Studie av DELTAs påverkan på försörjningssystemen

Transkript

1 Finansiell samordning på FÖRSÄKRINGSKASSAN PRIMÄRVÅRDEN SOCIALTJÄNSTEN I samverkan med LÄNSARBETSNÄMNDEN PSYKIATRIN VUXENUTBILDNINGEN Studie av DELTAs påverkan på försörjningssystemen Lägesrapport , oktober 2001 Anita Forsberg-Heitsch Jan Aaby-Ericsson Leif Andersson Ola Andersson Christina Eide Britt Hedlund Ingvar Jansson

2 2 Studie av DELTAs påverkan på försörjningssystemen Lägesrapport SAMMANFATTNING sid 3 2. BAKGRUND 5 3. SYFTE 5 4. METOD 5 5. AVGRÄNSNING 6 6. RESULTATREDOVISNING Beskrivning av DELTA samverkan år Analys av utbetalat socialbidrag Analys av utbetalning av sjuk- och rehabersättning Analys av utbetalning av arbetslöshetsersättning Beräkning av DELTA-aktiviteternas ekonomiska påverkan på försörjningssystemen under år ERFARENHETER FRÅN ANDRA STUDIER Studien Socialbidrag i s stad Tjänsteutlåtande Redovisning av stadsdelsnämndernas projekt finansierade med försörjningsstöd år ERFARENHETER GJORDA UNDER UTREDNINGEN SAMMANFATTANDE FÖRSLAG/REKOMMENDATIONER 14 REFERENSER 15 BILAGOR 1. Sammanställning över samtliga DELTA-aktiviteter DELTA-samverkan i siffror år 2000, antal Hisingsbor som deltagit i aktiviteter DELTA-samverkan i siffror år 2000, antal deltagare som gått till egen försörjning Befolkning år i Utbetalt socialbidrag i Utbetald sjuk- och rehabersättning i Utbetald arbetslöshetsersättning i Arbetslösa i Effekter av DELTA-projektet på läkemedelsanvändning 24

3 3 1. SAMMANFATTNING En särskild lagstiftning (SOCSAM, SFS 1994:566, prop 1993/94:205) har gjort det möjligt att bedriva politisk och finansiell samordning mellan socialförsäkringen (staten), hälsooch sjukvården (landsting/kommun/region) och socialtjänsten (kommun). Målsättningen är att genom finansiell samverkan åstadkomma en mer rationell användning av välfärdssystemens samlade resurser utifrån såväl ett individ- som ett samhällsperspektiv. Syftet med studien är att belysa följande områden: att analysera DELTAaktiviteternas påverkan på försörjningssystemen och värdera denna påverkan. att beskriva kostnadsutvecklingen för respektive försörjningssystem med hjälp av data från befintliga redovisningssystem. att analysera informationen med avseende på om redovisningen är tillförlig och relevant. att vid behov ge förslag till hur man skall utveckla nuvarande uppföljning för att bättre kunna redovisa effekter av DELTAsamverkan. Sammanställer man förändringarna av försörjningssystemens utbetalningar under år 2000 ur ett Hisingsperspektiv jämfört med övriga, får man följande bild (se resp analys under avsnitt 6): Socialbidrag 6 Mkr Sjuk- och rehabersättning 19 Mkr Arbetslöshetsersättning. Utelämnas --- s kostnadsförändring för år 2000 jämfört med år 1999, är 25 Mkr lägre än 25 Mkr övriga Befolkningsförändring 1 Mkr Tar man hänsyn till att s befolkning ökat mer än övriga under 2000, blir 26 Mkr vinsten 26 Mkr Under 2000 har 714 personer som deltagit i DELTAaktiviteter gått till egen försörjning. Årsbesparingen för dessa personer kan skattas till 77 Mkr. Där ingår en minskning av socialbidragutbetalningarna med ca 51 Mkr, se avsnitt 6.5. Varför syns inte denna minskning? s socialbidragskostnader har bara minskat med 6 Mkr mer än övriga. Finns det någonting i siffermaterialet eller i DELTAaktiviteterna som försvårar/hindrar att denna minskning syns? Under arbetets gång har vi funnit att det finns flera faktorer som man måste förhålla sig till då man följer och analyserar försörjningssystemen och skall räkna fram DELTAaktiviteternas kostnadsreducering: Det pågick socialbidragsprojekt över hela under 2000, se avsnitt 7:2. Hur dessa fördelar sig mellan de olika stadsdelarna och mellan olika aktiviteter, direkt påverkan på socialbidraget eller bara information, har inte gått att få fram. Som framgår av bilaga 1 var flera av DELTAaktiviteterna igång under 1999 och påverkade redan då försörjningssystemen positivt, i form av minskade utbetalningar. Många aktiviteter var igång även under 1998 och tidigare. DELTAs arbetslivsinriktade och socialmedicinska aktiviteter, se bilagorna 2 och 3, vänder sig främst mot de Hisingsbor som står långt från arbetsmarknaden. Aktiviteterna utgör till en del motverkande krafter på utbetalningarna i försörjningssystemen. De socialmedicinska aktiviteterna bör leda till att Hisingsbon blir friskare, kommer närmare arbetsmarknaden. Nästa fas, en arbetslivsinriktad aktivitet kan leda till egen försörjning.

