Stenhård kontroll av virkesmängderna Osäkerhet på energivedsmarknaden Dåligt utbud av björkstock

Transkript

1 Skogsbruket Stenhård kontroll av virkesmängderna Osäkerhet på energivedsmarknaden Dåligt utbud av björkstock

2 Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr Årgång Osäkerhet råder på energivedsmarknaden Det nya stödet, energistöd för klenvirke, påverkar energivedsmarknaden i hela Finland. Stenhård kontroll av virkesmängderna Kan skogsägarna vara helt säkra på att virkesvolymen som uppges efter en maskinell avverkning är korrekt? Svaret på den är frågan är ja, enligt skogsmaskinförare Peter Bergfors. Dåligt utbud av björkstock i Österbotten UPM är intresserat av att köpa björkstock i svenska Österbotten. Men utbudet är inte det bästa. Björkar av god kvalitet en bristvara vid förnyelseavverkningar. Förröjning ger motion och mindre utgifter Som skogsägare kan du välja att själv sköta röjning av underväxt inför en avverkning. Det innebär att du tar bort buskar och klena stammar och sparar en utgift på euro per hektar. Tidningar i väggar Dagstidningar får ett nytt liv som cellull, som används för värmeisolering. Användningen ökar stadigt. Planteringarnas värsta gissel En nyplanterad yta får aldrig lämnas utan uppsikt. Det säger Susann Sundelin som i sommar inventerat närmare hundra skogsplanteringar På omslaget: Foto: Peter Bergfors Christoffer Thomasfolk 2 Skogsbruket 10/2011

3 Skogsbruket Ledaren Utgivare Redaktion Chefredaktör Redaktionschef Redaktionssekreterare Redaktör Medarbetare Annonsförsäljning Adressförändringar och prenumerationer Prenumerationspriser Skogsbruket 10/2011 Föreningen för Skogskultur rf Orrspelsgränden HELSINGFORS tfn fax fornamn.efternamn@tapio.fi Johnny Sved tfn Gerd Mattsson-Turku tfn Margita Törnroth tfn Maria Lindén tfn Bjarne Andersson tfn bjarne@bjarneandersson.com Helena Forsgård tfn helena@vikan.ax Marianne Palmgren marianne.palmgren@pp.inet.fi Christoffer Thomasfolk tfn Siv Vesterlund siv.vesterlund@kitnet.fi tfn Bertel Widjeskog tfn bergine@multi.fi Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn ingmar.qvist@elisanet.fi Margita Törnroth tfn skogsbruket@tapio.fi Helårsprenumeration (11 nr) 39 euro i Finland 370 SEK i Sverige 46 euro i övriga länder Halvårsprenumeration (6 nr) 24 euro i Finland 230 SEK i Sverige 28 euro i övriga länder ISSN Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper. Staten söker balans Vår nya regering har jobbat fram sitt första budgetförslag och förslaget debatteras nu i riksdagen. Statens intäkter vill inte räcka till för att täcka alla kostnader och i takt med att de ekonomiska prognoserna justeras neråt blir det allt svårare att få budgeten att balansera. För skogsbrukets del finns förslag om att dels skära i utgifterna men också förslag som är tänkta att öka skatteintäkterna. Intäktssidan höjs genom att skatteprocenten stiger till 30 procent och dessutom blir beskattningen progressiv så att kapitalinkomster som överstiger euro beskattas med 32 procent. Skattehöjningen uppskattas höja intäkterna med 30 miljoner euro. Progressiviteten kommer att leda till att skogsägarna vill dela upp sin virkesförsäljning i lämpliga poster för att undvika den högre skattesatsen. Det är inte så lyckligt eftersom det höjer kostnaderna för virkesanskaffningen Också för samfällda förmåner föreslås en skattehöjning till 28 procent. Samfällda skogar beskattas med denna skattesats och här finns en liten skattemorot som kan driva på bildandet av nya samfälligheter. Det finns en uttalad politisk målsättning att stoppa splittringen av skogsfastigheter. De samfällda skogarna har setts som ett viktigt sätt att skapa större och rationellare skogsbruksenheter. På inkomstsidan finns också ett förslag om att skogsbrukets stöd ska bli skattepliktiga. Någon tjänsteman har räknat ut att det ska ge ökade skatteintäkter. Det förvånar mig inte att proteststormen från producenterna uteblivit. Det har inte varit möjligt att dra av kostnader som svarar mot de hittills skattefria stöden. Nu blir det möjligt att dra av alla kostnader och för den som gör sin skattedeklaration ordentligt förändrar alltså inte skatteplikten på skattetrycket. Staten borde alltså inte få så mycket extra intäkter. Men det är väl ändå bra att det blir enklare att deklarera när alla inkomster och utgifter kan behandlas lika. De miljöstöd och produktionsstöd som betalas till skogsbruket föreslås minska. Miljöstöden minskar från elva till åtta miljoner euro. De blir skattepliktiga och för dem har skogsägarna sällan kostnader som går att dra av. Produktionsstöden minskar från åttio till sextio miljoner och anslaget för energistödet för klenträd har också krympts från tretton och en halv till sju miljoner. För energistödet finns ändå nästan tio miljoner kvar från i år som kan användas nästa år. Vi kan säkert se fram emot en debatt om hur nödvändiga stöden är. Skogarna växer långt mer än vad som avverkas och det blir allt svårare att argumentera för att staten ska stöda tryggandet av virkesproduktionen. De regler som gäller vård av ungskog styr dessutom skogsskötseln i en galen riktning. Du kan få mer stödpengar om du slarvar i början. I det långa loppet förlorar du, men för ögonblicket kan du få större inkomster. Administrationen kostar också några miljoner som kunde sparas in. Kan vi ta hand om våra skogar utan hjälp av den snälle farbror staten? m JOHNNY SVED johnny.sved@tapio.fi 3

4 Virkeshandel Osäkerhet råder på energivedsmarknaden Det nya stödet, energistöd för klenvirke, påverkar energivedsmarknaden i hela Finland. Man får hoppas att en överutbudssituation inte blir aktuell, säger bioenergiförman Juha Hyvärinen på Koskitukki. Kemerastöden går till historien och istället kommer ett nytt stöd, stöd till klenvirke. Det skattepliktiga stödet är 10 euro per kubik och gäller upp till 45 kubikmeter klenvirke per hektar. Stödet delas ut till markägare, sammanslutningar och yrkesutövare. Flertalet bekymrade skogsägare har kontaktat mig i höst och undrat när det nya energistödet träder i kraft, enligt vilka spelregler stödformen kommer att fungera samt hur situationen ser ut efter årsskiftet, berättar bioenergiförman Juha Hyvärinen på Koskitukki. Jag antar att ingen för tillfället kan ge det exakta svaret. En vild gissning är att det nya stödet träder i kraft efter årsskiftet. Stödnivån kanske sjunker Den maximala stödnivån blir 450 euro per hektar. Hyvärinen konstaterar att för skogsägaren kommer den totala stödnivån sannolikt att sjunka i jämförelse med det gamla stödsystemet. Det positiva är att det nya stödet minskar skogsägarens möjlighet att lämna ungskogen vind för våg och med tiden låta utföra en energivedsavverkning. Det är fel om ett stöd uppmuntrar till dålig skogsvård, säger Hyvärinen. Han tror att energistödet för klenvirke lokalt kan verka ogynnsamt på energivedshandeln på längre sikt. När energived nu stöds i hela Finland kan det leda till ett överutbud på vissa områden och på så sätt drabbas hela energivedsmarknaden. Så skedde redan i samband med Kemerastöden på vissa håll, tillägger Hyvärinen. Ingen drar nytta av att energiveden i åratal står och ruttnar längs med vägkanterna och energiinnehållet går förlorat. Hyvärinen skulle för sin del helst se att stöden riktades till energiproduktionen, och låta marknaden se till att de rätta råvarorna levereras till värmeverken till ett marknadspris. Osäkra tider För tillfället råder en stor osäkerhet på marknaden. Flera faktorer inverkar just nu på energivedsmarknaden och stödpolitiken mest av allt. Osäkerheten påverkar dessutom investeringsbesluten i värmekraftverken. Därför borde situationen stabiliseras så fort som möjligt, så att alla parter kan fokusera på att göra verksamheten lönsam, konstaterar Hyvärinen. Ett gällande pris Koskitukki har ett gällande pris vid energivedshandel och betalningen sker i fast kubikmeter. Vi vill att affären skall vara så tydlig som möjlig för skogsägaren. Vi bär för vår del risken, oberoende vad den framtida stödnivån sist och slutligen blir. I praktiken leder det blivande stödet till att rotpriset för energived landar på samma nivå som nuvarande massavedspriser i de fall energivedsuttaget är under 45 kubikmeter per hektar. Stödet uppmuntrar också till att utföra så kallade integrerade avverkningar. Alltså avverkningar där man separerar massaved och energived, säger Hyvärinen. Ifall marknadssituationen ändras drastiskt och det lönar sig för skogsägaren att avverka allt till antingen energived eller massaved har det ingen betydelse vilket sortiment de väljer då vi betalar ett pris för virket. Fast kubikmeter bäst Enligt Hyvärinen är det bäst för skogsägaren om energivedshandeln görs i fastkubikmeter. Vid andra handelssätt har skogsägaren begränsad möjlighet att påverka energiinnehållet och att övervaka mätningen. En alltmer gällande praxis vid prissättningen av hyggesrester, alltså grot, är att prissätta på basis av virkesuttaget. Det är ett fungerande system då alla aktörer använder samma prissättning och skogsägaren kan jämföra offerterna sinsemellan. m Text och foto: Marianne Palmgren Energivedsuttag med helträdsuttaget före...och efter. Det kom nästan 100 kubikmeter energived per hektar från den 2,7 hektar stora ytan. 4 Skogsbruket 10/2011

