Tekniska krav och anvisningar. SRÖ-system. Huvuddokument 1 (15) Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola, Kontor, Äldreboende

Transkript

1 Tekniska krav och anvisningar SRÖ-system Huvuddokument Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola, Kontor, Äldreboende Dokumentet gäller för: Nybyggnad 1 (15)

2 Innehållsförteckning 1. System och funktioner Begrepp och förkortningar Allmänt om system och funktioner Styr- och logikenheter (DDC) HMI Ledningssystem Elkanalisation, förläggningsmaterial m.m El- och telekablar Datanät Platsutrustning Frekvensomriktare för motordrift Apparatskåp Fördelningsswitch Reläer och skydd samt apparater för mätning och övervakning Apparater och utrustning för lagring, transformering, faskompensering, omriktning m.m Elkopplare Manöverkopplare Givare Ställdon (15)

3 1. System och funktioner 1.1 Begrepp och förkortningar Tabell 1. Begrepp, förkortningar och förklaringar. Förkortning/ begrepp ÖS HMI DDC Förklarande text Överordnat Styrsystem. SCADA-system av fabrikat Citect. Human Machine Interface, användargränssnitt människa/maskin (process), kan vara grafiskt. Visualisering och manövrering av systemens processer, exempelvis display, PC-bildskärm, operatörspanel. Direct Digital Control. Enheter vilka är försedda med CPU, analoga/digitala in- och utgångsmoduler (I/O), enheten ska vara kommunicerbar/adresserbar samt innehålla programmerbara logiska villkor för styrning och reglering. Enheter skall alltid levereras med anslutningsgränssnitt Ethernet (, RJ45). DDC ska även vara försedd med HMI. Här avses typ PLC och Soft-PLC (PC-baserad styrning). Detta krav gäller platsbyggda styrsystem. Drivrutin M-bus Modbus Driver, I/O-driver, tolk, protokollomvandlare, översättare mellan olika språk eller dialekter (varianter), detta för att upprätta ett likformigt informationsutbyte. Drivrutiners kapacitet/prestanda varierar beroende på applikation och användarkrav. För samtliga processorfabrikat gäller att det ska finnas stöd för kommunikation via för drivrutinen. Kommunikationsprotokoll för mediamätare. Nätverksprotokoll för datakommunikation. 1.2 Allmänt om system och funktioner Om- och tillbyggnad I om- och tillbyggnadsprojekt ska befintligt installerat system i respektive byggnad följas så att varje fastighet endast har ett fabrikat installerat. Om annat fabrikat offereras ska offerten innefatta totalt utbyte inom fastigheten ska entreprenören göra platsbesök för att förvissa sig om befintligt utseende ska befintlig dokumentation revideras, justeras och kompletteras. Vid nybyggnation och större ombyggnation skall styrsystem vara av typ PLC och anslutas via fast kommunikation mot befintligt Överordnat Styrsystem (ÖS) av fabrikat Citect. ÖS är placerat hos Lokalförvaltningen på Lillhagsparken byggnad 16 (LP16). Omfattning I entreprenaden ingår leverans av styr- och övervakningshandlingar ska utföras så att leverans, montage, inkoppling, driftsättning och injustering av komplett styr- och övervakningsanläggning med DDC-system, till fullt funktions- och driftsfärdig anläggning. 3 (15)

4 Figur 1. Kopplingsprincip för styr- och övervakningssystem. Gränsdragning mot Intraservice WAN ÖS Brandlarmscentral Passagesystem Inbrottslarm etc. Ingår nomalt i annan entreprenad. Switch 1 Förklaringar Elentreprenör (EE) Styrentreprenör (SÖE) Intraservice (Gbg Stad) Fördelningsswitch 2 AS03 ev. AS04 AS02 Switch 3 AS01 DDC HMI M-bus omv. Enhetsaggregat 4 1 Switch installeras av Intraservice. 2 Fördelningsswitch. 3 Intern switch. 4 Exempelvis luftbehandlingsaggregat, värmepump, o.d. med prefab-styr. Omfattar systemet högst två apparatskåp så kan dessa kopplas direkt till Intraservice switch 1. Är det mer än två apparatskåp skall en extra fördelningsswitch 2 installeras enligt figuren ovan för att knyta ihop alla lokala apparatskåp. Styrentreprenören levererar och kopplar in erforderliga patchkablar till fullt funktions- och driftsfärdig anläggning. 4 (15)

