LANDSTINGSSERVICE I UPPSALA LÄN 2. TEKNISKA KRAV VERSION 1.4

Transkript

1 Sidantal 63 LANDSTINGSSERVICE I UPPSALA LÄN STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM 2. TEKNISKA KRAV VERSION 1.4 Reviderad datum Landstingsservice i Uppsala Län UPPSALA Tel Fax

2 Innehållsförteckning Sid 8 STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM 4 81 STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM FÖR FASTIGHETSDRIFT 5 S APPARATER, UTRUSTNING, KABLAR M M I EL- OCH TELESYSTEM 6 SBJ.15 BRANDAVSKILJANDE KABELGENOMFÖRING I VÄGG ELLER BJÄLKLAG 6 SC EL- OCH TELEKABLAR M M 6 SCC INSTALLATIONSKABLAR 6 SCF TELE OCH DATAKABLAR 6 SEC SÄKRINGAR OCH DVÄRGBRYTARE 8 SF DATORER, KRINGUTRUSTNING, PROGRAMVAROR M M I INSTALLATIONSSYSTEM 9 SFD DATAKOMMUNIKATIONSENHETER 9 SFE DATORPROGRAMVAROR 10 SJC TRANSFORMATORER 10 SK KOPPLINGSUTRUSTNINGAR OCH KOPPLINGSAPPARATER 12 SKB KOPPLINGSUTRUSTNINGAR 12 SKF ELKOPPLARE I KOPPLINGSUTRUSTNING M M 17 SL APPARATER OCH UTRUSTNING FÖR MANÖVRERING OCH AUTOMATISK STYRNING I ELSYSTEM 18 SM UTTAG I ELKRAFTSSYSTEM 19 SN LJUSARMATURER, LJUSKÄLLOR M M 19 U APPARATER FÖR STYRNING OCH ÖVERVAKNING 20 UB GIVARE 20 UBB GIVARE FÖR TEMPERATUR 20 UE STÄLLDON 22

3 UEB STÄLLDON FÖR SPJÄLL 22 UEC STÄLLDON FÖR VENTIL 22 UF STYR- OCH LOGIKENHETER 22 UFB UFF STYR- OCH LOGIKENHETER I PROGRAMMERBARA STYRSYSTEM 22 SIGNALOMVANDLARE, LOGIKENHETER, BÖRVÄRDESOMSTÄLLARE M M 40 UG MÄTARE 41 UGA MÄTARE MED SAMMANSATT FUNKTION 41 Y MÄRKNING, PROVNING, DOKUMENTATION M M 42 YT MÄRKNING, PROVNING, INJUSTERING M M AV INSTALLATIONER 42 YTC KONTROLL OCH INJUSTERING AV INSTALLATIONSSYSTEM 45 YU TEKNISK DOKUMENTATION M M FÖR INSTALLATIONER 50 YUC BYGGHANDLINGAR FÖR INSTALLATIONER 50 YUD RELATIONSHANDLINGAR FÖR INSTALLATIONER 51 YUE UNDERLAG FÖR RELATIONSHANDLINGAR FÖR INSTALLATIONER 54 YUH DRIFTINSTRUKTIONER FÖR INSTALLATIONER 54 YUK UNDERHÅLLSINSTRUKTIONER FÖR INSTALLATIONER 56 YY ARBETEN EFTER SLUTBESIKTNING 57 YYV TILLSYN, SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL AV INSTALLATIONER 57 BILAGA A 58

4 4(63) Denna beskrivning ansluter till AMA 09. Beskrivningen är en bilaga till och kompletterar den objektsanpassade styr och övervakningshandlingen. 8 STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM Beskrivning behandlar datoriserade styr och övervakningsanläggningars utförande inom Landstinget i Uppsala läns byggnader. Beskrivning behandlar också hur system på processnivå skall anslutas till det befintliga överordnade systemet. Det överordnade systemet är typ Citect version 7.2 och är utfört med två redundanta servrar. Lokala system kommunicerar med det överordnade via drivrutiner vilka tillhandahålls beställarens systemintegratör för installation. Anläggningar skall kommunicera med det överordnade systemet via protokoll ingående i TCP/IP och Ethernet. Eldata Motor- och märkeffekt större än 7,5 kw som inte strömförsörjs över frekvensomformare skall vara försedda med mjukstartare. Ledningsnät för styr- och övervakningssystem Kablar för styrning och övervakning skall förläggas skilda från kablar för strömbelastade ledningar såsom huvud- och gruppledningar. Ledningsnätet skall utföras som TN-S-system. För inkommande matningar skall dokument Teknisk anvinsning 6 EL- OCH TELESYSTEM. Som hittas på

5 5(63) 81 STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM FÖR FASTIGHETSDRIFT System och funktioner Överordnat system Installerade PLC-system samt operatörspaneler skall anslutas till det överordnade systemet via Ethernetnätverk enligt den objektsanpassade beskrivningen. Strömförsörjning Larm skall ges vid underspänning. Vid bortfall av nätspänning skall gångreserv på realtidsklockor träda i funktion. Samtliga system skall ha automatisk återstart vid återkommande nätspänning efter bortfall. Programmerbara styrsystem Programmerbara styrsystem skall installeras. Systemen utförs PLCer och operatörspaneler installerade i apparatskåp. Driftlarm- och driftpresentationssystem Driftlarmsystemet skall utföras för tre larmpriorteter i fallande prioritetsordning A respektive B. Uppdelning, fel som skall indikeras, förreglingar, styrfunktioner m m framgår av beskrivning och driftkort.

6 6(63) S APPARATER, UTRUSTNING, KABLAR M M I EL- OCH TELESYSTEM Ledningar och elinstallationsrör skall vara i halogenfritt utförande. SBD.2 Kabelsstegar SBD.213 Lätta kabelsstegar SBJ.112 Kabelgenomföring i yttervägg eller yttertak Rörgenomföringar skall tätas med diffussionsspärr. Tätning mot ångspärr kring dosor skall utföras med tejp. Genomföring i yttertak skall utföras med rostfritt stålrör med krage. Rörände skall förses med rostfritt stålrör med krage. Rörände skall förses med förskruvning som tätas med plastisk massa. SBJ.15 Brandavskiljande kabelgenomföring i vägg eller bjälklag SC EL- OCH TELEKABLAR M M Kablar får inte förläggas i mer än ett lager. Kablar för styrning, mätning och indikering skall förläggas åtskilda från kabel för kraft. SCC INSTALLATIONSKABLAR SCF TELE OCH DATAKABLAR För patchkablar vilka installeras för kommunikation mellan PLC, operatörspanel och överordnat system via LULNET gäller: Ethernet klass D/kategori 6e.

