Skogsbeskattningsguide

Transkript

1 OP metsäopas 2008 Skogsbeskattningsguide O me säop OP-metsäopas 2008

2 Bokslutsdags Det är igen den tiden på året då det är dags att upprätta ett bokslut över det gångna årets skogsbruk i form av en skattedeklaration. För beskattningen måste du samla ihop årets verifikat över inkomster och utgifter, anteckna dem, räkna ut mervärdesskatten och överföra slutsummorna till skattedeklarationen. Andelsbanken har upprättat den här guiden för att underlätta anteckningarna. I textdelen koncentrerar vi oss på att skapa en helhetsbild av inkomst- och mervärdesbeskattningen av skogsbruk samt på att ge anvisningar för anteckningarna. I tabelldelen finns färdiga tabeller för anteckning av de transaktioner som hör till beskattningen. Det lönar sig att göra anteckningarna med omsorg, för de bildar grunden för din skattedeklaration. Anteckningarna stannar kvar hos skogsägaren som behöver ge dem till skattebyrån endast på begäran, så det lönar sig att spara guiden och tabellerna de sex år som lagen kräver. Andelsbanken deltar också annars i skogsägarens vardag. I slutet av guiden redogör vi för frågor i anslutning till generationsväxling och skogslägenhetsaffärer. För att utföra de här åtgärderna i praktiken kan du anlita den omfattande erfarenheten och expertisen hos andelsbankernas juridiska tjänster. En skogslägenhet kan du bäst sälja via OP-Fastighetscentralen. Skogsägaren får från samma lucka också placeringstjänster för skogslikviden, finansiering av skogslägenhetsaffärer och skogsförsäkringar. Du kan betala banktjänster och försäkringspremier med OP-bonus. Innehåll Sida 3 Snabbguide för att fylla i skattedeklarationen Sida 4 Nybörjare klarar också av att fylla i skattedeklarationen Sida 6 Skogsbrukets inkomster Sida 8 Skattelättnader Sida 9 Avdrag i skogsbruket Sida 12 Begränsningar i avdragen Sida 12 En blankett till skattebyrån Sida 14 Mervärdesskatten Sida 15 Skogsavdraget främjar större skogslägenheter Sida 17 Generationsväxling utan att splittra lägenheten Sida 20 När en skogslägenhet säljs utanför den närmaste släkten Sida 23 Anteckningstabeller Sida 26 Andelsbankens skogstjänster 2

3 Snabbguide för att fylla i skattedeklarationen En betydande del av skogsägarna klarar av att fylla i skattedeklarationen för skogsbruk med rätt litet besvär. På den här sidan finns en snabbguide som sannolikt räcker till då det bara finns några kvitton från skogsbruket eller då beskattningen är känd från tidigare. Om du bedriver skogsbruk aktivt eller annars vill fördjupa dig i skogsbeskattningen, får du ytterligare anvisningar och anteckningstabeller längre fram i den här guiden. Inkomstskattedeklarationen för skogsbruk ska lämnas in varje år. Därmed lämnas den in också för år då det funnits enbart utgifter i skogsbruket. Om inga inkomster eller utgifter finns, kan man låta bli att lämna in deklarationen. Med den skattedeklaration som nu fylls i uppges inkomsterna och utgifterna under Utgifterna ska deklareras trots att inga inkomster finns. Över skogsbruket ska man fylla i skattedeklaration 2C och lämna in den till skattebyrån. Inlämningstiderna framgår av ifyllningsanvisningarna för skattedeklarationen. Mervärdesskatten ska deklareras på blanketten Mervärdesskattedeklaration för primärproducenter. Om skogsägaren inte är momsskyldig, ska också mervärdesskatten deklareras som utgift i skogsbruket på blankett 2C. Ifyllningsanvisning i korthet Ta färdigt fram en kopia av skattedeklarationen och anteckningarna över skogsbruket för Du kan använda dem som modell när du börjar anteckna transaktionerna Ta fram skattedeklaration 2C, mervärdesskattedeklarationen och ifyllningsanvisningarna för Sortera verifikaten över inkomster och utgifter i tidsföljd och numrera dem. Om du haft inkomster av virkesförsäljning från affärer du ingått eller senare, läs anvisningarna om skattelättnaderna. Anteckna transaktionerna. Anteckna mervärdesskatten i kolumnerna för skatten, om du är momsskyldig. Anteckna utgifterna, trots att inga inkomster finns. Gör separata anteckningar om resekostnader, om du haft resekostnader. Räkna ut värdet på leveransarbetet, om du utfört leveransarbete. Räkna ihop inkomsterna och utgifterna kolumn för kolumn. Överför slutsummorna till skattedeklaration 2C. Deklarera mervärdesskatten med den separata deklarationen, om du är momsskyldig. Underteckna blanketterna. Lämna in deklarationerna i enlighet med ifyllningsanvisningarna för skattedeklarationen. Betala mervärdesskatten senast på förfallodagen. Då du får den förhandsifyllda skattedeklarationen, kontrollera att skogsbrukets räntor också finns med i den. 3

4 Nybörjare klarar också av att fylla i skattedeklarationen Man måste sätta sig in ordentligt för att kunna fylla i skogsskattedeklarationen, men det är inte en övermäktig uppgift. Du klarar av det utan att kunna skattefrågor. Det viktigaste är att du antecknar skogsbrukets alla inkomster och utgifter under skatteåret i skattedeklarationen. Skogsskattedeklarationen för skatteåret 2009 ska fyllas i enligt samma principer som skattedeklarationen för Det lönar sig att ta fram den föregående skattedeklarationen och anteckningarna samt ifyllningsanvisningen för skattedeklaration 2C innan du börjar fylla i den nya deklarationen. Skatt på skillnaden mellan inkomster och utgifter Skogsbruket omfattas av beskattning av inkomst av virkesförsäljning. Skatt betalas på skillnaden mellan försäljningsinkomsterna från skogen och utgifterna i skogsbruket. Beskattningen av inkomst av virkesförsäljning är en rätt tydlig beskattningsform för skogsägare. Inkomsterna och utgifterna antecknas, slutsummorna anges i skattedeklarationen och av den positiva skillnaden (punkt 12 i skattedeklarationen) ska 28 procent betalas i skatt. I beskattningen är skogsbrukets inkomster kapitalinkomst liksom till exempel utdelningar och hyresinkomster från en placeringsbostad. Skattesatsen är därför fast, 28 procent, oberoende av hur stora skogsägarens övriga inkomster är. Undantaget utgörs endast av värdet av leveransarbete som beskattas som personlig förvärvsinkomst för den som utfört det, precis som till exempel löneinkomster. Utgifterna ska deklareras varje år Skogsskattedeklarationen ska lämnas in också för år då det inte finns inkomster i skogsbruket. I så fall ska man deklarera endast utgifterna. Det ligger i skogsägarens intresse att deklarera utgifterna, eftersom skattemyndigheterna drar av dem från skogsägarens övriga kapitalinkomster eller från skogsägarens skatt på förvärvsinkomster. Typiskt för skogsbruk är att det inte finns inkomster av virkesförsäljning varje år. På små lägenheter kan det till och med förflyta årtionden utan virkesförsäljningar. Det är klart att det under sådana år inte heller finns någon skatt att betala, eftersom skatten baserar sig på faktiska försäljningsinkomster. Skattemyndigheterna får uppgifter om inkomsterna av virkesförsäljningarna direkt från uppköparna. Men skogsägarna måste ändå uppge inkomsterna i skattedeklarationen. Köparen innehåller förskottsskatten för inkomsterna av virkesförsäljningen. Skogsägaren får för virkesförsäljningen på kontot ett belopp från vilket förskottsskatten dragits av och den eventuella mervärdesskatten lagts till. Anteckna inkomster och utgifter Skogsägaren ska anteckna skogsbrukets inkomster och utgifter. Anteckningarna ska i regel basera sig på inköps- och försäljningsverifikat. Anteckningarna och verifikaten ska inte sändas med skattedeklarationen till skattemyndigheterna. I anteckningarna ska man specificera inkomsterna enligt leverans- och rotförsäljning. Utgifterna ska delas upp i resekostnader, löneutgifter och övriga utgifter samt utgifter som dras av som avdrag. Mervärdesskatten skiljs åt De skogsägare som är momsskyldiga ska anteckna mervärdesskatten i separata kolumner i anteckningarna åtskiljt från skogsbrukets utgifter och inkomster. De ska också deklareras i en egen skattedeklaration, Mervärdesskattedeklaration för primärproducenter. Om skogsägaren inte är momsskyldig, ska mervärdesskatten bokföras som utgift i skogsbruket. Anteckningar över skogsbruket I beskattningen av inkomster av virkesförsäljning är skogsägarna skyldiga att föra anteckningar över skogsbrukets inkomster och utgifter kalenderårsvis. 4