5 Datakommunikationsenheter Transmissionsenheter ska uppfylla krav enligt EMC enligt SS-EN och SS-EN IP-adress till alla komponenter som behöver skall rekvireras från Lokalförvaltningen. Kommunikation mellan DDC:er samt mellan DDC och ÖS ska endast ske via nätverk. I ÖS skall erforderlig drivrutin installeras. Larm skall avges i ÖS om kommunikationen försvinner. Kommunikation via OPC-server accepteras inte. Kommunikationsflöde mot ÖS ska inte vara beroende av ytterligare hård- eller mjukvara (operativsystem/applikationsprogramvara), vilket även innefattar kommunikation via DDCspecifik ÖS programvara/maskinvara. Centralt brandlarm I elentreprenaden skall ingå att ansluta signalen Centralt brandlarm hårdvarumässigt på avsedda plintar i alla apparatskåp där funktionen används. I styrentreprenaden ingår att vidarekoppla signalen hårdvarumässigt till de ventilationsaggregat där funktionen används. Systemprogramvaror I större system ska systemens olika applikationsprogram fungera autonomt i respektive apparatskåps DDC samt även lokalt för byggnaden. I mindre system kan apparatskåp byggas som I/O-enhet. Definitioner på större och mindre system avgörs från fall till fall då systemuppbyggnad är objektsberoende och ska objektsanpassas för varje projekt. Slutgiltig utformning väljs i samråd med beställaren. I anläggningen får inte finnas några komponenter som kräver uppdatering av licenser. 1.3 Styr- och logikenheter (DDC) Allmänt Utrustningen ska fungera störningsfritt under följande miljöbetingelser: Nätspänning: 230V AC 10 % -15 % Frekvens: 50 3 Hz Temperatur apparatrum: +15 C till +35 C Temperatur (kall) vind: -15 C till +35 C Relativ fuktighet: 20 % till 60 % Systemet och dess komponenter ska vara skyddat mot statisk elektricitet samt skyddat mot störningar från transienter i ledningsnätet. Allmänt om DDC DDC skall vara av typ PLC, Soft-PLC (PC-baserad styrning) och programmeras enligt IEC (SFC, FBD, ST, IL, LD), inga separata script. Programkod ska vara försedd med förklarande text om funktion och skeende. DDC placeras i apparatskåp vid respektive styrt objekt. 5 (15)

6 Datorenheter i programmerbara styrsystem Vid bortfall av kommunikation mellan byggnad och ÖS ska samtliga parametrar kunna ändras/hanteras lokalt via DDC/HMI. DDC ska självständigt upprätthålla funktioner vid bortfall av ÖS. Vid spänningsbortfall får program och inställningar inte försvinna. DDC ska automatiskt återstarta efter spänningsbortfall. DDC ska först läsa in samtliga värden före exekvering av applikation. Larm ska under denna inläsningsperiod blockeras. Därefter styrs system till aktuellt driftläge under förutsättning att de ska vara i drift enligt den tidkanal de tillhör. Tidkanaler Tidkanaler ska alltid programmeras i DDC. Tidkanaler i enhetsaggregat med prefab-styr ska inte användas. Samtliga tidkanaler (digitala utgångar) för periferisystem såsom elanläggningar (exempelvis belysningsstyrning o. s. v.) ska alltid placeras i det apparatskåp som betjänar undercentralen (uppvärmningen). Skilda till- och frånslagstider för veckans alla dagar. Minst två stycken tillslag och två stycken frånslag för varje tidkanal och veckodag. Tidkanaler i DDC skall länkas ihop med Flextime i ÖS. Processorsystem ska förses med variabler ( flaggor ) för hantering av fjärrstyrning av systemen från ÖS. Denna fjärrstyrning utgår från global tidkanalprogramvara i ÖS. Processorsystem ska jämföra lokal och global tidkanals status och styras efter den gällande. Vid kommunikationsfel med ÖS ska lokal tidkanal gälla, för kontroll av kommunikationen ska någon form av "watchdog" användas, detta beroende på valt processorfabrikat. Loggning och trendning. Samtliga mätvärden, börvärden och styrsignaler ska loggas. Gäller även enhetsaggregat, variabelflödesdon/spjäll och mediamätare. Skalor i HMI och ÖS skall anpassas efter visat värde. Realtidstrend: Trend: Realtidstrend ska användas som hjälpmedel vid injustering samt för kontroll av injustering. Trenden ska presenteras i bild och ej lagras. Samplingsintervall ska vara 1 sekund. Trend är avsedd för kontroll av hela systemförlopp. Trend ska presenteras i bild fram till realtid med automatik. Samplings-intervall ska vara 5 minuter förutom varmvatten som ska vara 1 minut. Trend ska kunna exporteras till en databas. Värden som är äldre än 13 månader skriver ÖS över. 6 (15)

