LANDSTINGSSERVICE I UPPSALA LÄN STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM. 2. Tekniska krav. Dokument Tekniska krav.doc. Sidnr 1(50)

Transkript

1 1(50) Sidantal 50 LANDSTINGSSERVICE I UPPSALA LÄN STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM 2. Tekniska krav Landstingsservice i Uppsala Län UPPSALA Tel Fax

2 2(50) Innehållsförteckning Allmänt Anvisning Tekniska krav (Denna del)...6 Exempelmallar...6 Beteckningssystem...6 Scadasystem...6 S... APPARATER, UTRUSTNING, KABLAR M M I EL- OCH TELESYSTEM...8 SBD.2... Kabelstegar...8 SBD Lätta kabelstegar...8 SBJ Kabelgenomföring i yttervägg eller yttertak...8 SBJ Brandavskiljande kabelgenomföring i vägg eller bjälklag...8 SC... EL- OCH TELEKABLAR M M...8 SCC... INSTALLATIONSKABLAR...8 SCF... TELE OCH DATAKABLAR...8 SDB.1... Elektriska förbindningar...8 SDC.3... Kopplingsplintar...8 SEB... RELÄER OCH RELÄSKYDD...9 SEB.1... Reläer...9 SEB Strömreläer...9 SJC Spänningstransformator...9 SJF Frekvensomriktare för motordrift...9 SKB... KOPPLINGSUTRUSTNINGAR...11 SKB Lådkapslade kopplingsutrustningar för lågspänning...11 SKB Apparatskåp...11 Dörr (lucka) till apparatutrymme...13 Innehåll Apparatskåpets högra del(ar) skall innehålla:...14 På högra delens dörr utsida skall finnas installerat:...14 Manöversystem...14 Strömförsörjning...14 Indikering Leverans SKF.6... Kontaktorer...15 SKF Säkerhetsbrytare för högst 1 kv...15 SL... APPARATER OCH UTRUSTNING FÖR MANÖVRERING OCH AUTOMATISK STYRNING I ELSYSTEM...16 SLD Manövertryckknappar...16 SLD.3... Manöveromkopplare...16 SM... UTTAG I ELKRAFTSSYSTEM...17 SMB.1... Vägguttag...17 SN... Ljusarmaturer, ljuskällor m.m...17 U... APPARATER FÖR STYRNING OCH ÖVERVAKNING...17 UB... Givare...17

3 3(50) UBB... Givare för temperatur...17 UBB Givare för temperatur, rörmonterade, stegvisa elektriska...17 UBB.4... Givare för temperatur utomhusmonterade...17 UBC Givare för tryck, kanalmonterade, kontinuerliga elektriska...18 UBC Givare för tryck, rörmonterade, kontinuerliga elektriska...18 UBD Givare för fukt, kanalmonterade, kontinuerliga elektriska...18 UBK Givare för koncentration, kanalmonterade, kontinuerliga elektriska rökdetektorer med servicelarm...18 UBD Givare för fukt, rumsmonterade, kontinuerliga elektriska...18 UBK Givare för koncentration, rumsmonterade, kontinuerliga elektriska rökdetektorer med servicelarm...18 UDK... MÄTSTYRDON FÖR KONCENTRATION...18 UDK Mätstyrdon för koncentration, skenmonterade, med stegvisa elektriska signaler, förstärkare till rökdetektor...18 UE... Ställdon...19 UEB... Ställdon för spjäll...19 UEC... Ställdon för ventil...19 UF... Styr och logikenheter Styr- och övervakningssystem...19 Eldata Ledningsnät för styr- och övervakningssystem...19 SFE... Datorprogramvaror...20 UFB... Styr- och logikenheter i programmerbara system...20 Scadasystem...20 UFB.1... Datorenheter i programmerbara styrsystem...20 PLC Program Tidsstyrningsprogram och tidkanaler...22 SÄKERHETSFUNKTIONER...23 Portar Funktion vid spänningsbortfall...23 Övervakning av PLC-funktion...23 Övervakning av överföring...23 Jordning Strömförsörjning...24 Driftlarm- och driftpresentationssystem...24 SFD... Datakommunikationsenheter...24 SWITCH UFB.4... Kommunikationsenheter i datorenhet...25 UFB.5... In- och utenheter för datorenheter...26 UFB Enheter med digitala ingångar...27 UFB Enheter med digitala utgångar...28 UFB Enheter med analoga ingångar...29 UFB Enheter med analoga utgångar...30

4 4(50) SGD... Displayer...31 Kommandon/presentation...33 Driftstatus Variabler LARMHANTERING...36 Tidsstämplade larm...37 Definition Citect och eller andra Scadasystem...38 MÄTVÄRDESREGISTRERING, LOGGNING...38 Mätvärdesloggning...38 Mediamätning...38 UFF... SIGNALOMVANDLARE, LOGIKENHETER, BÖRVÄRDESOMSTÄLLARE M M.38 UFF Börvärdesomställare med analog inställning...38 UG... MÄTARE...39 UGA... Mätare med sammansatt funktion...39 YTB.1... Märkning av installationer...39 YTB.16315Märkning av apparatskåp...39 Märkning av apparater i apparatskåp...39 YTB Märkning av styr- och övervakningsinstallationer...39 Märkband Skyltar och märkbrickor...39 Märkning av elutrustningar och elförbindningar m m...40 Märkning av styr- och övervakningsenheter...40 YTB Skyltning för styr- och övervakningsinstallationer...40 BEC... Demontering...40 BEC.8... Demontering av styr- och övervakningsfunktioner...40 BEC Demontering av styr- och övervakningsinstallationer för uppläggning i upplag...41 BED... Rivning...41 BED.8... Rivning av styr- och övervakningsinstallationer...41 YTC... Kontroll och injustering av installationssystem...41 YTC.1... Kontroll av installationssystem...41 Samordnad funktionsprovning...42 Samordnad provning av variabler från och till överordnat system...42 YTC Kontroll av styr- och övervakningssystem...42 YTC.2... Injustering av installationssystem...44 YTC Kontroll av styr- och övervakningssystem...44 YTC Injustering av styr- och övervakningssystem...44 YU... Teknisk dokumentation mm för installationer...45 YUC... Bygghandligar för installationer...45 YUC.8... Bygghandlingar för styr- och övervakningsinstallationer...45 YUC Bygghandlingar för styr- och övervakningsinstallationer...45 YUD... Relationshandlingar för installationer...46 Leverans

5 5(50) YUD.8... Relationshandlingar för styr- och övervakningsinstallationer...46 YUE... UNDERLAG FÖR RELATIONSHANDLINGAR FÖR INSTALLATIONER...48 YUE.8... Underlag för relationshandlingar för styr- och övervakningsinstallationer...48 YUH... DRIFTINSTRUKTIONER FÖR INSTALLATIONER...48 YUH.8... Driftinstruktioner för styr- och övervakningsinstallationer...48 YUK... UNDERHÅLLSINSTRUKTIONER FÖR INSTALLATIONER...49 YUK.8... Underhållsinstruktioner för styr- och övervakningsinstallationer...49 Övriga dokumentationskrav...49 YUP.8... Information till drift- och underhållspersonal för styr- och övervakningsinstallationer49 YY... ARBETEN EFTER SLUTBESIKTNING...50 YYV... Tillsyn, skötsel och underhåll av installationer...50

