MÖLNDALS STAD DATORISERADE STYR- OCH ÖVERVAKNINGSANLÄGGNINGAR TEKNISK STANDARD. Allmän BENGT DAHLGREN AB. Urban Carlsson

Transkript

1 Allmän Antal blad: 56 : Göteborg U Carlssson/EF BENGT DAHLGREN AB Urban Carlsson Göteborg tel: Stockholm tel: Borås tel: Härnösand tel: Linköping tel: Malmö tel: Uppsala tel: Norrköping tel:

2 2 KOD INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 8 STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM...3 B FÖRARBETEN, HJÄLPARBETEN, SANERINGS-ARBETEN, FLYTTNING, DEMONTERING, RIVNING, RÖJNING MM...6 P APPARATER, LEDNINGAR M.M. I RÖRSYSTEM ELLER RÖRLEDNINGSNÄT...7 PS VENTILER M.M. I VÄTSKESYSTEM OCH GASSYSTEM...7 PSD STYRVENTILER...7 S APPARATER, UTRUSTNING, KABLAR MM I EL- OCH TELESYSTEM...9 SB ELKANALISATION, FÖRLÄGGNINGSMATERIAL MM...9 SC EL- OCH TELEKABLAR MM...12 SE RELÄER OCH SKYDD SAMT APPARATER FÖR MÄTNING OCH ÖVERVAKNING I EL- OCH TELESYSTEM...14 SF DATORER, KRINGUTRUSTNING, PROGRAMVAROR MM I INSTALLATIONSSYSTEM...16 SFE DATORPROGRAMVAROR...20 SK KOPPLINGSUTRUSTNINGAR OCH KOPPLINGSAPPARATER...31 SL APPARATER OCH UTRUSTNINGAR FÖR MANÖVRERING OCH AUTOMATISK STYRNING I ELSYSTEM...36 U APPARATER FÖR STYRNING OCH ÖVERVAKNING...37 UB GIVARE...39 UE STÄLLDON...44 Y MÄRKNING, PROVNING, DOKUMENTATION M.M YU TEKNISK DOKUMENTATION MM FÖR INSTALLATIONER...50 YY ARBETEN EFTER SLUTBESIKTNING...56 YYV TILLSYN, SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL AV INSTALLATIONER...56 BILAGA 1 BETECKNINGSSYSTEM BILAGA 2 PRINCIP FÖR BILDUPPBYGGNAD BILAGA 3 PRINCIP FÖR MÄRKNING AV CENTRALER OCH APPARATER...1-3

3 3 8 STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM TYP AV BESKRIVNING Denna beskrivning ansluter till AMA-98. Administrativa föreskrifter redovisas separat. För entreprenaden gäller även: - Starkströmsföreskrifterna ELSÄK-FS 2004 inklusive ändringar. - Anvisningar för anslutning av lågspänningsinstallationer till elnätet (IBL 96)(SS ). ORIENTERING Denna beskrivning skall användas, i tillämpliga delar, vid ny- och ombyggnad samt datorisering av Samfasts fastigheter. Omfattning enligt objektanpassad funktionsbeskrivning. Objektsanpassad mängd och funktionsbeskrivning skall minst innehålla flödesbilder, funktionstexter samt omfattning av belastningsobjekt med preliminära effekter och skall utgöra ett kalkylerbart material för entreprenadförfrågan. FABRIKATSANVISNINGAR Följande fabrikat och typer med anpassning till denna standard gäller: Honeywell, DHC INU-vision 2.3W SP4, DUC typ PSR samt i30. TAC, DHC Vista server, DUC typ Xenta. Siemens, DHC Desigo Insight, DUC typ PX PERSONALKVALIFIKATIONER För elinstallationsarbeten skall entreprenören lämna uppgift på behörig elinstallatör. MEDIAFÖRSÖRJNING Eldata: Fjärrvärme Systemspänning 400/ 230 V, 50 Hz. 120 o C PN16.

4 4 I ENTREPRENADEN INGÅR BL A: Entreprenaden omfattar leverans och montage av styr- och övervakningsanläggning till full funktions- och driftfärdig anläggning, varvid även ingår att övervaka och ansvara för att i entreprenaden ingående ledningar, styroch övervakningsdon samt elapparater har rätt funktion och blir rätt inkopplade. Alla utrustningar skall provas i samarbete med berörda sidoentreprenörer. Den elektriska installationen i byggnaden skall utföras som TN-S system (5-ledarsystem). Allmänt - Märkning, provning och injustering, relationshandlingar och teknisk dokumentation enligt kap. YT, Märkning, provning injustering mm av installationer och YU, Teknisk dokumentation mm för installationer. - Leverans, montage och injustering av kompletta reglerutrustningar enligt kap U Apparater för styrning och övervakning. - Leverans, montage och injustering av kompletta apparatskåp enligt kap SK, Kopplingsutrustningar och kopplingsapparater. - Leverans och montage av säkerhetsbrytare (arbetsbrytare) för samtliga fläkt- och pumpmotorer, etc. som betjänas av i entreprenaden ingående apparatskåp. - Leverans, montage och injustering av datorsystem inklusive datorundercentraler och periferiutrustning. - Leverans montage och dimensionering av erforderliga el- och styrledningar samt elektrisk inkoppling av i denna beskrivning (inkl bilagor) angivna utrustningar, motorer och andra elapparater som matas från i entreprenaden ingående apparatskåp. - Leverans och montage av stativ, ledningsstegar och rännor, skyddsrör och skyddsprofiler etc. för elledningar samt montage av apparater.

5 5 UPPGIFTER OM SIDOENTREPRENADER Uppgifter om sidoentreprenader enligt objektbeskrivning. UTRYMMEN Utrustning uppställes och anordnas så att framtida utbyggnad inom respektive utrymmen i möjligaste mån tillgodoses. Entreprenören skall senast tre veckor efter beställning meddela beställaren om föreskrivet material kräver större utrymme än vad handlingarna visar. Entreprenören skall samordna placering och ledningsförläggning med övriga entreprenader LEDNINGSNÄT Ledningar ansluts på plint i apparatskåp. Anslutningsobjektets placering utanför fläktrum och undercentral framgår av bifogade planritningar. Utgående gruppledningar samt ledningar till fläktar och pumpar dimensioneras av entreprenören med hänsyn till förändringar av preliminära motoreffekter. Ledningar anslutna till skilda gruppsäkringar eller skilda spänningssystem får ej ligga inom gemensam ledningsmantel. Ledningar till rumsgivare och tidströmställare utförs med infällt montage, förutom ledningar i tekniska utrymmen, som utförs med utanpåliggande montage. Ledningar förlagda i klassrum och publika lokaler skall skyddas med aluminiumplåt upp till 2 meter över golv. Typritning för skydd. TEKNISKA UTRYMMEN Med tekniska utrymmen menas, fläktrum, apparatrum, kylmaskinrum, elrum eller likvärdigt.

