Det ekonomiska biståndets utveckling första kvartalet 2007 första kvartalet 2009 i fyra kommuner i Dalarna

Transkript

1 Försörjningsstöd som levebröd Det ekonomiska biståndets utveckling första kvartalet 2007 första kvartalet 2009 i fyra kommuner i Dalarna En uppföljning Ingrid Nyström Svensk Dalarnas forskningsråd, juni

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 4 Metod... 4 Resultat... 6 Försörjningsstödets utveckling i de undersökta kommunerna... 6 Försörjningsstödets utveckling i de studerade kategorierna... 8 Diskussion Referenser

3 Inledning Proppfullt på socialen fick vända i dörren 1 Ovanstående rubrik fanns att läsa på Falu Kurirens första sida den 29 maj Så många personer var samlade i Falu socialförvaltnings foajé på förmiddagen den 26 maj att flera ombads återkomma på eftermiddagen. Under april betalades drygt sex miljoner kronor ut i försörjningsstöd i Falun. Det är all time high, vi har inte betalt ut så mycket sedan En stor del av de sökande är 18 till 24 år 2, säger socialnämndens ordförande Lilian Eriksson.. Socialarbetare i Dalarna beskrev, som företrädare för försörjningsstödsområdet, i januari 2007 en farhåga vad gällde människor som står långt från arbetsmarknaden att dessa inte skulle komma att bli hjälpta av förändringarna i välfärdssystemen 3 utan att de i stället skulle komma att få det svårare. För att söka utläsa tendenser i det ekonomiska biståndets utveckling för vissa identifierade grupper av människor i relation till förändringar inom arbetsmarknads- och socialförsäkringssystemen, beslutade representanter från sex kommuner i Dalarna att tillsammans med forskare från Dalarnas forskningsråd följa utvecklingen av det ekonomiska biståndet under de följande åren. Bakgrund IFO Forum är, som en del av Dalarnas forskningsråd (DFR), en forsknings- och utvecklingsenhet till stöd för kunskapsutvecklingen inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg i Dalarnas kommuner. IFO Forum bedriver sedan ett antal år, tillsammans med kommunerna i länet, ett utvecklingsarbete kring det ekonomiska biståndet. Under 2007 och 2008 har sex kommuner tillsammans med forskare från Dalarnas forskningsråd följt utvecklingen av det ekonomiska biståndet i förhållande till de förändringar i välfärdssystemen som genomförts. Det ekonomiska biståndets utveckling från första kvartalet år 2007 till och med första kvartalet år 2008 för vissa identifierade 1 Falu Kuriren, nr 122, v , s. 1 2 a.a s. 5 3 för en redogörelse över de förändringar som skett se Alexanderson, Udo, Nyström Svensk, Olsson (2008) Försörjningsstöd som levebröd. finns att hämta på 3

4 riskgrupper i sex kommuner i Dalarna redovisas i rapporten Försörjningsstöd som levebröd - det ekonomiska biståndets utveckling 2007 till 2008, i sex kommuner i Dalarna, i relation till förändringar i det svenska välfärdssystemet 4. De kommuner som medverkat är Falun, Hedemora, Malung - Sälen, Mora, Orsa samt Säter. Syfte Syftet med föreliggande rapport är att redovisa uppgifter rörande försörjningsstödets utveckling första kvartalet 2007 till och med första kvartalet 2009 i fyra kommuner i Dalarna och därigenom följa upp de resultat som presenterades i föregående rapport. I denna uppföljning deltar kommunerna Malung - Sälen, Orsa, Säter och Hedemora. Metod Det ekonomiska biståndets utveckling har följts kvartalsvis fr.o.m. första kvartalet år 2007 t.o.m. första kvartalet år 2009 för några utvalda grupper som erhållit försörjningsstöd i fyra kommuner i Dalarna. För ändamålet konstruerades en blankett. Blanketten är upprättad som ett dokument i datorprogrammet Excel. Kommunerna har fyllt i blanketten efter varje kvartal och summorna har uträknats automatiskt. Det resultat som presenteras i denna rapport bygger på de redovisade resultaten för första kvartalet 2007, 2008 respektive 2009 från de fyra deltagande kommunerna. De insamlade uppgifterna har kategoriserats i sex grupper: Arbetssökande med arbetslöshetskassa/alfa - kassa (hel eller del) Arbetssökande utan arbetslöshetskassa Sjukskriven med sjukpenning 0-klassad utan sjukpenning (sjukpenninggrundande inkomst saknas) Ej godkänd sjukskrivning av Försäkringskassan Rehabiliteringsärenden människor med omfattande rehabiliteringsbehov 4 Rapporten är författad av Alexanderson, Nyström Svensk, Udo och Olsson och finns att hämta på 4

