Styr- och övervakningssystem

Transkript

1 Handläggare Robert Hansson Sida 1 av 78 Styr- och övervakningssystem 2 Tekniska krav.docx

2 Handläggare Robert Hansson Sida 2 av 78 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT REVISIONSHISTORIK S APPARATER, UTRUSTNING, KABLAR M M I EL- OCH TELESYSTEM SBD.2 KABELSTEGAR SBD.213 LÄTTA KABELSTEGAR SBJ.112 KABELGENOMFÖRING I YTTERVÄGG ELLER YTTERTAK SBJ.15 BRANDAVSKILJANDE KABELGENOMFÖRING I VÄGG ELLER BJÄLKLAG SC EL- OCH TELEKABLAR M M SCC INSTALLATIONSKABLAR SCF TELE OCH DATAKABLAR SDB.1 ELEKTRISKA FÖRBINDNINGAR SDC.3 KOPPLINGSPLINTAR SEB RELÄER OCH RELÄSKYDD SEB.1 RELÄER SEB.141 STRÖMRELÄER SEF.2 ELMÄTARE SJC.42 SPÄNNINGSTRANSFORMATOR SJF.41 FREKVENSOMRIKTARE FÖR MOTORDRIFT SKB KOPPLINGSUTRUSTNINGAR SKB.42 LÅDKAPSLADE KOPPLINGSUTRUSTNINGAR FÖR LÅGSPÄNNING SKB.51 APPARATSKÅP Dörr (lucka) till apparatutrymme Innehåll Apparatskåpets högra del(ar) skall innehålla: På högra delens dörr utsida skall finnas installerat: Manöversystem Strömförsörjning Indikering Plintnummer i apparatskåp Ledningsfärger i apparatskåp (inre förbindningar) Leverans SKF.6 KONTAKTORER SKF.72 SÄKERHETSBRYTARE FÖR HÖGST 1 KV SL APPARATER OCH UTRUSTNING FÖR MANÖVRERING OCH AUTOMATISK STYRNING I ELSYSTEM SLD MANÖVERKOPPLARE, GRÄNSLÄGESBRYTARE M M SLD.11 MANÖVERTRYCKKNAPPAR

3 Handläggare Robert Hansson Sida 3 av 78 SLD.3 MANÖVEROMKOPPLARE SM UTTAG I ELKRAFTSSYSTEM SMB.1 VÄGGUTTAG SN LJUSARMATURER, LJUSKÄLLOR M.M U APPARATER FÖR STYRNING OCH ÖVERVAKNING UB GIVARE UBB GIVARE FÖR TEMPERATUR UBB.31 GIVARE FÖR TEMPERATUR, RÖRMONTERADE, STEGVISA ELEKTRISKA UBB.4 GIVARE FÖR TEMPERATUR UTOMHUSMONTERADE UBC.12 GIVARE FÖR TRYCK, KANALMONTERADE, KONTINUERLIGA ELEKTRISKA UBD.12 GIVARE FÖR FUKT, KANALMONTERADE, KONTINUERLIGA ELEKTRISKA UBK.121 GIVARE FÖR KONCENTRATION, KANALMONTERADE, KONTINUERLIGA ELEKTRISKA RÖKDETEKTORER MED SERVICELARM UBD.22 GIVARE FÖR FUKT, RUMSMONTERADE, KONTINUERLIGA ELEKTRISKA UBK.221 GIVARE FÖR KONCENTRATION, RUMSMONTERADE, KONTINUERLIGA ELEKTRISKA RÖKDETEKTORER MED SERVICELARM UBK.224 GIVARE FÖR KONCENTRATION, RUMSMONTERADE, KONTINUERLIGA ELEKTRISKA KOLDIOXIDGIVARE UBE.12 GIVARE FÖR FLÖDE, KANALMONTERADE, KONTINUERLIGA ELEKTRISKA UDK MÄTSTYRDON FÖR KONCENTRATION UDK.711 MÄTSTYRDON FÖR KONCENTRATION, SKENMONTERADE, MED STEGVISA ELEKTRISKA SIGNALER, FÖRSTÄRKARE TILL RÖKDETEKTOR UE STÄLLDON UEB STÄLLDON FÖR SPJÄLL UEC STÄLLDON FÖR VENTIL UFB STYR- OCH LOGIKENHETER I PROGRAMMERBARA SYSTEM STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM REDUNDANS I LUL-NET ELDATA LEDNINGSNÄT FÖR STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM SFD DATAKOMMUNIKATIONSENHETER SFE DATORPROGRAMVAROR UFB.1 DATORENHETER I PROGRAMMERBARA STYRSYSTEM DISTRIBUERADE I/O PROGRAM TIDSSTYRNINGSPROGRAM OCH TIDKANALER SÄKERHETSFUNKTIONER

4 Handläggare Robert Hansson Sida 4 av 78 Portar Funktion vid spänningsbortfall Övervakning av PLC-funktion Övervakning av överföring Jordning Strömförsörjning Driftlarm- och driftpresentationssystem UFB.4 KOMMUNIKATIONSENHETER I DATORENHET UFB.5 IN- OCH UTENHETER FÖR DATORENHETER UFB.51 ENHETER MED DIGITALA INGÅNGAR UFB.53 ENHETER MED DIGITALA UTGÅNGAR UFB.52 ENHETER MED ANALOGA INGÅNGAR UFB.54 ENHETER MED ANALOGA UTGÅNGAR UFB.81 BETJÄNINGSENHETER OPERATÖRSPANELER GENERELLA KRAV Behörighetsklass KVALIFIERARE FÖR TAGGAR I PLC FÖR KOPPLING MOT OPERATÖRSPANEL OCH SCADA Mätvärde Inställningsvärden Börvärdeskurva Regulatorer Beräknat Indikeringar Brandindikeringar Drifttid Manöver Larm Brandlarm Övriga Frekvensomformare (bussansluten till PLC) Datum och tid Tidkanaler Kalender ENHETSAGGREGAT PANEL FÖR VÅRDRUM TEXTPANEL LARMHANTERING Tidsstämplade larm Definition Citect och eller andra Scadasystem MÄTVÄRDESREGISTRERING, LOGGNING MÄTVÄRDESLOGGNING

