Process Control, på senare tid Open connectivity, används som generell drivrutin (mjukvara) för DDC-system. Består av server- eller/och klientdel, och kan omfatta olika mängd funktioner där OPC-DA är grundfunktionen. OPC ägs och förvaltas av OPC Foundation. PLC = Programmable Logic Controller, industriell motsvarighet till DUC, processor med in- och utgångsenheter med separat display och manöverdon (tangent tastatur). Kan i förekommande fall jämställas med DUC. Val kan även göras med annat fabrikat för display/operatörspanel. Processbild = Bild i ÖS som visualiserar en eller flera HVACprocesser. Anges även i denna handling som systembild (flödesbild). SCADA = Supervisory Control And Data Aquisition, system innehållande erf. applikationsprogramvara för övervakning, historiska databaser, realtidsdatabaser, tagdatabaser, program för bildbygge, larmrouting och larmhantering, trender, kommunikation samt dynamiskt grafiskt användargränssnitt. SÖE = Styrentreprenör Systemintegratör (SI) = Med SI avses part som ansvarar för upprättande av funktion inom det överordnade systemet (ÖS nedan), samt för planering, upprättande och avprovning av kommunikationen mellan ÖS och DDC (se nedan). SI bistår som regel B i besiktningen av kommunikationen mellan DDC och ÖS. ÖS = Överordnat System (SCADA-system). I denna handling beteckningen för det överordnade SCADA-systemet vilket skall kommunicera med förvaltningens olika typer av DDC-system.

6 Hkpflj Malmen K / Sid. 6 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM Byggobjekt Entreprenaden består av ombyggnation av befintlig hangar 081. Orientering DDC-system kommunicerar med ÖS via drivrutiner vilka styrentreprenören (SÖE) tillhandahåller B för installation inom ÖS, tillsammans med variabeltagglistor inklusive variabelnamn, kompletterande information såsom skalningar och dylikt samt förklarande text (se rubrik YUC.8 beträffande variabeltagglistans format). Arbeten med ÖS utförs av systemintegratören (SI) som även ansvarar för avprovning av drivrutinerna mot DDC, inklusive drivrutinens dokumentation och överensstämmelse mot FORTV:s standard för systemkvalifierare (bilaga 2), samt besiktning av kommunikationen mellan DDC och ÖS, i kommande ny-, till- och ombyggnadsprojekt. DDC skall kommunicera med ÖS via TCP/IP-nätverk och Ethernet. Kommunikationen mellan noder inom DDC-systemen sker i enlighet med FORTV:s rekommendation för IT-infrastruktur (bilaga 3). Omfattning av SÖE:s åtaganden Styrentreprenören (SÖE) detaljprojekterar, konstruerar och installerar anläggningen med denna rambeskrivning som referens. I styr, regler och övervakningsentreprenaden ingår huvudsakligen: Projektering, konstruktion, leverans, provning och injustering av komplett styr, regler och övervakningsanläggning med funktioner enligt Bilaga 1 - driftkort och enligt beskrivningstexter. Dimensionering, leverans märkning, skalning och inkoppling av samtliga erforderliga elledningar. Detta gäller även ledningar till fläkt- och pumpmotorer som ledningar till utrustning för styrning, reglering och övervakning, om annat ej är angivet. Ventiler och ventilställdon, spjällställdon och givare Apparatskåp med DDC. Kommunikation med överordnat system via kommunikationsnätverk, nätverk inom byggnaden och fram till stativ i teknikrum 143 ingår i SÖE, från stativ i 143 ingår kommunikationsnätverket i B. Anslutning DDC och operatörspanel till nätverk LAN. Anslutning av mediamätnings insamlings utrustning (Piigab) till nätverk LAN.

7 Hkpflj Malmen K / Sid. 7 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B Ansvara för samordning av mediamätnings insamling med EE Kommunikation med överordnat system av fabrikat CITECT. Drivrutiner överlämnas till Fortifikationsverket. Leverans och montage av erforderlig kanalisation. Stegar/rännor utanför fläkt- och apparatrum får nyttjas efter samråd med EE. Säkerhetsbrytare för motorer. SÖE ansvarar för och leder samordnad provning. Programmering och igångkörning. Märkning och skyltning. Injustering och provning. Information till drift- och underhållspersonal. Tillsyn och underhåll under garantitiden. Teknisk dokumentation. Eldata Motor med märkeffekt större än 5,5 kw som inte strömförsörjs över frekvensomformare skall vara försedda med mjukstartare. Slutgiltiga motordata skall entreprenören inhämta från motorns märkplåt. Differentierade starttider varvid hänsyn även tas till övriga elbelastningar inom byggnaden. Inställbart systemvis à 20 kw. Ledningsnät för styr- och övervakningssystem Kablar för styrning och övervakning skall förläggas skilda från kablar för strömbelastade ledningar såsom huvud- och gruppledningar. Ledningsnätet skall utföras som TN-S-system. Personals kvalifikationer Entreprenören är skyldig att ställa teknisk personal, som är väl förtrogen med offererade tekniska lösningar, till beställarens förfogande. Miljöbetingelser Där ej högre miljöklass föreskrivs skall samtliga komponenter vara ytbehandlade så att de motstår påfrestningar i korrosivitetsklass C2 inomhus och C3 utomhus enligt "BSK 99".

8 Hkpflj Malmen K / Sid. 8 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM FÖR FASTIGHETSDRIFT Inställningsvärden inskrivna i Bilaga 1 driftkort är preliminära värden och skall användas som utgångsvärden vid injusteringens början. System och funktioner Överordnat system Installerade system skall anslutas till överordnat system, utförande och omfattning enligt denna beskrivning inkl. bilagor. Strömförsörjning Vid bortfall av nätspänning skall gångreserv på realtidsklockor träda i funktion. Programmerbara styrsystem Programmerbara styrsystem bestående av PLC skall installeras. Funktioner generellt Samtliga i PLC ingående ärvärden, börvärden, manövrar, parametrar, gränsvärden, tidkanaler, larmer, larmfördröjningar och indikeringar, skall göras tillgängliga för ett överordnat system. Samtliga regulatorer skall vara försedda med larm (klass B) vid avvikelse mellan bör- och ärvärde över/under inställt gränsvärde. Gränsvärden skall vara justerbara från PLC Sammansatta enheter såsom t.ex. ventilationsaggregat manövreras via serviceomkopplare (1-0-AUT) på apparatskåpsfront. Läge 1 och 0 skall initiera optimal uppstart respektive avstängning av betjänad anläggningsdel. Läge AUT medför styrning via PLC. Övriga enheter såsom pumpar, fläktar etc manövreras med egen omkopplare, 1-0-AUT på I/O-enhet. Läge "1" är ett manuellt, läge AUT styrning via PLC. Omkopplare som ej står i läge AUT registreras i PLC som omkopplare i fel läge och larm (klass B) utgår.