5 I samtliga kategorier är uppgifterna åldersindelade år samt år, indelade i män och kvinnor och om det finns barn eller inte folkbokförda i hushållet. Det är personer som registrerats, inte ärenden eller hushåll. Om någon vuxen i hushållet befunnits tillhöra en av de identifierade kategorierna har denne registrerats. Förutom den inlämnade statistiken från kommunerna har rapportering kring försörjningsstödets utveckling följts på Socialstyrelsens hemsida 5 och i media

6 Resultat Försörjningsstödets utveckling i de undersökta kommunerna Inledningsvis redovisas utbetalt ekonomiskt bistånd, totalt per år , i de deltagande kommunerna (tabell 1). Kommun Malung Orsa Säter Hedemora Tabell 1. Utbetalt ekonomiskt bistånd exkl. introduktionsersättning, tusental kronor år Uppdelat efter fyra deltagande kommuner. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser. Av tabellen kan man utläsa att socialbidraget sedan 2007, på helårsbasis, ökat något i Malung-Sälen (0,4 %). I Hedemora är ökningen 9 % och i Orsa 16 %. I Säter har kostnaderna minskat med 1, 5%. För att åskådliggöra tendenserna presenteras samma data i diagramform nedan Malung-Sälen Orsa Säter Hedemora Diagram 1. Utbetalt ekonomiskt bistånd exkl. introduktionsersättning, tusental kronor. Uppdelat efter fyra deltagande kommuner. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser. 6

7 Om vi istället jämför kostnaderna för utbetalt socialbidrag första kvartalet år 2007, 2008 respektive 2009 blir resultatet följande: Tabell 2. Utbetalt ekonomiskt bistånd exkl. flyktingar, tusental kronor första kvartalet 2007, 2008 respektive Uppdelat efter fyra deltagande kommuner. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser. Kommun 1 kv kv kv Förändring i procent Malung-Sälen Orsa Säter Hedemora Vid denna jämförelse märks en tydlig ökning av kostnaderna i Malung Sälen, Hedemora och framför allt i Orsa. I Säter har kostnaderna sjunkit markant. Då flyktingarna står för olika stora delar av det ekonomiska biståndet i de studerade kommunerna redovisas avslutningsvis i detta avsnitt det utbetalda ekonomiska biståndet inklusive det ekonomiska biståndet till flyktingar i kommunerna första kvartalet 2007, 2008 respektive Tabell 2. Utbetalt ekonomiskt bistånd inkl. flyktingar, tusental kronor första kvartalet 2007, 2008 respektive Uppdelat efter fyra deltagande kommuner. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser. Kommun 1 kv kv kv Förändring i procent Malung-Sälen Orsa Säter Hedemora Av ovanstående kan utläsas att Säter inte betalt ut något ekonomiskt bistånd till flyktingar varför siffrorna är desamma som i tabell 1. För övriga kommuner kan konstateras att den redovisade ökningen blir något mindre om flyktingar räknas med vilket betyder att kostnader för ekonomiskt bistånd till flyktingar sjunkit under den studerade perioden. Hedemoras höga kostnader beror på att de även redovisar utbetald introduktionsersättning som ekonomiskt bistånd. I övriga kommuner redovisas kostnader för introduktionsersättningen separat och ingår inte här. 7

