Vuxna utanför välfärdssystemet i Nyköping år 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vuxna utanför välfärdssystemet i Nyköping år 2008"

Transkript

1 Rapport Vuxna utanför välfärdssystemet i Nyköping år 2008 Kartläggning hösten 2008 Anna Ulf Yngve

2 2 Innehåll Sammanfattning.3 Bakgrund 4 Syfte....5 Metod Avgränsning...5 Resultat...5 Ålder och kön 6 Civilstånd...6 Födelseland...6 Hemmavarande barn..7 Socialbidragstid.7 Inskrivna på Arbetsförmedlingen..8 Långvarig sjukdom eller funktionshinder...8 Sjukskrivning av läkare...9 Vårdcentralstillhörighet...10 Ansökan om sjuk- och aktivitetsersättning.10 Aktuella rehabiliteringsinsatser...10 Rehabiliteringsinsatser för hela gruppen...11 Rehabiliteringsinsatser för långvarigt sjuka/funktionshindrade...11 Tidigare löneanställning..12 Sammanfattande analys och slutdiskussion...12 Förändringar i sjukförsäkringen.. 13 Om inskrivning, avaktualisering och sökandekategori 14 på AF...14 Aktuella händelser i Nyköpings kommun som kan komma att förbättra situationen för sjuka och/eller arbetslösa 0-klassade..15 Önskan inför framtiden...15

3 3 Sammanfattning Antalet vuxna utanför välfärdssystemet (0-klassade) som uppbär försörjningsstöd (socialbidrag) har ökat med 60 personer (från 234 till 294 personer) i Nyköpings kommun sedan den första kartläggningen år Dess andel bland det totala antalet bidragstagare har ökat från 47 till 59%. Andelen utrikes födda har ökat i gruppen från 35 till 43%. Fler personer än vid förra årets kartläggning har barn eller umgängesbarn och totalt berörs 266 barn i Nyköpings kommun av att en förälder står utanför välfärdssystemet och uppbär försörjningsstöd. 62% av de vuxna utanför välfärdsystemet hade erhållit försörjningsstöd i mer än 12 månader. 52% bedömdes vara långvarigt sjuka/funktionshindrade (i denna siffra ingår också missbruksproblematik som var aktuellt för 49 personer varav 19 även hade andra sjukdomar/funktionshinder). 71% av de långvarigt sjuka/funktionshindrade hade erhållit försörjningsstöd i mer än 12 månader. 16% av de vuxna utanför välfärdssystemet var vid tidpunkten för kartläggningen sjukskrivna av läkare, 5% hade ett sjukintyg men inget medicinskt underlag och 13% hade vad vi valt att beteckna som periodvis sjukskrivning. För den senare gruppen hade sjuskrivningen inte varit löpande och gällde heller inte nödvändigtvis vid kartläggningstillfället i november När sjukskrivningarna och sjukintygen räknades samman var 34% av personerna berörda. Av de vuxna utanför välfärdssystemet fick 26% del av medicinska insatser, 26% deltog i arbetsmarknadsåtgärd eller arbetslivsinriktad rehabilitering (observera: samtliga insatser utan ersättning för deltagande då personer som erhållit inkomst i form av aktivitetsstöd med grundbelopp inte ingår i kartläggningen), 11% tog del av någon övrig rehabiliteringsinsats och 39% hade ingen pågående rehabiliteringsinsats. De medicinska insatserna till gruppen har minskat med 7% sedan den första kartläggningen år 2006, arbetsmarknadsåtgärder/arbetslivsinriktad rehabilitering har minskat med 2% och övriga rehabiliteringsinsatser har minskat med 5%. Andelen personer som saknar pågående rehabiliteringsinsats har ökat med 5%. Av de 154 personerna som bedömdes vara långvarigt sjuka/funktionshindrade tog 65 personer (42%) del av medicinska insatser, 30 personer (19%) deltog i arbetsmarknadsåtgärd/arbetslivsinriktad rehabilitering, 31 personer (20%) tog del av övrig rehabilitering och 41 personer (27%) saknade pågående insats.

4 4 Bakgrund Vuxna utanför välfärdssystemet i Nyköping år 2008 är en uppföljning av de två föregående årens kartläggningsprojekt som initierades av anställda och chefer på enheten Stöd och Utveckling i Nyköpings kommun under våren år Inom enheten hade då under en lång tid uppmärksammats att många klienter var långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd. Deras situation bedömdes som svårlöst då de hade en komplex problematik och samverkan med andra myndigheter ofta saknades. Trots att personerna var både sjuka (eller funktionshindrade) och arbetslösa saknades ofta kontakten med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Svårigheter kunde också finnas med att initiera och upprätthålla en kontakt med landstingets sjukvård för utredning och behandling. I de fall kontakt med andra myndigheter fanns, upplevde vi inom enheten Stöd och Utveckling att personerna hade låg prioritet. Gemensam nämnare för individerna i den uppmärksammade gruppen var att de var 0-klassade och således stod utanför de inkomstbaserade socialförsäkringssystemen med sjukpenning och även arbetslöshetsersättning. Kvalificering till såväl sjukpenning som arbetslöshetsersättning sker genom löneanställning i Sverige. Socialstyrelsen har bland annat uppmärksammat de 0-klassade i rapporten Rehabilitering eller utanförskap? samt i sin lägesrapport över socialtjänsten för år Den stora förekomsten av 0-klassade och bristen på samordnad rehabilitering för gruppen lyfts i dessa rapporter fram som en förklaring till att det långvariga bidragstagandet inte minskat i omfattning de senaste åren när bidragstagandet i stort har gjort det. Ansvaret för rehabiliteringen av personer som drabbas av sjukdom åligger flera myndigheter. I korthet kan sägas att landstinget har ansvar för den medicinska utredningen och behandlingen, Arbetsförmedlingen för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen (om personen är arbetslös), socialtjänsten för den sociala rehabiliteringen och Försäkringskassan har ett samordnande ansvar för rehabiliteringsprocessen. För de personer som inte kvalificerat sig för sjukpenning från Försäkringskassan uppstår dock särskilda svårigheter om de drabbas av sjukdom/arbetsoförmåga. Detta då Försäkringskassan inte blir en part i rehabiliteringen av den sjuke/arbetsoförmögne. Det finns, som i all statistik, även brister i den offentliga statistiken över sjuka och arbetslösa i Sverige. Det så kallade ohälsotalet rapporteras från Försäkringskassan och utgörs av de personer som uppbär ersättning från Försäkringskassan för arbetsoförmåga på grund av sjukdom. Statistiken över antalet arbetslösa utgörs i sin tur av de personer som är inskrivna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Detta innebär sammantaget att personer som är sjuka men inte har rätt till ersättning från Försäkringskassan och som heller inte står till arbetsmarknadens förfogande genom att stå inskriven på Arbetsförmedlingen saknas i statistiken både som sjuk och arbetslös. Socialstyrelsen lämnade i mars år 2007 ett förslag till utveckling av den officiella statistiken över orsaken till behovet av ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. Socialstyrelsen föreslog bland annat att en generell utgångspunkt bör vara de faktorer som hindrar den enskilde att trygga sin försörjning, till exempel om en person är arbetslös eller sjukskriven. Det är, menade Socialstyrelsen, viktigt att det också framkommer av statistiken vilken ställning biståndsmottagaren har inom arbetslöshets- och socialförsäkringssystemet och att man alltså särskiljer personer som har rätt respektive inte rätt till ersättning. Statistiken bör även kunna beskriva om en person behöver eller deltar i arbetsmarknadsåtgärd eller om personen får någon annan insats (än ekonomiskt bistånd) enligt socialtjänstlagen för att bli självförsörjande. Nya gemensamma orsakskoder för kommunerna införs inom kort i Sverige.