6 6 B FÖRARBETEN, HJÄLPARBETEN, SANERINGS- ARBETEN, FLYTTNING, DEMONTERING, RIVNING, RÖJNING MM. BCV TILLFÄLLIGA INSTALLATIONER BE FLYTTNING, DEMONTERING OCH RIVNING Anbudsgivare skall genom besök på plats göra sig underrättad om förutsättningar och omfattning av rivnings- och demonteringsarbetena. Ledningar skall rivas i hela sin längd. BEC.81 Demontering av styr- och övervakningsinstallationer för återanvändning Demonterat material tillfaller beställaren i den omfattning denne önskar. Uppmärkning av önskvärt material för återanvändning märkes av beställaren före demontering. Överblivet material bortforslas av entreprenören. BED.8 Rivning av styr- och övervakningsinstallationer BED.81 Rivning av styr- och övervakningsinstallationer för materialåtervinning BED.82 Rivning av styr- och övervakningsinstallationer för energiutvinning BED.83 Rivning av styr- och övervakningsinstallationer för deponering

7 7 P APPARATER, LEDNINGAR M.M. I RÖRSYSTEM EL- LER RÖRLEDNINGSNÄT PS VENTILER M.M. I VÄTSKESYSTEM OCH GASSYSTEM PSD STYRVENTILER Ventiler skall vara av typ sätesventiler. Ventiler skall vara logaritmiska för luftvärmare och linjär för varmvatten. För samtliga ventiler gäller att min reglerområde är 1:50 samt max läckage vid enkelsätiga ventiler är 0,1% och vid dubbelsätiga 0,5%. Styrventil skall om ej annat anges vara utförda för PN 10 vid 120 C samt vara försedd med manuellt ställdon. Styrventiler för montage i fjärrvärmeledning skall vara flänsade och utföras för PN 16. Ventiler fr.o.m. DN 65 skall vara flänsade där ej annat anges. Ventiler placerade i shuntgrupper skall levereras till RE:s shuntgruppstillverkare i god tid före tillverkning av shuntgrupper skall ske. Ventiler placerade i vatten blandat med frysskyddsmedel skall vara försedda med packboxar avsedda för sådant montage samt spindelvärmare vid behov. Materiel i ventiler skall anpassas till valt medie. Ställdon för styrventil skall vara försedd med handmanöverdon. Ställdon förses med lägesindikering + och -, alt 1 och 0, där + och 1 anger öppet läge. Vid trevägsventiler skall indikeringen avse porten som betjänar objektet.

8 8 PSD.2 Styrventiler med fabriksmonterat ställdon Beteckningar enligt beteckningssystem.

9 9 S APPARATER, UTRUSTNING, KABLAR MM I EL- OCH TELESYSTEM SB ELKANALISATION, FÖRLÄGGNINGSMATERIAL MM SBD KABELSTEGAR, KABELRÄNNOR, BÄRSKENOR O DYL Entreprenören skall alltid kontrollera att tillräckligt mellanrum för montage av ledningar finns räknat till tak, kanaler och rör inklusive isolering. Kabel för data förläggs i separat kabelränna. Stegar och rännor med tillbehör skall vara ytbehandlade enligt P3.11, varmförzinkning, tjockleksklass D. SBD.2 Kabelstegar och kabelrännor SBD.212 Tunga kabelstegar SBD.213 Lätta kabelstegar SBD.5 Skenor för installationskabel SBE DOSOR SBE.1 Anslutningsdosor Kopplingslist alternativt U-båt skall användas, ej snabbkopplingar. SBE.2 Apparatdosor SBE.3 Kopplingsdosor för kablar i elkraftsystem

10 10 SBH APPARATLÅDOR, KOPPLINGSBOXR MM SBH.2 Kopplingsboxar Kopplingslåda förses med plintar enligt SDC.31. SBJ KABELGENOMFÖRINGAR Håltagningar utförda av entreprenören tätas efter färdigställd ledningsdragning, så att ursprunglig täthetsklass uppnås. Förskruvning användes för ledningstätning vid genomföring i aggregatväggar. SBJ.15 Brandavskiljande kabelgenomföringar i vägg eller bjälklag Tätning utförs så att krav vid brandcellsgränser uppfylls. SBK.1 Stativ för elutrustning För fritt uppställd utrustning används profilstål för apparatmontage och ledningsdragning. SBL FÄSTDON FÖR APPARATER, EL- OCH TELEKABLAR, LEDARE MM Korrosionsbeständigt material skall användas. Utomhus och i fuktig lokal används rostfritt stål. Förläggning av ledningar och rör på ventilationskanaler och aggregat får ej utföras. SBL.11 Fästdon för apparater

11 11 SBL.12 Fästdon för el- och telekablar, elinstalltionsrör o d På ankarskena fästs ledningar med för ändamålet avsedd ledningshållare. SBN.1 Kabelskydd SBQ KANALISATION AV ELINSTALLATIONSRÖR E D Ledningar skall vid dold förläggning alltid förläggs i tomrör (kanal).

12 12 SC EL- OCH TELEKABLAR MM Samtliga kablar mellan i entreprenaden ingående apparatskåp eller elcentral (kan vara annan leverantör) och i entreprenaden ingående utrustning/komponenter skall vara skärmade och tillverkade av halogenfritt material. Nedan angivna kabeltyper är avsedda som referens, likvärdighet avgörs av beställaren ensam. Gruppledning <2,5 mm² utförs med ledning typ EBB-AL eller likvärdig och ledning >2,5 mm² utförs med typ EBBJ/FBBJ eller likvärdig. Motorer och apparater samt strömställare och vakter, som monteras på skakande maskinfundament anslutes med halogenfri anslutningskabel (flexibel) med avbäring. Kraft och Kommunikationsslinga skall förläggas med mellanrum på min tre dm, och korsas med 90 o. SCB KRAFTKABLAR SCC INSTALLATIONSKABLAR SCF TELE- OCH DATAKABLAR Stadikationsslingan skall utföras med skärmad kabel typ FBAR-PG eller motsvarande. SCM KABLAR FÖR STYRNING, MÄTNING OCH INDIKERING Ledning till analoga givare utförs med ledning typ ELABY eller likvärdig. Ledning till ställdon utförs med ledning typ EBB-AL eller likvärdig. Ledningar till givare i ventilationskanaler och i dykrör ska ha ledningsslinga som gör det möjligt att dra ut givaren med ledningen ansluten.

13 13 SCN KABLAR FÖR BUSSYSTEM Kablar för bussystem skall vara typ Belden eller likvärdig. SC-.3 Kablar i ledningskanalsystem SC-.4 Kablar på kabelstege, kabelränna e d Ledning skall fästas på båda sidor om böjar och där den lämnar kabelstege för att förläggas på annat underlag. Kabel för data förläggs i separat kabelränna. SDB.221 Skarvar på kraftkabel SDB.222 Skarvar på installationskabel SDC.31 Kopplingsplintar på skena Plintar i apparatskåp för gruppledningar skall ha provningsmöjlighet. Endast en yttre förbindningsledare får anslutas på en och samma sida av kopplingsplint. Samtliga reservledare inkopplas på plint. Samtliga parter i mångledare, även reservparter, skall anslutas i trådrätt till kopplingsplint. Sista part skall alltid reserveras för skyddsjord.