9 Hkpflj Malmen K / Sid. 9 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B Larm generellt Driftlarm skall utföras för följande larmklasser: Typ av larm Prioriterade driftlarm, exempelvis frysskydd och avvikande temperatur samt luftfuktighet i klimatiserade anläggningar. Icke prioriterade driftlarm, exempelvis temperaturavvikelselarm, motionering av brandspjäll o.dyl. Hyresgästsrelaterade larm Datalarm, fastighetssystem ex.vis kommunikationsfel Larmklass A B H K Summalarm automatsäkringar apparatskåpsvis (B-larm) ansluts till PLC. Summalarm fasbrott/nollspänning (B-larm) apparatskåpsvis ansluts till PLC. Varje reglerloop skall förses med så kallade hög- och låglarm vilket innebär att larm utgår om avvikelser mellan bör- och ärvärde är större än inställda värden. Larmen skall vara blockerade när system- eller anläggningsdel ej är i drift. Detta gäller även eventuella analoga signaler som har larmgränser. System med värmeåtervinning skall förses med s.k. temperaturverkninggradslarm som larmar när temperaturverkningsgraden är låg. Larmet skall blockeras när 100% återvinningsbehov ej föreligger. Mätningen skall utföras som frånlufttemperaturverkninggradsmätning.

10 Hkpflj Malmen K / Sid. 10 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B BE FLYTTNING, DEMONTERING OCH RIVNING BED.8 Rivning av Styr- och övervakningsanläggning Befintlig Styr- och övervakningsutrustning inkl. fästmateriel skall demonteras. Avser apparatskåp, givare, kablage, säkerhetsbrytare, vakter etc. Demonterad utrustning tillfaller B och skall placeras på av denne anvisad plats så att han kan tillvarataga sådant han önskar behålla. Därefter överbliven materiel skall bortforslas av entreprenören. Kostnader för borttransport och deponering bekostas av entreprenören. Entreprenören skall genom besök på platsen förvissa sig om demonteringens omfattning innan anbud avges. PSD STYRVENTILER För styrventil gäller att minsta reglerområde är 1:100, om sådan reglernoggrannhet kan offereras för aktuell anslutning, annars gäller 1:50 som minsta reglerområde. Ventiler från anslutning 50 skall vara flänsade där ej annat anges. Ventiler skall vara enkelsätiga. För samtliga ventiler gäller ett min reglerområde av 1:100 och ett max läckage om 0,1% av kvs-värdet PSD.21 Styrventiler för fabriksmonterat ställdon i vätskesystem Magnetventiler för avstängning av vätska eller gas. Eldata enl. Bilaga1 driftkort

11 Hkpflj Malmen K / Sid. 11 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B S APPARATER, UTRUSTNING, KABLAR M M I EL- OCH TELESYSTEM SBD.2 SBD.212 Ledningar och elinstallationsrör skall vara i halogenfritt utförande. Vid uppåtriktat tätningsdon skall utrymmet mellan kabel och tätningsdons hylsskruv fyllas med tätningsmassa. Tätningsmassan får inte menligt påverka isolermaterialet. Kabelstegar och kabelrännor Montage av stegar och rännor skall ske i samråd med beställaren. Kablar för tele och data skall ha avskilda utrymmen i förhållande till kraft. Kapningsytor skall gradas. Stegändar skall förses med ändskydd. För fastsättning av kopplingsdosor o dyl skall montageplåt av erforderlig styvhet användas. Tunga kabelstegar SBE DOSOR Dosa skall ha minst ett utlopp i reserv. Kapslingsklass IP65 gäller i klottersaneringshall, tvätthall, processrum för tvätt, processrum för klottersanering, förråd för tvätt, förråd för klottersanering och utomhus. SBE.321 Kapslade kopplingsdosor SBK.1 Stativ för elutrustning Stativ av stålprofil skall upprättas för säkerhetsbrytare och frekvensomriktare där montering på vägg intill motor ej är möjlig. Frekvensomriktare får ej monteras i/på fläktar eller luftbehandlingsaggregat. Stålprofiler skall uppsättas för ledningsförläggning till motorer o dyl vilka ej är uppställda intill vägg. SBL.11 Fästdon för apparater SBL.12 Fästdon för el- och telekablar, elinstallationsrör o d

12 Hkpflj Malmen K / Sid. 12 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B SBQ KANALISATION AV ELINSTALLATIONSRÖR E D SBQ.1 Ytmonterade elinstallationsrör Elinstallationsrör skall uppfylla de allmänna fordringarna enligt SS-EN Styva elrör med tillbehör skall uppfylla kraven enligt SS-EN Böjliga elrör med tillbehör skall uppfylla kraven enligt SS-EN Flexibla elrör med tillbehör skall uppfylla kraven enligt SS-EN SC EL- OCH TELEKABLAR M M Kabelinstallation per inkopplad enhet. SCB KRAFTKABLAR Kablar grövre än 2,5 mm2 skall vara av typ EBBJ, FBBJ, ABBJ eller likvärdigt. SCC INSTALLATIONSKABLAR Kablar t o m 2,5 mm2 skall vara av typ EBB-AL, FBB-AL eller likvärdigt. SCD ANSLUTNINGSKABLAR FÖR ELKRAFT Kablar skall vara av typ QWPK eller likvärdigt. SCF TELE OCH DATAKABLAR Kablar för Ethernet installeras för kommunikation mellan PLCer och anvisad avlämningsplats via nätverk. För kabel gäller kategori 6/Klass E. samt standarden SS-EN utgåva 2. Kontakter RJ 45.