5 5 Redan den 1 augusti 2009 påbörjas registrering med de nya koderna på prov för att den 1 januari 2010 börja användas på riktigt. Med denna uppföljande kartläggning Vuxna utanför välfärdssystemet i Nyköping år 2008 vill vi ytterligare lyfta fram och beskriva de 0-klassade och deras situation i Nyköpings kommun. Vi vill särskilt visa hur utvecklingen sett ut sedan den första kartläggningen år 2006 avseende bland annat gruppens storlek, sammansättning samt grad av deltagande i rehabiliterande insatser. Syfte Att kartlägga antalet vuxna personer i åldrarna år som saknar inkomst och som uppbär ekonomiskt bistånd från Stöd och Utveckling, Nyköpings kommun. Att kartlägga hur stor andel av ovan nämnda grupp som är sjuka/sjukskrivna samt hur stor andel som är aktuella för rehabiliterande åtgärder. Att genom kartläggningen generera kunskap och bidra till fortsatt intern kompetensutveckling inom områdena sjukdom, funktionshinder och rehabilitering. Att bidra till en ökad kunskap hos och skapa dialog med politiker och aktuella samverkansaktörer om gruppen 0-klassade för att åstadkomma en förbättrad situation för 0- klassade i Nyköping. Metod Kartläggningen har genomförts med enkäter som ifyllts av socialsekreterare och ekonomihandläggare på Stöd och Utveckling under november 2008 avseende personer som erhöll ekonomiskt bistånd för perioden Muntlig och skriftlig information har lämnats till berörd personal innan kartläggningen. Enkätsvaren har bearbetats i ett dataprogram och sedan analyserats och sammanställts skriftligt. Resultaten redovisas i sin helhet i denna rapport som kommer att presenteras för berörd personal och ledning på Stöd och Utveckling, politiker i Social- och arbetsmarknadsnämnden samt för Lokala Samverkansgruppen (LSG). Socialstyrelsen samt Sveriges kommuner och landsting (SKL) kommer också att ta del av materialet. Avgränsning Personer som uppbär introduktionsersättning ingår inte i kartläggningen. Vi har valt att göra denna avgränsning då vi med denna kartläggning inte särskilt vill lyfta fram nyanlända flyktingar/invandrares situation i denna bemärkelse. Med utgångspunkt från hur det svenska systemet fungerar är förstås flertalet personer som uppbär introduktionsersättning från kommunen 0-klassade men de ingår alltså inte i den statistik som redovisas i denna rapport. Med inkomst avses i kartläggningen inte barnbidrag, bostadsbidrag och underhållsstöd utan endast inkomster kopplade till personers förvärvsarbete, sjukdom eller arbetslöshet. Resultat Totalt 405 hushåll fick ekonomiskt bistånd från socialtjänsten i Nyköpings kommun för november månad år 2008 (hushåll som erhållit introduktionsersättning är ej medräknade). Av dessa 405 hushåll var 310 hushåll ensamstående och 95 hushåll sambor/gifta. Antalet hushåll som fick ekonomiskt bistånd har minskat med åtta sedan kartläggningen i november år Antalet vuxna personer som fick ekonomiskt bistånd för november månad år 2008 uppgick sammanlagt till 500 personer. Enligt vår kartläggning saknade 294 av dessa personer inkomst,

6 6 vilket motsvarar 59% av alla bidragstagare. Motsvarande siffror för november månad år 2006 var 234 av 499 personer, vilket motsvarade 47% och således har gruppen personer utan inkomst (0-klassade) ökat i antal med 60 personer och dess andel med 12% sedan den första kartläggningen. Nu följer en presentation av resultaten utifrån de frågor som ställdes i enkäten. Ålder och kön Unga personer var även i november månad år 2008 överrepresenterade och personer i åldersintervallet år utgjorde 30% av gruppen som saknade inkomst. Motsvarande andel för år 2006 var 37% och den yngsta gruppens procentuella andel har således minskat. En stadig ökning syns i åldersgrupperna och år. Förändringen i antal personer illustreras i diagrammet nedan. Diagram: Antal personer utan inkomst i olika åldersintervall (jfr 2006, 2007, 2008) Antal personer i olika åldrar Antal Ålder Könsfördelningen i 2008 års kartläggning var 154 kvinnor och 136 män. Båda könen har ökat i antal med 30 personer vardera sedan den första kartläggningen år Civilstånd 228 personer, 78% av de 294 personerna, var ensamstående i 2008 års kartläggning och resterande 66 personer, 22%, gifta/sambor. Andelen ensamstående år 2007 var 80% och år % och således har andelen gifta/sambor ökat i gruppen. Födelseland Av de 294 personerna som saknade inkomst var 169 personer (57%) födda inom Norden och 125 personer (43%) i ett utomnordiskt land. Motsvarande antal och andelar i den första kartläggningen var 152 personer (65%) respektive 82 personer (35%) och således har den utomnordiska gruppen ökat mest; med 43 personer eller motsvarande 8%-andelar.