5 Virkeshandel Mindre pengar in på kontot Skärpningen av kapitalskatten innebär att skogsägarnas nettoinkomster från virkesförsäljningar minskar. Kapitalskatten stiger vid årsskiftet från 28 till 30 procent. För den som säljer virke betyder det mindre pengar in på kontot. Kapitalskatten blir progressiv så att skattesatsen stiger till 32 procent på kapitalinkomster över euro. Den här berör bara en mindre del av skogsägarna, då virkeslikviderna ofta stannar under den här summan. Dessutom är det vanligt att virkeslikviden betalas ut i minst två rater, dvs. ett förskott utbetalas omkring en månad efter att säljaren och köparen tecknat under virkeshandelskontraktet och resten när virket är avverkat. Genom att sälja virket före årsskiftet så att förskottet kommer på kontot före nyåret, kan den som säljer virke för större summor kanske undvika att Exempel: Slutavverkning, 2 hektar Intäkter från rotförsäljning euro skatt 28 % euro skatt 30 % euro skillnad 800 euro Förnyelsekostnader euro skatt 28 % euro skatt 30 % euro skillnad + 60 euro Med 30 procent kapitalskatt får skogsägaren när han låter avverka och säljer virke från en två hektar stor förnyelseyta omkring 800 euro mindre pengar in på sitt konto. För förnyelsekostnaderna får han 60 euro mera som skatteavdrag. m drabbas av progressiviteten. För skogsägare som avverkar och kör ut sitt virke själv, dvs. säljer på leverans, har skärpningen av kapitalskatten inte så stor betydelse. Virkesmängderna som de säljer är vanligtvis små och efter att värdet på det egna arbetet borträknats, blir den beskattningsbara inkomsten rätt liten. Den som själv hugger och kör ut virket har vanligtvis avskrivningar och många andra utgiftsposter, så skärpningen kan till och med förbättra nettoresultatet. Så är fallet när utgifterna är större än inkomsterna. Även de skogsägare som nästan enbart har utgifter och just inga inkomster alls, vinner på skärpningen av kapitalskatten. Via underskottsgottgörelsen dras nu 30 procent i stället för 28 procent av det negativa resultatet på kapitalinkomstsidan direkt av från den skatt som fastställs på förvärvsinkomster eller pensionsinkomster. m Text: Hannu Jauhiainen (texten ingår också i Metsälehti 5/2011) Foto: Ponsse Oyj Kemera-stöden beskattas De stöd som staten utbetalar för bl.a. röjningar, byggande och grundförbättring av skogsvägar och dikesrensningar börjar beskattas från årsskiftet. Den här försämringen drabbar främst skogsägare som bor nära sina skogar och som själva utför mycket röjningar i sina skogar. För skogsägare som bor på större avstånd från sina skogar blir enbart resekostnaderna av den storleksklassen att utgifterna är större än stödet. Då saknar det praktisk betydelse att Kemera-stöden blir beskattningsbara. I diknings- och vägprojekt täcker stödet bara en del av kostnaderna och även i de här fallen saknar det praktisk betydelse att stöden blir beskattningsbara. En stor fördel med att Kemera-stöden blir beskattningsbara är att skogsägarna kan avdra alla utgifter till sitt fulla belopp. Det gör både bokföringen och deklarationen lättare. m Skogsbruket 10/2011 5

6 Virkeshandel Stenhård kontroll av virkesmängderna Kan skogsägarna vara helt säkra på att virkesvolymen som uppges efter en maskinell avverkning är korrekt? Svaret på den är frågan är ja, enligt skogmaskinförare Peter Bergfors. Han genomför dagligen kontroller för att säkerställa att mätsystemen fungerar. En avverkningsmaskin är inte bara en robust maskin som snabbt och effektivt förvandlar förnyelsemogen skog till kalyta. I samband med att träden fälls och kapas registreras också massvis med olika typer av data som lagras i maskinens dator. Hit hör information om varje enskilt träd som fälls. Inne i upparbetningsaggregatet finns ett mätsystem som registrerar trädens längd, diameter samt trädets totala mängd i liter. Ett träd mäts i liter för att man räknar virkesmängden i kubik. Se här på skärmen, den där siffran är trädets längd och den där är diametern. Så jag ser resultatet direkt på skärmen, förklarar Peter Bergfors som är skogsmaskinentreprenör för Metsäliitto, samtidigt som han fäller en stor gran. Det handlar med andra ord om högteknologiska och moderna mätsystem som Bergfors och alla övriga seriösa skogsmaskinentreprenörer utnyttjar när de arbetar i skogen. Men som alla vet kan även den bästa teknik krångla emellanåt. Stammar väljs ut Så hur kan Bergfors vara helt säker på att virkesvolymen som avverkningsmaskinen beräknar motsvarar verkligheten? Vi utför dagligen kontroller för att övervaka att mätsystemen fungerar. På så sätt säkerställer vi att virkesmängden är den rätta, förklarar han. Den här kontrollen fungerar så att avverkningsmaskinens datasystem enligt flera olika parametrar dagligen väljer ut 1 3 kontrollträd per femhundra stammar. När det sker meddelar datorn föraren att ett kontrollträd har valts ut. När trädet avverkats har datorn redan mätt det utvalda trädets volym och informationen levereras vidare till en så kallad elektronisk sax, som är ett mätverktyg. Jag tar med mig saxen och börjar mäta trädet, som har delats upp i delar. Jag mäter varje del och informationen lagras i saxen och därefter för jag tillbaka informationen i datorn, berättar Bergfors. Han ger en demonstration, går tillbaka in i hytten och kommer ut med ett besked: Mätutrustningen fungerar som den ska. Skillnaden mellan min mätning och datorns var bara en halv procent. Det är inom marginalen som får vara högst plus/minus två procent. Trots att allt sker med högteknologisk utrustning krävs det också litet sunt bondförnuft när kontrollträden väljs ut. Det innebär att Bergfors kan ignorera ett träd som datorn föreslår i fall det inte är representativt. Därefter fortsätter jag arbeta tills datorn väljer ut ett annat träd. På så sätt styr jag systemet så att jag får ett träd som inte är skadat, krokigt eller på något annat sätt inte motsvarar medeltalet. Opartisk kontroll Orsaken till att det är datorn som slumpmässigt väljer ut trädet är att mätningen ska Skogsmaskinentreprenören Peter Bergfors kan se på datorskärmen hur stort ett träd som han avverkar är. Han ser både längd och diameter och kubikmeter per träd. 6 Skogsbruket 10/2011