13 Hkpflj Malmen K / Sid. 13 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B SCM KABLAR FÖR STYRNING, MÄTNING OCH INDIKERING Vid anslutning av givare, ställdon och dylikt skall extra kabelögla lindas upp så att demontering av komponent är möjlig utan att den måste kopplas bort. Anslutning av givare, ställdon och liknande skall vara dragavlastad. Korsning med elkraft skall ske i rät vinkel om detta är möjligt. Kablar för givare skall vara av typ ELABY LSZH skärmad, FBAR-PG eller likvärdigt. Övriga kablar av typ EBB-AL eller likv. SCN KABLAR FÖR BUSSYSTEM SC-.11 Kablar på väggyta eller tak SC-.4 Kablar på kabelstege, kabelränna e d SDB.1 Elektriska förbindningar SDC.31 Kopplingsplintar på skena SDC.411 SEB Kabelskor RELÄER OCH RELÄSKYDD Enhetlighet gäller i mesta möjliga mån vid materialval. Följande skall beaktas: att kontaktorer, motorskyddsbrytare, säkerhetsbrytare etc om möjligt skall vara av samma fabrikat. Data för kontakter i styrkretsar: 6A, 250 V 50 Hz vid AC11 2A, 60V vid DC11 om ej annat anges. SEB.1 Reläer Reläer skall vara av instickstyp. Reläer skall ha testknapp och indikering.

14 Hkpflj Malmen K / Sid. 14 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B SEB.142 Spänningsreläer Fasbrottsrelä skall övervaka matningen till apparatskåp. Vid bortfall av någon fas skall reläet falla och bryta manöverspänning till alla trefasmotorer. Relä skall ha en slutande kontakt för manöver och en brytande för larm. Automatisk återställning. SEC SÄKRINGAR OCH DVÄRGBRYTARE Gruppcentral byggs upp av automatsäkringar, motorskyddsbrytare och effektbrytare. Huvudbrytare skall vara fyrpolig. Motorskyddsbrytare och effektbrytare skall vara försedda med manöverorgan för till- och frånslagning. De skall också vara försedda med utlösningsanordning för överbelastning och kortslutning i kablar och belastningsobjekt. Utlöst och frånslagen brytare skall vara tydligt markerad. Brytare skall vid överbelastning, kortslutning eller fasbrott lösa ut inom den tidsrymd som krävs enligt SS-EN Anordning för överbelastning skall vara inställbar. Ej nyttjad del av samlingsskena beröringsskyddas. Beroende på typ av belastning och belastningsström används endera automatsäkringar, effektbrytare eller motorskyddsbrytare. Dimensioner skall ske enligt SEK handbok 414 och SEK Handbok 421. SEC.3 Dvärgbrytare Automatsäkring skall vara försedd med manöverorgan för till- och frånslagning samt utlösningsanordning för kortslutning i kablar och belastningsobjekt. Brytare skall uppfylla kraven på säker frånskiljning. Manuell återställning. Utlöst och frånslagen brytare skall vara tydligt markerad. SED.1 Strömkännande jordfelsbrytare Jordfelsbrytare skall installeras för vägguttag och belysning i apparatskåp.

15 Hkpflj Malmen K / Sid. 15 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B SF DATORER, KRINGUTRUSTNING, PROGRAMVAROR M M I INSTALLATIONSSYSTEM Det är inte tillåtet att utan skriftligt godkännande koppla in aktiv Ethernetutrustning såsom switch eller router. Vid behov av sådan utrustning skall i god tid Fe:ts systemansvarig kontaktas för eventuellt godkännande. Med undantag av ovanstående gäller att switch skall användas i apparatskåp för kommunicerande utrustning inom samma apparatskåp. Exempel för kommunikation mellan operatörsterminal i apparatskåpsdörr och PLC. Portserver, gateway eller motsvarande får inte användas för anslutning till Ethernetnätverk. SFD DATAKOMMUNIKATIONSENHETER SWITCH Switch i apparatskåp AS01 och AS02 av typ fabrikat Westermo typ SDW 500 serien eller likvärdigt, för montage på DIN-skena. Switch skall vara utförd med minst 5 portar typ 10BaseT/100BaseTX. Minst en port 10BaseT/100BaseTX skall lämnans ledig. Fiberswitch i 19 -stativ enl krav i bilaga 2. SFE SFE.2 DATORPROGRAMVAROR Tillämpningsprogramvaror Systemets applikationsprogramvara skall vara modulbaserat och tillgänglig för beställarens driftpersonal. Även källkoden för applikationsprogramvara i PLC skall vara tillgänglig för beställarens driftpersonal eller ombud. Källkoden till applikationsprogramvara i PLC skall överlämnas till beställarens ombud (på CD/DVD-skiva eller liknande media) i samband med slutbesiktningen. Programmeringen skall utföras med anpassning mot ÖS. DDC som operatörsterminal, som har operativsystem baserade på Unix, Linux eller Microsoft Windows/NT teknologi skall ha stöd för installation av antivirusprogramvara med centraliserade uppdateringar. Sådana enheter skall levereras med antivirusprogramvara förinstallerad och valet av program skall ske i samråd med B. Samtliga programvaror för programmering av PLC och dylikt skall medfölja.

16 Hkpflj Malmen K / Sid. 16 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B SFE.3 Kommunikationsprogramvaror Drivrutiner för kommunikation mot ÖS, inklusive erforderliga licenser, ingår i denna entreprenad. SJC.22 Skyddstransformator Effektreserv = 50% SJC.42 Spänningstransformator Effektreserv = 50% SJF.41 Frekvensomriktare för motordrift Frekvensomformare för drift av motorer enlig beskrivning. Frekvensomformare ska monteras så nära motorn som möjligt och på så sätt att god kylning erhålls. Kapsling skall motsvara IP54. Frekvensomformare ska vara försedd med radiostörningsskydd och med övertonsfilter enligt gällande EMC-direktiv. Kabels utförande och förläggning skall utföras enligt leverantörens anvisningar. Frekvensomformaren ska vara utförd så att inbyggt skydd finns för att säkerställa att temperaturen i motorn ej överstiger 100 C. Kan ej detta krav uppfyllas ska motorerna förses med lindningsvakt. Kommunicerbara frekvensomformare skall använda någondera av protokollen Modbus eller BACnet för kommunikation med PLC, alternativt använda konventionell analog signal. Frekvensomformarna ska bl a vara utrustade med följande: Analog in-/utgång. Seriell in-/utgång för kommunikation enligt ovan. Rampfunktion acceleration/retardation. Larmsignal vid fel. Övervakning av motortemperatur. Möjlighet till programmering av frekvensomformaren så att kritiska varvtal undviks. Display för avläsning av mätvärden, feldiagnostik m m. Funktion för mjukstart av motor. Entreprenören skall samråda med beställare för slutligt val av frekvensomformare.