5 Alla transaktioner under ett kalenderår ska antecknas. Transaktionerna ska räknas ihop inkomstvis och utgiftsvis. I skattedeklarationen ska antecknas endast slutsummorna. På så sätt fungerar anteckningarna som specifikation av inkomsterna och utgifterna. Det finns inga formkrav för anteckningarna. Transaktionerna kan antecknas till och med på rutigt papper, men det förnuftigaste är att använda färdiga anteckningstabeller, till exempel tabellerna i den här guiden. I de färdiga tabellerna antecknas posterna på ett sätt som gör det lättare att fylla i skattedeklarationen. Samtidigt får skogsägaren en minneslista för följande år över vilka transaktioner som ansluter sig till skogsbruket. Det lönar sig att göra tydliga anteckningar för skogsägaren måste ge dem till skattemyndigheterna för granskning på separat begäran. Anteckningarna och de verifikat som ansluter sig till dem ska inte fogas till skattedeklarationen utan skogsägaren ska förvara dem själv. Förvaringsskyldigheten är sex år från slutet av skatteåret, så anteckningarna för 2009 ska förvaras till slutet av I anteckningarna utgör en intäkt inkomst det år då skogsägaren kunnat ta ut den (kassaprincipen). En utgift utgör på motsvarande sätt utgift det år då skogsägaren har betalt den. Om till exempel en virkesaffär har ingåtts och virket avverkats under 2009, men betalningen eller en del av den kommer in på skogsägarens konto först följande år, ska skogsägaren anteckna de här intäkterna först 2010 och uppge dem i skattedeklarationen för skatteåret

6 Skogsbrukets inkomster I beskattningen av inkomst av virkesförsäljning ska skogsägaren anteckna skogsbrukets alla inkomster och uppge dem i sin skattedeklaration. Skogsägaren ska anteckna endast de inkomster som den kunde ta ut under I avräkningarna från virkesuppköparna anges vanligtvis det totala beloppet av virkesaffären, mervärdesskatten och förskottsinnehållningen separat. I anteckningarna ska intäktsföras ett belopp från vilket inte dragits av förskottsinnehållning och till vilket inte lagts mervärdesskatt. Mervärdesskatten ska redovisas i den egna kolumnen och deklareras separat i mervärdesskattedeklarationen. Förskottsinnehållningen ska inte alls deklareras. Skattemyndigheterna informeras om den direkt från virkesuppköparen och krediterar på basis av det skogsägaren med förskottsinnehållningen vid beskattningen. Inkomster från rotförsäljning Vid rotförsäljningar sköter virkesuppköparen avverkningen. Inkomsterna från rotförsäljningar är helt och hållet kapitalinkomst från skogsbruk. Utöver inkomsterna från den egentliga rotförsäljningen ska i den här punkten också antecknas inkomsterna från försäljning av julgranar, plogkäppar, avverkningsavfall och annat skogsenergivirke, då skogsägaren inte har inkomster från leveransarbete i anslutning till dem. Den mervärdesskatt som ingår i en avräkning för en virkesaffär ska redovisas i en egen kolumn. Inkomster från leveransförsäljning Vid leveransförsäljning levererar skogsägaren själv virket till vägkanten. I anteckningarna ska inkomsterna från leveransförsäljningar fördelas på kapitalinkomst från skogsbruk (virkets andel) och värdet av arbetet för den som utfört det då arbetet utförs av skogsägaren eller en medlem av skogsägarens familj. Om avverkningen och transporten utförs av en utomstående person eller av ett bolag, uppkommer inget värde på eget arbete alls. Inkomsten är då helt och hållet kapitalinkomst. Försäkringsersättningar Försäkringsersättningar och andra ersättningar som ansluter sig till skogsbruket ska antecknas som skogsbrukets inkomster. Sådana ersättningar är bland annat ersättningar för snöskador och stormskador som betalas ur en skogsförsäkring. Virke för privatbruk I anteckningarna ska som kapitalinkomst för skogsbruket anges rotprisvärdet för det virke som tagits för att bygga och reparera bostadsbyggnader, strandbastur, sommarstugor och andra byggnader som hör till det privata hushållet samt för annat bruk i det privata hushållet. Rotprisvärdet för olika virkesslag fås i brist på annan utredning från Skattestyrelsens anvisning för harmonisering av beskattningen på adressen: www. skatt.fi. Värdet på virke som använts för att värma upp den egna bostaden måste inte antecknas. Det räknas som en skattefri inkomst. Virke som används i jordbruket Reglerna för brännved, gagnvirke och förädlingsvirke i jordbruket är de samma som för byggnadsvirke för det privata hushållet. Värdet på virke som använts för att bygga och reparera jordbrukets produktionsbyggnader ska inte antecknas. Det omfattas av s.k. tyst kvittning, som betyder att värdet inte ska deklareras i skattedeklarationen för jordbruk som en utgift att dra av eller som en intäkt i skattedeklarationen för skogsbruk. För virke som tagits i bruk i annan näringsverksamhet än jordbruk ska som kapitalinkomst av skogsbruk antecknas det gängse värdet på virket. Värdet på insamlade produkter Inkomster från försäljning av bär, svampar, kottar och andra motsvarande insamlingsprodukter måste inte antecknas. De är skattefria inkomster. Statsstöd De stöd som staten betalar på basis av lagen om 6