5 Handläggare Robert Hansson Sida 5 av 78 Mediamätning UFF SIGNALOMVANDLARE, LOGIKENHETER, BÖRVÄRDESOMSTÄLLARE M M UFF.41 BÖRVÄRDESOMSTÄLLARE MED ANALOG INSTÄLLNING UG MÄTARE UGA MÄTARE MED SAMMANSATT FUNKTION YTB.1 MÄRKNING AV INSTALLATIONER UTFÖRANDE LÖPNUMMER KOMPONENTBETECKNINGAR PLACERING MONTERING MÄRKNING VID DISTRIBUTIONSCENTRALER MÄRKNING AV ELLEDNINGAR YTB.16 MÄRKNING AV EL- OCH TELEINSTALLATIONER YTB.1632 *MÄRKNING AV LEDNINGSSYSTEM I ELKRAFTSINSTALLATIONER YTB *MÄRKNING AV HUVUDLEDNINGAR YTB *MÄRKNING AV GRUPPLEDNINGAR YTB *MÄRKNING AV HJÄLPSTRÖMKRETSAR YTB.16315MÄRKNING AV APPARATSKÅP Märkning av apparater i apparatskåp YTB.18 MÄRKNING AV STYR- OCH ÖVERVAKNINGSINSTALLATIONER Märkband Skyltar och märkbrickor Märkning av elutrustningar och elförbindningar m m Märkning av styr- och övervakningsenheter YTB.28 SKYLTNING FÖR STYR- OCH ÖVERVAKNINGSINSTALLATIONER B FÖRARBETEN, HJÄLPARBETEN, SANERINGSARBETEN, FLYTTNING, DEMONTERING, RIVNING, RÖJNING M M 6160 BE FLYTTNING, DEMONTERING OCH RIVNING BEC DEMONTERING BEC.8 DEMONTERING AV STYR- OCH ÖVERVAKNINGSFUNKTIONER BEC.811 DEMONTERING AV STYR- OCH ÖVERVAKNINGSINSTALLATIONER FÖR UPPLÄGGNING I UPPLAG 6261 BED RIVNING BED.8 RIVNING AV STYR- OCH ÖVERVAKNINGSINSTALLATIONER BED.81 RIVNING AV STYR- OCH ÖVERVAKNINGSINSTALLATIONER FÖR MATERIALUTVINNING BED.82 RIVNING AV STYR- OCH ÖVERVAKNINGSINSTALLATIONER FÖR ENERGIUTVINNING BED.83 RIVNING AV STYR- OCH ÖVERVAKNINGSINSTALLATIONER FÖR DEPONERING

6 Handläggare Robert Hansson Sida 6 av 78 YTC KONTROLL OCH INJUSTERING AV INSTALLATIONSSYSTEM YTC.1 KONTROLL AV INSTALLATIONSSYSTEM YTC.18 KONTROLL AV STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM SAMORDNAD FUNKTIONSPROVNING SAMORDNAD PROVNING AV VARIABLER FRÅN OCH TILL ÖVERORDNAT SYSTEM PROVNING AV VARIABLER FRÅN OCH TILL OPERATÖRSPANEL YTC.2 INJUSTERING AV INSTALLATIONSSYSTEM YTC.28 INJUSTERING AV STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM YU TEKNISK DOKUMENTATION MM FÖR INSTALLATIONER YUC BYGGHANDLINGAR FÖR INSTALLATIONER YUC.8 BYGGHANDLINGAR FÖR STYR- OCH ÖVERVAKNINGSINSTALLATIONER YUD RELATIONSHANDLINGAR FÖR INSTALLATIONER YUD.8 RELATIONSHANDLINGAR FÖR STYR- OCH ÖVERVAKNINGSINSTALLATIONER Leverans YUE UNDERLAG FÖR RELATIONSHANDLINGAR FÖR INSTALLATIONER YUE.8 UNDERLAG FÖR RELATIONSHANDLINGAR FÖR STYR- OCH ÖVERVAKNINGSINSTALLATIONER YUH DRIFTINSTRUKTIONER FÖR INSTALLATIONER YUH.8 DRIFTINSTRUKTIONER FÖR STYR- OCH ÖVERVAKNINGSINSTALLATIONER YUK UNDERHÅLLSINSTRUKTIONER FÖR INSTALLATIONER YUK.8 UNDERHÅLLSINSTRUKTIONER FÖR STYR- OCH ÖVERVAKNINGSINSTALLATIONER YUP.8 INFORMATION TILL DRIFT- OCH UNDERHÅLLSPERSONAL FÖR STYR- OCH ÖVERVAKNINGSINSTALLATIONER Utbildning/information skall innehålla YY ARBETEN EFTER SLUTBESIKTNING YYV TILLSYN, SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL AV INSTALLATIONER

7 Handläggare Robert Hansson Sida 7 av 78 Allmänt Personer som kommer att arbeta i och eller med projekt där styr och eller övervakningssystem ingår skall ha kännedom om Landstingets styrande dokument i allmänhet, och för styr i synnerhet. Revisionshistorik Version... Datum... Revidering... Sign Ny dokumentmall... RH Bilagorna har fått nya namn... RH Mätvärdesregistrering, förtydligande... RH YUD.8 förtydligande instruktion... RH YTC.18 klargörande gällande larm... RH YUH DRIFTINSTRUKTIONER FÖR INSTALLATIONER RH YUP.8 Information till drift- och underhållspersonal för styr- och övervakningsinstallationer... RH UB_... RH UF RH UFB.1... RH.

8 Handläggare Robert Hansson Sida 8 av 78 S APPARATER, UTRUSTNING, KABLAR M M I EL- OCH TELESYSTEM Ledningar och elinstallationsrör skall vara i halogenfritt utförande. Följande punkter utgör endast ett komplement till Teknisk anvisning El och Telesystem, varför entreprenör för styr och övervakning även är skyldig att ha kunskap om innehållet i nämnda dokument vid arbeten med styr och övervakning. SBD.2 Kabelstegar Se TEKNISK ANVISNING 6 EL OCH TELESYSTEM. SBD.213Lätta kabelstegar Se TEKNISK ANVISNING 6 EL OCH TELESYSTEM. SBJ.112Kabelgenomföring i yttervägg eller yttertak Se TEKNISK ANVISNING 6 EL OCH TELESYSTEM samt styrande dokument för brandförebyggande funktioner. SBJ.15 Brandavskiljande kabelgenomföring i vägg eller bjälklag Se TEKNISK ANVISNING 6 EL OCH TELESYSTEM samt styrande dokument för brandförebyggande funktioner. SC EL- OCH TELEKABLAR M M Se TEKNISK ANVISNING 6 EL OCH TELESYSTEM. Kablar får inte förläggas i mer än ett lager. Kablar för styrning, mätning och indikering får endast förläggas med jordkablar och skall förläggas åtskilda från kabel för kraft. SCC SCF INSTALLATIONSKABLAR Se TEKNISK ANVISNING 6 EL OCH TELESYSTEM. TELE OCH DATAKABLAR Se TEKNISK ANVISNING 6 EL OCH TELESYSTEM. För patchkablar vilka installeras för kommunikation mellan PLC, operatörspanel och överordnat system via LULNET se TEKNISK ANVISNING 6 EL OCH TELESYSTEM.

9 Handläggare Robert Hansson Sida 9 av 78 SDB.1 Elektriska förbindningar Skruvförband skall efterdras vid sista servicebesöket innan garantibesiktning. Se YYV. SDC.3 Kopplingsplintar Plintar skall vara frånskiljbara på signalkablar. SEB RELÄER OCH RELÄSKYDD Enhetlighet gäller i mesta möjliga mån vid materialval. Följande skall beaktas: Att kapslingsklass och korrosionsbeständighet är anpassade till utrymmens miljö, vad gäller atmosfär och temperatur. Att kontaktorer, motorskyddsbrytare, säkerhetsbrytare etc, om möjligt, skall vara av samma fabrikat. Data för kontakter i styrkretsar: 6A, 250 V 50 Hz vid AC11 2A, 60V vid DC11 Detta gäller om ej annat anges. SEB.1 Reläer Reläer skall vara av instickstyp med 11- eller 14-polig sockel för skruvanslutning. Reläer skall ha testknapp och indikering. SEB.141Strömreläer Då indikering av drift hos motorer inte sker på annat sätt skall strömrelä användas. SEF.2 Elmätare Elmätare för att se apparatskåpets totala energiförbrukning skall monteras i apparatskåpet. Om möjligt skall mätare installeras för respektive system som betjänas av apparatskåpet ifråga. Skulle direktmätning ej vara möjlig, så skall strömtransformator -/er användas. Mätaren skall vara MID-godkänd samt förberedd för kommunikation via Modbus RTU -/TCP till närmaste mätdatainsamlingssystem eller lokal PLC. SJC.42 Spänningstransformator Transformator skall vara utförd med: Effektreserv = 50% Transformatorer för rumsreglering skall dimensioneras för respektive driftfall.