17 Hkpflj Malmen K / Sid. 17 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B SK KOPPLINGSUTRUSTNINGAR OCH KOPPLINGSAPPARATER SKB KOPPLINGSUTRUSTNINGAR Kopplingsutrustning skall vara utförd med frånkopplingstid mindre än 0,1 s för begränsning av ljusbågars varaktighet och verkningar. SKB.42 Lådkapslade kopplingsutrustningar för lågspänning Enheter i central Central skall vara utförd med utrymme i anslutningslåda för mätning med tångamperemeter. SKB.51 Apparatskåp Apparatskåp Max djup = 400. Max höjd = 2000 inkl sockel Apparatskåpet dimensioneras med hänsyn till platsutrymme samt framkomlighet vid transport till uppställningsplats. Apparatskåp skall uppfylla de grundläggande kraven enligt SS-EN Mekaniskt skall dock skåpet motsvara lägst kapslingsklass IP54. Apparatskåp skall vara fabrikstillverkat eller sammanbyggt av fabrikstillverkade delar. Anslutning av utgående kablar skall ske uppåt där så är möjligt. Apparatskåp skall förses med 2- vägs jordat uttag och invändig belysning som tänds av gränsläge vid öppen apparatskåpsdörr. Uttag och belysning matas av separat grupp som tillhandahålls av EE. Apparatskåp skall vara försedda med varningsskylt om kvarvarande spänning även efter avslagen huvudbrytare. Apparatskåp skall ha 30 % reservutrymme. Ledningar till apparatskåp skall föras in genom för ledningen avpassat tätningsdon. Outnyttjad öppning täcks med fläns och/eller propp. För bl a apparatskåpens tillåtna drifttemperatur gäller SS Där framgår även kraven på tillåten temp eraturstegring i skåp. För beräkning av kylning används max 35 C som omgivningstemperatur. Apparatskåp skall vid behov förses med kylfläkt för genomluftning. Kylfläkt skall i så fall styras via termostat. Ledning mellan central, apparat och kopplingsplintar dras i ledningskanaler. Fri längd utanför kanal max 150 mm.

18 Hkpflj Malmen K / Sid. 18 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B Samtliga yttre ledningar skall kopplas till plint inne i apparatskåpet. Matande huvudledning ansluts dock direkt till huvudbrytare. Där flera horisontella plintrader förekommer skall de arrangeras i höjdled så att ledningar till nedanför liggande plintrader kan föras ned bakom den ovanförliggande plintraden. Tvåvåningsplintart skall ej användas. Utöver erforderligt antal plintar skall dessutom 10 % reservplintar monteras upp. Monteringsskena skall även ha plats för ytterligare 20 % plintar, dock min plats för 12 plintar. Kopplingsplintar tillhörande olika spänningssystem skall genom läge eller avskärmning vara skilda från varandra. Kopplingsplint skall ha förbindelseelement anpassade till de ledningar som kopplas in. Huvudbrytaren skall vara utförd som lastfrånskiljare. Brytaren dimensioneras efter inkommande huvudledning och dess avsäkring. Varje samhörande manövergrupp förses med egen automatsäkring. Utrustning väljs beröringsskyddad IP 20. Mellan motorskydd, kontaktorer etc skall vara luftspalt enligt fabrikantens anvisningar. Apparater monteras mellan 400 och 1800 mm över färdigt golv inklusive reservutrymme för framtida apparater. Dörr Skåpdörr skall kunna öppnas 150 och spärras i öppet läge. På dörrens insida, i del med gruppcentraler, monteras gruppförteckning som är skyddad av plastskiva e dyl. Gruppförteckningen skall vara demonterbar för att möjliggöra kompletteringar. På dörrens insida, i del med apparater, anordnas hållare för A4-mapp innehållande de scheman m m, som gäller för apparatskåpet. Innehåll Apparatskåp skall innehålla: Huvudbrytare Erforderliga samlingsskenor Kontaktorer, motorskyddsbrytare och automatsäkringar Noll- och skyddsledarskenor. Skyddsledarskena kan utgå om speciella skenor (plintar) monterade direkt på jordad plintskena används Kopplingsplintar Hjälpreläer

19 Hkpflj Malmen K / Sid. 19 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B Erforderliga transformatorer PLCer med operatörsterminal eller motsvarande. Apparatskåp uppdelas i två delar: Del med huvudbrytare, säkringar, vägguttag Del med motorskyddsbrytare, reläer, hjälpdon, plintar samt PLC. PLC-display eller operatörspanel infälls i skåpfront 1700 mm över golv. Manöversystem Varje aggregat eller funktionsmässigt sammanhörande aggregatgrupp skall förses med egen manöversäkring. Manöversystem utformas så att utrustningar startar automatiskt efter spänningsavbrott eller efter avslagen huvudbrytare. Strömförsörjning Erforderlig strömförsörjningsutrustning skall monteras i apparatskåp. Utrustning skall bestå av huvudbrytare, kontaktorer, motorskyddsbrytare och automatsäkringar samt transformatorer. SK KOPPLINGSUTRUSTNINGAR OCH KOPPLINGS- APPARATER SKF ELKOPPLARE I KOPPLINGSUTRUSTNING M M SKF.32 Lastbrytare och kastfrånskiljare för högst 1 kv SKF.5 Startkopplare, pådrag m m högst 1 kv SKF.56 Mjukstartare SKF.72 Säkerhetsbrytare för högst 1 kv Säkerhetsbrytare skall minst ha kapslingsklass IP54, på yttertak kapslingsklass IP65. Kapslingsmaterial av SILUMIN eller likvärdigt. Med hjälpkontakt som inkopplas till kontaktorn för brytning.