7 Behörigheter och behörighetsnivåer Behörigheter och behörighetsnivåer i DDC ska utföras enligt tabell 2. Tabell 2. Behörigheter och behörighetsnivåer. Behörighetsnivå Behörigheter Lösenordsskydd 1 Läsrättigheter Nej 2 Återställa larm, ändra börvärden, kurvor och tidkanaler Ja 3 Administratör, d.v.s. fullständig åtkomst Ja Digitala utgångar Utgångar ska vara försedda med omkopplare med lägen "ON-OFF-AUT" alternativt "TILL- FRÅN-AUT" (gäller inte digitala larmutgångar). Digitala insignaler Kontroll av larmtillstånd samt driftindikering ska ske via HMI. Analoga utsignaler Manuell styrning av anslutna objekt ska kunna ske via HMI/ÖS. 1.4 HMI HMI skall vara av typen pekskärm i färg, där storleken på displayen ska minst vara 10,0 tum. HMI kan med fördel levereras med anslutningsmöjlighet direkt mot Ethernet () med kontaktering via RJ-45. Flödesbilder ska ligga i DDC och inte i HMI. Detta för att underlätta ett framtida byte av ett trasigt HMI. Grafiska bilder Flödesbilder som visas i HMI och ÖS ska utföras identiska bl.a. avseende utseende, antal flödesbilder och funktioner. Bilderna ska utformas i princip enligt driftkortens flödesscheman. Dynamiska bilder ska uppdateras minst var 10:e sekund. Programvara för att generera grafiska dynamiska bilder ingår. Textbaserad HMI accepteras inte. Om enhetsaggregat (luftbehandlingsaggregat, värmepump o.d.) är försedda med egen inbyggd webbserver ska denna var externt tillgänglig via -nätet. Åtkomst till flödesbilder via egen webbserver accepteras inte som enda åtkomst, d.v.s. webbserver ersätter inte flödesbilder i HMI och ÖS. 7 (15)