7 finansiering av hållbart skogsbruk (den s.k. Kemeralagen) är skattefri inkomst till den del som de överstiger de utgifter som hänför sig till det objekt som fått stöd. Sådana stöd är bl.a. stöd för vård av ungskog, byggande av skogsvägar, iståndsättningsdikning och förnyelse av förstörd skog. Däremot är alla andra stöd och bidrag som inte betalts på basis av Kemera-lagen skattepliktig inkomst så de ska antecknas som skogsbrukets kapitalinkomster. Värdet av leveransarbete är förvärvsinkomst Vid leveransförsäljning fördelas försäljningsinkomsten i två delar: kapitalinkomst och värdet av det egna arbetet för den som utfört leveransarbetet. Värdet på arbetet beskattas som förvärvsinkomst. Kapitalinkomstandelen ska redovisas som kapitalinkomst från skogsbruk. För att utreda andelen ska man först räkna ut värdet på leveransarbetet och dra av det från det totala värdet på virkesaffären. I ifyllningsanvisningarna för skattedeklarationen finns anvisningar för hur man räknar ut värdet på leveransarbetet. Värdet på leveransarbetet är skattefri inkomst upp till 125 kubikmeter. Skattefriheten är gårdsspecifik. Skattefriheten uppgår till totalt 125 kubikmeter per lägenhet också då leveransarbetet utförts av flera personer. Värdet på leveransarbetet ska räknas ut och beskattas för det år då det utförts. Värdet på det arbete som utförts ska uppges i skattedeklarationen för det år då 7

8 virket har avverkats och transporterats till vägkanten också då överlåtelsen och betalningen av virket sker följande år. Då dras värdet på leveransarbetet av från kapitalinkomsterna först det år då inkomsterna betalats ut. En leveransförsäljning kan också genomföras så att en utomstående person, ett utomstående företag eller skogsvårdsföreningen/skogsreviret utför arbetet. En sådan inkomst utgör kapitalinkomst från skogsbruket och de kostnader som arbetet medfört är årliga utgifter i skogsbruket. Skattelättnader En del av skogsbrukets kapitalinkomster omfattas av skattelättnader som första gången påverkade ifyllningen av skattedeklarationen för skatteåret Lättnaderna 2009 Intäkterna från första gallringar som avtalats under perioden är helt befriade från skatt då flyter in under För de här affärerna ska till anteckningarna fogas en kopia av anmälan om användning av skog och virkesförsäljningsavtalet som påvisar tidpunkten för virkesförsäljningen och att det är fråga om en första gallring. Första gallringarnas skattefrihet är valbar. En skogsägare kan göra valet vid den slutliga beskattningen genom att uppge inkomsterna och utgifterna i punkt 24 i skattedeklarationen. En annan skattelättnad gäller kapitalinkomster från alla virkesaffärer som ingåtts under perioden Av de här inkomsterna är 50 procent skattefri, om inkomsterna flutit in före slutet av Hela kapitalinkomsten ska antecknas, efter det dras hälften av från den och endast den andra halvan uppges i skattedeklarationen som beskattningsbar inkomst. Observera att skattelättnaderna är bundna till den tidpunkt då virkesaffären ingåtts. Därför omfattas inkomsterna från virkesaffärer som ingåtts före inte av lättnaderna, trots att inkomsterna flutit in under 2009 eller senare. En annan omständighet som måste beaktas är att skattelättnaderna gäller bruttoinkomster, så i beskattningen halveras först inkomsterna, sedan dras skogsbrukets utgifter av. Lättnaderna 2010 Skattelättnaden på 50 procent av inkomsterna av virkesförsäljning gäller till slutet av Lättnaden omfattar kapitalinkomster från affärer som ingåtts och som skogsägaren får före slutet av Om en virkesaffär ingås under 2010 och inkomsterna flyter in före slutet av 2011, omfattas inkomsterna av en skattelättnad på 25 procent, så av inkomsterna från de här affärerna från 2010 är 75 procent beskattningsbar inkomst. Lättnaderna 2011 Skattelättnaden på 25 procent fortsätter till slutet av Av de inkomster som flutit in 2011 är 75 procent beskattningsbar inkomst, om virkesaffären har ingåtts De skattelättnader som trätt i kraft 2008 gäller inte affärer som ingås under Inkomsterna från sådana affärer är helt och hållet beskattningsbara. Hur lättnaderna påverkar förskottsinnehållningen Förskottsinnehållningen på affärer som omfattas av skattelättnaden har tillfälligt sänkts. För inkomster som omfattas av skattelättnaderna under 2009 har virkesuppköparna gjort en förskottsinnehållning på 10 procent vid rotförsäljning och 7 procent vid leverans- och kontantförsäljning. Samma innehållningsprocenter tillämpades också på de första gallringar som man på skattedeklaration 2C för 2009 kan yrka på skattefrihet för. Förskottsinnehållningen på inkomster som beskattas till fullo var 19 respektive 13 procent. 8

9 Avdrag i skogsbruket I beskattningen av inkomst av virkesförsäljning får skogsägaren dra av kostnaderna för virkesproduktionen och avverkningen samt administrationskostnaderna för skogsbruket. Utgifterna ska antecknas i tidsföljd på basis av verifikat. Alla utgifter, med undantag av rese- och lönekostnader, antecknas i samma tabell och de ska räknas ihop vid slutet av året. Summan av utgifterna ska överföras till skattedeklaration 2C. Utgifterna ska deklareras trots att inga inkomster funnits under skatteåret. De skogsägare som inte är momsskyldiga ska också anteckna mervärdesskatten som årsutgift för skogsbruket. De som är momsskyldiga ska anteckna mervärdesskatten i en separat kolumn. Räntorna på skogsbrukets lån ska inte antecknas bland utgifterna i skogsbruket. Räntorna ska deklareras i den förhandsifyllda skattedeklarationen, om de inte finns där färdigt. Avdragsgilla kostnader Kostnader för virkesförsäljning Avverkning Leveransarbete som utförs av främmande Förnyelse av skog Plantskogsvård Stamkvistning Skogsgödsling Bränslen för skogsbrukets maskiner Anskaffning av utrustning Reparation av utrustning Dikesrensning Skogsplan Bokföring Skogsvårdsavgiften Skogsförsäkringspremier Medlemsavgift till skogsägarförbundet Kursavgifter Facktidningar Telefonutgifter Kostnader i anslutning till skogsbrukets lån Avgift till Skogsstiftelsen Egna anteckningar för resekostnaderna Egna anteckningar ska upprättas för skogsbrukets resekostnader och de uppges i en separat post i skattedeklarationen. En skogsägare får i beskattningen dra av kostnaderna för resor mellan sin bostad och skogslägenheten. Avdraget uppgår till 0,24 euro/kilometer (2009) då resorna sker med egen bil. Då allmänna kommunikationsmedel anlitas får man dra av utgiften för biljetterna. Det lönar sig att motivera resekostnaderna i anteckningarna. Som motivering räcker att man antecknar resans längd och syfte samt den arbetsmängd som utförts, t.ex. röjning av plantbestånd på 0,5 ha, figur 124. Man får dra av resekostnaderna trots att ingen synlig arbetsprestation ansluter sig till resan. Sådana resor är till exempel inspektioner av skogen efter stormar, vårgranskning av ett förnyat plantbestånd och förhandlingar om virkesaffärer. Enbart besök på en skogslägenhet räcker dock inte som grund för avdrag. Utöver resekostnaderna kan också kostnader för övernattning antecknas enligt verifikat. Verifikaten ska fogas till anteckningarna. Avdragsgilla resekostnader Upprättande av virkesförsäljningsplan Virkesförsäljning Övervakning av drivning Mätning av virke Granskning av drivningsspår Granskning av snö- och stormskador Granskning av plantskog vår och höst Åtgärder i anslutning till skogsvård och drivningsarbeten Transport av utrustning och arbetskraft Utbildning Studieresa Hämtning av motorsåg från service Löneutgifter Löneutgifterna jämte lönebikostnaderna ska liksom resekostnaderna antecknas separat från skogsbrukets övriga utgifter och anges i skattedeklarationen i den punkt som reserverats för dem. 9