20 Hkpflj Malmen K / Sid. 20 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B SL APPARATER OCH UTRUSTNING FÖR MANÖVRERING OCH AUTOMATISK STYRNING I ELSYSTEM SLD.112 Tryckknappslådor Tryckknappslådor för till-/frånslag av utrustning med indikeringslampa. Knappar för tillslag skall vara gröna och märkta med texten TILL. Knappar för frånslag skall vara röda och märkta med texten FRÅN. Trycknappslådan skall vara försedd med grön indikeringslampa. Tryckknappslådor byggs av Kapsling AAB E eller likvärdigt. Tryckknappar för tillslag E Tryckknappar för frånslag E SLD.3 Manöveromkopplare Omkopplarnas lägen skall märkas. Luftbehandlingssystem skall kunna köras 1-0-AUT enligt följande: 1 innebär systemet i drift (lika tidkanaldrift) 0 innebär systemet avstängt AUT innebär styrning via PLC-program. Omkopplare som ej står i läge AUT registreras i PLC som omkopplare i fel läge och larm (klass B) skall utgår. SLD.72 Nödbrytningsdon L01-TK01 Nödbrytningkknapp för brytning av spänning till magnetventiler för tryckluft. Brytare återställes manuellt genom utdragning. SM UTTAG I ELKRAFTSSYSTEM

21 Hkpflj Malmen K / Sid. 21 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B U APPARATER FÖR STYRNING OCH ÖVERVAKNING UB GIVARE Givare för kontinuerlig verkan skall ha noggrannhet av minst klass B, IEC751 och vara anpassad till standardsignal 4-20mA eller 0-10V. UBB GIVARE FÖR TEMPERATUR Givare för kontinuerlig verkan skall vara av typ PT100 eller PT1000. Om inte representativa värden på grund av till exempel luftskiktning kan förekomma skall medelvärdesmätning genom fler mätpunkter utföras. UBB.12 Givare för temperatur, kanalmonterade, kontinuerliga elektriska Givarlängd anpassas till kanaldimension. UBB.22 UBB.32 Givare för temperatur, rumsmonterade, kontinuerliga elektriska Givare för temperatur, rörmonterade, kontinuerliga elektriska Frysvakter Frysvaktsfunktion byggs mjukvarumässigt. Utlöst frysvaktsfunktion skall återställas genom särskild kvittering på lokalt apparatskåp/tastatur. UBB.42 Givare för temperatur, utomhusmonterade, kontinuerliga elektriska Givare på fasad monteras på konsol >30 mm från vägg. Vid behov skall givare vara försedd med skydd mot direkt solpåslag.

22 Hkpflj Malmen K / Sid. 22 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B UBC GIVARE FÖR TRYCK Tryckgivare (luft) förses med display. UBC.12 Givare för tryck, kanalmonterade, kontinuerliga elektriska UBD GIVARE FÖR FUKT UBD.12 Givare för fukt, kanalmonterade, kontinuerliga elektriska UBK GIVARE FÖR KONCENTRATION UBK.12 Givare för koncentration, kanalmonterade, kontinuerliga elektriska FF06-GX701 Rökdetektor Givare ansluts till förstärkare, se UDK.71. Joniserande rökdetektor används. Om miljöbetingelser kräver optisk detektering skall sådan användas. Vid låga flöden eller stillastånde luft i mätpunkten skall detektor förses med hjälpfläkt Koldioxidgivare Kontinuerligt mätande givare, för montering infällt i dosa, 1500 ÖFG.

23 Hkpflj Malmen K / Sid. 23 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B UC STYRFUNKTIONSENHETER Samtliga styrfunktionsenheter för anläggningen ingår i datoriserat system, PLC. Styrfunktionsenhet skall vara så utförda att omställningar av börvärden, kurvor etc kan ske på enkelt sätt via operatörsterminal i PLC:en. Där annat inte anges, skall ett styr- och reglersystem ha en total reglernoggrannhet inom sitt mätområde, från ärvärde till systemets utsignal av maximalt tillåten avvikelse enligt följande: för temperatur, värme, luft +/- 0,5 C för temperatur, kyla +/- 0,5 C för tryck, luft < 3% av mätområdet för tryck, vätska < 5% av mätområdet för fukt< 5% RF flöde, luft < 5% av mätområdet Reglernoggrannhet skall erhållas inom max 4 insvängningar. Lokalt placerade styrfunktionsenheter för rumsklimat skall vara av enhetligt fabrikat inom samma byggnad. UCB.2 Styrfunktionsenheter för temperatur, rumsmonterade Rumsregualtorer skall ha inbyggd givare och kunna reglera kyla och värme i sekvens. Regulatorns börvärde skall kunna vara omställbart i ±3.

24 Hkpflj Malmen K / Sid. 24 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B UD MÄTSTYRDON UDK MÄTSTYRDON FÖR KONCENTRATION UDK.71 UE Mätstyrdon för koncentration, skenmonterade med stegvisa elektriska signaler Centralenhet för rökdetektor skall fungera ihop med dektektor enligt UBK.12. Enheten skall vara utrustad med tre separata kontakter avsedda för förregling av manöver och larmavgivning (2 st). Till styrsystem anluts servicelarm och larm på utlöst detektor separat. Till samma centralenhet skall flera givare kunna anslutas. Återställning skall ske manuellt via knapp på centralenhet. STÄLLDON Ställdon skall förses med lägesindikering Ö och S alt 1 och 0. Ställdon för kontinuerlig verkan skall vara anpassad till standardsignal 4-20mA eller 0-10V. UEB STÄLLDON FÖR SPJÄLL Dimensionerat för min 10 Nm/m 2. Omgivningstemperatur -20 o C. Ställdon skall vara utfört för montage direkt på spjällaxel och vara anpassat till resp. spjäll. Ställdon för ute-, rök- och brandspjäll skall utföras med fjäderåtergång och ändlägeskontakter. UEB.11 Ställdon för spjäll, elektriska, tvåläged utan fjäderåtergång UEB.12 Ställdon för spjäll, elektriska, tvåläged med fjäderåtergång UEC STÄLLDON FÖR VENTIL Ställdon för ventil ska ha linjär rörelse samt kunna handmanövreras utan att frånkoppla spänningsmatning.