10 Handläggare Robert Hansson Sida 10 av 78 SJF.41 Frekvensomriktare för motordrift Skall ej monteras för styrning av EC-motor eller annan motor där motsvarande funktion redan finns integrerad i motorn. Frekvensomriktare skall ha helhetsbedömning A eller B enligt Sunda hus. Frekvensomriktare skall levereras med anslutning till ethernet enligt standard 10BaseT eller 100BaseTX (TCP/IP) och stöd för DHCP. Frekvensomriktare skall levereras med svenska som språk i menyval och på display. Frekvensomriktare ska monteras så nära motorn som möjligt. De skall monteras så att god kylning erhålls. Detta förutsatt att motorn inte är integrerad med frekvensomriktaren. Frekvensomriktare levereras med kapsling om lägst IP21. Frekvensomriktare skall i första hand styras direkt från PLC via I/O, utan fältbuss. Frekvensomriktare skall vara förberedda för Modbus RTU -/TCP eller BACnet IP. Detta gäller även pumpar med motorer 0,75 kw eller större i värme- och köldbärarsystem. Frekvensomriktare ska vara försedd med radiostörningsskydd och med övertonsfilter. Störning från enskild överton får vara högst 3 % av grundtonen i nätet vid 430/250V. Den totala övertonshalten får samtidigt inte överstiga 4 % av grundtonen. Frekvensomriktare med installation skall uppfylla EMC-direktivets krav för anslutning till publika nät. Frekvensomriktare ska vara utförd så att inbyggt skydd finns för att säkerställa att temperaturen i motorn ej överstiger inställt börvärde. Kan detta krav ej uppfyllas ska motorerna förses med lindningsvakt. Då motor levereras av Luft/Rörentreprenör skall styrentreprenör informera om detta krav. Frekvensomriktare skall bland annat vara utrustade med följande om inte kommunikationen sker över någon av de nämnda fältbussarna: Analog in-/utgång. Seriell in-/utgång. Rampfunktion acceleration/retardation. Larmsignal vid fel. Övervakning av motortemperatur. Möjlighet till programmering av frekvensomformaren så att kritiska varvtal undviks. Display för avläsning av mätvärden, feldiagnostik mm.

11 Handläggare Robert Hansson Sida 11 av 78 Funktion för mjukstart av motor. Entreprenören skall samråda med beställare för slutligt val av frekvensomformare. För kommunikationsansluten omformare gäller följande kommunikation: Styrsignal % Frekvens Hz Maxfrekvens Hz Minfrekvens Hz Ström A Effekt kw (Om variabel istället redovisar procent av märkeffekt accepteras att effekt beräknas i PLC). Startvillkor Driftindikering Summalarm med felkod SKB KOPPLINGSUTRUSTNINGAR Kopplingsutrustning skall vara utförd med frånkopplingstid mindre än 0,1 s för begränsning av ljusbågars varaktighet och verkningar, förutsatt att inte TEKNISK ANVISNING 6 EL OCH TELESYSTEM föreskriver annat. SKB.42 Lådkapslade kopplingsutrustningar för lågspänning Se TEKNISK ANVISNING 6 EL OCH TELESYSTEM.

12 Handläggare Robert Hansson Sida 12 av 78 SKB.51 Apparatskåp En inventering av alla apparatskåp för styr har gjorts under hösten För information om vart dessa apparatskåp är placerade, möjlighet att expandera dessa, samt eventuella driftkort för detsamma, kontakta Teknikansvarig för styr- och övervakningssystem. Vid projektets slut skall information återföras till denna inventering. Apparatskåp skall ej vara större än angivet nedan, dock ej heller så litet att avsteg från skåpets innehåll påverkar installationens kvalitet och eller tekniska livslängd. Max djup = 500 mm. Max höjd = 2000 mm exkl- sockel. Max bredd = 2000 mm om ej annat framgår av beskrivning eller ritning. Apparatskåp utförs med två eller fler separata utrymmen med egna dörrar enligt följande: Ett utrymme, till vänster, för dvärgbrytare, effektbrytare och transformatorer. Minst ett utrymme, till höger, för apparater (PLC), kontaktorer, reläer. I apparatskåp större än 200 mm * 500 mm * 500 mm (Djup * Höjd * Bredd) skall plats för extra PLC finnas. Apparatskåpet dimensioneras med hänsyn till platsutrymme samt framkomlighet vid transport till uppställningsplats. Apparatskåpet skall vara försett med eluttag och belysning. Apparatskåp skall uppfylla de grundläggande kraven enligt SS-EN Mekaniskt skall dock skåpet motsvara lägst kapslingsklass IP 43. Apparatskåp skall vara fabrikstillverkat eller sammanbyggt av fabrikstillverkade delar. Anslutning av utgående kablar skall ske uppåt. Ledningar till apparatskåp skall föras in uppifrån genom avpassat tätningsdon. Skåpets ovansida förses med minst en flänsöppning FL 21 i reserv. Outnyttjad öppning täcks med fläns och/eller propp. För apparatskåpens tillåtna drifttemperatur gäller SS Här framgår även kraven på tillåten temperaturstegring i skåp. För beräkning av kylning skall antas att max omgivningstemperatur är 35 C i apparatrum. Minst 15 % reservutrymme skall finnas.

13 Handläggare Robert Hansson Sida 13 av 78 Ledning mellan central, apparat och kopplingsplintar skall dras i ledningskanaler. Fri längd utanför kanal max 150 mm. Samtliga yttre ledningar skall kopplas till plint inne i apparatskåpet. Matande huvudledning ansluts dock direkt till huvudbrytare. Där flera horisontella plintrader förekommer skall de arrangeras i höjdled. Detta så att ledningar till nedanför liggande plintrader kan föras ned bakom den ovanförliggande. Kopplingsplintar tillhörande olika spänningssystem skall genom läge eller avskärmning vara skilda från varandra. 10% reservplintar för varje spänningssystem skall levereras och monteras. Montageskenan skall möjliggöra montage av ytterligare 15%, samlade för respektive spänningssystem. Kopplingsplint skall ha förbindelseelement anpassade till de ledningar som kopplas in. Huvudbrytaren skall vara utförd som lastfrånskiljare. Brytaren dimensioneras efter inkommande huvudledning och dess avsäkring. Apparatskåpen skall byggas "säkringslöst" och dimensioneras för den utrustning som framgår av beskrivning och scheman. Apparatskåpets huvudströmbanor skall sektioneras, med frånskiljningsanordning, för upp till fem betjänade system. Betjänas fler än fem system, fördelas dessa på så storleksmässigt likvärdiga delar som är möjligt, i samråd med beställarens representant. Som frånskiljningsanordningar skall 3-poliga brytare, med märkström minst lika närmast föregående avsäkring användas. Varje samhörande manövergrupp förses med egen automatsäkring. Utrustningen monteras i rader på montageplåt eller normskenor mellan horisontella ledningskanaler. Kabelkanaler får endast fyllas till 70 %. Utrustning väljs beröringsskyddad IP 21. Apparatskåp skall förses med temperaturgivare och vid behov även förses med kylfläkt för genomluftning. Om kylfläkt installeras skall denna utföras med temperaturgivare. Temperaturen i skåpet skall framgå i operatörspanel och eller Scada. Apparater monteras mellan 500 och 1600 mm över färdigt golv inklusive reservutrymme för framtida apparater. Kommunikationskablar skall förläggas i rännor tillsammans med jordkablar.