7 7(63) SDB.1 Elektriska förbindningar Skruvförband skall efterdras vid sista servicebesöket innan garantibesiktning. Se YYV. SDC.3 Kopplingsplintar Plintar skall vara frånskiljbara på signalkablar. SDC.4 Kabelanslutningsdon, provningsklämmor m m SEB RELÄER OCH RELÄSKYDD Enhetlighet gäller i mesta möjliga mån vid materialval. Följande skall beaktas: Att kapslingsklass och korrosionsbeständighet är anpassade till utrymmens miljö, vad gäller atmosfär och temperatur. Att kontaktorer, motorskyddsbrytare, säkerhetsbrytare etc, om möjligt, skall vara av samma fabrikat. Data för kontakter i styrkretsar: 6A, 250 V 50 Hz vid AC11 2A, 60V vid DC11 Detta om ej annat anges. SEB.1 Reläer Reläer skall vara av instickstyp med 11- eller 14-polig sockel för skruvanslutning. Reläer skall ha testknapp och indikering. SEB.141 Strömreläer Då indikering av drift hos motorer inte sker på annat sätt skall strömrelä användas.

8 8(63) SEB.142 Spänningsreläer Fasbrottsrelä skall övervaka matningen till apparatskåp. Vid bortfall av någon fas skall reläet falla och bryta manöverspänning till alla trefasmotorer. Relä skall ha en slutande kontakt för manöver och en brytande för larm. Automatisk återställning. SEC SÄKRINGAR OCH DVÄRGBRYTARE Gruppcentral byggs upp av automatsäkringar, motorskydds-brytare och effektbrytare. Motorskyddsbrytare och effektbrytare skall vara försedda med manöverorgan för till- och frånslagning. De skall också vara försedda med utlösningsanordning för överbelastning samt kortslutning i kablar och belastningsobjekt. Vid utlösning, skall brytare via inbyggda kontakter, bryta samtliga faser och påverka en slutande samt en brytande signalkontakt. Manuell återställning. Utlöst och frånslagen brytare skall vara tydligt markerad. Brytare skall vid överbelastning, kortslutning eller fasbrott lösa ut inom en tidsrymd som krävs enligt SS-EN Anordning för överbelastning skall vara inställbar. Ej nyttjad del av samlingsskena beröringsskyddas. Beroende på typ av belastning och belastningsström används endera automatsäkringar, effektbrytare eller motorskyddsbrytare. Dimensioner skall ske enligt SEK handbok 414 och SEK Handbok 421.

9 9(63) SEC.3 Dvärgbrytare Automatsäkring skall vara försedd med manöverorgan för till- och frånslagning samt utlösningsanordning för kortslutning i kablar och belastningsobjekt. Manuell återställning. Utlöst och frånslagen brytare skall vara tydligt markerad. SED.1 Strömkännande jordfelsbrytare Ellutag i apparatskåp skall anslutas över jordfelsbrytare, jordfelsbrytaren ska vara självtestande. Märkfelström max 30 ma. SF DATORER, KRINGUTRUSTNING, PROGRAMVAROR M M I INSTALLATIONSSYSTEM Det är inte tillåtet att utan skriftligt godkännande koppla in aktiv Ethernetutrustning såsom repeater, switch, router, gateway eller portserver. Med undantag av ovanstående gäller att switch skall användas för kommunicerande utrustning inom samma apparatskåp. Exempelvis för kommunikation mellan operatörsterminal i apparatskåpsdörr och PLC. Portserver får inte användas för anslutning till Ethernetnätverk. SFD DATAKOMMUNIKATIONSENHETER SWITCH Switch för din-montage tillhandahålls av beställare för av installation i apparatskåp. Uppgift om switchens utförande inhämtas från beställare.

10 10(63) SFE DATORPROGRAMVAROR Samtliga programvaror för programmering av PLC och operatörspanel skall medfölja. SJC TRANSFORMATORER SJC.42 Spänningstransformator Transformator skall vara utför med: Effektreserv = 50% Transformatorer för rumsreglering skall dimensioneras för respektive driftfall. SJF.41 Frekvensomriktare för motordrift Frekvensomformare av fabrikat Vacon NXS eller likvärdig för motorer enligt beskrivning. Frekvensomformare ska monteras så nära motorn som möjligt. De skall monteras så att god kylning erhålls. Kapsling skall motsvara IP54. Frekvensomformare betjänande motorer 5,5 kw eller större skall vara försedd med nätverkskort Profibus DP eller Modbus EIA_485 och skall anslutas till betjänande PLC. Detta gäller även pumpar med motorer 0,75 kw eller större i värme- och köldbärarsystem. Frekvensomformare ska vara försedd med radiostörningsskydd och med övertonsfilter. Störning från enskild överton får vara högst 3% av grundtonen i nätet vid 430/250V. Den totala övertonshalten får samtidigt inte överstiga 4% av grundtonen. Frekvensomformare med installation skall uppfylla EMC-direktivets krav för anslutning till publika nät. Frekvensomformaren ska vara utförd så att inbyggt skydd finns för att säkerställa att temperaturen i motorn ej överstiger 100 C. Kan ej detta krav uppfyllas ska motorerna förses med lindningsvakt. Manöverpanelens språk skall vara svenska.

11 11(63) Frekvensomfore skall bland annat vara utrustade med följande om inte kommunikationen sker över någon av bus-typerna nämnda ovan.: Analog in-/utgång. Seriell in-/utgång. Rampfunktion acceleration/retardation. Larmsignal vid fel. Övervakning av motortemperatur. Möjlighet till programmering av frekvensomformaren så att kritiska varvtal undviks. Display för avläsning av mätvärden, feldiagnostik mm. Funktion för mjukstart av motor. Entreprenören skall samråda med beställare för slutligt val av frekvensomformare. För kommunikationsansluten omformare gäller följande kommunikation: Styrsignal % Frekvens Hz Maxfrekvens Hz Minfrekvens Hz Ström A Effekt Kw (Om variabel istället redovisar procent av märkeffekt accepteras att effekt beräknas i PLC). Startvillkor Driftindikering Summalarm med felkod

12 12(63) SK KOPPLINGSUTRUSTNINGAR OCH KOPPLINGSAPPARATER SKB KOPPLINGSUTRUSTNINGAR Kopplingsutrustning skall vara utförd med frånkopplingstid mindre än 0,1 s för begränsning av ljusbågars varaktighet och verkningar. SKB.42 Lådkapslade kopplingsutrustningar för lågspänning Enheter i central Central skall vara utförd med utrymme för mätning med tångamperemeter. Central, till vilken ansluts parallella kablar eller Al-kabel, skall ha anslutningslåda med kopplingsplint före huvudelkopplare eller fördelningslåda. SKB.421 Kapslade centraler SKB.51 Apparatskåp Apparatskåp Max djup = 400. Max höjd = 2000 inkl sockel. Max bredd = 2000 om ej annat framgår av beskrivning eller ritning. Apparatskåp utförs med två eller fler separata utrymmen med egna dörrar enligt följande: Ett utrymme, till vänster, för dvärgbrytare, effektbrytare och transformatorer. Minst ett utrymme, till höger, för apparater (PLC), kontaktorer, reläer. Apparatskåpet dimensioneras med hänsyn till platsutrymme samt framkomlighet vid transport till uppställningsplats. Apparatskåp skall uppfylla de grundläggande kraven enligt SS-EN