25 Hkpflj Malmen K / Sid. 25 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B UEC.13 Ställdon för ventil, elektriska, kontinuerliga utan fjäderåtergång 130, 133, 134 Ställdon till system 130, 133 och 134 skall vara anpassade till av RE levererad ventil och till rumsregulator under kod UCB.2 UF STYR- OCH LOGIKENHETER M-Bus omvandlare, Ethernet / M-bus. Omvandlare frö M-bus signaler från min 4 m-bus mätare, monteras i AS01. Till ómvandlaren ansluts VV01-KM401, KV01-KM401, Int-verk, och elmätare (EE) Typ: PiiGAB M-Bus 810 UFB STYR- OCH LOGIKENHETER I PROGRAMMERBARA STYRSYSTEM UFB.1 Datorenheter i programmerbara styrsystem PLC PLC skall i grundutförande innehålla: Datordel med minne, både fast och programmerbart. Kommunikationsdel. Kraftförsörjningsdel. Datordelen skall vara försedd med: Klockfunktion med kalendertid. Batteribackup för applikationsprogram och klockfunktion för drift utan yttre spänningsförsörjning i minst 5 år. Anslutning för kommunikationsnätverk Ethernet. Om PLC är försedd med inbyggd webbserver för åtkomst till inbäddat användargränssnitt eller för fjärradministration, skall funktionen för webbserver stängas av i och med drifttagningen. Batterier skall vara utbytbara utan lödning eller annat omfattande demonterings- och monteringsarbete. Låg batterispänning skall utlösa larm. Kraftförsörjningsenhet skall vara försedd med lysdioder för funktionskontroll. Indikeringar och larm utförs med klartext i display samt för vitala roterande apparater med lysdioder intill text med klartext.

26 Hkpflj Malmen K / Sid. 26 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B Operatörsterminal skall vara monterad i apparatskåpets dörr enligt SKB.51. Operatörspanelen skall vara med minst 8 rader och 40 tecken/rad. Apparatskåp skall vara autonom och upprätthålla funktioner enligt driftbeskrivningar vid bortfall av ÖS. Digitala ingångar Till digitala ingångar skall kunna anslutas potentialfria kontakter med fullgod kontakt vid en ström på 5 ma, 24 V. Varje ingång skall vara försedd med lysdiod för indikering av insignal. Ingång ska vara galvaniskt isolerad samt strömförsörjas från spänning skild från datordelens elektronik. Ingång som ska kunna användas för impulsräkning ska läsas av med en sådan hastighet att en pulsfrekvens av max 20 Hz och minsta pulsvaraktighet av 20 ms med säkerhet kan detekteras. Analoga ingångar Analoga ingångar skall vara anpassade till ingångssignal av standardtyp enligt följande: Mätgivare Pt 100, Pt 1000 Mätvärdesomvandlare 4 20 ma och 0 10 V Anslutna givare skall kunna matas valfritt internt eller externt. Mätfelet får ej överstiga 0,2% av mätområdet. Avläsningsintervallet skall anpassas till ansluten givares användningsområde. Kortaste intervall skall dock vara ca 1 gång/sek. Ingångarna skall även kunna användas för lägesavkänning av potentialfria kontakter. Filtreringsgrad för analoga ingångar skall kunna ändras på PLC-nivå. Digitala utgångar Utgång skall vara utförd för manövrering av växelspänning 0-24 V, max 1A transient last, 200 ma kontinuerlig last. Utgång skall vara galvaniskt isolerad från datordelens elektronik. Varje utgång skall vara försedd med lysdiod för indikering av datordelens order samt ha möjlighet till manuell styrning via operatörspanel samt ÖS 1-0-AUT. Angreppspunkt vid PLC vid manuell styrning skall vara efter säkerhetskedja. Analoga utgångar Utgången skall lämna en signal 0-10 V max belastningsbar 1 MOhm, alt ma. Varje utgång skall ha möjlighet till manuell styrning AUT-MAN via operatörspanel samt ÖS. I läge MAN skall utgångssignalens storlek manuellt kunna ställas in. Angreppspunkt vid PLC vid manuell styrning skall vara efter säkerhetskedia.

27 Hkpflj Malmen K / Sid. 27 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B Kommunikationsdel Kommunikationsdel skall vara anpassad för kommunikation enligt 10 Base T eller 100 Base TX. Kommunikationshastighet skall kunna låsas. Anslutningssida för kommunikationsnätverk/slinga skall vara galvaniskt isolerad mot datordelen. Kommunikationsdelen skall vara försedd med lysdioder för funktionskontroll. Kommunikation PLC skall kommunicera med ÖS via FORTVs nätverk enligt nedan. Kommunikation med överordnat system skall ske via nätverk enligt standard Ethernet 10BaseT eller 100BaseTX. Kommunikation och adressering skall ske i enlighet med protokoll ingående i TCP/IP. I transportlagret skall UDP användas. IP-adresser inhämtas från SI inom Fe:t. Drivrutin överlämnas till SI för installation i ÖS. Vilken typ och version av drivrutin som avses användas skall redovisas i anbud. OPC-server OPC-server levereras av entreprenören och tillhandahålls beställaren för installation i ÖS. OPC-server skall minst följa specifikationen Data Access 2.05a Den skall vara testad enligt OPC Product Certification och ha statusen Tested. DCOM skall inte användas. OPC-server Data Access XML 1.0 OPTION Prisätts separat i anbud och avropas efter särskild beställning Funktionalitet Följande skall fungera från och till överordnat system: Läsa och skriva digital status Läsa och skriva analoga värden Läsa och skriva regulatorinställningar (BV, PDI, gränser, dödzon mellan steg, och dylikt) Läsa och skriva larminställningar (larmklass, gränser och fördröjningar) Läsa och skriva datum samt tid Larmhantering Datainsamling Kommunikationsövervakning