14 14 SE RELÄER OCH SKYDD SAMT APPARATER FÖR MÄTNING OCH ÖVERVAKNING I EL- OCH TELESYSTEM Kontaktor resp. motorskydd skall vara utrustade med erforderligt antal hjälpkontakter för angiven funktion. Vid behov kompletteras de med hjälprelä. Samtliga erforderliga elkopplare ingår i entreprenaden även om de ej särskilt angivits i beskrivningen. Anslutningsdetaljer skall vara utförda med flatstift eller skruv. SEB.1 Reläer Instickstyp skall användas. SEC SÄKRINGAR OCH DVÄRGBRYTARE Separata manöversäkringar användes för respektive aggregat. SEC.3 Dvärgbrytare Dvärgbrytare (automatsäkring) förses med fristående larmkontakt. Slutande kontaktfunktion vid utlöst brytare. Anslutes som summalarm till DUC. SED JORDFELSBRYTARE SEE ÖVERSPÄNNINGSAVLEDARE O D SEE.1 Ventilavledare Överspänningsskydd typ Elrond 250 eller likvärdig med larmkontakt skall installeras för krafmatning till varje apparatskåp. Om fastigheten har ett grov/mellanskydd monterat för apparatskåpet kan skyddet i skåpet reduceras under förutsättning att fullständigt skydd ej begränsas. Överspänningsskydd typ Elrond EDLS170 eller likvärdig med larmkontakt skall anslutas på kommunikationsledning till varje apparatskåp där ledningen lämnar huset.

15 15 SEF SEF.2 MÄTINSTRUMENT OCH MÄTARE FÖR ELEKTRISKA STOR- HETER Elmätare Elmätare för anslutning till DUC skall i levereras med anslutning typ M- busmätning.

16 16 SF DATORER, KRINGUTRUSTNING, PROGRAMVAROR MM I IN- STALLATIONSSYSTEM OMFATTNING Systemuppbyggnad enligt objektanpassad funktionsbeskrivning. Datorundercentraler placeras i apparatskåp vid respektive anläggningsdel. Antalet DUC:ar anpassas till entreprenörens systemuppbyggnad. GENERELLA KRAV Utrustningen skall fungera störningsfritt under följande miljöbetingelser: Nätspänning: 230 V AC +10% - 15% Frekvens 50±3 Hz Temperatur: C Relativ fuktighet: 5-95 % Systemet och dess komponenter skall vara okänsligt för statisk elektricitet, samt skyddad mot störningar från transienter i ledningsnätet. Skyddet skall uppfylla Elmiljöklass ML3 enligt SS Om magnetiska stabilatorer erfordras skall dessa ingå i entreprenaden. Utrustningen skall ej ha eget jordsystem. SFB DATORER OCH DATORENHETER SFB.1 Datorer DATORHUVUDCENTRAL Dator Datorer skall inköpas av Mölndals stad IT-enheten. Entreprenören skall framställa tekniska krav, Återstart av samtliga program efter spänningsavbrott skall ske inom 180 s. Säkerhetsfiler etc. som skapas vid återstart (ex.vis vid scandisk) skall sparas med automatik som Temp-fil.

17 17 SFB.1 Datorundercentraler Datorundercentraler skall vara försedda med display och knappsats, typ TA Xenta OP, Honeywell i30, med 7 display eller Siemens PX av senaste version, i respektive apparatskåp. Datorundercentral (DUC) monteras i apparatskåp, alt. i apparatskåpsfront. DUC skall bestå av: - datordel med minne - kommunikationsdel - kraftförsörjningsdel - in-/utgångsenheter Antalet funktionspunkter, som i denna entreprenad skall anslutas till DUC, framgår av bilaga 1 "Driftbeskrivning". Dataslingan anslutes till kommunikationsdelen, som skall vara galvaniskt isolerad mot undercentralens övriga kretsar. Undercentral skall vara försedd med datordel för att självständigt upprätthålla funktioner vid DHC-bortfall. Minst 10 % av resp. in- och utgångstyp skall finnas i reserv i varje apparatskåp med DUC (dock minst 2 st. av resp. in- och utgångstyp). om detta ej kan innehållas och innebär komplettering med ny DUC enbart för reserv kostnadsregleras detta tillsammans med beställaren, där det bedöms att utbyggnad ej kommer att ske i framtiden. Dessutom skall det finnas plats i apparatskåpsutrymme för min. 30 % utökning av resp. in- och utgångstyp. Klocka Dataundercentral och datohuvudcentral skall ha kristallstyrd klocka som är batteriuppbackad. Noggrannhet bättre än 2 min, avvikelse/år. DHC sätter tid i DUC 1 gång/dygn. Minne Fasta program lagras i batteriuppbackade halvledarminnen.

18 18 Batteri Datorundercentralerna skall förses med inbyggd batteribackup för minnen och klocka, kapacitet min. 7 dygns drift. Batterierna skall ha en livslängd på minst 5 år och vara utbytbara. Dokumenterad rutin för byte av batteri skall överlämnas. Datorundercentralernas strömförsörjning skall övervakas. Larmtext registreras på terminal. Vid strömavbrott skall överföring ske förbi strömlösa datorundercentraler. SFB.3 In- och utenheter för kommunikation i dator ENHETER MED DIGITALA INGÅNGAR Digitala ingångar skall vara avsedda för potentialfria kontakter. Varje ingång skall vara försedd med lysdiod för indikering av insignal. Ingång skall vara galvaniskt isolerade från elektroniken i undercentralen och från kraftnätet i övrigt. Ingångsström skall uppgå till minst 5 ma. Strömförsörjning av ingångskretsar skall ske från aggregat som är isolerat från undercentralen. Transient- och spänningstålighet enligt SS klass 2. Driftindikeringar och larm skall indikeras med lysdioder. ENHETER MED ANALOGA INGÅNGAR Analoga ingångar skall vara avpassade till: - Använda mätgivare - Mätvärdesomvandlare (4-20 ma/2-10 V) - Mätgivare typ PT1000 (via omvandlare) Extern strömmatning kan förekomma (4-20 ma). Försedd med A/D omvandlare med min 11 bits upplösning. Ingångar skall vara försedda med skydd mot transienter. Analoga ingångar skall uppfylla kraven enligt SS klass 1.

19 19 ENHETER MED DIGITALA UTGÅNGAR Digitala utgångar skall ha utgångsspänning och utgångsström anpassad till ansluten belastning. Utgång skall vara galvaniskt skild från undercentralens elektronik och från nätet. Utgångar skall i mjukvara vara försedda med omkopplare med lägen MAN-AUT-OFF. Ev. erforderliga mellanreläer placeras på montageplåt i apparatskåp. Erforderliga kontaktskydd ingår. Transient- och spänningstålighet enligt SS klass 2. Kontaktdata: 48 V, 0,5 A vid AC11. ENHET MED ANALOGA UTGÅNGAR Analoga utgångar skall ha utgångsspänning och utgångsström anpassad till anslutna ställdon. Utgångars status indikeras via terminal. Manuell styrning av anslutna objekt sker via omställare på analog utgångsenhet. Transient- och spänningstålighet enligt SS SFC SFC.11 DATATERMINALUTRUTNINGAR Tangentbord Beställes av Mölndals stad IT-enheten. SFC.3 Bildskärm Beställes av Mölndals stad IT-enheten. SFC.41 Skrivare Beställes av Mölndals stad IT-enheten.