8 Försörjningsstödets utveckling i de studerade kategorierna För att underlätta för läsaren presenteras de studerade kategorierna igen inför den fortsatta redovisningen: Arbetssökande med arbetslöshetskassa/alfa - kassa (hel eller del) Arbetssökande utan arbetslöshetskassa Sjukskriven med sjukpenning 0-klassad utan sjukpenning (sjukpenninggrundande inkomst saknas) Ej godkänd sjukskrivning av Försäkringskassan Rehabiliteringsärenden människor med omfattande rehabiliteringsbehov Av den tidigare redovisningen har vi kunnat utläsa att kostnaderna för försörjningsstödet ökat i tre av de studerade kommunerna. I Säter har kostnaderna sjunkit. Hur ser det då ut när det gäller de ovan redovisade grupperna? Samtliga jämförelser som görs avser 1:a kvartalet 2007 och 1:a kvartalet Kostnaderna för grupperna sammantaget per kommun, i relation till den totala kostnaden första kvartalet 2007, 2008 respektive 2009 redovisas nedan Kv Kv Kv Malung-Sälen Orsa Säter Hedemora Diagram 2. Kategoriernas andel i % av totala kostnaden för ekonomiskt bistånd i fyra kommuner i Dalarna första kvartalet 2007, 2008 respektive

9 Vid denna jämförelse ser man att i Säter är de studerade gruppernas andel hög och exakt lika vid en jämförelse mellan första kvartalet 2007 och första kvartalet Motsvarande jämförelse i de övriga kommunerna visar en betydande ökning av gruppernas andel. Nedan redovisas antal personer sammantaget i de fyra kommunerna i var och en av de studerade grupperna. Rehabiliteringsärenden Ej godkänd sjuksk. av Fk 0-klassad utan sjukpenning Sjuksk. med sjukpenning Kv Kv Kv Arbetssök. utan a- kassa Arbetssök. medakassa/alfa Diagram 3. Antal personer per kategori i samtliga sex deltagande kommuner i Dalarna kvartal , 2008 respektive Framför allt är det gruppen arbetslösa, både med och utan a-kassa som ökat märkbart sedan första kvartalet Antal sjukskrivna, med försörjningsstöd, har minskat. När det gäller rehabiliteringsärenden är antalet personer tämligen konstant. Hur stora dessa grupper är, inbördes i varje kommun, framgår av nedanstående diagram 4, 5, 6 och 7. Diagrammen visar varje kategoris andel i procent i förhållande till den totala summan av den undersökta gruppen under första kvartalet 2007, 2008 respektive kommunvis. 9

10 Rehab.ärenden Ej godk.skr 0-klassad Sjukskr.m sjukp. Kv Kv Kv Arb.sök u. a-kassa Arb.sök.m a-kassa Diagram 4. De studerade kategoriernas inbördes fördelning i % kvartal , 2008 respektive 2009 i Malung Sälens kommun. Rehab.ärenden Ej godk.skr 0-klassad Sjukskr.m sjukp. Kv Kv Kv Arb.sök u. a-kassa Arb.sök.m a-kassa Diagram 5. De studerade kategoriernas inbördes fördelning i % kvartal , 2008 respektive 2009 i Orsa kommun. 10

11 Rehab.ärenden Ej godk.skr 0-klassad Sjukskr.m sjukp. Kv Kv Kv Arb.sök u. a-kassa Arb.sök.m a-kassa Diagram 6. De studerade kategoriernas inbördes fördelning i % kvartal , 2008 respektive 2009 i Säters kommun. Rehab.ärenden Ej godk.skr 0-klassad Sjukskr.m sjukp. Kv Kv Kv Arb.sök u. a-kassa Arb.sök.m a-kassa Diagram 7. De studerade kategoriernas inbördes fördelning i % kvartal , 2008 respektive 2009 i Hedemora kommun. 11