14 Handläggare Robert Hansson Sida 14 av 78 Dörr (lucka) till apparatutrymme Skåpdörr skall kunna öppnas 150 och spärras i öppet läge. Dörr skall vara försedd med spanjolett samt lås för låscylinder typ iloq C10S. Till apparatskåpen beställs det iloq C10S cylinder, med tillhörande montering av detsamma via e-post las.lsu@lul.se. Behörigheten på låscylindern skall vara styr och cylindern monteras vid slutbesiktning. Vid arbeten i befintliga skåp där lås saknas eller är trasigt skall skåpets dörr och eller skåpet anpassas för att kunna låsas, om möjligt med iloq C10S. På dörrens insida (för respektive del) monteras gruppförteckning som är skyddad av plastskiva e dyl. Gruppförteckningen skall vara demonterbar för att möjliggöra kompletteringar. På dörrens insida (för respektive del) monteras I/O-förteckning. Här ska även framgå vilka I/O som kan manövreras via servicekopplare i skåpet. I/O förteckningen är skyddad av plastskiva e dyl. I/O-förteckning skall vara demonterbar för att möjliggöra kompletteringar. På dörrens insida anordnas hållare för A4-mapp innehållande de scheman och driftkort med mera, som gäller för apparatskåpet och betjänande system. På högra dörrens insida anordnas utfällbar hylla för bärbar PC. Arbetshöjd skall vara 1 m över golv.

15 Handläggare Robert Hansson Sida 15 av 78 Innehåll Apparatskåpets vänstra del skall innehålla: Huvudbrytare. Effektbrytare och automatsäkringar. Normkapsling för automatsäkringar och effektbrytare med erforderligt antal reservplatser för 1- respektive 3-poliga grupper. Normkapsling ska ha 15% i reservplats per typ, dock minst 2 st. 3-fas och 2 st. 1-fas. Normkapslingar för manöversäkringar. Reservplatser för manöversäkringar skall vara min 30 %. Transformator för 24VAC för manöver. Skall jordas på både primär och sekundärsida, då risk för flytande nolla kan uppstå. Transformatorer 24VDC för separat matning av PLC och Operatörspanel. Skall jordas på både primär och sekundärsida, då risk för flytande nolla kan uppstå. Varje system eller funktionsmässigt sammanhörande aggregatgrupp ska förses med egen manöversäkring enligt SEC.3. Parpumpar ska ha separata manöversäkringar. Gruppförteckning som är skyddad av plastskiva e dyl. Gruppförteckningen skall vara demonterbar för att möjliggöra kompletteringar.

16 Handläggare Robert Hansson Sida 16 av 78 Apparatskåpets högra del(ar) skall innehålla: Apparater som reläer, motorskyddsbrytare, kontaktorer etc monterade i rader på montageplåt eller normskenor mellan horisontella ledningskanaler. MID godkänd elmätare för att se skåpets totala elförbrukning. Minst 15 % reservutrymme, dock utrymme för minst två motorskyddsbrytare och två kontaktorer och sex reläer. Kopplingsplintar enl. SDC.31. Ledning mellan central, apparat och kopplingsplintar i ledningskanaler. Fri längd utanför kanal max 150 mm. PLC med plats för 20 % utökning av I/O-moduler I/O-förteckning som är skyddad av plastskiva e dyl. I/O-förteckning skall vara demonterbar för att möjliggöra kompletteringar. Switch eller datauttag som tillhandahålls av MSI. På högra delens dörr utsida skall finnas installerat: Operatörsterminal med display och knappsats för betjäning från utsida. Överkant 1700 mm öfg. Serviceomkopplare för betjänade system, givet att föreskriven operatörspanel inte används. Manöversystem Manöversystem utformas så att utrustningar startar automatiskt efter spänningsavbrott eller avslagen huvudbrytare om ej annat anges i funktionsbeskrivning. Strömförsörjning Erforderlig strömförsörjningsutrustning skall monteras i apparatskåp. Utrustning skall bestå av huvudbrytare, kontaktorer, motorskyddsbrytare och automatsäkringar samt transformatorer. För undvikande av överströmsskyddsutlösningar vid fasbrott skall apparatskåp vara försedda med ett fasbrottsskydd som vid fasbrott stoppar alla trefasmotorer.

17 Handläggare Robert Hansson Sida 17 av 78 Indikering Anläggningarnas driftsstatus skall indikeras i PLC hos roterande maskiner, brytare mm. Information om driftsstatus skall innehålla uppgifter om: Drift -/ej drift Till -/från Öppet -/stängt Hög -/lågfartsdrift samt drift enligt kurva 1/kurva 2 och dylikt. Varvtal vid varvtalsreglering Plintnummer i apparatskåp Vid flera aggregat i samma apparatskåp skall plintraderna döpas X0x, X0y, vilket blir X02 för LB1102 X03 för LB1103. Resultatet blir att aggregaten sorteras och därigenom skall bli lättare att installera, felsöka och förvalta. Nummerserie... Benämning... Specifikation Gruppledningar /230V Manöver och styrledningar /230 V Manöver och styrledningar... < 50 V Kommunikationsledning... PLC Terminal eller telefonledningar. Ledningsfärger i apparatskåp (inre förbindningar) Nedanstående gäller om det inte motsäger Teknisk anvisning Märkning El tele och transportsystem. Beteckning... Färg... L1... Svart... L2... Svart... L3... Svart... N... Blå... PE... Gul/grön... Specifikation Fasmärkning Fasmärkning Fasmärkning Nolla Skyddsjord... Vit VAC... Orange... 0 VAC... Röd VDC... Brun... 0 VDC... Grå... Digital signal... Violett... Analog signalspänning SK... Transparent Skärm E... Transparent Jord TE... Transparent Störningsfri jord

18 Handläggare Robert Hansson Sida 18 av 78 Leverans Tillverkning av apparatskåp får inte påbörjas innan beställarens representant beretts tillfälle att yttra sig över handlingar för apparatskåpen, se YUC.8. Beställaren skall ha två veckors granskningstid, från den dag då handling mottogs. SKF.6 Kontaktorer Enhetlighet skall eftersträvas vid materialval varvid följande skall beaktas: Kontaktorer och motorskydd skall vara utrustade med erforderligt antal hjälpkontakter för angiven funktion. Anslutningsdetaljer skall vara utförda med spår och krysskruv. Kontaktor i huvudkrets skall dimensioneras så att 70 % av märkströmmen ej överskrids. Data för kontakter i styrkretsar: 6A, 250V, 50Hz vid AC11 resp. 2A, 60V vid DC11 där ej annat anges. SKF.72 Säkerhetsbrytare för högst 1 kv Fläktar, pumpar och dylikt förses med säkerhetsbrytare med hjälpkontakt. Hjälpkontakten ska förregla kontaktor mjukvarumässigt.