10 Anskaffningsutgifter för mindre redskap Anskaffningsutgifterna för skogsbrukets mindre redskap, till exempel en röjkniv, ett planteringsrör, en ryggspruta och en begagnad motorsåg ska antecknas som årsutgifter som dras av för skatteåret, om anskaffningspriset är högst 200 euro. Då en anskaffningsutgift överstiger 200 euro kan den antecknas som en årsutgift, om den sannolika ekonomiska brukstiden för skogsägaren är mindre än 3 år. Ett sådant fall uppkommer främst i fråga om röjningssågar och motorsågar, om skogsägaren själv utför skogsvårds- och avverkningsarbeten i stor omfattning. Utgifter för underhåll av diken och vägar De årliga utgifterna för underhåll av diken, vägar och byggnader för skogsbruk antecknas som årsutgifter i anteckningarna och utgifterna för grundförbättringar antecknas bland avskrivningarna. En utgift är en utgift för grundförbättring, om det är fråga om ett arbete som är större än årligt underhåll, till exempel om diken längs en skogsväg eller en skogsvägs yta förnyas eller då tilltäppta skogsdiken dikas upp på nytt. Utgifter för Kemera-objekt En skogsägare som har utgifter för objekt som får finansieringsstöd med stöd av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (den s.k. Kemera-lagen), t.ex. för plantskogsvård, måste anteckna utgifterna noggrant, eftersom endast den andel av stödet som motsvarar utgifterna för objektet är beskattningsbar inkomst. Med andra ord är stödet skattefri inkomst till den del som det överstiger utgifterna för objektet. Då anteckningarna upprättas kan man låta bli att intäktsföra stödet. Då ska man anteckna som avdrag endast den andel av kostnaderna för objektet som är större än beloppet av stödet. Ett annat alternativ är att anteckna alla utgifter som avdragsgilla utgifter och att intäktsföra det stöd som betalats. I det här alternativet ska utgifterna anges till fullo i skattedeklarationen. Av stödet ska som intäkt anges den andel som motsvarar utgifterna för objektet. I praktiken är det här alternativet tydligare eftersom utgifterna uppkommer det år då objektet genomförs, medan stödet oftast betalas ut först följande år. 10

11 Stora anskaffningar som avskrivningar Om skogsbrukets maskiner, byggnader, vägar och diken har en uppskattad ekonomisk brukstid på mer än 3 år och en anskaffningsutgift på mer än 200 euro, ska anskaffningsutgiften inte dras av som en årsutgift utan som årliga avskrivningar. De här anskaffningarna ska antecknas separat från årsutgifterna. Den första avskrivningen görs det år då nyttigheten tas i bruk. Avskrivningen görs då på anskaffningsutgiften. Följande år görs avskrivningen på utgiftsresten, dvs. det värde på nyttigheten som återstår då de tidigare årens avskrivningar har dragits av från den ursprungliga anskaffningsutgiften. De momsskyldiga ska anteckna mervärdesskatten för nyttigheterna som avdragsgill mervärdesskatt för betalningsåret. De som inte är momsskyldiga ska börja skriva av från anskaffningsutgiften inklusive moms för nyttigheten. I ifyllningsanvisningen till skattedeklarationen finns anvisningar för hur avskrivningarna ska göras. Avskrivningsprocenterna i anvisningarna är maximibelopp för avskrivningarna. En skogsägare får vid behov också göra mindre avskrivningar eller helt låta bli, om skogsägaren till exempel vill spara avskrivningar till år med inkomster från virkesförsäljningar. Då en maskin som ingår i skogsbruket säljs eller byts till en ny ska den försäljningsinkomst som köpet ger deklareras i skattedeklaration 9. Om en maskin sålts under året kan avskrivningar inte göras under försäljningsåret. Utgiftsreserveringen 15 procent En skogsägare får göra en utgiftsreservering i beskattningen av inkomst av virkesförsäljning. Genom utgiftsreserveringen kan skogsägaren överföra 15 procent av skogsbrukets kapitalinkomster för ett skatteår för att beskattas under senare år. Med utgiftsreserveringen kan skogsägaren skjuta upp skattebetalningen till senare år. Utgiftsreserveringen görs på det sammanlagda beloppet av de skattepliktiga kapitalinkomsterna i punkterna 1-4 i skattedeklaration 2C, efter att skogsavdraget först dragits av. Utgiftsreserveringen är avsedd att täcka utgifterna för skogsförnyelse. Reserveringen ska deklareras på skattedeklarationen som skogsbrukets inkomst senast det fjärde året som följer efter att reserveringen gjordes (i Uleåborgs och Lapplands län 6 år). En skogsägare kan välja vilket år reserveringen intäktsförs inom de här tidsgränserna. Skadereserveringen görs från försäkringsersättningar och andra skadeersättningar. För den har inte uppställts någon övre gräns på 15 procent. Reserveringen kan uppgå till de uppskattade kostnaderna för iståndsättningen av den skog som förstörts. Skadereserveringen beaktas som intäkt på samma sätt som utgiftsreserveringen. Skogsavdraget 60 procent Som skogsavdrag får dras av högst 60 procent av anskaffningsutgiften för en skogslägenhet. Skogsavdraget för ett år är 60 procent av skogsbrukets kapitalinkomster för ifrågavarande år. Som inkomster beaktas endast inkomster av virkesförsäljning från en lägenhet som köpts efter Också de skogsägare som köpt en lägenhet medan de omfattades av arealbeskattningen har rätt till avdraget Det minsta möjliga skogsavdraget för ett år är euro. Ett villkor för det här är att de skattepliktiga kapitalinkomsterna för året uppgår till minst euro. Som inkomster beaktas alltså inte de skattefria inkomster som omfattas av skattelättnaden. Utvidgningen av grunden för skogsavdraget från 50 procent till 60 procent gäller skogsägare som har förvärvat en skogslägenhet mot vederlag efter Därmed har också de skogsägare som under tidigare år helt eller delvis använt avdragsgrunden på 50 procent rätt till det höjda avdraget. Grunden för avdraget i skattedeklarationen höjs med 10 procentenheter, om det inte gjorts i skattedeklarationen för Skogsavdraget görs på basis av skogsbrukets skattepliktiga kapitalinkomst från skog som är berättigad till skogsavdrag i punkterna 1-4 i skattedeklaration 2C. 11