7 7 Hemmavarande barn I kartläggningarna för år 2007 och 2008 har vi inte bara efterfrågat om personerna har hemmavarande barn eller umgängesbarn utan också antalet barn. 93 av de 294 personerna som saknade inkomst i kartläggningen år 2008 hade hemmavarande barn (jämför 74 personer år 2006) och 33 personer hade umgängesbarn (jämför 18 personer år 2006). Det sammanlagda antalet hemmavarande barn uppgick till 204 och antalet umgängesbarn till 62. Således berörs sammanlagt 266 barn i Nyköpings kommun av vad denna kartläggning visar. Antalet barn som berörs har ökat med tio sedan 2007 års kartläggning. Socialbidragstid 182 av de 294 personerna (62%) hade uppburit försörjningsstöd under mer än 12 månader. Antalet har ökat med 20 personer sedan den första kartläggningen år Antalet långvariga bidragstagare har ökat i åldersgrupperna 26-34, och år. Antalet har minskat i åldersgruppen år medan antalet personer i åldrarna år varit i stort oförändrad i de tre kartläggningarna. Utvecklingen illustreras i diagrammet nedan. Diagram: Antal personer i olika åldersintervall utan inkomst med bidragstid mer än 12 månader (jfr 2008, 2007, 2006) Antal personer med bidragstid >12 månader (jfr 2006, 2007, 2008) Antal Ålder Av sammanställningen nedan kan utläsas att andelen långvariga bidragstagare (liksom vid de tidigare kartläggningarna) ökar för varje åldersintervall. Åldersfördelning år 2008, antal personer utan inkomst (varav bidrag >12 månader) år 89 (varav 36%, 32 personer) år 62 (varav 66%, 41 personer) år 67 (varav 69%, 46 personer) år 53 (varav 79%, 42 personer) år 23 (varav 91%, 21 personer)

8 8 Av de sammanlagt 182 personer som uppburit bistånd under mer än 12 månader hade 73 personer barn och 22 personer umgängesbarn. Sammanlagt berördes 162 hemmavarande barn och 45 umgängesbarn av lång bidragstid. Motsvarande antal år 2007 var 147 respektive 50. Inskrivna på Arbetsförmedlingen Av de 294 personerna utan inkomst var 174 inskrivna på AF, 82 personer ej inskrivna och vad gällde 38 personer var handläggaren osäker på huruvida personen var inskriven eller ej. Antalet inskrivna har ökat med 64 personer, antalet ej inskrivna minskat med 33 personer och antalet osäkra svar ökat med 30 sedan kartläggningen år Tänkbara förklaringar till att antalet osäkra svar ökat så mycket lämnas senare i rapporten under rubriken Om inskrivning, avaktualisering och sökandekategori 14 på AF. Långvarig sjukdom eller funktionshinder 154 personer, 52% av personerna som saknade inkomst, bedömdes i årets kartläggning vara långvarigt sjuka eller funktionshindrade (missbruk räknas in i antalet). Antalet i den första kartläggningen år 2006 var 125 personer och således har här skett en ökning med 29 personer. Vad gällde 44 personer, 15% av de 294 som saknade inkomst, var handläggaren osäker på om långvarig sjukdom eller funktionshinder förelåg. 63% av de långvarigt sjuka/funktionshindrade var födda inom och 37% utom Norden. 42% av gruppen var kvinnor och 58% män. Aktuella sjukdomar och funktionshinder som efterfrågades i enkäten var fysisk ohälsa, psykisk sjukdom och/eller neuropsykiatriskt funktionshinder, psykisk sjukdom, missbruk och begåvningshandikapp. De 154 personerna som bedömdes vara långvarigt sjuka/funktionshindrade delade på 206 sjukdomar/funktionshinder. Detta ska jämföras med att 125 personer i kartläggningen år 2006 delade på 158 sjukdomar/funktionshinder. De långvarigt sjuka eller funktionshindrade personernas fördelning i de olika åldersintervallen (jfr 2008, 2007, 2006): år 35 personer 39 personer 50 personer år 37 personer 29 personer 33 personer år 37 personer 40 personer 20 personer år 30 personer 26 personer 16 personer år 15 personer 18 personer 14 personer Sammanfattningsvis kan konstateras att antalet långvarigt sjuka/funktionshindrade ökat mest i åldersgrupperna år och år. En minskning syns i åldersgruppen år. Typ av ohälsa (jfr2008, 2007, 2006) fysisk ohälsa 60 personer 53 personer 45 personer psykisk ohälsa/npf 80 personer 86 personer 71 personer missbruk 49 personer 42 personer 22 personer begåvningshandikapp 17 personer 9 personer 11 personer Av sammanställningen ovan kan bland annat utläsas att psykisk ohälsa och/eller neuropsykiatriska funktionshinder fortsätter att vara överrepresenterade i sammanhanget.

9 9 Fysisk ohälsa visar en stadig ökning och antalet personer med missbruksproblem har ökat markant och mer än fördubblats sedan den första kartläggningen. Av de 49 personerna med missbruksproblem hade 19 personer också en/ett eller flera andra sjukdomar/funktionshinder. Av dessa 19 personer hade 4 fysisk ohälsa, 15 psykisk ohälsa/neuropsykiatriskt funktionshinder och 1 ett begåvningshandikapp. Antalet missbrukare var störst och har ökat mest i åldersgruppen år (20 personer i år jämfört med 2007 års 7 personer). Diagram sjukdom/funktionshinder i olika åldersgrupper (år 2008) Sjukdom/funktionshinder i olika åldersgrupper 25 Fysisk ohälsa Psykisk sjukdom/npf 20 Psykisk ohälsa Missbruk Begåvningshandikapp 15 Vet ej 1 Antal år år år år år Ålder 109 personer, vilket motsvarar 71%, av de 154 långvarigt sjuka eller funktionshindrade, hade uppburit försörjningsstöd under mer än 12 månader. Sjukskrivning av läkare I 2008 års kartläggning har frågan om sjuskrivning ändrats något och två nya svarsalternativ lagts till. Alternativen i årets kartläggning var Sjukskriven, sjukintyg finns men medicinskt underlag saknas, periodvis sjukskriven och ej sjukskriven. Anledning till att enkäten ändrats är att ett sjukintyg utan medicinskt underlag ibland kommit att ersätta de tidigare sjukskrivningsunderlagen. I samband med de två tidigare årens kartläggningar har handläggare också uttryckt att personer antingen bara tillfälligt saknar sjukskrivningsunderlag (just vid själva mätmånaden november) eller att sjukskrivningens längd är svår att ange eftersom personen inte varit löpande sjukskriven utan inkommit sporadiskt med intyg. 47 av de 294 personerna var vid tidpunkten för kartläggningen sjukskrivna av läkare och för 30 av dessa hade sjukskrivningen varat i mer än 12 månader. 16 personer hade ett sjukintyg utan medicinskt underlag och 38 personer tillhörde kategorin periodvis sjukskrivna. Sammanlagt uppgick antalet personer med nämnda sjukskrivningar och sjukintyg till 101 personer. Antalet sjukskrivna var 49 personer år 2006 och 63 personer år 2007 (vid dessa kartläggningar lämnades endast svarsalternativen sjukskriven eller ej sjukskriven ).