7 Här använder Peter Bergfors en så kallad elektronisk sax som mätinstrument för att kontrollera att avverkningsmaskinens mätinstrument fungerar. vara opartisk. Så är fallet också för en annan mera utförlig kontroll som entreprenörerna utför. Ungefär varannan vecka väljer föraren ut ett större parti stammar som mäts och kontrolleras enligt samma metod med elektronisk sax. Övervakningen slutar inte där. Sune Hagström, som är drivningsförman vid Metsäliitto i Vasa distrikts norra anskaffningsgrupp, utför också kontroller på ännu större partier på upp till fyrtio stambitar. De här kontrollerna utförs fyra gånger per år per maskin. Och det är oerhört sällan som vi kan konstatera att maskinernas mätinstrument inte fungerar som de ska, säger Sune Hagström. Han får medhåll av Bergfors. Om mätsystemet skulle ha skadats eller av andra orsaker förmedla felaktig information märker jag det när jag arbetar. Efter flera år i yrket kan jag från min styrhytt se med blotta ögat om träden som jag avverkar inte motsvarar resultaten jag ser på min datorskärm, säger han. Och fortsätter: Vi servar också maskinerna årligen och då byts vissa givare och sensorer ut så att utrustningen alltid ska vara i så gott skick som möjligt. Pålitliga system Båda två understryker att skogsägarna i Finland kan vara säkra på att den virkesmängd som skogsägaren ska få betalt för är korrekt. Bergfors understryker också att entreprenörerna är beroende av att mätningen stämmer. Vi får betalt enligt avverkad virkesmängd. Så vi har också ett intresse av att informationen är korrekt. Men arbetet kan gå snabbt ute i terrängen och det uppstår situationer där vissa partier konstateras vara felmätta. Ett sådant scenario resulterar i att virket skiljs åt och mäts på nytt. Det sker vid fabriken som genomför en ny kontrollmätning. Alla dessa kontrollsystem gör således att skogsägarna kan lita på att virkesmängden som uppges är mycket pålitlig, menar Hagström. Enligt honom har mättekniken utvecklats mycket sedan maskinell avverkning introducerades på 1970-talet. Han minns också tiden just före maskinrevolutionen. De tekniska framstegen har underlättat mitt arbete oerhört mycket. Förr mättes alla stockar bitvis och massaveden som travmätning. Det upptog en stor del av arbetstiden och jag skulle verkligen inte vilja gå tillbaka i tiden på den här punkten, säger han. m Text och foto: Christoffer Thomasfolk Sune Hagström, drivningsförman vid Metsäliitto, utför också kontroller med elektronisk sax på ännu större partier på upp till fyrtio stambitar. Skogsbruket 10/2011 7

8 Virkeshandel Håll kollen när du skriver kontrakt Inför varje virkesförsäljning bör du fundera på hur du vill göra din virkesaffär. Säljer du direkt till ett skogsbolag eller låter du skogsvårdsföreningen eller reviret sköta försäljningen via fullmakt av dig? Om du har egna önskemål gällande avverkningen, se till att få dem inskrivna i kontraktet eller fullmakten. Det kan gå många år mellan två virkesförsäljningar. I år säljer du kanske virke från en första gallring då du senast kanske sålde virke från en slutavverkning. Mycket är lika, men mycket är också olika beroende på hurudan skog du låter avverka. Virkespriser Begär anbud från flera virkesköpare och jämför dem med varandra. Totalpriset är det viktigaste, inte priset för ett enskilt sortiment. Om du inte är nöjd med anbuden, kan du låta bli att sälja virke. De priser du får för virke från en förstagallring är alltid lägre än för virke från en slutavverkning. För massavedens del är det en skillnad på cirka 4 euro per kubikmeter och för timmer cirka 10 euro. Enhetspriserna är bindande, men virkesaffärer görs på uppskattade mängder. Den slutliga virkesmängden fås först efter avverkningen. Vänd dig bara till kända köpare. Du kan höra dig för om deras renommé avseende betalningsförmåga och kvalitet på utförda jobb genom att fråga grannar eller bekanta i trakten. Energived De allra flesta virkesköpare föreslår att du också låter ta ut energived. Klenvirke från gallringar och grot och stubbar från slutavverkningsytor. Men det är du som avgör. Helt riskfritt är det inte, då ingen vet vad bortförandet av näringsämnen kan ha för effekt om femtio till hundra år. Se till att du får inskrivet att likviden för uttag av energived ska betalas till dig så snart energiveden är utkörd från avverkningsytan. Med kranvåg på traktorn som kör ut energiveden, kan vikten omvandlas till kubikmeter. Gå inte med på att vänta ett eller två år, dvs. tills energiveden blir flisad. Specialönskemål Skriv in alla dina önskemål och krav i kontraktet. Som till exempel bekämpning av rotröta både i tall- och granskogar, städning av skogsvägar och lagringsplatser efter att virket är bortkört och tidpunkt för avverkningen om du vill motverka markskador genom att förbjuda avverkning under våta höstar och menförestiden på våren. Betalning I allmänhet betalar köparen ett förskott en månad efter att köpekontraktet undertecknats. Förskottet är vanligen en tredjedel av den uppskattade köpesumman. Slutbetalningen sker en månad efter att avverkningen är slutförd och virket inmätt. Beskattning När du säljer virke innehåller köparen skatt på virkeslikviden, ett slags förskottsskatt. Vid rotköp innehålls 19 procent och vid leveransköp 13 procent av virkeslikviden (gäller 2011). Den slutliga skatten som du betalar är mindre än det innehållna beloppet om de avdragsgilla utgifterna för skogsbruket har varit större än det schablonbelopp som förskottsinnehållningen baserade sig på. Om de avdragsgilla utgifterna har varit mindre, måste du betala mera skatt än vad som innehållits. Moms Virkesköparen betalar till momsskyldig skogsägare 23 procent moms på virkeslikviden. Du får dra av momsen på anskaffningar till skogsbruket och resten av momsen ska debiteras till beskattaren senast den 28 februari följande år. m Text: Gerd Mattsson-Turku 8 Skogsbruket 10/2011