4 4 Socialbidragsutbetalningarna sjunker nu medan trycket istället ökar på sjuk- /rehabersättningen. Mobiliseringseffekten. Se avsnitt 6.4. Andra faktorer/svårigheter är t ex: att skapa och hålla en kontrollgrupp, att vissa effekter syns först på längre sikt, utspädningseffekten, inlåsningseffekten, att det hela tiden är frågan om ett in- och utflöde i försörjningssystemen. Motsvarande mätproblem uppstår om man istället för enbart väljer att analysera hela. Lägger man ihop den årskostnadsbesparing för socialbidrag som räknats fram i avsnitt 6.5 och lägger till motsvarande effekt för de projekt som bedrivits i under 2000 finansierade med socialbidrag, se avsnitt 7.2, torde den totala besparingen uppgå till mellan Mkr/år. Enligt en utredning som Socialstyrelsen låtit göra över socialbidrag under första kvartalet 2001 jämfört samma period 2000 är den totala minskningen ca 10% för hela landet. För Stockholm är siffran 15% och för Malmö 10% medan det för endast är 2%! Svårigheterna att utläsa t ex DELTAs positiva påverkan på socialbidraget kan stå att finna i Studien av socialbidrag i, se avsnitt 7.1. I den studien konstaterar stadsrevisionen att det är faktorerna 1) födda utom norden, 2) medelinkomsten och 3) andelen av befolkningen som inte har arbetslöshetskassa som till 92% påverkar nivån av socialbidrag. Slutsatsen är att om man vill åstadkomma radikala minskningar av socialbidragsutbetalningarna bör de åtgärder som vidtas riktas direkt mot dessa faktorer. Nu blir frågan: hur starkt riktar sig DELTAs aktiviteter mot dessa tre faktorer? På kort sikt? På lång sikt? Detta får bli föremål för ytterligare studier. Siffermaterialet som beskriver kostnadsutvecklingen för socialbidrag, sjuk-/rehabersättning och arbetslöshetsersättningen på bilagorna 5-7 är hämtade ur s stads årsredovisning, Försäkringskassans och Arbetsmarknadsverkets officiella statistik. Det har visat sig vid djupare analyser av siffermaterialet att det för socialbidraget kan skilja något mellan stadsdelarna vad man bokför på socialbidrags-kontot. De analyser som vi gjort visar nu att detta problem är försumbart så länge som vi rör oss inom. Går man ut och jämför med andra kommuner måste man vara mycket noga med vad man jämför, t ex flyktingersättning, kostnad för socialbidragsprojekt mm. Motsvarande analysbehov föreligger för de övriga försörjningssystemen. Förslag till hur man kan utveckla uppföljningen för att bättre kunna redovisa effekter av insatta åtgärder, t ex inom DELTA-samverkan, återfinns i avsnitt 9. Slutsats; Vi kan se skillnader i utvecklingen mellan och övriga. Denna skillnad är i de flesta fall till s fördel. Beroende på ovan nämnda faktorer går det inte i denna analys att se något direkt orsakssamband mellan förändringar i transfereringssystemen och DELTAsamverkans aktiviteter. Vi kan konstatera, dock utan att värdera, att kostnadsminskningarna/-nedgångarna sker samtidigt som DELTA-aktiviteterna startats. Eftersom utvecklingen dock är entydig och bedöms som långsiktig drar vi slutsatsen att DELTA har påverkat utvecklingen positivt, dvs lett till lägre kostnader för jämfört med övriga avseende försörjningssystemen. Det är angeläget att fortsätta följa och analysera försörjningssystemen.

5 5 2. BAKGRUND En särskild lagstiftning (SOCSAM, SFS 1994:566, prop 1993/94:205) har gjort det möjligt att bedriva politisk och finansiell samordning mellan socialförsäkringen (staten), hälsooch sjukvården (landsting/kommun/region) och socialtjänsten (kommun). Den grundläggande idén är att skapa formella förutsättningar för en gemensam arena för samverkan mellan olika huvudmän där individens behov kan sättas i fokus Målsättningen är att genom finansiell samverkan kring förebyggande insatser, rehabilitering och sysselsättningsskapande åtgärder åstadkomma mer rationell användning av välfärdssystemens samlade resurser. Försökslagstiftningen gäller till och med utgången av år Idag deltar sex områden i landet. På med invånare i pågår sedan 1997 ett av försöken med beteckningen DELTA. Målgrupper för DELTAs verksamhet återfinns i första hand bland s personer som uppbär sjukpenning mer än 60 dagar, hushåll som uppbär socialbidrag och personer som är långtidsarbetslösa. Det finns olika sätt att mäta och beskriva vilka effekter DELTAs arbete har för Hisingsborna och de olika verksamheter som berörs. I de olika utvärderingsansatserna som återfinns i projektens utvärderingsrapporter och de externa utvärderingarna, speglas denna mångfald. En ofta återkommande fråga är hur effekterna av de olika verksamheternas insatser kan avläsas i kostnadsutvecklingen för socialbidrag eller övriga försörjningssystem. De insatser som DELTA bidrar med leder till att individer får sin försörjning utanför de offentliga systemen. Eftersom flertalet av de Hisingsbor som berörs av DELTAs verksamhet är mer eller mindre beroende av socialbidrag eller andra försörjningsstöd, är hypotesen att DELTAsamverkan borde leda till en gynnsam kostnadsutveckling för socialbidrag, sjuk-/rehabpeng och arbetslöshetsersättning. 3. SYFTE Syftet med undersökningen har varit att analysera DELTA-aktiviteternas påverkan på försörjningssystemen och försöka beräkna värdet av denna att beskriva kostnadsutvecklingen för respektive försörjningsstöd med hjälp av data från befintliga redovisningssystem att analysera informationen med avseende på om redovisningen är tillförlitlig och relevant att vid behov ge förslag till hur man skall utveckla nuvarande uppföljning för att bättre kunna redovisa effekter av DELTA samverkans aktiviteter. 4. METOD De metoder som vi valt för datainsamling är både kvantitativa och kvalitativa. Underlaget för att beskriva kostnadsutvecklingen är hämtat ur s stads årsredovisning, Försäkringskassans och Arbetsmarknadsverkets officiella statistik. Datainsamling, bearbetning och analys har skett i flera steg. Analys och bearbetning är gjorda av sekretariatet inom DELTA tillsammans med controllers från stadsdelsförvaltningar och tjänstemän från stadskansliet. Analyserna har också gjorts tillsammans med delar av utvärderingsnätverket inom DELTA.