10 10 Vårdcentralstillhörighet I Nyköping finns fyra vårdcentraler och i enkäten efterfrågades vilken vårdcentral personen tillhörde (enligt geografisk indelning eller pågående kontakt). De 154 personerna som bedömdes vara långvarigt sjuka/funktionshindrade fördelade sig enligt följande på de olika vårdcentralerna: Bagaregatan 26 personer, Ekensberg 46 personer, Stadsfjärden 31 personer och Åsidan 51 personer. Ansökan om sjuk- och aktivitetsersättning Sjuk- eller aktivitetsersättning (innan år 2003 kallat sjukbidrag och förtidspension) söks på Försäkringskassan och båda kunde innan den 1 juli år 2008 beviljas till personer vars arbetsoförmåga på grund av sjukdom bedöms vara bestående under minst 12 månader. Aktivitetsersättning beviljas till personer upp till 29 års ålder och sjukersättning till personer från år. Sedan förändringarna i socialförsäkringen trätt i kraft den 1 juli 2008 finns inte längre tidsbegränsad sjukersättning (tidigare sjukbidrag) utan endast sjukersättning tills vidare (tidigare förtidspension) då arbetsförmågan bedöms vara nedsatt för all framtid. Aktivitetsersättningen kvarstår däremot oförändrad och kan alltså även beviljas tidsbegränsat. Sjuk- och aktivitetsersättning är inte kopplad till personens sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och ett garantibelopp kan utges till personer som inte tidigare haft en löneinkomst i Sverige. Ansökan om sjuk-(och aktivitetsersättning?) (jfr 2008, 2007, 2006) Ansökt, väntar på beslut 16 personer 31 personer 28 personer Ansökt men fått avslag Ansökt och beviljats men nekas ersättning 24 personer 11 personer 9 personer 8 personer 9 personer 3 personer Av tabellen ovan kan bland annat utläsas att 16 personer hade ansökt om sjuk- och aktivitetsersättning och väntade på beslut vid 2008 års kartläggning. Detta är nästan en halvering jämfört med förra året. Antalet personer som ansökt men fått avslag har mer än fördubblats sedan 2007 års kartläggning. Antalet personer som ansökt och beviljats sjukersättning men nekas ersättning har minskat med en person sedan 2007 års kartläggning. Nyss nämnda personers situation innebär i klartext att de av Försäkringskassan bedömts ha en arbetsoförmåga av medicinska skäl, och således inte kan förväntas stå till arbetsmarknadens förfogande, men ändå inte får någon inkomst under sjukperioden. Dessa 8 personer är alla av utomnordiskt ursprung och ersättningsbeslutet grundas på att deras sjukdom/skada inträffade innan de kom till Sverige och därför inte omfattas av den svenska sjukförsäkringen. Vid 2007 års kartläggning var antalet personer med utomnordiskt ursprung kraftigt överrepresenterade bland dem som ansökt om sjuk- och aktivitetsersättning men fått avslag (9 var då födda utom och 2 inom Norden). Fördelningen vid 2008 års kartläggning var dock helt jämn (12 personer födda utom och 12 inom Norden). Aktuella rehabiliteringsinsatser Vid frågan om vilka rehabiliteringsinsatser som var aktuella för personerna som saknade inkomst fanns alternativen medicinska insatser, arbetsmarknadsåtgärd/arbetslivsinriktad

11 11 rehabilitering samt Annat där handläggarna ombads ange vad som åsyftades. Inga pågående rehabiliteringsinsatser och Vet ej fanns också som svarsalternativ. Med medicinska insatser avsågs alla landstingets insatser inom högkostnadsskydd, som exempelvis medicinering, samtalskontakter och sjukgymnastik. Med arbetsmarknadsåtgärd/arbetslivsinriktad rehabilitering avsågs all form av aktivitet som personer kan delta i för att pröva eller utreda arbetsförmåga, komma igång eller höja sin kompetens. Exempel kunde vara någon åtgärd via kommunens arbetsmarknadsenhet Perioden, kontakt med AF Rehab eller SFI-studier. Gemensam nämnare för arbetsmarknadsåtgärderna/arbetslivsinriktade rehabiliteringen i denna kartläggning är att individen inte erhåller någon ersättning för sitt deltagande. Med Annat avsågs exempelvis behandlingsinsatser för missbruk eller att personen utreds/är remitterad till utredning på Vuxenhabiliteringen, Neuropsykiatriskt Centrum eller annan dylik enhet. Rehabiliteringsinsatser för hela gruppen Av de 294 personerna som saknade inkomst fick 76 personer (26%) del av medicinska insatser, 77 personer (26%) deltog i arbetsmarknadsåtgärd/arbetslivsinriktad rehabilitering, 31 personer (11%) tog del av övrig rehabiliteringsinsats och 39% hade ingen pågående rehabiliteringsinsats. De medicinska insatserna till gruppen har minskat med 7% sedan den första kartläggningen år 2006, arbetsmarknadsåtgärder/arbetslivsinriktad rehabilitering har minskat med 2% och övriga rehabiliteringsinsatser har minskat med 5%. Andelen personer som saknar pågående rehabiliteringsinsats har ökat med 5%. Medicinska insatser var vanligast i den äldsta gruppen (55-64 år) där 48% tog del (jämfört med de andra åldersgrupperna där andelen varierade mellan 16-29%). Arbetsmarknadsåtgärder/arbetslivsinriktad rehabilitering var markant vanligast i den yngsta gruppen (18-25 år) där 51% tog del (jämfört med de andra åldersgrupperna där andelen varierade mellan 4-18%). Övriga rehabiliteringsinsatser var vanligast i åldersgruppen år där 19% tog del (jämfört med de andra åldersgrupperna där andelen varierade mellan 4-10%). Rehabiliteringsinsatser för långvarigt sjuka/funktionshindrade Av de 154 personerna som bedömdes vara långvarigt sjuka/funktionshindrade tog 65 personer (42%) del av medicinska insatser, 30 personer (19%) deltog i arbetsmarknadsåtgärd/arbetslivsinriktad rehabilitering, 31 personer (20%) tog del av övrig rehabilitering och 41 personer (27%) saknade pågående insats. Nedanstående tabell visar en jämförelse mellan de olika kartläggningarna vad gäller gruppen långvarigt sjuka/funktionshindrades deltagande i rehabiliteringsinsatser. Mest anmärkningsvärt är att de medicinska insatserna minskat till en bottennotering efter 2007 års toppnotering samt att andelen personer som saknar pågående insats ökat igen till en toppnotering. Deltagandet i arbetsmarknadsåtgärder har legat ganska stadigt liksom de övriga insatserna till gruppen.