9 Virkeshandel Ny aktör tar steget in på den österbottniska virkesmarknaden En ny virkesköpare ska inom kort ge sig in på den österbottniska virkesmarknaden. Bolaget heter EPM-Metsä och är ett nytt anskaffningsbolag åt Vaskiluodon Voima och Myllyahon Saha. Konkurrensen om det österbottniska virket kommer att öka inom den närmaste tiden. Det står klart efter att anskaffningsbolaget EPM- Metsä grundades för en tid sedan. Vi är mycket intresserade av att köpa virke i Österbotten och det är en positiv sak för skogsägarna i området att en ny aktör kommer in på marknaden, säger Timo Hongisto, vd för EPM-Metsä. Klenvirket räcker inte EPM-Metsä är resultatet av att EPV Energi, som äger Vaskiluodon Voima och Myllyahon Saha, beslöt att bilda ett gemensamt anskaffningsbolag. Inom några år färdigställs Vaskiluodon Voimas biogasanläggning som kommer att producera el och fjärrvärme av huvudsakligen energived och torv. När biogasanläggningen kör med full kapacitet kommer årsbehovet av energived att var cirka kubikmeter och andelen torv är lika stort. För att säkerställa behovet av energived fattades beslutet om att bilda en egen anskaffningsorganisation som också ska leverera till kraftverket i Seinäjoki, berättar Hongisto. På grund av det stora behovet av energived är det inte möjligt att enbart koncentrera sig på klenare gallringar. För att få ut de stora mängderna är det nödvändigt att rikta in sig på förnyelseavverkningar och här kommer Myllyahon Saha in i bilden. Skogsbruket 10/2011 Sågen i Alajärvi har ett stort behov av stock och därför var det naturligt med ett samarbete där vi slår två flugor i en smäll. Halv miljon kubikmeter virke Hongisto konstaterar att det finns utrymme för en ny aktör på virkesmarknaden med tanke på att avverkningstakten i de båda landskapen inte motsvarar tillväxten. Att virket dessutom förädlas i närområdet ser han som positivt. EPM-Metsä har högt uppsatta mål och räknar med att anskaffa en halv miljon kubikmeter virke åt sina ägare. Den beräknade fördelningen är kubikmeter stock till sågen, kubikmeter förmedlas vidare medan resten på cirka kubikmeter är energived, säger Hongisto. Hundratusen kubikmeter energived täcker inte Vaskiluodon Voimas årsbehov. Men Hongisto poängterar att biogasanläggningen också anlitar andra aktörer som anskaffar energived. Vi kan inte tillgodose hela behovet, men EPM-Metsä säkrar i alla fall en del. Foto: Jussi Musikkamaa Svårt att få svenskspråkiga EPM-Metsä håller som bäst på att bygga upp sin anskaffningsorganisation. Två inköpare har anställts i Seinäjokiområdet medan rekryteringen på den svenska sidan går trögare. Vi ska ha inköpare i svenska Österbotten, men det kommer att ta tid. Det är en utmaning att hitta lämpliga personer och vi skyndar långsamt. Vi vill bygga en bra organisation och utreder som bäst hur vi ska lösa frågan. Hur länge tar det innan EPM-Metsä börjar köpa virke i Österbotten? Vi är mycket intresserade av att köpa virke i Österbotten och det är en positiv sak för skogsägarna i området att en ny aktör kommer in på marknaden. Inom ett år ska vi på allvar vara med och konkurrera om virket. Depå möter på motstånd Något som skapar huvudbry för EPM-Metsä i dagsläget är att Vaskiluodon Voimas planerade depå för biobränsle i Tölby möter på hårt motstånd. Kommunstyrelsen i Korsholm har förordat att inte bevilja miljötillstånd och kräver att en miljökonsekvensbedömning ska göras. Den bör, enligt kommunstyrelsen, också omfatta biomassatransporterna till Vasklot. Lagret för biobränslet är av yttersta vikt för biogasanläggningen och jag hoppas ärendet får en lösning så snabbt som möjligt, likaså logistiken. Men det här är frågor som inte ligger på mitt bord, utan jag ansvarar för anskaffningen av virket, säger Hongisto. m Text: Christoffer Thomasfolk 9

10 Virkeshandel Dåligt utbud av björkstock i Österbotten UPM är intresserat av att köpa björkstock i svenska Österbotten. Men utbudet är inte det bästa. Björkar av god kvalitet är en bristvara vid förnyelseavverkningar. Det finns björkbestånd längs den österbottniska kustremsan som uppfyller virkesköparnas stockdimensioner. Men så värst vanligt är det inte och mängderna björk som följer med i en vanlig förnyelseavverkning i landskapet är försvinnande små. I allmänhet utgör björkstocken 2 5 kubikmeter från en avverkning på kubikmeter. Det är helt enkelt så att kvaliteten på björkarna inte är den bästa i det här området. En stor del av björkarna uppfyller inte stockkraven eftersom de är krokiga och klena, säger Rodney Strandvall, inköpschef vid UPM i Österbotten. Att så är fallet tycker han är tråkigt. UPM har ett kontinuerligt intresse av att köpa björkstock i landskapet, ibland är intresset större då efterfrågan på faner i världen stiger, men något egentligt utbud i Österbotten att tala om finns det ändå inte. En förklaring kan vara att österbottningarna av tradition inte har värderat björkarna högt i jämförelse med tall och gran. Det finns ingen tradition i Österbotten att använda björk. Vad det här beror på vet jag inte, men av någon anledning hade björken dåligt rykte i de här trakterna tidigare. En orsak kan vara att många skogsmarker längs kusten tidigare var betesmarker som förorsakat sämre kvalitet på björkarna, säger Strandvall. Få transporter Läget är det omvända i de mellersta och östra delarna av landet, där skogsägare i flera generationer satsat på björkodling. Att förädlingsindustrier har placerats dit är naturligt med tanke på det stora utbudet. UPM levererar all björkstock från Österbotten till förädlingsindustrier i Jyväskylä och Nyslott. Men på grund av det fattiga utbudet blir det inte så värst många transporter från Jakobstadsnejden. Det krävs ganska många små partier för att få ihop ett lass björkstockar och därför blir det inte så många transporter härifrån på årsbasis. Avstånd till fabriker, små partier samt utbud och efterfrågan styr prissättningen. Minimimängd Hur resonerar UPM om en förnyelseyta endast innehåller några grova björkstammar som uppfyller de rätta dimensionerna? Strandvall förklarar att det måste vara lönsamt för UPM att köpa björkstock och därför finns det en minimigräns. Minimigränsen för oss är att det ska finnas minst fem kubikmeter björkstock annars köper vi allt som massaved. Men om skogsägaren har kommit överens i försäljningskontraktet att björk ska köpas så följer vi naturligtvis vad som står i avtalet. Då är det den lokala virkesköparens eget ansvar att se till att vi får ihop tillräckligt med björkstock från andra ytor som fyller en transport, förklarar Strandvall. God kvalitet ett måste Han understryker att alla björkstammar som uppfyller måttkraven inte duger till stock. Det som inverkar är trädets rakhet och huruvida det är rötskadat. Något som också inverkar är om trädet har många tvärkrökar och förgreningar eller mekaniska toppsprickor. Att stammen är av god kvalitet är viktigt i och med att björkstocken i huvudsak används till produktionen av faner. Det sker genom svarning. Vid fanerproduktion kapas stockarna i kortare bitar så att de passar in i svarven. Björk används också för tillverkning av andra produkter som golv och möbler. Något som Strandvall hoppas på är att man skulle få en lokal efterfrågan på björkstock. Det skulle vara positivt om det skulle finnas avsättning för björkstock i Österbotten. Då tänker jag på någon typ av förädling av björktimmer som till exempel för möbeltillverkning. För några år sedan var det en möbeltillverkare i Sydösterbotten som planerade att starta egen sågning, men jag vet inte hur det blev till slut. m Text: Christoffer Thomasfolk Tillverkning av faner Vid tillverkning av faner ska stockarna först basas, ligga i varmt vattenbad. Uppvärmningen gör träet mjukare vilket underlättar nästa arbetsskede, svarvningen. Vid svarvning roteras stocken mot en kniv som är lika lång som stocken. Kniven går hela tiden allt närmare mot stockens mitt medan den skalar av ett tunt sammanhängande träskikt. Faneren torkas, skärs i mindre ark och limmas samman till skivor som består av många lager faner. De många lagren läggs korsvis för att kryssfaneret ska bli starkare. m 10 Skogsbruket 10/2011