20 20 SFD DATAKOMMUNIKATIONSENHETER Transmissionsenheter skall uppfylla krav enligt SS klass 1 A. SFD.23 Uppringningsenheter Dygnsuppringning skall ske en gång/ dygn eller vid 80 % full DUC. SFD.3 Modem Uppkoppling skall ske via stadens intranät. RJ 45 uttag beställes av Mölndals stad IT-enheten. Ingen aktiv utrustning får installeras. Överföringskontrollutrustningen skall övervaka överföringen mellan dator och datorundercentral. Larm skall avges vid transmissionsfel. SFE DATORPROGRAMVAROR Entreprenörens programvaror skall installeras på kommunens server i stadshuset. Information om vilka programvaror som gäller skall inhämtas av IT-enheten inom serviceförvaltningen. Entreprenören ansvarar för kompabiliteten. Programvara delas upp för operativsystem, kommunikations- och tillämpningsprogramvara. Operatörskommunikationen delas upp i behörighetsnivåer där varje funktion skall tilldelas en behörighetsnivå. De olika behörighetsnivåerna (1-4) skall spärras med kod. Behörighet 4 är tillgänglig för alla och behörighet 1 är avsedd för administratör. Behörighet skall kunna ändras från terminal av personal med behörighetsnivå 4. Datainformation för respektive programavsnitt skall i datorhuvudcentral kunna fås utskrivet på terminal och visning på bildskärm samt för datorundercentral utskrift via portabel terminal eller dylikt. Programmen skall återstarta automatiskt efter spänningsbortfall. Om inläsning av program krävs, t ex vid långvarigt spänningsbortfall, skall denna inläsning ske automatiskt.

21 21 SFE.1 Systemprogramvaror Levereras av IT. SFE.2 Tillämpningssprogramvaror LARMHANTERING Möjlighet till indelning av larm skall finnas. Larm indelas enligt följande: Prioritet 1: Prioritet 2: Prioritet 3: Person- och brandlarm, läckagelarm från köldmedia och kylmaskinrum. El- och VVS-larm som kräver omedelbar åtgärd (A-larm.) El- och VVS-larm som åtgärdas under ordinarie arbetstid. (Blarm) Driftfel Driftfel fläktar skall: I första hand omfatta när utsänd manöver och indikering från luftflödesgivare eller fläktvakt ej överensstämmer. I andra hand när utsända manöver och kontaktorns läge ej överensstämmer. I tredje hand larm från motorskydd och fläktvakter. Driftfel pumpar skall: I första hand när utsänd manöver och indikering från flödesgivare ej överensstämmer. I andra hand felsignal från larmmodul på pump. I tredje hand när utsända manöver och kontaktorns läge ej överensstämmer. I fjärde hand larm från motorskydd. Driftfelslarm från fläktar och pumpar med frekvensomriktare skall omfatta arbetsbrytare, lindningsvakt samt fellarm frekvensomriktare. Klartextbibliotek Varje tillståndsändring hos in- och utgångar skall kunna kompletteras med valfri text såsom: - beskrivning av funktion - instruktion av personal

22 22 Texter skall godkännas av beställaren. Beställaren skall själv efter utbildning kunna ändra i dessa texter.

23 23 Följdlarmsblockering Följdlarm skall undvikas på alla nivåer. Exempel på situationer då följdlarm skall blockeras: - Vid spänningsbortfall. - Då en vakt av många i ett system löser ut och föranleder systemstopp. Övriga vakter skall då icke larma. Endast larm av högre prioritet skall avges Kvittering larm Inkommet larm skall manuellt kvitteras för återställning av. Blockering av larm Blockering innebär att larm från blockerad givare ej kommer att avges. Gruppering av larm Larmer skall grupperas per fastighet, larmklass och tillstånd, varje grupp skall kunna visas för sig på bildskärm och skrivas ut. Larm För varje larmkontakt lagras följande information i DHC:s tabeller: - Larmtext - Prioritet - Blockerat /deblockerat - Kvitterat /icke kvitterat /återgått - Fördröjning

24 24 Larmlogg I larmlogg skall redovisas antalet utlösta larmer per tidsenhet. Nollställning skall ske per fastighet. STYRNING Tidstyrningar Tidkanalers innehåll skall kunna skrivas ut på terminal. Tidkanaler skall ha godtyckligt ställbara gränser för till- och frånslag. Skilda tider kommer att användas för vardag, lördag, söndag och helgdagar. Tidsupplösningen skall ej vara längre än 1 minut. Skottårsomställning skall vara inprogrammerat. Möjlighet till att programmera in helger skall finnas. Fördelning av objekt på respektive tidkanaler skall kunna ändras. Utöver veckodag måndag-söndag skall minst 3 st. specialdagar (typ storhelg) kunna inläggas. Gruppkommando Förlängd ventilation och helger skall via funktionsknappar kunna läggas in av driftpersonal via DHC i förväg, när den aktuella tiden passerat skall systemet återgå till normaldrift. Automatisk starttidsfördröjning Manöverobjekt som skall startas på samma tid enligt tidprogram (tidkanaler) eller efter spänningsbortfall skall, med hänsyn till belastning på elnätet, starta i sekvens med 5 s mellanrum. Tiden skall vara justerbar inom intervallet 0-15 s.

25 25 Automatisk återstart efter spänningsbortfall Drift- och övervakningsanläggningen skall automatiskt återstarta alla manöverobjekt efter spänningsbortfall under förutsättning att de skall vara i drift enligt det tidsprogram de tillhör. Händelsestyrning Händelsestyrning skall kunna ske vid larm, statusändring eller från analog ingång. Exempel: - Larmprioritetklass för en viss larmgivare skall kunna ändras vid en temperaturändring. - Då ett objekt startas skall ett annan slavstyras till eller från. - Erhålla en utskrift av ett förutbestämt protokoll på viss tidpunkt eller av given händelse. Kontroll av ingångstillstånd Ingångens läge skall kunna avläsas. Kontroll av utgång Presentation skall redovisa utgångens läge HAND-O-AUTO, uppgift om utgången är i automatikläge eller har blivit manövrerad och datorns utsignal. Ändring av utgångstillstånd Forcering av digital utgång till läge HAND-O-AUTO. I läge AUTO styrs utgångens läge av datorns program. Forcering av analog utgång till läge HAND-O-AUTO. I läge AUTO regleras utgångens läge av datorns program. Drifttidmätning Samtliga belastningsobjekt i anläggningen skall förses med drifttidmätning, in och urkoppling skall kunna väljas från DHC med ett operatörskommando.