19 Handläggare Robert Hansson Sida 19 av 78 SL SLD APPARATER OCH UTRUSTNING FÖR MANÖVRE- RING OCH AUTOMATISK STYRNING I ELSYSTEM MANÖVERKOPPLARE, GRÄNSLÄGESBRYTARE M M Produkter skall uppfylla krav enligt SS-EN60447, avsnitt 4 och 7. SLD.11 Manövertryckknappar Då föreskriven operatörspanel används skall behovet av manövertryckknappar i apparatskåpfront ses över. TLxx med driftindikering. Yttre tryckknappar utförs som klenspänningstryckknapp med lysdiod för indikering. ELJO TREND eller likvärdig. Avsedd för anslutning till PLC. SLD.3 Manöveromkopplare Gäller omkopplare i apparatskåp, då föreskriven operatörspanel inte används. Omkopplare i apparatskåpsfront skall vara typ Kraus & Naimer, eller likvärdigt. Omkopplarnas lägen skall framgå. Luftbehandlingssystem skall via serviceomkopplare i apparatskåpsfront kunna köras 0 - AUTO. 0 innebär systemet avstängt. AUTO innebär styrning via PLC-program. Styrda apparater skall via omkopplare i apparatskåp innanför dörr kunna köras MAN 0 - AUTO. MAN innebär drift. 0 innebär avstängd. AUTO innebär styrning via PLC-program.

20 Handläggare Robert Hansson Sida 20 av 78 SM UTTAG I ELKRAFTSSYSTEM SMB.1 Vägguttag Funktioner, apparater och eller annan utrustning som blir en del utav anläggningen skall ej anslutas elektriskt via stickkontakt. Se TEKNISK ANVISNING 6 EL OCH TELESYSTEM. SN Ljusarmaturer, ljuskällor m.m Belysningen manövreras med mikrobrytare. Se TEKNISK ANVISNING 6 EL OCH TELESYSTEM.

21 Handläggare Robert Hansson Sida 21 av 78 U UB APPARATER FÖR STYRNING OCH ÖVERVAKNING Givare Placering av givare skall utföras så att tillsyn, kalibrering och rengöring enkelt kan utföras. Kalibrering av givare för temperatur, tryck, flöde och fukt skall kunna utföras via Operatörspanel betjänande ansluten PLC. Aktiva givare skall anslutas på ett likartat sätt, antingen 0-10VDC eller 4-20mA. För givare som installeras i lokaler som har särskilda krav, exempelvis renrum eller ATEX-klassade miljöer skall förutsättningar och krav för detsamma tas om hand i det aktuella projektet. Vid givarfel skall ersättningsvärde kunna anges via betjäningsenhet och eller Citect. Systemet skall vid givarfel automatisk växla till använda ett vid projekteringen inställt värde som ersättningsvärde. Detta värde skall sedan kunna justeras via betjäningsenhet eller Citect. UBB Givare för temperatur Givare för kontinuerlig verkan skall vid nymontage eller ersättning av uttjänt dito vara typ PT1000. Givare som kopplas in skall ej ha lägre noggrannhet än ±1% av sitt mätområde vid en kabellängd på 2 meter. Om representativa värden inte kan mätas av på grund av till exempel luftskiktning, skall medelvärde beräknas i PLC. UBB.31 Givare för temperatur, rörmonterade, stegvisa elektriska Anliggningsgivare skall ej användas för frysvaktfunktion eller andra kritiska funktioner utan att fastighetsägaren gett ett skriftligt godkännande. Frysvaktsfunktion skall byggas mjukvarumässigt. Kvittering av frysvakt skall kunna göras även utan en fungerande operatörspanel. Lämpligtvis med hjälp av en manöverkopplare, typ Kraus & Naimer A204 eller motsvarande. Se även exempel driftkort.

22 Handläggare Robert Hansson Sida 22 av 78 UBB.4 Givare för temperatur utomhusmonterade Varje fastighet skall förses med en givare, vid nyinstallation skall värdet från denna vid behov kommuniceras ut i fastigheten via Modbus TCP. Det skall därför i driftkort för aktuell givare framgå i vilket apparatskåp utegivaren är ansluten till, IP-adress, samt modbusadresser för att läsa ut Mätvärde och Givarfel samt flagga för kvittering av givarfel. Om inte annat uttalats skall denna givare alltid trådas in i apparatskåp betjänande byggnadens undercentral. Och därifrån distribueras via Modbus TCP till behövande apparatskåp. UBC.12 Givare för tryck, kanalmonterade, kontinuerliga elektriska Givare skall vara försedd med display. Givare som kopplas in skall ej ha lägre noggrannhet än ±1,5% av sitt mätområde. UBD.12 Givare för fukt, kanalmonterade, kontinuerliga elektriska Givare skall mäta relativ fuktighet. Givare som kopplas in skall ej ha lägre noggrannhet än ±2% av sitt mätområde. UBK.121 Givare för koncentration, kanalmonterade, kontinuerliga elektriska rökdetektorer med servicelarm Då El föreskriver adresserbara detektorer skall indikering av dessa anslutas till PLC via närmaste adressenhet eller BLC (brandlarmcentral). I och med detta så kan i driftkortet angiven rökdetektor utgå efter att projektet har säkerställt att så är fallet. Om El ej har monterat, eller att El ej kommer att montera adresserbara detektorer gäller följande. Optisk rökdetektor enligt Tekniska krav för El, 64.CBB, försedd med skydd för hög lufthastighet samt optisk indikering av utlöst rökdetektor och servicelarm via ljusdioder. Givaren ska vara försedd med inbyggd fläkt som säkerställer gasgenomflöde till detektor. Erforderliga montagedetaljer skall ingå. Ansluts till förstärkare enligt UDK.711.