11 Virkeshandel Högre priser på massaveden i Östersjöområdet Skogsbruket har granskat den officiella prisstatistiken från Finland, Sverige, Estland och Litauen för att jämföra virkespriserna och prisutvecklingen mellan länderna runt Östersjön. Både virkeshandeln och sättet att mäta virke är lite olika mellan länderna. För att kunna göra en jämförelse har vi använt oss av statistikförda priser för virke levererat till skogsväg. Priserna är korrigerade så att de gäller fastkubikmeter på bark och omräknade till euro. I Finland har virkespriserna hållits mer eller mindre på samma nivå när man jämför de statiskförda priserna för vecka 39. Efterfrågan på cellulosa har varit fortsatt god och det finns en jämn efterfrågan på virke. Skogsindustrin kämpar med lönsamhetsproblem i papperstillverkningen men överlag har bolagen gått hyggligt det senaste året. Nyhetsflödet har inte varit så positivt under höstkanten. Myllykoski pappersbruk läggs ner och risken för att en ny finanskris bryter ut har vuxit hela tiden. Även om det finns en stor osäkerhet behövs ännu virke till industrin. Virkeshandeln gick lite trögt i början av året och det har tärt på lagren. Mängderna virke som importeras har ökat igen och jag tror att industrin spänt följer med Rysslands WTOförhandlingar. Ska Ryssland bli medlem måste virkestullarna bort. Då ökar importen ännu mer, men vi når knappast samma volymer som före tullarna infördes. I Sverige har priserna på stock sjunkit en aning medan massaveden har gått upp med tio procent. I vår jämförelse har vi granskat Skogsvårdsstyrelsens virkesprisstatistik för kvartal tre 2010 med kvartal två Förhållandet mellan euron och den svenska kronan har hållits rätt stabil det senaste året så att man får dryga nio kronor för en euro. För två tre år sedan hade Sverige en klar valutafördel på världsmarknaden, som mest fick man långt över elva kronor för en euro. Skuldkrisen i Grekland kan väntas försvaga euron ytterliga och då får vår industri en fördel. Stockpriserna är klart lägre i Sverige än i Finland. I södra Sverige håller konkurrensen mellan sågarna stockpriserna på en acceptabel nivå men i Mellansverige har priset på både tall- och granstock sjunkit. Den svenska sågindustrin går nu igenom en omstrukturering där de mindre sågbolagen drar det kortare strået. Både Södra och Holmen är kapitalstarka och har kunnat investera i ny effektiv kapacitet. De nya sågarna går kanske inte för fullt nu, men när konjunkturen svänger är de färdigt intrimmade och kan snabbt börja tjäna pengar åt sina ägare. I Estland och Litauen har prisen på massaved stigit. I Estland betalas klart mer för massaved än i Finland. Priset på björkmassaved fördubblades ifjol i Estland och nu har priset stigit ytterligare tjugo procent. Priset på granmassaved och tallmassaved är ännu en god bit från våra priser i Estland, men till Litauen är prisskillnaden nere i tio procent. Tall- och granmassaved har för andra året i rad stigit med mer än femtio procent. I Litauen är priserna av någon orsak betydligt lägre än i grannlandet. Där håller massaveden samma nivå som i Finland och Sverige och stocken är sämre betald än i de andra länderna. m Källor: METLA, Skogsvårdsstyrelsen Text: Johnny Sved Finland, Österbotten Finland, Sydkusten Sverige, Mellan Sverige, Syd Estland Litauen Pris i september 2011 höjning på 12 mån. Pris i 2 kvartalet 2011 höjning på 9 mån. Pris i augusti 2011 höjning på 12 mån. Talltimmmer 57-2 % % 49-4 % % % % Grantimmer 57-2 % 60-2 % 49-7 % 55-3 % % % Tallmassaved % 31 ± 0 % % % % % Granmassaved 30 ± 0 % 33 ± 0 % % % % % Björkmassaved % % % % % % Virkespriserna i några Östersjöländer hösten Priserna har förändrats med mellan - 2 och + 61 procent beroende på land och sortiment från hösten 2010 till hösten Den estniska massaveden är fortsatt efterfrågad i grannländerna och priset på tall och gran har stigit ordentligt. I både Sverige och Finland har granstocken sjunkit en aning, mest i mellersta Sverige. Skogsbruket 10/

12 Ryktet går Vid avverkningar på holmar utan vägförbindelse är det vanligt att virkesförsäljningsmängderna stiger vartefter ryktet om förestående avverkningar sprider sig. Och ju större virkesvolymer desto högre blir virkespriserna. Bibel- och koranpapper Ursprungligen är idén bakom det tunna tryckpapper som idag används till den tryckta bibeln och till exempel till koraner hämtad till Kina från Indien. Det såkallade indianpappret började användas av Oxford University press år 1785 då det importerades till England från Kina för första gången. Bibelpappret är mycket tunt, dess tjocklek varierar från 15 gram upp till 40 gram per kvadratmeter. Bibelpappret är ett slags träfritt papper utan ytbeläggning som används vid tryck av böcker med många sidor. Pappersmassan innehåller ofta fibrer av bommull eller linne, vilket förbättrar det tunna papprets hållbarhet. Vid tillverkningen används antingen enbart kemisk massa eller kemisk massa med tillsats av massa av lump. Pappret är tunt, men trots det starkt. Till exempel biblar, psalmböcker, lagböcker och lexikon som innehåller många sidor, är gjorda av pappret som i fackslang kallas för tunntryckpapper. Det finländska pappersbruket Tervakoski Oy har från år 2010 koncentrerat sig på tillverkning av just tunntryckpapper. Ifjol investerade bolaget tio miljoner euro på att utveckla sin produktion av tunntryckpapper. Många av världens biblar har tryckts på Tervakoskis papper och också den finlandssvenska bibeln som förläggs i Sverige är tryckt på Tervakoskis papper i St. Michel, liksom den finskspråkiga bibeln. Pappersslaget St. Michel Premium är ett tunntryckpapper som tryckeriet St. Michel print har utvecklat för det här ändamålet i samarbete med Tervakoski, berättar Jari Hokkanen från tryckeriet. Den enkla logistiken mellan pappersbruket i Tervakoski och tryckeriet i St. Michel gör att största delen av pappret man använder är inhemskt. Det är endast 200 kilometer mellan pappersbruket och tryckeriet och det är en fördel för kunden. Det är också viktigt för tryckeriet att pappret är certifierat. m Text: Maria Lindén I Larsmo skärgård har UPM köpt kubikmeter virke på rot. Avverkningsytorna finns på åtta holmar och omfattar både förnyelseavverkningar och gallringar. Skogsägare på holmarna tog kontakt med skogsvårdsföreningen, säger skogsvårdsinstruktör Johnny Fagerholm på Skogsvårdsföreningen Österbottens kontor i Eugmo. Det hade gått många år sedan föregående avverkningar och skogsägarna hade noterat att skogarna var i behov av gallring och att en del borde förnyas. När bollen väl var i rullning tog jag kontakt med alla skogsägare som hade skogar som borde åtgärdas och gav ett avverkningsförslag. I nästa skede inkopplades UPM och deras virkesköpare Fjalar Henriksson. UPM är den enda virkesköpare i den här trakten som har maskinpark, övrig utrustning och den specialkunskap som krävs för avverkning ute på holmar. De virkespriser som UPM erbjöd var helt acceptabla. En del skogsägare valde att ge fullmakt åt skogsvårdsföreningen att sköta virkesförsäljningen medan andra själva tecknade under sina kontrakt. Pråmar tar virket till fastlandet Enligt planerna inleder UPM avverkningarna nästa vår. Tre år har UPM på sig att slutföra avverkningarna. Vid avverkning i skärgården är tre år en vanlig drivningstid. På fastlandet är två år det normala. Virket kommer att transporteras till fastlandet med små pråmar. En stor del kommer att tas i land vid Larsmo fiskehamn i Sonamo. Vi siktar på att få avverkningarna slutförda under en sommar, säger virkesköpare Fjalar Henriksson på UPM. Men om virkesmängderna sväller ut, vilket de brukar göra vid avverkningar i skärgården, kan det bli en fortsättning sommaren Försäljningsmängderna är till största delen en uppskattning från skogsbruksplanerna och mängderna i planerna brukar ofta vara i underkant. Vi har 500 kubikmeter som minimängd för att ta ut en avverkningsmaskin och Vi har 500 kubikmeter som minimängd för att ta ut en avverkningsmaskin och en skogstraktor till en holme. Det är tidkrävande och väderkänsligt. 12 Skogsbruket 10/2011