12 12 Långvarigt sjuka/funktionshindrades deltagande i rehabiliteringsinsatser i %-andelar (jfr 2008, 2007, 2006) Medicinska insatser Arbetsmarknadsåtg Övriga insatser Ingen pågående Tidigare löneanställning En löneanställning i Sverige är en förutsättning för att kvalificera sig för såväl sjukpenning som arbetslöshetsersättning. Tidigare arbetslivserfarenhet är också en merit som underlättar för personer att senare få en anställning. Vid enkätfrågan om personen tidigare i livet haft en löneanställning efterfrågades inte bara tidigare löneanställning i Sverige utan även tidigare arbetslivserfarenhet från andra länder. Ingen tidigare anställning och Vet ej fanns också som svarsalternativ. Frågan om tidigare löneanställning var, som vid de tidigare kartläggningarna, den fråga som handläggarna var mest osäkra på. Svarsalternativet Vet ej valdes för hela 61 personer, vilket motsvarar 21% av de 294 personerna utan inkomst. Andelen osäkra svar vid de tidigare kartläggningarna var dock ännu större, 27% (2007) respektive 23% (2006). Av de 294 personerna hade 132 personer (45%) tidigare haft en löneanställning i Sverige som var känd av handläggaren (jfr 98 personer år 2007 och 84 personer år 2006). 72 av personerna som tidigare haft en löneanställning tillhörde gruppen långvarigt sjuka/funktionshindrade (jämför 54 personer år 2007 och 37 personer år 2006). Av de 294 personerna som saknade inkomst hade 77 personer (26%) aldrig haft en löneanställning, 22 personer (7%) hade haft lönearbete i ett utomnordiskt land och 6 personer (2%) i ett annat nordiskt land. Av de 77 personer som aldrig haft en löneanställning tillhörde 39 personer gruppen långvarigt sjuka/funktionshindrade. Sammanfattande analys och slutdiskussion Antalet vuxna utanför välfärdssystemet som uppbär försörjningsstöd har ökat med 60 personer i Nyköpings kommun sedan den första kartläggningen år 2006 och dess andel bland det totala antalet bidragstagare har ökat från 47 till 59%. Andelen utrikes födda har ökat i gruppen från 35 till 43%. Antalet långvarigt sjuka/funktionshindrade har ökat med 29 personer. Fler personer än vid förra årets kartläggning har barn eller umgängesbarn och totalt berörs 266 barn i Nyköpings kommun av att en förälder står utanför välfärdssystemet och uppbär försörjningsstöd. Vi upplever att siffrorna som presenterats i denna rapport väl avspeglar vår arbetssituation där vi möter alltfler människor som står utanför välfärdssystemet och som helt saknar eller får otillräckliga rehabiliteringsinsatser och där chansen för flera av människorna att bli självförsörjande upplevs mycket liten under nuvarande förhållanden. Vår bedömning är att vi inom socialtjänsten inte ensamma kan råda bot på dessa människors utanförskap utan att det krävs en aktiv samverkan mellan flera myndigheter för att få till stånd en fungerande rehabiliteringskedja. Vi menar att socialtjänsten idag i större utsträckning ensamt (eller med bara någon samverkanspart) hanterar personer där en samverkan med (flera) andra

13 13 myndigheter krävs för att personer med svårigheter ska komma in i, eller återföras till, de reguljära systemen. Inträde i såväl arbetslöshets- som sjukförsäkringen sker genom löneanställning i Sverige. Att personer en gång fått inträde innebär inte att de självklart fortsätter ha rätt till försäkringarna utan diskvalificering sker från systemen på olika vis. Enligt vår kartläggning hade 132 personer (45% av hela gruppen jämfört med 35% i de föregående kartläggningarna) tidigare haft en löneanställning i Sverige. Då det är okänt för oss hur långa dessa anställningar varit kan vi inte dra slutsatser om hur många som tidigare varit anslutna till arbetslöshets- och/eller sjukförsäkringen. I praktiken krävs minst sex månaders löneanställning för att kvalificera sig. För den som en gång diskvalificerats krävs en ny löneanställning på minst sex månader. Vi vill återkomma till att ansvaret för rehabiliteringen av personer som drabbas av sjukdom i teorin åligger flera myndigheter. Landstinget har ansvar för den medicinska utredningen och behandlingen, Arbetsförmedlingen för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen (om personen är arbetslös), socialtjänsten för den sociala rehabiliteringen och Försäkringskassan har ett samordnande ansvar för rehabiliteringsprocessen. För de personer som inte kvalificerat sig för en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) hos Försäkringskassan uppstår genast svårigheter eftersom Försäkringskassan inte blir en part i rehabiliteringen av den sjuke/arbetsoförmögne. Men vi upplever att rehabiliteringsprocessen även kan halta betänkligt i andra avseenden. Förändringar i sjukförsäkringen Den 1 juli 2008 infördes nya regler i sjukförsäkringen som kan komma att påverka utvecklingen av försörjningsstödet mycket de kommande åren. Vi ser en stor risk för att antalet 0-klassade kommer att öka. En särskild rehabiliteringskedja har införts och sjukpenningen tidsbegränsats. Syftet är att fler personer ska återgå till arbete. Den tidsbegränsade sjukersättningen (som tidigare kallades sjukbidrag) finns inte längre utan endast sjukersättning tills vidare (som tidigare kallades förtidspension). För vissa personer kan detta bli en framgångssaga där de går från passivitet till aktivitet och från bidrag till lön. För andra blir det en förflyttning från sjukpenning till A-kassa vilket innebär att inkomsten i stort är oförändrad om personen går in i arbetslöshet (dock bör observeras att inkomsttaket är lägre i arbetslöshets- än i sjukförsäkringen). Men för andra kommer det istället att kunna innebära stora svårigheter. Vi vill här lyfta fram några aspekter och tänkbara scenarion. Personer som tidigare erhållit sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning som löper ut, enligt fastställd rehabiliteringskedja och ramtid vad gäller sjukpenning eller slutdatum vad gäller en tidigare beviljad tidsbegränsad sjukersättning (Försäkringskassan bedömer själva att detta kommer ske i störst omfattning år 2010), förväntas om de är arbetslösa anmäla sig på AF och stå till arbetsmarknadens förfogande. - För personer som inte sedan tidigare är anslutna till någon A-kassa (eller har lämnat den) innebär arbetslöshetssituationen att de som arbetslösa saknar inkomst och antingen får leva upp tillgångar, försörjas av eventuell sambo/make/maka eller (om inget av nyss nämnda finns att tillgå) ansöka om och erhålla försörjningsstöd. Dessa personer (som inte är anslutna till A-kassan) erhåller endast ett grundbelopp med 320 kr/dag i aktivitetsstöd om de ingår i någon av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsåtgärder. Det innebär en nettoinkomst på ca 4500 kr/månad vilket få i dagsläget kan försörja sig på. - Personer som går från sjukpenning till arbetslöshet kan ha kvar sin tidigare SGI (från innan sjukfallet). Det innebär att de har rätt till sjukpenning om de insjuknar på nytt förutsatt att tillräckligt lång tid gått sedan det tidigare sjukfallet och inte hamnar inom