26 26 Mätvärdesgränser Kontroll och ändring av mätvärdesgränser, filtreringsgrad, tid mellan mätning etc. för analog ingång. Inställbara mätvärdesgränser skall vara övre- och undregränsvärden kopplade till börvärde samt flytande gränsvärde. Regulatorparametrar Kontroll och ändring skall kunna ske av de olika regulatorernas P, I och D funktion (förstärkningsgrad, sommar/vinterkompensering, tidkonstanter) dödzon vid sekvensreglering. Utsignalens ändring per tidsenhet skall kunna begränsas. Dödzon mellan utsignaler skall kunna ställas. Funktioner i styrprogram Styrprogrammet skall ha erforderliga instruktioner för att åstadkomma förreglingar och reglerfunktioner. Reglerfunktioner Följande reglerparametrar skall redovisas i klartext och i tabeller och kunna skrivas ut: - Regulatornummer - Typ av regulator - Ärvärde - Börvärde - Förstärkningsfaktorer - Tidkonstanter - Max utsignal - Min utsignal (dödzon)

27 27 Ändring av börvärde Ändring av börvärde för regulator via terminal. Mätvärdeshantering Mätvärden från analoga givare samt värden som är resultat av beräkning skall visas på operatörsterminal alternativt bildskärm. Gränsvärdet skall kunna ändras efter tidprogram så att till exempel en rumsgivare kan ha ett gränsvärde för dagtid och ett annat för nattetid. Glidande gränsvärde skall också kunna tillämpas så att till exempel gränsvärde för rumstemperatur varierar med utetemperaturen. PLOTTNING OCH LOGGNING Via funktionsknappar i flödesbild skall analoga och digitala värden samt drifttillstånd, minst 8 st. kunna kopplas till grupper för Historik, Trender och Realtidstrend. Mätvärden skall redovisas som stapel- och kurvdiagram. Med inställbar tid på X-axel och uppmätt värde på Y-axel, som autokorrigeras till max och minvärde. Godtyckliga max- och mingränser samt samplingsintervall enligt nedan skall kunna anges samt skall man kunna välja höger eller vänster Y-axel. I drftbilaga anges samplingstid för loggat värde, för varje punkt skall minst 1000 värden kunna sparas i DUC. Realtidstrend Trend Historik Skall användas som hjälpmedel vid injustering samt kontroll av injustering. Trenden skall presenteras i bild och ej lagras. Samplingsintervall skall vara inställbar mellan 2-60 sek. Värden som är äldre än 7 dagar skall raderas med automatik. Avsedd för kontroll av hela systemförlopp. Trend skall presenteras i bild fram till realtid med automatik. Samplingsintervall skall vara inställbar för medelvärden mellan 2-60 sek. Värden som är äldre än 14 dagar skall raderas med automatik. Snabba förlopp som t.ex. varmvatten loggas var 5:e minut. Övriga förlopp loggas var 15:e minut. Avsedd för kontroll av hela systemförlopp. Historik skall presenteras i bild. Samplingsintervall skall vara inställbar för medelvärde under 60 sek till 60 min. Värden som är äldre än 13 månader skall raderas med automatik. Grundinställning 60 minuter.

28 28 Historik och trender som lagras i DUC skall överföras till DHC vid 80 % fulla logg och/eller en gång per dygn. Till slutbesiktning skall samtliga är och börvärden samt utsignaler grupperas och presenteras per system. Loggfilen skall nås via trycknapp i dynamisk flödesbild. Dessutom skall trender läggas upp för att redovisa driftfall som nattkyla, nattvärme, kylåtervinning etc. som är föreskriven i Bilaga 1. Ovan angivna trender skall via funktionsknapp kopplas till händelsestyrd utskrift enligt Händelsestyrning. RAPPORTER Funktion skall finnas att begära utskrift av mätvärde, drifttillstånd, förbrukningar etc. med godtyckligt tidsmellanrum och antal utskrifter. Analoga och digitala signaler från flödes-, effekt- och energimätare skall kunna anslutas till undercentral och där behandlas så att summerade och/eller medelvärdesbildande värden för dygn erhålls för överföring till DHC. DUC skall ha lagringskapacitet för minst 7 dygnsvärden. I DHC skall dygnsvärden för antal mätare enl. bilaga kunna lagras i minst två år. Program skall finnas för automatisk summering/medelvärdesbildning av angivna mätare per timma, vecka, månad och år. I entreprenaden ingår att redovisa energimätningar enligt objektbeskrivning. t ex: - Förbrukad fjärrvärmemängd. - Vid egna värmemängdsmätare redovisas alla ingående parametrar via M-bus. - Förbrukad kallvattenmängd. - Förbrukad varmvattenmängd. - Elförbrukning totalt. - Oljemängd, flismängd, pelleltsmängd.

29 29 Vid slutbesiktning skall ovanstående redovisas i stapeldiagram och i tabellform, dels per dygn och dels per vecka. Vid garantibesiktning skall ovanstående redovisas i stapeldiagram (normalårskorrigerat) per månad och år för 2 år. Byggnadens värmeenergianvändning skall normalårskorrigeras utifrån byggnadens energisignatur, baserad på uppmätt verklig värmeenergi och uppmätt utomhustemperatur. Presentation skall ske i aktuella SI-enheter Förbrukingsmätningar Alla förbrukningsvärden skall förses med gränsvärden kopplat till tidkanal och maxvärde för automatiskt larm eller styrning av processen. Aktuella mätvärden skall presenteras i flödesbild. SFE.4 Hjälpprogramvaror GRAFISKA BILDER (BILDUPPBYGGNADSPROGRAM) Bilden skall vara dynamisk och redovisa aktuella mätvärden och driftstatus (t ex ändrad färg på symboler för att markera driftstatus). Den dynamiska bilden uppdateras (tidsintervall min var 10:e sekund). Programvara för att generera grafiska dynamiska bilder ingår. Driftpersonal skall själv kunna generera fram egna bilder. Bilderna skall utformas i princip enligt driftkortens flödesscheman. Bildernas antal i nuvarande skede enligt flödesscheman samt orienteringsplaner och översiktliga flödesplaner. Samtliga färgbilder skall innehålla information om system, DUC:nr, apparatskåp, utetemperatur, norrpil och betjäningsområde i bild. Färgbildernas layout och utförande bestämmes i samråd med beställaren. Översiktsbilder i form av systemmatriser med aktuella är- och börvärden skall finnas. Uppdelning, innehåll mm bestämmes i samråd med beställaren.

30 30 Översiktsbild skall redovisa fastighetens entré och tillfartsväg. SJC.42 Spänningstransformatorer Avser transformatorer för reglerutrustning och manöver. Placeras i apparatskåp. Transformatorer skall vara utförda med automatsäkringar på sekundärsidan samt vara 2-poliga. SJF.41 Frekvensomriktare för motordrift Kapslingsklass skall vara min. IP43. Frekvensomformare bör placeras så nära motorn som möjligt för att minimera övertonsströmmar och att andra utrustningar störs. Frekvensomformare skall monteras så att god kylning erhålls. Frekvensomformare skall vara försedda med radioavstörningsskydd enligt CISPR14,VDE0875-1/ Frekvensomformare skall vara försedda med övertonsfilter. Störning från enskild överton får maximalt vara 3 % av grundtonen i nätet vid 430/250V. Den totala övertonshalten får samtidigt inte överstiga 4 % av grundtonen. Arbetsbrytare samt lindningsvakt skall ingå i summalarmet från frekvensomformaren. Motortemperatur skall kunna beräknas i frekvensomformare. Frekvensomformaren skall kunna hoppa över känsliga frekvenser. Frekvensomformarens ljudnivå skall ej överstiga 45dB(A) samt för enskild frekvens skall ljudnivån ej överstiga 40dB(A). Kabel mellan frekvensomformare och motor skall vara skärmad och jordad samt vara förlagd på minst 40 cm avstånd till andra kablar.