12 Begränsningar i avdragen En begränsning av avdragsrätten gäller de utgifter som direkt ansluter sig till virkesförsäljningar som ingåtts och senare. Den del av utgifterna som hänför sig till den skattefria inkomsten kan inte uppges i skattedeklarationen som avdrag. Begränsningarna 2009 Utgifter som direkt ansluter sig till första gallringar som ingåtts under perioden får inte dras av som skogsbrukets utgifter, eftersom inkomsterna från de här försäljningarna är skattefri inkomst. Av de utgifter som direkt ansluter sig till övriga affärer som ingåtts under perioden får 50 procent dras av i anteckningarna för De totala utgifterna ska antecknas, från dem ska hälften dras av, den återstående halvan uppges i skattedeklarationen i punkt 7 och den totala utgiften i punkt 25. Sådana delvis avdragsgilla utgifter med direkt anknytning till virkesförsäljning utgörs av utgifterna för avverkningen och drivningen av virket, till exempel arvoden och löner med bikostnader, samt de kostnader för resor mellan bostaden och skogen som ansluter sig till virkesförsäljningen. Övriga utgifter som inte direkt ansluter sig till virkesförsäljningen och utgifter i anslutning till virkesförsäljningar som ingåtts före kan dras av till fulla belopp. Begränsningen av avdragsrätten för utgifter gäller inte mervärdesskatten. Den kan antecknas och i alla fall dras av till fullt belopp med skattedeklarationen. Begränsningarna 2010 I beskattningen för skatteåret 2010 kan som avdrag antecknas 50 procent av utgifterna för försäljningar som ingåtts och där intäkterna utbetalas under Av utgifterna för försäljningar som ingåtts 2010 är 75 procent avdragsgill då intäkterna utbetalas före slutet av Begränsningarna 2011 I beskattningen för skatteåret 2011 kan som avdrag antecknas 75 procent av utgifterna för försäljningar som ingåtts och där intäkterna utbetalas under Utgifterna för försäljningar som ingåtts 2011 är helt och hållet avdragsgilla. En blankett till skattebyrån För skogsbruk ska varje ägare upprätta en skattedeklaration 2C och en mervärdesskattedeklaration. Uppgifterna ska samlas från anteckningarna på en och samma blankett också då en ägare har skogslägenheter i flera kommuner och de bildar en separat gårdsbruksenhet. Makar ska avge en deklaration. Rekommendationen är att makar lämnar in en deklaration också då de äger lägenheter både tillsammans och var och en för sig. Om den make som äger en lägenhet ensam vill avge en separat skattedeklaration för sin lägenhet, ska den kryssa för punkten Egen separat deklaration. Den beskattningsbara inkomsten på en skogs-/ registerlägenhet som makarna äger tillsammans delas mellan makarna som deras beskattningsbara inkomst. Skattemyndigheterna gör delningen i proportion till ägarandelarna. I de fall där lägenheten är i endast den ena makens namn, delas inkomsterna inte mellan makarna. Beskattning av dödsbo Ett dödsbo beskattas som en separat skattskyldig. För ett dödsbo ska upprättas endast en gemensam skogsskattedeklaration och mervärdesskattedeklaration. Delägarna ska inte heller uppge dödsboets inkomster från skogsbruk i den förhandsifyllda skat- 12

13 tedeklarationen. En delägare behöver inte heller i den förhandsifyllda skattedeklarationen uppge att den är delägare i ett dödsbo. Likaså ska anteckningarna göras per dödsbo, inte per delägare. Tidpunkten för inlämning av skogsskattedeklarationen är den samma som för fysiska personer. Boets tillgångar delas inte mellan delägarna i dödsboet som deras personliga inkomster. Endast värdet av leveransarbete beskattas som personlig förvärvsinkomst för den som utfört arbetet. Beskattning av sammanslutningar I en beskattningssammanslutning räknas inkomsterna och utgifterna på sammanslutningsplanet, men till avvikelse från dödsbon fördelas inkomsterna som beskattningsbar inkomst för delägarna. Om det till exempel är fråga om en lantgård där några av delägarna arbetar till förmån för sammanslutningens jordbruk, beaktas också de här arbetsinsatserna då jordbruksinkomstens förvärvsinkomstandelar fördelas. För en sammanslutning ska fyllas i en gemensam skogsskattedeklaration och mervärdesskattedeklaration. Delägarna behöver inte lämna in några separata skogsskattedeklarationer. Likaså ska anteckningarna göras per sammanslutning, inte per delägare. Uppgifter om en sammanslutnings delägare och deras andelar i sammanslutningen ska deklareras av beskattningssammanslutningar på blankett 36 före slutet av februari. Vid den här tidpunkten ska beskattningssammanslutningarna också lämna in skogs- och mervärdesskattedeklarationerna. Skatteförfarandet för sammanslutningar och dödsbon medför att sådana skogsbruksutgifter som en delägare personligen har betalat, t.ex. resekostnader, dras av som sammanslutningens utgifter på skatteblankett 2C. Därför lönar det sig att komma överens om hur sådana frågor ska skötas så att alla delägare blir jämlikt behandlade. Momsskyldigheten bestämmer när skattedeklarationen ska lämnas in Tidpunkten för inlämning av skattedeklaration 2C för skogsbruk beror på om skogsägaren är mervärdesskattskyldig för sitt skogsbruk eller inte. Momsskyldiga skogsägare ska lämna in skattedeklarationen för skogsbruk och mervärdesskattedeklarationen senast Samma inlämningstid gäller också alla beskattningssammanslutningars skattedeklarationer och blankett 36. I april får de här skogsägarna en förhandsifylld skattedeklaration som också innehåller de uppgifter i skattedeklarationen för skogsbruk som lämnades in i februari. Icke momsskyldiga skogsägare ska inte lämna in skattedeklarationen för skogsbruk i februari utan först i maj tillsammans med den förhandsifyllda skattedeklarationen. Uppgifterna om skogsbruket för skatteåret 2009 saknas därför från deras förhandsifyllda skattedeklaration. I ifyllningsanvisningarna för skattedeklaration 2C finns klara detaljerade anvisningar om inlämningstidpunkterna för skattedeklarationerna och övriga frågor i anslutning till skogsbruket. Det lönar sig att fördjupa sig i ifyllningsanvisningarna redan då man börjar föra anteckningar över skogsbruket. Förlusten dras av från övriga inkomster eller skatter I beskattningen av inkomst av virkesförsäljning är det vanligt att skogsbruket ibland så att säga går med förlust. I skattedeklarationen finns mer utgifter än inkomster, om virkesaffärerna är sällsynta. Men den här s.k. förlusten, som officiellt kallas underskott, går inte till spillo. Det lönar sig alltid att anteckna skogsbrukets utgifter och uppge dem i skattedeklarationen, även om det inte alls finns några försäljningsinkomster. Då dras utgifterna i första hand av från skogsägarens övriga kapitalinkomster. Om en skogsägare inte har några andra kapitalinkomster, bildar skogsbrukets utgifter och avdragsgilla räntor kapitalinkomstslagets underskott, och underskottet kan dras av som en underskottsgottgörelse från den skatt som påförs skogsägarens förvärvsinkomster. Det avdrag som ska göras från förvärvsinkomstskatten är 28 procent av underskottet i euro. Avdraget kan som mest utgöra euro per make. Det höjs med 400 euro för ett minderårigt barn och med 800 euro om barnen är flera. En skogsägare behöver inte yrka på underskottsgottgörelse i sin skattedeklaration. Skattemyndigheterna gör det å tjänstens vägnar. 13