14 14 samma ramtid så att tiden med sjukpenning är förbrukad. Men för personer som går från sjuk- eller aktivitetsersättning till arbetslöshet gäller att de förlorar sin SGI och alltså blir 0-klassade när ersättningen upphör. Om dessa personer igen blir sjuka hänvisas de (om otillräckliga inkomster/tillgångar i hushållet) till försörjningsstöd under sjukperioden. Detta gäller även dem som går från sjuk- eller aktivitetsersättning till arbetslöshet med A-kassa. A-kassan i sig är nämligen inte en grund för SGI. Det faktum att den tidsbegränsade sjukersättningen tas bort innebär att det blir ännu svårare för de 0-klassade att få en ersättning från FK vid långvarig sjukdom. Vi har tidigare kunnat råda och bistå våra klienter med långvarig sjukdom (minst ett år) att ansöka om tidsbegränsad sjukersättning. Flera personer har därigenom förflyttats från fullt försörjningsstöd till sjukersättning från FK som ofta gjort personerna självförsörjande. Nu kommer endast personer som bedöms ha nedsatt arbetsförmåga för all framtid att kunna erhålla sjukersättning. Vi förväntar oss att få personer kommer att kvalificera sig för detta. Vid årets kartläggning väntade endast 16 personer på ett beslut på en inlämnad ansökan om sjuk- och aktivitetsersättning, de tidigare åren var siffran 31 respektive 28 personer. Att siffran är så mycket lägre i år kan ha flera förklaringar; till exempel att vi redan bistått så många personer med ansökan att inte fler personer finns kvar i vårt system eller att vi som handläggare inte längre ser någon idé att bistå personer med ansökan eftersom det ändå blir avslag med de nya reglerna. I årets kartläggning hade antalet personer som tidigare ansökt om sjukersättning men då fått avslag ökat från de tidigare årens 9 respektive 12 personer till 24. Man bör då ha i åtanke att det under de gångna åren ändå funnits möjlighet att erhålla tidsbegränsad sjukersättning. I vår förra rapport beskrev vi hur olika myndigheter gör skilda bedömningar av personers arbetsförmåga och att det finns olika definitioner på begreppet arbetsförmåga. I korthet kan sägas att FK endast bedömer arbetsförmåga utifrån de medicinska förutsättningarna medan AF ser till personers förmåga utifrån hur arbetsmarknaden ser ut och vilka krav som ställs där. Detta kan innebära att FK bedömer en person som arbetsför medan AF bedömer den som icke arbetsför. För personer som får dessa skilda bedömningar innebär det att de varken får ersättning från FK eller insatser från AF. Vissa avförs helt som arbetssökande och andra skrivs in i sökandekategori 14 (arbetssökande som inte omedelbart kan tillträda ett arbete) på AF. Om personen är ansluten till A-kassan sänds, i båda fallen, ett meddelande från AF att personen inte står till arbetsmarknadens förfogande och arbetslöshetsersättningen dras då in. Vi befarar att flera av de personer som tidigare erhållit sjukpenning eller sjukersättning senare kan komma att bedömas icke arbetsföra av AF. Detta innebär att de inte kommer att få hjälp med arbetslivsinriktad rehabilitering. Personer har rätt att överklaga FKs beslut om sjukpenning och sjukersättning. De kan också överklaga A-kassans beslut om indragen ersättning som baseras på AFs bedömning. Men personen kan inte överklaga det faktum att båda de statliga myndigheterna FK och AF nekar dem insats. I mitten blir människan rättslös och i det här fallet utan både samordnad och arbetslivsinriktad rehabilitering. Om inskrivning, avaktualisering och sökandekategori 14 på AF För att ha rätt till försörjningsstöd ska personer sakna avyttringsbara tillgångar och tillräckliga inkomster i sitt hushåll. Personen ska också själv göra vad den kan för att komma till rätta med försörjningsproblemet. Vid arbetslöshet ställs krav på personen att stå till arbetsmarknadens förfogande genom att vara inskriven på AF, söka arbete och/eller delta i anvisade arbetsmarknadsåtgärder. I årets kartläggning var 174 personer inskrivna som arbetssökande på AF, 82 personer inte inskrivna och antalet osäkra svar uppgick till 38. Antalet inskrivna har ökat med 64, antalet inte inskrivna minskat med 33 och antalet osäkra