12 Vi kan utläsa av diagrammen att gruppen Rehabärendens andel har ökat i Malung-Sälen, minskat kraftigt i Orsa och är tämligen konstant i Hedemora och Säter, där en uppgång märktes 1:a kvartalet 2008, men där vi kan se en motsvarande tillbakagång 1:a kvartalet När det gäller Säter är det viktigt att ha i åtanke att det rör sig om ett litet antal personer och att varje person därför utgör en stor andel. Beträffande gruppen sjukskrivna med sjukpenning har den, under undersökningsperioden totalt, minskat i Malung Sälen och i Säter samt ökat något i Orsa och Hedemora. O-klassade har minskat sin andel kraftigt i Malung-Sälen och något i Hedemora. I Säter har det skett en ökning, medan andelen i Orsa är lika 1:a kvartalet 2007 som 1:a kvartalet Ej godkända sjukskrivningar utgör en mycket liten andel och gruppen har inte ökat under den studerade tidsperioden. Den största andelen utgörs av arbetssökande med eller utan a-kassa. Arbetssökande med a-kassa har ökat sin andel marginellt i Hedemora och i Malung-Sälen. I Säter är andelen konstant, efter en nedgång 2008 och i Orsa har gruppens andel ökat markant, och utgör 1:a kvartalet den största andelen. Arbetssökande utan a-kassa utgör den största andelen i Malung-Sälen, Säter och i Hedemora och den näst största i Orsa. Gruppens andel är tämligen konstant i Hedemora, har ökat i Malung-Sälen och i Orsa men minskat något i Säter vid en jämförelse mellan 1:a kvartalet 2007 och 1:a kvartalet I följande två diagram (8 och 9) visas socialbidragsutvecklingen (antal personer) i de studerade kategorierna dels för unga vuxna år och dels för vuxna år Kv Kv 1, 2008 Kv 1, Malung Säter Orsa Hedemora Diagram 8. Antal personer åldersgruppen år i samtliga kategorier kvartalsvis kvartal , 2008 respektive 2009 i fyra kommuner i Dalarna. 12

13 Efter en nedåtgående trend 2008 syns i Hedemora en kraftig ökning av antalet unga vuxna i de studerade grupperna. Även i Malung-Sälen har antalet ökat medan det minskat i Säter. I Orsa skedde en kraftig uppgång 2008 men antalet är 2009 nästan tillbaka på 2007 års nivå. Gruppen år redovisas i nästa diagram Kv Kv 1, 2008 Kv 1, Malung Säter Orsa Hedemora Diagram 9. Antal personer åldersgruppen år i samtliga kategorier kvartalsvis kv , 2008 respektive 2009 i fyra kommuner i Dalarna. I denna åldersgrupp har antalet personer i de studerade grupperna ökat kvartal 1, 2009 jämfört med kvartal 1, 2007 i Hedemora, Malung- Sälen och i Orsa. I Hedemora har antalet mer än fördubblats. I Säter har en minskning skett. Då ett speciellt intresse riktats mot de unga vuxnas situation i länet 6 redovisas deras andel av de studerade grupperna (diagram 10) samt deras andel i befolkningen i stort (diagram 11). 6 se föregående rapport. 13