6 6 En arbetsgrupp bestående av Anita Forsberg-Heitsch, SDF Torslanda, sammankallande, Christina Eide, Stadskansliet Stad, Britt Hedlund, SDF Lundby, Ingvar Jansson, SDF Biskopsgården, Leif Andersson, Försäkringskassan Västra Götalands län, Ola Andersson och Jan Aaby-Ericsson, båda DELTA-sekretariatet, har tagit fram underlaget till denna rapport. Rapporten är sedan upprättad av DELTAsekretariatet. 5. AVGRÄNSNING Studien omfattar tiden 1996 till Eftersom vi bedömer att effekterna av DELTAsamverkan inte kan avläsas förrän tidigast år 2000, väljer vi att analysera kostnadsutvecklingen mellan åren 1999 och Ytterligare en avgränsning är att jämförelsen görs mot övriga vilket innebär att vi inte har en kontrollgrupp som vi kan konstanthålla. Vi vet t ex att det pågår flera andra utvecklingsprojekt inom socialbidragsområdet i. 6. RESULTATREDOVISNING 6.1 Beskrivning av DELTAsamverkan år 2000 För att kunna bedöma i vad mån DELTA-samverkan kan ha haft effekt på de olika försörjningsstöden bör vi ta vår utgångspunkt i att bedöma på vad sätt de olika aktiviteterna (se bilaga 1) kan eller har kunnat påverka kostnaderna i respektive system. Man måste också beakta att aktiviteterna inte har startat vid samma tidpunkt utan successivt från 1998 och framåt. Å andra sidan fanns vissa av aktiviteterna även före DELTAsamverkan. DELTAs olika aktiviteter har olika fokus, dvs de är till för Hisingsbor med olika behov. Aktiviteterna har också olika tidshorisont, från att arbeta med direkta åtgärder som påverkar Hisingsbons försörjning på kort sikt (inom en till sex månader) till aktiviteter vars effekt först kan avläsas efter en längre tid (flera år). Detta sammantaget kan göra det svårt att finna enkla samband mellan DELTAs insatser och direkta effekter på försörjningssystemen. I sammanställningen som finns i bilaga 1 visas samtliga projekt och en bedömning av när effekten bedöms påverka försörjningssystemen, både på lång och kort sikt. Av sammanställningen kan man också utläsa från när försörjningssystemen kan påverkas och under vilka år det därefter har haft påverkan. Av det totala anslaget till DELTAaktiviteter under år 2000 på 49,7 miljoner kr går ca 41 miljoner till aktiviteter som bedöms redan på kort sikt påverka försörjningssystemen. Cirka en tredjedel av projekten bedöms påverka försörjningssystemen först på längre sikt. Dessa projekt tilldelas ca 20% av DELTAs aktivitetsanslag.