13 13(63) Mekaniskt skall dock skåpet motsvara lägst kapslingsklass IP 43. Apparatskåp skall vara fabrikstillverkat eller sammanbyggt av fabrikstillverkade delar. Anslutning av utgående kablar skall ske uppåt. Ledningar till apparatskåp skall föras in uppifrån genom avpassat tätningsdon. Skåpets ovansida förses med minst en flänsöppning FL 21 i reserv. Outnyttjad öppning täcks med fläns och/eller propp. För apparatskåpens tillåtna drifttemperatur gäller SS Här framgår även kraven på tillåten temperaturstegring i skåp. För beräkning av kylning skall antas att max omgivningstemperatur är 35 C i apparatrum. Minst 25% reservutrymme skall finnas. Ledning mellan central, apparat och kopplingsplintar skall dras i ledningskanaler. Fri längd utanför kanal max 150 mm. Samtliga yttre ledningar skall kopplas till plint inne i apparatskåpet. Matande huvudledning ansluts dock direkt till huvudbrytare. Där flera horisontella plintrader förekommer skall de arrangeras i höjdled. Detta så att ledningar till nedanför liggande plintrader kan föras ned bakom den ovanförliggande. Kopplingsplintar tillhörande olika spänningssystem skall genom läge eller avskärmning vara skilda från varandra. 10% reservplintar för varje spänningssystem skall levereras och monteras. Montageskenan skall möjliggöra montage av ytterligare 30%, samlade för respektive spänningssystem. Kopplingsplint skall ha förbindelseelement anpassade till de ledningar som kopplas in. Huvudbrytaren skall vara utförd som lastfrånskiljare. Brytaren dimensioneras efter inkommande huvudledning och dess avsäkring. Apparatskåpen skall byggas "säkringslöst" och dimensioneras för den utrustning som framgår av beskrivning och scheman. Apparatskåpets huvudströmbanor skall sektioneras, med frånskiljninganordning, för upp till fem betjänade system. Betjänas fler än fem system, fördelas dessa på så storleksmässigt likvärdiga delar som är möjligt, i samråd med beställarens representant. Som frånskiljnings-anordningar skall 3-poliga brytare, med märkström minst lika närmast föregående avsäkring användas.

14 14(63) Varje samhörande manövergrupp förses med egen automatsäkring. Utrustningen monteras i rader på montageplåt eller normskenor mellan horisontella ledningskanaler. Kabelkanaler får endast fyllas till 70%. Utrustning väljs beröringsskyddad IP 20. Apparatskåp skall vid behov förses med kylfläkt för genomluftning. Om kylfläkt installeras skall denna utföras med termostat. Apparater monteras mellan 500 och 1600 mm över färdigt golv inklusive reservutrymme för framtida apparater. Dörr (lucka) till apparatutrymme Skåpdörr skall kunna öppnas 150 och spärras i öppet läge. Dörr skall vara försedd med spanjolett samt lås förberett för låscylinder typ ASSA. På dörrens insida (för respektive del) monteras gruppförteckning som är skyddad av plastskiva e dyl. Gruppförteckningen skall vara demonterbar för att möjliggöra kompletteringar. På dörrens insida (för respektive del) monteras I/O-förteckning här ska även framgå vilka I/O som kan manövreras via servicekopplare i skåpet. I/O förteckninen är skyddad av plastskiva e dyl. I/Oförteckning skall vara demonterbar för att möjliggöra kompletteringar. På dörrens insida anordnas hållare för A4-mapp innehållande de scheman m m, som gäller för apparatskåpet. På högra dörrens insida anordnas utfällbar hylla för bärbar PC. Arbetshöjd skall vara 1 m över golv.

15 15(63) Innehåll Apparatskåpets vänstra del skall innehålla: Huvudbrytare. Effektbrytare och automatsäkringar. Normkapsling för automatsäkringar och effektbrytare med erforderligt antal reservplatser för 1- respektive 3-poliga grupper. Normkapsling ska ha 30% i reservplats per typ, dock minst 2 st 3-fas och 2 st 1-fas. Normkapslingar för manöversäkringar. Reservplatser för manöversäkringar skall vara min 30%. Transformator för 24VAC manöver samt separata transformatorer för PLC och Operatörspanel. Varje system eller funktionsmässigt sammanhörande aggregatgrupp ska förses med egen manöversäkring enligt SEC.3. Parpumpar ska ha separata manöversäkringar. Gruppförteckning som är skyddad av plastskiva e dyl. Gruppförteckningen skall vara demonterbar för att möjliggöra kompletteringar. Apparatskåpets högra del(ar) skall innehålla: Apparater som reläer, motorskyddsbrytare, kontaktorer etc monterade i rader på montageplåt eller normskenor mellan horisontella ledningskanaler. Minst 30% reservutrymme, dock utrymme för minst två motorskyddsbrytare och två kontaktorer och sex reläer. Kopplingsplintar enl. SDC.31. Ledning mellan central, apparat och kopplingsplintar i ledningskanaler. Fri längd utanför kanal max 150 mm. PLC med plats för 30% utökning av I/O-moduler I/O-förteckning som är skyddad av plastskiva e dyl. I/Oförteckning skall vara demonterbar för att möjliggöra kompletteringar. Switch Utfällbar hylla för bärbar PC på dörrens insida. Arbetshöjd skall vara 1 m över golv.

16 16(63) Hållare för A4-mapp innehållande relationshandlingar på dörrens insida. På högra delens dörr utsida skall finnas installerat: Operatörsterminal med display och knappsats för betjäning från utsida. Överkant 1700 mm öfg. Serviceomkopplare för betjänade system Manöversystem Manöversystem utformas så att utrustningar startar automatiskt efter spänningsavbrott eller avslagen huvudbrytare om ej annat anges i funktionsbeskrivning. Strömförsörjning Erforderlig strömförsörjningsutrustning skall monteras i apparatskåp. Utrustning skall bestå av huvudbrytare, kontaktorer, motorskyddsbrytare och automatsäkringar samt transformatorer. För undvikande av överströmsskyddsutlösningar vid fasbrott skall apparatskåp vara försedda med ett fasbrottsskydd som vid fasbrott stoppar alla trefasmotorer. Fasbrottslarm ansluts till PLC som B-larm. Indikering Anläggningarnas driftsstatus skall indikeras i PLC hos roterande maskiner, brytare mm. Information om driftsstatus skall innehålla uppgifter om: Drift/ej drift Till/från Öppet/stängt Hög/lågfartsdrift samt drift enligt kurva 1/kurva 2 och dyl Varvtal vid varvtalsreglering

17 17(63) Leverans Tillverkning av apparatskåp får inte påbörjas innan beställarens representant beretts tillfälle att yttra sig över handlingar för apparatskåpen. Beställaren skall ha två veckors granskningstid, från den dag då handling mottogs. SKF ELKOPPLARE I KOPPLINGSUTRUSTNING M M SKF.12 Effektbrytare för högst 1 kv SKF.32 Lastbrytare och kastfrånskiljare för högst 1 kv SKF.5 Startkopplare, pådrag m m högst 1 kv SKF.56 Mjukstartare SKF.6 Kontaktorer Enhetlighet skall eftersträvas vid materialval varvid följande skall beaktas: Kontaktorer och motorskydd skall var utrustade med erforderligt antal hjälpkontakter för angiven funktion. Anslutningsdetaljer skall vara utförda med spår och krysskruv. Kontaktor i huvudkrets skall dimensioneras så att 70 % av märkströmmen ej överskrids. Data för kontakter i styrkretsar: 6A, 250V, 50Hz vid AC11 resp. 2A, 60V vid DC11 där ej annat anges. SKF.62 Lågspänningskontaktorer SKF.72 Säkerhetsbrytare för högst 1 kv Fläktar, pumpar och dylikt förses med säkerhetsbrytare med hjälpkontakt. Hjälpkontakten ska förregla kontaktor mjukvaru mässigt.