8 2. Ledningssystem 2.1 Elkanalisation, förläggningsmaterial m.m. Rör, slangar och dosor skall vara halogenfria. Ledningar till givare, tidströmställare o.d. i publika utrymmen utförs som infällt montage. För ombyggnader på befintliga väggar accepteras att ledningar förläggs i utvändig kabelkanal, t.ex. Thorsmanslist eller likvärdig. Placering utförs i samråd med beställaren. Kabelstegar och kabelrännor Kablage som inte kan förläggas som infällt montage ska utföras med el-listsystem av fabrikat Thorsman typ FED i vit kulör och med erforderlig bredd (gäller ej tekniska utrymmen). Dosor Vid klenspänning får toppklämma inte användas. Kopplings- och apparatlådor förses med plintar enligt SDC.3. Fästdon för apparater i el-, och telekablar, ledare m.m. Utomhus och i fuktiga lokaler ska material i korrosivitetsklass C4 användas. Förläggning av ledningar och rör på ventilationskanaler och aggregat ska undvikas. Ledning till givare i ventilationskanal och i dykrör ska ha uppstripad ledningsslinga som gör det möjligt att dra ut givaren med ledningen ansluten. Fästdon för el- och telekablar, elinstallationsrör o.d. På ankarskena fästs ledningar med för ändamålet avsedd ledningshållare. 2.2 El- och telekablar Allmänt om el- och telekablar Samtliga kablar mellan ingående apparatskåp och ingående utrustning/komponenter ska vara tillverkade av halogenfritt material. Kraftkablar för gruppledningar ska vara av typ skärmade. Anslutningskablar för elkraft Motorer och apparater samt strömställare och vakter som monteras på skakande maskinfundament ansluts med flexibel anslutningskabel med avbäring. Kopplingsplintar på skena Plintar i apparatskåp för gruppledningar ska ha provningsmöjlighet. Samtliga parter i mångledare (även reservparter) ska anslutas i trådrätt till kopplingsplint. Sista part ska alltid reserveras för skyddsjord. Våningsplint får inte förekomma. 8 (15)

9 2.3 Datanät Kopplingsenheter i datanät Beställarens överlämningspunkt är i Intraservice switch. Se även Huvuddokument för Telesystem Nätverkskablar Färdiga patchkablar ska alltid användas. Egenkontakterade nätverkskablar accepteras ej. Färg på nätverkskablar, se Huvuddokument för Telesystem. Patchkablar för intern korskoppling i korskopplingspanel samt anslutning till inkommande switch ska utföras - låsbara - märkta med texten Lokalförvaltningen data. 9 (15)

10 3. Platsutrustning 3.1 Frekvensomriktare för motordrift Frekvensomriktare ska: ha en kapslingsklass om min. IP43. förses med filter för att undvika luft- och ledningsburna störningar. styras med 0-10 V signal, återkoppling 0-10 V, startsignal och driftindikering. monteras så att displayen placeras mellan 1600 mm och 1800 mm öfg. kunna frånkopplas oberoende av lastens utgång. Alternativt ska hjälpbrytare i säkerhetsbrytare vara kopplad till förreglingsingång i frekvensomriktaren. placeras så nära motorn som möjligt (ej i apparatskåp). monteras så att god kylning erhålls. klara en långvarig omgivningstemperatur om 35 C. matas från ledning som föregås av automatsäkring eller motorskyddsbrytare. Kontaktor ska ej finnas före frekvensomriktare. förses med arbetsbrytare samt lindningsvakt som bildar summalarm. inte ge upphov till ljudnivå som överstiger 45 db(a), samt för enskild frekvens ska ljudnivån inte överstiga 40 db(a). 3.2 Apparatskåp Klimatkrav och dimensionerande förutsättningar för apparatskåp Apparatskåp ska ha en kapslingsklass om min. IP54. Temperatur i apparatskåp skall ligga mellan 5-35 C. Eventuell uppvärmning ska vara styrd via termostatfunktion. Utrymmesdisponering i apparatskåp DDC monteras i apparatskåp alternativt i apparatskåpsfront. Komponenter i apparatskåp får inte placeras lägre än 400 mm över färdigt golv. Dock får transformatorer placeras lägre om säkringarna placeras högre. Apparatskåp förses med fastskruvad ficka för förvaring av ritningar och instruktioner. Apparatskåp förses med avlastningshylla i skåpet eller i direkt anslutning för placering av PC. Minst 30 % reservutrymme ska finnas, dock ska det finnas utrymme för minst två kontaktormotorskydd och två reläer. Egensäkring/utrustning samlas i ett så begränsat utrymme i apparatskåpet som möjligt. 10 (15)

