Skogsbeskattningsguide 2009

Transkript

1 Skogsbeskattningsguide 2009

2 Skattelättnaderna träder i kraft Skattebjörnen gynnar skogsägarna under de följande åren. De skattelättnader för kapitalinkomsterna från skogsbruket som riksdagen fastställt minskar skogsägarens beskattning avsevärt. I det första skedet är lättnaden 50 procent av bruttoinkomsterna av virkesförsäljningar, så varannan euro är skattefri inkomst. Du får närmare information om skattelättnaderna i den här guiden. Andelsbankerna deltar aktivt i skogsägarnas vardag. En av våra viktigaste tjänster är de juridiska tjänsterna. I och med strukturomvandlingen inom skogsägandet accentueras behovet av juridiska tjänster. Kunskaper i lagstiftningen i skogsbranschen och hur den tillämpas i praktiken är av största vikt vid generationsväxlingar på skogslägenheter. I många fall kan man med kunnig skatteplanering uppnå betydande minskningar i arvs- och gåvoskatten. En generationsväxling är dock inte bara en skatteplanering. Andelsbankerna känner till skogsägarens vardag och kan också beakta andra faktorer. Målet är alltid en helhetslösning som varken föräldrarna eller arvingarna behöver gnissla tänder över. Till den här guiden har vi samlat de viktigaste bestämmelser som inverkar på beskattningen av skogsbruk till en tydlig helhet. Guiden gör det möjligt att fylla i skattedeklarationen på egen hand. Beskattningen är ibland invecklad, men med goda anvisningar kan man besegra skattebjörnen. Innehåll Sida 5 Snabbguide för att fylla i skattedeklarationen Sida 6 Skogsbrukets inkomster Sida 8 Skattelättnader för skogsbrukets inkomster Sida 9 Avdragsgilla kostnader Sida 10 Kostnader i anslutning till inkomster med skattelättnader Sida 13 Mervärdesskatten Sida 14 En blankett till skattebyrån Sida 16 Anteckningstabeller Sida 20 Generationsväxling på en skogslägenhet Sida 22 Andelsbankens skogstjänster 2

3 Nybörjare klarar också av att fylla i skattedeklarationen Man måste sätta sig in ordentligt för att kunna fylla i skogsskattedeklarationen, men det är inte en övermäktig uppgift. Du klarar av det utan att kunna skattefrågor. Det viktigaste är att du antecknar skogsbrukets alla inkomster och utgifter under skatteåret i skattedeklarationen. Skattedeklarationen för skatteåret 2008 ska fyllas i enligt samma principer som skattedeklarationen för Det lönar sig att ta fram den föregående skattedeklarationen och anteckningarna samt ifyllningsanvisningen för skattedeklaration 2C innan du börjar fylla i den nya deklarationen. Ändringar har skett i upprättandet av anteckningarna och ifyllningen av skattedeklarationen för de skogsägare som gjort virkesaffärer eller senare. Intäkterna från sådana affärer omfattas av skattelättnader och de kostnader som direkt hänför sig till de här affärerna omfattas av en begränsad avdragsrätt. Behandlingen av skogsavdraget ändrades också. Skatt på skillnaden mellan inkomster och utgifter Skogsbruket omfattas av beskattning av inkomst av virkesförsäljning. Skatt betalas på skillnaden mellan försäljningsinkomsterna från skogen och utgifterna i skogsbruket. Beskattningen av inkomst av virkesförsäljning är en rätt tydlig beskattningsform för skogsägare. Inkomsterna och utgifterna antecknas, slutsummorna anges i skattedeklarationen och av den positiva skillnaden (punkt 12 i skattedeklarationen) ska 28 procent betalas i skatt. I beskattningen är skogsbrukets inkomster kapitalinkomst liksom till exempel utdelningar och hyresinkomster från en placeringsbostad. Skattesatsen är därför fast, 28 procent, oberoende av hur stora skogsägarens övriga inkomster är. Undantaget utgörs endast av värdet av leveransarbete som beskattas som personlig förvärvsinkomst för den som 3