23 Handläggare Robert Hansson Sida 23 av 78 UBD.22 Givare för fukt, rumsmonterade, kontinuerliga elektriska Givare skall mäta relativ fuktighet. UBK.221 Givare för koncentration, rumsmonterade, kontinuerliga elektriska rökdetektorer med servicelarm Då El föreskriver adresserbara detektorer skall indikering av dessa anslutas till PLC via närmaste adressenhet eller BLC (brandlarmcentral). I och med detta så kan i driftkortet angiven rökdetektor utgå efter att projektet har säkerställt att så är fallet. Om El ej har monterat, eller att El ej kommer att montera adresserbara detektorer gäller följande. Givare försedd med optisk indikering av utlöst rökdetektor och servicelarm. Erforderliga montagedetaljer skall ingå. Ansluts till förstärkare enligt UDK.711. UBK.224Givare för koncentration, rumsmonterade, kontinuerliga elektriska koldioxidgivare UBE.12 Givare för flöde, kanalmonterade, kontinuerliga elektriska Givare för flöde som kopplas in skall ej ha lägre noggrannhet än ±5Pa av sitt mätområde. UDK MÄTSTYRDON FÖR KONCENTRATION UDK.711 Mätstyrdon för koncentration, skenmonterade, med stegvisa elektriska signaler, förstärkare till rökdetektor Då El föreskriver adresserbara detektorer skall indikering av dessa anslutas till PLC via närmaste adressenhet eller BLC (brandlarmcentral). I och med detta så kan i driftkortet angiven rökdetektor utgå efter att projektet har säkerställt att så är fallet. Det innebär att Mätstyrdon enligt UDK.711 utgår. Om El ej har monterat, eller att El ej kommer att montera adresserbara detektorer gäller följande. Förstärkare ska monteras i apparatskåp.

24 Handläggare Robert Hansson Sida 24 av 78 Förstärkare ska vara försedd med lysdioder som indikerar servicelarm och brandgaslarm. Förstärkare skall kunna användas för att ansluta fler rökdetektorer än en till varje förstärkare. Förstärkare för rökdetektor med servicelarm anpassas till vald rökdetektor enligt UBK.121 eller UBK.221. Försedd med separat växlingsrelä för larm och servicelarm. Larm skall återställas manuellt på förstärkaren. UE Ställdon Ställdon för kontinuerlig verkan skall vid nymontage eller ersättning av uttjänt dito vara anpassad till 0-10V. Märkspänning skall vara 24VAC eller DC. UEB Ställdon för spjäll Samtliga montage- och kopplingsdetaljer skall ingå Montering skall utföras så att brandisolerklass inte försämras. Spjällkraft skall dimensioneras enligt leverantör av spjäll, dock ej under 5 Nm/m2 spjällarea. Ställdon ska vara försedda med potentialfria ändlägeskontakter och indikering ska finnas för öppet respektive stängt läge. UEC Ställdon för ventil Ställdon skall vara försett med montagesats för anpassning till aktuell ventil. Ställdon för ventil ska ha linjär rörelse samt kunna handmanövreras utan att frånkoppla spänningsmatning. Lägesindikering ska finnas för öppet respektive stängt läge samt kyla eller värme.

25 Handläggare Robert Hansson Sida 25 av 78 UF Styr och logikenheter Beskrivning behandlar datoriserade styr och övervakningsanläggningars utförande inom Landstinget i Uppsala läns byggnader. Beskrivning behandlar också hur system på processnivå skall anslutas till det befintliga överordnade systemet. Redundans i LUL-net I de fall som aggregatet -/en och eller funktionerna är utspridda över flera rum och eller plan, och kräver indikering från annan extern funktion för att starta, skall möjligheter för redundant kommunikation utvärderas och vid behov arbetas in i projektet. Eldata Brandgasfläktar skall ej förses med mjukstartsfunktion. Brandgasfläkt-/en måste vara typgodkänd. Motor- och märkeffekt större än 7,5 kw som inte strömförsörjs över frekvensomformare skall vara försedda med mjukstartare. Motorns kablage dimensioneras efter motorns startström, ej märkeffekt. Ledningsnät för styr- och övervakningssystem Kablar för styrning och övervakning skall förläggas skilda från kablar för strömbelastade ledningar såsom huvud- och gruppledningar. Ledningsnätet skall utföras som TN-S-system (separat skyddsjord och nolledare från transformatorn till förbrukaren). För inkommande matningar skall dokument TEKNISK ANVISNING 6 EL OCH TELESYSTEM. Som hittas på

26 Handläggare Robert Hansson Sida 26 av 78 SFD Datakommunikationsenheter Det är inte tillåtet att koppla in nätverksutrustning i någon form som inte erhållits av beställare om kommunikation skall ske mot LULnet. Portserver får endast kopplas in på LUL-net om det godkänts av beställaren. SFE Datorprogramvaror Samtliga programvaror licensierade och fungerande för programmering av levererad utrustning -/apparatur skall medfölja vid installation.

27 Handläggare Robert Hansson Sida 27 av 78 UFB STYR- OCH LOGIKENHETER I PROGRAMMERBARA SYSTEM Styr- och övervakningssystem Redundans i LUL-net I de fall som aggregatet -/en och eller funktionerna är utspridda över flera rum och eller plan, och kräver indikering från annan extern funktion för att starta, skall möjligheter för redundant kommunikation utvärderas och vid behov arbetas in i projektet. Eldata Brandgasfläktar skall ej förses med mjukstartsfunktion. Brandgasfläkt-/en måste vara typgodkänd. Motor- och märkeffekt större än 7,5 kw som inte strömförsörjs över frekvensomformare skall vara försedda med mjukstartare. Motorns kablage dimensioneras efter motorns startström, ej märkeffekt. Ledningsnät för styr- och övervakningssystem Kablar för styrning och övervakning skall förläggas skilda från kablar för strömbelastade ledningar såsom huvud- och gruppledningar. Ledningsnätet skall utföras som TN-S-system (separat skyddsjord och nolledare från transformatorn till förbrukaren). För inkommande matningar skall dokument TEKNISK ANVISNING 6 EL OCH TELESYSTEM. Som hittas på SFD Datakommunikationsenheter Det är inte tillåtet att koppla in nätverksutrustning i någon form som inte erhållits av beställare om kommunikation skall ske mot LULnet. Portserver får endast kopplas in på LUL-net om det godkänts av beställaren. SFE Datorprogramvaror Samtliga programvaror licensierade och fungerande för programmering av levererad utrustning -/apparatur skall medfölja vid installation.

28 Handläggare Robert Hansson Sida 28 av 78 UFB.1 Datorenheter i programmerbara styrsystem PLC skall i grundutförande innehålla: Datordel med minne, både fast och programmerbart. Kommunikationsdel för kommunikation via Ethernet. Kraftförsörjningsdel. Stöd för NTP (Network Time Protocol), skall vara aktiverat per default. Stöd för DHCP (Dynamic Host Configuration Protocol). Stöd för redundans. Klockfunktion med kalendertid. 24h klocka med automatisk anpassning via Citect och eller NTP-funktion. Batteribackup för applikationsprogram och klockfunktion för drift utan yttre spänningsförsörjning i minst 100 timmar. Batterier skall vara utbytbara utan lödning, om verktyg för byte krävs så skall de medfölja. Låg batterispänning skall utlösa larm. Kraftförsörjningsenhet skall vara försedd med lysdioder för funktionskontroll. Systemet -/en ska fungera utan kontakt med överordnade system. Anslutningssida för kommunikationsnätverk -/slinga skall vara galvaniskt isolerad mot datordelen. Kommunikationsdelen skall vara försedd med lysdioder för funktionskontroll.

29 Handläggare Robert Hansson Sida 29 av 78 Distribuerade I/O Kritiska funktioner som styrning av ventilation eller larminsamling från och eller utav känslig och eller kritisk verksamhet (se projekteringsanvisning) får under inga omständigheter styras via och eller med hjälp av distribuerade I/O n. Vid användande av Remote I/O bör man undersöka risk och behov för kabelredundans, eller särskilt förlagd kabel. Distribuerade I/O skall prata Modbus TCP.