11 Utförande och ingående komponenter i apparatskåp Golvstående apparatskåp monteras på sockel med höjd 100 mm. Apparatskåp ska vara fast monterade i golv eller vägg. Apparatskåp utförs som s.k. "säkringslösa". Apparatskåp ska förses med fast monterade handtag. Apparatskåp placerade utanför teknisk utrymmen ska förses med låsanordning med cylinderlås. HMI ska vara låst med en låsbar genomsiktlig plastlucka e. d. I de fall apparatskåp måste utföras låsbara ska inga manöverenheter finnas i apparatskåpsfront utan vara placerade osynligt i låsbart utrymme. Gäller även HMI. Plintar ska vara försedda med märkning om att spänning finns i apparatskåpet trots att huvudbrytaren är frånslagen. Jordfelsbrytare ska förses med hjälpkontakter med indikering till DDC. Om rörledningar är placerade ovan apparatskåp ska droppskydd monteras mellan rörledningar och apparatskåp. Utförande och ingående komponenter i dörr till apparatskåp Komponenter i dörrfront ska placeras mellan underkant 1500 mm och överkant 1800 mm över färdigt golv. Följande komponenter ska placeras i apparatskåpets dörrfront: HMI-display OVK-knapp(ar) serviceomkopplare Belysning och vägguttag i apparatskåp Separat, externt avsäkrad, matningsledning till belysning och eluttag i apparatskåp. Belysning ska tändas automatiskt när dörren öppnas. Belysning och vägguttag i apparatskåp ska förses med jordfelsbrytare. Vägguttag och jordfelsbrytare placeras separerad från övrig utrustning i apparatskåpets övre högra hörn. Tillhörande kablage får ej vara dolt i kabelkanal. Plintar och ledningar för belysning och vägguttag i apparatskåp ska vara åtskilda från övrig el i apparatskåpet. 11 (15)

12 Ethernetkommunikation mellan PLC och andra enheter inom samma apparatskåp Då PLC i vissa fall inte har inbyggd switch eller att antalet inbyggda portar inte räcker till, måste Ethernet-kommunikation gå via en separat intern switch. Ethernet-kommunikation mellan PLC och andra enheter i samma apparatskåp får inte gå via en extern nätverksenhet (switch, hub, ). Varje apparatskåp ska vara oberoende av nätverk utanför apparatskåp, d. v. s. om nätverkskommunikation till apparatskåp av någon anledning upphör, ska inte interna funktionerna i apparatskåp påverkas. Switch i apparatskåp: ska vara DIN-monterad ska hålla industristandard får inte ha inbyggd DHCP-, NAT- eller DNS-server behöver inte ha egen IP-adress behöver inte vara övervakningsbar antal portar bestäms av behovet en aktiv port ska alltid vara ledig för anslutning av bärbar dator. Switchen, som levereras av Intraservice/GothNet, ersätter inte den interna industriswitch i apparatskåp som är avsedd för kommunikation med interna enheter i apparatskåp eller den s.k. fördelningsswitchen. 3.3 Fördelningsswitch Ethernetkommunikation mellan PLC och andra enheter mellan olika apparatskåp/dataenheter Fördelningsswitchens huvudsakliga uppgift är att utgöra kopplingen mellan Intraservice switch och respektive apparatskåp/dataenhet. Fördelningsswitchen ska vara av fabrikat HP och Layer Reläer och skydd samt apparater för mätning och övervakning Reläer Instickstyp med lägesindikering ska användas. Säkringar för högst 1 kv Separata manöversäkringar användes för respektive aggregat. Dvärgbrytare Karakteristik C. Dvärgbrytare (automatsäkring) ska vara försedd med fristående larmkontakt med slutande kontaktfunktion vid utlöst brytare för larmindikering. 12 (15)