28 Hkpflj Malmen K / Sid. 28 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B Initiera lokal loggning av variabler med inställningsbar samplingsintervall, om PLC har stöd för lokal lagring av loggfiler, samt överföring av loggfiler till ÖS Läsa och skriva tidkanaler. PROGRAM Applikationsprogrammen skall vara uppbyggda på ett enhetligt sätt och vara utförligt kommenterade. PLC ska programmeras med funktionsblock enligt IEC Funktionsblock ska vara standardiserade. Funktionsblocken layout ska vara sammanbundna som ett funktionsblockschema, så de kan användas som hjälp vid felsökning/utvärdering online i realtid. En programfil per CPU ska användas. Programmen och blocken skall tillhandahållas beställaren även i okompilerat editerbart format. De olika systemens applikationsprogram ska ligga och verka i respektive PLC. ID-begrepp skall utföras i enlighet med bilaga 2. Larmtexter, klartexter samt uppläggningen av rapporter och redovisningar skall godkännas skriftligt av beställare. Beställarens tid för granskning är 15 arbetsdagar. Värden i tabeller samt alla in- och utgångar, även forcering av "TILL-"/"FRÅN"-lägen, ska kunna förändras i PLC. Applikationsprogram Programmodulerna i PLCer ska vara avsedda för styrning, reglering och övervakning, dokumenterat i tabeller för bland annat angivande av ID-begrepp för in- och utgångar. Vidare skall programmoduler ha erforderliga logiska och matematiska instruktioner för att åstadkomma förreglingar, beräkningar etc. Beträffande styr och reglerfunktioner hänvisas till bilaga 1 driftkort. För digitala ingångar skall finnas uppgifter om: Slutande eller brytande kontakter Larm- eller driftindikering Tidsfördröjning och larmprioritet. För analoga ingångar skall finnas uppgifter om: Insignal (givartyp) med skalning till SI-enheter Larmgränser med tidsfördröjning och larmprioritet.

29 Hkpflj Malmen K / Sid. 29 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B Standardiserade tabeller skall finnas för definition av: Börvärden Regulatorer. Parametrar för P, I, D, dödzon, begränsning av utsignal, larmgränser o.dyl. Kurvor med 5 st brytpunkter där kurvan planar ut i övre och nedre del Tidkanaler. Beräknade och på andra sätt förskjutna börvärden skall utgöra egna variabler. Exempel på detta är tilluftstemperaturbörvärde vid kaskadreglerad rums/frånluftsreglering. Reglering Pendelfri reglering skall erhållas efter insvängningsförlopp av max. 4 perioder, orsakat av en börvärdesändring med 10% av mätgivarens område. Inga självsvängande reglerkretsar tillåts. Reglerkretsar omfattar samtliga komponenter som påverkar funktionen såsom spjäll, tilluftsdon etc. Tidsstyrningsprogram Batteri-backup skall klara av funktionen för tidsstyrning utan yttre spänningsförsörjning i minst 100 timmar. Batteriet skall vara utbytbart och dess funktion skall övervakas av automatiska testrutiner. Batteriets livslängd skall vara minst 5 år. Tidstyrning i applikationsprogram anpassas mot styrning från i ÖS tidstyrningsprogram Flextime Klockfunktion i PLC får maximalt avvika 5 sek/vecka Omställning sommar - vintertid ska ske automatiskt.

30 Hkpflj Malmen K / Sid. 30 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B Tidsstyrning PLC skall hantera erforderligt antal tidkanaler. Tidkanaler skall vara uppbyggda som veckoscheman. Respektive tidkanal skall innehålla följande dagtyper: Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Helgdag Specialdag Specialperiod Varje dagtyp skall möjliggöra två st till- och frånslag. Helgdagsafton och helgdag gäller före samtliga dagtyper ovanför i listan. Inställning specialdag gäller före samtliga dagtyper ovanför i listan och gäller för inställt datum. Inställning specialperiod gäller före samtliga dagtyper ovanför i listan och gäller för intervall mellan inställt start och stoppdatum. för helgdagar samt sommar/vintertid uppdateras en gång per dygn årsvis enligt central kalender i ÖS. Inställningsnoggrannhet skall vara 1 minut. Tidpunkt skall anges och redovisas som: hh:mm. skall anges och redovisas som: mm:dd. Respektive tidkanal skall kunna överstyras från överordnat system. Tidkanaler för motionering av pumpar och roterande värmeväxlare samt växling av parpumpsfunktion utförs gemensamma för system inom samma apparatskåp.

31 Hkpflj Malmen K / Sid. 31 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B Indikering/mätning Anläggningarnas driftsstatus skall indikeras i PLC hos roterande maskiner, brytare mm. Information om driftsstatus skall innehålla uppgifter om: Drift/ej drift. Till/från. Öppet/stängt. Hög/lågfartsdrift samt drift enligt kurva 1/kurva 2 och dyl. Varvtal vid varvtalsreglering. Antal drifttimmar Antal starter (räknare skall kunna nollställas från PLC samt ÖS). för nollställning av räknare, om så skett från PLC. SÄKERHETSFUNKTIONER Funktion vid spänningsbortfall Återstart efter spänningsavbrott skall ske automatiskt till full funktion av datorprogram inom 300 sek efter det att spänningen återkommit. Vid avsaknad av kommunikation med ÖS, i förekommande fall, skall larm lagras i PLC tills dess kommunikation återupprättats. Övervakning av överföring Vid fel på kommunikation skall larm genereras till ÖS i förekommande fall. Kommunikationsfel skall genereras genom watchdog- funktion samt att tid i DDC kan läsas från ÖS. PLC bör ha stöd för att övervakas via nätverket via protokollet SNMP (Simple Network Management Protocol).