30 Handläggare Robert Hansson Sida 30 av 78 Program Nedanstående skall av fastighetsägaren kunna göras med hjälp av integratören bifogad programvara: Läsa PLC-program. Editera PLC-program. Stoppa och eller starta PLC. Applikationsprogrammen ska vara uppbyggda på ett enhetligt sätt och utförligt kommenterade. Programmering skall ske i enlighet med IEC (Codesys eller Codesysbaseradmjukvara), om inte överenskommelse om annat har gjorts vid projektets början och finns dokumenterad. Namn på taggar skall vara genererade på så sätt att integration emot UFB.81 betjäningsenheter och SCADA-system skall kunna använda föreskrivet arbetssätt se punkt UFB.81 samt 5 Scadasystem. Taggar som inte behövs och eller inte används i det vid slutbesiktningen aktuella programmet ifråga skall städas bort ur programmet. De olika systemens applikationsprogram skall verka i respektive PLC. Följande värden eller funktioner skall kunna utföras via UFB.81 utan inblandning av programeringsverktyg, editeringsverktyg eller motsvarande, Filtreringsgrad för analoga ingångar. Skalning av råvärden. Kalibrering. Auto -/hand omkoppling. Tidsfördröjningar. Beräknade och på andra sätt förskjutna börvärden skall utgöra egna variabler.

31 Handläggare Robert Hansson Sida 31 av 78 Tidsstyrningsprogram och tidkanaler Normalt skall systemet gå i automatisk drift och styras via inställningar av den interna tidkanalen, närvarogivare -/indikering, närvaroindikering från annat system, startvillkor från överordnat system, en kombination utav av de uppräknade alternativen och eller annan funktion överenskommen med fastighetsägaren. Tidstyrningen skall automatiskt kunna hantera skottår samt övergången mellan sommar till vintertid och vice versa, möjlighet att blockera denna funktion skall också finnas. Upp till åtta tidkanaler skall kunna hanteras, men för verksamhet där drifttiderna är detsamma varje dag (måndag till söndag) räcker det med en tidkanal för styrning av anläggningen. Tidstyrningen skall innehålla ett årsur med upp till åtta tidkanaler, där följande skall anges, Kanal, Vilken av de maximalt åtta kanalerna som skall användas. Funktion, drift eller odrift (ej drift). År, från och med vilket år som funktionen avser. Månad, från och med vilken månad som funktionen avser. Datum, från och med vilken dag som funktionen avser. TT:MM, från och med vilket klockslag som funktionen avser. År, till och med vilket år som funktionen avser. Månad, till och med vilken månad som funktionen avser. Datum, till och med vilken dag som funktionen avser. TT:MM, till och med vilket klockslag som funktionen avser. Tidkanaler för motionering skall finnas för pumpar, ventiler, spjäll och brandspjäll där följande skall kunna anges, Motionstid, hur lång tid som enheten skall motioneras vid varje intervall. Intervall, hur ofta som enheten skall motioneras, intervallet anges med timmar i heltal, exempelvis 24h för ett återkommande intervall per 24h. Tidkanaler för motionering, renblåsning eller avfrostning skall finnas för system där behov föreligger, följande saker anges, Motionering vid längre stillestånd och intervall. Renblåsningsintervall, vid längre stillestånd, annars automatisk funktion då tryckfallet över växlaren blir för stort. Växling av parpumpsfunktion utförs med separat tidskanal i de fall det är aktuellt, den skall bestå av en tidkanal med liknande upplägg enligt punktering för tidstyrning ovan.

32 Handläggare Robert Hansson Sida 32 av 78 SÄKERHETSFUNKTIONER Tjänster för att ta emot så kallade Broadcasts skall om inte annat skriftligen kommunicerats med beställaren alltid vara inaktiverade. Redovisa att dessa tjänster är stängda i samma protokoll som för enhetens portar. Portar Samtliga portar på PLC, operatörspanel eller motsvarande som inte behövs för programmering eller HMI skall stängas av integratören vid driftsättning. Om detta inte är tillämpbart skall entreprenören vid besiktning överlämna protokoll för vilka portar i respektive enhet som ej är stängda. Endast de portar som behövs för att lokalt på plats programmera PLC, och eller kommunicera mot SCADA eller HMI får vara öppna för inkommande trafik i respektive enhet. De portar som lämnas öppna i respektive enhet skall redovisas i samma protokoll. Funktion vid spänningsbortfall Återstart efter spänningsavbrott skall ske automatiskt till full funktion av datorprogram inom 300 sek, efter det att spänningen återkommit. Vid kommunikationsavbrott mot SCADA (eller driftavbrott) skall larm lagras i PLC tills dess kommunikation återupprättats (eller systemet återstartat). Övervakning av PLC-funktion Watchdogfunktion enligt IEC punkt 5.8, eller annan dokumenterat jämförbar funktion skall finnas i PLC n för att kunna hantera extraordinära händelser. Vid fel på PLC-funktion skall larm enligt IEC punkt 5.8, eller annan dokumenterat jämförbar funktion genereras lokalt och i överordnat system. Övervakning av överföring Vid fel på kommunikation skall larm genereras lokalt och i SCADA. Larm skall genereras i PLC och visas både i operatörspanel samt SCADA. Jordning PLC n skall vara ansluten till jord enligt leverantörens beskrivning. Apparatur, I/O-kort eller annan kringutrustning som delar samma krets skall vara kopplade så att en flytande nolla ej kan uppstå. Nätaggregatet skall jordas och eller på annat sätt anslutas till PLC eller kringutrustning för att minimera riskerna med flytande nolla. Skulle nätaggregatet vara dubbeljordat gäller instruktioner enligt systemförvaltare för El.

33 Handläggare Robert Hansson Sida 33 av 78 Strömförsörjning Inkoppling av strömförsörjningsenhet -/er skall i första hand följa leverantörens instruktioner. Larm skall ges vid underspänning. Vid bortfall av nätspänning skall gångreserv på realtidsklockor träda i funktion. Samtliga system skall ha automatisk återstart vid återkommande nätspänning efter bortfall. Driftlarm- och driftpresentationssystem Driftlarmsystemet skall utföras för två larmprioriteter i fallande prioritetsordning, A-larm B-larm. Uppdelning, fel som skall indikeras, förreglingar, styrfunktioner och liknande framgår av beskrivning och driftkort. Funktion för B-larm: ett larm sätts via i den lokala utrustningen, antingen via analog/digital ingång eller via programmerad larmgräns/händelse. Detta startar en timer på X minuter (tid angiven i respektive driftkort) som räknar ned från X minuter till 0 minuter. Om larmet fortfarande är aktivt då timer räknat ut sätts larmet och presenteras i lokal betjäningsenhet samt i Citect. De antalet positiva flankerna som uppstår då larmet går högt skall loggas och redovisas i Citect. Se exempel nedan.