31 31 SK KOPPLINGSUTRUSTNINGAR OCH KOPPLINGSAPPARATER MANÖVER Allmänt Efter spänningsbortfall skall motorer återstarta automatiskt, med fördröjning mellan belastningsobjekt med stor strömförbrukning. (Max. 1 objekt eller max. 10 kw per tillfälle). SKB.422 Beröringsskyddade centraler Centraler utförs för TN-S (5-ledarsystem). Centralbeteckning skall samordnas med fastighetens centralbeteckningssystem. Utanpåliggande beröringsskyddad central Central inbygges i apparatskåp enligt SKB.51. Central skall förses med huvudströmbrytare som lägst dimensioneras för huvudledningens högsta tillåtna säkring dock ej mindre än 25 A. Ansluts parallella ledningar eller Al-kabel, skall centralen utföras med anslutningslåda med kopplingsplint före huvudströmställare eller fördelningslåda. Där central består av flera enheter skyddsjordas varje enhet. Vid kombinationen lastbrytare - säkring skall lastbrytare alltid placeras före knivsäkringar. SKB.5 Apparatskåp, apparattavlor m.m. Skyddsform min IP43. Apparatskåp utförs för TN-S, (5-ledarsystem). Apparatskåp skall utföras så att högsta temperatur i skåpet ej överstiger 30 0 C.

32 32 SKB.51 Apparatskåp Apparatskåp utförs som s.k. "säkringslösa". Skåp disponeras, så att alla apparater är lättillgängliga för service och utbyte. Skåp skall vara försett med fastskruvad ficka för förvaring av ritningar och instruktioner. Dörrar och luckor skall vara försedda med packningar och skall ha effektiv förregling som garanterar rät och vibrationsfri anläggning mot karmen. Ledningar införs genom för ledningen anpassat tätningsdon (gäller även ledningar ingående i annan entreprenad) och ansluts via plint i apparatskåp. Ledningar till apparatskåpsdörr dras i spiralslang och fästes i både dörr och apparatskåp. Outnyttjad öppning täcks med fläns eller propp. Alla spänningsförande delar, även de under 50 V, förses med beröringsskydd som uppdelas i mindre enheter. Återställningstryckknappar skall vara lätt åtkomliga. Golvskåp monteras på sockel med höjd 100 mm. Apparatskåpet skall sitta fast i golv eller vägg. APPARATUTRYMME Apparater som reläer, kontaktormotorskydd, kontaktorer etc. monteras i rader på montageplåt eller montageskena (DIN-skena) mellan horisontella ledningskanaler. Utrymme på montageplåt bakom apparatskåpsstolpar skall främst utnyttjas för ledningskanaler. Minst 30 % reservutrymme skall finnas, dock utrymme för minst två kontaktormotorskydd och två reläer. Fast belysningsarmatur för lysrör ansluten till 230 V placeras i skåpet. Armaturen skall tändas automatiskt när dörren öppnas och ej påverkas av skåpets huvudbrytare. Tvåvägs uttag 10 A, som matas via jordfelsbrytare, 230 V som ej påverkas av skåpets huvudbrytare placeras i skåpets apparatutrymme.

33 33 Elentreprenören matar med separat ledning för belysning och uttag i apparatskåpet. Plintar och ledningar för belysning och uttag i apparatskåpet skall vara åtskilda från övrig el i apparatskåpet, samt vara försedda med märkning om att spänning finns i apparatskåpet trots att huvudbrytaren är frånslagen. Apparater får ej placeras lägre än 400 mm över golv. Dock får transformatorer placeras lägre om säkringarna placeras högre. Transformatorer skall ej ha glassäkringar, utan automatsäkringar och dessa skall vara 2-poliga. Kopplingsplintar utförs enligt SDC.31. För varje ställe insätts dessutom 5 % reservplintar. Montageskenan skall möjliggöra montage av ytterligare 25 % plintar. Kopplingsplintar för: - samtliga till i skåpet ingående kontaktormotorskydd hörande motorledningar. - samtliga till i skåpet ingående ledningar för givare och ställdon. - samtliga till i skåpet ingående manöverfunktioner. - uttag och belysningsarmatur. Ledning mellan central, apparat och kopplingsplint dras i ledningskanaler. Fri längd utanför kanal får vara max 150 mm. Apparater: - transformatorer enligt SJC.42 - kontaktor enligt SKF.6 - reläer enligt SEB.1 - motorskyddsbrytare enligt SKF.5 - övriga för erhållande av angiven funktion nödvändiga apparater - datorundercentraler

34 34 Dörr till apparatutrymme Dörr skall med skyddsledare förbindas med skyddsskena i apparatskåp. Manöveromkopplare placeras så att förekommande funktionssamband framgår. Dörrapparater: - DUC-display. - Manöveromkopplare enligt SLD. Apparatplacering i dörrfront mellan 1500 mm och 1800 mm ö.g. Apparatskåpen matar enheter enligtfunktionsbeskrivning. Apparatskåpen skall innehålla datorundercentraler för funktioner enligt driftbeskrivning bilaga 1. SKF.5 Startkopplare, pådrag m.m. för högst 1 kv Motorskyddsbrytare och kontaktor skall vara Telemecanique typ GV2/LC eller likvärdig med kontaktfunktion för larmgivning. Enbart kontaktor/ relä skall monteras för pump som är försedd med larm och manövermodul. SKF.56 Mjukstartare Motorer över 4 kw, som ej är försedda med frekvensomformare, förses med mjukstartare enligt krav från elleverantör. SKF.6 Kontaktorer

35 35 SKF.72 Säkerhetsbrytare för högst 1 kv Säkerhetsbrytare skall finnas för alla motorer. Säkerhetsbrytare utomhus placeras under regnskydd, på stativ, lägst 300 mm över färdigt tak. Skyddsform IP54.

36 36 SL APPARATER OCH UTRUSTNINGAR FÖR MANÖVRERING OCH AUTOMATISK STYRNING I ELSYSTEM All utrustning skall vara fast ansluten med allpolig brytare på kraftmatning. SLC.3 Tidströmställare Tidströmställare för forcering skall vara av elektronisk typ. Tidströmställare för förlängd ventilation skall vara av typ tryckknapp med diodindikering anslutna till DUC för tidsinställning. Tidströmställarna skall vara vita samt avsedda för infällt montage. Tidströmställare placeras 1,5 m över golv. Tidströmställare skyltas enligt driftbilaga. SLD MANÖVEROMKOPPLARE, GRÄNSLÄGESBRYTARE MM I apparatskåp skall manöveromkopplarens vred befinna sig i läge 45 uppåt till höger vid manöverobjektets normala drifttillstånd och rakt upp vid stopp. Manöveromkopplare skall installeras som en servicebrytare per system, omkopplare som ej befinner sig i läge Automatik skall avge larm efter 60 minuter. HAND-0-AUTO (H-0-A) SLF GIVARE, VAKTER MM I ELSYSTEM SLF.2 Rörelsedetektorer och närvarodetektorer i elsystem (X = löpnummer) GNX Närvarogivare

37 37 U APPARATER FÖR STYRNING OCH ÖVERVAKNING UA APPARATER MED SAMMANSATT FUNKTION FÖR STYRNING OCH ÖVERVAKNING ALLMÄNT All styrning och reglering av VVS-utrustning skall ske via datoriserade undercentraler som via kommunikationskabel kommunicerar med huvuddator för respektive system. Styrutrustningars funktion P, PI eller PID väljs med hänsyn till i beskrivningen angivna krav, funktioner och tillåtna avvikelser. Styrutrustningar skall vara försedda med erforderliga transformatorer. Styr- och övervakningsenheter utom aggregatrum placeras med läge enligt planritningar om sådana finns i projektet, alternativt i samråd med beställaren. Styrutrustningar skall vara försedda med erforderliga reläer och vara utförda med erforderliga, interna elektriska kopplingar så att angivna funktioner kan erhållas från kontaktor eller annat pådragsdon. FUNKTIONER Generellt - Driftfunktioner skall övervakas. - Temperaturavvikelselarm - Analoga reglermotorer - Full information till DUC och DHC. - Manuell återställning av säkerhetsfunktioner. Radiatorgrupper - Utekompenserad framledningstemperatur - Nattsänkning - Morgonforcering - Pumpstopp med motionsdrift.

