UTVECKLINGEN AV EKONOMISKT BISTÅND, FÖRVÄRVS- FREKVENS OCH SYSSELSÄTTNINGSINTENSITET I STADEN

Transkript

1 Socialtjänstförvaltningen Handläggare: Ulla-Britt Fingal Tfn: DNR 13-69/21 BILAGA 1 UTVECKLINGEN AV EKONOMISKT BISTÅND, FÖRVÄRVS- FREKVENS OCH SYSSELSÄTTNINGSINTENSITET I Målsättningen för staden var att halvera antalet personer som uppbär försörjningsstöd/socialbidrag från 1999 till 24. Till och med år 23 har antalet vuxna bidragstagare minskat med i genomsnitt 37,5 % jämfört med kalenderåret vuxna personer 25 ANTAL VUXNA PERSONER I LÖPANDE 12- MÅNADERS GENOMSNITT OCH RELATERAT TILL GENOMSNITTLIGT ANTAL ÅR 1999 Andel av jan3-dec3 nov2-okt3 sep2-aug3 jul2-jun3 maj2-apr3 mar2-feb3 jan2-dec2 nov1-okt2 sep1-aug2 juli1-juni2 maj1-apr2 mar1-feb2 jan1-dec1 nov-okt1 sep-aug1 jul-jun1 maj-apr1 mar-feb1 jan-dec nov99-okt sep99-aug jul99-jun maj99-apr mar99-feb Av diagrammet framgår utvecklingen av antalet vuxna personer med ekonomiskt bistånd i löpande 12-månaders genomsnitt och utvecklingen relaterat till helåret Observera att barnen inte ingår i uppgifterna. Vid starten för uppdraget gjordes registreringar av uppgifter på hushållsnivå till och med november 22. Även uppgifter om antalet bidragstagare ( inkl barn) kunde då tas fram. I samband med övergång till nytt dokumentations- och registreringssystem 1 gjordes också förändring av registreringen från hushållsnivå till individnivå. För en jämförelse av utvecklingen av antalet bidragstagare och antalet vuxna personer redovisas nedanstående diagram. 1 Från Doris till Paraply-systemet 1

2 12 et bidragstagare resp antalet vuxna personer i löpande 12-månaders genomsnitt relaterat till genomsnittligt antal år et bidragstagare et vuxna personer nov2-okt3 okt2-sep3 sep2-aug3 aug2-jul3 jul2-jun3 jun2-maj3 maj2-apr3 apr2-mar3 mar2-feb3 feb2-jan3 jan2-dec2 dec1-nov2 nov1-okt2 okt1-sep2 sep1-aug2 aug1-jul2 juli1-juni2 juni1-maj2 maj1-apr2 apr1-mar2 mar1-feb2 feb1-jan2 jan1-dec1 dec-nov1 nov-okt1 okt-sep1 sep-aug1 aug-jul1 jul-jun1 jun-maj1 maj-apr1 apr-mar1 mar-feb1 feb-jan1 jan-dec dec99-nov nov99-okt okt99-sep sep99-aug aug99-jul jul99-jun jun99-maj maj99-apr apr99-mar mar99-feb feb99-jan Av de drygt 14 vuxna personer som uppbar ekonomiskt bistånd under oktober 23 (prel uppgifter) var arbetsmarknad skälet för 29 %, otillräckliga inkomster orsaken för 24 %, invandrarrelaterade skäl för 21 %, socialmedicinska för 2 % och för återstående 6 % var övriga försörjningshinder aktuella. et bidragshushåll Från perioden januari december 1999 till och med 12-månadersperioden november 22- oktober 23 har antalet hushåll med ekonomiskt bistånd totalt minskat med i genomsnitt 36 % i staden. et hushåll uppgick under 12-månadersperioden november 22-oktober 23 till i genomsnitt ANTALET BIDRAGSHUSHÅLL I LÖPANDE 12- MÅNADERS GENOMSNITT OCH I PROCENT AV GENOMSNITTLIGT ANTAL ÅR 1999 hushåll av nov2-okt3 sep2-aug3 jul2-jun3 maj2-apr3 mar2-feb3 jan2-dec2 nov1-okt2 sep1-aug2 juli1-juni2 maj1-apr2 mar1-feb2 jan1-dec1 nov-okt1 sep-aug1 jul-jun1 maj-apr1 mar-feb1 jan-dec nov99-okt sep99-aug jul99-jun maj99-apr mar99-feb 2