18 18(63) SL APPARATER OCH UTRUSTNING FÖR MANÖVRERING OCH AUTOMATISK STYRNING I ELSYSTEM SLD.11 Manövertryckknappar TLxx med driftindikering. Yttre tryckknappar utförs som klenspänningstryckknapp med lysdiod för indikering. ELJO TREND eller likvärdig. Avsedd för anslutning till PLC. SLD.3 Manöveromkopplare Gäller omkopplare i apparatskåp. Omkopplare i apparatskåpsfront skall vara typ Kraus & Naimer, eller likvärdigt. Omkopplarnas lägen skall framgå. Luftbehandlingssystem skall via serviceomkopplare i apparatskåpsfront kunna köras 0 - AUTO. 0 innebär systemet avstängt. AUTO innebär styrning via PLC-program. Styrda apparater skall via omkopplare i apparatskåp innanför dörr kunna köras MAN 0 - AUTO. MAN innebär drift. 0 innebär avstängd. AUTO innebär styrning via PLC-program.

19 19(63) SM UTTAG I ELKRAFTSSYSTEM SMB.1 Vägguttag Jordat 2-fas vägguttag monteras i apparatskåp, matas från extern matnning som inte bryts av huvudbrytare i apparatskåp. Vid huvudbrytare samt i skåp ska det tydligt framgå att främmande spänning finns och ej bryts av huvudbrytaren. SN LJUSARMATURER, LJUSKÄLLOR M M Ljusrörsarmatur installeras som belysning i apparatskåp, matas från extern matnning som inte bryts av huvudbrytare i apparatskåp. Vid huvudbrytare samt i skåp ska det tydligt framgå att främmande spänning finns och ej bryts av huvudbrytaren. Belysningen manövreras med mikrobrytare.

20 20(63) U APPARATER FÖR STYRNING OCH ÖVERVAKNING UB GIVARE Givare för kontinuerlig verkan som inte är passiva typ PT100 eller PT1000 skall vara anpassade till standardsignal 4-20mA. UBB GIVARE FÖR TEMPERATUR Givare för kontinuerlig verkan skall vara typ PT100 eller PT1000. Om representativa värden inte kan mätas av på grund av till exempel luftskiktning, skall medelvärdesgivare med fler mätpunkter utföras. UBB.31 Givare för temperatur, rörmonterade, stegvisa elektriska Frysvakter Frysvaktsfunktion byggs mjukvarumässigt. UBB.4 Givare för temperatur utomhusmonterade UBC.12 Givare för tryck, kanalmonterade, kontinuerliga elektriska Givare skall vara försedd med display. UBC.32 Givare för tryck, rörmonterade, kontinuerliga elektriska Givare skall vara försedd med ventilkoppel med manometer som möjliggör kalibrering utan att koppla ut givaren. UBD.12 Givare för fukt, kanalmonterade, kontinuerliga elektriska Givare skall mäta relativ fuktighet.

21 21(63) UBK.121 Givare för koncentration, kanalmonterade, kontinuerliga elektriska rökdetektorer med servicelarm Givare försedd med skydd för hög lufthastighet samt optisk indikering av utlöst rökdetektor och servicelarm. Givaren ska vara försedd med inbyggd fläkt som säkerställer gasgenomflöde till detektor. Erforderliga montagedetaljer skall ingå. Ansluts till förstärkare enligt UDK.711. UBD.22 Givare för fukt, rumsmonterade, kontinuerliga elektriska Givare skall mäta relativ fuktighet. UBK.22 Givare för koncentration, rumsmonterade, kontinuerliga elektriska UBK.221 Givare för koncentration, rumsmonterade, kontinuerliga elektriska rökdetektorer med servicelarm Givare försedd med optisk indikering av utlöst rökdetektor och servicelarm. Erforderliga montagedetaljer skall ingå. Ansluts till förstärkare enligt UDK.711. UDK MÄTSTYRDON FÖR KONCENTRATION UDK.711 Mätstyrdon för koncentration, skenmonterade, med stegvisa elektriska signaler, förstärkare till rökdetektor Förstärkare skall kunna användas för att ansluta fler rökdetektorer än en till varje förstärkare. Förstärkare för rökdetektor med servicelarm anpassas till vald rökdetektor enligt UBK.121 eller UBK.221. Försedd med separat växlingsrelä för larm och servicelarm. Larm skall återställas manuellt på förstärkaren.

22 22(63) UE STÄLLDON Ställdon för kontinuerlig verkan skall vara anpassad till standardsignal 4-20mA eller 0-10V. UEB STÄLLDON FÖR SPJÄLL Samtliga montage- och kopplingsdetaljer skall ingå Montering skall utföras så att brandisolerklass inte försämras. Spjällkraft skall dimensioneras enligt leverantör av spjäll, dock ej under 5 Nm/m2 spjällarea. UEC STÄLLDON FÖR VENTIL Ställdon skall vara försett med montagesats för anpassning till aktuell ventil. Ställdon för ventil ska ha linjär rörelse samt kunna handmanövreras utan att frånkoppla spänningsmatning. UF STYR- OCH LOGIKENHETER UFB STYR- OCH LOGIKENHETER I PROGRAMMERBARA STYRSYSTEM Enheternas funktion, verkningssätt samt principiell placering framgår av objektsanpassad beskrivning.

23 23(63) UFB.1 Datorenheter i programmerbara styrsystem PLC PLC skall i grundutförande innehålla: Datordel med minne, både fast och programmerbart. Kommunikationsdel. Kraftförsörjningsdel. Datordelen skall vara försedd med: Klockfunktion med kalendertid. Batteribackup för applikationsprogram och klockfunktion för drift utan yttre spänningsförsörjning i minst 5 år eller motsvarande. Anslutning för kommunikationsnätverk Ethernet. Batterier skall vara utbytbara utan lödning eller annat omfattande demonterings- och monteringsarbete. Låg batterispänning skall utlösa larm. Kraftförsörjningsenhet skall vara försedd med lysdioder för funktionskontroll. Sytemen ska vara utformade för att fungera utan kontakt till överordnat Citect. Dock ska det finnas möjlighet att göra funktionalitet i överordnat Citect som ger samma kontroll som på lokal nivå.

24 24(63) Operatörspanel Operatörspanel skall vara monterad i apparatskåpets dörr. Operatörspanel skall läsa och skriva variabler i PLC (inom samma apparatskåp). Panel skall vara utförd enligt följande: Bakgrundsbelyst grafisk färgdisplay TFT, min 640 x 480 pixlar, min färger, min yta 131 x 98 mm. Val av storlek på display beror på hur mycket som ska synas på bilderna. Att beakta är att driftspersonal med olika syn ska kunna se vad som står. Inmatningsmöjligher och navigeringsmöjligheter i bilder direkt i panel utan att behöva ansluta extern utrustning. Lysdioder LED med två färger för driftindikering och larm. Om det inte finns måste samma funktionalitet säkras på annat sätt så att larmindikering syns även när skärmen är mörk. Larm ska gå att komma åt från varje bild. Lokal larmhantering. Lokal trendhantering. Lösenord med behörighet i minst fem nivåer. Kapsling min IP65. Anslutning till Ethernet enligt Standard 10BaseT eller 100BaseTX (och kommunikation enligt protokoll ingående i TCP/IP). Inbyggd webbserver i panelen eller PLC/DUC med grafisk presentation och full funktionalitet.