14 Mervärdesskatten Mervärdesskatten är ingen tilläggsskatt för skogsägaren, även om namnet ger sken av att vara det. För merparten av skogsägarna är mervärdesskatten tvärtom en fördel som sänker skogsägarens beskattning, eftersom en momsskyldig skogsägare till hundra procent får till godo den mervärdesskatt som den betalar på de produkter och tjänster som skogsbruket köper. Mervärdesskatten på virkesförsäljning var 22 procent Virkesuppköparen lägger till mervärdesskatten på det skattefria priset och betalar in skatten på skogsägarens konto då virkeslikviden betalas. Skogsägaren antecknar skatten i sin momsbokföring, drar av den mervärdesskatt som skogsägaren betalat i samband med utgifterna och betalar det överskjutande beloppet till staten. Om mervärdesskatten för utgifterna är större än mervärdesskatten för inkomsterna, får skogsägaren skillnaden som skatteåterbäring. Gränsen för momsskyldigheten euro Om en skogsägares momspliktiga försäljning per kalenderår överstiger euro, ska skogsägaren anmäla sig som momsskyldig. Till ett års försäljning räknas alla de betalningar (försäljningspris på produkter och tjänster) som en skogsägare fått under kalenderåret. Vid uppskattningen av gränsen på euro ska utöver skogsbrukets försäljningsinkomster också alla övriga momspliktiga inkomster (maskinentreprenader, jordbruk, trädgårdsodling, fiske osv.) beaktas. Försäljningspriset på maskiner och andra motsvarande anläggningstillgångar räknas inte med i försäljningen. En skogsägare kan ansöka om momsskyldighet även om försäljningen under ett kalenderår inte överstiger euro. Ansökan om skattskyldighet, grundanmälan, görs hos skattebyrån. Eget bruk momsfritt till 850 euro En skogsägare som anmält sig som eller ansökt om att bli momsskyldig måste betala mervärdesskatt på det virke som skogsägaren tar som byggnadsvirke eller brännved för privat bruk. Som pris på virket används i momsbeskattningen de direkta och indirekta kostnaderna för virket exklusive värdet av det egna arbetet, dvs. inte rotpriset som vid beskattning av inkomst av virkesförsäljning. Som värde på virket kan användas följande värden: byggnadsvirke 5 e/kubikmeter gagnvirke 6 e/kubikmeter brännved 10 e/kubikmeter flis 7 e/kubikmeter Den mervärdesskatt som ska betalas fås genom att multiplicera värdet av virket med talet 0,22. Fysiska personer, makar, oskiftade dödsbon och skattesammanslutningar får för eget bruk ta ut produkter från skogsbruk, jordbruk, trädgårdsodling och andra produkter som tillverkats för försäljning i primärproduktionen momsfritt för sammanlagt 850 euro per år. När gränsen på 850 euro överskrids, redovisas mervärdesskatten endast för den överstigande delen. Eget bruk ska antecknas i anteckningsboken utan avdrag för den momsfria andelen. Hur momsen betalas En skogsägare ska föra bok över mervärdesskatten. Inkomster och utgifter (försäljning och inköp) skiljs åt i anteckningarna, och endast slutsummorna överförs till den deklaration som skickas till skattebyrån. Mervärdesskattedeklarationen ska lämnas in också för sådana år som den är tom. Utöver underteckning och datering ska man då kryssa för punkten Ingen moms-verksamhet under kalenderåret. Skattebyrån skickar ingen färdigifylld betalningsorder för mervärdesskatten till skogsägaren. Skogsägaren ska själv räkna ut beloppet av mervärdesskatten i mervärdesskattedeklarationen och se till att skatten betalas senast på förfallodagen med den gireringsblankett som följer med deklarationen. Från början av 2010 tas i bruk ett skattekontoförfarande som ändrar praxisen med deklaration och redovisning av mervärdesskatten för skatteperioder som börjar Skatteförvaltningen meddelar de momsskyldiga skogsägarna om ändringen. 14

15 Skogsavdraget främjar större skogslägenheter I skogsbruket är ett mål att öka skogslägenheternas storlek. En konkret åtgärd för att nå det här målet har varit att höja det skogsavdrag som trätt i kraft i beskattningen för Grunden för skogsavdraget höjdes till 60 procent av anskaffningsutgiften för skogen. Tidigare var det 50 procent av anskaffningsutgiften. Avdraget för ett år höjdes från 40 procent till 60 procent. Skogsavdraget lockar till att köpa tillskottsskog och genomföra generationsväxlingar genom köp. Exempel: Grunden för skogsavdraget på en lägenhet värd euro är euro. Omvandlat till inbesparad skatt motsvarar det här med en skattesats på 28 procent en inbesparad skatt på euro. Det motsvarar 16,8 procent av anskaffningsutgiften för lägenheten. I praktiken kan nyttan med skogsavdraget bli mindre, om trädbeståndet på den lägenhet som köps inte är rikligt. För att kunna utnyttja avdraget fullt ut krävs att den beskattningsbara inkomst som ger skogsägaren rätt till skogsavdraget är lika stor som anskaffningsutgiften för lägenheten. På grund av skogsavdraget lönar det sig i regel att genomföra generationsväxlingar genom köp då lägenheten kan ge stora inkomster från virkesavverk- ning. Det lönar sig för den som säljer en skogslägenhet att också beakta inverkan av skogsavdraget. Det kan vara fördelaktigare för säljaren att sälja skogen med trädbeståndet än att först avverka det som är avverkningsmoget och sedan sälja skogen. En annan ändring som gäller skogsavdraget var att avdraget ändrades från lägenhetsbundet till ägarbundet. Av den här orsaken får man göra skogsavdrag för skattepliktiga virkesförsäljningsinkomster från alla lägenheter som man förvärvat mot vederlag efter oberoende från vilket lägenhetsköp skogsavdragsgrunden har uppkommit. Som lockbete finns under 2010 en tidsbunden skattelättnad för köp av skogar med avverkningsmogna trädbestånd. Av inkomsterna från virkesförsäljningar är 25 procent skattefri inkomst då virkesaffären ingås före slutet av 2010 och då intäkterna utbetalas före slutet av Exempel: En skogsägare ingår en virkesaffär på euro och drar från den av 25 procent som en skattefri andel. Av de euro som kvarstår drar skogsägaren av 60 procent som skogsavdrag. Den beskattningsbara inkomst som återstår är euro, varav skatten uppgår till euro, dvs. 8,4 procent av det totala värdet på virkesförsäljningen. 15