13 och volymerna ökar Kommun: Landmäteriverket, tillstånd nr 542/MML/11 Skogsvårdsföreningen Österbotten FÖRETAGSKARTA By: Fastighet: Företag: E-11 0 Cp: , Kartblad: Q3343L 1: en skogstraktor till en holme. Det är tidkrävande och väderkänsligt. Hyggena får inte synas från sjösidan Vid avverkningarna kommer lövskogen längs stränderna att förbli orörd, säger Fagerholm. På några enstaka platser saknas det typiska alskogsbältet och då kvarlämnas i stället barrträd så att det blir en orörd strandkappa. Det ska inte synas från havssidan att skogarna är avverkade. Skogarna som förnyas består av grova granar. Sjötransporterna är dyra och rotpriserna är därför en aning lägre än på fastlandet, säger Henriksson. Andelen rotröta brukar också vara högra i skärgården, upp till femton procent, när den på fastlandet är åtta procent. För sjötransporterna anlitar UPM en privatföretagare. Tomas Granholm har hållit på med pråmtransporter sedan mitten av 1990-talet och har den utrustning som behövs. Arbetena fortsätter efter avverkningen Efter avverkningarna ska 40 hektar planteras. Vi har ännu en del frågor öppna, som till exempel markberedningen, säger Fagerholm. Sannolikt tar vi ut markberedningsaggregat bara till de största holmarna. De avverkade skogarna har varit grandominerade och vi fortsätter med gran. Vi planterar inte genast efter avverkningen utan låter hygget vila över en sommar. Då hinner hyggesresterna torka och tyngas ner av snön. Det är en fördel vid markberedningen och speciellt på de hyggen som vi inte markbereder. m Text: Gerd Mattsson-Turku Planterarna och skogstraktorn sida vid sida I Maxmo skärgård avverkades i sommar omkring m³ virke på två holmar. Avverkningarna slutfördes i augusti. Samtidigt som skogstraktorn körde ut de sista massavedsklamparna och stockarna, sattes den sista plantan i jorden. Vi planterade plantor och planterarna följde skogstraktorn hack i häl, säger skogsvårdsinstruktör Guy Djupsjöbacka på Skogsvårdsföreningen Österbottens kontor i Vörå. Jag har goda erfarenheter av att plantera omedelbart efter avverkningen. Plantorna får en otroligt snabb start. Tallarnas höjdtillväxt närmar sig en halv meter sommaren efter planteringen och barren brukar bli upp till 10 centimeter långa. Jag tror att det beror på att rötterna har optimala tillväxtförhållanden. Marktemperaturen blir högre då barr, löv och småkvistar bryts ner. Det alstrar värme. Vi brukar Foto: Guy Djupsjöbacka säga att förnan brinner ihop. Visst finns det kvar färska strängar av kvistar efter avverkningen, men de är inget problem. Det går alltid att plantera minst plantor per hektar. I skärgården har vi inte heller samma problem med snytbagge. m Bröderna Erik, Elis och Pehr-Olof Kalander sätter ner de sista tallplantorna på södra Kåtaskär. Totalt har de planterat omkring plantor ute på två holmar. Skogsbruket 10/

14 Virkeshandel Nöjd skogsägare gör affärer till stamkundspris Avverkningarna i Bjarne Örnmarks skog i Ingå har avslutats för det här året. Han är nöjd med prisläget just nu men tycker att det finns en del tecken på att prisnivån kan sjunka ännu i höst. Sin senaste virkesaffär gjorde han redan under sensommaren 2010 för att kunna ta vara på de prisförmåner Stora Enso erbjuder sina stamkunder. Avverkningen utfördes på försommaren. På vårvintern bottenröjde Örnmark den ungefär 2,5 hektar stora avverkningsytan. Röjningarna brukar han sköta själv liksom planteringen. Den rikliga snön som i år låg kvar på den planerade avverkningsytan ännu i slutet av mars gjorde arbetet mer utmanande än tidigare år. Han är ändå nöjd med slutresultatet på kalavverkningen. Naturligt plantbestånd kompletteras Riset är nu bortforslat och marken har blottats så pass mycket att Örnmark efter ett besök där märkte att ett rätt så täckande tallbestånd redan uppstått. Nu finns där redan mycket plantor i körspåren. Det kan bli aktuellt att annullera den redan beställda högläggningen efter en diskussion med skogsfackmannen, säger han. På så sätt kan jag klara mig med att plantera in på de ställen där det inte finns tillräckligt med plantor. Plantorna som också redan är beställda kommer han att plantera själv nästa vår. Planteringarna brukar han sköta tillsammans med sin familj. Tidiga morgnar är det skönt att gå ut för att lyssna på fågelsången och plantera, säger han. De senaste tio åren har jag själv skött planteringen och bottenröjningarna. Avverkningarna har jag dock slutat med, de sköts med maskiner. Körskadornas inverkan syns i framtiden De stora maskinerna är nog här för att stanna, säger han. På grund av skadorna som maskinerna lämnar, hoppas han ändå att speciellt avverkningsmaskinerna som används på gallringsytor ska utvecklas. En stor roll spelar också föraren när det blir tal om körskador och avverkningsskador. Skickliga chaufförer har han inget att anmärka på. Det blir intressant att se hur de skogar vi nu gallrar ser ut om några tiotal år när de ska slutavverkas. Då får vi slutligt besked på hur dagens maskiner verkligen påverkar skogarna, säger han. God prisnivå råder Prisnivån på virkesmarknaden har varit bra under de senaste åren tycker han. Höjningen av mervärdesskatten med en procentenhet har inte heller påverkat virkeshandeln, säger han. Vi tänkte hålla tillbaka lite med avverkningarna nu. Hos oss är det behovet av pengar som har styrt avverkningarna, då större investeringar har finansierats med skogslikvider. Det finns inte heller förväxta skogar på ägorna som skulle kräva snabba avverkningar just nu. Sortiment och pris avgör Örnmark tycker att virkespriserna gått ned en aning under hösten, men säger att prislä- Uppköparen ska ha ett brett sortiment och aptering ska göras till skogsägarens förmån, då får man maximal utdelning av virkesaffären, säger skogsägaren Bjarne Örnmark. get nog kan ses som gott just nu. Han följer själv med virkespriserna i dagspressen och på datorn och tycker att läget verkar rätt stabilt. För dem som överväger en virkesaffär nämner han att det allmänna läget med diskussioner om en förestående lama ändå kan medföra att också virkespriserna sjunker mot slutet av året. Speciellt om det igen blir aktuellt med stängningar av sågar eller pappersbruk. Örnmark brukar själv berätta för uppköparen om det finns specialsortiment på ytan som ska avverkas. Också det här syns i likviden på ett positivt sätt, och det är han nöjd med. 58 euro per kubikmeter för tallstocken är inget dåligt pris, säger han. Bara skogsägaren får ut ett bra sortiment och föraren apterar till skogsägarens förmån så ger skogsaffären nog en bra slant i dagsläget. m Text och foto: Maria Lindén Bättre konkurrens bland uppköparna i västra Nyland Åtta företag har anmält sig som virkesuppköpare på skogsvårdsföreningens uppköparlista i västra Nyland. Det nyaste namnet är Harvestia som från och med september köper virke på området. Uppköparen är Powerflutes, Myllykoskis och Vapos virkesanskaffningsbolag. Dessutom verkar energivedsaktören Nyved på området. Etablerade sedan tidigare är följande sju företag som köper virke i alla sortiment: Metsäliitto, UPM-Kymmene, Storaenso, Versowood, Raunion Saha, Koskitukki och Biowatti. m 14 Skogsbruket 10/2011

15 Förröjning ger motion och mindre utgifter Som skogsägare kan du välja att själv sköta röjning av underväxt inför en avverkning. Det innebär att du tar bort buskar och klena stammar och sparar en utgift på euro per hektar. Röjning av underväxt, s.k. förröjning eller bottenröjning, är regel inför alla gallringar. Undantag är rena tallskogar på mager mark. Kvaliteten på gallringen blir bättre om det är bottenröjt. Öppen sikt från avverkningsmaskinen Skogsarbetsledare Vesa Pulkkanen tar mig med till en gallringsskog i Ingå, där Veijo Heikkala håller på med bottenröjningen. Vi möts av en vägg av underväxt och ibland är det svårt att över huvud taget ta sig fram. Föreställ dig hur det är att sitta i avverkningsmaskinen, säger Pulkkanen. Bottenröjningen ger snabbare och snyggare gallring och föraren ser bättre vilka stammar som är bäst att spara och vilka som bör avverkas. Med mycket skymmande buskar och småträd är det större risk Skogsbruket 10/2011 att han väljer fel. Risken att avverkningsaggregatet skadar de stammar som ska bli kvar ökar också då sikten är skymd och föraren inte ser hur han ska styra aggregatet. Arbete som passar skogsägare Ta inte i för hårt första dagen utan börja med ett par timmars arbetspass, säger Veijo Heikkala som jobbat som skogsarbetare i 36 år. Bottenröjningen kan en skogsägare utföra upp till ett par år innan det är dags att gallra, säger Vesa Pulkkanen på Södra skogsreviret. Gallringen går snabbare i skogar som är bottenröjda, vilket ger lägre avverkningskostnader. Kostnaderna för bottenröjningen i förhållande till lägre avverkningskostnader beror på hur mycket underväxt det är och hur mycket den sinkar arbetet. Skogsägare som har tid och möjlighet kan göra bottenröjningen själv, säger Pulkkanen. Pulkkanen får medhåll av Veijo Heikkala, som jobbat 15