6 6(50) Allmänt Personer som kommer att arbeta i och eller med projekt där styr och eller övervakningssystem ingår skall ha kännedom om nedanstående dokument. Anvisning Innehåller övergripande anvisningar om projekteringens genomförande. Anvisningar i denna handling skall även användas som kontrollista där respektive punkt och dess inverkan skall värderas för sig. Tekniska krav (Denna del) Innehåller övergripande tekniska krav för styr- och övervakningssystemen. Bifogas beskrivning. Exempelmallar Innehåller exempel på hur driftkort skall se ut. Bifogas beskrivning. Beteckningssystem Innehåller anvisningar för hur beteckningar i driftkort, skyltmärkning och eller variabler inom tekniska system skall se ut. Bifogas beskrivning. Scadasystem Innehåller anvisningar för hur arbete med scadasystem tillhörande Landstingsservice i Uppsala skall genomföras. Bifogas beskrivning.

7 7(50) Denna beskrivning ansluter till El AMA 09 och VVS och KYL AMA 09. Beskrivningen är en bilaga till och kompletterar den objektsanpassade styr och övervakningshandlingen.

8 8(50) S SBD.2 APPARATER, UTRUSTNING, KABLAR M M I EL- OCH TELESYSTEM Ledningar och elinstallationsrör skall vara i halogenfritt utförande. Följande punkter utgör endast ett komplement till Teknisk anvisning El och Telesystem, varför entreprenör för styr och övervakning även är skyldig att ha kunskap om innehållet i nämnda dokument vid arbeten med styr och övervakning. Kabelstegar Se Teknisk anvisning 6 El och telesystem. SBD.213 Lätta kabelstegar Se Teknisk anvisning 6 El och telesystem. SBJ.112 SBJ.15 SC SCC SCF SDB.1 SDC.3 Kabelgenomföring i yttervägg eller yttertak Se Teknisk anvisning 6 El och telesystem samt styrande dokument för brandförebyggande funktioner. Brandavskiljande kabelgenomföring i vägg eller bjälklag Se Teknisk anvisning 6 El och telesystem samt styrande dokument för brandförebyggande funktioner. EL- OCH TELEKABLAR M M Kablar får inte förläggas i mer än ett lager. Kablar för styrning, mätning och indikering får endast förläggas med jordkablar och skall förläggas åtskilda från kabel för kraft. INSTALLATIONSKABLAR Se Teknisk anvisning 6 El och telesystem. TELE OCH DATAKABLAR För patchkablar vilka installeras för kommunikation mellan PLC, operatörspanel och överordnat system via LULNET Se Teknisk anvisning 6 El och telesystem. Elektriska förbindningar Skruvförband skall efterdras vid sista servicebesöket innan garantibesiktning. Se YYV. Kopplingsplintar Plintar skall vara frånskiljbara på signalkablar.

9 9(50) SEB SEB.1 RELÄER OCH RELÄSKYDD Enhetlighet gäller i mesta möjliga mån vid materialval. Följande skall beaktas: Att kapslingsklass och korrosionsbeständighet är anpassade till utrymmens miljö, vad gäller atmosfär och temperatur. Att kontaktorer, motorskyddsbrytare, säkerhetsbrytare etc, om möjligt, skall vara av samma fabrikat. Data för kontakter i styrkretsar: 6A, 250 V 50 Hz vid AC11 2A, 60V vid DC11 Detta gäller om ej annat anges. Reläer Reläer skall vara av instickstyp med 11- eller 14-polig sockel för skruvanslutning. Reläer skall ha testknapp och indikering. SEB.141 Strömreläer Då indikering av drift hos motorer inte sker på annat sätt skall strömrelä användas. SJC.42 SJF.41 Spänningstransformator Transformator skall vara utför med: Effektreserv = 50% Transformatorer för rumsreglering skall dimensioneras för respektive driftfall. Frekvensomriktare för motordrift Frekvensomriktare enligt önskemål från driften eller likvärdig för motorer enligt beskrivning. Frekvensomriktare ska monteras så nära motorn som möjligt. De skall monteras så att god kylning erhålls. Detta förutsatt att motorn inte är hopbyggd med frekvensomformaren. Kapsling skall motsvara IP54. Frekvensomriktare betjänande motorer 5,5 kw eller större skall vara försedd med BACnet eller Modbus RTU -/TCP och skall anslutas till betjänande PLC. Detta gäller även pumpar med motorer 0,75 kw eller större i värme- och köldbärarsystem.

10 10(50) Frekvensomriktare ska vara försedd med radiostörningsskydd och med övertonsfilter. Störning från enskild överton får vara högst 3 % av grundtonen i nätet vid 430/250V. Den totala övertonshalten får samtidigt inte överstiga 4 % av grundtonen. Frekvensomriktare med installation skall uppfylla EMC-direktivets krav för anslutning till publika nät. Frekvensomriktare ska vara utförd så att inbyggt skydd finns för att säkerställa att temperaturen i motorn ej överstiger börvärde inställt via operatörspanel eller Scada. Kan ej detta krav uppfyllas ska motorerna förses med lindningsvakt. Manöverpanelens språk skall vara svenska. Frekvensomriktare skall bland annat vara utrustade med följande om inte kommunikationen sker över någon av de nämnda fältbussarna: Analog in-/utgång. Seriell in-/utgång. Rampfunktion acceleration/retardation. Larmsignal vid fel. Övervakning av motortemperatur. Möjlighet till programmering av frekvensomformaren så att kritiska varvtal undviks. Display för avläsning av mätvärden, feldiagnostik mm. Funktion för mjukstart av motor. Entreprenören skall samråda med beställare för slutligt val av frekvensomformare. För kommunikationsansluten omformare gäller följande kommunikation: Styrsignal % Frekvens Hz Maxfrekvens Hz Minfrekvens Hz Ström A Effekt Kw (Om variabel istället redovisar procent av märkeffekt accepteras att effekt beräknas i PLC). Startvillkor Driftindikering Summalarm med felkod