7 7 Antal Hisingsbor i DELTA-aktiviteter Vid periodens Nya under Subtotal Avslutade under Därav till Därav Vid periodens början perioden perioden egen till slut 1/ /1-31/12 1/1-31/12 försörjning arbete 31/ Arbetslivsinriktade aktiviteter Socialmedicinska aktiviteter Summa Förebyggande aktiviteter Information Antal besök Utbildning Antal deltagare Egenvård Antal besök Summering Ovanstående tabell återges i sin helhet i bilagorna 2 och 3. Siffermaterialet är inrapporterat av respektive projektledare. Under år 2000 avslutades ärenden inom de arbetslivsinriktade aktiviteterna. Av dessa uppbar 706 egen försörjning och för 557 (av dessa 706) var denna försörjning arbete. Under år 2000 aktualiserades nya personer inom de arbetslivsinriktade projekten. En övervägande del av de personer som var aktuella uppbar offentlig försörjning, se avsnitt 6.5. Inom de socialmedicinska aktiviteterna aktualiserades personer år 2000 och under perioden avslutades 765. Dessa personer var till viss del beroende av offentlig försörjning, men inte i den omfattning som gruppen ovan. De förebyggande aktiviteterna arbetar till stor del med utbildning, information och egenvård. Under år 2000 nådde man härigenom besökare. Dessa aktiviteter bedöms inte att på kort sikt påverka den offentliga försörjningen och följaktligen är det inte relevant att bedöma i vad mån deltagarna/ besökarna är beroende av ekonomiskt stöd. 6.2 Analys av utbetalat socialbidrag Kostnaderna för socialbidrag minskar i hela landet². Den totala minskningen är ca 10 % från första kvartalet 2000 till första kvartalet För Stockholm är motsvarande siffra 15% och för Malmö 10% medan den för endast är 2% 1. Denna skillnad kan till viss del förklaras av att introduktionsersättningen har ökat i, men samtidigt finns det flera frågor som måste ställas med anledning av den redovisade utvecklingen. Stadsrevisionen har i en rapport 2 bland annat identifierat vilka orsakerna är till att man uppbär socialbidrag. Man konstaterade att skattekraft, andelen födda utom norden och arbetslöshetsersättning är de variabler som till största delen förklarar behovet av socialbidrag. Dessa variabler är av strukturell art, dvs det ligger utanför den enskilda stadsdelsnämnden eller andra offentliga huvudmäns påverkansområde. Problemen bakom dessa variabler är mångfacetterade och kräver ofta åtgärder där flera aktörer är involverade, se avsnitt 7.1. I vissa delar kan DELTA-samverkan vara ett sätt att möta dessa problem. 1 Socialstyrelsen, Socialbidrag under första kvartalet för år Stadsrevisionen, Socialbidrag i s stad, 2001

8 8 Har då DELTAs insatser haft effekt på socialbidragsutvecklingen? Vi har tidigare konstaterat att dessa effekter har varit svåra att avläsa ur redovisningen för tidigare år. Orsaken är bland annat att de personer som omfattas av DELTA-samverkans insatser endast motsvarar drygt 5% av de boende på i åldrarna år. Det uppstår en sk utspädningseffekt. Socialbidrag Utbetalt Mkr Förändring Mkr Förändring % ,7% -8,5% övr Gbg ,9% -6,3% totalt ,8% -6,8% Beräkning av hur mycket lägre s kostnader är än övriga : -23 Mkr s kostnadsminskning 2000 jämfört Mkr s kostnadsminskning 2000 beräknat med övriga s förändring, 6,3% x 275 Mkr. -6 Mkr : lägre kostnader än övriga. Underlaget till tabellen ovan är hämtat från s stads officiella statistik. Som framgår av tabellen minskar socialbidragets utveckling i s Stad med 6,8% under år 2000 medan minskningen på är 8,5%. Denna för positiva utveckling motsvarar ca sex miljoner kr för år Man bör också påminna om den välfärdsvinst som deltagarna ger uttryck för i olika självvärderingsrapporter: att de har blivit bemötta med respekt, att de blivit sedda och lyssnade på, att de blivit tagna på allvar och att det funnits en gemensam och positiv syn bland personalen på möjligheten till förändring och förbättring. Detta kan ge effekter på längre sikt. I bilaga 5 framgår kostnadsutvecklingen sedan 1996 såväl i absoluta tal som i form av indexserie. Utbetalt socialbidrag för Index Övr Linjär () Linjär (Övr ) Linjär () 110 Index Ö Gbg Gbg His 80 Jan 1999 Mar Maj Jul Sep Nov Jan 2000 Mar Maj Jul Sep Nov Jan 2001 Mar Maj Jul Sep Nov

9 9 Figuren ovan redovisar samma siffror som bilaga 5 men nu är tidsperioden De inlagda trendlinjerna visar på den positiva utvecklingen för jämfört med övriga vidare tydliggörs den ökade skillnaden. 6.3 Analys av utbetalning av sjuk- och rehabersättning Sjuk-/rehabpeng Utbetalt Mkr Förändring Mkr Förändring % ,0% 19,5% övr Gbg ,2% 24,5% totalt ,9% 23,0% Beräkning av hur mycket lägre s kostnader är jämfört med övriga : 75 Mkr s kostnadsökning 2000 jämfört Mkr s kostnadsökning 2000 beräknad med övriga s förändring, 24,5% x 383 Mkr. -19 Mkr : lägre kostnader än övriga. För sjuk- och rehabiliteringsersättning har vi sammantaget en ökning mellan åren 1999 till 2000 på för s Stad som helhet på 23%. För var ökningen 19,5% medan övriga ökade med 24,5%. Detta motsvarar ca 19 miljoner kr i lägre kostnadsökning för jämfört övriga, se bilaga 6. Vi vet att långa sjukskrivningar står för en relativt sett större del av sjukskrivningskostnaden. Det är därför intressant att titta på dessa. Nedan redovisas utvecklingen av långa sjukskrivningar, ett till två år och över två år. Som framgår av diagrammen har inte en lika stark ökning av antalet sjukfall mellan ett och två år som övriga och en radikalt annan utveckling när det gäller personer vars sjukskrivning är längre än två år. Långa sjukfall, mellan 1 till 2 år, i Index. 250,00 230,00 Övr 210,00 190,00 Index 170,00 150,00 130,00 110,00 90,