25 25(63) Digitala ingångar Till digitala ingångar skall potentialfria kontakter kunna anslutas, med fullgod kontakt vid en ström på 5 ma, 24 V. Varje ingång skall vara försedd med lysdiod för indikering av insignal. Ingång ska vara galvaniskt isolerad samt strömförsörjas från spänning skild från datordelens elektronik. Ingång som ska kunna användas för impulsräkning ska läsas av med en sådan hastighet att en pulsfrekvens av max 20 Hz och minsta pulsvaraktighet av 20 ms med säkerhet kan detekteras. Min 10% reservkapacitet skall utföras.

26 26(63) Analoga ingångar Analoga ingångar skall vara anpassade till ingångssignal av standardtyp enligt följande: Mätgivare Pt 100, Pt 1000 Mätvärdesomvandlare 4 20 ma och 0 10 V Anslutna givare skall kunna matas valfritt internt eller externt. Mätfelet får ej överstiga 0,2% av mätområdet. Avläsningsintervallet skall anpassas till ansluten givares användningsområde. Ingångarna skall även kunna användas för lägesavkänning av potentialfria kontakter. Min 10% reservkapacitet skall utföras. Digitala utgångar Utgång skall vara utförd för manövrering av växelspänning 0-24 V, max 1A transient last, 200 ma kontinuerlig last. Utgång skall vara galvaniskt isolerad från datordelens elektronik. Varje utgång skall vara försedd med lysdiod för indikering av datordelens order samt ha möjlighet till manuell styrning TILL-FRÅN-AUT. Min 10% reservkapacitet skall utföras. Analoga utgångar Utgången skall lämna en signal 0-10 V max belastningsbar 1 Mohm alt ma. Varje utgång skall ha möjlighet till manuell styrning AUT-MAN. I läge MAN skall utgångssignalens storlek manuellt kunna ställas in från operatörspanel. Min 10% reservkapacitet skall utföras. Kommunikationsdel Kommunikationsdel skall vara anpassad för kommunikation enligt 10 Base T eller 100 Base TX. Kommunikationshastighet skall kunna låsas. Anslutningssida för kommunikationsnätverk/slinga skall vara galvaniskt isolerad mot datordelen. Kommunikationsdelen skall vara försedd med lysdioder för funktionskontroll.

27 27(63) Kommunikation PLC skall kunna kommunicera med överordnat system via nätverk LUL-NET enligt nedan. Fysiskt gränssnitt mot LUL-NET är nätverksanslutning vid apparatskåp. Modularuttag installeras av Landstingsservice IT efter beställning. Beställning av anslutning samt IP-adress skall ske fyra veckor innan planerad drifttagning av apparatskåp. Kommunikation skall ske via nätverk enligt standard Ethernet 10BaseT eller 100BaseTX. Kommunikation skall ske i enlighet med protokoll ingående i TCP/IP. Vilken typ och version av drivrutin som avses användas skall redovisas i anbud. Drivrutin överlämnas till systemintegratör för installation i överordnat system. Drivrutin Citect Drivrutin skall vara ackrediterad av någon av följande: Citect Pty Limied (Leverantör) Beijer Electronics AB (Representant i Sverige) OPC-server OPC-server levereras av entreprenören och tillhandahålls beställaren för installation i överordnat system. Leverantör skall vara medlem i: OPC Foundation (Organisation) OPC-server skall följa specifikationen Data Access 2.05a. Den skall vara testad enligt OPC Product Certification och ha statusen Tested. DCOM skall inte användas. Namn på grupper och taggar får inte var låsta eller automatgenererade på så sätt att krav enligt 4. BETECKNINGSSYSTEM frångås.

28 28(63) Funktionalitet Följande skall fungera från och till överordnat system Läsa och skriva digital status. Läsa och skriva analoga värden. Läsa och skriva regulatorinställningar (BV, PDI, gränser o dyl). Läsa och skriva larminställningar (gränser och fördröjningar). Läsa och skriva datum samt tid. Larmhantering. Datainsamling. Kommunikationsövervakning. Följande skall kunna hanteras av separata programmeringsverktyg. Dessa skall tillhandahållas för installation i programmeringsdator enligt överenskommelse med systemintegratör. PLC Läsa PLC-program. Skriva PLC-program. Editera PLC-program. Stoppa/starta PLC. Operatörspanel Läsa applikation. Skriva applikation. Editera applikation. Starta terminal automatiskt efter överföring PROGRAM Applikationsprogrammen ska vara uppbyggda på ett enhetligt sätt och utförligt kommenterade. Programmering skall ske enligt IEC Programmen ska vara uppbyggda i block. Dessa skall tillhandahållas beställaren även i okompilerat editerbart format. en ska vara kommenterad.

29 29(63) De olika systemens applikationsprogram ska ligga och verka i respektive PLC. ID-begrepp, larmtexter, klartexter samt uppläggningen av rapporter och redovisningar ska godkännas skriftligt av systemintregratör. Värden i tabeller samt alla in- och utgångar, även forcering av "TILL-"/"FRÅN"-lägen, ska kunna förändras i PLC. Styr- och reglerprogram Programmodulerna i PLCer ska vara avsedda för styrning, reglering och övervakning, dokumenterat i tabeller för bland annat angivande av ID-begrepp för in- och utgångar. Vidare ska programmoduler ha erforderliga logiska och matematiska instruktioner för att åstadkomma förreglingar, beräkningar etc. Beträffande styr och reglerfunktioner se driftkort. För digitala ingångar skall finnas uppgifter om: Slutande eller brytande kontakter. Larm- eller driftindikering. Tidsfördröjning och larmprioritet. För analoga ingångar skall finnas uppgifter om: Insignal (givartyp) med skalning till SI-enheter. Larmgränser med tidsfördröjning och larmprioritet.

30 30(63) Standardiserade tabeller skall finnas för definition av: Börvärden. Regulatorer. Parametrar för P, I, D, dödzon, begränsning av utsignal, larmgränser o dyl. Kurvor med 5 st brytpunkter och där kurvan planar ut i övre och nedre del. Tidkanaler enligt "Tidsstyrning". Drifttidsmätning. Mätområde: min 9999 timmar. Överföring av värden eller status mellan PLCer. Taglista på larm och annan information som skall till överordnat styrsystem. Filtreringsgrad för analoga ingångar skall kunna ändras på PLC-nivå. Beräknade och på andra sätt förskjutna börvärden skall utgöra egna variabler. Exempel på detta är tilluftstemperaturbörvärde vid kaskadreglerad rums/frånluftsreglering, eller gällande rumsbörvärde efter påverkan från yttre börvärdesomställare. Tidsstyrningsprogram Batteribackup skall klara funktion utan yttre spänningsförsörjning i minst 100 timmar. Tidsfunktioner i PLC skall uppdateras från överordnat system 1 ggn/dygn. Klockfunktion i PLC får maximalt avvika 5 sek/vecka vid drift utan förbindelse med överordnat system. Klockfunktionen skall innehålla år, månad, dag, veckodag, tim, min.. Omställning sommar - vintertid ska ske automatiskt från överordnat system.