13 3.5 Apparater och utrustning för lagring, transformering, faskompensering, omriktning m.m. Skyddstransformatorer (för reglerutrustning och manöver) ska placeras i apparatskåp ska avsäkras för transformatorn anpassade automatsäkringar ska inte förses med glassäkringar ska på sekundärsidan utföras med tvåpoliga automatsäkringar. 3.6 Elkopplare Startkopplare för högst 1 kv Larmindikeringar från motorskydd parallellkopplas med varandra och parallellkopplas med indikering från automatsäkring. Motorskyddsbrytare, kontaktorer och automatsäkringar ska vara försedda med kontaktfunktion för larmgivning. Säkerhetsbrytare för högst 1 kv Samtliga inkopplade roterande maskiner ska förses med säkerhetsbrytare. I de fall där säkerhetsbrytare är placerad före frekvensomriktare ska skylt (varselmärkning) finnas med text om att inget arbete får utföras med motor inom en viss säkerhetsperiod. Detta med avseende på att frekvensomriktare är utrustade med kondensatorer. Säkerhetsperioden kontrolleras med tillverkare, alternativt tillverkarens installationsanvisningar/manualer för respektive storlek. Säkerhetsbrytare utomhus placeras under av entreprenören utfört regnskydd, lägst 300 mm över färdigt tak eller mark. Säkerhetsbrytare för fläktar och pumpar ska vara försedda med hjälpkontakt. Hjälpkontakt inkopplas för larmindikering i DDC. 3.7 Manöverkopplare Manövertryckknappar Vid tidströmställare monteras skylt med förklarande text och betjäningstext. Tidströmställare ska anpassas till övrig installation i avseende på utförande, färg, utanpåliggande respektive infällt montage. Tidströmställare placeras 1500 mm över färdigt golv. Tidströmsställare för aktivering av förlängd eller forcerad ventilation Tryckknapp för förlängd eller forcerad ventilation ska vara försedd med lysdiod. Lysdiod ska indikera drift av respektive aggregat. 13 (15)

14 Lysdiod ska lysa även vid normaldrift. Tidsfunktion för tryckknapp ska vara omställbar och manövrerbar till/från HMI och ÖS. Indikering av läge TILL ska visas i HMI och ÖS. Svarstid max. tre sekunder. Serviceomkopplare I respektive apparatskåpsfront monteras en mjukvarukopplad serviceomkopplare per system. 3.8 Givare Mätnoggrannhet temperatur 0,3 C tryck i luftbehandlingssystem: 5 Pa tryck i rörsystem 0,7 % fukt 2 % RH luftflöde 0,5 l/s vindhastighet 0,5 m/s Temperatur Givare för tappvarmvatten ska ha en tidskonstant på max 4 sekunder. Frysskyddsgivarens känselkropp ska monteras i den kallaste av värmebatteriets rörrader. Tryck Tryckvakter för filter och värmeväxlare i luftbehandlingsaggregat samt expansionskärl, ska vara analoga. Koncentration Rökdetektorer ska vara försedda med servicelarm. Rökdetektorerna ska ha en hårdvaruförreglande funktion. CO 2 -givare för rumsmontage ska föreskrivas utan display. Strålning Givare för ljus placeras så (eventuellt avskärmas) att de inte påverkas av utebelysning eller annan fast placerad ljuskälla. Volym Volymgivare ska vara analoga. Givarfel och larm från volymgivare ska framgå. Nivå Nivågivare ska vara analoga. Givarfel och larm från nivågivare ska framgå. 14 (15)

15 Montering Reglerande givare ska monteras i media. Styrentreprenör ska samordna med rörentreprenör om dykgivares placering. Givare som ska monteras i rörledning levereras med dykrör. Givare för mätning av temperaturer i rörledningar för varmvatten och varmvattencirkulation ska monteras utan dykrör. Givare som ska placeras vid isolering i kanal eller rör ska monteras på distans och vara av sådan längd att givaren får tillräckligt instick i kanal eller rör, och så att givarhuvud placeras utanför isoleringen så att minsta möjliga skada sker på isoleringen. Utegivare placeras utvändigt på norrfasad min mm över färdig mark. Givare monteras på 20 mm distans från väggen. Rumsgivare monteras 1800 mm över golv. 3.9 Ställdon Allmänt om ställdon Elektriskt reglerande ställdon ska vara utförda för att matas med 24 VAC och styrsignal 0-10 V. Ställdon för ventil Ställdon för styrventil ska vara försedd med handmanöverdon med möjlighet att ställa ventilen i valfritt läge utan att elektriskt frånkoppla motorn. Vid strömavbrott ska styrventiler för värmehållning (radiatorer, luftbehandling) och blandning av varmvatten kvarstanna i sitt läge. 15 (15)