10 10 Långa sjukfall, över 2 år, i Index. 170,00 160,00 Övr 150,00 140,00 Index 130,00 120,00 110,00 100,00 90, Flera av DELTA-aktiviteterna vänder sig till Hisingsbor som varit sjukskrivna lång tid, många längre än två år. Den långsammare ökningstakten av antalet långtidssjukskrivna i över ett år (båda bilderna) sammanfaller med igångsättandet av DELTA-aktiviteterna. Här är det emellertid flera faktorer som samverkar positivt. Försäkringskassan på har fokuserat på sjukskrivna över två år från slutet av 1999 med effekt under början av 2000 och detta förklarar till en del nedgången för de längsta sjukfallen. 6.4 Analys av utbetalning av arbetslöshetsersättning Arbetslöshetsersättning Utbetalt Mkr Förändring Mkr Förändring % ,3% 3,9% övr Gbg ,4% -0,9% totalt ,6% 0,3% Beräkning av hur mycket högre s kostnader är jämfört med övriga : 15 Mkr s kostnadsökning 2000 jämfört Mkr s kostnadsminskning 2000 beräknat med övriga s förändring, -0,9% x 386 Mkr. 18 Mkr : högre kostnader än övriga Arbetslöshetsersättningen i övriga minskar med ca 1% medan s kostnader ökar med 3,9 %, vilket motsvarar 18 miljoner kr (se bilaga 7). Arbetsmarknadsverkets officiella statistik visar att arbetslösheten ökar mer hos Hisingsborna från 1999 fram till dags dato (se bilaga 8). Denna ökning förklarar delvis s ökade kostnader för arbetslöshetsersättning. En annan förklaring kan vara att är förhållandevis åtgärdstungt och därför blir mer utsatt vid svängningar i arbetsmarknadspolitiken.

11 11 Den ökade arbetslösheten kan förklaras av att DELTA-aktiviteterna kan ha en mobiliseringseffekt på arbetslösheten. Denna effekt är ett resultat av att Hisingsborna aktiveras och påverkas, trots att de står långt från arbets-marknaden, att anmäla sig som arbetslösa. 6.5 Beräkning av DELTA-aktiviteternas ekonomiska påverkan på försörjningssystemen under år På bilaga 3 framgår att under år 2000 har 706 personer som deltagit i arbetslivsinriktade aktiviteter, gått till en egen försörjning. Motsvarande antal för de Socialmedicinska aktiviteterna är åtta personer. Sammantaget gör detta att 714 personer har lämnat försörjningssystemet efter det att man deltagit i en DELTA-aktivitet. Via enkäter, intervjuer och erfarenhetsmässigt från liknande projekt har vi en bild av hur aktivitetsdeltagarnas försörjning fördelar sig inom försörjningssystemet. Den beräknade årsbesparingen för dessa 714 personer fördelar sig på följande sätt: Socialbidrag Sjuk-/ rehabpenning Arbetslöshets-/ ALFAkassa Subtotal Skatteintäkter Summa årskostnadsbesparing som en följd av att 714 personer lämnat försörjningssystemet under år 2000 och gått till egen försörjning och av dessa har 559 personer gått till arbete 51 Mkr 9 Mkr 17 Mkr 77 Mkr 26 Mkr 103 Mkr Detta är en beräkning baserad på utflödet och därmed en form av bruttoberäkning. I det fortsatta arbetet kommer motsvarande beräkning på inflödet att göras. 7. ERFARENHETER FRÅN ANDRA STUDIER 7.1 Studien Socialbidrag i s stad Stadsrevisionen visade i rapporten Socialbidrag i s stad att det är ett fåtal strukturella faktorer som är den allra största förklaringen till att personer uppbär socialbidrag. Sifferunderlaget till revisionens studie var från Som ett led i DELTAs uppföljning av kostnadsutvecklingen i försörjningssystemen har vi uppdaterat underlaget och gjort en liknande analys utifrån siffror från år Antal mätpunkter är 88. Det innebär att 88 kommuner eller stadsdelsnämnder med snarlika förhållanden ingår som underlag för analysen. De faktorer som identifierats är samma som tidigare men med viss marginell justering dvs: Födda utom Norden Det finns ett tydligt samband mellan om andelen personer är födda utom norden i en kommun eller stadsdel och hur mycket socialbidrag som betalas ut per invånare. Ju fler personer som är födda utomlands, desto större är utbetalningarna av socialbidrag. Medelinkomst Sambandet mellan medelinkomst och utbetalt socialbidrag är negativt. Ju lägre medelinkomsten är hos befolkningen desto högre är utbetalningen av socialbidrag.