3 Den största minskningen av antalet bidragshushåll tom 12-månadersperioden december 21- november 22 var bland hushåll med försörjningshinder relaterade till arbetsmarknaden. Den uppgick till 52 % jämfört med år Andelen arbetslösa 2 i staden har minskat från 4,1 % år 1999 till 2,9 % år 22. Under år 23 har dock arbetslösheten enligt Länsarbetsnämnden successivt börjat öka igen och andelen arbetslösa uppgick till 3,5 % under oktober 23. T o m perioden december 21-november 22 har antalet bidragshushåll med försörjningshinder relaterade till invandring minskat med 24 % och bland hushåll med socialmedicinska hinder hade antalet minskat med 25 %. et bidragshushåll med försörjningshinder relaterat till otillräcklig inkomst minskade med 4 % och hushåll med övriga försörjningshinder minskade med 2 %. Av nedanstående diagram framgår utvecklingen i 12-månaders genomsnitt på grupper av försörjningshinder från januari december 1999 till och med december 21 november 22. hushåll 2 ANTAL BIDRAGSHUSHÅLL I LÖPANDE 12 - MÅNADSGENOMSNITT PÅ GRUPPER AV FÖRSÖRJNINGSHINDER arbetsmarknad invandring soc med skäl 2 otillr inkomst övriga f-hinder mar99-feb maj99-apr jul99-jun sep99-aug nov99-okt jan-dec mar-feb1 maj-apr1 jul-jun1 sep-aug1 nov-okt1 jan1-dec1 mar1-feb2 maj1-apr2 juli1-juni2 sep1-aug2 nov1-okt2 Till och med november 22 registrerades i samtliga stadsdelsförvaltningar som försörjningshinder den främsta orsaken till ekonomiskt bistånd i hushållet. Efter omläggningen registreras orsaken för varje enskild individ i hushållet. Det innebär bl a svårigheter att jämföra utvecklingen över tid av ekonomiskt bistånd på försörjningshinder. 2 Andelen arbetslösa i procent av befolkningen Källa: Länsarbetsnämnden 3

4 I diagrammet nedan redovisas antalet vuxna personer med ekonomiskt bistånd månadsvis för perioden maj-oktober 23 på grupper av försörjningshinder för staden totalt. EKONOMISKT BISTÅND INKL LMA FÖR VUXNA PERSONER MÅNADSVIS MAJ - OKTOBER 23 PÅ GRUPPER AV FÖRSÖRJNINGSHINDER vuxna personer otillr inkomst övriga f-hinder maj-3 jun-3 jul-3 aug-3 sep-3 okt-3 LMA= Lagen om mottagande av asylsökande m fl arbetsmarknad invandring soc/med skäl Kostnaderna Utvecklingen av det ekonomiska biståndet/ersättningen i tkr i löpande 12-månaders genomsnitt samt relaterat till kostnaden i genomsnittet år 1999 framgår av nedanstående tabell. Minskningen till och med perioden november 22- oktober 23 uppgår till knappt 24 %. Tkr 12 EKONOMISKT BISTÅND/ERSÄTTNING ENL LMA I LÖPANDE 12 MÅNADERS GENOMSNITT ( I TKR) OCH I PROCENT AV GENOMSNITTET ÅR Kostnad (tkr) av nov2-okt3 sep2-aug3 jul2-jun3 maj2-apr3 mar2-feb3 jan2-dec2 nov1-okt2 sep1-aug2 juli1-juni2 maj1-apr2 mar1-feb2 jan1-dec1 nov-okt1 sep-aug1 jul-jun1 maj-apr1 mar-feb1 jan-dec nov99-okt sep99-aug jul99-jun maj99-apr mar99-feb 4

5 Helårsekvivalenter Regeringen har i 21 års ekonomiska vårproposition satt upp som mål att halvera antalet socialbidragsberoende (mätt som helårsekvivalenter) mellan åren 1999 och 24. Med begreppet helårsekvivalenter avses bidrag motsvarande fullt belopp under ett helt år för vuxna personer ( 2-64 år ). I staden redovisas antalet helårsekvivalenter för vuxna (18-64 år). Minskningen av antalet helårsekvivalenter tom år 22 var 25 %. 18 HELÅRSEKVIVALENTER ( Vuxna personer, år) i staden inkl ej skrivna i staden, uell förändring (%) uell förändring Förvärvsfrekvens och sysselsättningsintensitet Staden har som mål, förutom att minska antalet personer med ekonomiskt bistånd, att öka förvärvsfrekvensen. Uppgifter om förvärvsfrekvensen 3 ( numera enligt SCB benämnd förvärvsintensitet) finns tillgängliga t o m år 21 och avser i nedanstående diagram personer i åldersgruppen 2-64 år. I diagrammet finns även inlagt sysselsättningsintensiteten 4 som avser personer i åldern år. De främsta skillnaderna mellan förvärvsintensitet och sysselsättningsintensitet är att medhjälpande familjemedlemmar utan lön i företag inte ingår i förvärvsintensitet medan dessa ingår vid beräkning av sysselsättningsintensitet. Vidare bygger förvärvsintensiteten på ett totalregister medan källan för sysselsättningsintensitet är urvalsundersökningar (AKU). 3 Bas: Totalregister över personer efter arbetad tid i november 4 Bas: SCB:s Arbetskraftsundersökning (AKU) 5

6 8 FÖRVÄRVSFREKVENS ( 2-64 år) och SYSSELSÄTTNINGSINTENSITET ( år ) första kvartalet 22 - tredje kvartalet förvärvsfrekvens sysselsättningsintensitet/aku :a kvartalet -2 2:a kvartalet -2 3:a kvartalet -2 4:a kvartalet -2 1:a kvartalet -3 2:a kvartalet -3 3:a kvartalet -3 De tolkningar som bör göras utifrån sysselsättningsintensiteten är att inte fokusera på nivåer utan snarare betrakta tendenserna. 6