11 11(50) Personal på Landstingsservice utsedd av Driftchef eller motsvarande skall av leverantören genomgå utbildning på frekvensomriktaren, intyg om kursens innehåll, samt tillbörlig litteratur skall medfölja deltagarna. SKB SKB.42 SKB.51 KOPPLINGSUTRUSTNINGAR Kopplingsutrustning skall vara utförd med frånkopplingstid mindre än 0,1 s för begränsning av ljusbågars varaktighet och verkningar. Lådkapslade kopplingsutrustningar för lågspänning Se Teknisk anvisning 6 El och telesystem. Apparatskåp Apparatskåp Max djup = 400. Max höjd = 2000 inkl sockel. Max bredd = 2000 om ej annat framgår av beskrivning eller ritning. Apparatskåp utförs med två eller fler separata utrymmen med egna dörrar enligt följande: Ett utrymme, till vänster, för dvärgbrytare, effektbrytare och transformatorer. Minst ett utrymme, till höger, för apparater (PLC), kontaktorer, reläer. Apparatskåpet dimensioneras med hänsyn till platsutrymme samt framkomlighet vid transport till uppställningsplats. Apparatskåp skall uppfylla de grundläggande kraven enligt SS-EN Mekaniskt skall dock skåpet motsvara lägst kapslingsklass IP 43. Apparatskåp skall vara fabrikstillverkat eller sammanbyggt av fabrikstillverkade delar. Anslutning av utgående kablar skall ske uppåt. Ledningar till apparatskåp skall föras in uppifrån genom avpassat tätningsdon. Skåpets ovansida förses med minst en flänsöppning FL 21 i reserv. Outnyttjad öppning täcks med fläns och/eller propp. För apparatskåpens tillåtna drifttemperatur gäller SS Här framgår även kraven på tillåten temperaturstegring i skåp. För beräkning av kylning skall antas att max omgivningstemperatur är 35 C i apparatrum. Minst 25 % reservutrymme skall finnas.

12 12(50) Ledning mellan central, apparat och kopplingsplintar skall dras i ledningskanaler. Fri längd utanför kanal max 150 mm. Samtliga yttre ledningar skall kopplas till plint inne i apparatskåpet. Matande huvudledning ansluts dock direkt till huvudbrytare. Där flera horisontella plintrader förekommer skall de arrangeras i höjdled. Detta så att ledningar till nedanför liggande plintrader kan föras ned bakom den ovanförliggande. Kopplingsplintar tillhörande olika spänningssystem skall genom läge eller avskärmning vara skilda från varandra. 10% reservplintar för varje spänningssystem skall levereras och monteras. Montageskenan skall möjliggöra montage av ytterligare 30%, samlade för respektive spänningssystem. Kopplingsplint skall ha förbindelseelement anpassade till de ledningar som kopplas in. Huvudbrytaren skall vara utförd som lastfrånskiljare. Brytaren dimensioneras efter inkommande huvudledning och dess avsäkring. Apparatskåpen skall byggas "säkringslöst" och dimensioneras för den utrustning som framgår av beskrivning och scheman. Apparatskåpets huvudströmbanor skall sektioneras, med frånskiljningsanordning, för upp till fem betjänade system. Betjänas fler än fem system, fördelas dessa på så storleksmässigt likvärdiga delar som är möjligt, i samråd med beställarens representant. Som frånskiljningsanordningar skall 3-poliga brytare, med märkström minst lika närmast föregående avsäkring användas. Varje samhörande manövergrupp förses med egen automatsäkring. Utrustningen monteras i rader på montageplåt eller normskenor mellan horisontella ledningskanaler. Kabelkanaler får endast fyllas till 70 %. Utrustning väljs beröringsskyddad IP 21. Apparatskåp skall vid behov förses med kylfläkt för genomluftning. Om kylfläkt installeras skall denna utföras med termostat. Temperaturen i skåpet skall framgå i operatörspanel och eller Scada. Apparater monteras mellan 500 och 1600 mm över färdigt golv inklusive reservutrymme för framtida apparater.

13 13(50) Dörr (lucka) till apparatutrymme Skåpdörr skall kunna öppnas 150 och spärras i öppet läge. Dörr skall vara försedd med spanjolett samt lås förberett för låscylinder typ iloq C10S, eller monterad knapp eller motsvarande. Får ej lämnas tom. På dörrens insida (för respektive del) monteras gruppförteckning som är skyddad av plastskiva e dyl. Gruppförteckningen skall vara demonterbar för att möjliggöra kompletteringar. På dörrens insida (för respektive del) monteras I/O-förteckning här ska även framgå vilka I/O som kan manövreras via servicekopplare i skåpet. I/O förteckningen är skyddad av plastskiva e dyl. I/O-förteckning skall vara demonterbar för att möjliggöra kompletteringar. På dörrens insida anordnas hållare för A4-mapp innehållande de scheman m m, som gäller för apparatskåpet. På högra dörrens insida anordnas utfällbar hylla för bärbar PC. Arbetshöjd skall vara 1 m över golv. Innehåll Apparatskåpets vänstra del skall innehålla: Huvudbrytare. Effektbrytare och automatsäkringar. Normkapsling för automatsäkringar och effektbrytare med erforderligt antal reservplatser för 1- respektive 3-poliga grupper. Normkapsling ska ha 30% i reservplats per typ, dock minst 2 st 3-fas och 2 st 1-fas. Normkapslingar för manöversäkringar. Reservplatser för manöversäkringar skall vara min 30 %. Transformator för 24VAC för manöver. Skall jordas på både primär och sekundärsida. Transformatorer 24VDC för separat matning av PLC och Operatörspanel. Skall jordas på både primär och sekundärsida. Varje system eller funktionsmässigt sammanhörande aggregatgrupp ska förses med egen manöversäkring enligt SEC.3. Parpumpar ska ha separata manöversäkringar. Gruppförteckning som är skyddad av plastskiva e dyl. Gruppförteckningen skall vara demonterbar för att möjliggöra kompletteringar.

14 14(50) Apparatskåpets högra del(ar) skall innehålla: Apparater som reläer, motorskyddsbrytare, kontaktorer etc monterade i rader på montageplåt eller normskenor mellan horisontella ledningskanaler. Minst 30 % reservutrymme, dock utrymme för minst två motorskyddsbrytare och två kontaktorer och sex reläer. Kopplingsplintar enl. SDC.31. Ledning mellan central, apparat och kopplingsplintar i ledningskanaler. Fri längd utanför kanal max 150 mm. PLC med plats för 30 % utökning av I/O-moduler I/O-förteckning som är skyddad av plastskiva e dyl. I/O-förteckning skall vara demonterbar för att möjliggöra kompletteringar. Switch som tillhandahålls av MSI. Utfällbar hylla för bärbar PC på dörrens insida. Arbetshöjd skall vara 1 m över golv. Hållare för A4-mapp innehållande relationshandlingar på dörrens insida. På högra delens dörr utsida skall finnas installerat: Operatörsterminal med display och knappsats för betjäning från utsida. Överkant 1700 mm öfg. Serviceomkopplare för betjänade system Manöversystem Manöversystem utformas så att utrustningar startar automatiskt efter spänningsavbrott eller avslagen huvudbrytare om ej annat anges i funktionsbeskrivning. Strömförsörjning Erforderlig strömförsörjningsutrustning skall monteras i apparatskåp. Utrustning skall bestå av huvudbrytare, kontaktorer, motorskyddsbrytare och automatsäkringar samt transformatorer. För undvikande av överströmsskyddsutlösningar vid fasbrott skall apparatskåp vara försedda med ett fasbrottsskydd som vid fasbrott stoppar alla trefasmotorer. Fasbrottslarm ansluts till PLC som B-larm.