12 12 Andel av befolkningen som inte har A-kassa Ju högre andel av befolkningen som inte har A-kassa desto högre utbetalning av socialbidrag per invånare. Stadsrevisionen visade i sin studie att de faktorer som beskrivs ovan stod då, år 1997, för en mycket hög förklaringsgrad (93%). Det innebär att det endast var ca 7 % som kunde förklaras av andra strukturella faktorer eller av olika arbetssätt eller metoder. Vid en beräkning av underlaget för år 2000 erhålles samma höga förklaringsgrad (92 %). Slutsatsen bör därför bli att om man vill åstadkomma radikala minskningar av socialbidragsutbetalningarna bör åtgärderna som vidtas riktas direkt mot ovanstående faktorer. Man bör därför analysera vad som påverkar begrepp som född utom norden, medelinkomst osv. 7.2 Tjänsteutlåtande Redovisning av stadsdelsnämndernas projekt finansierade med försörjningsstöd år 2000 Nedanstående är taget ur tjänsteutlåtande Redovisning av stadsdelsnämndernas projekt finansierade med försörjningsstöd år 2000, s Stadskansli, Koncernledningsstaben, Välfärdsinsatser Rnr 167/01. I kommunfullmäktiges beslut om budget 1998 samt flerårsplaner ingick ett uppdrag till samtliga stadsdelsnämnder att årligen redovisa handlingsplaner för att minska socialbidragkostnaderna. Finansieringen av socialbidragsprojekten skulle rymmas inom befintliga socialbidragsramar, som sedan 1995 får användas för att aktivt motverka ökade socialbidragskostnader. I redovisningen framgår att andelen av försörjningsstödet där orsaken kan härledas till arbetslöshet har minskat kraftigt de senaste åren och utgjorde 40 % av försörjningsstödet år Detta innebär att de flesta av dagens bidragstagare behöver mer omfattande stöd för att ta sig in på arbetsmarknaden. Behovet av samverkan mellan myndigheterna ökar för att dessa personer skall lyckas få egen försörjning. Under perioden har stadsdelsnämnderna lagt ner totalt 301 Mkr på socialbidragsprojekt Belopp, Mkr Projekten har delats in i tre huvudgrupper : Arbetsmarknadsåtgärder - T ex skapande av arbetsmarknadsenheter, arbetsmarknadstorget/ DELTA, Syfte att förbereda och så snabbt som möjligt få in arbetslösa på den reguljära arbetsmarknaden. - En del av projekten syftar till att individen skall bli självförsörjande, andra ska leda till en förbättrad livssituation medan slutligen det finns projekt som kombinerar dessa båda mål.

13 13 Förebyggande arbete. - Här finns projekt med inriktning på budgetrådgivning, studenthandläggning, insatser inom boendeområdet och effektivisering/kontroll. Projekten beskriver att goda effekter kan uppnås när man fokuserar på personer som står långt från arbetsmarknaden. Resultatet förbättras avsevärt om man dessutom identifierar dessa personer tidigt och låter det individuella behovet avgöra val av insatser. Man har försökt inom några av stadsdelarna att beräkna projektens ekonomiska effekt på socialbidragskostnaden. I dessa beräkningar framgår att det är svårt att skilja mellan orsak och verkan, vad hade t ex hänt om projekten aldrig genomförts och hur stor det av reduceringen kan anses vara konjunkturellt betingad eller orsakad av förändringar i arbetsmarknads- och socialpolitiken? Att socialbidragskostnaderna totalt sett reducerats kan ju orsakas av ett flertal faktorer, där projekten naturligtvis är en. I sitt tjänsteutlåtande konstaterar Stadskansliet att "det är således oklart vilken effekt projekten har haft på socialbidragskostnaden. Stadskansliet kan inte hävda att projekten har haft en avgörande betydelse på socialbidragskostnaden, men vi vill betona att projekten genom sina nyskapande metoder och arbetssätt bidragit till att en metod- och verksamhetsutveckling blivit kraftfull i kommunen som annars inte hade varit möjlig". 8. ERFARENHETER GJORDA UNDER UTREDNINGEN Det är med viss otillfredsställelse som vi kan konstatera vi inte nått ända fram trots att det har varit förenat med omfattande insatser, för att få fram det underlag som vi här har presenterat. Under arbetet har vi tagit del av andra liknande utredningar och funnit att de problem som vi aktualiserar återkommer i flera andra sammanhang. I Kfi-rapport nr 58 Det enkla är svårt nog beskrivs erfarenheterna kring mätning av ekonomiska effekter av samverkan. Rapporten behandlar ett antal samverkansprojekt och man slår fast att denna mätning av olika skäl är allt annat än enkel och att det krävs åtgärder för att kunna göra relevanta ekonomiska bedömningar av samverkansprojekt. I studien Effekter av DELTA projektet på läkemedelsanvändning, se bilaga 9, sägs bland annat i slutsatserna att det finns stora svårigheter med uppföljningen av läkemedelsförskrivningar då det saknas relevanta metoder för uppföljning, databaser inte är lättillgängliga och IT-stöd bör utvecklas. I tjänsteutlåtande Redovisning av stadsdelsnämndernas projekt finansierade med försörjningsstöd år 2000, se avsnitt 7.2, beskriver projekten att det är svårt att skilja mellan orsak och verkan vid beräkning av de ekonomiska konsekvenserna. Stadskansliet konstaterar i tjänsteutlåtandet att det är oklart vilken effekt projekten har haft på socialbidragskostnaden. På vad sätt har DELTAs aktiviteter kunnat påverka kostnaderna för försörjningssystemen och då framförallt socialbidrag? För att svara på frågan ovan bör vi först fråga om DELTAs uppdrag och mandat har omfattat de åtgärder som krävs för att förändra personers medelinkomst, deras behörighet till A-kassa eller det som gör att man behöver socialbidrag för att man är född utom Norden, se studien Socialbidrag i s stad, avsnitt 7.1. Vi har på annan plats i denna studie visat att 41 miljoner av DELTAs budget 2000 går till