16 som skogsarbetare i drygt trettio år. Skogsägaren behöver en röjsåg på cm 3 och skyddsutrustning, säger Veijo Heikkala. Risken för att han ska skada sig är så gott som obefintlig. En skogsägare som inte tidigare bottenröjt får räkna med tre dagar för att bottenröja en hektar, säger Heik- kala. Ta inte i för hårt första dagen utan börja med ett par timmars arbetspass. Annars är risken stor att de ovana rörelserna och belastningen av röjsågen ger ömma muskler. Mina arbetsdagar är omkring sex timmar. Be om råd Bottenröjningen kan du utföra upp till två år innan det är dags att gallra. Då hinner buskar och fällda träd tyngas ner av snön under vintern. Skogsägaren behöver inte städa bort alla buskar och småträd, säger Pulkkanen. Om någon skogsägare funderar på att bottenröja själv och är osäker på hur det bör göras, kan han fråga någon på reviret eller skogsvårdsföreningen. Det är vanligt att skogsägare är för optimistiska i planerna på hur mycket de ska hinna med. Då är en möjlighet att röja en del själv och leja bort resten. m Text och foto: Gerd Mattsson-Turku Trädfällning Fällning åt höger: Vinkla klingan åt vänster. Sätt an klingan klockan 4. Ge full gas innan du sätter an klingan mot stammen. Ge alltid full gas innan ansättning mot stammen. Det minskar risken för att klingan ska nypa fast. Släpp gasen efter att du sågat igenom stammen och upprepa samma procedur inför nästa stam. Om du skulle såga fast klingan ska du aldrig rycka loss röj - sågen. Klinga, vinkelväxel eller styre kan skadas. Släpp i stället handtagen, fatta tag om riggröret med båda händerna och dra sakta loss sågen. Du kan också försöka trycka på stammen med ena handen tills trycket minskar och klingan lossnar. m Fällning åt vänster: Vinkla klingan åt höger. Sätt an klingan klockan 9. Ge full gas innan du sätter an klingan mot stammen. Visste du att Det finns uppskattningsvis kubikmeter användbart grundvatten per person i Finland. I Sverige är läget det samma medan Norge har fem gånger mer. En medelfinländare använder 57 kubikmeter vatten per år. m Ryska skogvaktare får skjutvapen Förödande skogsbränder, illegala avverkningar och tjuvjakt har fått Ryssland att skärpa skogslagstiftningen, skriver tidningen Skogsland. Bland annat införs strängare straff för dem som medvetet eller genom slarv förorsakar skogsbränder. Skogsförvaltningen byggs ut, liksom de styrkor som ska bekämpa skogsbränder. Skogvaktarna ska få rätt att gripa misstänkta personer och beslagta motorsågar, avverkningsmaskiner och annan utrustning som används i kriminellt syfte. De får rätt att bära skjutvapen och batonger och ska även utrustas med bärbara handdatorer, GPS-mottagare, kameror och terränggående bilar för att kunna jobba effektivare. m 16 Skogsbruket 10/2011

17 Bioenergi Flisandet går undan med hemmagjord flismaskin Värmeföretagare, ekojordbrukare och en maskinverkstad. Patrik Falck från Sävträsk i Liljendal har många järn i elden. I första hand är jag värmeföretagare, jordbruket blir vid sidan om, säger Patrik Falck. Han säljer värme åt Lovisa stad som äger flisvärmeverket i Liljendal. Flisvärmeverket på 0,75 megawatt värmer upp kommunbyggnaderna i Sävträsk samt ett tiotal radhus. Pannan kan använda bränsle med en fuktighet mellan 20 och 40 procent. Jag sköter värmeverket till hundra procent, såväl underhåll som reparationer. Flisvärmeverket förbrukar kubikmeter flis per år, och jag jobbar två säsonger i förväg. Det är allt fler på marknaden som skall dela på energivedskakan, finns det plats för flera värmeföretagare i bygden? De som riktar in sig på Här har jag vinterns arbete, säger Patrik Falck. Skogsbruket 10/2011 den kommunala biten finns det nog plats för. Jag har hållit på sedan år och har en trogen kundkrets. Långa transporter Falck köper upp energived och överrötskadat virke vid väg allt mellan Pyttis och Sibbo. Han levererar också flis till Borgå Energis värmeverk i Lovisa och värmekraftverket i Tolkis. Jag samarbetar med Nyved. Vid terminalen i Sävträsk, ett par kilometer från värmeverket, väntar ungefär ett års virkeslager på att flisas. I år blir det också att flisa en del barkborreskadat virke, tillägger Falck. Det tar 30 minuter för Falck att flisa ett lass på 50 m³. Flismaskinen är hemmagjord, endast flistrumman är köpt. En V8 dieselmotor med 550 hästkrafter drar flismaskinen. Under sommaren flisar jag små mängder i bygden, men under vinterhalvåret Falck jobbar två säsonger i förväg för att garantera tillgången på råvara. jobbar jag främst vid terminalen. Det är svårt att komma fram med tunga maskiner längs med smala oplogade byvägar. Nu också energivedsavverkning Sedan i våras håller Falck också på med energivedsavverkning. Han avverkar i egen regi och tar virket som betalning för arbetet. Jag rensar upp åkerkanter och skogsvägar inom Lovisa och samarbetar med entreprenörerna Patrik Engström och Fredrik Karlsson som har en skotare. Jag investerade i avverkningsmaskinen för att försäkra tillgången på råvara till flisvärmeverket, avslutar Falck. m Text och foto: Marianne Palmgren 17