15 15 svar ökat med 30 sedan den första kartläggningen år Varför är antalet osäkra svar från handläggarna så stort i år? En tänkbar förklaring kan vara att det i praktiken bara innebär en formell skillnad, som inte påverkar biståndsbedömningen, om en person är inskriven eller inte på AF. Detta gäller i det fall personen finns inskriven i sökandekategori 14 och av AF inte bedöms kunna ta ett arbete för tillfället. Inga insatser erbjuds till personer i sökandekategori 14 och vi märker då inte av personens kontakt med AF och ser heller inte alltid att det är idé att söka kontakt med myndigheten eftersom personen ändå inte kommer att erbjudas insatser för tillfället. Handlingsplaner för dessa personer upprättas mycket sällan. Vi handläggare upplever också att personer kan skrivas in, avskrivas eller förflyttas mellan sökandekategorier ganska frekvent. Om en person meddelar att den är sjukskriven, uteblir från ett avtalat möte eller inte avhörs enligt överenskommelse kan det innebära en snabb avaktualisering eller förflyttning till sökandekategori 14. Personen kan sedan lika snabbt vara inskriven eller förflyttad till aktiv sökandekategori igen. 38 personer hade i årets kartläggning vad vi kallat för periodvis sjukskrivning. Risken för dessa att ofta skifta i status på AF är överhängande och då är vi inte alltid uppdaterade. Vi har också under senare tid märkt att vi inte med självklarhet får uppgifter om personens status hos AF när vi kontaktar myndigheten. Efter årsskiftet kommer nya bestämmelser, i förordning (2008:975) om uppgiftsskyldighet i vissa fall enligt socialtjänstlagen, som innebär att AF får en skyldighet att lämna dessa uppgifter vid förfrågan från vår myndighet. Vi ser att det är av flera skäl är mycket olyckligt att personer inte finns inskrivna som arbetssökande på AF. Dels syns de inte i arbetslöshetsstatistiken och finns då heller inte med i beräkning då beslutsfattare (politiker och tjänstemän) ska planera och besluta om insatser till arbetslösa. För den enskilde innebär det förstås att den inte får aktiv hjälp att komma ut på arbetsmarknaden utan riskerar att förbli arbetslös och stående utanför de reguljära välfärdssystemen. För de personer som pendlar mellan att vara inskrivna, avskrivna eller placerade i sökandekategori 14 gäller att de inte kvalificerar sig till de arbetsmarknadsåtgärder som särskilt riktar sig till långvarigt arbetslösa. Detta då de formellt inte anses ha varit långtidsarbetslösa då inskrivningstid (utan avbrott) gäller vid bedömningen. Aktuella händelser i Nyköpings kommun som kan komma att förbättra situationen för sjuka och/eller arbetslösa 0-klassade Projektet Ungdomstorget som är en samverkan mellan socialtjänsten, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kommer i år att förändras genom att den övre åldersgränsen försvinner. Detta gör det möjligt också för personer över 25 år att delta i projektet. Verksamhetens nya namn blir Nyköpings Samverkanstorg. Socialtjänsten kommer i år att ha en representant i projektet Rehabskelettet som är en länsgemensam modell för rehabilitering i samverkan mellan landstinget, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunen. Ett samverkansavtal har upprättats mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen vad gäller arbetsträning inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin. Önskan inför framtiden I rapporten över 2006 års kartläggning beskrev vi verksamheten SAMS i Malmö där Försäkringskassan arbetar med de 0-klassade. Vi hoppas fortfarande på en liknande verksamhet i Nyköping. Det skulle vara till stor hjälp för oss i arbetet med de 0-klassade om Försäkringskassan bidrog såväl med samordning som med bedömning av sjukintyg.

16 16 Vi hoppas fortfarande på en utökad samverkan med Arbetsförmedlingen och ser gärna att handlingsplaner upprättas för personer i sökandekategori 14 som av Försäkringskassan bedömts arbetsföra. Det vore en fördel om vi kunde upprätta dessa handlingsplaner tillsammans och att en tidpunkt för uppföljning av handlingsplanen också kunde avtalas. Detta för att tydliggöra vad som behöver hända för att personer igen ska komma ifråga för insatser från Arbetsförmedlingen och för att följa upp situationen för den enskilde vad gäller dess möjligheter till arbetslivsinriktad rehabilitering. Vi vill som tidigare rikta en uppmaning till politiker och tjänstemän att bevaka de 0-klassades intressen och att i möten med andra samverkansaktörer driva frågan. Det känns i nuläget än mer aktuellt då Sverige går in i en lågkonjunktur samtidigt som sjukförsäkringen förändras och fler personer förväntas stå till arbetsmarknadens förfogande. Med tidiga insatser finns möjlighet att förhindra att fler personer hamnar mellan stolarna med risk för att bli långvarigt beroende av försörjningsstöd. Det är vår förhoppning att de nya kommungemensamma orsakskoderna kommer att synliggöra utvecklingen på riksnivå. En ny kartläggning av de vuxna utanför välfärdssystemet i Nyköping kommer att göras i november 2009.

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per januari 2014

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per januari 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-02-11 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per 2014

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

Det ekonomiska biståndets utveckling första kvartalet 2007 första kvartalet 2009 i fyra kommuner i Dalarna

Det ekonomiska biståndets utveckling första kvartalet 2007 första kvartalet 2009 i fyra kommuner i Dalarna Försörjningsstöd som levebröd Det ekonomiska biståndets utveckling första kvartalet 2007 första kvartalet 2009 i fyra kommuner i Dalarna En uppföljning Ingrid Nyström Svensk Dalarnas forskningsråd, juni

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen. Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-10-08 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Utgiven av: Omsorgsavdelningen Vellinge kommun Uppdaterad 2015-07-03 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-05-08 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

Rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan Löner och yrkesvillkor Sida 1 Rehabiliteringskedjan Hur kan Vision stödja sjukskrivna medlemmar? Den 1 juli 2008 ändrades reglerna för sjukskrivna och rehabiliteringskedjan infördes. Rätten till sjukpenning

Läs mer

Kartläggning ekonomiskt bistånd 2008

Kartläggning ekonomiskt bistånd 2008 SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist 1 (9) Kartläggning ekonomiskt bistånd 2008 Bakgrund Den vanligaste orsaken till att människor kommer

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning 2015-06-18 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2015

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenninggrundande inkomst - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning

Läs mer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-4-16 Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Mars 21 E-post

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö SALO Sveriges Anställningslösas Landsorganisation Arbete Livskvalitet - Miljö Det här är SALO SALO (Sveriges Anställningslösas Landsorganisation) grundades för att det inte fanns några organisationer som

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv

Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv Försörjningsstöd Om du inte själv kan försörja dig och din familj kan du ansöka om försörjningsstöd. Försörjningsstöd Försörjningsstöd (ofta kallat socialbidrag)

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö

Läs mer

Om avslaget överklagas och domstolen bedömer att den enskilde hade rätt till bistånd kan socialnämnden behöva justera beräkningarna.