14 14 aktiviteter som på kort sikt kan bedömas påverka socialbidraget. Vi kan också konstatera att de aktiviteter som DELTA arbetar med oftast har som syfte att flytta fram personer närmare arbetsmarknaden och därmed få egen försörjning. Samtidigt har flera av de arbetslivsinriktade aktiviteterna tillgång till respektive myndighets olika åtgärder för att stödja personer till egen försörjning. Åtgärder som lönebidrag och olika former av anställnings- och utbildningsstöd bör till viss del kunna påverka de strukturella faktorerna. De åtgärder som vidtagits inom DELTA har ofta en mer långsiktig karaktär. Flera av åtgärderna bör dock, även om de är långsiktiga, visa sig i förändringar i försörjningssysten under innevarande år. Vi kan avläsa skillnader och vi kan se tendenser som talar för att DELTAs insatser påverkar försörjningssystemen i en positiv riktning, men någon tydlig kausalitet finns inte. Arbetet med att sammanställa och analysera uppgifter från de olika försörjningssystemen kommer att fortsätta, bl a utifrån de frågeställningar som väckts under det hittillsvarande arbetet. En positiv erfarenhet under arbetet är att vi tjänstemän från länsarbetsnämnd, stadsdelsförvaltningar, försäkringskassa och DELTAsekretariat fått inblick i varandras förutsättningar för att ta fram uppgifter och att vi fått insikt i varandras terminologi. 9. SAMMANFATTANDE FÖRSLAG/REKOMMENDATIONER För att det skall vara möjligt att kunna utläsa effekter av samverkan genom att studera kostnadsutvecklingen behövs utveckling och förändring: Det bör vara intressant att utveckla uppföljningssystem som följer individen och inte enbart respektive verksamhet. Det skulle även vara intressant med system som lättare identifierar och följer grupper så att man inte behöver göra analysen på totalnivå. Utveckla metoder för mätning/uppföljning. För att lösa detta behöver vi utveckla IT-stödet. En svårighet vid mätningen är att konstanthålla de variabler som påverkar utbetalning av försörjningssystemen. Det är svårt att etablera kontrollgrupper. Man bör utreda hur man lättare skall få tillgång till information från varandras dataregister/databaser. Vad leder åtgärderna till? Vårt antagande är att DELTA genom samverkan får människor från passivt beroende till aktiva åtgärder, vilket även är en viktig kvalitetsfaktor. Fortsätta att följa siffrorna, fördjupa frågeställningarna/ökad problematisering och följa utvecklingen.

15 15 REFERENSER s stadskansli. Redovisning av stadsdelsnämndernas projekt finansierade med försörjningsstöd år Kfi-rapport nr 58. Det enkla är svårt nog. Lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Proposition 1993/94:205, lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Socialstyrelsen. Socialbidrag under första kvartalet för år Stadsrevisionen, s stad. Socialbidrag i s stad Statistik för åren från s stad, Västra Götalands läns allmänna Försäkringskassa och Arbetsmarknadsstyrelsen.

16 16 Bilaga 1 Sammanställning över samtliga DELTA-aktiviteter Aktivitet Besluts- DELTAfinansiering Påverkan på försörjningsdatum år 2000 systemen Hälsodisken ja 1) Sanna ja ja ja ja ja Drivkraft ja ja ja ja ja Sophie ja ja ja ja ja Ungdomsprojektet ja ja ja avsl Återbruket ja ja ja ja ja Backa ja ja ja ja ja Kärra ja ja ja ja ja Psykologverksamheten ja 1) ViCan ja ja ja ja ja Arbetsmarknadstorget ja ja ja ja ja Biskopsgården ja ja ja ja ja Riggen ja ja ja ja ja Kvillebäcken (inkl. Trädgårdslust) ja ja ja ja ja Kvillestan ja ja ja ja ja Livsstil Biskopsgården ja 1) PersonalDELTA ja 1) Unga Vuxna ja ja ja Värkstaden ja 1) Hälsoläget ja 1) Tuve-Säve ja ja Livsstil Torslanda ja 1) Integrationscenter ja 1) Alt arbetsmarknad ja ja avsl Vuxenutbildning ja ja ja Åtgärder dokument 142 Väntetidsstudie 886 Summa Kommentarer: Några projekt har markerats att de påverkar försörjningssystemen först året/åren efter beslutsdatum. Det kan ske en viss påverkan även det året då man tog beslutet. Full påverkan på försörjningssystemen får ett projekt först två år efter starten. 1) Dessa projekt påverkar försörjningssystemen på längre, flera års, sikt

