KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2008/2009 -

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2008/ Komvux Centrum Utbildningsnämnden MALMÖ DEN UPPGIFTSLÄMNARE: Janet Nordqvist 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid A INLEDANDE SAMMANFATTNING 3 B GRUNDFAKTA 3 C D KVALITETSARBETE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE 6 7 Elever/studerande 7 Personal 8 Ekonomi 8 Materiella resurser 9 E ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETS- REDOVISNING OCH MÅL FÖR 2008/ Åtgärder från föregående års kvalitetsredovisning 9 Mål för läsåret i lokala arbetsplanen 9 F ARBETE OCH RESULTAT 10 Kunskap 10 Normer och värden 12 inkl uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan Elevernas ansvar och inflytande 13 Utbildningsval - Arbete och samhällsliv 14 Bedömning och betyg 16 Övrigt 16 G MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA MÅL 19 H FRAMÅTSYFTANDE ÅTGÄRDER 20 I ANSVARIG FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN 21 Bilagor: Mål Tabeller 2

3 A INLEDANDE SAMMANFATTNING Vision för Komvux Centrum Individanpassad utbildning som ger snabbast möjliga genomströmning mot arbetsmarknaden och som efterfrågas av kunden! Detta var den vision vi gemensamt kom fram till i september 2008, då Komvux Centrums kvalitetsarbete fick en nystart. Hela arbetsgruppen har varit involverad i arbetet under året som gått, och det har varit ett viktigt arbete för att tydliggöra för oss själva och inte minst för våra externa utbildningsanordnare samt deltagarna, vad vi vill uppnå inom vårt rektorsområde. Komvux Centrum är långt ifrån i hamn med kvalitetsarbete - det mesta som beskrivs är under utveckling men vi är på god väg! Framgångar Upphandlad utbildning har fördelen att kunna göra snabba omställningar utifrån efterfrågan på utbildning och arbetsmarknadsläge. Det är en stor tillgång att snabbt kunna ställa om resurser och kompetenser inom olika utbildningar, utan att behöva ta hänsyn till ekonomiska eftersläpningar. Det upphandlade utbudet har en stor bredd vad det gäller utbildningarnas innehåll, inriktningar, studietakt och lokalplacering. Samarbete med utbildningsanordnarna har varit framgångsrikt; Komvux Centrums mål om att vara mer synlig samt att ha en bättre insyn och uppföljning av undervisningen har uppfyllts genom ökad dialog. Vårt utvärderings- och uppföljningsarbete har fungerande rutiner och är en viktig del av Malmö stads myndighetsansvar för den upphandlade utbildningen. Samarbetet mellan Komvux Centrums utbildningsanordnare har också tagit ett steg i rätt riktning vad det gäller likvärdig bedömning och betygsättning. Utvecklingsområden Kursutvärderingen genom UTV5 måste fungera hos alla utbildningsanordnare. Det var inte alla som lyckades använda programmet under 08/09. God genomströmning med godkänt resultat, minskat antal avhopp och likvärdig bedömning och betygsättning är områden som vi även fortsättningsvis måste arbeta med. Viktiga händelser Vårt inre kvalitetsarbete har varit viktigt för att vi gemensamt ska kunna ta ut riktning och bli tydliga i vår målsättning. Vi har skapat en struktur för vårt eget arbete och detta ger bättre förutsättningar för utbildningsanordnarna att klara sina uppdrag. B GRUNDFAKTA Vi tänker oss att all utbildning inom Komvux Centrum ska, på bästa möjliga sätt, möta malmöbons individuella utbildningsbehov, samtidigt som arbetsmarknaden i Malmöregionen ska få sina 3

4 utbildningsbehov tillgodosedda. Komvux Centrums kursutbud ska snabbt kunna ställas om efter efterfrågan. Vi vill att så många studerande som möjligt ska slutföra sin utbildning med godkända resultat, på kortaste möjliga tid. Utbildningen ska leda till arbete eller fortsatt utbildning. De studerande ska känna sig nöjda med den utbildning de fått genom våra externa anordnare (Hämtat ur Arbetsplan 2009) Utifrån vår vision i arbetsplanen eftersträvar vi att ha en verksamhet med ett brett kursutbud, varierande studieformer, tillgängligt i både tid och rum för den enskilde malmöbon. Den upphandlade vuxenutbildning är ett viktigt komplement till egenregins utbildningar. Verksamhet och produktion Komvux Centrum har under läsåret haft tillsyn och myndighetsansvar för tio externa utbildningsanordnare med lokaler på fjorton platser, som sammantaget erbjuder sfi, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning med olika inriktningar, bl.a: - modersmålsbaserad sfi-undervisning - intensivutbildning för akademiker, inom grundläggande och gymnasial utbildning i svenska som andraspråk - sfi och grundläggande vuxenutbildning för romer - gymnasial yrkesutbildning inom områdena bygg, industriteknik, el, fordon, fastighet, restaurang, trädgårdsanläggning och handel - distansutbildning inom gymnasial vuxenutbildning med över 90 kurser i utbudet - sfi med handlingsplan mot arbete/studier - grundläggande vuxenutbildning med arbetsmarknadsprofil - flexibel utbildning inom sfi och grundläggande nivå, på dag- och kvällstid - sfi och grundläggande utbildning för syn- och hörselskadade Det gjordes två upphandlingar inför läsåret 08/09. Detta innebar att vi fick en ny utbildning - Högskolespåret med 60 platser i Folkuniversitetets regi, och att distansutbildning inom gymnasial vuxenutbildning fick en ny anordnare Hermods AB. Vår verksamhetsproduktion under läsåret var följande: Hösten 2008: (* hälften av den planerade produktionen för hela 2008) Skolform: Vp/h:* Budgeterade platser:* Utfall vp/platser: SFI , h/ 181 pl GruV vp/ 194,3 pl Gy A , vp/ 43,5 pl Gy Y vp/ 157,7 pl S:a 593 pl* 576,5 pl Våren 2009: (* hälften av den planerade produktionen för hela 2009) Skolform: Vp/h:* Budgeterade platser:* Utfall vp/platser: SFI h/ 243,5 pl GruV vp/ 219,5 pl Gy A , vp/ 70,6 pl Gy Y , vp/ 180,7 pl S:a 589 pl* 714,3 pl 4

5 Normalt sett är utgör produktionen under våren en något större del av helåret, då det är fler verksamma veckor vid flertalet utbildningar. Därav att utfallet skiljer sig från den planerade verksamheten. Vi ligger på en överproduktion vad det gäller sfi och GruV. Det finns i huvudsak två orsaker till detta; dels att en heltidsplats i många fall är större än en årsplats, d.v.s. att en person på heltid kan motsvara 1,12 årsplatser, då undervisningen omfattar fler veckor per år än schablonens beräknade 40 veckor. Detta har man inte riktigt tagit hänsyn till vid avrop av platser. Den andra orsaken är att uppföljningen i ELIT blir felaktig när en studerande avbryter studierna efter 3-veckorsrapporteringen och ersätts med en ny studerande på samma plats samma plats kan alltså genererar dubbla poäng/timmar (gäller framför allt inom sfi). Varje plats inom sfi får ett tillägg på en orienteringskurs som räknas till produktionen inom GruV (motsvarar ca åp). Detta är inte produktion inom GruV i sin rätta bemärkelse. I planeringen inför 2009 ändrades beräkningen av gymnasial yrkesutbildning jämfört med I 2009 års planering har man tagit hänsyn till att den faktiska kostnaden för en yrkesutbildning är högre än vad beräknats vid tidigare år. Därför har antalet planerade platser minskats, dock överens stämmer det ganska väl med antalet utförda platser år Inför hösten 2008 utökades antalet platser inom GyA med hänsyn till de två upphandlingar som gjordes, inom Högskolespåret samt distansundervisningen en ökning som vi inte nådde upp till i produktionen. Högskolespårets start blev senarelagd vilket gjorde att den gymnasiala delen av utbildningen knappast hann påbörjas under detta halvår. Det som är ett faktiskt problem gällande produktionen inom GyA är distansundervisningen. Här har vi haft svårighet att nå upp till antalet planerade platser, trots högt sökandetryck och stort överintag. Se mer om detta under punkt G. Verksamhetsmål Varje utbildningsanordnare har satt sina prioriterade mål för sin verksamhet utifrån nationella styrdokument och mål samt Komvux Centrums prioriterade mål. Eftersom verksamheterna skiljer sig åt vad det beträffar utbildningsnivå, inriktningar och målgrupper av studerande, måste varje utbildningsanordnare få ha sina specifika mål i fokus. Se bifogad måltabell. Pedagogisk inriktning De pedagogiska metoderna och arbetsformerna varierar efter resp. målgrupps behov och förutsättningar. Generellt sett har utbildningsanordnarna ett vuxenpedagogiskt förhållningssätt och arbetar för att hitta redskap som underlättar för deltagarna att vara delaktiga i och ha inflytande över sin inlärningssituation. Det satsas mycket på att få deltagarna att vara aktiva och ta ansvar för sina studier, vilket i sin tur kräver tydliga och konkretiserade kursplaner, individuella samtal för att följa upp deltagarens resultat och progression, samt anpassade arbetsmetoder. Pedagogiska metoder som används av utbildningsanordnarna är: - portfolio - PBL - digitala lärplattformar 5

6 - loggbok - PIE-metoden (intervjuer för inhämta information om ett planerat yrkesområde) - meritportfölj - modersmålsbaserad undervisning - uppföljning av studieplaner - branschcoachning - verkstäder för stödundervisning - flexibelt upplägg ingen ska behöva studera mer än nödvändigt C KVALITETSARBETE Internt kvalitetsarbete Komvux Centrum utgörs av en sju man stor administration och tillsammans har vi påbörjat ett internt arbete som ska förbättra det systematiska kvalitetsarbetet. Vi har under fyra hel- och halvdagar under läsåret arbetat med utvecklingsfrågor för att bli bättre på att identifiera förutsättningar, analysera resultat och måluppfyllelse samt att genomföra åtgärder för att uppnå målen. Vi vill kunna följa upp och utvärdera vårt arbete för att kunna satsa rätt framöver. Arbetsplanen, som blivit ett resultat av vårt interna kvalitetsarbete, ska fungera för såväl den administrativa personalen inom Komvux Centrum som för de externa utbildningsanordnarna. Inom vår administration handlar det om att det ska råda en samstämmighet om vad vi vill uppnå och att alla ska arbeta i samma riktning, utifrån var och ens förutsättningar i sin tjänst och ansvarsnivå. Vi ska utvärdera och utveckla vårt interna arbete, så att vi kan utgöra en tydlig struktur och ett stöd åt utbildningsanordnarna. Arbetsplanen ska också kommuniceras ut till våra externa utbildningsanordnare på ett tydligt sätt. Vad vill vi, vart är vi på väg vad behövs för att komma dit? Dialog om mål och kvalitet förs kontinuerligt i olika forum där personalen vid Komvux Centrum och de olika utbildningsanordnarnas träffas, t.ex. vid frukostmöten, temakvällar, informationsmöten m.m. Komvux Centrum har uppföljning och dialog kring resp. utbildningsanordnares kvalitetsredovisning en gång om året. Allt arbete ska i förlängningen leda till att våra studerande ska få en bra utbildning som stärker deras möjligheter till arbete eller vidare studier. Utvärdering Kontinuerliga utvärderingar är ett av de viktigaste instrumenten vi har för att ha god insyn i hur utbildningarna fungerar och hur de upplevs av våra studerande. Samordnaren för utvärdering vid Komvux Centrum är ansvarig för att genomföra och sammanställa utvärderingar av utbildningarna inom rektorsområdet och det görs vid olika tillfällen: 1) Under pågående utbildning Varje termin utvärderas all pågående utbildning av Komvux Centrum, genom digitala enkäter och intervjuer. Enkäterna används inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning (inte sfi), medan intervjuer görs med studerande på alla nivåer. Samordnaren kontaktar utbildningsanordnaren för ett besök då alla deltagarna får svara på en enkät. Vi dessa tillfällen görs även kvalitativa intervjuer med ett urval av studerande och personal. Ca två veckor efter utförd utvärdering sker en återkoppling 6

7 med rektor, samordnaren för utvärdering och utbildningsanordnaren. Resultaten analyseras och ev. åtgärder beslutas. Frågorna är ungefär de samma varje termin för att man ska kunna göra jämförelser över tid, och behandlar följande område: - likabehandling, jämställdhet, trygghet och säkerhet - inflytande, deltagardemokrati och studeranderåd - schema, undervisning, planering och organisation - individuella samtal, information om kursplanemål, betygskriterier och bedömning - trivsel 2) Vid kursslut Enl. beslut av Utbildningsnämnden i Malmö, taget hösten 2008, ska all utbildning inom utbildningsförvaltningen utvärderas med en gemensamt fastställd kursutvärdering vid kursslut. Detta görs med ett digitalt utvärderingsinstrument, UTV5, som utbildningsanordnarna/lärarna hanterar enl. instruktion av Komvux Centrum. Det har inledningsvis varit problem med att använda utvärderingsprogrammet. Det har varit bekymmer för lärarna att hantera programmet rätt, men även saker som inloggning för studerande, uppdatering av nya studerande m.m. har försvårat utvärderandet. Under hösten 2008 var det endast några anordnare som fullföljde kursutvärderingen. För våren 2009 var vår ambition att alla avslutande deltagare skulle göra utvärderingen men vi har trots allt inte lyckats fullt ut. Programvaran UTV5 har inte varit helt anpassad till Komvux Centrums verksamhet med olika anordnare, men det håller på att utvecklas genom dialog mellan samordnaren för kvalitet och företaget bakom UTV5. 3) Efter avslutad utbildning (effektstudie) Under läsåret som gått har en effektstudie gjorts genom SAM-projektet. Det är samtliga studerande som avslutat sin utbildning våren 2008 som tillfrågats om nuvarande sysselsättning. Effektstudier görs även genom Komvux Centrum samordnare för utvärdering, efter att vissa yrkesutbildningar avslutats. Externt kvalitetsarbete Efter varje läsår (höst plus vår) lämnar resp. utbildningsanordnare in en kvalitetsredovisning till Komvux Centrum, baserad på samma mall som används inom Utbildningsförvaltningen. Utbildningsanordnarna ska i denna summera sitt arbete under året som gått samt analysera sina resultat. Dessutom ska de analysera sina deltagares studieresultat samt titta på avhopp efter varje termin. Förutom Komvux Centrums gemensamma utvärderingar gör utbildningsanordnarna också egna utvärderingar med sina studerande under utbildningens gång, som de använder för att följa upp sitt arbete. Kursdeltagarna är delaktiga i kvalitetsarbetet som bedrivs i utbildningarna genom studeranderåd, enkäter, utvärderingar, olika forum för beslut m.m. Policydokument ska vara kända för alla studerande. Utbildningsanordnarnas kvalitetsarbete finns återgivet i denna kvalitetsrapport med bl.a. citat, analyser och resultat. 7

8 D FÖRUTSÄTTNING FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE Komvux Centrum kan inte ge ett generellt svar om förutsättningar för sin verksamhet då varje utbildningsanordnare har sina specifika målgrupper, men vissa saker kan vi visa siffror på. Elever/studerande Inom rektorsområdet är det totalt sett ca 25 % som har svenska som sitt modersmål. (uppgifter från deltagarnas svar i enkäter) På gymnasial nivå inom allmänna ämnen resp. yrkesutbildning har 55 % resp. 50 % svenska som modersmål. Inom sfi och grundläggande har samtliga annat modersmål än svenska. Antalet barn kan påverka en vuxen individs möjlighet att klara sina studier. Inom grundläggande nivå har mellan % av deltagarna tre barn eller fler. Inom gymnasial nivå är motsvarande siffra 0 34 %. Antalet studerande utan barn är vanligare inom gymnasial nivå. Det finns dock undantag från nämnda siffror. Högskolespåret sticker ut; Mellan % av de studerande har inga barn och ingen har mer än 2 barn. Även Handelsprogrammet skiljer sig från övriga gymnasiala utbildningar; Här är det ca % som har tre barn eller fler och det är bara % som inte har barn. Över hälften, ca 55 % av Komvux Centrums deltagare är under 30 år. Här kan vi notera att det är fler yngre inom gymnasial nivå än inom grundläggande. Den ojämna könsfördelningen är ungefär den samma som tidigare år. Det är övervägande andel kvinnor i våra utbildningar inom sfi, grundläggande och Gy A, medan fem av åtta yrkesutbildningar har övervägande del män. Här ser man ett tydligt mönster att deltagarna följer traditionella yrkesval och siffran har inte ändrats nämnvärt under de senaste åren. Studerandes utbildningsbakgrund spelar stor roll för genomströmningen i utbildning. Studietakten för t.ex. akademiker inom Högskolespåret är väsentligt mycket snabbare än för de med kort tidigare utbildning. Personal Komvux Centrums personal har god kompetens att sköta tillsyn och myndighetsansvar i alla delar av den upphandlade utbildningen. Det är visserligen en liten administrativ enhet för de ca 1200 årsplatser verksamheten omfattar, vilket gör oss sårbara vid ev. personalfrånvaro. Antal lärare per studerande varierar hos de externa utbildningsanordnarna. Inom sfi och grundläggande är nyckeltalet 5,5 7,87 och inom gymnasiala yrkesutbildningar varierar nyckeltalet mellan 4,5 och 12. Behörigheten bland lärarna är mellan %. Alla utbildningsanordnare strävar efter att ha lärare med behörighet och i de fall man inte lyckats anställa behöriga lärare satsar man på kompetensutveckling under anställningen, både vad det gäller pedagogik och ämneskunskaper. Till viss del handlar den låga siffran behöriga lärare om att resurspersonal som modersmålslärare räknats in. Det är också en del hel del yrkeslärare som inte räknas som behöriga. Åtta utav tio utbildningsanordnare har lärare anställda på semestertjänst. Ekonomi Komvux Centrums ekonomi består i princip bara av personalkostnader för 8

9 administrativ personal och hyreskostnader. För året 2008 blev resultatet 137 tkr plus. En oklarhet kring vissa intäkter fanns tills ganska sent på året, vilket gör att det inte är 0-resultat. Budgeten för 2009 ser ut till att följa prognosen, med ett plus på 38 tkr. Avtal med utbildningsanordnarna styr utbildningskostnaderna de ingår inte i Komvux Centrums budget. Materiella resurser Komvux Centrums externa utbildningsanordnare finns i fjorton lokaler, med läge i Malmö, Åkarp och Kävlinge. Alla skolor kan enkelt nås med kollektivtrafik. Lokalerna är bra och ändamålsenliga för resp. utbildning. I de allra flesta fall finns det tillgång till café eller köp av fika på skolan. Datorer och annan teknisk utrustning är tillfredsställande vid utbildningarna. I vissa utbildningar inom sfi och grundläggande nivå får studerande låna en bärbar dator för hemmabruk under studietiden. E ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING OCH MÅL FÖR 2008/2009 Jämfört med förra årets kvalitetsredovisning, då flera av medarbetarna var nya i sina roller, har årets kvalitetsredovisning har varit enklare att utföra. Det har gjorts ett förberedande arbete under året som gått och arbetsplanen med prioriterade mål och åtgärder har efter läsårets slut kunnat utvärderas. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning och mål för 2008/2009 I förra kvalitetsredovisningen angav vi mål på kort och lång sikt. Vi kan se att i de allra flesta fall har vi lyckats genomföra åtgärder och aktiviteter som vi planerat. Ännu är det svårt att säga om allt har gett ett tydligt positivt resultat men vi är på god väg vad vi kan se när vi utvärderar vårt arbete. Målen som uttrycktes var: Skapa en arbetsplan - klart Utarbeta en struktur för utvärdering av varje kurs, med påföljande återkopplingssamtal snarast efter - klart Sätta mätbara mål för vår verksamhet på god väg Komvux Centrum ska vara representerat vid kursstart för en introduktion till deltagarna - klart Att kursplanearbetet ska utökas till fler ämnen under hösten klart Komvux Centrum ska utöka antalet gemensamma mötesplatser/fortbildningstillfällen för samtlig personal hos de externa anordnarna för ökad informationsspridning och spridning av goda exempel inom rektorsområdet på god väg Skapa en struktur för vårt interna kvalitetsarbete inom Komvux Centrum, där samtliga medarbetare är delaktiga på god väg Mål för läsåret i lokala arbetsplanen 9

10 1. Öka antalet studerande som klarar sina studiemål, samt uppnår godkänt resultat i sina kurser 2. Majoriteten av deltagarna ska vara nöjda med sin utbildning. 3. Alla studerande ska uppleva sig respekterade av personal och andra studerande. 4. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet efter studerandes behov och förutsättningar. 5. Bra studieplanering utifrån den studerandes behov och förutsättningar. 6. Infärgning av arbetslivet i kurser inom sfi och grundläggande vuxenutbildning. 7. Att utbildningen leder till arbete eller vidare studier. 8. Vi vill uppnå en likvärdig bedömning och betygssättning, både inom vår egen enhet och i förhållande till övriga vuxenutbildningsenheter i Malmö. 9. Komvux Centrums administration ska genom förbättrad kommunikation med de externa utbildningsanordnarna: - hålla sig förtrogen med deras verksamheter - verka för utveckling - skapa tydlighet kring uppdraget för studerande och personal hos utbildningsanordnarna F ARBETE OCH RESULTAT Vi har lagt in våra lokala mål för läsåret under givna rubriker nedan. Under Resultat anger vi svar hämtade från både våra egna utvärderingsenkäter och de gemensamma kursutvärderingarna i UTV5, samt från SAM-projektets effektstudie. Kunskaper 1. Öka antalet studerande som klarar sina studiemål, samt uppnår godkänt resultat: Arbete Stödinsatser och individualisering av utbildning I Komvux Centrums vision strävar vi efter att utbildningarna ska anpassas till de studerandes behov och att så många som möjligt fullföljer utbildningen med godkänt resultat så snabbt som möjligt. Följande stödinsatser uppger våra utbildningsanordnare att de erbjudit under året: - modersmålsundervisning - alfabetisering - språkstöd (i uttal, skriftligt, läsförståelse, ordförståelse) - ämnesstöd - stöd till studerande med någon form av inlärningshinder (auditiv dyslexi/dysfasi, läs och skrivsvårigheter) Behovet av stöd är störst inom sfi och grundläggande vuxenutbildning, men ges även inom gymnasial utbildning. Huvuddelen av vår undervisning inom GyA bedrivs genom distansutbildning vilket gör att all lärarhandledning är individualiserad för dessa deltagare. Tydliggöra kursplanemålen samt betygskriterierna Alla deltagare ska ha kursplan och betygskriterier för varje kurs de deltar i. Läraren ska förklara och tydliggöra målen under kursens gång, samt hur bedömningen sker i 10

11 förhållande till målen. Bra studieplanering - kontinuerliga individuella samtal under utbildningen För att en deltagare ska kunna vara delaktig i sin studieplanering och ta ansvar för sina studier krävs det att hon/han har en insikt i sina studieresultat. Vid de individuella samtalen ska läraren ge återkoppling på studieresultaten, samt föra en dialog om förväntningar och behov hos den studerande, för att nå uppsatta mål. Vid varje ansökan/anmälan till studier ska en studieplanering göras, sökande tillsammans med studie- och yrkesvägledare eller annan ansvarig. Planen ska följas upp av läraren under studietiden och revideras vid behov. Det är obligatoriskt för deltagarna att göra nationella prov och ämnesprov i de kurser som proven finns på samtliga utbildningsnivåer. Detta gäller även inom distansutbildningen. Resultat I enkätsvaren anger deltagarna att - Jag känner väl till målen för kursen - 70 % instämmer helt - 21 % instämmer delvis - Jag har fått den hjälp jag behöver - 66 % instämmer helt för att nå mina mål - 25 % instämmer delvis - Jag har haft individuellt samtal - 23 % en gång i veckan - 34 % minst en gång i månaden - 21 % minst en gång per termin - 20 % har inte haft något samtal än Kommentar till enkätsvaren: Ordvalet Individuella samtal i enkäterna kan ha tolkats olika av deltagarna, vilket gör att svaren kan vara missvisande. Detta antagande görs utifrån utvärderarens intervjuer och återkopplingssamtal. En del studerande har gått i utbildningen bara 2-3 månader när enkäten besvaras, vilket gör att de kanske inte har en helhetsbild av antalet individuella samtal under en hel utbildning vid svarstillfället. Nationella prov görs inte fullt ut på grundläggande nivå - det är inte alltid att proven ligger rätt i tiden eller att det finns sekretessbelagda prov tillgängliga. Fortfarande finns det mer att önska beträffande utformningen av nationella prov, både vad det gäller språklig anpassning för våra andraspråksstuderande samt att uppgifterna kunde vara mer vuxenanpassade utifrån kursplan och läroplan. För NP på gymnasial nivå står distansutbildningen för merparten och även här är det obligatoriskt att göra proven på plats i skolan. I ett fåtal fall kan deltagare få dispens att utebli från NP, om deltagaren har svårighet att komma till de provtillfällen som ges (att man befinner sig utomlands/på annan ort under studietiden), annars gör samtliga NP. Inom sfi utförs nationellt prov inom delkurs D av alla anordnare. Kommentar till Tabell 8 och 9 Det sammanlagda betygsresultatet visar på en nedgång av IG inom GruV, om vi jämför med siffrorna för föregående år. Skillnaden är inte så stor att det går att dra några 11

12 slutsatser om vårt gemensamma arbete kring bedömning har gjort någon skillnad. Men vi ser en skillnad som är ganska stor mellan höst och vår i årets resultat där IGfrekvensen minskat från ca 43 till 34 % - det gäller i princip alla ämnen. Det ger en signal om att vi är på rätt väg, men det krävs fler jämförelser för att se om resultatet är varaktigt. Inom GyA har IG-frekvensen sjunkit rejält den har halverats jämfört med våren Här är huvuddelen distansstuderande och en stor anledning till det minskade antalen IG finner vi i att många hoppar av studierna om de inte klarar studierna som förväntat andelen avbrott har dubblerats under samma tid. Bland de distansstuderande som får IG i en kurs får ibland godkänt resultat efter en förlängd studietid. Inom GyY är IG-frekvensen och avbrotten stadigt låga, det är ingen skillnad från tidigare kvalitetsredovisningar. Av denna anledning har vi inte redovisat enstaka kurser inom GyY i tabell 9 Kursbetyg. Normer och värden inkl utvärdering av skolans likabehandlingsplan och planer mot kränkande behandling 2. Majoriteten av deltagarna ska vara nöjda med sin utbildning: Arbete Att som deltagare vara nöjd, eller missnöjd, med sin utbildning kan ha många orsaker. Det kan t.ex. handla om innehållet i en kurs/utbildning, lärarna, andra studerande eller resväg till skolan, men också om förväntningar på utbildningen. Komvux Centrums utgångspunkt är att den studerande ska få så god insikt i sitt studieval vid anmälningen att hon/han i görligaste mån vet vad hon/han kan förvänta sig av utbildningen och vad som förväntas av den som studerar. Resultat I enkätsvaren anger deltagarna att de trivs mycket bra eller ganska bra med följande: - med utbildningen i sin helhet - 94 % - med lärarna - 93 % - med andra deltagare - 94 % - med lokalerna - 87 % - med skolarbetet - 92 % 3. Alla studerande ska uppleva sig respekterade av personal och andra studerande: Arbete Frågan kring respekt och likabehandling ställs i alla utvärderingar som Komvux Centrum gör med studerande under pågående utbildning. Komvux Centrum pratar om likabehandling och trygghet/säkerhet vid våra introduktionsmöten med nya studerande. Komvux Centrum har en uppdaterad likabehandlingsplan som är utdelad till alla utbildningsanordnare. Utifrån Komvux Centrums plan ska alla anordnare utarbeta var sin likabehandlingsplan, den senaste är uppdaterad i maj 2009 (görs årligen). Likabehandlingsarbetet ska genomsyra all undervisning. I utbildningsanordnarnas likabehandlingsplaner ska det framgå vilka mål de sätter för sitt arbete och hur man förebygger diskriminering och kränkande behandling. Det ska också framgå för deltagarna vart de ska vända sig eller vad 12

13 de ska göra om de trots allt skulle uppleva sig kränkta. Ansvarsfördelning i personalen ska uppges och det ska finnas med rutiner för hur de ska rapportera ev. händelser till Komvux Centrum. Komvux Centrum anordnade en temakväll under våren 2009 som handlade om jämställdhet och likabehandling, för all personal hos utbildningsanordnarna. Det är viktigt att ämnet lyfts till diskussion med jämna mellanrum, för att var och en ska få insikt i sitt eget beteende och i hur man tänker. När utbildningsanordnarna träffas tillsammans sprids goda exempel mellan utbildningarna Vid utvärderingar/intervjuer av deltagare uppfattar vi att det finns störst obalans kring jämställdhet vid yrkesutbildningarna, inom branscher som är mer traditionellt manliga resp. kvinnliga. Det finns jargonger och förväntningar som är svåra att stå emot, som också upplevs väldigt självklara och accepterade i samhället.. Rektor och samordnare för utvärdering har deltagit i stadsjuristernas utbildning i samband med den nya diskrimineringslagen togs i kraft Resultat Under läsåret har Komvux Centrum fått in tre rapporter om tillbud från utbildningsanordnarna, varav två handlade om kränkande handlingar. I ett av fallen gällde det kränkande behandling (hot) mellan studerande som har en privat relation, och i ett annat fall handlade det om en deltagare som upplevdes hotfull i undervisningen. I enkätsvaren anger deltagarna: - Jag känner mig trygg och säker i skolan - 79 % instämmer helt 18 % instämmer delvis - Jag tycker att de som arbetar på skolan - 73 % av alla respekterar mig 24 % av de flesta - Jag tycker att de andra deltagarna - 64 % av alla respekterar mig 33 % av de flesta - Vi pratar om demokrati och - 53 % instämmer helt människors lika värde 23 % instämmer delvis Elevernas ansvar och inflytande 4. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet efter studerandes behov och förutsättningar: Arbete Redan vid upphandling av utbildning gör Vuxenutbildningsavdelningen en behovsanalys. Hur ser malmöbornas utbildningsbehov ut vilka söker utbildning och hur ser arbetsmarknaden ut i regionen? Den upphandlade vuxenutbildningen ska utgöra ett komplement till egenregin och möjliggöra ett varierat och brett utbud. Även i närundervisningen (klassrumsundervisning i grupp) ska en studerande kunna få individanpassad undervisning, rent innehållsmässigt. Man ska också kunna påbörja sin utbildning utan allt för lång väntetid. Studerandeinflytande är av vikt både vad det gäller trivsel och studieresultat. Studerande ska förstå både sina rättigheter och skyldigheter. Samtliga utbildningar inom sfi och grundläggande vuxenutbildningen har ett strukturerat 13

14 studeranderåd/studerandeinflytande, och detta finns även inom vissa utbildningar på gymnasial nivå. I de fall det inte finns ett studeranderåd beror det på att det är få deltagare i en utbildning (blir mer informellt inflytande), eller på att det är distansundervisning. Resultat I enkätsvaren anger deltagarna att: - Jag har haft inflytande på genom % instämmer helt förandet av kursen 29 % instämmer delvis - Jag har varit engagerad och delaktig - 71 % instämmer helt under kursen 22 % instämmer delvis Det sker ett kontinuerligt intag till all sfi-undervisning, samt till nästan all grundläggande vuxenutbildning. I övrigt försöker man ha flera starter i närundervisningen under året. Undervisningen är förlagd till både dag- och kvällstid. 5. Bra studieplanering utifrån den studerandes behov och förutsättningar: Arbete En bra studieplanering är en förutsättning för att en sökande ska bli intagen till rätt utbildning, och som sedan fullföljs. Den sökande ska kunna få en bild av sig själv i förhållande till omvärlden för att kunna göra ett bra val av utbildning och arbete. De ska få hjälp att skapa rätt förväntningar på både sig själv och utbildningen. Studieplanen ska följa deltagaren i utbildningen och revideras i de individuella samtalen som sker kontinuerligt under utbildningen. Resultat Samtliga sökande till utbildningar inom Komvux Centrum upprättar någon form av studieplanering inför studierna. Fortfarande har vi inte nått målet med att flertalet studerande ser studieplanen som en handling som stödjer dem i undervisningssituationen, genom hela utbildningen. Se tankar inför framtiden under punkt H. Avhoppsfrekvensen är förhållandevis stor inom vuxenutbildningen, se mer under punkten Elevfrånvaro och avhopp. Utbildningsval - Arbete och samhällsliv 6. Infärgning av arbetslivet i kurser inom sfi och grundläggande vuxenutbildning: Arbete Varje utbildningsanordnare har i sitt uppdrag att knyta undervisningen till arbetsmarknad och samhällsliv. Studiebesök och information från olika verksamheter i samhället är vanliga inslag i undervisningen, liksom arbetslivsorientering. Praktik erbjuds i anslutning till många av utbildningarna på denna nivå. Resultat Detta har varit ett uttalat mål under några år och vi ser att utbildningsanordnarna har stort fokus på att förbereda deltagarna på som ska hända efter utbildningen. Många deltagare har deltagit i praktik. I enkätsvaren anger deltagarna att: 14

15 - Min lärare har pratat mycket om arbete - 59 % instämmer helt och arbetsliv 36 % instämmer delvis 7. Att utbildningen leder till arbete eller vidare studier: Arbete Inom GyY försöker Vuxenutbildningen satsa resurserna på yrkesutbildningar som har en god arbetsmarknad och det finns ett samarbete med af och branschorganisationer inför upphandling och avrop av platser, för att resurserna ska satsas rätt. I förra årets kvalitetsredovisning angav Komvux Centrum att vi hoppades på att minst 70 % av våra studerande skulle gå vidare till vidare studier eller arbete. Resultat Effektstudien som gjordes genom SAM-projektet visar att studerande som slutade våren 2008 är i sysselsättning enl. följande, våren 2009: GruV: - arbete - 10 % - studier - 20 % - föräldraledig - 40 % - sjuk/pension - 20 % - arbetslös - 10 % 50 % av deltagarna svarar att utbildningen haft mycket stor, stor eller måttlig betydelse för att få ett arbete. 50 % av deltagarna svarar att utbildningen har haft liten eller ingen betydelse för att få ett arbete. 100 % av de som arbetar anger att de återgått till sitt gamla arbete efter utbildningen. GyY: - arbete, eget företag - 52 % - studier - 14 % - föräldraledig - 1 % -sjuk, pension - 6 % - arbetslös, gör annat - 24 % 63 % av deltagarna svarar att utbildningen haft mycket stor, stor eller måttlig betydelse för att få ett arbete. 30 % av deltagarna svarar att utbildningen har haft liten eller ingen betydelse för att få ett arbete. 47 % av de som arbetar anger att de återgått till sitt gamla arbete efter utbildningen. GyA: - arbete, eget företag - 53 % - studier - 26 % - föräldraledig - 9 % -sjuk, pension - 3 % - arbetslös, gör annat - 9 % 42 % av deltagarna svarar att utbildningen haft mycket stor, stor eller måttlig betydelse för att få ett arbete. 52 % av deltagarna svarar att utbildningen har haft liten eller ingen betydelse för att få ett arbete. 65 % av de som arbetar anger att de återgått till sitt gamla arbete efter utbildningen. 15

16 Det kan vara svårt att få en bra svarsfrekvens i en effektstudie, då man inte har deltagarna på plats vid utvärderingen, utan den görs via utskick/post. Bedömning och betyg 8. Vi vill uppnå en likvärdig bedömning och betygssättning, både inom vår egen enhet och i förhållande till övriga vuxenutbildningsenheter i Malmö: Arbete Kursplanearbete Under läsåret har kursplanearbete bedrivits i ämnena sfi, grundläggande svenska som andraspråk, engelska och matematik. Lärare från utbildningsanordnarna har träffats ca två gånger per termin i respektive ämne för att diskutera kursplaner, bedömning och betygsättning, kursinnehåll, litteratur, pedagogik m.m. Rektor vid Komvux Centrum har deltagit vid mötena. Mötena är viktiga för att uppnå målet med likvärdig bedömning, då det finns utrymme i kursplanerna för att begreppen är tolkningsbara. Vi måste konkretisera för varandra vad vi tänker och gör i arbetet detta möjliggör också för läraren att vara tydlig i bedömningssamtalen till studerande. Fortbildning Lärare med uppdrag inom Komvux Centrum har fått en halvdags fortbildning genom RUC, Malmö högskola, i bedömning och betygsättning. Resultat I enkätsvaren anger deltagarna: - Jag tycker att läraren har varit tydlig - 62 % instämmer helt i bedömningen av mina kunskaper 28 % instämmer delvis och färdigheter: 1,6 % instämmer inte alls Lärarna uttalar att de får stöd av varandra vad det gäller bedömning av deltagarnas kunskaper och färdigheter genom det gemensamma kursplanearbetet. Det är lätt att bli hemmablind om man har en speciell målgrupp i sin undervisning, vare sig det gäller låg- eller högutbildade. Eftersom utbildningsanordnarna inte är så stora kan det vara skönt att få fler kollegor att utbyta tankar och idéer med. Vi har lagt kraften på att samla lärarna inom Komvux Centrum under läsåret som gått men det är önskvärt bland lärarna att få träffa lärare inom egenregin också. Samtliga utbildningsanordnare, även de inom gymnasial yrkesutbildning har likvärdig bedömning och betygsättning som ett prioriterat mål under 2009 och jobbar aktivt med frågan. Övrigt 9. Komvux Centrums administration ska genom förbättrad kommunikation med de externa utbildningsanordnarna: - hålla sig förtrogen med deras verksamheter - verka för utveckling - skapa tydlighet kring uppdraget för studerande och personal hos utbildningsanordnarna Arbete Komvux Centrum strävan om en god insyn i de externa verksamheterna har gjort att alla medarbetare varit mer involverade i mötet mellan oss och utbildningsanordnarnas 16

17 skolledare, lärare/övrig personal samt studerande. De aktiviteter vi haft under gångna läsåret är: Introduktionsmöte vid varje kursstart En eller två representanter från Komvux Centrum har deltagit vid varje kursstart för att presentera Komvux Centrum och dess roll för de studerande, för att göra oss mer synliga. Vid detta tillfälle har vi även pratat om likabehandling, egenansvar som vuxenstuderande, försäkringar m.m. Temakvällar Vi har skapat temakvällar, dit all personal hos våra utbildningsanordnare är välkomna för att träffas. Det ges information, föreläsningar och/eller diskuteras aktuella ämnen. Skriftliga rutiner Ett rutinhäfte finns numera, utskickat till all personal hos utbildningsanordnarna i syfte att skapa en tydlighet i uppdraget. Möten mellan Komvux Centrum och Lernias kundansvariga och platschef Efter ett påkommet behov av möten har Lernias platschef tagit initiativ till att ha s k rektorsmöten. Komvux Centrums rektor möter personalen och pratar om aktuella frågor, rutiner, styrdokument, administration m.m. Intagningsmöten Möten mellan Komvux Centrums utbildningssekreterare och utbildningsanordnarnas vägledare (eller annan ansvarig för mottagandet av ansökningar) inför varje större intagning. Nätverk för studie- och yrkesvägledare inom Komvux Centrum Ca två ggr per termin träffar Komvux Centrums utbildningssekreterare och rektor utbildningsanordnarnas vägledare för att informera om och diskutera aktuella frågor. Vägledarrollen, utbildningsfrågor och nyheter diskuteras. Frukostmöten Rektor för Komvux Centrum ordnar frukostmöten för utbildningsledarna inom sfi och grundläggande vuxenutbildning fyra gånger per termin. Kursplanegrupper Rektor deltar i mötena kring kursplanearbetet. Fortbildning Komvux Centrum har anordnat fortbildning i bedömning och betygsättning för all betygssättande personal. Det har även ordnats en gemensam fortbildningsdag för personalen inom sfi, som handlade om metodik/pedagogik. Resultat Antal möten mellan Komvux Centrum och externa utbildningsanordnare under läsåret 2008/2009: Rektor: Utvärderare: Utb.sekreterare: - 62 möten ute hos ua, 21 besök av ua på Komvux Centrum, 13 möten kring kursplanearbete, fortbildning samt temakvällar - 66 besök ute hos ua, 6 besök av ua på Komvux Centrum - 27 besök ute hos ua, 26 besök av ua på Komvux Centrum, 45 intagningsmöten Utöver detta har vi ett oräkneligt antal telefonsamtal och mejlkontakter mellan utbildningsanordnare och Komvux Centrum. Även övrig personal (skolsekreterare, upphandlare och samordnande rektor) träffar utbildningsanordnarna i olika forum, men 17

18 här finns det ingen uppgift på antal möten. Vi kan utläsa i flertalet av utbildningsanordnarnas kvalitetsredovisningar att man är mycket nöjd med samarbetet med Komvux Centrum, och att de anser att det utvecklats under året som gått. Citat: Under perioden har vi fått ett aktivt samarbete med Utbildningsförvaltningen, Komvux Centrum... Vi ser Komvux Centrum, alla funktioner, som en nödvändig förutsättning, samarbetspartner och resurs i arbetet med att skapa en verksamhet med hög kvalitet inom dessa områden: - deltagarens utbildning - information och rapportering till upphandlaren som utgångspunkt för uppföljning -... intern utveckling - metodutveckling av verksamheten förd e målgrupper som studerar inom... sfi... Samarbetet med Komvux Centrum har fungerat bättre än någonsin. Alla inom verksamheten uppskattar att det blivit en tätare kontakt... Internationalisering Detta är en fråga som Komvux Centrums medarbetare inte varit så aktiva i. Skolledningen har gjort några studieresor under året, men inte varit delaktiga i EUprojekt e. dy. Däremot görs det en del internationellt arbete och utbyte av erfarenheter bland våra utbildningsanordnare. Vissa är mycket aktiva i frågan, ingår i internationella nätverk och har samarbetspartners i andra länder. Det man kan säga är att kultur- och mångfaldsfrågor lever i allra högst grad i våra utbildningar. Mycket handlar om att integrera och inkludera deltagarna i det svenska samhället och arbetsmarknaden, detta är för många av större vikt än att arbeta utåtriktat mot andra länder. Elevfrånvaro och avhopp SFI: - Avbrottsfrekvensen är ca 27 %, vilket är en ökning med 4-5 procentenheter sedan förra läsåret. Avbrotten beror på olika saker: - sjukdom - överenskommelse med AIC om annan planering (aktiviteter inom stadsdelarna eller annan utbildning) - föräldraledighet - arbete eller praktik Till viss del har vi blivit bättre på att följa upp deltagare som inte gör tillfredsställande framsteg och fler har fått avsluta sin utbildning med intyg av denna anledning. - Antal personer som tagits in till 710 heltidsplatser är 905 1,27 personer per plats GruV: - Avbrottsfrekvensen är ca 16 %, vilket motsvarar ungefär förra årets siffror. Det är fler som avbrutit studierna under hösten än under våren. Många slutar av för oss okänd anledning man uteblir helt enkelt från undervisningen. 18

19 - Vi har ingen närvarostatistik i ELIT, men de utbildningsanordnare som har deltagare med stor frånvaro anger detta som ett skäl till dåliga studieresultat. GyA: (majoriteten av kurserna är inom distansutbildningen) - Avbrottsfrekvensen är ca 28 % och här är siffrorna mycket högre än förra året, mer än en fördubbling. Vi har fler platser inom distansundervisningen under detta år och här ser vi en tendens att många hoppar av utbildningen. Många har ingen studievana och disciplin att jobba på egen hand och saknar i vissa fall alternativ till distansutbildningen. - Ca 23 % av de som blivit antagna till distanskurser påbörjar aldrig sina studier. De finns inte med den ovan nämnda avbrottsfrekvens. GyY: - Avbrottsfrekvensen är ca 7 %, ingen skillnad mot förra läsåret. Livsstil och hälsa Arbetsgivarens inriktning för fortsatt skolutveckling i Malmö stad G MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA MÅL Utifrån de nationella styrdokumenten och lokala målen har Komvux Centrum och resp. utbildningsanordnarna satt upp mål och åtgärder. Har vi lyckats nå våra mål? Hur mäter, eller ser vi detta? Om vi ser till Komvux Centrums del i arbetet är många av våra mål/åtgärder uppfyllda eller på väg att uppfyllas. Detta är redovisat under Arbete och resultat. Tittar man till betygsresultaten kan vi konstatera att det behövs en fortsatt utveckling av åtgärder och verktyg för att fler ska nå godkänt resultat. Vissa orsaker till låg måluppfyllelse ligger utanför skolan och är svåra att förändra, t.ex. att många har stor frånvaro p.g.a. vård av barn eller sjukdom, eller har en mycket kort tidigare skolbakgrund som gör att studierna tar längre tid än vad som anses normalt. Men man måste försöka hitta former för stöd som underlättar för de som inte når godkänt resultat. Om många av våra studerande är flerbarnsföräldrar och har stor frånvaro, så kan t.ex. uppgifter via digitala lärplattformar vara till hjälp för hemmastudier. Individualisering av undervisning är också viktig, och man måste finna arbetssätt som även passar målgruppen som har minst skolvana, så att det inte bara är studier på egen hand med lärarhandledning som gäller. Vi ser ofta tydliga samband mellan studievana/skolbakgrund och studieresultat, men det stämmer inte alltid fullt ut. Vissa anordnare uppvisar fler godkända betyg än vad man kanske kunde förväntat sig för målgruppen, om man gör statistiska jämförelser, men vi ser även det omvända. Antalet avhopp är ganska stort, framför allt inom sfi och GyA. Inom sfi ser vi en ökning under året och de flesta som slutar eller gör studieuppehåll gör det p.g.a. arbete, annan planering inom AIC eller föräldraledighet/sjukdom. Det finns även de som avslutas i samråd med skolan p.g.a. deras personliga mål är uppnådda och utbildningen 19

20 inte tillför mer med de förutsättningar den studerande har vid tillfället. Vissa avhopp är av positiv karaktär som t.ex. arbete, men det finns även avbrott som beror på att man ska byta utbildning/aktivitet, ett byte som inte alltid är önskat av den studerande. Här vet vi att en del kommer tillbaka till sfi-studierna igen efter ett tag, om inte den andra utbildningen/aktiviteten lett till arbete. Vi skulle önska ett tätare samarbete mellan skola och stadsdelens handläggare för den studerandes planering. Inom GyA har avhoppen dubblerats sedan förra läsåret. Som tidigare nämnts är de flesta distansstuderande och här avhoppen är många. Vuxenutbildningsavdelningen avropade gp (motsvarar 62,5 årsplatser eller ca 135 heltidsstuderande) för hösten 2008 och gp (ca 69 åp) för våren 2009 och antalet sökta poäng uppgick till nära gp för våren Trots ett stort överintag, vi tog in gp, kunde inte antalet planerade poäng uppnås. Den främsta anledning är att många studerande hoppar av utbildningen innan avräkningsperioden på tre veckor har gjorts. Komvux Centrum och Hermods hanterar och gör intag på mer än 3 ggr så många poäng än vad som faktureras i slutändan. Lite fler siffror för att visa uppdragets svårighet: Hösten 2008 tog vi in deltagare till 804 kursplatser. Det är sammanlagt 361 olika individer. Av dessa 804 kursplatser fullföljs ca 170 med godkänt betyg. 527 kursplatser avbryts och resterande platser är pågående kurser vid terminens slut. Våren 2009 togs deltagare in till 1693 kursplatser (670 individer). 336 kursdeltagare fullföljde sina kurser, men bara 241 godända betyg sattes platser avbröts i förtid. Våra studerande har nog inte alltid klart för sig vad det innebär med distansundervisning när de söker kurserna. Man kan se skillnad på de studerande; Dels finns det de som vill börja studera omedelbart efter ansökan lämnats in och mitt i terminen finns det inte många alternativ till distansundervisningen inom Komvux Malmös utbud. De väljer distans utan att fundera så mycket över vad studieformen kräver. Dels finns det sökande som tror att det är en enklare studieform än närundervisning, eftersom studierna kan läggas upp efter egna önskemål och man kan studera hemifrån. Denna individuella möjlighet kräver mycket självdisciplin och egen drivkraft, samt en studievana att ta till sig instruktioner skriftligen. Denna målgrupp återfinns oftast i de grupper som inte prioriteras högst till vuxenutbildningen i Malmö. För dessa två nämnda grupper är det viktigt med vägledning inför studierna och att den blir bra och informativ. En utökad information vid ansökningstillfället samt inför kursstart kan kanske göra att fler studerande gör ett annorlunda studieval. Sedan finns målgruppen studerande som inte kan gå i närundervisning p.g.a. arbete eller annan orsak. Här är distansundervisningen det enda alternativet och här måste det finnas stöd för den studerande att klara av studierna. H FRAMÅTSYFTANDE ÅTGÄRDER Hur går vi vidare? Vad sätter vi för mål för kommande läsår? Internt arbete: Personalen inom Komvux Centrum ska fortsätta sitt kvalitetsarbete för läsåret 09/10, med ungefär samma prioriterade mål och åtgärder. Det krävs en längre period och fler uppföljningar för att kunna avgöra om insatserna vi gjort är de rätta och får önskad 20

21 effekt. Alla kursdeltagare ska göra en kursutvärdering vid kursens slut. Åtgärd: - Anpassa UTV5 till vår verksamhet så att den fungerar smidigare. - Komvux Centrum bör erbjuda fler tillfällen för att utbilda lärarna i att använda programmet. I själva utbildningarna vill vi sätta fokus på: God genomströmning, med deltagare som uppnår godkänt resultat i kurserna Åtgärder: - Insatser för ökad närvaro i undervisningen. Titta över stödinsatser öka möjligheten till stöd för de som har stor frånvaro p.g.a. vab. - De individuella samtalen mellan lärare och studerande bör få en ännu bättre struktur och studieresultatet ska följas upp på ett, för den studerande, tydligt sätt. - Fortsätta skapandet av gemensamma bedömningsmatriser inom sfi och GruV som kan användas för uppföljning av studerandes resultat vid samtalen. - Utbildningsanordnarna måste definiera tydligare måltal för studerandes studieresultat i relation till erbjuden utbildningstid. Det ska vara tydligt för såväl den studerande som samverkande parter inom Malmö stad. Det bör finnas bättre rutiner att avsluta utbildningen för studerande som inte gör tillfredsställande framsteg. Minska antalet avhopp från utbildningarna framförallt inom distansutbildningen Åtgärd: - Titta över studieplaneringen inför studier vid nya Vägledningscentrum. Se till att den sökande får tillräcklig information att bygga sitt val på. Studieplaneringen bör vara ett levande dokument som följer den studerade under sin utbildning och följs upp och revideras efterhand av lärare och studievägledare. - Ett tätare samarbete med stadens handläggare för sfi-studerandes handlingsplaner. - Extra stöd i fysisk studieverkstad för distansstuderande kommer att erbjudas. - Ev. krävs det fler alternativ till studieformen distansutbildning för att tillmötesgå malmöbornas behov av flexibel/individualiserad utbildning, med start vid fler tillfällen än januari och augusti. Likvärdig bedömning och betygsättning. Åtgärd: - Fortsatt kursplanearbete inom vårt rektorsområde inom sfi/gruv. - Gemensamma kursplanemöten med övriga Komvux Malmö. I ANSVARIG FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN Janet Nordqvist, rektor Komvux Centrum 21