15 15(50) Indikering Anläggningarnas driftsstatus skall indikeras i PLC hos roterande maskiner, brytare mm. Information om driftsstatus skall innehålla uppgifter om: Drift/ej drift Till/från Öppet/stängt Hög/lågfartsdrift samt drift enligt kurva 1/kurva 2 och dyl Varvtal vid varvtalsreglering Leverans Tillverkning av apparatskåp får inte påbörjas innan beställarens representant beretts tillfälle att yttra sig över handlingar för apparatskåpen. Beställaren skall ha två veckors granskningstid, från den dag då handling mottogs. SKF.6 SKF.72 Kontaktorer Enhetlighet skall eftersträvas vid materialval varvid följande skall beaktas: Kontaktorer och motorskydd skall vara utrustade med erforderligt antal hjälpkontakter för angiven funktion. Anslutningsdetaljer skall vara utförda med spår och krysskruv. Kontaktor i huvudkrets skall dimensioneras så att 70 % av märkströmmen ej överskrids. Data för kontakter i styrkretsar: 6A, 250V, 50Hz vid AC11 resp. 2A, 60V vid DC11 där ej annat anges. Säkerhetsbrytare för högst 1 kv Fläktar, pumpar och dylikt förses med säkerhetsbrytare med hjälpkontakt. Hjälpkontakten ska förregla kontaktor mjukvarumässigt.

16 16(50) SL SLD.11 SLD.3 APPARATER OCH UTRUSTNING FÖR MANÖVRERING OCH AUTOMATISK STYRNING I ELSYSTEM Manövertryckknappar TLxx med driftindikering. Yttre tryckknappar utförs som klenspänningstryckknapp med lysdiod för indikering. ELJO TREND eller likvärdig. Avsedd för anslutning till PLC. Manöveromkopplare Gäller omkopplare i apparatskåp. Omkopplare i apparatskåpsfront skall vara typ Kraus & Naimer, eller likvärdigt. Omkopplarnas lägen skall framgå. Luftbehandlingssystem skall via serviceomkopplare i apparatskåpsfront kunna köras 0 - AUTO. 0 innebär systemet avstängt. AUTO innebär styrning via PLC-program. Styrda apparater skall via omkopplare i apparatskåp innanför dörr kunna köras MAN 0 - AUTO. MAN innebär drift. 0 innebär avstängd. AUTO innebär styrning via PLC-program.

17 17(50) SM SMB.1 SN U UB UBB UBB.31 UBB.4 UTTAG I ELKRAFTSSYSTEM Vägguttag Jordat 2-fas vägguttag monteras i apparatskåp, matas från extern matning som inte bryts av huvudbrytare i apparatskåp. Vid huvudbrytare samt i skåp ska det tydligt framgå att främmande spänning finns och ej bryts av huvudbrytaren. Funktioner, apparater och eller annan utrustning som blir en del utav anläggningen skall ej anslutas elektriskt via stickkontakt. Ljusarmaturer, ljuskällor m.m Ljusrörsarmatur installeras som belysning i apparatskåp, matas från extern matning som inte bryts av huvudbrytare i apparatskåp. Vid huvudbrytare samt i skåp ska det tydligt framgå att främmande spänning finns och ej bryts av huvudbrytaren. Belysningen manövreras med mikrobrytare. APPARATER FÖR STYRNING OCH ÖVERVAKNING Givare Givare för kontinuerlig verkan som inte är passiva typ PT100 eller PT1000 skall vara anpassade till standardsignal 4-20mA. Givarna skall gå att kalibrera med hjälp av operatörspanelen eller Scada. Givare som kopplas in mot PLC vid nyinstallation, tillbyggnad eller reparation skall ej ha lägre noggrannhet än ±1 C. Givare för temperatur Givare för kontinuerlig verkan skall vara typ PT100 eller PT1000. Om representativa värden inte kan mätas av på grund av till exempel luftskiktning, skall medelvärdesgivare med fler mätpunkter utföras. Givare för temperatur, rörmonterade, stegvisa elektriska Anliggningsgivare skall ej användas för frysvaktfunktion eller andra kritiska funktioner utan att fastighetsägaren gett ett skriftligt godkännande. Frysvaktsfunktion skall byggas mjukvarumässigt. Kvittering av frysvakt skall kunna göras även utan en fungerande operatörspanel. Lämpligtvis med hjälp av en manöveromkopplare eller av driften föreslagen funktion. Givare för temperatur utomhusmonterade För varje huskropp skall en utegivare finnas, vid nyinstallation skall värdet från denna vid behov kommuniceras ut i fastigheten via KNX eller BACnet.

18 18(50) UBC.12 UBC.32 UBD.12 UBK.121 UBD.22 UBK.221 UDK Givare för tryck, kanalmonterade, kontinuerliga elektriska Givare skall vara försedd med display. Givare för tryck, rörmonterade, kontinuerliga elektriska Givare skall vara försedd med ventilkoppel med manometer som möjliggör kalibrering utan att koppla ut givaren. Givare för fukt, kanalmonterade, kontinuerliga elektriska Givare skall mäta relativ fuktighet. Givare för koncentration, kanalmonterade, kontinuerliga elektriska rökdetektorer med servicelarm Givare försedd med skydd för hög lufthastighet samt optisk indikering av utlöst rökdetektor och servicelarm. Givaren ska vara försedd med inbyggd fläkt som säkerställer gasgenomflöde till detektor. Erforderliga montagedetaljer skall ingå. Ansluts till förstärkare enligt UDK.711. Givare för fukt, rumsmonterade, kontinuerliga elektriska Givare skall mäta relativ fuktighet. Givare för koncentration, rumsmonterade, kontinuerliga elektriska rökdetektorer med servicelarm Givare försedd med optisk indikering av utlöst rökdetektor och servicelarm. Erforderliga montagedetaljer skall ingå. Ansluts till förstärkare enligt UDK.711. MÄTSTYRDON FÖR KONCENTRATION UDK.711 Mätstyrdon för koncentration, skenmonterade, med stegvisa elektriska signaler, förstärkare till rökdetektor Förstärkare skall kunna användas för att ansluta fler rökdetektorer än en till varje förstärkare. Förstärkare för rökdetektor med servicelarm anpassas till vald rökdetektor enligt UBK.121 eller UBK.221. Försedd med separat växlingsrelä för larm och servicelarm. Larm skall återställas manuellt på förstärkaren.