16 16

17 Generationsväxling utan att splittra lägenheten För många generationsväxlingar på skogslägenheter är överföringen av lägenheten till en arvinge som närmar sig pensionsåldern en vanlig fråga. Så går det lätt i synnerhet då man inte genomför generationsväxlingen under livstiden utan lämnar skogen som arv för följande generation. En generationsväxling på en skogslägenhet gäller en avsevärd förmögenhetspost. Det sämsta alternativet med tanke på att bevara egendomens värde är att lämna skogen att vänta på arvsskiftet. Timmerstockarna ruttnar och ungskogen växer igen så att värdet på skogstillgångarna minskar avsevärt. Målet att ge skogen åt efterkommande generationer uppfylls då inte till fullo, eftersom naturen äter upp avkastningen i den oskötta skogen med accelererande takt. Beskattningen är en viktig faktor vid generationsväxlingen. Den är dock inte den enda faktorn, men de omständigheter som ansluter sig till den kan redas ut genom att anlita en expert som fördjupat sig i generationsväxlingar. I själva verket erbjuder skattelagstiftningen flera möjligheter till att skatteplanera generationsväxlingar så att både överlåtarens och mottagarens beskattning kan påverkas. Generationsväxlingen på en skogslägenhet är förknippad med många frågor där en expert betalar sig tillbaka mångfalt. Känslovärde eller ekonomiska grunder Vid många generationsväxlingar på en skogslägenhet försvårar känslor och brist på information överlåtelsen mer än ekonomiska aspekter. Det lönar sig för den som funderar på en generationsväxling att ställa sig bland annat följande frågor: behöver jag det ekonomiska skydd som skogen erbjuder? är jag rädd för att en diskussion om delningen av egendomen leder till tvister mellan barnen? känns det för mig som att generationsväxlingen är så invecklad och byråkratisk att jag inte orkar ta itu med den? får jag barnen att intressera sig för skogsskötsel? känner jag till alternativen för att genomföra en generationsväxling? är jag så fäst vid skogen att jag inte kan avstå från den? är jag rädd för att mina barn förlorar den skogsegendom som jag skött med omsorg? är jag beredd att sälja skog till utomstående? Genomgången av de här och många andra frågor i anslutning till skogsägande underlättar beslutsfattandet. Oberoende av om det är fråga om ett beslut om att avstå från eller behålla skogen, har frågan dock behandlats grundligt och den visar riktningen för den fortsatta skötseln av skogstillgångarna. En generationsväxling som sker under livstiden kan genomföras på många olika sätt. Alternativen är gåva, köp av gåvokaraktär eller köp. Till alla de här kan dessutom anslutas förbehåll av besittningsrätten på viss tid. Ett alternativ som är värt att överväga är också att grunda en samfälld skog. Köp Att överlåta en skogslägenhet till en arvinge genom ett köp är oftast det bästa alternativet då det finns rikligt med avverkningsmogen skog på lägenheten. Köparen kan då uttnyttja skogsavdraget för sina virkesaffärer. Avdragets maximibelopp är 60 procent av anskaffningsutgiften för lägenheten. Säljaren behöver inte betala överlåtelseskatt för köpeskillingen, eftersom köp mellan nära släktingar är befriade från överlåtelseskatt enligt bestämmelserna om generationsväxling, om säljaren har ägt lägenheten i mer än 10 år. Om säljaren har förvärvat lägenheten vederlagsfritt eller som gåva, ska också den föregående ägarens ägartid räknas med. Skatten på överlåtelsevinsten måste betalas endast om köparen säljer lägenheten inom fem år. Den skatt som inte uppburits i samband med generationsväxlingsköpet inverkar då på beloppet av köparens överlåtelsevinst. Vid generationsväxlingsköp kan man avtala om 17

18 ett pris på lägenheten som är lägre än gängse pris på marknaden. Då priset är mer än 75 procent av gängse pris, blir köparen inte tvungen att betala gåvoskatt. Om priset är lägre är det fråga om ett köp av gåvokaraktär. Motsvarande gräns för köp av en gård med åker är 50 procent, då man fortsätter att bedriva jordbruk. Säljaren kan ge de medel den får från gårdsköpet som gåva åt de övriga arvingarna. Det är möjligt att fortsätta skatteplaneringen med gåvor genom att dra nytta av skattefria penning- och försäkringsgåvor. En köpare behöver inte har färdiga besparingar för att finansiera köpet. Köparen kan finansiera en del av köpet genom att sälja virke från lägenheten. En del av köpeskillingen kan finansieras med ett banklån där skogslägenheten utgör säkerhet för lånet. Köparen kan också stå i skuld till säljaren för en del av köpeskillingen. Ett skuldebrev måste upprättas över lånet. Lånet ska amorteras enligt en plan, men ränta måste inte betalas på det. Köparen ska för köpet i överlåtelseskatt betala 4 procent av köpeskillingen efter avdrag av kostnaderna för köpet. Den överlåtelseskatt som fastställs på basis av köpeskillingen ska betalas av köparen för alla överlåtelser mot vederlag, också köp av gåvokaraktär. Köp mellan syskon Köp av andelar i ett dödsbo beskattas inte som skattefria generationsväxlingsköp. Om ett av syskonen i ett dödsbo vill lösa in de andras andelar, lönar det sig ofta för dödsboet att åtminstone skifta bråkdelar innan andelarna löses in, varav följer att dödsboet förvandlas till en beskattningssammanslutning. Då sammanslutningen har verkat i en tillräcklig tid, i regel ungefär ett skatteår, kan syskonen sälja sina andelar av lägenheten med ett generationsväxlingsköp utan överlåtelseskatt. Utöver syskonen kan säljarna i köpet utgöras av fadern eller modern och köparna av ett barn eller barnbarn ensamt eller tillsammans med dess make. De här köpen gäller ägotider på över 10 år. I så fall ska också den avlidnas ägartid beaktas. Gåva Ett annat sätt att överlåta en skogslägenhet till en arvinge under livstiden är att ge den som gåva. En gåva lämpar sig i första hand för fall där skogen på lägenheten i regel består av plantskog och ung gallringsskog som under de närmaste åren inte kommer att ge betydande avverkningsinkomster. Gåvor under euro är befriade från gåvoskatt. Om den lägenhet som ges som gåva ägs av makarna tillsammans, kan man multiplicera den skattefria andelen med två. Innan man ger gåvan borde man reda ut lägenhetens gängse värde. Det mest tillförlitliga sättet är att göra en värdering av lägenheten. Över gåvan ska upprättas ett gåvobrev och en gåvoskattedeklaration. I gåvobrevet är det möjligt att avgränsa giftorätten hos gåvotagarens make till den fastighet som ges som gåva. Skattestyrelsen har utfärdat en ny riksomfattande värderingsanvisning för arvs- och gåvobeskattningen. Anvisningen tillämpas från Målet med anvisningen är att harmonisera rutinerna och förfarandena i beskattningen vid de olika regionala skatteverken. Anvisningen ska tillämpas på fall där arvsoch gåvoskattskyldigheten har börjat eller senare. Anvisningen är bindande i hela landet. Enligt skattestyrelsens nya anvisning kan i första hand som utredning över skogens värde betraktas värderingar från skogscentralen eller skogsvårdsföreningen/skogsreviret och i andra hand skogsplanen. Värderingar från skogscentralen och skogsvårdsföreningen/skogsreviret eller andra motsvarande expertorganisationer duger som sådana som grund för värderingsavgörandet. En utredning av skogens värde krävs i regel dock inte för mindre skogsområden under 15 hektar. Inom Uleåborgs län betraktas enligt anvisningen som mindre skogsområde 30 hektar och i Lapplands län 60 hektar. Om en värdering eller skogsplan som upprättats av en expert inte finns, fastställer skattebyrån lägenhetens värde enligt tabellen i anvisningen. Värdet på objektet har fastställts på basis av landskapsvisa hektarvärden och arealen på skogsmarken. Gåvogivarnas separata behov av utredning och motiveringar blir ännu viktigare än tidigare, om man vill avvika från de schablonmässiga värdena i anvisningen. Då behövs ett expertutlåtande, t.ex. värderingen. Användningen av expertutlåtande har varit vanligt redan tidigare och användningen kommer att öka ytterligare. 18