31 31(63) Tidsstyrning PLC skall hantera erforderligt antal tidkanaler. Tidkanaler skall vara uppbyggda som veckoscheman. Tidkanaler för drift av aggregat skall innehålla följande dagtyper: Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Helgdagsafton Helgdag Specialdag 1 Specialdag 2 Specialdag 3 Specialperiod Varje dagtyp skall möjliggöra två st till- och frånslag. Helgdagsafton och helgdag gäller före samtliga dagtyper ovanför i listan. Inställning specialdag 1, 2 och 3 gäller före samtliga dagtyper ovanför i listan och gäller för inställt datum. Inställning specialperiod gäller före samtliga dagtyper ovanför i listan och gäller för intervall mellan inställt start och stoppdatum. för helgdagsaftnar, helgdagar samt sommar/vintertid uppdateras en gång per dygn årsvis enligt central kalender i överordnat system. Tidsschema skall kunna kopieras mellan tidkanaler. Inställningsnoggrannhet skall vara 1 minut. Tidpunkt skall anges och redovisas som: hh:mm. skall anges och redovisas som: mm:dd. Respektive tidkanal skall kunna överstyras från överordnat system.

32 32(63) Respektive tidkanals variabler skall utföras som arrayer. Underlag för dessa inhämtas från teknikansvarig. Tidkanaler för motionering av pumpar och roterande värmeväxlare samt växling av parpumpsfunktion utförs gemensamma för system inom samma apparatskåp. Tidkanal för motionering samt växling av t.ex. får se ut enligt följande: Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Varje dag behöver bara ett tillslag samt en gångtid för varje tidkanal om så erfordras. SÄKERHETSFUNKTIONER Funktion vid spänningsbortfall Återstart efter spänningsavbrott skall ske automatiskt till full funktion av datorprogram inom 300 sek, efter det att spänningen återkommit. Vid kommunikationsavbrott med överordnat system (eller driftavbrott) skall larm lagras i PLC tills dess kommunikation återupprättats (eller systemet återstartat). Övervakning av PLC-funktion Vid fel på PLC-funktion skall larm genereras lokalt och i överordnat system. Övervakning av överföring Vid fel på kommunikation skall larm genereras lokalt och i överordnat system.

33 33(63) OPERATÖRSKOMMUNIKATION Vid betjäning av systemet lokalt skall behörighetsklasser och kodnycklar säkerställa att otillbörligt intrång minimeras. Behörighetsklass Varje kommando tilldelas behörighetskategori enligt följande : 1. Endast avläsning av värden och manöver av serviceomkopplare. 2. Kommandon enligt kategori 1 samt inställning av börvärden och tidkanaler. 3. Samtliga kommandon. För behörighet kategori två, respektive tre måste lösen om minst 4 tecken användas. Lösenord skall inhämtas från teknikansvarig. Lösenord får ej visas på display. Inloggning skall enbart ge tillgång till den enhet där inloggning skett. Utloggning skall kunna ske manuellt. Dock skall automatisk utloggning ske efter inställbar tid, 15 minuter, från det senaste kommandot.

34 34(63) Kommandon/presentation Avläsning av värden, driftstatus, larmstatus samt inställning av börvärden, regulatorparametrar, gränser, fördröjningar, drifttider tidkanaler, samt energivärden (kalibrering) skall kunna utföras via operatörspanel. Bilder och menysystem skall vara utförda likvärdiga med bilaga A OPERATÖRSPANEL MALLAR EXEMPEL samt enligt nedan. Vid angränsande system används funktionsknappar kopplade till kommandofält i bild för växling till angränsande bild. Bildbakgrund skall vara ljusgrå. Utförande och färgval skall vara enligt följande: Media Färg U Blå Uteluft obehandlad T Röd Tilluft behandlad F Gul Frånluft A Mörkröd Avluft Å Lila Återluft VP Lila Värmevatten Primär VS Magenta Bärmevatten sekundär VÅ Lila Värmeåtervinning KB Turkos Köldbärare oväxlad fjärrkyla KB Blå Köldbärare KM Grön Kylmedel VV Röd Varmvatten VVC Röd Varmvattencirkulation KV Grön Kallvatten Se 3. Exempel mallar.

35 35(63) Driftstatus Driftstatus presenteras med symbol enligt följande: Status Symbol Drift Grön För pump/fläktsymbol endast trekant Ej drift Vit - - Utlöst driftlarm Röd - - Manuell Symbol blinkar. Variabler Bör- och ärvärden skall presenteras i bild. Läsvärden skall presenteras med färg (Blå) R:0 G:0 B:255. Inställningsvärden skall presenteras med färg (Lila) R:128 G: 0 samt B 128. Utsignaler skall visas med % korrigerat för signalens område. Bild skall vara försedd med menyfält längst ned på bild vilka funktionsmässigt skall vara kopplade till funktionsknapp rakt nedanför, alternativt att det går via touchskärm trycka direkt på alternativ.. Samtliga bilder skall vara försedd med följande alternativa val (från vänster): LOGGA IN Val längst till vänster skall användas för in- och utloggning. MENY Val nummer två skall ge åtkomst till övergripande meny. MENY skall utvisa knappar med samtliga system uppdelade på systemtyp. Se exempel i bilaga A. Genom att med hjälp av piltangenter och returntangent klicka på respektive system öppnas repektive flödesbild för aktuellt system. Alternativt klicka på respektive knapp om touch panel används. Flödesbild för respektive system utformas upprättad med layout och färgval överensstämmande med driftkort och överordnat system. Bild skall redovisa mätvärden, börvärden, styrsignaler, driftindikeringar, manuell manöver samt larm. Fasta börvärden skall kunna ändras direkt i bild. Dessa värden redovisas med upphöjd ram. Flödessbild skall vara försedd med följande alternativa val (från vänster efter de ovan nämnda: LOGGA IN och MENY):

36 36(63) INSTÄLLN. Öppnar bild för inställning av samtliga parametrar. Inställda börvärden skall presenteras tillsammans med respektive ärvärde. MANÖVER Öppnar bild med val av manöver. MANÖVER AV FLÄKT Respektive digitalutgång presenteras med betjänat objekt, status samt möjlighet till forcering Auto - 0 Till. Respektive analog utgång presenteras med betjänat objekt, status samt möjlighet till forcering Auto 0 Man. I läge Man skall utgången kunna ställas in till värde %. Startvärde vid övergång till läge Man skall vara lika som aktuellt värde. MANÖVER AV VENTIL Lika manöver av fläkt. MANÖVER AV PUMP Lika manöver av fläkt. FREKVENSOMF. I förekommande fall vid bussanslutna omformare. Öppnar bild för omformare Kommunicerande signaler presenteras TIDKANAL. I förekommande fall Öppnar bild för tidkanal. Tidsinställningar presenteras tillsammans med tidkanals status samt möjlighet till forcering Auto Man samt Till Från; MÅ - SÖ HELGAFTON HELGDAG SPECIALDAGAR SPECIALPERIOD Som undermeny. Via knapp i nederkant Öppnar inställning av specialdagar Specialdagsinställningar med tider och datum presenteras tillsammans med tidkanals status samt möjlighet till forcering Auto Man samt Till Från.