34 Handläggare Robert Hansson Sida 34 av 78 UFB.4 Kommunikationsenheter i datorenhet Kommunikationsenheter i PLC skall kommunicera via LUL-net mot SCADA via en av följande fältbussar. Modbus TCP (Förvald). BACnet IP (Speciella fall). Kommunikationsenheter i PLC skall kunna kommunicera mot andra PLC er via följande fältbuss. Modbus TCP. Kommunikationsenheter i PLC skall kunna kommunicera mot brandspjäll via följande fältbussar, direkt eller via omvandlare från Modbus TCP till SIOX. SIOX. Kommunikationsenheter i PLC skall vid särskilda fall, tydligt definierade om när, kunna kommunicera mot andra system via fältbuss med en eller flera egenskaper nedan, Tidstämpling. Kabelredundans. Slavredundans. Realtidsprestanda.

35 Handläggare Robert Hansson Sida 35 av 78 UFB.5 In- och utenheter för datorenheter Vid varje enskilt projekt där om, till- eller nybyggnation är aktuell skall berörda systemförvaltare hos LSU tillfrågas om anläggningen som styrfunktionen betjänar och eller skall betjäna är utav sådan art att krav för kritisk funktion skall säkerställas eller ej. Utlåtandet från berörd -/a systemförvaltare skall dokumenteras skriftligt och sedan även arbetas in i bygghandlingen för projektet ifråga. Se Projekteringsanvisning för mer information.

36 Handläggare Robert Hansson Sida 36 av 78 UFB.51 Enheter med digitala ingångar Som lägst gäller följande krav där funktionaliteten är kritisk för den verksamhet som bedrivs i de lokaler som betjänas av styranläggningen i fråga. Till digitala ingångar skall potentialfria kontakter kunna anslutas, med fullgod kontakt vid en ström på 5 ma, 24 V. Varje ingång skall vara försedd med lysdiod för indikering av insignal. Ingång som ska kunna användas för pulsräkning ska läsas av med en sådan hastighet att en pulsfrekvens av max 20 Hz och minsta pulsvaraktighet av 20 ms med säkerhet kan detekteras. Min 10 % reservkapacitet skall utföras. För digitala ingångar skall finnas uppgifter om: Slutande eller brytande kontakter. Larm- eller driftindikering klartext via operatörspanel. Tidsfördröjning och larmprioritet skall vara valbart i operatörspanel. Följande gäller som krav där funktionaliteten ej är kritisk för den verksamhet som bedrivs i de lokaler som betjänas av styranläggningen i fråga. Anslutning mot potentialfria kontakter skall vid behov kunna göras. Systemet skall kunna detektera när en slutning uppstår. Varje ingång skall gå att läsa av i enhetens operatörspanel eller annan liknande funktion. Min 10 % reservkapacitet skall utföras. För digitala ingångar skall finnas uppgifter om: Externa larm skall kunna vara slutande eller brytande. Larm- eller driftindikering i klartext via operatörspanel. Tidsfördröjning och larmprioritet skall vara valbart i operatörspanel.

37 Handläggare Robert Hansson Sida 37 av 78 UFB.53 Enheter med digitala utgångar Som lägst gäller följande krav där funktionaliteten är kritisk för den verksamhet som bedrivs i de lokaler som betjänas av styranläggningen i fråga. Utgång skall vara utförd för manövrering av växelspänning 0-24 V, max 1A transient last, 200 ma kontinuerlig last. Utgång skall vara galvaniskt isolerad från datordelens elektronik. Varje utgång skall vara försedd med lysdiod för indikering av datordelens order. Möjlighet till handstyrning även om programmet försvinner, eller PLC slutar fungera skall finnas enligt TILL-FRÅN-AUT, samt gå att läsa av i enhetens operatörspanel och diodtavla med förklarande text. Min 10 % reservkapacitet skall utföras. Följande gäller som krav där funktionaliteten ej är kritisk för den verksamhet som bedrivs i de lokaler som betjänas av styranläggningen i fråga. Utgång skall vara utförd för manövrering av växelspänning 0 250V och 12A AC1 eller 5A AC3. Utgång skall vara galvaniskt isolerad från datordelens elektronik. Varje utgång skall gå att läsa av i enhetens operatörspanel eller annan liknande funktion. Min 10 % reservkapacitet skall utföras. Behov av manuell styrning bör lyftas.

38 Handläggare Robert Hansson Sida 38 av 78 UFB.52 Enheter med analoga ingångar Som lägst gäller följande krav där funktionaliteten är kritisk för den verksamhet som bedrivs i de lokaler som betjänas av styranläggningen i fråga. Analoga ingångar skall vara anpassade till ingångssignal av standardtyp enligt följande: Mätgivare Pt 100, Pt 1000 Mätvärdesomvandlare 4 20 ma och 0 10 V Anslutna givare skall kunna matas valfritt internt eller externt. Mätfelet får ej överstiga 0,2 % av mätområdet. Avläsningsintervallet skall anpassas till ansluten givares användningsområde. Ingångarna skall även kunna användas för lägesavkänning av potentialfria kontakter. Min 10 % reservkapacitet skall utföras. För analoga ingångar skall finnas uppgifter om: Insignal (givartyp) med skalning till SI-enheter. Larmgränser med tidsfördröjning och larmprioritet skall vara valbart i operatörspanel. Följande gäller som krav där funktionaliteten ej är kritisk för den verksamhet som bedrivs i de lokaler som betjänas av styranläggningen i fråga. Analoga ingångar skall vara anpassade till ingångssignal av standardtyp enligt följande: Mätgivare, Pt Mätvärdesomvandlare 0 10 V eller 4-20mA. Anslutna givare skall matas internt, externt eller via fältbusskabel, där sådan finns. Mätfelet får ej överstiga 0,2 % av mätområdet. Avläsningsintervallet skall anpassas till ansluten givares användningsområde. Ingångarna skall även kunna användas för lägesavkänning av potentialfria kontakter. Min 10 % reservkapacitet skall utföras. För analoga ingångar skall finnas uppgifter om: Insignal (givartyp) med skalning till SI-enheter. Tidsfördröjning och larmprioritet skall vara valbart i operatörspanel.

39 Handläggare Robert Hansson Sida 39 av 78 UFB.54 Enheter med analoga utgångar Som lägst gäller följande krav där funktionaliteten är kritisk för den verksamhet som bedrivs i de lokaler som betjänas av styranläggningen i fråga. Utgången skall lämna en signal 0-10 V max belastningsbar 1 Mohm alt ma. Varje enskild utgång på utgångskortet skall ha manuell styrning, AUT-MAN samt ställbar utsignal (exempelvis 0 10 VDC) utan behöva använda operatörspanel eller SCADA-system. Önskvärt vore att läsa styrsignal via diodtavla med förklarande text I läge MAN skall utgångssignalens storlek manuellt kunna ställas in från operatörspanel. Min 10 % reservkapacitet skall utföras. Följande gäller som krav där funktionaliteten ej är kritisk för den verksamhet som bedrivs i de lokaler som betjänas av styranläggningen i fråga. Utgången skall lämna en signal 0-10 V max belastningsbar 1 Mohm alt ma. Varje utgång skall ha möjlighet till manuell styrning AUT-MAN via enhetens operatörspanel. I läge MAN skall utgångssignalens storlek manuellt kunna ställas in från enhetens operatörspanel. Min 10 % reservkapacitet skall utföras.