18 När skogsbruket b Den nya, inte ännu godkända generalplanen ställer till det för skogsägare i Sibbo. Den nya nationalparken Sibbo Storskog kan leda till ytterligare bekymmer. Finlands nyaste nationalpark Sibbo Storskog såg dagens ljus i våras. Det är meningen att den nya parken skall lätta på trycket på huvudstadsregionens enda nationalpark i Noux. Nationalparken i sig är inte ett problem, poängterar Henrik Lindström, skogsägare och ordförande för samarbetsnätverket Samarbete i Storskogen. Lindström är en av eldstjälarna i långköraren om Sibbo Storskog och har bland annat i samarbete med Kustens skogscentral gjort utlåtanden till Miljöministeriet och Forststyrelsen då nationalparken ännu var i planeringsskedet. Det har varit som en kamp mot väderkvarnar, men samarbetsnätverket är fortfarande verksamt. Vårt mål är att få en så enhetlig nationalpark som möjligt, till exempel via markbyte. Nu är nationalparken splittrad över ett större område. Det är i främsta hand ge- neralplanen i Sibbo som för tillfället ger skogsägarna gråa hår. Den nya generalplanen kräver tillstånd för avverkningar på stora områden. Närheten till Sibbo Storskog kan leda till att det blir svårt att få avverkningstillstånd. Situationen som nu råder i Sibbo tar bort hela intresset för skogsbruk, säger Lindström. Virkeshandeln väntar inte Generalplanen är inte ännu officiellt i kraft eftersom det har gjorts anmärkningar mot den, och dessa behandlas för närvarande i domstol, förklarar revirinstruktör Rolf Wickström på Södra skogsreviret. Än så länge gäller inte restriktioner för skogsägare vars skog gränsar till nationalparken, men man kan med fog anta att då delgeneralplaner utvecklas kan nya begränsningar se dagens ljus. I den nya generalplanen är det den så kallade ma-beteckningen, alltså landskapsmässigt värdefulla kulturområden, som gör livet besvärligt för skogsägarna. På kartan slingrar den sig genom hela Sibbo med varierande avstånd från Sibbo å. Den inverkar på grävnings- och trädfällningsarbeten inom inflytelseområdet, tillägger Wickström. Till exempel finns det områden där skogsägaren måste ha lov för en gallring över fem hektar, hittills har röjningarna klarat sig undan lovförfarandet. När en slutavverkning blir aktuell måste skogsägaren få ett godkännande från kommunhåll av miljövårdschefen alternativt lovsektionen innan de kan avverka. Beslutet kan ta 3 4 månader. Förenklat kan man säga att i norra Sibbo får man utföra en slutavverkning på tre hektar utan kommunens samtycke, i södra Sibbo gäller en hektar, säger Wickström. Nuförtiden ändras virkespriserna snabbt och som skogsfackman anser jag att det är Den nya generalplanen kräver tillstånd för avverkningar på stora områden. Närheten till Sibbo Storskog kan leda till att det blir svårt att få avverkningstillstånd. Situationen som nu råder i Sibbo tar bort hela intresset för skogsbruk. oskäligt att skogsägare skall bli tvungna att vänta i månader på kommunbeslutet. Frustrerande beslut Besluten kan i sig vara frustrerande om skogsägaren vill idka ett aktivt skogsbruk. I ett fall förutsatte kommunen att skogsägaren skulle plantera björk på bördig mark. Med mycket hjortdjursskador i området skulle gran ha varit det enda fungerande alternativet, säger Wickström. Till processen hör också hörande av grannar. I princip är det på skogsägarens ansvar, men det går oftast smidigast om Skogsreviret sköter pappersjobbet. Då blir det säkert gjort, säger Wickström. Om det är riktigt omöjligt att hitta grannarna, kan man bli tvungen att lägga in en annons i lokaltidningarna samt på kommunens anslagstavla. Om grannen är ett dödsbo med många delägare, gäller det att reda ut delägarna så att alla har en möjlighet att bli hörda. I ett exempelfall kan en skogsägare ha fyra grannar. Varje grannfastighet är ett dödsbo med fyra delägare. I värsta fall skall man alltså höra 16 personer innan avverkningen, avslutar Wickström. m Text: Marianne Palmgren 18 Skogsbruket 10/2011

19 Stora Enso bygger nytt i utlandet lir i kläm Aktivt skogsbruk ska vara möjligt i Sibbo Från kommunhåll poängterar miljövårdschef Christel Kyttälä att utgångsläget i kommunen är att lant- och skogsbruk fortsättningsvis ska kunna idkas i Sibbo. Situationen var egentligen ännu värre för ett par år sedan. Då låg nästan hela Sibbo i planläggningsskedet, alltså då när man tar ställning till vad den fortsatta användningen i området kommer att bli. Stora Enso inledde 2011 med två stora investeringsbeslut. I Uruguay bygger Stora Enso en cellulosafabrik tillsammans med det chilenska cellulosa- och pappersföretaget Arauco. Investeringen uppgår till ungefär 1,4 miljarder euro. I Polen vid sin fabrik i Ostroleka bygger Stora Enso en ny pappersmaskin för tillverkning av wellpapp. Efterfrågan på moderna lättviktiga wellpappförpackningar ökar i snabb takt. Returfiber är den dominerande råvaran för wellpappförpackningar och fortsätter att vinna marknadsandelar från nyfiber. Investeringen uppgår till 270 miljoner euro. m Källa: papernet.se Energivedspriser blir officiella Skogsforskningsinstitutet utreder som bäst möjligheterna att samla in och publicera uppgifter om handeln med energived. Ur skogsägarens synvinkel är prisuppgifterna viktigast. Då nationalparken grundades gav staten en klar signal att tvångsförfarande inte är aktuellt för markägare i Sibbo. Det är en annan sak om skogsägare är intresserade att skydda sin skog på frivillig väg. Kyttälä tillägger att hon förstår skogsägarnas frustration då de får vänta på avverkningsbeslutet i flera månader. En avverkning under tre hektar är ett tjänstemannabeslut. Lovsektionen tar ställning till avverkningar större än det och ansökan fogas till högen av lov som utreds av sektionen. När delgeneralplanen blir aktuell följer vi gällande regler. Utkast och förslag finns till påseende i kommunen. Då lönar det sig för skogsägare att vara aktiva och komma med förslag. m Text: Marianne Palmgren Handeln med energived är relativt ny och praxisen varierar mellan olika köpare. På marknaden finns många köpare som är helt nya inom virkeshandeln och nya tillkommer. Energiveden är heller inget homogent virkessortiment och dessutom används flera olika måttenheter. I nuläget finns uppgifter om priser som betalas när energiveden kommer till förbrukningsplatsen, antingen flisad eller oflisad. Däremot saknas det uppgifter om vilka priser som betalas till skogsägare för energiveden. För att handeln med energived ska fungera är det viktigt att det finns en officiell prisstatistik. Målet är att det redan nästa år ska finnas en officiell statistik med priser för olika energivedssortiment. Jan Slotte som är verksamhetsledare i Skogsvårdsföreningen Österbotten välkomnar en prisstatistik. Det här är positivt, säger Jan Slotte. Men för att statistiken ska bli tillförlitlig krävs det en bra täckning. Alla som handlar med energived borde komma med, men skaran är brokig och det finns tyvärr också mindre seriösa köpare. m Text: Gerd Mattsson-Turku Skogsbruket 10/

20 Niklas t.v. om Fredrik som skogsägare: Han är väldigt målmedveten och utnyttjar skogen till fullo genom arbete, rekreation, bär- och svampplockning samt jakt. Fredrik om Niklas som skogsägare: Han är en teoretiker som går helt enligt boken till skillnad från mig, som går mer på känsla. Sida vid sida i skogen Niklas och Fredrik Forsbacka är bröder och sedan några veckor tillbaka också skogsägare ihop. I skogen fungerar de olika, men tillsammans arbetar de nu för att skogen ska vara i gott skick för nästa generation skogsägare. Bröderna Forsbacka bor med sina familjer i Jakobstad, varifrån de också är hemma. Niklas är maskintekniker och jobbar som projektledare på LKI Käldman i Bennäs. Fredrik jobbar som lärare i Överesse skola och undervisar de yngsta barnen i diverse ämnen. Nu kan bröderna även titulera sig skogsägare. Niklas och Fredriks pappa dog år 2008 och sedan dess har de jobbat med att reda upp dödsboet. Förutom bröderna fanns också deras mamma och farbror med i bilden. Allt har gått väldigt smärtfritt, men det måste få ta sin tid. Pappa hade bra ordning på sina papper, vilket har underlättat otroligt mycket, säger Niklas. Det var viktigt för Niklas och Fredrik att så få personer som möjligt ägde skogen så att det inte skulle bli för splittrat. Att sälja skogen var aldrig aktuellt. Det är alldeles för mycket känslovärde i de 50 hektar skog i Terjärv, Kronoby, som bröderna Forsbacka nu äger. Pappa var från Terjärv och hans hemgård fanns där vi idag har en fritidsbostad och alla maskiner, säger Fredrik. Erfarenheten en trygghet Niklas och Fredrik har varit med i skogen så länge de kan minnas. Mamma jobbade i skift och pappa gjorde det lätt för sig genom att dra med oss ut i skogen där vi fick springa av oss, säger bröderna. I dag är de glada för att de fått vara med så mycket, de kan en hel del om det praktiska skogsarbetet. Jag tänkte alltid förr att skogsägande är det samma som att fara ut i skogen och hugga. Efter att ha gått en skogskurs fick jag upp ögonen för att skogsägande är så mycket mer, säger Niklas. Deklarationen är en sak som Fredrik och Niklas tycker känns svårt, till viss del också 20 Skogsbruket 10/2011