37 37(63) LARMHANTERING Summalarm för apparatskåp presenteras med röd lysdiod i överkant med fast text för respektive kategori A-LARM och B-LARM. Åtkomst till larmlista skall ske via särskild knapp. Larm presenteras i display med datum, tidpunkt, larmpunktens beteckning samt förtydligande hjälptext i omvänd kronologisk ordning med senaste larmet överst. Larmsida skall vara utförd likvärdigt med bilaga A OPERATÖRSPANEL MALLAR EXEMPEL samt enligt nedan. Larmlista skall visa på grå bakgrund enligt följande: Larmprioritet Status Redovisning. A-larm Utlöst Svart text, röd bakgrund. A-larm Kvitterat Lokalt Röd text, grå bakgrund. A-larm Återgått ej kvitterat Svart text, grå bakgrund Återkommande okvitterade larm A-larm Återgått kvitterat Redovisa ej. B-larm Utlöst Svart text, gul bakgrund. B-larm Kvitterat Lokalt Gul text, grå bakgrund. B-larm Återgått ej kvitterat Svart text, grå bakgrund Återkommande okvitterade larm redovisas en gång med antalet lsom siffra. B-larm Återgått kvitterat Redovisa ej. Med kvittering avses, i detta fall, lokal kvittering/återställning. Larm redovisas endast en gång i lista med antalet förekomster sedan förra lokala kvitteringen som siffra. Återställning av berörd larmpunkt sker genom lokal kvittering av larm på larmbild. Frysskydd skall endast kunna återställas lokalt. Mjukvarularm typ låg-, hög- och avvikelselarm skall återställas automatiskt när larmvillkor inte längre föreligger. Detta gäller ej frysskydd. Verksamhetslarmer från kylar och frysar skall återställas automatiskt när larmvillkor inte längre föreligger.

38 38(63) Larm från hissar skall återställas automatiskt när larmvillkor inte längre föreligger. Den första och andra lysdioden till vänster ovan display används för presentation av summalarm A och B samt märks A-larm repektive B-larm. Om lysdioder ej finns måste detta säkras upp på annat sätt. Beträffande larmindikering för respektive apparater se driftindikering Tidsfördröjning skall kunna utföras individuellt för varje larm. Larm skall kunna genereras i följande fall: Via slutande och brytande potentialfria kontaktfunktioner. Vid gränsvärdesövervakning på analoga signaler, hög- och låglarm. Vid särskild gränsvärdesövervakning på analoga signaler, från givare, för givarfel. Via mjukvarubyggda larmer. Vid fel på PLC eller kommunikation. Summalarm utlöst automatsäkring (1 st larm/apparatskåp). Summalarm fasbrott/nollspänning (1 st larm/apparatskåp). Systemomkopplare i avställt läge. Följdlarm skall undertryckas. Exempelvis skall utlöst fasbrottsrelä undertrycka samtliga andra larm. Tidsstämplade larm För vissa larm gäller att dessa skall tidsstämplas lokalt. Exempelvis gäller detta A-Larm EL samt brytarindikeringar. Vilka larm det gäller framgår av driftsbeskrivning.

39 39(63) Definition Larm "Konfliktlarm" innebär konflikt mellan från PLC utställd order och erhållet driftsvar. Exempel: Utställd manöver till fläkt men inget svar enligt villkor för driftindikering från tryckgivare = Konfliktlarm MÄTVÄRDESREGISTRERING, LOGGNING Mätvärdesloggning Värden skall loggas och lagras i överordnat system enligt inställd intervall i detta.

40 40(63) Mediamätning Värden från energimätare ska utföras så att de kommunicerar via M- BUS direkt upp till överordnat Citect. I de lägen informationen ska visas i operatörspanel ska denna data hämtas från Citect. Energi värme skall lagras enligt följande: Energimängd kwh. Vattenvolym m3. Fjärrkyla Energimängd kwh. Vattenvolym m3. Energiåtgång el skall lagras enligt följande: Energimängd kwh. Tappvattenåtgång/kallvattenåtgång skall lagras enligt följande: Vattenvolym m3. UFF SIGNALOMVANDLARE, LOGIKENHETER, BÖRVÄRDESOMSTÄLLARE M M UFF.41 Börvärdesomställare med analog inställning Börvärdesomställare med vridbar ratt för förskjutning av inställt frånlufts-/rumsbörvärde. Den skall vara utförd för anslutning till analog ingång i PLC. Omställaren skall vara begränsad mellan +3 och -3 utifrån inställt börvärde. Indikering om funktion skall ske genom att [+] anger höjt börvärde och [-] anger sänkt. Alternativt kan röd linje som blir bredare och blå linje som blir smalare vid ökat börvärde användas. Eventuella skalstreck och siffror får inte synas.

41 41(63) UG MÄTARE UGA MÄTARE MED SAMMANSATT FUNKTION Mätutrustning för fjärrvärme (som energileverantören tillhandahåller) är försedd med separata utgångar för anslutning till annan utrustning via M-BUS.

42 42(63) Y MÄRKNING, PROVNING, DOKUMENTATION M M YT MÄRKNING, PROVNING, INJUSTERING M M AV INSTALLATIONER YTB.1 Märkning av installationer Hela anläggningen skall märkas i enlighet med beskrivning, driftkort och BETECKNINGSSYSTEM Skyltlista skall upprättas av entreprenören och överlämnas till beställaren för granskning. Av skyltlistan skall klart framgå respektive skylts dimension, utförande, text och färg. YTB.16 Märkning av el- och teleinstallationer YTB.1631 Märkning av centralutrustningar i elkraftinstallationer YTB Märkning av lådkapslade centraler YTB Märkning av apparatskåp Märkning av apparater i apparatskåp Vid apparat eller apparatenhet skall det finnas märkning som identifierar apparaten eller enheter i den tekniska dokumentationen. Märkning ska utföras så att den inte följer med apparater eller enheter vid utbyte. Märkning ska placeras på märklist och vara väl synlig, på märklist i apparatskåp får det märkas med dymotejp. Apparat ska förses med funktionsmärkning i klartext samt beteckning. Se exempel i BETECKNINGSSYSTEM.

43 43(63) YTB.1632 Märkning av ledningssystem i elkraftinstallationer YTB Märkning av huvudledningar YTB Märkning av gruppledningar YTB Märkning av hjälpströmkretsar YTB.1637 Märkning av platsutrustningar i elkraftinstallationer YTB Märkning av platsutrustningar i motordriftsystem YTB.18 Märkning av styr- och övervakningsinstallationer Förutom beskrivning gäller BETECKNINGSSYSTEM som beskriver beteckningar samt märkning. Märkband Märkband skall vara utförda med svart text på vit botten. Märkband får användas vid dubblerad märkning för dolt märkobjekt och då endast som kompletterande märkning på undertakets bärverk. Skyltar och märkbrickor Skylt skall ha svart text på vit botten.