38 38 Rumsfunktioner - Ekonomisk sekvensreglering - Nattsänkning - Morgonforcering Ventilation - Ekonomisk sekvensreglering - Uppstartsekvens - Brandfunktioner - Frysvaktfunktioner - Förlängd drift - Verkningsgradsmätning Värmeproduktion och varmvatten - Driftekonomi och säkerhet skall beaktas.

39 39 UB GIVARE Givare placeras med läge enligt planritning eller om givare ej är utritad med det principiella läge som anges i driftbeskrivningen. Givare som skall placeras vid isolering skall monteras på distans och vara av sådan längd att givaren får tillräckligt instick i kanalen resp. rörledning och givarhuvud är placerat utanför isoleringen så att minsta möjliga skada sker på isoleringen. Entreprenören skall underrätta rörentreprenören om dykgivarnas placering. Givare, som skall monteras i rörledning, levereras med dykrör. Rumsgivare placeras 1,8 m över golv. Utegivare placeras på norrfasad min 3,0 m över färdig mark Givare placeras på en för styrfunktionen teknisk riktig plats. Om en givare har mer än en funktion anges huvudfunktionen. Givare i kanal efter VVX skall vara av typ medelvärde med minst fyra mätpunkter. UBB GIVARE FÖR TEMPERATUR Givare för temperatur skall ha en till datorn överförd noggrannhet på ±0,3 C. UBB.1 Givare för temperatur, kanalmonterade Beteckning enligt beteckningssystem UBB.11 Givare för temperatur, kanalmonterade, stegvisa elektriska Beteckning enligt beteckningssystem UBB.2 Givare för temperatur, rumsmonterade Beteckning enligt beteckningssystem

40 40 UBB.3 Givare för temperatur, rörmonterade med dykrör Beteckning enligt beteckningssystem GT8X Temperaturgivare avsedd som frysvakt. Frysvakt skall hårdvarumässigt förregla resp. tilluftsfläkt. Frysvakt skall vara försedd med min. begränsning vid drift och varmhållning vid stopp samt manuell återstart. Inställningsområde: +6 C C Känselkroppen skall monteras i en av värmebatteriets rörrader. Om så ej är möjligt skall montage ske på kallaste rördelen. UBB.4 Givare för temperatur, utomhusmonterade Beteckning enligt beteckningssystem UBB.6 Givare för temperatur, anliggningsmonterade Beteckning enligt beteckningssystem UBC GIVARE FÖR TRYCK UBC.1 Givare för tryck, kanalmonterade Beteckning enligt beteckningssystem UBC.3 Givare för tryck, rörmonterade Beteckning enligt beteckningssystem

41 41 UBD GIVARE FÖR FUKT UBD.1 Givare för fukt, kanalmonterade Beteckning enligt beteckningssystem UBD.2 Givare för fukt, rumsmonterade Beteckning enligt beteckningssystem UBE GIVARE FÖR FLÖDE UBE.1 Givare för flöde, kanalmonterade Beteckning enligt beteckningssystem UBE.3 Givare för flöde, rörmonterade Beteckning enligt beteckningssystem UBF GIVARE FÖR NIVÅ UBF.8 Givare för nivå,(läge) diverse monteringssätt Beteckning enligt beteckningssystem

42 42 UBH GIVARE FÖR HASTIGHET UBH.82 Givare för hastighet, diverse monteringssätt, kontinuerligt elektriska Mastmonterade vindstyrkegivare, levereras inkl. mast. Mätområde 0,5-25 m/s. Beteckning enligt beteckningssystem GS1X Vindgivare med kontinuerligt reglerande verkan. UBJ.81 Givare för varvtal, div. monteringssätt, stegvis elektriska Beteckning enligt beteckningssystem GS6X Fasvinkelvakt med stegvis larmande verkan. UBK GIVARE FÖR KONCENTRATION Rökdetektorerna skall direktförregla respektive fläkt, spjäll samt vara utförda med servicelarm. Rökdetektorer skall vara typ joniserande om ej annat anges. Rökdetektorer avsedda för montage i ventilationskanaler skall vara utrustade med hjälpfläkt för indikering vid avstängt aggregat. Rökdetektorer som skall placeras vid isolering skall monteras på distans så att minsta möjliga skada sker på isoleringen. Venturirör anpassas till ventilationskanalens dimension så att full täckning erhålls. Provning skall ske med rök i kanalen. UBK.12 Givare för koncentration, kanalmonterade, kontinuerligt elektriska Beteckning enligt beteckningssystem

43 43 UBK.22 Givare för koncentration, rumsmonterade, kontinuerligt elektriska. Beteckning enligt beteckningssystem UDB.71 Mätstyrdon för temperatur, skenmonterade, med stegvis elektriska signaler. Beteckning enligt beteckningssystem HD-GT8X Hjälpdon till frysvakt UDK.71 Mätstyrdon för koncentration, skenmonterade, med stegvis elektriska signaler. Beteckning enligt beteckningssystem HD-GX7Z Förstärkare till rökdetektor.

44 44 UE STÄLLDON Erforderliga kontakter, potentiometrar, reläer etc. som erfordras för funktion enligt driftbeskrivning skall ingå. Samtliga elektriska ställdon 24 V, växelström. Samtliga reglerande ställdon skall ha 0-10 V styrsignal. Spjällmotorer dimensioneras för min 5 Nm/m² spjällarea. Vid isolerade kanaler skall spjällställdonen förses med spjällaxelförlängare. Vid strömavbrott skall styrventiler för värme kvarstanna i läget vid strömavbrott och styrventiler för blandning av varmvatten skall stänga. Vid stoppad fläkt skall styrventiler för luftvärmare om annat ej särskilt anges fortsätta att reglera och styrventiler för luftkylare skall stänga. Magnetventiler för fläktluftvärmare skall öppna vid strömavbrott. E.S E.Ö anger energilöst stängt. anger energilöst öppet. UEB.1 Ställdon för spjäll, elektriska Beteckning enligt beteckningssystem

45 45 U APPARATER FÖR STYRNING OCH ÖVERVAKNING UGA MÄTARE MED SAMMANSATT FUNKTION VÄRMEMÄNGDSMÄTARE Bestående av: - Mätare med utgångsmodul för M-bus - Två st temperaturgivare - Flödesmätare - Integreringsverk UGE UGE.3 MÄTARE FÖR FLÖDE Mätare för flöde, rörmonterade Kabel för M-bus skall anslutas via snabbkoppling för enklare utbyten. KALLVATTENMÄTARE Flödesmätarutrustning bestående av: - Mätare med utgångsmodul för M-bus VARMVATTENMÄTARE Flödesmätarutrustning bestående av: - Mätare med utgångsmodul för M-bus VARMVATTENCIRKULATIONSMÄTARE Flödesmätarutrustning bestående av: - Mätare med utgångsmodul för M-bus. Observera att VVC-flödet skall injusteras så att det överstiger mätarens minsta tillåtna värde.