32 Hkpflj Malmen K / Sid. 32 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B OPERATÖRSKOMMUNIKATION Vid betjäning av systemet lokalt skall behörighetsklasser och kodnycklar säkerställa att otillbörligt intrång minimeras. Lösenord får ej visas på display. Inloggning skall enbart ge tillgång till den enhet där inloggning skett. Från var och en av operatörspanelerna skall samtliga parametrar inom byggnaden vara åtkommliga Kommandon/presentation för liten operatörspanel Avläsning av värden, driftstatus, larmstatus samt inställning av börvärden, regulatorparametrar, gränser, fördröjningar, drifttider tidkanaler, samt energivärden (kalibrering) skall kunna utföras via operatörspanel. LARMHANTERING Larm presenteras i display med datum, tidpunkt, larmpunktens beteckning. Återställning av berörd larmpunkt sker genom lokal kvittering. Frysskydd skall endast kunna återställas lokalt (Ej via ÖS). Mjukvarularm typ låg, hög och avvikelse skall återställas automatiskt när larmvillkor inte längre föreligger. Gäller ej frysskydd. Återställt larm skall försvinna från larmlista. Tidsfördröjning skall kunna utföras individuellt för varje larm. Larm skall kunna genereras i följande fall: Via slutande och brytande potentialfria kontaktfunktioner. Vid gränsvärdesövervakning på analoga signaler, hög- och låglarm. Via mjukvarubyggda larmer. Vid fel på PLC eller kommunikation. Summalarm utlöst automatsäkring (1 st larm/apparatskåp) Summalarm fasbrott/nollspänning (1 st larm/apparatskåp) Systemomkopplare i icke autoläge. Följdlarm skall undertryckas.

33 Hkpflj Malmen K / Sid. 33 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B MÄTVÄRDESREGISTRERING, LOGGNING Mätvärdesloggning Värden skall loggas och lagras lokalt för överföring till ÖS enligt inställt samplingsintervall i ÖS. Funktion skall samordnas med SI. Mediamätning För mediamätning gäller: Värden skall i förekommande fall lagras i PLC som rullande räknare. Värden skall läsas till ÖS en gång per timme. Energi värme och kyla skall lagras enligt följande: Energimängd, kwh (med en decimal) Vattenvolym, m3 (med en decimal) Mätarställning DeltaT (skillnaden mellan tillopp- och returtemperaturen) Energi el skall lagras enligt följande: Energimängd, kwh (med en decimal) Mätarställning Tappvatten skall lagras enligt följande: Vattenvolym, m3 (med en decimal) Mätarställning. Pulsmätning får ej förekomma.

34 Hkpflj Malmen K / Sid. 34 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B Y MÄRKNING, PROVNING, DOKUMENTATION M M YT MÄRKNING, PROVNING, INJUSTERING M M AV INSTALLATIONER YTB.18 Märkning av styr- och övervakningsinstallationer PLC skall märkas med dess beteckning. In- och utgångsmoduler skall märkas på PLC. Se i övrigt FORTVs Handbok Märksystem. YTB.263 Skyltning för elkraftsinstallationer Se FORTVs Handbok Märksystem. YTB.28 Skyltning för styr- och övervakningsinstallationer Se FORTVs Handbok Märksystem. YTC PROVNING OCH INJUSTERING AV INSTALLATIONSSYSTEM

35 Hkpflj Malmen K / Sid. 35 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B YTC.1 Provning av installationssystem Provningsprotokoll skall i samband med besiktning överlämnas i en omgång utskriven och en omgång på cd-rom med filer i format PDF. Samordnad provning Efter att respektive entreprenörs egenprovning, injustering samt provning av injustering är färdigställd skall SÖE ansvara för och leda samordnad provning tillsammans med den installationssamordning ansvarige. Provningen skall omfatta alla i entreprenaden ingående funktioner vilka berör olika entreprenader/entreprenaddelar. Innan provning påbörjas skall respektive entreprenör redovisa signerade intyg att egenprovning är genomförd. Samtliga berörda entreprenörer skall efter samordnad provning signera försättsblad till protokoll. Provning skall utföras i enlighet med ett projektspecifikt provningsprogram. Samordnad provning av variabler från och till ÖS, i förekommande fall SÖE ansvarar och leder samordnad provning mot ÖS. Samtliga anslutna variabler skall avprovas. Provningsprotokoll upprättas av systemintegratör. Variabelvärde i ÖS skall jämföras med lokalt variabelvärde i PLC. Där detta ej är tillämpligt provas variabel istället genom fullskaleprov. För larm kategori A skall hela larmkedjan provas vid ett och samma tillfälle. Vid ändringsbar variabel skall ändring av värde provas. Provning skall för respektive variabel innefatta samtliga funktioner och presentationer i det överordnade systemet. Beställaren skall informeras senast fyra veckor innan provningar genomförs. Beställaren skall ha rätt att närvara. YTC.16 Provning av el- och telesystem YTC.163 Provning av elkraftsystem YTC.1634 Provning av motordriftsystem

36 Hkpflj Malmen K / Sid. 36 (43) Byggnad nr.81 Beskrivning Styr- och övervakning Rev B YTC.18 Provning av styr- och övervakningssystem Innan injustering och provning påbörjas för respektive system skall styrentreprenören i god tid redovisa provningsmetoder samt - protokoll för beställarens representant för godkännande. Följande protokoll skall tas fram av entreprenören inför besiktning: - Egenkontroll montage/installation/leverans - Egenkontroll av funktioner och funktionssamband för styrning/reglering o Regulatorers insvängningsförlopp. Dokumenteras genom utskrift. - Egenkontroll funktion och kommunikation avseende samtliga variabler och inställningsvärden/-parametrar till kommunikations- och ansvarsgränssnitet PLC och ÖS/DHC (i förekommande fall) o Vid separat operatörspanel skall variabelvärde i operatörspanel jämföras med lokalt variabelvärde i PLC. o Vid ändringsbar variabel skall ändring av värde provas. - Injustering - Kalibrering av givare - Kalibreringsintyg för mätare (i förekommande fall) - Kontroll kontinuitet skyddsledare, PEN-ledare och potentialutjämningsledare. Isolationsmätning. - Motorskyddsprotokoll - Inställningsprotokoll - Inställningsprotokoll för fristående enheter såsom frekvensomformare. Samtliga provningar protokollförs. Belastningsberoende prover skall utföras vid tidpunkt efter slutbesiktning om förutsättning saknas för provens genomförande före slutbesiktning. Intyg och protokoll överlämnas i två omgångar till av beställaren utsedd representant i samband med anmälan till slutbesiktning. Innan provning påbörjas skall anläggningen vara driftsatt, vilket bla innebär: All materiel skall vara levererad och monterad inkl alla anslutningar samt märkning och skyltning utförd. Samtliga el-anslutna apparater skall vara spänningssatta och kontrollerade avseende rotationsriktning etc. Rörsystem skall vara fyllda med avsedd media.