19 Arvsskatten betalas enligt följande skala i skatteklass I Den beskatt- Skattetal vid Skatteprocent ningsbara den nedre för den övervärde gränsen stigande delen Gåvoskatten betalas enligt följande skala i skatteklass I Den beskatt- Skattetal vid Skatteprocent ningsbara den nedre för den överandelens värde gränsen stigande delen Testamente Det är också möjligt att förhindra att skogar splittras och kommer i händerna på dödsbon med testamenten. En lägenhets verksamhetsförutsättningar bevaras i de flesta fall då den testamenteras till endast en arvinge. För att arvingarna ska behandlas likställt lönar det sig att i testamentet beakta de övriga arvingarnas rättigheter. Arv har en skattemässigt fördelaktigare ställning än gåvor för det uppbärs ingen skatt på arv under euro. Med tanke på en eventuell äktenskapsskillnad kan man med ett testamente avgränsa giftorätten hos arvtagarens make till den fastighet som ges som arv eller som redan tidigare getts som gåva. På så sätt säkerställs att lägenheten stannar i släkten. ett ungt plantbestånd kosta cirka tusen euro/hektar. Priset på en avverkningsmogen timmerskogshektar är mer än tiodubbel. En exakt uppskattning av värdet på lägenheten kan man få genom att be om en värdering av skogsvårdsföreningen/skogsreviret eller någon annan aktör i skogsbranschen. Värderingen ger en god grund för att planera generationsväxlingen och den påvisar för alla parter vilket skogsegendomens verkliga skogsekonomiska värde är. Förhandsavgörande från skattemyndigheterna Skattepåföljderna vid en generationsväxling på en skogslägenhet kan redas ut på förhand genom att be skattemyndigheterna om ett förhandsavgörande. För det behövs ett utkast av gåvo- eller köpebrevet och en ansökan om förhandsavgörande. Andelsbankens juridiska tjänst sköter på uppdragsbas generationsväxlingar på skogslägenheter. Den juridiska tjänsten ger råd för att finna det förnuftigaste alternativet och sköter de handlingar som ansluter sig till överlåtelsen. Den juridiska tjänsten skaffar en värdering av priset på skogslägenheten, upprättar utkasten och de egentliga slutliga handlingarna, ansöker om förhandsavgörande av skattemyndigheterna samt lagfart och inteckningar samt upprättar gåvoskattedeklarationen. Andelsbanken deltar också aktivt i andra frågor i anslutning till generationsväxlingar på skogslägenheter. Banken erbjuder skattefria försäkringsprodukter, råd om hur man ger penninggåvor, långfristiga lån för att finansiera köpet av lägenheten och skogsförsäkringar. För den här artikeln anlitades om expert vicehäradshövding Mervi Hyvönen från OP-Centralens avdelning Juridiska tjänster. Lägenhetens värde Man kan uppskatta värdet på sin skogslägenhet genom att följa prisstatistiken över skogslägenhetsaffärer och de pris som begärs vid ifrågavarande tidpunkt. På så sätt kan man avgränsa storleksklassen, men den kan också variera betydligt beroende på trädbeståndet på lägenheten. Som billigast kan 19

20 När en skogslägenhet säljs utanför den närmaste släkten En försäljning av en skogslägenhet består av många skeden, men då du anlitar en fastighetsmäklare som känner till skogslägenhetsaffärer, behöver säljaren knappt göra något annat än underteckna handlingarna. Tidpunkten för försäljningar av skogslägenheter är gynnsam just nu. Enligt Lantmäteriverkets köpeskillingsstatistik har priserna på den fria marknaden stigit klart under de senaste åren. Rapporterna från skogsindustrin om att fabriker stängs och produktionen minskas samt fluktuationerna i virkespriserna har knappt alls påverkat priserna och efterfrågan på lägenheter. De lägenheter som är till salu är nästan alltid föremål för flera köpanbud. Både små och stora lägenheter har efterfrågan. När lönar det sig att överväga att sälja en lägenhet? Det är befogat att sälja bland annat då varken du, dina arvingar eller dödsboet har det intresse, de kunskaper eller de möjligheter som behövs för att hålla skogen i gott produktionsskick, och känsloband inte hindrar försäljningen. Det lönar sig inte att lämna skogen åt sitt öde, för då kan dess värde till och med minska. Ett stort kapital är uppbundet i skogen. Hektarpriset för ett nytt plantbestånd ligger i landets södra och mellersta delar omkring tusen euro. Värdet på ett vårdat plantbestånd stiger år för år så att man för avverkningsmogen timmerskog får ett hektarpris på över tiotusen euro. Enligt statistiken för 2008 är medelpriset per skogshektar euro för köp på över 10 hektar. Det högsta priset hade skogen i landskapet Nyland, euro/hektar, och det lägsta i Lappland, 720 euro/hektar. Med tanke på ett eventuellt arvskifte är det i regel lättare att till arvingarna överlåta pengar från en lägenhetsaffär än att överlåta själva skogen. Då kan man till exempel dra nytta av skattefria penning- och försäkringsgåvor. Med pengarna kan var och en göra som den vill, men om det är fråga om en skogslägenhet som ägs av ett dödsbo kan man till exempel inte sälja virke, om en av delägarna motsätter sig det. Samäganderätten beaktar inte att arvingarnas livsskeden och penningbehov är olika. Utgå från egna mål Innan ägaren eller ägarna fattar ett försäljningsbeslut lönar det sig att noggrant klargöra de egna målen i fråga om såväl skogsvård som kapitalförvaltning. Om man är beredd att sälja lägenheten, är följande skede att fastställa lägenhetens marknadsvärde och värdet på det trädbestånd som genast kan avverkas. Det är möjligt att valet inte faller på lägenhetsförsäljning utan på virkesförsäljning. Ska lägenheten säljas med trädbeståndet eller ska man först ingå en virkesaffär om det avverkningsmogna trädbeståndet? Det lönar sig inte att göra en virkesaffär utan att tänka efter. Det ekonomiska resultatet blir i många fall bäst för säljarna då lägenheten säljs med trädbeståndet. Då köparen får göra virkesförsäljningen har köparen möjlighet att minska skatten på inkomsterna från virkesförsäljningen med skogsavdraget. Det är alltså viktigt att komma ihåg att man måste känna till säljarens mål och skogens möjligheter före beslutet. Värdering av skogen Lägenhetens värde ska i regel fastställas med summa-metoden. I metoden beräknas separat ett värde för jordgrunden, trädbeståndet och plantbeståndet samt ett väntevärde för trädbeståndet. Skogslägenhetens totala värde uppkommer som summan av de här delfaktorerna, och det är i regel klart högre än skogslägenhetens gängse marknadspris. Lägenhetens gängse värde kan beräknas genom att sänka det totala värdet med en värdekorrigering som i regel minskar det totala värdet enligt summametoden med procent. Storleken på värdekorrigeringen beror på många egenskaper som ansluter sig till skogslägenheten och fastställandet av värdet kräver yrkeskunskap och marknadskännedom. 20