Om avslaget överklagas och domstolen bedömer att den enskilde hade rätt till bistånd kan socialnämnden behöva justera beräkningarna. Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 7/2013 Juni 2013 Ändringar i socialtjänstlagen den 1 juli 2013 som gäller ekonomiskt bistånd Från och

Läs mer

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd k Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd 2015 YDRE KOMMUN Alla personer som bor i Ydre kommun och som inte kan försörja sig och sin familj eller på något annat sätt tillgodose sin försörjning har rätt att

Läs mer

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Datum: 2010-02-25 Tjänsteställe: Handläggare: Beteckning: Er beteckning: Uppföljning av verksamheten med personligt ombud i Marks kommun 2009. Verksamheten

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel Resultat 2006 Helena

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen.

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. IFO/Omvårdnadsförvaltningen Arbetsförmedlingen Filipstad/Storfors/Kristinehamn Samordningsförbundet Samspelet Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

Om Försörjningsstöd. Utg 1501

Om Försörjningsstöd. Utg 1501 Om Försörjningsstöd Utg 1501 Vem kan få försörjningsstöd? I socialtjänstlagen 4 Kap. 1 st följande; Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till

Läs mer

Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet

Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet 2008-02-07 Dnr 2008-0011 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet De Handikappades

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknadsenhetens insatser 2012

Uppföljning av arbetsmarknadsenhetens insatser 2012 RAPPORT 1(9) Verksamhetsstöd 2013-02-06 AVN-8/2013 009 Handläggare, titel, telefon Håkan Lindell, utredare 011-15 23 71 Esa Manninen, programansvarig 011-15 21 38 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden

Läs mer

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se Information från Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD www.askersund.se Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun Information om ekonomiskt bistånd - i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Rätten till bistånd I 4 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL) regleras den enskildes rätt till bistånd. Ekonomiskt bistånd är inkomst- och

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning

Läs mer

Information om försörjningsstöd. socialtjänsten

Information om försörjningsstöd. socialtjänsten Information om försörjningsstöd socialtjänsten Arbetsgången vid ansökan om försörjningstöd Korrekt ifylld ansökan lämnas in Utredning & Arbetsplan Beräkning: Normbelopp minus inkomster = Försörjningsstöd

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för

Läs mer

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN S 2008:15 Ohälsotal i Stockholm 2007 Ohälsotalet fortsätter att minska Pernilla Melin 2008-12-17 Tel: 508 35 043 Ohälsotalet fortsätter

Läs mer

Gör rätt från dag ett

Gör rätt från dag ett Gör rätt från dag ett EKONOMISKT BISTÅND TILL LÅNGVARIGT SJUKA BIDRAGS- MOTTAGARE OCH PERSONER UTFÖRSÄKRADE FRÅN FÖRSÄKRINGSKASSAN 1 Förord Syftet med denna rapport är att ge en bild av gruppen sjuka med

Läs mer

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige 5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige Mars 213 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring...

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 Unga vuxna... 2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön... 2 Samordnare Ungdomscentrum Angered...

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. i Lessebo kommun

Ekonomiskt bistånd. i Lessebo kommun Ekonomiskt bistånd i Lessebo kommun Rätten till bistånd Rätten till bistånd (stöd) regleras i 4 kap, 1, Socialtjänstlagen (SoL). Rättigheten förutsätter dock att man inte själv kan tillgodose sina behov

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år. FRÅGEFORMULÄR DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET Din bakgrund 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder.. år. 3. Familjesituation Bor hos föräldrar eller anhöriga. Ensamstående utan barn hemma. Ensamstående med

Läs mer

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen En sjukförsäkring att lita på Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen Mars 2011 Innehåll BAKGRUND: SKENANDE OHÄLSOTAL OCH BRISTANDE REHABILITERING...3 Stor variation över

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1 Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN En dag på FK - 2015 Sida 1 FK:s uppdrag inom sjukförsäkringsområdet Bedöma och besluta om rätten till ersättning Samordningsuppdraget Samordningsuppdraget.. innebär

Läs mer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-3- Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Februari 21 E-post

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

September 2013. Förändringar tredje kvartalet 2013 ARBETSLÖSHETSRAPPORT. Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41

September 2013. Förändringar tredje kvartalet 2013 ARBETSLÖSHETSRAPPORT. Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 ARBETSLÖSHETSRAPPORT September 2013 Förändringar tredje kvartalet 2013 Under tredje kvartalet 2013 var andelen arbetsökande något lägre än vad det var under

Läs mer

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson 2010-09-17 Dnr: 0017/10 Ärende nr. 9 Yttrande över utredningen:

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Norsjö kommuns arbetsmarknadsprojekt 2011-07-01 2014-06-30

Norsjö kommuns arbetsmarknadsprojekt 2011-07-01 2014-06-30 Norsjö kommuns arbetsmarknadsprojekt 2011-07-01 2014-06-30 Arbetsmarknadsprojektet startade oktober 2011 med syfte att kommunen skulle skapa visstidsanställningar under en treårsperiod (2011-07-01 2014-06-30)

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd Försörjningsstöd Försörjningsstöd är ett ekonomiskt bistånd som betalas ut av kommunens socialtjänst. Alla som bor i Sverige och inte kan försörja sig själva eller bli försörjda på annat sätt har rätt

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Överenskommelse om Avgiftsbefrielseförsäkring för KAP-KL och AKAP-KL

Överenskommelse om Avgiftsbefrielseförsäkring för KAP-KL och AKAP-KL Förhandlingsprotokoll 2013-12-17 Överenskommelse om Avgiftsbefrielseförsäkring för KAP-KL och AKAP-KL Parter Arbetsgivarsidan Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta Arbetstagarsidan

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 april 2012 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete

Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete 1(14) Dnr 1.1 2008/12465 Dnr 10504-2009 Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2008 Försäkringskassan

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd

Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-09-02 Diarienummer AMN-2015-0265 Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd Förslag till beslut

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer