Skogsbruket Deklarationsråd Båtbyggare

Transkript

1 Skogsbruket Deklarationsråd Båtbyggare

2 Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr År g å n g Kan blädningsbruk vara ett alternativ i de finska skogarna? Sko g s ä g a r k å r e n o c h d e n a l l m ä n na o p i n i o n e n f ö r ä n d r a s o c h m e d nya tider kommer nya tankar. Deklarationsråd för 2009 Minskad fanerproduktion men björkstock behövs Fanerfabriker stängs. Ingen produktion betyder inget behov av råvaror, som i det här fallet är björkstock. Hurdan är situationen? 12 Massaveden finns nu på köparnas önskelista Virkesköparna har en längre tid varit mycket ointresserade av mas - saved, m e n n u v e r k a r d e t s o m o m t r e n d e n håller på at t v ä n da. Virke transporteras på Östersjön 14 Ma n h a r l ä n g e p r atat o m at t Östersjöområdet u t g ö r ett m e r eller m i n d r e e n h e t l i g t v i r k e s m a r k na d s o m r å d e. Nä r p r i s e r na stiger i ett av östersjöländerna stiger priserna också i de andra länderna Flis skapar sysselsättning Skogsvårdsskolan, d e l 1: Sl u tav v e r k n i n g o c h förnyelse d i n s k o g v ä x e r i n t e f ö r e v i g t Från s t o c k till b å t Båtbyggaren Jouni Jylhä reparerar gamla och bygger helt nya träb å ta r. Malax h ö r till d e o m r å d e n s o m h a r g j o r t en medveten s at s n i n g på fliseldning. Satsningen skapar sysselsättning för entreprenörer På omslaget: Oliver ute och skidar. Foto : Margita Törnroth 2 Skogsbruket 1/2010

3 Skogsbruket Ledaren Utgivare Redaktion Chefredaktör Redaktionschef Redaktionssekreterare Redaktör Medarbetare Skogsbruket 1/2010 Föreningen för Skogskultur rf orrspelsgränden HELSINGFORS tfn fax fornamn.efternamn@tapio.fi Johnny Sved tfn Gerd Mattsson-Turku tfn Margita Törnroth tfn Maria Lindén tfn Bjarne Andersson tfn bjarne@bjarneandersson.com Helena Forsgård tfn helena@vikhan.aland.fi Marianne Palmgren marianne.palmgren@pp.inet.fi Christoffer Thomasfolk tfn Bertel Widjeskog tfn bergine@multi.fi Annonsförsäljning oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn fax ingmar.qvist@elisanet.fi Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn skogsbruket@tapio.fi Prenumerationspriser Helårsprenumeration (11 nr) 38 euro i Finland 370 SEK i Sverige 45 euro i övriga länder Halvårsprenumeration (6 nr) 23 euro i Finland 230 SEK i Sverige 27 euro i övriga länder ISSN Ombrytning Margita Lindgren, ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper. Ett nytt årtionde och nya möjlig heter! Fö r s k o g s i n d u s t r i n i Fi n l a n d avslutades 00-talet i molltoner. Nyheterna om tillfälligt minskad produktion i fabrikerna övergick i nyheter om nedläggning av pappersfabriker, cellulosafabriker, sågverk och fanerfabriker. Den industri som vi så länge varit stolta över verkar inte längre vara konkurrenskraftig. I allt elände är det lätt att glömma bort att det också gjorts stora investeringar i de fabriker som blivit kvar i drift och som man valt att satsa på. Det är inte slut med skogsindustrin för att de minst lönsamma fabrikerna läggs ner. Den globala ekonomin börjar långsamt återhämta sig och efter det stålbad som vi nu gått igenom kommer lönsamheten att öka igen. De finländska enheterna är trimmade och har alla möjligheter att ligga i topp i bolagens räkenskaper när konjunkturen svänger. Med bättre lönsamhet följer större efterfrågan på virke och högre virkespriser. Vad som kommer att hända inom energisektorn och energipolitiken under 10-talet är en intressant fråga. Trä är ett förnybart, koldioxidneutralt bränsle som är inhemskt. Hur mycket trä som kommer att användas i energiproduktionen beror mycket på vilken politik som bedrivs. Vårt mål är att tredubbla användningen av skogsflis i energiproduktionen mellan 2005 och 2015 och vi är på god väg mot målet. Vi har vant oss vid att hyggena städas på både ris och stubbar och att energived tas tillvara också vid gallringarna. Skogsindustrin ser snett på att en del massaved eldas upp i värmeverken, men de har också sett nya möjligheter inom energisektorn. Det är inte bara direkt energiproduktion som är intressant. Bioraffinaderier kan bli nästa stora succé för den kemiska skogsindustrin. Processerna är långt utvecklade och pilotanläggningar byggs och testkörs som bäst. Det som nu görs av olja kan lika gärna göras av skogsflis. Skogsbolagen har redan en fungerande virkesanskaffning och kan styra virket till direkt energiproduktion, bioraffinaderier eller traditionell skogsindustri allt beroende på kvalitetskrav och var man för tillfället får den största förädlingsvinsten. Kanske PEFC-certifierad biodiesel blir nästa produkt som lyfter vår industri. Turism och ekosystemtjänster kan kännas som ren teori och långt från verkligheten inom skogsbranschen. Faktum är ändå att skogsägarna redan nu kan sälja naturvärden till staten och om vi får till stånd ett klimatavtal kan kolsänkor bli en ny produkt för skogsbruket. I takt med att vi urbaniseras köper folk allt mer tjänster och upplevelser. Visst skall det gå att sälja safariresor till den finska skogen också, bara servicen är tillräckligt bra. Den konservativa, mossiga skogsbranschen är ju ändå full av möjligheter! m Johnny Sved johnny.sved@tapio.fi 3

4 Sk o g s v å r d Kan blädningsbruk vara ett alternativ i de finska skogarna? Skogsägarkåren och den allmänna opinionen förändras och med nya tider kommer nya tankar. En av trenderna är att kalhyggen upplevs som fula och onaturliga och en växande andel av skogsägarna skulle helst låta bli att kalhugga. Intresset för alternativa skogsskötselmetoder har ökat de senaste åren och nya termer som kontinuitetsskogsbruk, hyggesfritt skogsbruk och naturkultur har lanserats. Gemensamt för dem är att man försöker beskriva ett skogsbruk där skogen alltid är fullskiktad. Med andra ord skall det alltid finnas träd av alla storlekar i skogen. Med jämna mellanrum går man in i skogen och gallrar ut avverkningsmogna och skadade träd. I de luckor som uppstår gror nya träd och de bästa av dem kommer att överleva och med tiden växa till grova och värdefulla timmerstammar som i sin tur kan avverkas. Marken är alltid täckt av skog och avverkningarna förändrar inte landskapsbilden. Vid avverkningarna får skogsägaren inkomster från virkesförsäljningen och han behöver aldrig investera i skogsvård. Från gammalt har det här sättet att bruka skog redan ett namn, blädning. De nya termerna har kommit till för att man upplever att blädningen har ett oförtjänt dåligt rykte och väcker felaktiga reaktioner. En nygammal tanke Tanken är inte helt ny. Redan i det medeltida Frankrike förekom på 1200-talet en form av reglerad plockhuggning. Reglerna var mycket liberala och skogarna blev snabbt trashuggna. I början av 1300-talet övergick man till kalhyggesbruk. Plockhuggningen levde ändå kvar framförallt i bergsområdena och på 1700-talet gjordes nya försök att reglera plockhuggningen. En avsaknad av långsiktighet ledde ändå till att många skogar avverkades för kraftigt och blev skövlade. På 1840-talet hade plockhuggning förbjudits i hela Europa i stats- och bolagsägd skog och kalhyggesbruket hade på nytt slagit igenom. Mot slutet av 1800-talet kom en motreaktion mot monokulturer och likåldriga skogar och plockhuggningen lyftes på nytt fram som ett föredöme. I bondeskogarna i alperna hade man hela tiden fortsatt med en långsiktig plockhuggning. Skogsfastigheterna var små, i Schweiz var medelfastigheten mindre än tre hektar, och genom att hålla skogarna fullskiktade kunde gårdens behov av virke till brännved, byggnader, stängsel och redskap med mera tillfredsställas. I alperna hade plockhuggningen fungerat. De viktigaste förutsättningarna var att de viktigaste trädslagen i området gran, silvergran och bok alla föredrar skugga, att verksamheten var långsiktig och att marken var föryngringsvillig. Böndernas skogar fick stå som modell när blädningsbruket utvecklades i slutet av 1800-talet. Blädning och dimensionshuggning är inte samma sak Också i Finland har vi länge gjort avverkningar som fått gå under namnet blädning. I de allra flesta fall har det ändå handlat om avverkningar där man avverkat rätt hårt med tanke på att skogen skall föryngras. Rättesnöret var att alla träd som fyllde en viss dimension avverkades. Resultatet var ofta förödande. Skogen repade sig långsamt efter de hårda avverkningarna och tillgången på virke började äventyras. De kvarlämnade träden visade ingen eller dålig gallringsreaktion och marken täcktes inte av Virkesvolymen i de finländska skogarna har ökat med nästan 50 procent sedan omställningen från blädning och dimensionshuggning till beståndsskogsbruk. Källa: Skogsstatistisk årsbok (Den dubbla stapeln visar volymen före och efter landförlusterna till Sovjetunionen). 4 Skogsbruket 1/2010

5 nya plantor. Det verkade som om skogarna i vårt nordliga klimat inte var lämpade för blädningsbruk utan att ett system med likåldriga skogar var att föredra. Blädningsappellen från 1948 och Erkki K. Kalelas bok Naturenlig skogsvård från 1949 ledde till att vi i Finland helt frångick all form av plockhuggning och blädning till förmån för beståndsavverkningar och likåldriga bestånd. Den naturliga dynamiken för våra skogar ansågs vara att förödande skogsbränder skapade förutsättningar för en god plantsättning och likåldriga skogar. Om vi ser till hur virkesförrådet och skogarnas tillväxt utvecklats sedan 1950-talet har omställningen gett oss stora mängder virke och skogar med verklig växtkraft. Dimensionshuggningen ledde ofta till för hårda avverkningar och dålig kvalitet på skogarna. Tillväxten sjönk och kvaliteten på virket blev sämre och sämre. Fotot är taget 1938 i ett stockblädat bestånd i Snappertuna skärgård. Foto: Föreningen för Skogskulturs arkiv. Varför misslyckades blädningen? Det finns flera orsaker till att blädningen misslyckades i Finland. Av våra trädslag är det enbart gran och lind som trivs i skugga eller halvskugga under andra träd. Våra andra trädslag är pionjärträd som behöver mycket ljus för att trivas och växa. Blädningen utsträcktes till talldominerade skogar och den kvarstående skogen utvecklades inte efter avverkningen. I vårt kalla klimat sker nedbrytningen av nedfallna barr och kvistar långsamt och i ogynnsamma fall bildas tjocka lager av mår och humus som gör det mycket svårt för plantor att rota sig. Ett annat problem var att avverkningarna ofta var för kraftiga. Virkesförrådet blev så lågt i skogen att skogsmarkens potential inte kunde utnyttjas och tillväxten sjönk kraftigt, det fanns helt enkelt för få träd kvar efter avverkningen. Det är många avverkningar som kallats blädning som i praktiken var ren rovdrift. Det finns ändå exempel på mindre skogsarealer som blädats framgångsrikt i många årtionden. Man har tagit ut det virke man behövt för husbehov och de träd som blivit kvar har fyllt utrymmet och vuxit till sig. Det rör sig då om grandominerade skogar med ett tunt humusskikt eller lätt försumpning och uttagen har varit i balans med tillväxten. Vi har lite kunskap om olikåldriga skogar Tyvärr har vi lite forskning om hur olikåldriga skogar fungerar. Eftersom vi helt övergav tanken på att fortsätta med blädning flyttades forskningsinsatserna över till beståndsskogsbruk. Det är synd för nu väcks frågor som vi inte har goda svar på. I Sverige och i Norge finns ett fåtal långtidsförsök som man hållit igång i mellan 30 och 70 år. Man lyckades upprätthålla full skiktningen i hälften av skogarna och i den andra hälften misslyckades man. I Finland startades en försöksserie med totalt 26 försöksytor. Till försöket valdes enbart sådana skogar som man bedömde hade goda förutsättningar för bläd- ning. Skogsforskningsinstitutet gör nu en utvärdering av hur skogarna utvecklats efter blädningen. Man får hoppas att försöken fortsätts och kompletteras av forskning i våra grannländer. Att förlita sig på att våra skogar fungerar på samma sätt som skogarna i alperna är att våga för mycket! Risker Blädning är förknippat med risker. Den största biologiska risken med blädningsbruk är rotröta. Om skogen blir infekterad har rotrötan goda möjligheter att sprida sig i beståndet och för att bli kvitt problemet är man tvungen att kalavverka och byta trädslag. En ekonomisk risk är att skogarna överavverkas. Tillfälliga behov av pengar kan ge upphov till nödavverkningar som ödelägger strukturen i skogen och radikalt sänker tillväxten. Lycksökare som kommer in och gör snabba klipp genom att plocka ut allt av värde och övertygande berättar att allt är i sin ordning är en annan risk. Även om det kan verka osannolikt i dagens Finland har vi historiska erfarenheter av båda fallen och det är lätt att försöka ta ut det där lilla extra när man ändå är i farten. Kan blädning utföras på ett hållbart sätt? I nästa nummer av Skogsbruket gör vi en fortsättning till den här artikeln och tittar närmare på vad som krävs för att blädning skall vara hållbart. Om du vill läsa mer om blädningsbruk rekommenderar vi boken Blädningsbruk som finns publicerad på templates/snormalpage. aspx?id= m Text: Johnny Sved Skogsbruket 1/2010 5

6 2009 Deklarationsråd I å r k a n s ko g s b r u k e t s skattedeklaration s k ö ta s m e d fjolårets rutin. Det finns få nyheter. Skattelättnadern a på virkesförsäljningsinkomster h a n t e r a s på s a m m a s ä t t s o m i f j o l. Sk o g s av d r ag e t g e r n u m i n d r e h u v u d b r y är tidigare. Ett nytt rutfält har kommit in på deklarationsblanketten. Det gäller s.k. de minimis-stöd. Deklarationsråd ges här med hjälp av ett deklarationsexempel. En ifylld skogsbrukets deklarationsblankett 2C för en traditionell gård med jord- och skogsbruk presenteras. Då blanketten gås igenom behandlas olika aktuella frågor, även sådana som är viktiga för dem som enbart har skogsbruk. En del frågor som är oförändrade behandlas kort och med en hänvisning till beskattningssidorna på webbsajten > Skogsägare > Skogsbeskattning (Skogsreflexen). Mervärdesskatteredovisningen behandlas inte här. Skogsblanketten 2C har förändrats endast på två punkter. I och med att uppföljningen av skogsavdraget ändrades i fjol har man kunnat förenkla punkterna där skogsavdraget redovisas. Den andra förändringen är att det finns ett nytt rutfält för redovisning av s.k. de minimis-stöd. För att fylla i de fälten, vilket skattemyndigheterna givetvis hoppas att man gör, måste man gå tillbaka i tiden ända till I övrigt är blanketten lika som i fjol. Det gäller även tabellfälten där delvis skattefria virkesförsäljningsinkomster och motsvarande utgifter samt inkomster och utgifter för skattefria förstagallringar ska redogöras. I år ska blanketterna 2 och 2C lämnas in senast månda- gen den 1 mars. Den förhandsifyllda blanketten omfattande även skogsbrukets resultat ska sedan vid behov korrigeras och lämnas in den 11 alternativt 18 maj tillsammans med övriga bilageblanketter (t.ex. blankett 7, 9 och 14). För att deklarationsarbetet ska gå smidigt krävs att bokföringen av de löpande transaktionerna är genomtänkt och korrekt gjord. Den frågan behandlas inte i den här artikeln men finns detaljerat beskrivet i Skogsreflexen. Virkesinkomster Virkesförsäljningsinkomsterna deklareras i punkt 1 alternativt 2. I huvudsak är det inkomster från stock och massaved. När inkomsten antecknas ska man komma ihåg att det är den momsfria ersättningen för virket som beaktas. Den av uppköparen gjorda skatteinnehållningen ska alltså inte dras av. Försäljning av vedklabbar liksom även inkomster från grot, energived, barrträdkvistar till dekorationer, vägkäppar, julgranar o.dyl. räknas som skogens kapitalinkomst. Rotförsäljningar är sådana där skogsbolaget skött avverkningen i egen regi. De deklareras i punkt 1.1 eller 2.1 lika som också oftast försäljning av grot, energived, julgranar etc. när uppköparen sköter uppsamlingen. I deklarationsexemplet har grot från en tidigare avverkning sålts åt en energientreprenör som själv skött om uppsamlingen. Försäljningar som sker via och sköts av skogsvårdsföreningarna och reviret räknas som leveransförsäljningar. Inkomsten från dem antecknas i punkt 1.2 eller 2.2 och avverkningsutgifterna i punkt 7.3 (övriga årsutgifter). Texten i deklarationsanvisningarna beskriver det här nu också relativt entydigt. Ifall man, som i deklarationsexemplet, har haft leveransförsäljningsinkomster och gjort berednings- och transportarbetet själv ska leveransarbetets värde dras av från virkesförsäljningsinkomsten. Skillnaden antecknas i huvudkolumnen. Värdet på leveransarbetet är ersättning för arbete och ses ur beskattningssynvinkel som en lön. Man är tvungen att själv räkna ut leveransarbetets värde med en hjälpberäkning och skriva in resultatet på blankett 2C. Delvis skattefria inkomster Virkesförsäljningsinkomst är skattepliktig inkomst för fysiska personer, dödsbon, beskattningssammanslutningar och samfällda skogar enligt följande: för virkesaffärer gjorda är 50 % skattepliktig inkomst om virkeslikviden kommer på kontot och 75 % om virkeslikviden kommer först för virkesaffärer gjorda är 75 % skattepliktig inkomst om likviden kommer på konto senast De flesta virkesförsäljningsinkomster år 2009 kommer uppenbarligen att höra till kategorin att endast 50 % är skattepliktig inkomst. Notera dock också ändringen av skattefriheten i virkesaffärer som görs upp år Det att man valt att binda den här skattelättnaden vid den tidpunkt när virkesaffärerna sker och inte t.ex. vid den tidpunkt när virkeslikviden kommer in på bankkontot har gjort systemet onödigt komplicerat. Vid rotaffärer är det köpeavtalets underteckningstidpunkt som är avgörande. I kontantaffärer är det fråga om den tidpunkt när virket överlåts till köparen och överlåtelsehandlingarna tecknas under. Också för leveransaffärer anses undertecknandet av köpeavtalet som den avgörande tidpunkten. Virkesförsäljningar via skogsvårdsföreningen/ reviret är leveransaffärer. Svårigheten med dem är att inget entydigt köpeavtal görs upp, speciellt om skogsägaren själv sköter avverkningen. Skogsvårdsföreningarna har dock tagit som kutym att skriva ut intyg över när virkesaffärerna är uppgjorda. Vid brist på hållbara utredningar kan som tidigaste tidpunkt för virkesaffären anses då när avverkningen påbörjades. Som en följd av skattelättnaden är inte heller utgifterna som hänför sig till virkesaffären avdragbara till fullo. Endast 50 % resp. 75 % får dras av. Begränsningen berör enbart utgifter för avverkning och transport av det aktuella virket samt kostnader för resor mellan bostaden och avverkningsområdet. Alla andra utgifter, som delvis nog kan förknippas med det avverkade området, är avdragbara som tidigare. Det gäller t.ex. utgifter för bottenröjning, skogsförny- 6 Skogsbruket 1/2010

7 else, skogsvårdavgift och avskrivningar. I mervärdesskatteredovisningen ska mervärdesskatten på virkesförsäljningsinkomsterna uppges i sin helhet. Samma sak gäller inköpsavdragen för utgifterna som endast delvis får dras av i inkomstbeskattningen. I deklarationsexemplet har man haft leveransförsäljningsinkomster från en regelrätt leveransvirkesaffär gjord år Virkesersättningen (7 222,04 euro) är i sin helhet antecknad i punkt 2.2. Eftersom man själv ha utfört berednings- och transportarbetet ska leveransarbetets värde dras av från virkesförsäljningsinkomsten. Skillnaden (5 698,36 euro) som ytterligare halveras antecknas i fält 667 och transporteras därifrån till huvudkolumnen. Leveransarbetets värde Värdet på leveransarbetet är ersättning för arbete och ses ur beskattningssynvinkel som en lön. Man är tvungen att själv räkna ut leveransarbetets värde på blankett 2C. Det kan göras på olika sätt, vanligtvis utgår man ifrån den avverkade och transporterade virkesmängden. Hur man har kommit till siffrorna beträffande leveransarbetet framgår av tabell 1. Enhetspriserna fås från deklarationsanvisningarna. Maskinkostnaderna finns inte i anvisningarna, däremot nog i skattestyrelsen publikation för harmonisering av beskattningen ( Man kan också räkna ut dem eftersom de är 1,5 x transportarbetets normvärde. Leveransarbetets totala värde fås genom att addera ihop arbetets värde för beredning och transport (1 222, ,66 = 1 523,68). Totalsummorna och namnet på den som har utfört leveransarbetet skrivs in i deklarationsblanketten högst uppe på sid. 2. Därefter dras värdet av från försäljningsinkomsten i p. 2.2 fält 665. Maskinkostnaderna (452,49 Skogsbruket 1/2010 euro) används när man på en gård har använt jordbrukstraktorn vid leveransarbetet. Till den del överförs utgifterna för jordbrukstraktorn, vilka är bokförda i jordbrukets bokföring, från jordbruket till skogsbruket. Den summan ingår i beloppet i punkt 10 på bl. 2C. Enligt gällande regler är leveransarbete skattefritt upp till 125 m 3. I exemplet är den avverkade och transporterade mängden (161 m 3 ) över den gränsen. Det innebär att den del av leveransarbetet som överskrider 125 m 3 är skattepliktig inkomst och den bör räknas ut. Leveransarbetets skattepliktiga värde räknas så att man först räknar ut en koefficient enligt en formel som finns i deklarationsanvisningarna och den multipliceras med arbetets totala värde. I exemplet blir koefficienten ( )/161 = 36/161 = 0,22. När man tar 0,22 x 1 523,68 euro kommer man till det skattepliktiga värdet 335,21 euro som skrivs in i tabell II i fält 15 på blankett 2C. Den summan kommer sedan att räknas som företagarens personliga inkomst och har ungefär samma skatteeffekt som t.ex. en löneinkomst. Leveransarbetet uppges för det år arbetet i verkligheten görs. Ett avverkningsavtal på t.ex. 150 m 3 vintern 2009/2010 kan därför spjälkas upp på två deklarationsår ifall en del av arbetet utförs på hösten och en del på våren. Detta oberoende av när virkeslikviden erhålls. Förstagallring Vissa virkesförsäljningsinkomster från förstagallringar kan vara skattefria för fysiska personer, dödsbon, beskattningssammanslutningar och samfällda skogar. Det är fråga om inkomster som år 2009 har kommit in på bankkonto från förstagallringar som gjorts (affären uppgjord) under tiden Skattefriheten gäller inte mera om inkomsterna kommer först 2010 eller senare. Reglerna för de skattefria förstagallringarna har inte ändrat sedan i fjol och redovisas sålunda inte här (se Skogsbruket 1/2009, www. skogsbruket.fi > Arkiv). Skogsbrukets understöd Skogsbrukets understöd (punkt 3.3) är speciella såtillvida att de vanligaste, stöd på basis av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk, är skattefria. Det som gör det krångligt är att då är inte heller de motsvarande utgifterna, alltså t.ex. utgifterna för en förnyelse som fått stöd, avdragbara. Det kan vålla problem i bokföringen, inte minst när utgifterna och stödet kommer olika kalenderår. Ett sätt att tackla frågan är att helt enkelt uppge stödet i deklarationsblanketten fast det sägs vara skattefritt. I så fall säger deklarationsanvisningarna att beloppet ska skrivas in i punkt 6.2. Som en följd av det har man fria händer att dra av alla utgifter utan att behöva tänka på om de hör ihop med ett understött projekt eller inte. Uttag av eget virke Virke som tagits från egen skog och används i en annan inkomstkälla (jordbruk, näringsverksamhet eller privat) är skattepliktig inkomst i skogen. I vissa fall (t.ex. i jordbruket) berättigar det å andra sidan till avdrag i den mottagande Beredning Transport Virkesslag Mängd Arbete Arbete Maskinkostnad Pris Värde Pris Värde Pris Värde /m 3 /m 3 /m 3 Tallstock 55 4,78 262,90 1,82 100,10 2,73 150,15 Tallmassa 23 11,10 255,30 1,88 43,24 2,82 64,86 Granstock 48 6,19 297,12 1,84 88,32 2,76 132,48 Granmassa 35 11,62 406,70 2,00 70,00 3,00 105,00 Sammanlagt ,02 301,66 452,49 Tabell 1: Leveransarbetets värde i deklarationsexemplet inkomstkällan. Reglerna för virkesavdraget finns i deklarationsanvisningarna (sid. 5). Det är ändå värt att notera att värdet på byggnadsvirke för renovering och byggande av jordbrukets byggnader inte beaktas (det får inte heller tas upp som avdrag i jordbruket, tyst kvittning). Brännved och flis som används i privathushållet är i sin tur skattefritt. Däremot ska t.ex. byggnadsvirke till privathushållet och brännved/flis till jordbruket beaktas. Virkesmängderna och värdet måste uppskattas. Normer för enhetspriserna finns inte i anvisningarna. De publiceras i skattestyrelsens anvisningar för harmonisering av beskattningen ( På Kustens skogscentrals område och Åland är värdet på brännved 8,83 euro/ m 3, på gagnvirke 9,72 euro/m 3 och på byggnadsvirke 38,05 euro/m 3. När flis används till uppvärmning av ekonomibyggnader är värdet på basvirket (slanor) 1,68 euro/m 3 (0,67 euro/lös-m 3 ). Det finns inte utrymme att beräkna värdet på virket i blanketten. För det måste man ha separata anteckningar. I exemplet är värdet på eget virke som använts i jordbruket 162,24 euro (bl. 2C p. 4). Det är 85 m 3 slanor till flis och 2 m 3 gagnvirke. För privatbruk har man i exemplet inte använt annat virke än flis för uppvärmning (skattefritt). Det sammanlagda värdet av eget virke som använts i annan verksamhet utgör alltså skattepliktig inkomst i skogsbruket. I klar text betyder det att man får betala 28 % skatt på summan. Skogsavdrag Grunden för skogsavdraget höjdes förra året till 60 % av köpeskillingen (inkl. övriga kostnader för anskaffningen) för skogsmark. Under förutsättning att den förhöjningen noterades rätt i deklarationen för år 2008 är det nu ganska enkelt att hantera skogsavdra- 7

8 2C Skattebyråns namn och adress Den skattskyldiges namn och adress 1. Inkomster av virkesförsäljning (affären ingåtts före ) get. Till det bidrar dessutom det att skogsavdraget inte längre uppföljs lägenhetsvis utan som en klumpsumma för samtliga fastigheter som berättigar till skogsavdrag. I exemplet har man gjort ett skogsavdrag. Tilläggsuppgifter om det anges i tabell III på blankettens baksida. Grunden för skogsavdrag uppstår/har uppstått som en följd av köp av skogsmark efter den Ett årligt skogsavdrag får göras det år man säljer virke från sådana skiften. Även de som har köpt skog efter och haft arealbeskattningen kan göra årligt skogsavdrag när de säljer virke från den inköpta skogen. Det årliga skogsavdraget är högst 60 % av virkesintäkten från de aktuella fastigheterna och bör vara minst euro. Det förutsätter en euros inkomst från ifrågavarande skogslägenheter. I exemplet har man köpt en skogsfastighet år Köpeskillingen för skogen var då ,59 euro. Utgående från det fås grunden för skogsavdraget som är 60 % av köpeskil- Sista inlämningsdag SKATTEDEKLARATION FÖR SKOGSBRUK Samtliga gårdsbruksenheter Hemkommun Personbeteckning eller FO-nummer Makarnas andelar av skogsegendomen % 600 Egen separat 601 Den skattskyldige 602 Maken deklaration I Uträkning över skogsbrukets kapitalinkomst euro cent Rotförsäljningar Avdras värdet av leveransarbete 1.2. Leverans- och kontanta försäljningar, försäljningsinkomst sammanlagt Delvis skattefria inkomster av virkesförsäljning (affären ingåtts eller senare), se ifyllningsråd 2.2. Leverans- och kontanta 2.1. Rotförsäljningar försäljningar Avdras värdet av leveransarbete Försäljningsinkomst sammanlagt Skattepliktigt belopp (50%) 3. Försäkrings- och älgskadeersättningar, skogsbrukets understöd 3.2. Ersättningar för älgskador 3.1. Försäkringsersättningar För jordbruk som tagits från egen näringsverksamhet 4.3. För privatbruk 5. Skogsavdrag och reserveringar Skogsavdrag 5.2. Utgiftsreservering Skadereservering 6. Andra poster som betraktas som kapitalinkomst 6.2. Inkomstförda 6.1. Inkomstförda reserveringar 621 understöd 6.3. Övriga Årsutgifter 7.2. Resekostnader 7.3. Övriga årsutgifter 7.1. Avlöningsutgifter Utredning om utgifter som skall dras av såsom avskrivningar Byggnader Diken och vägar Maskiner och redskap Avskrivningar Utgiftsrest Utgifter som överförs från en annan inkomstkälla 11. Utgifter för annan verksamhet som ingått i skogsbrukets anteckningar Jordbrukets utgifter Näringsverksamhetens utgifter Privata utgifter 12. Skogsbrukets nettokapitalinkomst eller 13. Skogsbrukets förlustbringande kapitalinkomst VEROH 3043r Sibbo H = 636 = lingen, alltså ,55 euro (punkt 15). Tidigare har man redan utnyttjat en del av den totala summan, dvs. sålt virke från den aktuella fastigheten, så att i början av år 2009 har man utnyttjat ,62 euro (punkt 16). Efter det räknar man i punkt 18 ut hur mycket av grunden för skogsavdraget som fortfarande är oanvänt före man beräknar det aktuella årets skogsavdrag. I exemplet är allt det virke för vilket de skattepliktiga inkomsterna har antecknats i punkterna 2-4 i deklarationsexemplet (totalt 3 374,51 euro) avverkat på fastigheten som berättigar till skogsavdrag. Skatteåret 2009 görs ett årligt avdrag som är 60 % på virkesinkomsten, dvs ,70 euro (punkt 20). Den summan antecknas också på blankettens första sida i punkt 5.1. Vid årets utgång har man således utnyttjat ,32 euro av den totala skogsavdragsgrunden. Av totala skogsavdraget återstår alltså 7 928,23 euro som helt eller delvis kan användas följande gång man avverkar på skogsavdragsberättigade skogsskiften. Den sistnämnda siffran, som egentligen har ett större informationsvärde för skogsägaren, skrivs alltså inte ut i blanketten. Reserveringar I skogsbruket får man göra en utgiftsreservering som är högst 15 % av skogsinkomsten efter skogsavdrag. En utgiftsreservering ska användas senast det fjärde året efter skatteårets utgång. En reservering som görs 2009 bör alltså avvecklas senast år I skogsbruket avvecklas reserveringar alltid så att de inkomstförs (p. 6.1). Här är det alltså fråga om att skjuta framåt en del av skogsinkomsten och därmed också skatten. Det kan vara lämpligt t.ex. om man inte säljer virke alla år. Det år när man säljer kan man då reservera en del av inkomsten för att sedan inkomstföra den senare, t.ex. det år när man har förnyelsekostnader för den avverkade ytan. Som en följd av skattelättnaderna och skogsavdraget kommer skogsbrukets resultat i exemplet att bli negativt och därför görs ingen utgiftsreservering. Däremot har man passat på att använda en gammal reservering från år 2007 (p. 6.1). Därmed finns inte oanvända reserveringar kvar för tillfället (se punkt IV Reserveringar som inte inkomstförts på sidan 2 i blankett 2C). Avlöningsutgifter Löner och de därtill relaterade sociala kostnaderna som betalats för skogsarbete dras av i p När skogsägaren betalar lön fungerar han/hon som arbetsgivare och då måste man komma ihåg att sköta de skyldigheter som hör till en arbetsgivare. Innehållningar ska göras, pensionsförsäkring skötas, olycksfallsförsäkring tecknas o.s.v. Lämpligare kommer man undan om man kan anlita en yrkesutövare/entreprenör som skriver ut (har rätt att skriva ut) en räkning för det utförda arbetet och själv sköter de administrativa åliggandena. När man betalar en sådan räkning för t.ex. gallringsarbete är det inte lön utan en övrig årsutgift som deklareras i p Lön får inte betalas åt make men däremot nog åt eget barn som före skatteårets ingång har fyllt fjorton år (för lön 2010: född 1995 eller tidigare). För år 2009 är det redan för sent att betala ut lön men tänk på saken och verkställ lönebetalningen i god tid för Om t.ex. ett eget barn i lämplig ålder (< 18 år) är i skogen och gallrar på sommarlovet är det ingenting som hindrar att man betalar en skälig lön som sedan är avdragbar. Om lönen är högst drygt euro behöver skoleleven inte betala skatt under förutsättning att han/ hon inte har andra inkomster. Endast dagpenningpremie påförs (2010: 0,93 %). Förskottsskatteinnehållning bör göras enligt anvisningarna i skolelevens skattekort. Den enda direkta omkostnaden som behöver betalas på en sådan lön är socialskyddsavgiften. Den är 2,23 % år Dessutom är det förstås skäl att se till att barnet är försäkrat i fall olyckan skulle vara framme. Resor Kostnader för resor i anknytning till skogbruket är avdragbara. Det kan t.ex. vara resor mellan bostaden och skogsparcellen för att avverka, gallra, plantera, granska älgskador och vindfällor etc. Det kan också vara resor för mässor och kurser eller resor för att sköta andra skogsärenden. Beträffande avdrag för privatbilens användning känner man inte i skogsbeskattningen till begreppet tilläggsavdrag på samma sätt som i jordbruket. Här är enda möjligheten att dra av de verkliga kilometerkostnaderna (förutsätter bokföring) eller att använda normen som gäller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (0,24 euro/km). Det totala beloppet skrivs i så fall in under punkt 8 Skogsbruket 1/2010

9 II Utredning om leveransarbete under år En redogörelse över körslorna (kördagbok) bör finnas i anslutning till bokföringsanteckningarna. Resor som hänför sig till skogsbruket har i exemplet utförts med lantbruksbilen. De kostnaderna (383,82 euro) ingår i summan i punkt 10 på blankett 2C. Även avdrag för dagtraktamenten för tillfälliga arbetsresor får göras. Här godkänns dock inte resor till den egna skogsparcellen däremot nog t.ex. resor till mässor och kurser samt studieresor. Avdraget för dagtraktamente är 23 euro/ dag ifall arbetsresan varat över 10 timmar och 12 euro om resan varit över 6 timmar. På den här punkten känner man alltså inte heller till de s.k. tilläggsavdragen som finns i jordbruksbeskattningen. Övriga utgifter I punkt 7.3 antecknas alla egentliga skogsutgifter. I stort sett alla utgifter som är nödvändiga för skogsinkomstens förvärvande är avdragbara. Det är allt från förnyelse- och skogsskötselutgifter till försäkringar, utbildning och administrativa utgifter med anknytning till skogen. Det är alltså en brokig samling utgifter och summan kan bli betydande. Utgifterna finns mera i detaljerat beskrivet i Skogsreflexen. Utgifter som direkt hänför sig till avverkningen som berättigar till skattelättnad på 50 % får endast dras av till hälften. I exemplet är det endast en mindre summa för bränsle, olja och reservdelar till motorsågen (195,54 euro) som har halverats innan samtliga utgifter har antecknats i punkt 7.3. Den summa som hänför sig till den skattelättnadsberättigade avverkningen ska även skrivas in vid punkt 25. Avskrivningar Förfarandet med avskrivningar på skogsbrukets maskiner, byggnader, diken och vägar är oförändrat. Se Skogsreflexen. Skogsbruket 1/2010 I deklarationsexemplet finns två skogsmaskiner vars sammanlagda värde i början av året är 914,73 euro. Inga nyanskaffningar har gjorts under år När man har gjort maximal avskrivning (25 %) på bägge maskinerna är det tillsammans 228,68 euro. Denna summa förs till huvudkolumnen som avdrag i beskattningen. Det återstående värdet (utgiftsresten) blir då 686,05 euro. Utgifter från annan inkomstkälla Summan i punkt 10 i deklarationsexemplet jordbrukstraktorns kostnader (452,49 euro) till den del den har använts för leveransarbetet, kostnader för lantbruksbilens användning i skogsbruket (383,82 euro) och telefonens användning i skogsbruket (20,52 euro). Posterna gällande traktorn och bilen har beskrivits ovan. Resultat När man räknar ner huvudkolumnen i deklarationsblanketten kommer man till skogsbrukets nettokapitalinkomst (eller förlustbringande kapitalinkomst). Skogsbrukets resultat i exemplet är negativt (- 818,60). Den negativa kapitalinkomsten kommer att delas jämnt mellan makarna och dras av myndigheterna automatiskt bort från jordbrukets kapitalinkomstandel och eventuella övriga kapitalinkomster. Därifrån dras av ytterligare bl.a. skogsbrukets räntor som alltså inte antecknas i 2C blanketten utan ska finnas (eller antecknas) på den förhandsifyllda privata blanketten som skickas i april. Det kan vara skäl att påpeka att även sådana år när man enbart har utgifter i skogen ska bokföras och deklareras. Skogsbruket kommer då att visa ett negativt resultat (som i exemplet). Den förlusten beaktas automatisk av myndigheterna så att det negativa resultatet i första hand dras av från den skattskyldigas övriga kapitalinkomster. Om sådana inte finns eller om de inte räcker till träder systemet med den s.k. underskottsgottgörelsen i kraft, vilket innebär att 28 % av det negativa resultatet dras direkt av skatterna på förvärvsinkomsterna (t.ex. från skatter på löneinkomster). Även det görs automatiskt. Om man vill att makens/makans underskottsgottgörelse ska användas till godo för den andra parten ska man ge tillåtelse till det på den förhandsifyllda deklarationsblanketten. De minimis-stöd Leveransarbetarens namn Personbeteckning 14. Leveransarbetets värden sammanlagt Till sist på blankett 2C finns sedan ett rutfält (p. 26) där det frågas efter erhållna de minimis-stöd eller s.k. stöd av mindre betydelse för åren De vanliga jordbruksstöden och stöd enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (Kemera-stöd) är inte de minimis-stöd. Däremot är den skattelättnad som erhålls via de delvis skattefria virkesförsäljningsinkomsterna och skogs- Beredd Transporterad mängd mängd m m III Uppföljning av skogsavdraget (år 1993 och senare mot vederlag förvärvade skogar) Alla skogsavdragsfastigheter sammanlagt 15. Grunden för skogsavdraget, se ifyllningsråd Leveransarbetets värde Leveransarbetets skattepliktiga värde 3 3 euro cent euro cent Alvar Blomgren H euro snt 19. Skatteårets skattepliktiga kapitalinkomst 655 euro snt av skogsbruket från skogsavdragsfastigheten 656 under skatteåret 16. Tidigare utnyttjat skogsavdrag 20. Skatteårets skogsavdrag Beloppet av skogsavdrag som lagts till 21. Utnyttjat skogsavdrag sammanlagt överlåtelsevinster = Beloppet av skogsavdrag som står till förfogandet = ( ) IV Reserveringar som inte inkomstförts Återstående reserveringar i slutet av år 2009 efter reserveringar som gjorts år (Uleåborgs och Lapplands län) (Uleåborgs och Lapplands län) 22. Utgiftsreservering Skadereservering V Anspråk på skattefrihet för inkomst av försäljning av förstagallringsvirke. Uppgifter om utgifter som ansluter sig till dessa inkomster av virkesförsäljning och till delvis skattefria inkomster av virkesförsäljning. Utredning om de minimis -stöd. 24. Inkomster som under år 2009 har fåtts av förstagallringsvirkesaffärer, som gjorts under tiden och till dessa virkesförsäljningar anslutna utgifter, som inte har dragits av i punkt Rotförsäljningar Leverans- och kontanta försäljningar Utgifter De totala utgifter som ansluter sig till de i punkt 2 antecknade delvis skattefria inkomster av virkesförsäljning, av vilket belopp hälften har dragits av i punkt De minimis -stöd som beviljats av andra myndigheter År År sammanlagt Skattedeklarationen kompletterande uppgifter lämnas av Telefon 928 Fritt formulerade bilagor Underskrift och namnförtydligande Ja Datum 3) ) Formeln i ifyllningsråd 2) Skogsavdraget utgör högst 60 % av den kapitalinkomst av skogsbruk som förvärvats från skog och som berättigar till skogsavdrag, minst euro och högst beloppet i punkt 18. Transporteras till punkt 5.1 3) Andra än skatteförvaltningens bilageblanketter, se ifyllningsråd 2) Alvar Blomgren Alvar Blomgren VEROH 3043r Text: Kim Nordling ProAgria Svenska lantbrukssällskapens förbund (SLF) avdraget de minimis-stöd. Enligt deklarationsanvisningarna räknar skattemyndigheterna ut den skattelättnaden och redovisar den i skattebeslutet för år De summorna behöver man alltså inte räkna ut och deklarera. Exempel på de minimis-stöd som borde antecknas är bl.a. nationellt stöd för växtproduktion (utbetalades 2007 för bl.a. maltkorn vete, råg etc.; euro/ha) och det nationella transportstödet för sockerbetor (fr.o.m. 2009). Månne inte skattemyndigheterna har tagit vatten över huvudet genom att fråga efter sådana uppgifter. Det känns nog som ett bottennapp om myndigheterna sinsemellan med hjälp av dagens effektiva databaserade register inte själva kan hålla reda på vilken typ av stöd som har utbetalats till vem. m 1) 9

10 Virkeshandel Minskad fanerproduktion men björkstock behövs I o l i k a massmedier h a r v i u n d e r d e t senaste å r e t k u n n at läsa o c h h ö r a at t fa n e r fa b r i k e r s t ä n g s eller at t personalen ä r p e r m i t - t e r a d. In g e n p r o d u k t i o n b e t y d e r i n g e t b e h o v av r å va r o r, s o m i d e t h ä r fallet ä r b j ö r k s to c k. Men hurdan är situationen? Foto: Gerd Mattsson-Turku I Finland har vi idag tretton fanerfabriker fördelade på fyra ägare. Alla finns söder om linjen Jyväskylä Joensuu. UPM-Kymmene har flest fanerfabriker Vid årsskiftet hade UPM ännu åtta fanerfabriker, men under det första kvartalet kommer två av dem att stängas, fanerfabrikerna i Heinola och i Villmanstrand. Fabriken i Heinola stod de facto hela 2009 och fabriken i Villmanstrand från maj. I ett pressmeddelande säger UPM att de i stället kommer att investera i sin fanerfabrik i Nyslott så att den blir den mest effektiva globalt sett. Samtidigt säkerställer UPM sin ställning som Europas största fanerproducent. Kina och USA producerar Ofta kommer det bara några björkstockar från en avverkningsyta och därför blir sortimentet ointressant. Fjärrtransporten blir för dyr. 10 Skogsbruket 1/2010

11 mest faner globalt sett eller närmare sextio procent av den sammanlagda mängden faner. Finland har de senaste åren varit på tionde plats. Permitteringarna minskar De tre andra fanerproducenterna är Metsäliitto Finnforest med två fabriker, Koskisen Oy i Järvelä som har en, och Vammalan Vaneri och dess dotterbolag Visuvesi Oy som har två. Finnforest uppger att produktionen 2009 var omkring hälften lägre än 2007, som var ett så kallat normalt år. I början av 2009 var personalen på de två fanerfabrikerna i Punkarharju och i Suolahti, som ligger nära Äänekoski, permitterade. På hösten körde fabrikerna igång igen, men med sextio procents kapacitet. Vammalan Vaneri koncernen gör faner i sina två fabriker i Vammala och Ruovesi. Personalen på fabriken i Vammala är permitterad medan fabriken i Ruovesi kör med nästan full kapacitet. Produktionen 2009 var ungefär fyrtio procent lägre än Koskisen Oy:s produktion 2009 var ungefär hälften av produktionen Arbetarna jobbar fortsättningsvis i skiftarbete, men med förkortad arbetsvecka. Bolaget har planerna klara för en fanerfabrik i Ryssland, men de ligger ännu på is på grund av det dåliga marknadsläget. Inköpta mängder berättar inte hela sanningen Finlands produktion av faner sjönk med över fyrtio procent i fjol jämfört med Över åttio procent av faneret exporteras, det mesta till länder inom EU. Holland och Tyskland har varit de viktigaste köparländerna. Den minskade produktionen syns i mängden inköpt björkstock. I fjol var inköpsmängden kubikmeter. År 2008 var mängden Skogsbruket 1/2010 nästan kubikmeter. Mängden avverkad björkstock var dock avsevärt större som en följd av att skogsbolagen hade en stor mängd rotposter som var oavverkade och som de nu avverkade. Under perioden januari oktober 2009 avverkades nästan kubikmeter björkstock. Tidigare år har motsvarande siffra varit drygt kubikmeter. Importen av björkstock har varit mycket liten jämfört med tidigare år. Under perioden januari oktober 2009 importerades endast kubikmeter vilket bara är fyra procent av den mängd som Finland importerade under motsvarande period Rotpriset är omkring 36 euro Skogsägarna kan räkna med att få euro per kubikmeter för björkstock. Skattefriheten för inkomster från försäljning av virke är 25 procent för virke som säljs från årsskiftet, då skattelättnande sjönk från femtio till tjugofem procent. Skattefriheten ger skogsägaren mera pengar i handen. Ett rotpris på 36 euro ger ett tillskott på över två euro per kubikmeter. Små mängder gör björkstocken ointressant Intresset för att köpa björkstock är lamt, säger skogsvårdsinstruktör Anders Kaivo- Oja på Skogsvårdsföreningen Österbottens kontor i Lappfjärd, men så har vi inte heller några stora mängder av det sortimentet här i Sydösterbotten. Det är kanske lite fel att säga att intresset är lamt, det skulle vara riktigare att säga att mängderna är så små att björkstocken därför är ointressant. Ofta är det bara fråga om några stockar från en avverkning och då blir transporten dyr. Virkesbilen ska lasta virke från många små travar som finns spridda lite här och där längs skogsbilvägarna Finland är den största fanerproducenten i Europa. På de följande platserna finns Spanien, Frankrike och Italien. innan dragbilen och släpvagnen är fylld. När det bara är fråga om några kubikmeter, väljer virkesköparen vanligtvis att upparbeta också grova björkar till massaved. För skogsägaren betyder det björkmassavedspris i stället för björkstockspris. Penningmässigt betyder det att skogsägaren får 14 euro i stället för 34 euro per kubikmeter. Alternativet är i det här fallet att de grova björkarna får blir kvar. Men om det är en överståndaravverkning och det finns granunderväxt som ska utvecklas till den nya skogen, rekommenderar jag inte att skogsägaren ska lämna kvar björkarna. Granungskogen kommer att lida. Granarna kommer att bli skadade när björkarna tas bort senare. Och granen är ju mycket känslig för rötangrepp. m Te x t: Gerd Mattsson-Turku Forststyrelsen satsar på bränslesnål avverkning Forststyrelsen gör storsatsningar på att minska bränsleförbrukningen i de skogsmaskiner som används i Forststyrelsen skogar. Den första kursen hölls i augusti i Lappland och enligt preliminära resultat har bränsleförbrukningen minskat med 6 18 procent i de avverkningsmaskiner och skogstraktorer vars förare deltog i kursen. Den första kursdagen sitter förarna på skolbänken och får lära sig ekokörning i teorin. Den andra kursdagen blir deras maskiner rätt inställda och förarna får lära sig köra bränslesnålt i sina egna trakter under övervakning av en lärare. Bränsleförbrukningen minskade mera i gallringsavverkningar än vid kalavverkningar. Om skogsmaskinerna i Finland skulle minska sin bränsleförbrukning med sju procent skulle det litermässigt betyda sju miljoner liter mindre bränsleförbrukning per år på riksnivå. Utsläppen av koldioxid skulle minska med arton miljoner kilo. m 11

12 Virkeshandel Massaveden finns nu på köparnas önskelista Virkesköparna har en längre tid varit mycket ointresserade av at t k ö pa massaved, m e n n u v e r k a r d e t s o m o m t r e n d e n håller på at t v ä n da. Det b ö r ja r o c k s å s y n a s i prisutvecklingen på massaved. Skogsindustrin har så småningom tömt sina virkeslager och avverkat de rotposter som fanns i lager. Virkesimporten har klart minskat. Exempelvis importerade Finland i fjol under två miljoner kubikmeter björkmassaved när motsva- rande siffra 2008 var över sju miljoner kubikmeter. Något bättre priser för inhemskt virke Rotpriserna på massaved har sakta börjat stiga. För björkmassaveden noterades i månadsskiftet juli augusti ett medelrotpris på 12,03 euro per kubik. Nu har det stigit till 13,61 euro. Rotpriset på tallmassaved har under motsvarande period stigit från 13,61 euro till 13,78. Rotpriset på granmassaved har däremot sjunkit med närmare två euro, från 19,41 euro till 17,81 euro. Priset på importerad björkmassaved har sjunkit stadigt under hela I januari var priset drygt 51 euro per kubik och i slutet av året 35 euro. Ryskt virke är dyrare Det ryska virket har för Finlands del förlorat sin konkurrensfördel prismässigt. Rysk massaved är klart dyrare än finsk. I september, som den färskaste statistiken härstammar från, var priset på björkmassaved vid gränsen 35,40 euro per kubikmeter. Under samma period var leveranspriset på björkmassaved i östra Finland 24,49 euro per kubik, dvs. inhemsk björkmassaved var tio euro per kubikmeter billigare. Allt barrvirke som importeras från Ryssland påförs en exporttull som är 15 euro per kubikmeter. I september var priset på rysk tallmassaved 47 euro och på rysk granmassaved 50 euro. Under samma period var leveranspriset på tallmassaved i östra Finland 24,41 euro och på granmassaved 27,35 euro. I prisjämförelserna används för det ryska virkets del priset vid gränsövergången och för det finska virkets del det leveranspris som betalts till skogsägare i östra Finland. Således motsvarar priserna inte exakt varandra eftersom det ryska virkespriset innehåller kostnader för t.ex. transporter som saknas i det finska vir- euro/m³ Tallmassaved Granmassaved Björkmassaved Flis Det blir allt vanligare med energivedsgallringar där allt virke blir bränsle, även stammar som fyller massavedsdimensioner. 30 = 20 7/02 7/03 7/04 7/05 7/06 7/07 7/08 7/09 Prisutvecklingen på massaved och flis som importerats till Finland. Importprisen är 3 månaders glidande medeltal. Källa: Skogsforskningsinstitutet. 12 Skogsbruket 1/2010

13 Det är ett starkt sug efter björkmassaved, säger Kristian Björk i Skogsvårdsföreningen Österbotten. kespriset. På abstrakt nivå är priserna så jämförbara som det bara är möjligt när endast offentlig, officiell statistik står till buds. Virkespriserna har gått ner Virkespriserna har sjunkit överallt som en följd av recensionen, säger direktör Anders Portin på Skogindustrin rf. Priset på importerad björkmassaved är nu i närheten av den nivå som det var innan den snabba och kraftiga prishöjningen i början av Importvirket har behållet sitt höga pris längre än inhemskt virke. Det är inte frågan om att ryssarna skulle dumpa virkespriserna. Barrvirke som importeras till Finland påförs 15 euro som exporttull. Björkvirke som är klenare än 15 centimeter är det enda sortiment som inte beläggs med exporttull. Massaveden har köpare Kristian Björk som jobbar på Skogsvårdsföreningen Öster- Skogsbruket 1/2010 bottens kontor i Kronoby säger att massaved går åt nu. UPM, Metsäliitto och Stora Enso köper massaved nu. Även förstagallringar som skogsägarna säljer på rot har åtgång, säger Kristian Björk. Metsäliitto är för närvarande mycket aktiv och speciellt tallmassaved intresserar dem. Det är också ett starkt sug efter björkmassaved. Det vill alla köpare ha nu. Det samma gäller barrstock. Stora Enso har kommit in på virkesmarknaden i Kronoby. I somras var De tre största virkesköparnas önskelista Sortiment Metsäliitto Stora Enso UPM Tallstock xxx xxx xxx Granstock xxx xxx xxx Björkstock x x xx Tallmassaved xxx xx xxx Granmassaved xx xx xxx Björkmassaved xxx xxx xxx Skogsbränslen xxx xxx xxx Förklaringar xxx = köper väldigt gärna xx = köper x = köper sparsamt = försöker undvika att köpa = vill absolut inte ha deras virkesköpare tyst, men nu är det en helt annan aktivitet från hans sida. Johan Engström på Södra skogsreviret säger precis samma sak. Reviret kan placera alla massavedssortiment. Björkmassaved är mest efterfrågad nu, säger Johan Engström. Energived finns i ungskogar Energiveden går också åt och i år räknar reviret med att ta ut fliskubikmeter skogsbränslen som motsvarar fastkubikmeter. Med den bränslemängden värmer man egnahemshus ett år. Uttaget av energived är på samma nivå som ifjol, säger Engström. Vår tillväxtpotential finns i ungskogarna. Tack vare nya avverkningsmaskiner som klipper av stammarna och samlar dem i gripen blir gallringen snabbare och billigare. Det blir allt vanligare med energivedsgallringar där allt virke blir bränsle även sådana stammar som fyller massavedsdimensioner. Taket för uttag av grot har vi nått, så där finns ingen tillväxt. Stubbrytning är också igång på revirets område. Reviret har en entreprenör som rör sig på revirets område från Lovisa i öster till Hangö i väster. m Text: Gerd Mattsson-Turku 13

14 Virkeshandel Virke transporteras på Östersjön Man har länge pratat om att Östersjöområdet utgör ett mer eller mindre enhetligt virkesmarknadsområde. När priserna stiger i ett av östersjöländerna stiger priserna också i de andra länderna. Det har varit många kraftiga störningar på virkesmarknaden de senaste fem åren. Städningen efter stormarna Gudrun och Per gav ett kraftigt ökat virkesutbud i södra Sverige, Ryssland har infört virkestullar, i Finland har vi haft karteller och tillfälliga skattelättnader och till sist har vi finanskrisen som kraftigt rubbat balansen i hela den globala ekonomin. De här störningarna gör det svårt att se hur väl integrerade marknaderna är, men efter alla störningar kommer vi småningom att landa i ett nytt jämviktsläge. På skogsforskningsinstitutet har man granskat prisutvecklingen för olika virkessortiment i Östersjöländerna från 2000 och framåt. Deras tolkning är att det enbart är för granstock som vi har en marknad där priserna tydligt följs åt i Finland, Sverige och de baltiska länderna. För de andra virkessortimenten varierar prisutvecklingen mellan länderna. Det finns industri som använder granstock i alla länderna och köparna kompletteras av industri i norra Tyskland. När virkesutbudet ökade i Sverige ökade tyskarna importen därifrån på bekostnad av baltiskt och ryskt virke. Priserna föll i hela området. I Baltikum finns ingen massaindustri och intresset /m3 Granstock Finland Estland Litauen Sverige Prisutvecklingen för granstock (levererat till skogsbilväg euro/ m³ med bark). Priset har utvecklats lika i de olika länderna. Källa: Metinfo och Eurostat /m3 Tallmassaved Finland Estland Litauen Sverige Prisutvecklingen för tallmassaved (levererat till skogsbilväg euro/m³ med bark). Prisvariationen har varit betydligt större i Baltikum. Källa: Metinfo och Eurostat Det rörde sig en hel del virke på Östersjön Bilden visar virkesströmmarna för barrtimmer och barrmassaved (1 000 m³). Källa: Eurostat hos finska och svenska köpare beror på prisnivån och virkes tillgången i hemlandet och transportkostnaderna. När virke söktes med ljus och lykta hösten 2007 mer än tredubblades priset på massaved i Estland medan priset steg med % i Sverige och Finland. Lika snabbt har priserna sjunkit igen när efterfrågan minskat. För massavedens och björkens del är det baltiska virket en reserv som man förstod att ta betalt för när den behövdes. Balterna hade virke på lager att sälja till högst bjudande, men och andra sidan är efterfrågan och priserna mycket låga nu i lågkonjunkturen. För att jämföra prisnivån mellan länderna används leveranspriset. Eftersläpningen i statistiken är 3 6 månader, så det är tyvärr svårt att upptäcka trender i hur priset är på väg att utvecklas. Vi har tillräckligt täckande virkesprisstatistik från Finland, Sverige, Estland och Litauen. För Tyskland, Polen och Lettland saknas ännu jämförbar statistik. Vi får hoppas att statistiken förbättras snart. En nyckelförutsättning för en fungerande konkurrens är tillgång till prisinformation. m Te x t: Johnny Sved 14 Skogsbruket 1/2010

15 1 Skogsvårdsskolan Slutavverkning och förnyelse din skog växer inte för evigt Sk o g e n v ä x e r l ä n g e o c h v ä l s k ö t t p r o d u c e r a r d e n v ä r d e- fullt v i r k e. Vid en v i s s grovlek o c h ålder h a r d o c k t r ä d e n u p p- n å t t förnyelsemognad o c h efter d e t s j u n k e r t i l lv ä x t e n o c h d ä r- m e d av k a s t n i n g e n f r å n bestånd e t. Det ä r d a g s at t s k ö r da o c h f ö r n ya. Ett av skogsvårdsrekommendationernas huvudmål är att upprätthålla skogsbrukets privatekonomiska lönsamhet. Rekommendationerna har en högre ambitionsnivå än de som minimikraven i lagstiftningen förutsätter. Det finns ofta rum för effektivering både vad gäller tidpunkt och arbetets kvalitet. Som skogsägare avgör du själv hur rekommendationerna tillämpas i din skog. Bland annat de rekommenderade förnyelsetidpunkterna grundar sig på lönsamhetskalkyler. Skogsvårdsrekommendationerna underlättar dina beslut. Fråga din skogsfackman om de olika alternativen och deras inverkan på skogens utveckling. Förhållandena i din skog kan avvika rätt mycket från dem som beskrivs i rekommendationerna. Därför är det viktigt att fråga experter till råds. Bästa tidpunkten att förnya skogen Många olika faktorer inverkar på förnyelsetidpunkten. Den största likviden finns i slutavverkningen och därför kan behovet av pengar eller vetskapen om goda placeringsobjekt inverka på beslutet. Beståndets hälsa och tillväxt är viktiga skogsvårdsmässiga faktorer. I södra Finland och Mellanfinland får skogsägaren en reell avkastning på 2 5 procent på det skogsbundna kapitalet, på bördiga växtplatser mer än på karga. Den primära grunden för förnyelsemognad är trädens diameter. En allmän regel är att ju bördigare mark träden växer på, desto lönsammare är det att låta dem växa till sig och bli grövre. Skogsvårdsexpert Matti Ruotsalainen på Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio poängterar de ekonomiska kalkylernas betydelse i ett lönsamt skogsbruk. Det lönar sig att förnya skogen när den ekonomiskt sett är förnyelsemogen, det vill säga när den procentuella värde- När det gäller förnyelse funderar skogsägare Eva-Lotta Backman-Winquist särskilt på vilket trädslag det lönar sig att satsa på i den nya skogen. Hur mycket borde jag veta till exempel om markens beskaffenhet? Tidsaxeln är en annan sak: om vi hugger nu så när ska vi bekämpa gräs och efter hur många år ska vi röja? Här behöver jag nog skogsfackmannens kunskaper och erfarenheter till stöd för besluten. Skogsbruket 1/

16 Skogsvårdsskolan Kom ihåg att göra en anmälan om användning av skog och sända den till skogscentralen minst två veckor före avverkningen. Ange på anmälan hur du tänker förnya skogen. Ange också huruvida det finns särskilt viktiga livsmiljöer enligt skogslagen på avverkningsområdet. Foto: Gerd Mattsson-Turku. Foto: Annikka Selander. tillväxten permanent sjunker under avkastningen från skogsägarens alternativa investeringsobjekt, säger Matti Ruotsalainen. Det lönar sig att förnya skogen när den nått de nedre gränserna i rekommendationerna om skogsägaren anser att det under de närmaste åren går att få en reell avkastning på 3 4 procent på placeringsmarknaden och om han eller hon förväntar sig att virkespriserna utvecklas stabilt. - Det är befogat att förlänga beståndets omloppstid till den övre gränsen för de rekommenderade förnyelsetidpunkterna om beståndet är av god kvalitet med bra tillväxt och om skogsägaren inte har ett omedelbart behov av pengar och om han eller hon nöjer sig med en relativ avkastning på ungefär 2 procent, säger Ruotsalainen. Förnyelseordningen I strävan efter hög virkesproduktion och lönsamhet gäller det att först förnya de bestånd som ger den sämsta avkastningen. Den rekommenderade förnyelseordningen är följande: 1. Underproduktiva bestånd Beståndet är glest, av dålig kvalitet, fel trädslag, trädslag av ringa värde eller skadat. 2. Överåriga bestånd Beståndet är klart äldre eller grövre än vad rekommendationerna anger som förnyelsemognad. 3. Förnyelsemogna bestånd Medeldiametern överskrider rekommendationerna för förnyelsemognad. Hur avgränsa slutavverkningen? När du planerar en slutavverkning, alltså när beståndet ska förnyas, ska du vid avgränsningen också beakta den biologiska mångfalden, landskapet och skogens Naturvårdsträdens viktigaste uppgift är att bli död ved. De här tallarna fungerar dessutom ännu länge som ett blickfång i landskapet innan den nya skogen växer upp runtomkring. mångbruk. Följ landskapets naturliga gränser alltid när det är möjligt. De flesta av oss tycker om ett landskap som ser naturligt och harmoniskt ut. En förnyelseavverkning ändrar alltid på landskapet. Genom att göra en avgränsning som följer terrängen och genom att lämna grupper av naturvårdsträd kan man minska på förändringen. Lämna en skyddszon längs stranden. Fråga också om möjligheten till frivilliga skyddsavtal om skogen är gammal och flerskiktad. Fortsätta med samma trädslag eller byta? Ståndortens viktigaste faktorer är klimatet och jordmånen. Jordmånens närings-, vatten- och temperaturförhållanden samt markens luftighet inverkar på ståndortens produktionsförmåga. Jordmånens näringshalt påverkar valet av trädslag. Markvegetationen har visat sig vara en bra indikator för att bestämma ståndortens produktionsförmåga. Målet är att på varje växtplats producera så värdefullt virke som möjligt och att således utnyttja markens produktionsförmåga på bästa sätt. Tall är det produktivaste trädslaget på torra och kargare marker. På friska moar lämpar sig både gran, tall och björk som huvudträdslag. På lundartade moar är gran och björk de bästa alternativen. Bördiga torvmarker förnyas i de flesta fall med gran och kargare torvmarker med tall. Oftast visar det nuvarande beståndet vägen för nästa trädgeneration, men i bland växer granen på för mager mark eller tallen på en mark som bättre lämpar sig för gran. Rotröta i ett granbestånd betyder inte automatiskt byte av trädslag. Valet av huvudträdslag inverkar på förnyelsemetoden och det i sin tur på avverkningssättet. Vid valet av förnyelsemetod måste du begrunda och balansera mål, förutsättningar, kostnader och risker. Det går inte att förnya skogen med en billig förnyelsemetod på en bördig växtplats. Valen som sparar på kort sikt blir dyra i längden. När du har bestämt vilket trädslag den nya skogen ska bestå av kan du välja förnyelsemetod: plantering, sådd eller 16 Skogsbruket 1/2010

17 Skogsvårdsskolan naturlig förnyelse. Därför kan det bli aktuellt med olika förnyelsemetoder, olika trädslag och olika markberedningsmetoder i samma slutavverkningsskog. Ju snabbare beståndet når timmerdimensioner, desto bättre är avkastningen på det skogsbundna kapitalet. Använd alltid en snabb och säker förnyelsemetod. Naturlig förnyelse innehåller fler risker än sådd och plantering. Förnyelsemetoderna behandlar vi i skogsvårdsskolan 2 och 3. Hantera riskerna En decentralisering av de ekonomiska och övriga riskerna är den viktigaste metoden för riskhantering också inom skogsbruket. Skogsbruket utgör ofta endast en del av skogsägarens helhetsekonomi, men den kan också vara en viktig inkomstkälla. Omloppstiderna är långa och därför har det skogsbundna kapitalet och räntan på kapitalet en stor betydelse för skogsbrukets resultat. Eftersom omloppstiderna är långa är det svårt att förutspå efterfrågan och prisutveckling på olika sortiment. Skogsvårdsrekommendationerna utgår från att skogsägaren på varje ståndort odlar det trädslag som man utgående från forskning och praktik vet att klarar sig bäst just där. I kalkylerna antar man att prisförhållandet mellan de olika sortimenten i det stora hela bibehålls och att virket håller sitt reella värde. Foto: Annikka Selander. En stor grupp av naturvårdsträd med olika trädslag och kronskikt är bättre än flera små grupper eller enstaka träd. Visa hänsyn till naturen Det går bra att kombinera effektiv virkesproduktion och hänsyn till naturen. De biologiskt värdefulla livsmiljöerna är ofta ytterligheter i fråga om egenskaperna och deras värde ligger i annat än kubikmeter. Spara naturvårdsträd Grova aspar och sälgar, alar, rönn Ädla lövträd Överåriga tallar och granar Beståndet är tillräckligt grovt för förnyelse om beståndets grundyteavvägda medeldiameter är följande: Mellanfinland x) Södra Finland x) Tall Frisk eller bördigare mo cm cm Torr mo cm cm Karg mo cm cm Gran Lundartad eller bördig mo cm cm Frisk mo cm cm Vårtbjörk Lundartad eller bördig mo cm cm Frisk mo cm cm Glasbjörk Alla ståndorter cm cm x ) Nyland och Åboland hör till Södra Finland och Österbotten till Mellanfinland. Liggande eller stående död ved och högstubbar Lämna helst naturvårdsträden i grupper i samband med en värdefull livsmiljö eller invid småvatten och vattendrag. Märk ut gruppen med fiberband så att alla som arbetar i skogen kan se den och spara den. Det här gäller både avverkning, skogstransport, uttag av energived och markberedning. En stor grupp är ofta bättre än flera små grupper eller enstaka träd på förnyelseytan. Lämna i medeltal 5 10 träd per hektar. Så här kan du erbjuda mat och husrum åt specialiserade och hänsynskrävande arter. Gamla och döda träd är viktiga för hålbyggarna. Lämna de naturvårdsträd som faller omkull i stormen att ligga där de är: de bildar värdefull död ved. Du kan också be maskinföraren att kapa stammar till högstubbar. Särskilt glasbjörkar och rötskadade granar gör sig bra som högstubbar. Bland annat specialiserade skalbaggar och tickor har i inventeringar hittats i högstubbarna. Även hotade arter har noterats. Grova aspar inhyser en stor mängd arter som specialiserat sig på asp. Skogsbruket 1/

18 Skogsvårdsskolan Sälgen är, liksom aspen, ett ekologiskt värdefullt trädslag och den passar utmärkt till naturvårdsträd. Aktuellt från naturen Våra träd är vinterhärdiga Foto: Annikka Selander. Klokt uttag av energived Efter slutavverkningen kan du sälja grot (grenar och toppar) till energived. Det är också efterfrågan på stubbar. Uttaget av energived har både positiv och negativ inverkan på virkesproduktionen och den biologiska mångfalden. Forskarna rekommenderar att uttaget av energived begränsas till en gång per omloppstid. Med tanke på näringshushållningen borde så mycket som möjligt av de gröna barren i grenar och toppar bli kvar i skogen. Tillgången på användbart kväve är den faktor som mest inverkar på trädens tillväxt på momark. Barren innehåller stora mängder sådant kväve. Fördelar: + bättre markberedning + lättare plantering och sådd + fullslutna plantskogar i plantering av gran och björk + minskar utlakningen av näringsämnen från förnyelseytan Så här mitt i vintern tål våra barrträd temperaturer ända ner till -50 grader. För några månader sedan kunde de ha tagit skada redan av en liten köldknäpp. Det är främst dagslängden som bestämmer när tillväxten avstannar. Köldhärdigheten byggs upp under hösten. Den fortsätter till november och gynnas av låga nattemperaturer. Våra inhemska träd har under årtusenden anpassat sig till årstidernas växling och våra kalla vintrar. Under midvintern skadar inte ens hård köld dem. Tvärtom tuktar vintern skogens skadesvampar och -insekter och bidrar till trädens naturliga motståndskraft mot olika sjukdomar. m Nackdelar: minskar mängden näringsämnen, särskilt i granbestånd om topparna körs ut färska hämmar uppkomsten av humus, vilket på torra platser kan minska på vattenbehållningsförmågan minskar mängden död ved n Ordlista Annikka Selander Anmälan om användning av skog En skriftlig anmälan till skogscentralen om avverkning. Anmälan ska göras minst 14 dagar före avverkningen. Den ska göras också före åtgärder som berör särskilt viktiga livsmiljöer enligt skogslagen. Ståndort Växtplatsens förmåga att producera virke. Fastställs utgående från markvegetationen. Bestånd En urskiljbar samling träd eller plantor som växer inom en viss areal och som har viss likhet i artsammansättning, ålder, diameter m.m. Det är en enhetlig del av skogen med avseende på växtplats och träd. Vanligen ska ett bestånd ha en viss minimiareal och gärna bilda en skötsel- och avverkningshelhet under hela omloppstiden. I regel bildar ett bestånd en figur i skogsbruksplanen. Omloppstid Produktionstiden för en trädgeneration från plantering, sådd eller naturlig förnyelse till slutavverkning. Alltså den tid som förlöper innan det på samma växtplats finns ett nytt bestånd i samma utvecklingsskede. Till exempel tiden från förnyelseavverkning till förnyelseavverkning. Värdetillväxt Värdetillväxten anger den årliga ökningen av beståndets avverkningsvärde. n 18 Skogsbruket 1/2010

19 Te k n i k Top Forest passar bäst på vedbacken Då j ag k o m m i t ö v e r f ö r- v å n i n g e n at t j ag k a n få en m o t o r s å g f ö r ett p r i s u n d e r 100 e u r o bestämde j ag m i g f ö r at t p r ö va såg e n g e n o m at t s å g a slut på tio ta n k a r bensin v i l- k e t j ag r e d o g j o r d e f ö r i n o v e m b e r n u m r e t. Hä r å t e r k o m m e r j ag till m i n a ä v e n t y r m e d kinesiskan, d.v.s. d e n superbilliga k i- nesiska motorsågen To p Forest. Första testet kunde jag nästan genomföra enligt planerna, men då jag hade sågat 9,5 tankar blev gasreglaget och spärren för ofrivilligt gaspådrag i handen. Då garantin på ett år förutsatte att alla ingrepp skulle utföras av en märkesverkstad returnerade jag motorsågen till butiken i Esbo där den köpts. Garantin höll Efter två timmar fick jag meddelande om att reservdelar levereras om jag står för reparationen själv alternativt kan jag avhämta en ny motorsåg. Jag valde att ta en ny motorsåg. Verkligen positivt att garantin visade sig fungera. Det negativa var att jag blev tvungen att börja mitt test från början och utsätta mig för vibrationerna från de styva handtagen en gång till. Normal avverkning Garantisågen körde jag genast från början tuffare än det för- Skogsbruket 1/2010 Top Forest är ett billigt motorsågsalternativ. sta exemplaret. Det blev kvistning, kapning och fällning av timmerträd. Vanligtvis sågade jag första tanken på morgonen med Top Forest eftersom vibrationerna kändes mera efter att jag hade sågat med motorsågar av annat märke. Jag tog inga speciella hänsyn till sågen utan jag körde den med normal kraft och fulla varv vid kvistning och kapning. Senare delen av testet skedde under vinterförhållanden med lös pudersnö och tio minusgrader. Sågen har jag kört med 2½ -procents bensin. Oljeblandning har utgjorts av special tvåtaktsolja för motorsågar och till kedjesmörjningen har jag använt normal kedolja. Handboken föreslår dock som kedolja SAE 20 på vintern och SAE på sommaren vilket är förvånande. Jag har inte fått någon rimlig förklaring till. Nu har jag sågat 15 tankar (7, 5 liter bensin) med Top Forest och sågen fungerar fortfarande. Plus och minus Fördelen med Top Forest är naturligtvis priset, 79 euro för en motorsåg är en struntsumma. Man kan självklart inte heller kräva samma komfort som hos en dyrare såg. Det mest negativa med sågen är vibrationerna i handtagen vid tomgång och kvistning. Jag kom att tänka på 60-talet och hur motorsågarna kändes då. Vid kapning, i synnerhet av grövre stammar, är vibrationerna inte lika störande. Handskar är absolut nödvändiga då man använder sågen en längre tid. Påfyllningsöppningarna för bränsle och olja är ganska små, men med kombikanna eller tratt utgör de inga problem. Stoppknappens läge och utformning gör att kvistar och sly ofta förorsakar ofrivilliga stopp på sågen i skogsarbete. Såg för vedbacken Top Forest kan vara ett billigt alternativ för stugägare som behöver såga litet ved till bastun eller brasved. Användningstiden är kort och arbetsmiljön på vedbacken god, inga störande kvistar och sly. Påfrestningarna på motorsågen är betydligt mindre än vid skogsarbete förutsatt man inte kör för länge på fulla varv vid kapning av grovt virke. Top Forest är också ett billigt redskap att ha i bilen för att klara eventuella omkullblåsta träd på väg till sommarstugan. Ett tänkbart användningsområde är också byggnadsbranschen. Top Forest har en kusin i samma prisklass, kanske samma slags såg med annat namn, under namnet Jönköping. m Text o c h f o t o : Bjarne Andersson 19

20 Från stock till båt i Jounis verkstad En a s i d a n av b å t e n b l ä n k e r s o m en v ä l p o l e r a d m ö b e l, den andra är helt matt. Båtbyggaren Jouni Jylhä börj a r få fa s o n på sitt l a d u g å r d s f y n d en g a m m a l m a - hognybåt som legat övergiven i många tiotals år. Ju s t n u ä r d e t mest r e pa r at i o n e r av t r ä b å ta r s o m ä r på g å n g i h a n s v e r k s ta d. Hä r k a n h a n ä v e n s å g a u p p v i r k e till kommande projekt. Jouni Jylhä med rötter i Åbo utbildade sig till båtbyggare i Nyslott i slutet av 1970-talet. Intresset för träbåtar grundlades under barndomstiden som ofta tillbringades hos farfar som hade ett fiskarhemman i Gustavs i Åboland och där träbåtar av olika slag var ett givet inslag i vardagen. Trä är ett levande och naturligt material och det blir en annan känsla i en träbåt, säger han. I dag driver han sitt eget företag Båt och bräda på Åland och har en relativt nybyggd verkstad intill hemmet i Jomala Gölby. Han kan ta sig an ett båtbygge från A till Ö från att såga upp stockarna, Foto: Helena Forsgård hyvla dem och sedan bygga den beställda båten. Jag har en bandsåg som klarar stockar som är upp till 60 cm i diameter och jag sågar inte enbart båtvirke. Jag kan också såga mindre partier åt kunder som vill ha något speciellt, till exempel någon som huggit ner en fin klibbal på sin tomt och som vill bygga ett bord av den. Tar sin tid Jouni föredrar furu till en båt och det nysågade virket ska helst torka ett år innan båten börjar byggas. Det betyder att en träbåtsbeställare ska ha god framförhållning. Om man beställer en 8 10 meters båt i dag tar det cirka två år innan jag kan leverera den. Det är förmodligen också en av anledningarna till att de som vill beställa nybyggda träbåtar inte precis står på kö, det går snabbare att bläddra i en katalog och beställa en plastbåt. Jag startar inte heller ett nybygge på ren spekulation utan först efter en beställning, säger han. I fjol under vintern byggde Jouni en skötbåt med kajuta på 7,5 meter till en köpare på fastlandet och till den sågade han upp cirka 10 kubikmeter stock. Förlagan till båten fanns på museet Forum Marinum i Åbo och den var byggd av Oskar Flodin på Föglö som på sin tid var en känd båtbyggare. Beställaren ville dock ha motor i sin båt och även en kajuta och då måste båten både förlängas och breddas och därmed var slutresultatet ganska långt från originalet. Men det är det som är tjusningen med en träbåt, man kan leta sig fram under arbetets gång så att den färdiga båten motsvarar det behov man har, säger Jouni Jylhä. På väggen hänger ritningar till en drömbåt som Jouni gärna skulle bygga. Det är en skötbåt av den kända norska båtkonstruktören Colin Archer och ritningarna till den publicerades i tidningen Frisk Bris Foto: Helena Forsgård Före och efter. Mahognybåten i Jouni Jylhäs verkstad har en färdig utsida och en sida som ännu ska lackas för att få den rätta finishen. Det här blir en fin söndagsbåt, säger han. Båtbyggaren Jouni Jylhä har en del reparationer på gång i sin verkstad i vinter. Kölen på en snipa har hål och den skadade delen ska bytas ut. 20 Skogsbruket 1/2010

21 Foto: Eva Sundberg Träsnipor på rad. Alla deltar i sommarevenemanget Snipäventyret där ägare av träbåtar samlas och kör tillsammans under några dagar. Flytande gränser I vinter har Jouni inget nybygge på gång det har inte heller de övriga professionella båtbyggare som finns på Åland. I stället ägnar han sig år reparationer. En del av kölen på en snipa på 6 meter måste bytas ut, det är hål rakt igenom. Även ett par bord som har stora sprickor ska bytas ut. Jag försöker göra så små ingrepp som möjligt, jag byter inte ut hela kölen utan bara den skadade delen. Ibland kan dock gränsen mellan en reparation och ett nybygge bli rätt flytande. En gång tog han sig an en eka som hade ett känslomässigt värde för kunden. Av sex bord bytte han ut fyra, kvar av far- Trä är ett levande och naturligt material och det blir en annan känsla i en träbåt. fars eka återstod med andra ord bara två bord så frågan är om båten var mer ny än gammal när Jouni var färdig med jobbet. I verkstaden ligger också en gavelbåt av mahogny som är på väg att bli en riktig pärla. Båten hade legat övergiven många år och ägaren funderade på att bränna upp den när Jouni fick syn på den. Jag vet inte hur gammal den är, kanske från 1950-talet. Den är lite speciell eftersom den är byggd i mahogny och den visade sig vara i förvånansvärt fint skick under den trista ytan. Nyväckt intresse Det finns gott om träbåtar på Åland både i dugligt skick och övergivna exemplar som ännu kunde räddas och Jouni Jylhä har märkt ett växande intresse för att reparera gamla träbåtar. Det tackar han evenemanget Snipäventyret för. Äventyret går i korthet ut på att ägare av träsnipor kör en given sträcka tillsammans under några sommardagar och på kvällarna samlas man och umgås i någon hamn. De skötbåtar som Jouni Jylhä byggt och som är rena bruksbåtar vill han helst behandla med linolja och tjära. Då blir vårarbetet enklare den årliga vårrustningen bör man klara på en solig söndag. Rätt skött kan en träbåt hålla länge, jag har kompisar som har träbåtar som är över hundra år gamla. Det bästa är förstås om man kan hålla dem i ett skuggigt och fuktigt båthus när de inte används, säger han. m Text: Helena Forsgård Foto: Helena Forsgård Foto: Helena Forsgård Jouni Jylhä har en bandsåg i sin verkstad och sågar själv virket till kommande båtbyggen. Intresset för nybyggen varierar. I vinter har jag dock inget nybygge på gång, säger båtbyggaren Jouni Jylhä. Skogsbruket 1/

22 Bi o b r ä n s l e n Flis skapar sysselsättning Ma l a x h ö r till d e o m r å d e n s o m h a r g j o r t en medveten s at s n i n g på fliseldning. Sat s n i n g e n på f ö r n y ba r e n e r g i i stället för olja skapar sysselsättning för entreprenörer som Tore Ahlbäck och Krister Lindbäck, som arb e ta r f ö r h ö g t r y c k f ö r at t h i n n a leverera flis till s i n a k u n d e r. En satsning på förnybara energikällor tog fart när Finland för några år sedan förband sig att uppnå de internationella klimatmålen. Det här börjar i dagens läge synas tydligt på olika håll runt om i landet. Ett exempel är Malax, där både kommun och delar av industrin har gått in för fliseldning. För största delen av flisleveranserna står de lokala entreprenörerna Krister Lindbäck och Tore Ahlbäck. I dag levererar vi flis till sju till åtta kunder och flisanvändningen har ökat sedan vi började med verksamheten för snart sex år sedan. Vid starten hanterade vi cirka löskubikmeter flis och i dag har mängderna ökat till närmare löskubikmeter per år, säger Krister Lindbäck. Så framtiden ser rätt ljus ut gällande energived. Verksamheten grundar sig helt på flisning av energived, som levereras till vägkanten av markägaren. När virket finns tillängligt ser flisentreprenörerna ifråga till att torkningen sker på rätt sätt. Det är viktigt att vedtraven är vänd mot solsidan samt att man lägger virke under så att luft kommer in underifrån. Utöver det täcker vi också virket och den här processen fungerar samtidigt som lagerinventering så att vi vet var vi har alla lagerplatser som finns i hela Malaxnejden, berättar Tore Ahlbäck. Lång väntetid Torkningsprocessen tar ungefär ett och ett halvt år och markägaren får betalt per fliskubikmeter först när Ahlbäck och Lindbäck har flisat virket. Det innebär att väntetiden är rätt lång innan markägaren får nettot på kontot. Att det blir en väntetid på över ett år bidrar naturligtvis till att en del markägare inte är intresserade av att sälja virke till oss. Vissa större företag i branschen betalar ett förskott, men det kan vi inte göra på grund av den småskaliga verksamheten, förklarar Lindbäck. Flisentreprenörernas maskinpark består i nuläget av två traktorer, flistugg och krokpå sommaren vore bättre med lastbil, men det är också en ekonomisk fråga. Efter att virket har flisats levererar Ahlbäck och Lindbäck slutprodukten till kunderna, som består av kommunala fastigheter och företag med flisvärmecentraler. Leveranskontrakt görs för två eller fem år och entreprenörerna handhar också ansvaret för en del av centralerna. Vi har jour dygnet runt och ingriper om någonting händer. Utöver det fyller vi på flis och ser att centralen underhålls. Krister Lindbäck är i full gång med att flisa energived i Malax. Containern fyller drygt trettio kubikmeter. Därefter åker han i väg till en annan skogsväg där en ny vedhop ska flisas. vagn. Orsaken till att de inte transporterar flis med lastbil har en praktisk förklaring. Traktorer är mera praktiska för att de kan ta sig fram nästan överallt. Bara på den här platsen hade det inte varit möjligt att ta sig fram med lastbil. Men det är klart att det Nöjda kunder En av Ahlbäcks och Lindbäcks kunder är Botnia Marin i Yttermalax. Företaget valde 2004 att byta ut den gamla oljepannan och övergå till fliseldning av flera orsaker. För det första var oljepriset Handeln med flis har ökat mycket under de senaste åren. Den förnybara energikällan används flitigt i Malaxområdet. 22 Skogsbruket 1/2010

23 mycket varierande och för det andra var det hög tid att bli mera miljövänliga. Vi tog kontakt med skogscentralen som hjälpte oss att reda ut vilken typ av anläggning som fanns passa oss bäst. Även flisentreprenörerna deltog i exkursionerna och allt löpte mycket smidigt, säger produktionschef Mikael Ljungqvist. Nu värms två byggnader Många byggnader har oljepannor från 1960-talet och det är hög tid att något börjar hända. Nu är det rätt tid att byta till flisvärmecentral i och med att man får stöd för investeringen, men trots det rör det på sig rätt långsamt. Båda två understryker att en satsning på förnybar energi skapar synergieffekter. Pengarna stannar i närområdet i stället för att köpa olja Krister Lindbäck matar in energived i flistuggen, som flisar veden mycket effektivt. På relativt kort tid fylls containern och efter det levereras flis till kunderna runt om i Malax. med en totalyta på kvadratmeter med flis och värmecentralens energiproduktion är MWh/år. Beslutet att investera i en flisvärmecentral är något som Botnia Marin inte ångrar. Vi köper megawattimmar (MWh) av entreprenörerna som sköter centralen åt oss. Vi har också sänkt energikostnaderna eftersom den nya pannan är effektivare. Till skillnad från olja sker inga tvära kast med flis eftersom vi gör upp tvåårskontrakt med leverantören. Flisvärmecentralerna bör öka från utlandet. Det här skapar sysselsättning och arbete i regionen. De får medhåll av Ljungqvist som rekommenderar andra företag och kommuner att satsa på fliseldning. Men det kräver samtidigt att det finns leverantörer i området som kan sköter leveranserna. Det som krävs är att flera parter möts och från skogssidan kunde man också ta fram ytterligare information till exempel om pris per MWh. Mera statistik om vad råvaran kostar skulle behövas så att man som kund vet att priset man betalar är rätt, säger Ljungqvist. m Tore Ahlbäck till vänster och Krister Lindbäck arbetar som flisentreprenörer i Malax. De levererar flis både till kommunala och privata företagsfastigheter, som har flisvärmecentraler. Efter frågan på flis ökar kontinuerligt och det här skapar sysselsättning i området. TVÅ PROCENTS RÄNTA OCKSÅ PÅ DIN DEPOSITION Lindbäck och Ahlbäck har planer på att utöka verksamheten, men för att det ska bli möjligt måste efterfrågan på flis öka betydligt i framtiden. Det betyder att antalet flisvärmecentraler måste blir fler, menar Ahlbäck. Te x t o c h f o t o : Christoffer Thomasfolk Depositionstid 12 mån. Ett avgiftsfritt uttag efter 3 mån. Minimideposition Mera information på Aktia Banks kontor. Kontorens kontaktuppgifter på adressen Ser en människa i varje kund. Skogsbruket 1/

24 Bi o b r ä n s l e n Höga priser på trädbränslen gynnar stenkol Alholmens Kraft i Jakobstad är världens största biob r ä n s l e d r i v na k r a f t v e r k. Ba r k f r å n s t ö r r e o c h m i n d r e s å g a r o c h UPM:s cellulosafabrik i Ja ko b s ta d, s t u b b a r, g r o t, k l e n v i r k e f r å n u n g s k o g a r o c h t o r v u t g ö r h u- v u d b r ä n s l e n a. St e n k o l a n v ä n d s s o m tilläggsbränsle. När kraftverket går med full effekt förbränner vi nästan 600 MWh bränsle per timme. Om allt skulle vara biobränslen skulle det betyda cirka 800 löskubik per timme, säger vd Stig Nickull. För att få en uppfattning om hur mycket det är fråga om kan vi teoretiskt säga att vi varje timme behöver sex lastbilar lastade med 140 kubik. I verkligenheten använder vi i snitt 90 procent biobränslen och torv med inblandning av cirka tio procent stenkol och avfall. Stenkol är billigare Foto: Christer Backlund. I fjol använde Alholmens Kraft mera stenkol än normalt. Det berodde på att sommaren 2008 var regnig och att upptagningen av torv därför blev mindre. Vanligtvis har andelen stenkol bara varit tio procent, men i fjol blev andelen över tjugo procent. Många har frågat varför vi inte ökade andelen trädbränslen i stället för att importera mera stenkol, säger Nickull. Orsaken är enkel, trädbränslen är för dyra. Till trädbränslen räknar vi bark från sågar och cellulosafabriker, stubbar, grot och klenvirke från ungskogar. Dessutom är utbudet på bark helt beroende av sågarnas och cellulosafabrikernas produktion. När det är driftstopp får vi ingenting från dem. Skogsbränslena eller stubbar, grot och klenvirket utgör tjugo procent av trädbränslena. Vi bränner också omkring fem procent sorterat torrt avfall från det lokala avfallsbolaget Ekorosk Ab samt avfall från handeln och industrin. Stubbar är bättre än grot Av skogsbränslena är hälften stubbar och hälften grot. Stubbarna har sina fördelar framom groten, säger Stubbar har sina fördelar framom grot, då de inte blir sämre fastän lagringstiden i skogen blir längre. Nickull. Stubbarna har torkat minst en sommar innan vi får dem hit. De blir inte sämre fastän lagringstiden i skogen blir längre. Fastän det regnar mycket tar de inte upp vatten efter att de torkat. Den största nackdelen med groten är att den förmultnar snabbt. Problemet med stenar och mull i stubbarna har minskat. Numera klyvs stubbarna i samband med att de lyfts upp. När de lastas på skogstraktorn och senare på lastbilen för vidaretransport faller löst material bort. Slopa Kemera-stödet för uttag av energived Alholmens Kraft betalar helst bränsleleverantörerna enligt megawattimme (MWh), då den energi som produceras även säljs i MWh. I dag handlas det med biobränslen överallt i landet i löskubikmeter, fastkubikmeter, ton eller MWh. För biobränslemarknaden vore det bäst om man Inmatningstariff, vad är det? Systemet med inmatningstariff fungerar på följande sätt: Staten inför ett garanti- eller riktpris som fastställs administrativt, t.ex. 83,5 euro/mwh. Skillnaden mellan marknadspriset på el och riktpriset betalas till elproducenten i form av en inmatningstariff. Om marknadspriset är t.ex. 50 euro/mwh är det extra påslag som inmatningstariffen garanterar 33,5 euro/mwh. Resten av inkomsten skulle producenten få av elförsäljningen. I början av maj 2007 trädde lagen om en inmatningstariff för el som producerats med bränntorv i kondenskraftverk i kraft. Nu finns ett förslag att även el som produceras med vindkraft och i biogasanläggningar ska tas med i systemet. Övriga förnybara energiformer finns inte med i förslaget som överläts till näringsminister Mauri Pekkarinen i slutet av m 24 Skogsbruket 1/2010

25 helt kunde övergå till ett pris enbart i euro/mwh. Då kunde man få tillstånd ett marknadspris. Nickull vill inte avslöja vad Alholmens Kraft betalar i dag för biobränslen, men säger att det ligger under det pris som betalas i Sverige. Sista kvartalet 2009 betalades i Sverige enligt statistik från Energimyndigheten 179 kronor per MWh eller knappt 18 euro per MWh. Slopa Kemera-stödet för uttag av energived från ungskogar och inför i stället inmatningstariffer för el som produceras med skogsbränslen, säger Nickull. Det skulle vara enklare och entydigare. Systemet med inmatningstariffer skulle innebära att staten har ett garantipris eller riktpris för el som produceras med skogsbränslen. Skillnaden mellan garantipriset och marknadspriset betalas till elproducenten som en inmatningstariff. Då får man till stånd ett marknadspris på bioenergi Staten bestämmer vilka förnybara energiformer som omfattas av systemet med inmatningstariff och skogsbränslen finns inte med. Energiveden i ungskogar behövs Skogsbruket 1/2010 Groten transporteras i buntar eller som lös grot till Jakobstad, där den krossas innan skogsbränslet går vidare till värmepannan. Stubbarna har sina fördelar framom groten. Hittills har vi fått de mängder skogsbränslen vi behöver. Om ungefär ett år tror jag att vi kommer att ha brist på stubbar och grot, då nivån på förnyelseavverkningarna var låg hela Den energived som finns i ungskogarna blir allt viktigare. En stor del av den klena massaveden kommer högst troligt att bli bränsle. Ur skogsägarens synvinkel torde det inte ha någon betydelse då priset som han får för sin virkesråvara är det väsentliga. Alholmens Kraft har hittills bara importerat små mängder biobränslen, främst från Ryssland och de baltiska länderna. Priset avgör långt var vi köper vårt bränsle. När Alholmens Kraft inledde sin verksamhet 2002, ansåg många att vi kan anskaffa biobränslen och torv inom en 180 graders halvcirkel runt Jakobstad. Havet ger alla möjligheter och i dag är cirkeln rund eller råvaran kan komma från alla håll. Fartygstransporter är betydligt förmånligare än tranporter på gummihjul eller med andra ord lastbil. Helst stenfria stubbar Stubbar och grot kommer okrossade till oss. På fabriksområdet har vi en stor mobil kross för stubbarna, som tål att det finns småsten i stubbarna, men helst vill vi ha stubbarna så rena som möjligt från mull och sten. Krossen ägs och sköts av en underleverantör. Bränsleleverantörerna får betalt för den råvara de levererar enligt MWh. Den som sköter stubbkrossningen får betalt för samma mängd MWh. Groten eller hyggesresterna får vi i buntar eller som lös grot. Groten ska också krossas, vilket görs i en annan separat stationär kross. Färdigt krossad skogsflis och torv tas emot och mellanlagras i en silo för skogsflis och Slopa Kemera-stödet för uttag av energived från ungskogar och inför i stället inmatningstariffer för el som produceras med skogsbränslen, säger Stig Nickull som är vd för Alholmens Kraft i Jakobstad. Foto: Alholmens Kraft. Foto: Christer Backlund. Fakta om Alholmens Kraft Alholmens Kraft producerar el och fjärrvärme både för Jakobstadsbor och för UPM:s fabriker i Jakobstad. Energiproduktionen är 1,7 TWh el per år samt fjärrvärme och processånga 0,4 TWh per år. Teoretiskt motsvarar 1,7 TWh den mängd energi som egnahemshus förbrukar på ett år. Direkta ägare till Alholmens kraft är Pohjolan Voima Oy, Skellefteå Kraft Ab, Oulun Seudun Sähkö och Perhonjoki Oy. Via Pohjolan Voima är bland annat UPM, Karleby stad och Sydfinska Kraft Ab aktieägare. m torven i två andra. De är 18 meter i diameter och drygt 13 meter höga och i vardera ryms kubikmeter. Vi köper torvmarker Enligt Nickull var sommaren 2009 bra för torvupptagning i västra Finland. I fjol var en tredjedel av bränslet torv, vilket är drygt tio procent mindre än normalt. Den regniga sommaren 2008 var dålig för torvupptagning och det fanns inte torv till salu. Alholmens Kraft har också egna torvtäkter. Vi har omkring hektar torvmark, bland annat i Kaustby och Evijärvi. Vi har fortsättningsvis köpt till mera mossar när vi hittat något område som är till salu. Avståndet till Jakobstad bör dock inte vara större än 150 kilometer. m Text: Gerd Mattsson-Turku 25

26 Översikt över virkesmarknaden Utmärkta förutsättningar att gallra och avverka på torvmark Erno Järvinen Ur skogbrukets synvinkel har denna vinter varit bäst i mannaminne. Tack vare långvarig köld har skogsmarken frusit så att man kan avverka och transportera virke också från de allra mjukaste platserna. Skogsägarna bör inte glömma att utnyttja de här ovanliga möjligheterna att höja och garantera torvmarksskogarnas tillväxt. På virkesmarknaden kommer fluktuationerna att fortsätta. Den främsta orsaken är skattelindringarna som fortfarande stör virkeshandeln i år. I fjol köpte skogindustri under period januari november endast 10 miljoner kubikmeter virke. I december köptes däremot 6,1 miljoner kubikmeter. På 2000-talet har i december, med undantag av 2009, i genomsnitt köpts 2,0 miljoner kubikmeter virke. Sammanlagt minskade virkesförsäljningen med 45 procent från Enligt PTT:s sista konjunkturprognos borde virkesinköpen i år mera än fördubblas jämfört med På grund av halveringen av skattelindring kan man förutspå att virkesmarknaden kommer att vara lugnare under första kvartalet i år jämfört med december. Virkespriserna fortsatte fortsättningsvis att fluktuera kraftigt. Talltimrets medelrotpris 2009 sjönk med 20 procent och grantimrets med 19 procent i jämförelse med Rotpriset på granmassaved sjönk med 20 procent. Priset på tallmassaved sjönk med 19 procent och priset på björkmassaved med 16 procent. I fjol halverades nästan rotprisintäkterna för privata skogsägare jämfört med 2008, då de var ca 1,58 miljarder euro. De reella timmerpriserna var på samma nivå som i början av 1990-talet och i slutet av december i fjol endast lite högre. Det samma gäller massavedspriserna som är på en lägre nivå än Skogsägarna måste ändå komma ihåg att skogindustrins betalningsförmåga formas på marknaderna och den beror också på konkurrenskraften i hela värdekedjan. Skogsindustris rotpostreserver är för närvarande mycket små. I fjol översteg inköpsvolymer avverkningsvolymerna endast två månader, i november och december. Mest efterfrågad är gran- och tallstock och björkmassaved. Marknaden för energived är i balans. På virkesmarknaden är skillnaderna stora i olika delar av landet och mellan köparna. Skogsägarna bör alltid begära anbud från flera köpare inför en virkesförsäljning. m Te x t: Er n o Jä rv i n e n, forskningschef för MTK:s skogslinje erno.jarvinen@mtk.fi Tvåhundra rullar wc-papper per år Vi finländare använder nästan 20 kilo mjukpapper, dvs. wcpapper och hushållspapper, per år. En rulle wc-papper väger omkring hundra gram, så om allt mjukpapper som vi använder skulle vara wcpapper, skulle vi förbruka 200 rullar per år. Ungefär samma mängd använder övriga nordbor medan man i många östeuropeiska länder inte ännu kommer upp till ens tio kilo per person och år. Användningen ökar dock hela tiden och speciellt i Ryssland. Högre levnadsstandard och inflyttning till städer ökar efterfrågan på hushålls- och wc-papper och andra hygienartiklar. När levnadsstandarden höjs börjar människorna också använda produkter av bättre kvalitet. Som råmaterial i wc- och hushållspapper används både cellulosa av nyfiber och av returfiber. Det är långt produktens egenskaper som avgör om det är nyfiber eller returfiber som används. Om pappret tillverkas av nyfiber får man av en kubikmeter virke wc- och hushållspapper som räcker åt tio finländare ett helt år. Om man i tillverkningen enbart använde returfiber skulle papperstillverkningen snabbt upphöra eftersom man inte kan tillverka papper av returfiber i det oändliga. En träfiber kan återanvändas fyra till sex gånger. Efter det försämras dess egenskaper och pappret blir för svagt. m 26 Skogsbruket 1/2010

27 Virkespriser Den partiella skattefriheten syns i virkeshandeln I december slog virkeshandeln alla rekord med över 6 miljoner kubikmeter i inköpta virkesmängder. Det var mer än en tredjedel av den totala mängden som köptes Orsaken var att den partiella skattefriheten för inkomster från virkesförsäljning sjönk från 50 procent till 25 procent vid årsskiftet. För virkesaffärer som skogsägare gör i år är den partiella skattefriheten 25 procent. Det kräver att virket ska vara avverkat senast vid utgången av Med ett rotpris på exempelvis 48 euro betyder skattelättanden att skogsägaren får 3,30 euro mera per kubikmeter. Rotpriset på tall- och granstock steg med drygt 50 cent i december medan massavedsprisen har varit så gott som oförändrade under samma period. m Här kommer vi att börja pub licera priset på cellulosa FOEX indexes Ltd. är ett företag som samlar in prisuppgifter på cellulosa, olika sorters papper, kartong, träpellets och gör marknadsanalyser. På den här platsen publicerar vi från nästa nummer FOEX statistik över vilka priser som i Europa betalats för blekt barrsulfatmassa (NBSK, Northern Bleached Softwood Kraft) och blekt lövmassa (BHKP, Bleached Hardwood Kraft Pulp). För barrmassan publicerades indexet första gången i september 1996 och för lövmassan i maj m I prisstatistiken anges de sex vanligaste virkessortimenten. Inga specialsortiment ingår. Priserna anges skilt för rotköp och leveransköp. Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som kommits överens om med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms. Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privat ägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. I statistiken över inköpta virkesmängder och priser ingår uppgifter från ca. 85 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar. De virkespris som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priset på de virkesmängder som köpts de fyra senaste veckorna. Om virkesmängden för något sortiment på ett område vid rotköp är under m 3 och vid leveransköp under 500 m 3, anges inget pris (..). Om mängden är 0 m 3, anges (-) som pris. Förkortningar: ROT = rotpris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid rotförsäljning, då köparen har hand om avverkningen och skogstransporten LEVERANS = leveranspris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid leveransförsäljning, då säljaren står för avverkningen och skogstransporten Skogsbruket 1/2010 Svenska Österbotten hör till ett mycket stort område och det försämrar prisstatistikens användbarhet. m Te x t: Ge r d Mattsson-Tu r k u KESKI- SUOMI LAPPI SAVO-KARJALA KYMI- SAVO 27

28 Från rotvältor och furustammar till segelskutor Mitt u n d e r smällkalla v i n t e r n s å g a r m a n v ä l d i g a s to c k a r v i d to r r d o c k a n Viaporin t e l a k k a på Sv e a b o r g. Virket ska användas vid restaureringen av varvets ståtliga skutor. Sjökapten Olli Tappola ansvarar för virkesanskaffningen o c h leder a r b e t e t v i d sågen. Sa m t i d i g t pågår restaureringen av skutorna inne i torrdockan. Ett gemensamt mål för alla som arbetar på torrdockan är att få skutorna i bra skick före utgången av april månad. Då öppnas dammluckorna och sanningens stund randas för båtarna. De skutor och skepp som får övervintra i torrdockan på Sveaborg är nog lyckligt lottade. På platsen finns både sakkunskap och råvaror till såväl reparationsarbetet som underhållet. Olika trädslag Åtgången på virke är mångskiftande. Till de nedre de- larna av bågarna lämpar sig till exempel rotpartierna från furor. De är naturligt böjda och kan därför användas till ändamålet. Huvudsakligen används furuvirke men också lärk, då det finns att tillgå. Båtdäck av lärk är mycket vackra, konstaterar Olli Tappola. Gran kan användas för de delar som ligger under vattenytan. Kölvirket som ska vara mycket grovt, kan också vara av gran, berättar han. Virket är ytterst viktigt i den här branschen. Det är inte sällsynt att båtbyggaren själv är med om att välja ut stammarna i skogen och också deltar i sågningen. Processen inleds i skogen Oftast är det säljaren som tar kontakt med varvet. Tappola är inte främmande för att åka ut i skogen och titta på lämpliga stammar. Vi tar de stammar som stolpvirkesuppköparen har vrakat, säger han. Som båtstock duger långa och grova stammar, som gärna får ha en naturlig böjning. En episod som sjökaptenen fortfarande skrattar åt är historien då han i början av sin uppköparkarriär rörde sig i samma skog som en stolpvirkesuppköpare. Åt skogsägaren meddelade han att han betalar samma pris, och att han köper de stammar som stolpvirkeshandlaren vrakar på grund av krokig stam. Skogsägaren trodde att han var en skojare och kunde inte förstå varför han ville köpa de krokiga stammarna. Han vägrade sälja så det blev ingen affär. Just nu har han en säljare på lut i Askola som han ska åka ut till. Den här gången har skogsägaren hittat varvets kontaktuppgifter på webben. Någon speciell kanal eller samarbetspartner för virkesanskaffningen finns inte. Oftast är det skogsägaren som tar kontakt, virkesbolagen och skogsvårdsföreningarna har Tappola inte fått upp någon fungerande kanal med. Inköpsområdet är hela södra Finland Virkesåtgången på sågen består av ungefär två lastbilslass med cirka 30 stolpstockar per år. Transporten till Sveaborg sker lättast genom flottning. Ett par gånger har stolpbilen också lastats på Sveaborgsfärjan, men det försöker man undvika. Det är både dyrt och invecklat. Totalt sågas 80 till 100 kubikmeter stock per år. Fjolåret var ett undantag, då man tog in en större mängd lärkstock, för att såga upp virke till varvsbassängen som renoverades. Hela förra vintern gick bandsågen därför flitigt. Då sågades också ett parti contorta som Sveaborgs förvaltningsnämnd behövde till sina bryggor. Förvaltningsnämnden äger byggnaderna och varvet på Sveaborg och ställer sig mycket positivt till träbåtsfolket på ön, berättar Tappola. Stockarna som ska gå igenom bandsågen en snöig januaridag härstammar från Sjundeå. Virket anlände till ön med Sveaborgsfärjan i december och används sannolikt i framtiden till renoveringen av Jakobstadsbaserade krigsskadeståndsskonaren Vega. Skonaren kom till Finland genom en donation från Estland. 28 Skogsbruket 1/2010

29 Vi tar de stammar som stolpvirkesuppköparen har vrakat. Olli Tappola ser till att det finns virke åt båtägarna som förvarar och underhåller sina pärlor vid Sveaborgsvarvet. Träskutan Valborg upprustas i vinter på Sveaborgsdockan. Torrdockan vid Sveaborg är träskutornas vinterhem Den nuvarande verksamheten vid Viaporin telakka på Sveaborg har pågått i över 20 år. En förening bestående av träbåtsägare och entusiaster hyr dockan. Under vintern gör båtägarna grundliga renoveringar och mindre underhållsarbeten på sina träskutor. För tillfället ligger 17 skepp intäckta under presenningstak i torrdockan. Verksamheten med egen såg har fortgått i ungefär 15 år. Under årens lopp har man reparerat och restaurerat över 20 träskutor och också byggt en helt ny skuta. Olli Tappola insåg redan tidigt att om man ska vara ägare till en stor träskuta, så får man lov att se till att det finns virke för reparationerna. Han har från första början skött om virkesanskaffningen till varvets såg och är självlärd. Han medger öppet att man i början gjorde många misstag. Sjökaptenen skaffade sin Skogsbruket 1/2010 egen skuta Astrid år 1969 och hon var en av de första träskutorna som reparerades på varvet i Sveaborg. Astrids präktiga kölsvin är en lärkbjälke på 25 meter som vuxit till sig i Fiskars skogar i Raseborg. Galeasen byggdes år 1947 och har fraktat både virke till cellulosaindustrin och sandlaster. Nu betjänar hon med charterseglingar utgående från Helsingfors och kunder är både privatpersoner och företag. Egen sågning vintertid Bandsågen som används är en Wood-Mizer driven av en 11 kilowatts elmotor, berättar Tappola. Sågen är kopplad till tre bord som är monterade efter varandra. Helheten Det finns endast tre personer som bygger större träskutor i Finland och en av dem är Mikael Holmström. Här märker han ut vilka bräder som ska bytas på skutan Valborg. kan vid behov flyttas med ett större bilsläp och ibland sågas virke också i Borgå, var man har en lagerplats. Bandsågen klarar av stockar som är upp till 70 centimeter i diameter. I vanliga fall är stockarna centimeter grova och sågen kan lätt hantera upp till 21 meter långa stammar. Grova stockar intresserar alltid Träskutorna på Sveaborg har alla rätt långt samma dimensioner. Krigsskadeståndsskonarna och skutor som byggts enligt liknande modell behöver i allmänhet 14 meter långa bräder. Många galeaser har också samma mått på bräderna. Till mastvirket och kölar behövs längder på 21 och upp till 25 meter. Den skogsägare som har på känn att det kunde finnas båtstock i den egna skogen kan gärna ta kontakt, hälsar sjökaptenen. Vid brösthöjd ska stockarna vara minst 50 centimeter i diameter och stammen ska helst vara kvistfri. m Text o c h f o t o : Maria Lindén 29

30 Kö p & Sä l j På denhär annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina tjänster gratis. Som villkor för annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog. Utbud på tjänster i Österbotten: Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd, tfn Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring i Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin, tfn Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, tfn Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax Korsnäs, Kenneth Forsman, tfn Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området, tfn , Tobias Dahlblom. Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes Korsnäs området, tfn ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar i Terjärv med omnejd, tfn Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens farmartjänst, tfn Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs mellan Vasa och Oravais, tfn Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn eller Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, tfn Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, tfn Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, J. Slotte, tfn Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, tfn Utbud på tjänster vid Sydkusten: Röjningar och planteringar utförs på Kimitoön, Johan Lindroos, tfn Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW Skogstjänst, Mats Wikström, tfn Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, tfn Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med traktor utförs i östra Nyland, tfn Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet nedan och skicka det till redaktionen på adressen: Skogsbrukets köp & sälj, Orrspelsgränden 4, Helsingfors. Klimatförändringen i Köpenhamn misslyckades. Hurudan vinter hade vi haft om man hade lyckats? Boken Kirves ett bildverk med urkraft Förlaget Maahenki har gett ut boken Kirves. Boken med stadiga pärmar omfattar över 200 sidor vackra bilder och utförliga berättelser om yxans historia och användning från stenåldern fram till nutid. Boken som är på finska är skriven av forstmästaren och faktaboksförfattaren Juha Maasola och ger en fin bild av det finländska skogsbrukets utveckling sett ur yxans perspektiv. Ett vackert verk att ge som gåva eller ha i bokhyllan. Boken kostar 45 euro och fås från bokhandlar och direkt från förlaget. m Det är viktigt att det ur texten framgår vilket område annonsören betjänar. 30 Skogsbruket 1/2010

31 Eldriven röjsåg Det f r a n s k a företaget Pellenc, s o m h a r specialiserat sig på maskiner f ö r v i n- o c h o l i v o d l a r e, h a r m å n g a maskiner o c h r e d s k a p s o m ä r eldrivna. Batteriet b ä r s i en sele på r y g g e n. Den n ya s t e p r o d u k t e n ä r en eldriven kedjesåg på s t å n g d v s. en r ö j s å g. Foto: Lotico. Den eldrivna röjsågen Selion finns i olika storlekar och med olika stora batterier. Den minsta har ett riggrör som är 1,3 meter och den väger 2,4 kilo. Den största har ett tre meters riggrör och den väger 3,4 kilo. Battriet som driver sågen bär röjaren på ryggen i en sele. Det största batteriet räcker till för en hel dags arbete i röjningsskogen och det väger drygt fem kilo. Röjsågen har inte en klinga utan ett svärd. Kedjan är av Oregontyp med ¼ tums delning. Svärdets vinkel är jus- Mats Helge i Smålandsstenar har testat röjsågen. Han har bl.a. jobbat som skogsarbetare och skogsmaskinförare. Här är hans synpunkter: Jag fick en mycket bra start med Selion elröjsåg som gav mersmak. Den passar väldigt många inom skogsbruket som vill röja i ett mer lagom tempo, göra bra stamval i röjningen, stamkvista och kapa nedhängande kvistar längs skogsvägar för att skona lackeringen på virkesbilar. Röjningar längs åkerkanter är också bra objekt. Kommentar från bottenröjning inför en förstagallring: Selen bekväm, bra kapacitet på kedjan, inga kast, lagom stång att hålla i, tyst, mycket låg vibration, liten oljeförbrukning, ingen bensinmotor som stressar på och bra signal när batteriet är på sluttampen. Jag röjde ännu närmare tio minuter efter första signalen. Källa: Loticos hemsidor Röjaren har batteriet på ryggen i en sele. terbart och betyder att röjsågen också kan användas för stamkvistning och beskärning av träd och buskar. Oljan som ska smörja kedjan finns i en liten tank, endast 0,25 liter, och den finns i handtaget. Tillverkaren påstår att den eldrivna röjsågen är sextio gånger tystare än den bensindrivna. Det betyder att röjaren inte behöver använda hörselskydd. Selion är dyrare än en vanlig röjsåg. Den minsta och billigaste kostar med batteri och sele omkring euro. Enbart sågen kostar omkring 700 euro. Elsågen är billig i drift. Det kostar det bara några cent att tanka sågen för en dags arbete. Literpriset för vanlig bensin är över 1,30 euro och miljö- eller alkylatbensin kostar minst det dubbla. m Text: Gerd Mattsson-Turku Rekordmyrstack Sveriges och kanske Nordens största myrstack finns i Lillsaivis i Gällivaare kommun i Sverige. Myrstacken är 2,79 meter hög och har en omkrets på 12,04 meter. Myrstacken uppskattas vara 250 år gammal och den kan innehålla upp emot myror. Enligt myrsexpert Torstein Kvamme är grandominerad gammelskog och fuktig, ganska orörd mark idealet för att en stack ska kunna skjuta i höjden. Granbarr ger ett fastare bygge. Ju högre myrstack myrorna bygger, ju mer sol och värme får de. Och så kan det vara så att de bara bygger och bygger så länge de kan. m Föreningen för Skogskultur r.f. håller sitt stadgeenliga årsmöte onsdagen den kl på Hotell Kungsvägen, Lagstadsgatan 1, Esbo. Styrelsen Skogsbruket 1/

32 Tapios bokhandel med nyheter om skogen Råd i god skogsvård I Råd i god skogsvård får du riktlinjerna för ett hållbart skogsbruk. Du får veta hur man parallellt med lönsam virkesproduktion kan bevara den biologiska mångfalden i skogsnaturen och beakta andra användningsformer för skogen. Oberoende av vilka mål skogsägaren har för skötseln av sin skog, hittar du svaret här. 100 sidor. Pris: 28 (30 st à 20 ) Råd i god skogsvård på torvmarker Handboken om torvmarksskogar berättar mycket utförligt hur vi ska sköta torvmarker och torvmarksskogar. Den behandlar bl.a. iståndsättningsdikning, förnyelsemetoder, gallringsmetoder, gödsling och vattenvård. Utgångspunkten för de anvisningar som boken presenterar är att åtgärderna är lönsamma ur privatekonomisk synvinkel. 52 sidor. Pris: 23 (30 st à 19 ) Fälttabeller Många sätt att beställa: Fälttabellerna bygger på Råd i god skogsvård. I dem hittar du svar på frågor som berör gallringsstyrka, förnyelsetidpunkt, planteringstäthet osv. De är gjorda för fältbruk, storlek 10 x 15 cm. 42 sidor. Pris: 10 (30 st à 9 ) Gå till Tapios webbshop mejla tapionkauppa@tapio.fi, ring , faxa eller posta beställningskupongen. Skogsbrukets handbok En bok som i första hand vänder sig till skogsägare och personer som planerar att köpa skog. Den visar hur man brukar skogen på ett hållbart sätt och hur man kan idka ett skogsbruk som är inriktat på såväl virkesproduktion som naturvård. Den är också ett bra uppslagsverk för skogsfackmän. 290 sidor. Pris: 45 (12 st à 40 ) I priserna ingår moms. Leveransavgift tillkommer. Beställning Råd i god skogsvård Råd i god skogsvård på torvmarker Fälttabeller Skogsbrukets handbok Jag beställer följande publikationer: ex ex ex ex TAPIO betalar portot Namn Organisation Adress Postnummer och postort Telefon E-post Jag vill beställa Tapios nyhetsbrev till min e-post. Skogsbrukets utvecklingscentral TAPIO SB Kod SVARSFÖRSÄNDELSE Våra senaste nyheter hittar du alltid i Tapios webbshop