19 19(50) UE UEB UEC UF Ställdon Ställdon för kontinuerlig verkan skall vara anpassad till standardsignal 4-20mA eller 0-10V. Ställdon för spjäll Samtliga montage- och kopplingsdetaljer skall ingå Montering skall utföras så att brandisolerklass inte försämras. Spjällkraft skall dimensioneras enligt leverantör av spjäll, dock ej under 5 Nm/m2 spjällarea. Ställdon för ventil Ställdon skall vara försett med montagesats för anpassning till aktuell ventil. Ställdon för ventil ska ha linjär rörelse samt kunna handmanövreras utan att frånkoppla spänningsmatning. Styr och logikenheter Beskrivning behandlar datoriserade styr och övervakningsanläggningars utförande inom Landstinget i Uppsala läns byggnader. Beskrivning behandlar också hur system på processnivå skall anslutas till det befintliga överordnade systemet. 8 Styr- och övervakningssystem Eldata Motor- och märkeffekt större än 7,5 kw som inte strömförsörjs över frekvensomformare skall vara försedda med mjukstartare. Ledningsnät för styr- och övervakningssystem Kablar för styrning och övervakning skall förläggas skilda från kablar för strömbelastade ledningar såsom huvud- och gruppledningar. Ledningsnätet skall utföras som TN-S-system. För inkommande matningar skall dokument Teknisk anvinsning 6 EL- OCH TELESYSTEM. Som hittas på

20 20(50) SFE UFB Datorprogramvaror Samtliga programvaror licensierade och fungerande för programmering av PLC och operatörspanel skall medfölja vid installation. Styr- och logikenheter i programmerbara system Enheternas funktion, verkningssätt samt principiell placering framgår av objektsanpassad beskrivning. Scadasystem Samtliga system som installeras skall anslutas mot ett Scadasystem beskrivet i Scadasystem. UFB.1 Datorenheter i programmerbara styrsystem PLC PLC skall i grundutförande innehålla: Datordel med minne, både fast och programmerbart. Kommunikationsdel. Kraftförsörjningsdel. Anslutning för kommunikationsnätverk Ethernet. Datordelen skall vara försedd med: Klockfunktion med kalendertid. Batteribackup för applikationsprogram och klockfunktion för drift utan yttre spänningsförsörjning i minst 100 timmar. Batterier skall vara utbytbara utan lödning. Låg batterispänning skall utlösa larm. Kraftförsörjningsenhet skall vara försedd med lysdioder för funktionskontroll. Systemet -/en ska fungera utan kontakt med överordnade system. Kritiska funktioner, ventilation, larminsamling från känslig och eller kritisk verksamhet får under inga omständigheter styras via och eller med hjälp av remote I/O n där kommunikation löper genom LULnet. Sådana funktioner skall alltid vara direkt kontrollerade av en PLC.

21 21(50) Program Applikationsprogrammen ska vara uppbyggda på ett enhetligt sätt och utförligt kommenterade. Programmering skall ske i mjukvara som visuellt liknar FBD, SFC enligt IEC eller CFC. Detta om inte annat skriftligen har angetts av fastighetsägaren eller teknikansvarig för styr och övervakningssystem. Nedanstående skall av fastighetsägaren kunna göras med hjälp av integratören bifogad programvara: Läsa PLC-program. Editera PLC-program. Stoppa och eller starta PLC. Namn på taggar skall vara genererade på så sätt att krav enligt Beteckningssystem uppfylls, avvikelser från detta bör undvikas. Taggar som inte behövs och eller används i det vid slutbesiktningen aktuella programmet ifråga skall städas bort. Exempel på hur tag -/symbol kan se ut i PLC: 1139_LB01_GT01_MV De olika systemens applikationsprogram skall verka i respektive PLC. Värden i tabeller samt alla in- och utgångar, även forcering av "TILL-"/"FRÅN"-lägen, ska kunna förändras i PLC. Standardiserade tabeller skall finnas för definition av: Börvärden. Regulatorer. Parametrar för P, I, min -/max begränsningar och liknande. Kurvor med 4 st. brytpunkter och där kurvan planar ut i övre och nedre del. Tidkanaler enligt "Tidsstyrningsprogram och tidkanaler". Överföring av värden eller status mellan PLC er. Tagglista för larm och eller information som skall till överordnat styrsystem. Filtreringsgrad för analoga ingångar bör kunna ändras på PLC-nivå. Skalning utav råvärden och kalibreringsfunktion av givare skall också finnas i programmet. Beräknade och på andra sätt förskjutna börvärden skall utgöra egna variabler.

22 22(50) Tidsstyrningsprogram och tidkanaler Normalt skall aggregatet gå i automatisk drift och styras via inställningar av den interna tidkanalen, närvarogivare -/indikering, närvaroindikering från annat system, startvillkor från överordnat system, en kombination utav av de uppräknade alternativen och eller annan funktion överenskommen med fastighetsägaren. Tidstyrningen skall automatiskt kunna hantera skottår samt övergången mellan sommar till vintertid och vice versa, möjlighet att blockera denna funktion skall också finnas. Upp till åtta tidkanaler skall kunna hanteras, men för verksamhet där drifttiderna är detsamma varje dag (måndag till söndag) räcker det med en tidkanal för styrning av anläggningen. Tidstyrningen skall innehålla ett årsur med upp till åtta tidkanaler, där följande skall anges, Kanal, Vilken av de maximalt åtta kanalerna som skall användas. Funktion, drift eller odrift. År, från och med vilket år som funktionen avser. Månad, från och med vilken månad som funktionen avser. Datum, från och med vilken dag som funktionen avser. TT:MM, från och med vilket klockslag som funktionen avser. År, till och med vilket år som funktionen avser. Månad, till och med vilken månad som funktionen avser. Datum, till och med vilken dag som funktionen avser. TT:MM, till och med vilket klockslag som funktionen avser. Tidkanaler för motionering skall finnas för pumpar, ventiler, och roterande värmeväxlare där följande skall kunna anges, Motionstid, hur lång tid som enheten skall motioneras vid varje intervall. Intervall, hur ofta som enheten skall motioneras, intervallet anges med timmar i heltal, exempelvis 24h för ett återkommande intervall per 24h. Växling av parpumpsfunktion utförs med separat tidskanal i de fall det är aktuellt, den skall bestå av en tidkanal med liknande upplägg enligt punktering för tidstyrning ovan.

23 23(50) SÄKERHETSFUNKTIONER PLC, operatörspanel eller motsvarande får under inga som helst omständigheter programmeras på distans via LULnet, eller någon annan uppkoppling. Portar Samtliga portar på PLC, operatörspanel eller motsvarande som inte behövs för programmering eller HMI skall stängas av integratören vid driftsättning. Om detta inte är tillämpbart skall entreprenören vid besiktning överlämna protokoll för vilka portar i respektive enhet som ej är stängda. Endast de portar som behövs för att lokalt på plats programmera och eller kommunicera mot Citect och eller annat scadasystem eller HMI får vara öppna för inkommande trafik i respektive enhet. De portar som lämnas öppna i respektive enhet skall redovisas i samma protokoll. Funktion vid spänningsbortfall Återstart efter spänningsavbrott skall ske automatiskt till full funktion av datorprogram inom 300 sek, efter det att spänningen återkommit. Vid kommunikationsavbrott med överordnat system (eller driftavbrott) skall larm lagras i PLC tills dess kommunikation återupprättats (eller systemet återstartat). Övervakning av PLC-funktion Watchdogfunktion enligt IEC punkt 5.8, eller annan dokumenterat jämförbar funktion skall finnas i PLC n för att kunna hantera extraordinära händelser. Vid fel på PLC-funktion skall larm enligt IEC punkt 5.8, eller annan dokumenterat jämförbar funktion genereras lokalt och i överordnat system. Övervakning av överföring Vid fel på kommunikation skall larm genereras lokalt och i överordnat system. Jordning PLC n skall vara ansluten till jord enligt leverantörens beskrivning. Apparatur, I/O-kort eller annan kringutrustning som delar samma krets skall vara kopplade så att en flytande nolla ej kan uppstå. Nätaggregatet bör jordas och eller på annat sätt anslutas för att minimera riskerna med flytande nolla. Skulle nätaggregatet vara dubbeljordat gäller instruktioner enligt systemförvaltare för El.