14 Kv 1, 2007 Kv 1, 2008 Kv 1, Malung-Sälen Orsa Säter Hedemora Diagram 10. Andelen åringar i de studerade grupperna i de fyra kommunerna kv , 2008 respektive Kv 1, 2007 Kv 1, 2008 Kv 1, Malung-Sälen Orsa Säter Hedemora Diagram 11. Andelen åringar i befolkningen i de fyra kommuner som studerats kv , 2008 respektive Av diagram 10 och 11 framgår att andelen unga vuxna är överrepresenterade i de studerade grupperna jämfört med gruppens andel av totalbefolkningen i riket. Unga vuxna är en grupp som ofta lyfts fram som en grupp med svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden med påföljande försörjnings- och hälsoproblem. Inom vilka grupper ungdomarna respektive åldersgruppen är representerade och i vilken omfattning redovisas i följande åtta diagram (diagram 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19), två för vardera av de deltagande kommunerna. 14

15 Rehab Ej godk.sjuksk. av Fk 0-klassad utan sjp Sjukskriven m. sjp Kv Kv Kv Arb.sök utan a- kassa Arb.sök m.akassa/alfa Diagram 12. Antal personer åldersgruppen år i samtliga kategorier kvartalsvis kvartal till och med kvartal i Malung-Sälen Rehab Ej godk.sjuksk. av Fk 0-klassad utan sjp Sjukskriven m. sjp Kv Kv Kv Arb.sök utan a- kassa Arb.sök m.akassa/alfa Diagram 13.. Antal personer åldersgruppen år i samtliga kategorier kvartalsvis kvartal till och med kvartal i Malung-Sälen 15

16 Rehab Ej godk.sjuksk. av Fk 0-klassad utan sjp Sjukskriven m. sjp Kv Kv Kv Arb.sök utan a- kassa Arb.sök m.akassa/alfa Diagram 14. Antal personer åldersgruppen år i samtliga kategorier kvartalsvis kvartal till och med kvartal i Orsa Rehab Ej godk.sjuksk. av Fk 0-klassad utan sjp Sjukskriven m. sjp Kv Kv Kv Arb.sök utan a- kassa Arb.sök m.akassa/alfa Diagram 15. Antal personer åldersgruppen år i samtliga kategorier kvartalsvis kvartal till och med kvartal i Orsa 16

17 Rehab Ej godk.sjuksk. av Fk 0-klassad utan sjp Sjukskriven m. sjp Kv Kv Kv Arb.sök utan a- kassa Arb.sök m.akassa/alfa Diagram 16. Antal personer åldersgruppen år i samtliga kategorier kvartalsvis kvartal till och med kvartal i Säter Rehab Ej godk.sjuksk. av Fk 0-klassad utan sjp Sjukskriven m. sjp Kv Kv Kv Arb.sök utan a- kassa Arb.sök m.akassa/alfa Diagram 17. Antal personer åldersgruppen år i samtliga kategorier kvartalsvis kvartal till och med kvartal i Säter 17

18 Rehab Ej godk.sjuksk. av Fk 0-klassad utan sjp Sjukskriven m. sjp Kv Kv Kv Arb.sök utan a- kassa Arb.sök m.akassa/alfa Diagram 18. Antal personer åldersgruppen år i samtliga kategorier kvartalsvis kvartal till och med kvartal i Hedemora Rehab Ej godk.sjuksk. av Fk 0-klassad utan sjp Sjukskriven m. sjp Kv Kv Kv Arb.sök utan a- kassa Arb.sök m.akassa/alfa Diagram 19. Antal personer åldersgruppen år i samtliga kategorier kvartalsvis kvartal till och med kvartal i Hedemora 18