44 44(63) Märkning av elutrustningar och elförbindningar m m Se YTB.16, YTB16315, YTB1632, YTB.16321, YTB.16322, samt YTB Kabel för yttre förbindelse skall märkas med beteckning som skall vara betjänande apparatskåps namn samt löpnummer. Beteckning skall vara lika i kabelns båda ändar. Kabel för yttre förbindelse mellan apparatskåp märks med beteckning. Denna skall bestå av båda apparatskåpens namn samt löpnummer. Beteckning skall vara lika i kabelns båda ändar. Inom flerledarkabel skall varje part märkas med individuell beteckning. Beteckning skall vara lika i kabelpartens båda ändar. Vid anslutning till plint i apparatskåp skall första kabelpart också märkas med beteckning för kabel. Märkning av styr- och övervakningsenheter Samtliga styr- och övervakningsenheter skall märkas. Därutöver skall säkerhetsbrytare märkas. Beteckningar för märkning av givare, vakter, ställdon o d framgår av driftkort för respektive system. Manöverorgan förses med manövermärkning, som i tillämpliga delar utförs enligt EN ,samt driftkort. YTB.263 Skyltning för elkraftsinstallationer YTB.28 Skyltning för styr- och övervakningsinstallationer Yttre apparater skall märkas med skylt som anger beteckning, benämning samt betjänande apparatskåp. Skylt för apparat inom teknikutrymme, exempelvis apparatrum, fästs på kabel till betjänad apparat. Skyltar för apparat utanför teknikutrymme, exempelvis kontor, fästs på vägg med skruv. Förteckning över skyltar skall upprättas och översändas till av beställaren utsedd representant för godkännande före tillverkning.

45 45(63) YTC KONTROLL OCH INJUSTERING AV INSTALLATIONSSYSTEM YTC.1 Kontroll av installationssystem Samtliga provningar protokollförs. Protokoll överlämnas till av beställaren utsedd representant senast en vecka efter provets genomförande. Provningsprotkoll skall överlämnas i en omgång utskriven och en omgång på cd-rom med filer i format PDF enligt följande: Uppdragsnamn PROVNINGSPROTOKOLL datum Samordnad funktionsprovning Efter att respektive entreprenörs injustering samt provning är färdigställd skall entreprenör delta i samordnad provning. Provningen skall omfatta alla i entreprenaden ingående funktioner vilka berör olika entreprenader/entrprenaddelar. Entreprenör skall leda den samordnade provningen i samråd med den som är ansvarig för installationssamordningen. Innan provning påbörjas skall respektive entreprenör redovisa signerade intyg att egenprovning är genomförd. Samtliga berörda entreprenörer skall efter samordnad provning signera försättsblad till protokoll. Provning skall utföras i enlighet med projektspecifikt provningsprogram.

46 46(63) Samordnad provning av variabler från och till överordnat system Samtliga anslutna variabler skall avprovas. Provningsprotokoll upprättas av den systemintegratör som upprättar den överordnade applikationen. Variabelvärde i överordnat system skall jämföras med lokalt variabelvärde i PLC. Där detta ej är tillämpligt provas variabel istället genom fullskaleprov. För larm kategori A skall hela larmkedjan testas vid ett och samma tillfälle. Vid ändringsbar variabel skall ändring av värde provas. Provning skall för respektive variabel innefatta samtliga funktioner och presentationer i det överordnade systemet. Beställaren skall informeras senast två veckor innan provningar och skall ha rätt att närvara. YTC.16 Kontroll av el- och telesystem YTC.163 Kontroll av elkraftsystem YTC.1634 Kontroll av motordriftsystem

47 47(63) YTC.18 Kontroll av styr- och övervakningssystem Utöver AMA skall följande provningar utföras: Funktionsprovning avseende funktioner och funktionssamband enligt driftkort. Reglerutrustningars insvängningsförlopp. Dokumenteras genom utskrift från överordnat system. Kontroll av inställda värden för givare, frekvensomformare, styrfunktionsenheter, reläer och andra enheter med inställningsmöjlighet. Före slutbesiktning utförs provning och injustering som verifieras med intyg och protokoll. Intyg och protokoll skall levereras i två omgångar i samband med anmälan till slutbesiktning. Innan injustering och provning påbörjas för respektive system skall styrentreprenören i god tid redovisa provningsmetoder samt protokoll för beställarens representant för godkännande. Om vissa provningar ej kan utföras före slutbesiktning, på grund av belastning och yttre omständigheter, skall tidplan upprättas för dessa. Innan provning påbörjas skall anläggningen vara driftsatt, vilket bland annat innebär: All materiel skall vara levererad och monterad inklusive alla anslutningar. Märkning och skyltning skall vara utförd. Alla elanslutna apparater skall vara spänningssatta och kontrollerade avseende rotationsriktning och dylikt. Rörsystem skall vara fyllda med avsedd media. Vidimerade protokoll över egenprovningar på byggplatsen till exempel komponent- och materialprovningar, tryck- och täthetsprovningar samt säkerhetsbesiktningar skall vara överlämnade. Genomföringar (även provisoriska) skall vara tätade. För anläggningsdelar som enligt normer eller myndighetskrav kräver besiktning, provning eller egenkontroll skall styrentreprenören ombesörja och bekosta detta.

48 48(63) Provning av motor utförs efter det att injustering av luftflöden har utförts. Proven utförs med driftvarm motor (drifttid 2h). Vid provningen uppmäts följande: Startström, ström i varje fas och motorskyddets inställning. Driftström och starttid. För motorer över 0,5 kw uppmäts dessutom ström vid tvåfasdrift, utlösningstid för överströmsskydd vid tvåfasdrift. Provning av variabler från och till operatörspanel Samtliga anslutna variabler skall avprovas. Variabelvärde i operatörspanel skall jämföras med lokalt variabelvärde i PLC. Vid ändringsbar variabel skall ändring av värde provas. Kontroll skall utföras enligt SS

49 49(63) YTC.2 Injustering av installationssystem Fläktar som är varvtalstyrda via frekvensomformare skall injusteras så att utgående frekvens är mellan 50 och 55 Hz. Detta gäller vid dimensionerande statiskt tryck, fullt flöde och med rena ventilationsfilter. Detta skall genomföras samordnat med ventilationsentreprenör. Om detta inte uppnås skall, till beställaren, påtalas behovet av omvarvning av fläktar. YTC.18 Kontroll av styr- och övervakningssystem Åtgärdslista skall godkännas av beställarens representant innan installationsarbetena påbörjas. YTC.28 Injustering av styr- och övervakningssystem Driftkort skall ligga till grund för injustering. Injustering får inte utföras förrän del av sidoentreprenad, som kan påverka injusteringen, är utförd. Angivna inställningsvärden är projekterade värden. Inställningsvärden justeras så att önskat sluttillstånd erhålls. Önskade inställningsvärden skall ställas in. Temperaturen vid givare mäts varefter givarna kalibreras. Mätvärdesindikatorer kalibreras lika givare. Protokoll skall upprättas och innehålla följande uppgifter:. Utetemperatur. Givarens beteckning och placering. Inställda värden och kalibreringspunkter för givare, tiddon, styrfunktionsenheter, reläer m m. Ärvärden (uppmätta värden). Avlästa värden. Belastningstyp och belastningsvärde.