46 46 Y MÄRKNING, PROVNING, DOKUMENTATION M.M. Alla komponenter som har beteckningar i tillhörande funktionsbeskrivning, skall skyltas enligt bilaga (princip för märkning). Befintlig gruppförteckning skall justeras. Nya och befintliga larm och driftindikeringar, omkopplare etc. skall märkas. YT MÄRKNING, PROVNING, INJUSTERING MM AV INSTALLA- TIONER YTB Märkning av apparatskåp YTB.1632 Märkning av ledningssystem i elkraftsinstallationer Samtliga ledningar märks med ledningsnummer i båda ändar. Ledning mellan apparatskåp och yttre komponent märks med apparatskåpsbeteckning och löpnummer. Ledning, som ansluts mellan två apparatskåp, förses med det ena skåpets beteckning. Gruppledning till motorer märks fram till säkerhetsbrytare. YTB Märkning av huvudledningar YTB Märkning av gruppledningar YTB Märkning av hjälpströmkretsar YTB Märkning av mätledningar YTB Märkning av platsutrustningar i eldistributionsnät

47 47 YTB Märkning av platsutrustningar i transformator- och fördelningssystem YTB Märkning av platsutrustningar i belysningssystem och ljussystem. YTB Märkning av platsutrustningar i motordriftsystem. YTB.18 Märkning av styr- och övervakningsinstallationer Styr- och övervakningsdon förses med märktext enligt Samfast handbok för VVS-projektering. Styr- och övervakningsdon ovan undertak förses även med märkskylt under undertak. YTB.26 Skyltning för el- och teleinstallationer YTB.28 Skyltning för styr- och övervakningsinstallationer Skyltar skall vara av laminerad plast med graverad svart text på vit botten. YTC PROVNING OCH INJUSTERING AV INSTALLATIONSSYSTEM Entreprenören utför alla provningar, mätningar och injusteringar till en komplett driftfärdig anläggning. All justering och provning skall vara slutförd i god tid före slutbesiktning. YTC.18 Provning av styr- och övervakningssystem I entreprenaden ingår följande provningar: - Isolationsmätning av i entreprenaden ingående delar - Kontroll och uppmätning av skyddsjordning - Uppmätning av driftström i respektive fas för motorer - Funktionsprovning av samtliga styr-, övervaknings- och elfunktioner.

48 48 - Larm skall avprovas från utlöst larmgivare till utskrift på skrivare samt dynamisk visning i processbild. - Tidsstyrningar skall avprovas från datorhuvudcentral till objekt. - Mätgivare skall avprovas från objekt till dynamiskt värde i processbild. - Reglerutrustningars insvängningsförlopp. Dokumentation skall ske via trendrapport i datorhuvudcentral. Trendrapporterna skall vara försedda med kommentarer, såsom startoch stopptid, ev. nattuppvärmning, nattkylning e.dyl. Trendrapporterna skall omfatta samtliga mätvärden från givare (temperatur, tryck o.s.v.) samt manövrar och statusindikeringar (start, stopp, driftindikeringar o.d.) samt interna variabler (t.ex. kylåtervinning, händelsestyrning etc.). - Kontroll och justering av samtliga analoga givare med avseende på avläst värde i DHC kontra på platsen uppmätt värde. Vid mätningarna skall instrument med noggrannhet av minst ±0,3 C, ±3% RH och ±5 Pa användas. Efter genomförd provning upprättar entreprenören protokoll i vilket skall framgå: - objekt som provats - provningsmetod - erhållna värden Samordnad provning De funktioner som har samröre med sidoentreprenad skall samordnat provas efter en av entreprenören upprättad projektanpassat program. Provningar skall vara avslutade före slutbesiktning.

49 49 YTC.28 Injustering av styr- och övervakningssystem Styrutrustning injusteras så att stabil funktion upprätthålls och högsta tilllåtna avvikelse ej överstigs. Injustering redovisas genom protokoll, vilket skall innehålla injusteringsvärden för P-område, I-tid, givareauktoriteter etc. för sommar- respektive vinterfall. TILLÅTNA AVVIKELSER Från inställt värde tillåts en stationär avvikelse av: ±0,5 C för styrutrustningar för temperaturreglering. ±5 Pa för styrutrustning för tryckreglering luft. ±1kPa för styrutrustning för tryckreglering rör. ±5 % RH för relativ fuktighet.

50 50 YU TEKNISK DOKUMENTATION MM FÖR INSTALLATIONER YUB.8 Anmälningshandlingar och ansökningshandlingar för styr- och övervakningsinstallationer YUC BYGGHANDLINGAR Entreprenören skall inhämta slutgiltiga motordata från övriga sido- entreprenörer samt avläsning på befintliga installationer. Entreprenören skall även överlämna och inhämta nödvändig information till och från berörda sidoentreprenörer som ex.vis tryck, flöden, temperaturer etc. som krävs för den slutgiltiga utformningen. YUC.6 Bygghandlingar för el- och teleinstallationer YUC.8 Bygghandlingar för styr- och övervakningsinstallationer Entreprenören skall upprätta följande handlingar: - Dokumentlista - Kretsschema, outnyttjad kontaktfunktion redovisas - Flödesschema utvisande styrkomponenternas principiella placering med tillhörande funktionsbeskrivning - Apparatlista omfattande alla i entreprenaden ingående styr- och övervakningsdon och apparater med angivande av fabrikat, typbeteckning och tekniska data - Apparatskåpsritningar med apparater pos. märkta Planritningar med all styr och övervakningsutrustning inritade, inkl apparatskåp och belastningsobjekt. Dynamiska flödesbilder med börvärdestabeller. Larm och direktivtexter. - Skyltlista

51 51 - Yttre förbindningsscheman - Systemlayout över i systemet ingående delar inklusive situationsplan - Grundprogramvara - Projektspecifik programvara - Underlag för service och optimering under garantitiden. LEVERANS Bygghandlingar levereras i 2 omgångar. Erforderlig granskningstid 3 veckor. YUD.8 Relationshandlingar för styr- och övervakningsinstallationer Entreprenören skall upprätta följande handlingar: - Samtliga bygghandlingar enligt YUC.8 uppdaterade till relationshandling - Protokoll över utförda provningar och mätningar enligt YTC.18 - Dokumentation av Elektrisk stakströmsanläggning. Underlag tillhandahålls av Samfasts driftingenjör. - Kopior av planritningar på vilka det förts in avvikelser som gjorts under arbetets gång. - Kopia av planritning(ar) utvisande kommunikationsslingans förläggning samt eventuella kopplingsdosor. Kopia av aktuell programvara som dessutom skall förvaras hos entreprenören i minst 10 år. RELATIONSHANDLINGAR FÖR DIGITALA STYR- OCH ÖVERVAK- NINGSINSTALLATIONER Dataprogram skall dokumenteras enligt följande: 1 Grundprogram i form av handhavande instruktioner skall omfatta en funktionsbeskrivning av grundprogrammet och anvisningar om hur rutiner och grundprogram uppkallas.