19 Antal arbetssökande ungdomar med a-kassa har ökat i Malung-Sälen och, framför allt, i Orsa. I Säter har antalet minskat medan det i Hedemora är tämligen konstant. När det gäller arbetssökande ungdomar utan a-kassa har antalet mer än fördubblats i Malung-Sälen. Även i Hedemora har antalet nästan fördubblats. I Orsa är, efter en kraftig ökning 2008, antalet tillbaka på en låg nivå. I Säter har antalet minskat kraftigt. Antalet sjukskrivna ungdomar, 0- klassade utan sjukpenning eller med ej godkänd sjukskrivning är lågt i samtliga studerade kommuner. Beträffande rehabärenden bland ungdomar har dessa ökat i Malung-Sälen, Säter och Hedemora men ökningarna är små, utom kanske i Malung-Sälen där antalet ökat från fyra till nio personer. I Orsa har antalet ungdomsärenden inom denna kategori minskat. För åldersgruppen år har antalet arbetssökande personer med a-kassa ökat i Malung- Sälen, Orsa och Hedemora. I Säter har antalet minskat. Arbetssökande personer utan a-kassa har ökat i Malung-Sälen och i Hedemora, men minskat i Säter och Orsa. Även inom denna åldersgrupp är antalet sjukskrivna, 0-klassade utan sjukpenning eller med ej godkänd sjukskrivning relativt lågt, men i Hedemora finns fler 0-klassade utan sjukpenning än i de övriga kommunerna och i Orsa är antalet sjukskrivna med sjukpenning högre. Antalet rehabärenden har ökat i Malung-Sälen och i Hedemora, minskat i Orsa och är konstant i Säter. Då vi sett att grupperna arbetslösa med och utan a-kassa är de som ökat mest kan det vara av intresse att avslutningsvis titta närmare på arbetslöshetssiffrorna för de studerade kommunerna. I tabell 3 redovisas arbetslösheten för gruppen år och i tabell 4 för gruppen år i maj 2008 respektive Tabell 3. Antal arbetslösa år i maj 2008 och maj 2009 i de deltagande kommunerna. Källa Maj 2008 Maj 2009 Förändring i % Malung-Sälen Orsa Säter Hedemora

20 Tabell 4. Antal arbetslösa år i maj 2008 och maj 2009 i de deltagande kommunerna. Källa Maj 2008 Maj 2009 Förändring i % Malung-Sälen Orsa Säter Hedemora Av ovanstående tabeller går att utläsa att arbetslösheten ökat betydligt i de deltagande kommunerna under det senaste året. I Orsa, Säter och Hedemora har arbetslösheten ökat mest bland ungdomar jämfört med den totala gruppen. 20

21 Diskussion Kostnaderna för försörjningsstöd ökar i landet. Detta faktum innebär att alltfler människor är beroende av detta samhällets yttersta skyddsnät. Inom media märks ett ökat intresse för frågor som rör försörjningsstöd. Journalisten Jessica Ritzén har i vår levt på socialbidragsnormen under en månad. Hennes upplevelser av detta har kunnat följas på hennes blogg i Aftonbladet. Gensvaret har varit mycket stort. Många har kommenterat hennes inlägg och delat med sig av sina egna erfarenheter. En del människor med långvarigt beroende av försörjningsstöd har tyckt att det varit bra att frågan lyfts fram medan andra ansett att det inte går att uppleva hur det verkligen är om det inte är på riktigt. Flera studerande som lever på studielån framhåller att de lever med ännu knappare ekonomi än de som är beroende av försörjningsstöd 7. Framtiden förefaller inte innebära någon ljusning: / / enligt SKL:s prognos kommer de totala kostnaderna för försörjningsstöd att öka markant i år. Det är första gången det sker sedan mitten av 1990-talet. Fram till 2011 förutspås en ökning från 7,5 miljarder kronor (2008) till 11 miljarder - en ökning med över 45 % 8. I de fyra undersökta kommunerna har socialbidraget ökat i tre och minskat i en kommun. Hur kommer det sig då att Säter avviker från den nationella trenden? Enligt IFO-chef Eva Jondelius beror detta på flera samverkande faktorer 9 : - Säter har en låg arbetslöshet. - Flyktingar kommer ut i jobb genom ett bra samarbete mellan arbetsförmedlingen och kommunens integrationsenhet. - Handläggarna gör grundliga utredningar innan beslut om bistånd fattas. - En handlingsplan upprättas i alla ärenden. - Det finns en välfungerande beredningsgrupp med representanter från socialförvaltningen, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, primärvården och öppenvårdspsykiatrin där gemensamma diskussioner förs. 7 Fattigbloggen finns att läsa på 8 Akademikern, nr s Samtal , Säters socialförvaltning 21