24 24(50) Strömförsörjning Inkoppling av strömförsörjningsenhet -/er skall i första hand följa leverantörens instruktioner. Larm skall ges vid underspänning. Vid bortfall av nätspänning skall gångreserv på realtidsklockor träda i funktion. Samtliga system skall ha automatisk återstart vid återkommande nätspänning efter bortfall. Driftlarm- och driftpresentationssystem Driftlarmsystemet skall utföras för tre larmprioriteter i fallande prioritetsordning A, B och C. Uppdelning, fel som skall indikeras, förreglingar, styrfunktioner och liknande framgår av beskrivning och driftkort. SFD Datakommunikationsenheter SWITCH Switch för DIN-montage i apparatskåp tillhandahålls av MSI efter beställning av projektledaren. Då switchen kräver konfiguration skall den beställas fyra veckor före samordnad provning. Det är inte tillåtet att koppla in nätverksutrustning i någon form som inte erhållits av beställare om kommunikation skall ske mot LULnet. Portserver får inte användas för att ansluta produkter till LULnet.

25 25(50) UFB.4 Kommunikationsenheter i datorenhet Kommunikationsenheter i PLC eller DUC skall kunna kommunicera via följande fältbussar beroende på vilken funktion enheten i fråga skall ha. BACnet -/IP. Modbus M-Bus Om något av ovanstående bussystem inte är tillämpligt skall Teknikansvarig för styr och övervakningssystem skriftligt informeras om detta, samt lämna skriftligt godkännande till integratören för avsteg ifrån ovanstående. Samordningsvinster är önskvärda, håller andra discipliner på med projekt i samma fastighet och eller system önskas samordning med fältbussarna. Kommunikationsdel skall vara anpassad för kommunikation enligt 10 Base T eller 100 Base TX. Kommunikationshastighet skall kunna låsas. Anslutningssida för kommunikationsnätverk -/slinga skall vara galvaniskt isolerad mot datordelen. Kommunikationsdelen skall vara försedd med lysdioder för funktionskontroll. Fysiskt gränssnitt mot LULnet är nätverksanslutning vid apparatskåp. Modularuttag installeras av MSI efter beställning. Beställning av anslutning samt IP-adress skall ske minst fyra veckor innan planerad drifttagning av apparatskåp, enligt Projekteringsanvisning.

26 26(50) UFB.5 In- och utenheter för datorenheter Vid varje enskilt projekt där om- till- eller nybyggnation är aktuell skall berörda systemförvaltare hos LSU tillfrågas om anläggningen som styrfunktionen betjänar och eller skall betjäna är utav sådan art att krav för kritisk funktion skall säkerställas eller ej. Utlåtandet från berörd -/a systemförvaltare skall dokumenteras skriftligt och sedan även arbetas in i bygghandlingen för projektet ifråga.

27 27(50) UFB.51 Enheter med digitala ingångar Som lägst gäller följande krav där funktionaliteten är kritisk för den verksamhet som bedrivs i de lokaler som betjänas av styranläggningen i fråga. Till digitala ingångar skall potentialfria kontakter kunna anslutas, med fullgod kontakt vid en ström på 5 ma, 24 V. Varje ingång skall vara försedd med lysdiod för indikering av insignal. Ingång som ska kunna användas för pulsräkning ska läsas av med en sådan hastighet att en pulsfrekvens av max 20 Hz och minsta pulsvaraktighet av 20 ms med säkerhet kan detekteras. Min 10 % reservkapacitet skall utföras. För digitala ingångar skall finnas uppgifter om: Slutande eller brytande kontakter. Larm- eller driftindikering. Tidsfördröjning och larmprioritet. Följande gäller som krav där funktionaliteten ej är kritisk för den verksamhet som bedrivs i de lokaler som betjänas av styranläggningen i fråga. Anslutning mot potentialfria kontakter skall vid behov kunna göras. Systemet skall kunna detektera när en slutning uppstår. Varje ingång skall gå att läsa av i enhetens HMI eller annan liknande funktion. Min 10 % reservkapacitet skall utföras. För digitala ingångar skall finnas uppgifter om: Externa larm skall kunna vara slutande eller brytande. Larm- eller driftindikering i klartext via HMI. Tidsfördröjning och larmprioritet skall vara valbart i HMI.

28 28(50) UFB.53 Enheter med digitala utgångar Som lägst gäller följande krav där funktionaliteten är kritisk för den verksamhet som bedrivs i de lokaler som betjänas av styranläggningen i fråga. Utgång skall vara utförd för manövrering av växelspänning 0-24 V, max 1A transient last, 200 ma kontinuerlig last. Utgång skall vara galvaniskt isolerad från datordelens elektronik. Varje utgång skall vara försedd med lysdiod för indikering av datordelens order. Vid anläggningar där behov av handstyrning finns skall möjlighet till manuell styrning TILL-FRÅN-AUT finnas. Min 10 % reservkapacitet skall utföras. Följande gäller som krav där funktionaliteten ej är kritisk för den verksamhet som bedrivs i de lokaler som betjänas av styranläggningen i fråga. Utgång skall vara utförd för manövrering av växelspänning 0 250V och 12A AC1 eller 5A AC3. Utgång skall vara galvaniskt isolerad från datordelens elektronik. Varje utgång skall gå att läsa av i enhetens HMI eller annan liknande funktion. Min 10 % reservkapacitet skall utföras.

29 29(50) UFB.52 Enheter med analoga ingångar Som lägst gäller följande krav där funktionaliteten är kritisk för den verksamhet som bedrivs i de lokaler som betjänas av styranläggningen i fråga. Analoga ingångar skall vara anpassade till ingångssignal av standardtyp enligt följande: Mätgivare Pt 100, Pt 1000 Mätvärdesomvandlare 4 20 ma och 0 10 V Anslutna givare skall kunna matas valfritt internt eller externt. Mätfelet får ej överstiga 0,2 % av mätområdet. Avläsningsintervallet skall anpassas till ansluten givares användningsområde. Ingångarna skall även kunna användas för lägesavkänning av potentialfria kontakter. Min 10 % reservkapacitet skall utföras. För analoga ingångar skall finnas uppgifter om: Insignal (givartyp) med skalning till SI-enheter. Larmgränser med tidsfördröjning och larmprioritet. Följande gäller som krav där funktionaliteten ej är kritisk för den verksamhet som bedrivs i de lokaler som betjänas av styranläggningen i fråga. Analoga ingångar skall vara anpassade till ingångssignal av standardtyp enligt följande: Mätgivare Pt 100, Pt 1000, eller digitala givare med motsvarande funktion. Mätvärdesomvandlare 0 10 V. Anslutna givare skall matas internt, externt eller via fältbusskabel, där sådan finns. Mätfelet får ej överstiga 0,2 % av mätområdet. Avläsningsintervallet skall anpassas till ansluten givares användningsområde. Ingångarna skall även kunna användas för lägesavkänning av potentialfria kontakter. Min 10 % reservkapacitet skall utföras. För analoga ingångar skall finnas uppgifter om: Insignal (givartyp) med skalning till SI-enheter. Tidsfördröjning och larmprioritet skall vara valbart i HMI.