17 17 Bilaga 2 DELTA-samverkan i siffror år 2000 antal Hisingsbor som deltagit i aktiviteter Arbetslivsinriktade Vid periodens Nya Subtotal Avslutade Kvar aktiviteter början 1/1 31/12 1/1-31/12 31/ / Arbetsmarknadstorget, vuxna Arbetsmarknadstorget, ungd Återbruket Drivkraft Kvillebäcken Sophie ViCan Kvillestan Alt arbetsmarknad SANNA Subtotal Socialmedicinska Vid periodens Nya Subtotal Avslutade Kvar aktiviteter början 1/1 31/12 1/1 31/12 31/ / Kärra Backa Psykologverksamheten Riggen Biskopsgården Tuve-Säve Unga vuxna Subtotal SUMMA Informations-, utbildnings- och egenvårdsaktiviteter Information Utbildning Egenvård antal besök deltagare antal besök Summering Integrationscenter Vuxenutbildningen Ingår ej. Ingår ej. Hälsodisken Hälsoläget PersonalDELTA Värkstaden Livsstil Torslanda Livsstil Biskopsgården Summa Vuxenutbildningen

18 18 Bilaga 3 DELTA-samverkan i siffror år 2000 Sammanställning över antal deltagare som gått till egen försörjning Avslutade under Därav till Därav Arbetslivsinriktade perioden egen till aktiviteter 1/1-31/12 försörjning arbete Arbetsmarknadstorget Ungdom Återbruket Drivkraft Kvillebäcken SOPHIE ViCan Kvillestan Alt arbetsmarknad SANNA Justering SOPHIE Subtotal Avslutade under Därav till Därav Socialmedicinska perioden egen till aktiviteter 1/1-31/12 försörjning arbete Kärra Backa Psykologer Riggen Biskopsgården Tuve Unga vuxna Subtotal SUMMA

19 19 Bilaga 4 Befolkningen år i Antal personer Övr Befolkningen år i Index Index Övr

20 20 Bilaga 5 Utbetalt socialbidrag för Övr Ksek Jan Maj Sep Utbetalt socialbidrag för Index Övr Index Jan Maj Sep

21 21 Bilaga 6 Utbetald sjuk-/rehabpeng för Övr Ksek Jan Maj Sep Utbetald sjuk-/rehabpeng för Index Övr 170 Index Jan Maj Sep

22 22 Bilaga 7 Utbetald arbetslöshetsersättning för Övr Ksek Jan 1998 Apr Jul Okt Jan 1999 Apr Jul Okt Jan 2000 Apr Jul Okt Jan 2001 Apr Jul Okt Utbetald arbetslöshetsersättning för Index Övr 100 Index Jan 1998 Apr Jul Okt Jan 1999 Apr Jul Okt Jan 2000 Apr Jul Okt Jan 2001 Apr Jul Okt

23 23 Bilaga 8 Arbetslösa i Övr Gbg Antal Arbetslösa i Index Övr Gbg 120 Index

24 24 Bilaga 9 Effekter av DELTA-projektet på läkemedelsanvändning I detta avsnitt sammanfattas resultatet av en studie av DELTA-samverkans effekter på läkemedelsanvändning. I studien har tidserier av förskrivning och försäljning av smärtlindrande läkemedel, lugnande medel, sömnmedel och antidepressiva läkemedel jämförts dels mellan befolkningen på och i övriga dels mellan läkemedelsförskrivande sjukvårdsenheter som driver DELTA-aktiviteter och ett antal kontrollvårdcentraler i. Utöver att studera effekter av DELTA på läkemedelsanvändning syftade studien till att värdera tillgång, validitet och användbarhet av tillgängliga läkemedelsregister för uppföljning av läkemedelsanvändning och för utvärdering av interventioner som förväntas påverka läkemedelsanvändning. Den mest framträdande slutsatsen i rapporten är att de register som nu finns dels är svårtillgängliga, dels inte tillåter ingående analyser av läkemedelsanvändning. En avgörande begränsning är att lagrad data är agregerad efter geografiska områden och att det inte går att följa användning på individnivå. Inte heller kan förskrivning kopplas till förskrivningsorsak. Ett ytterligare problem är att kvaliteten på registrering av förskrivning knuten till förskrivande enhet har stora brister, vilket är fallet såväl för Apoteksbolagets läkemedelsregister som för primärvården i s nya vård-databas Hekla. Slutligen är tillgängliga tidsserier endast två-tre år, vilket gör det svårt att analysera förändringar över tid på ett adekvat sätt. Rapporten identifierar ett antal områden för förbättring av registrering läkemedelsförskrivning och försäljning. Dessa begränsningar gör att det är svårt att dra slutsatser från tillgängliga data vad gäller DELTAs effekter på läkemedelsanvändning. Försiktiga slutsatser som dras i rapporten inkluderar: - Utvecklingen av försäljning av sömnmedel till Hisingsbor har varit mindre än i övriga vilket eventuellt är en effekt av sammantagna insatser i DELTA, särskilt av insatser inom det psykosociala området. - Utvecklingen av användning av lugnande medel, antidepressiva läkemedel och smärtlindrande läkemedel skiljer sig inte signifikant mellan och övriga. Det skall poängteras att det föreligger betydande utspädningseffekter eftersom endast en mycket liten andel av dem som använder den typ av läkemedel som studerats har deltagit i någon DELTA-aktivitet. Detta är orsaken till att individbaserad data hade varit mer relevant att använda så att de personer som faktiskt deltagit i en specifik aktivitet kunde jämföras med lämpliga kontrollgrupper. Detta är således inte möjligt med dagens register.