22 Vad är det då som orsakat ökningen i de flesta kommuner? Enligt Herman Crespin, ekonom på SKL, beror ökningen i första hand på arbetslösheten men också på de förändringar som gjorts inom välfärdssystemen. Vårt arbete inleddes utifrån en farhåga vad gällde människor som står långt från arbetsmarknaden att dessa inte skulle komma att bli hjälpta av förändringarna i välfärdssystemen utan att de i stället skulle komma att få det svårare. Efter att ha följ utvecklingen i fyra kommuner i Dalarna under tre år kan vi tydligt se att gruppen arbetslösa, med eller utan a-kassa, är den grupp som ökat mest. Även i Säter, som tidigare haft låg arbetslöshet, stiger nu siffrorna. I resultatredovisningen har vi även kunnat se att antalet sjukskrivna, i de studerade kommunerna, minskat. Detta överensstämmer med den nationella utvecklingen. I ett pressmeddelande skriver Försäkringskassan att ohälsotalet 11 i april 2009 är 34,8. vilket är en minskning med 7,3 procent sedan april förra året. Under det senaste året har antalet pågående sjukskrivningar minskat med närmare 24 procent Från försäkringskassans sida har man noterat att sjukskrivningarna både blir allt färre och allt kortare. Någon ökande tendens går inte att utläsa ur vårt material när det gäller de förändringar som skett inom socialförsäkringssystemet. Det är här viktigt att påpeka att vår studie endast rör fyra små kommuner varför vi inte kan dra några generella slutsatser. Vi kan bara uttala oss om hur det ser ut i dessa kommuner. På uppdrag av Socialstyrelsen kommer samtliga kommuner i landet, med början i höst, att registrera försörjningshinder och ändamål med utbetalt ekonomiskt bistånd. Syftet är dels att kunna följa hur problem och behov i befolkningen förändras dels att följa hur förändringar i arbetslöshets- och sjukförsäkring påverkar biståndsbehovet Hämtat Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12- månadersperiod. a.a 12 mer information finns på htm 22

23 Utifrån detta kommer vår insamling av data från kommunerna att upphöra. IFO cheferna i Dalarna tog 2006 initiativ till att via Dalarnas forskningsråd få en bättre bild av de ungas situation i Dalarnas kommuner. En enkätundersökning (Luppen, ungdomsstyrelsen enkät för åringar) genomfördes under Resultatet redovisas i en rapport där vissa jämförelser även görs med en nationell undersökning. 13 Ett resultat som redovisas är att av unga vuxna som uppgivit att de erhållit försörjningsstöd någon gång under de senaste 6 månaderna bedömer 29 procent sin hälsa som sämre än andra ungdomar och de har en mindre positiv framtidssyn. Detta är bekymmersamt då alltfler unga inleder sitt vuxna liv som beroende av försörjningsstöd för sin försörjning. Utifrån detta kommer Dalarnas forskningsråd, i samarbete med kommunerna, att fokusera unga vuxnas beroende av försörjningsstöd och de kommunala arbetsmarknadsinsatser som finns för denna grupp inklusive frågor om uppföljning och utvärdering. Referenser Alexanderson, K. Udo, C. Nyström Svensk, I. Olsson, H. (2008) Försörjningsstöd som levebröd. Dalarnas forskningsråd. Finns att hämta på Möller, P. Stålgren-Lind, M. Lind, M. & Kåks, H. (2008) Unga vuxna i Dalarna 2008 en regional kartläggning av de unga vuxnas levnadsvillkor. Dalarnas forskningsråd Finns att hämta på Akademikern, nr Falu Kuriren, nr 122, v Möller, Stålgren-Lind, Lind & Kåks,