30 30(50) UFB.54 Enheter med analoga utgångar Som lägst gäller följande krav där funktionaliteten är kritisk för den verksamhet som bedrivs i de lokaler som betjänas av styranläggningen i fråga. Utgången skall lämna en signal 0-10 V max belastningsbar 1 Mohm alt ma. Varje utgång skall ha möjlighet till manuell styrning AUT-MAN. I läge MAN skall utgångssignalens storlek manuellt kunna ställas in från operatörspanel. Min 10 % reservkapacitet skall utföras. Följande gäller som krav där funktionaliteten ej är kritisk för den verksamhet som bedrivs i de lokaler som betjänas av styranläggningen i fråga. Utgången skall lämna en signal 0-10 V max belastningsbar 1 Mohm alt ma. Varje utgång skall ha möjlighet till manuell styrning AUT-MAN via enhetens HMI. I läge MAN skall utgångssignalens storlek manuellt kunna ställas in från enhetens HMI. Min 10 % reservkapacitet skall utföras.

31 31(50) SGD Displayer Displayer -/operatörspaneler skall vara monterad i apparatskåpets dörr. Enheten skall läsa och skriva variabler i PLC (inom samma apparatskåp). Panel skall vara utförd enligt följande: Systemet skall automatiskt skapa popup-fönster med manöverknappar, inställningsvärden, mätvärden, börvärdeskurvor, framledningskurvor larmsymboler och därtill tillkommande objekt utefter vad som finns i databasen. Yttermåtten på panelen skall vara 410mm * 286mm (bredd, höjd). Panelens aktiva yta skall vara 331,2mm * 207mm (bredd, höjd). Realtidsklocka skall finnas. Drivspänning skall vara 24VDC. TFT-LCD display med 1280*800 pixlars upplösning. Bakgrundsbelyst via LED. Skall klara temperaturer mellan +-0 C till +50 C. Inmatningsmöjligheter och navigeringsmöjligheter i bilder direkt i panel utan att behöva ansluta extern utrustning såsom tangentbord eller datormus. Lysdioder LED med programmerbar funktion för driftindikering och eller larm. Lokal larmhantering. Lokal trendhantering. Lösenord med behörighet i minst fem nivåer. Kapsling min IP65 för front av panel, för övriga delar av panel gäller IP20. Skall klara av att fungera i en relativ fuktighet på 85 %. Anslutning till Ethernet enligt Standard 10BaseT eller 100BaseTX (och kommunikation enligt protokoll ingående i TCP/IP). Kalibrera givare, ändra filtreringstider för givare enligt funktion i PLC-program vid påkommet behov. Framledningskurvor och eller motsvarande skall ha drag and drop funktion direkt i panelen. Ändra filtreringstider för givare i utsatta positioner. Där enhetsaggregat installeras och används skall panel med specifikation enligt ovan användas och endast ansluta till aggregatets integrerade gränssnitt. Möjliga funktioner i panelens mjukvara och eller liknande enligt ovan skall ej användas för denna applikation.

32 32(50) Fastighetsägaren skall kunna gå in och göra ändringar och eller tillägg i programmet, och eller funktioner, produkter eller andra till operatörspanelen relaterade programvaror. Behörighetsklass Varje kommando tilldelas behörighetskategori enligt följande: Endast avläsning av värden och manöver av serviceomkopplare. Kommandon enligt kategori 1 samt inställning av börvärden och tidkanaler. Samtliga kommandon. Vid betjäning av systemet lokalt skall behörighetsklasser och kodnycklar säkerställa att otillbörligt intrång minimeras. För behörighet kategori två, respektive tre måste lösen om minst 6 tecken användas. Lösenord får ej konstrueras i likhet med följande exempel, 1111, samma siffra i följd, oavsett vilken siffra. 1234, en sammanhängande nummerserie. 5645, 2580, 1739, eller andra liknande sammansättningar av siffror. Lösenord skall ej visas på display i klartext och skall även kommuniceras mellan PLC och panel i krypterad form, eller på ett sådant sätt av avlyssning med för ändamålet avsett program avsevärt försvåras. Inloggning skall enbart ge tillgång till den enhet där inloggning skett, möjligheter att från en panel slussas vidare till andra bör undvikas. Automatisk utloggning skall ske efter inställbar tid, dock maximalt 15 minuter, från det senaste kommandot. Funktion för manuell utloggning skall finnas. Portar som panelen inte använder skall hanteras enligt punkten Portar.

33 33(50) Kommandon/presentation Avläsning av värden, driftstatus, larmstatus samt inställning av börvärden, regulatorparametrar, gränser, fördröjningar, drifttider tidkanaler, samt energivärden (kalibrering) skall kunna utföras via operatörspanel. Bildbakgrund skall vara ljusgrå. Utförande och färgval skall vara enligt följande: Media Färg U Blå Uteluft obehandlad T Röd Tilluft behandlad F Gul Frånluft A Mörkröd Avluft Å Lila Återluft VP Lila Värmevatten Primär VS Magenta Bärmevatten sekundär VÅ Lila Värmeåtervinning KB Turkos Köldbärare oväxlad fjärrkyla KB Blå Köldbärare KM Grön Kylmedel VV Röd Varmvatten VVC Röd Varmvattencirkulation KV Grön Kallvatten Se Exempel mallar.

34 34(50) Driftstatus Driftstatus presenteras med symbol enligt följande: Status Symbol Drift Grön För pump/fläktsymbol endast trekant Ej drift Vit - - Utlöst driftlarm Röd - - Manuell Symbol blinkar. Variabler Bör- och ärvärden skall presenteras i bild. Läsvärden skall presenteras med färg (Blå) R:0 G:0 B:255. Inställningsvärden skall presenteras med färg (Lila) R:128 G: 0 samt B 128. Utsignaler skall visas med % korrigerat för signalens område. Bild skall vara försedd med menyfält längst ned på bild vilka funktionsmässigt skall vara kopplade till funktionsknapp rakt nedanför, alternativt att det går via touchskärm trycka direkt på alternativ.. Samtliga bilder skall vara försedd med följande alternativa val (från vänster): LOGGA IN Val längst till vänster skall användas för in- och utloggning. MENY Val nummer två skall ge åtkomst till övergripande meny. MENY skall utvisa knappar med samtliga system uppdelade på systemtyp. Se exempel i bilaga A. Genom att med hjälp av piltangenter och returntangent klicka på respektive system öppnas respektive flödesbild för aktuellt system. Alternativt klicka på respektive knapp om touch panel används. Flödesbild för respektive system utformas upprättad med layout och färgval överensstämmande med driftkort och överordnat system. Bild skall redovisa mätvärden, börvärden, styrsignaler, driftindikeringar, manuell manöver samt larm. Fasta börvärden skall kunna ändras direkt i bild. Dessa värden redovisas med upphöjd ram. Flödesbild skall vara försedd med följande alternativa val (från vänster efter de ovan nämnda: LOGGA IN och MENY):

35 35(50) INSTÄLLN. Öppnar bild för inställning av samtliga parametrar. Inställda börvärden skall presenteras tillsammans med respektive ärvärde. MANÖVER Öppnar bild med val av manöver. MANÖVER AV FLÄKT Respektive digitalutgång presenteras med betjänat objekt, status samt möjlighet till forcering Auto - 0 Till. Respektive analog utgång presenteras med betjänat objekt, status samt möjlighet till forcering Auto 0 Man. I läge Man skall utgången kunna ställas in till värde %. Startvärde vid övergång till läge Man skall vara lika som aktuellt värde. MANÖVER AV VENTIL Lika manöver av fläkt. MANÖVER AV PUMP Lika manöver av fläkt. FREKVENSOMF. I förekommande fall vid bussanslutna omformare. Öppnar bild för omformare Kommunicerande signaler presenteras TIDKANAL. I förekommande fall Öppnar bild för tidkanal. Tidsinställningar presenteras tillsammans med tidkanals status samt möjlighet till forcering Auto Man samt Till Från; MÅ - SÖ HELGAFTON HELGDAG SPECIALDAGAR SPECIALPERIOD Som undermeny. Via knapp i nederkant Öppnar inställning av specialdagar Specialdagsinställningar med tider och datum presenteras tillsammans med tidkanals status samt möjlighet till forcering Auto Man samt Till Från.

36 36(50) LARMHANTERING Summalarm för apparatskåp presenteras med röd lysdiod i överkant med fast text för respektive kategori A-LARM och B-LARM. Åtkomst till larmlista skall ske via särskild knapp. Larm presenteras i display med datum, tidpunkt, larmpunktens beteckning samt förtydligande hjälptext i omvänd kronologisk ordning med senaste larmet överst. Larmsida skall vara utförd likvärdigt med bilaga A OPERATÖRSPANEL MALLAR EXEMPEL samt enligt nedan. Larmlista skall visa på grå bakgrund enligt följande: Larmprioritet Status Redovisning. A-larm Utlöst Svart text, röd bakgrund. A-larm Kvitterat Lokalt Röd text, grå bakgrund. A-larm Återgått ej kvitterat Svart text, grå bakgrund Återkommande okvitterade larm A-larm Återgått kvitterat Redovisa ej. B-larm Utlöst Svart text, gul bakgrund. B-larm Kvitterat Lokalt Gul text, grå bakgrund. B-larm Återgått ej kvitterat Svart text, grå bakgrund Återkommande okvitterade larm redovisas en gång med antalet lsom siffra. B-larm Återgått kvitterat Redovisa ej. Med kvittering avses, i detta fall, lokal kvittering/återställning. Larm redovisas endast en gång i lista med antalet förekomster sedan förra lokala kvitteringen som siffra. Återställning av berörd larmpunkt sker genom lokal kvittering av larm på larmbild. Frysskydd skall endast kunna återställas lokalt. Mjukvarularm typ låg-, hög- och avvikelselarm skall återställas automatiskt när larmvillkor inte längre föreligger. Detta gäller ej frysskydd. Verksamhetslarmer från kylar och frysar skall återställas automatiskt när larmvillkor inte längre föreligger. Larm från hissar skall återställas automatiskt när larmvillkor inte längre föreligger.

37 37(50) Den första och andra lysdioden till vänster ovan display används för presentation av summalarm A och B samt märks A-larm repektive B-larm. Om lysdioder ej finns måste detta säkras upp på annat sätt. Beträffande larmindikering för respektive apparater se driftindikering Tidsfördröjning skall kunna utföras individuellt för varje larm. Larm skall kunna genereras i följande fall: Via slutande och brytande potentialfria kontaktfunktioner. Vid gränsvärdesövervakning på analoga signaler, hög- och låglarm. Vid särskild gränsvärdesövervakning på analoga signaler, från givare, för givarfel. Via mjukvarubyggda larmer. Vid fel på PLC eller kommunikation. Summalarm utlöst automatsäkring (1 st larm/apparatskåp). Summalarm fasbrott/nollspänning (1 st larm/apparatskåp). Systemomkopplare i avställt läge. Följdlarm skall undertryckas. Exempelvis skall utlöst fasbrottsrelä undertrycka samtliga andra larm. Tidsstämplade larm För vissa larm gäller att dessa skall tidsstämplas lokalt. Exempelvis gäller detta A-Larm EL samt brytarindikeringar. Vilka larm det gäller framgår av driftsbeskrivning. Definition Larm "Konfliktlarm" innebär konflikt mellan från PLC utställd order och erhållet driftsvar. Exempel: Utställd manöver till fläkt men inget svar enligt villkor för driftindikering från tryckgivare = Konfliktlarm.

38 38(50) Citect och eller andra Scadasystem Se Scadasystem. MÄTVÄRDESREGISTRERING, LOGGNING Mätvärdesloggning Mätvärden skall loggas och lagras i överordnat system enligt inställt intervall i detta. Mediamätning Värdena från respektive mätare skall kommuniceras via en för ändamålet avsedd fältbuss till PLC som hanterar all mätdata på föreskrivet sätt och sedan skickar informationen direkt vidare till ett för ändamålet anpassat system. Energi värme skall lagras enligt följande: Energimängd kwh. Vattenvolym m3. Fjärrkyla: Energimängd kwh. Vattenvolym m3. Energiåtgång el skall lagras enligt följande: Energimängd kwh. Energimängd MWh. Tappvattenåtgång -/kallvattenåtgång skall lagras enligt följande: Vattenvolym m3. UFF UFF.41 SIGNALOMVANDLARE, LOGIKENHETER, BÖRVÄRDESOMSTÄLLARE M M Börvärdesomställare med analog inställning Börvärdesomställare med vridbar ratt för förskjutning av inställt frånlufts -/rumsbörvärde. Den skall vara utförd för anslutning till analog ingång i PLC. Omställaren skall vara begränsad mellan +3 och -3 steg utifrån inställt börvärde, dock ej med steg större än en hel grad per steg. Indikering om funktion skall ske genom att [+] anger höjt börvärde och [-] anger sänkt. Alternativt kan röd linje som blir bredare och blå linje som blir smalare vid ökat börvärde användas. Eventuella skalstreck och siffror skall inte synas.