4 utfört det, precis som till exempel löneinkomster. Utgifterna ska deklareras varje år Skogsskattedeklarationen ska lämnas in också för år då det inte finns inkomster i skogsbruket. I så fall ska man deklarera endast utgifterna. Det ligger i skogsägarens intresse att deklarera utgifterna, eftersom skattemyndigheterna drar av dem från skogsägarens övriga kapitalinkomster eller från skogsägarens skatt på förvärvsinkomster. Typiskt för skogsbruk är att det inte finns inkomster av virkesförsäljning varje år. På små lägenheter kan det till och med förflyta årtionden utan virkesförsäljningar. Det är klart att det under sådana år inte heller finns någon skatt att betala, eftersom skatten baserar sig på faktiska försäljningsinkomster. Skattemyndigheterna får uppgifter om inkomsterna av virkesförsäljningarna direkt från uppköparna. Men skogsägarna måste ändå uppge inkomsterna i skattedeklarationen. Köparen innehåller förskottsskatten för inkomsterna av virkesförsäljningen. År 2008 var förskottsinnehållningen 19 procent vid rotförsäljning och 13 procent vid leveransförsäljning. Skogsägaren får för virkesförsäljningen på kontot ett belopp från vilket förskottsskatten dragits av och den eventuella mervärdesskatten lagts till. Anteckna inkomster och utgifter Skogsägaren ska anteckna skogsbrukets inkomster och utgifter. Anteckningarna ska i regel basera sig på inköps- och försäljningsverifikat. Anteckningarna och verifikaten ska inte sändas med skattedeklarationen till skattemyndigheterna. I anteckningarna ska man specificera inkomsterna enligt leverans- och rotförsäljning. Utgifterna ska delas upp i resekostnader, löneutgifter och övriga utgifter samt utgifter som dras av som avdrag. Mervärdesskatten skiljs åt De skogsägare som är momsskyldiga ska anteckna mervärdesskatten i separata kolumner i anteckningarna åtskiljt från skogsbrukets utgifter och inkomster. De ska också deklareras i en egen skattedeklaration, Mervärdesskattedeklaration för primärproducenter. Om skogsägaren inte är momsskyldig, ska mervärdesskatten bokföras som utgift i skogsbruket. Anteckningar över skogsbruket I beskattningen av inkomster av virkesförsäljning är skogsägarna skyldiga att föra anteckningar över skogsbrukets inkomster och utgifter kalenderårsvis. Alla transaktioner under ett kalenderår ska antecknas. Transaktionerna ska räknas ihop inkomstvis och utgiftsvis. I skattedeklarationen ska antecknas endast slutsummorna. På så sätt fungerar anteckningarna som specifikation av inkomsterna och utgifterna. Det finns inga formkrav för anteckningarna. Transaktionerna kan antecknas till och med på rutigt papper, men det förnuftigaste är att använda färdiga anteckningstabeller, till exempel tabellerna i den här guiden. I de färdiga tabellerna antecknas posterna på ett sätt som gör det lättare att fylla i skattedeklarationen. Samtidigt får skogsägaren en minneslista för följande år över vilka transaktioner som ansluter sig till skogsbruket. Det lönar sig att göra tydliga anteckningar för skogsägaren måste ge dem till skattemyndigheterna för granskning på separat begäran. Anteckningarna och de verifikat som ansluter sig till dem ska inte fogas till skattedeklarationen utan skogsägaren ska förvara dem själv. Förvaringsskyldigheten är sex år från slutet av skatteåret, så anteckningarna för 2008 ska förvaras till slutet av I anteckningarna utgör en intäkt inkomst det år då skogsägaren kunnat ta ut den (kassaprincipen). En utgift utgör utgift det år då skogsägaren har betalt den. Om till exempel en virkesaffär har gjorts och virket avverkats under 2008, men betalningen eller en del av den kommer in på skogsägarens konto först följande år, ska skogsägaren anteckna de här intäkterna först 2009 och uppge dem i skattedeklarationen för skatteåret

5 Snabbguide för att fylla i skattedeklarationen En betydande del av skogsägarna klarar av att fylla i skattedeklarationen för skogsbruk med rätt litet besvär. På den här sidan finns en snabbguide som sannolikt räcker till då det bara finns några kvitton från skogsbruket eller då beskattningen är känd från tidigare. Om du bedriver skogsbruk aktivt eller annars vill fördjupa dig i skogsbeskattningen, får du ytterligare anvisningar och anteckningstabeller längre fram i den här guiden. Inkomstskattedeklarationen för skogsbruk ska lämnas in varje år. Därmed lämnas den in också för år då det funnits enbart utgifter i skogsbruket. Om inga inkomster eller utgifter finns, kan man låta bli att lämna in deklarationen. Med den skattedeklaration som nu fylls i uppges inkomsterna och utgifterna under Utgifterna ska deklareras trots att inga inkomster finns. Över skogsbruket ska man fylla i skattedeklaration 2C och lämna in den till skattebyrån. Inlämningstiderna framgår av ifyllningsanvisningarna för skattedeklarationen. Mervärdesskatten ska deklareras på blanketten Mervärdesskattedeklaration för primärproducenter. Om skogsägaren inte är momsskyldig, ska också mervärdesskatten deklareras som utgift i skogsbruket på blankett 2C. Ifyllningsanvisning i korthet Ta färdigt fram en kopia av skattedeklarationen och anteckningarna över skogsbruket för Du kan använda dem som modell när du börjar anteckna transaktionerna Ta fram skattedeklaration 2C, mervärdesskattedeklarationen och ifyllningsanvisningarna för Sortera verifikaten över inkomster och utgifter i tidsföljd och numrera dem. Om du ingått en virkesaffär 1.4 eller senare, läs anvisningarna om skattelättnaderna. Anteckna transaktionerna. Anteckna mervärdesskatten i kolumnerna för skatten, om du är momsskyldig. Anteckna utgifterna, trots att inga inkomster finns. Gör separata anteckningar om resekostnader, om du haft resekostnader. Räkna ut värdet på leveransarbetet, om du utfört leveransarbete. Räkna ihop inkomsterna och utgifterna kolumn för kolumn. Överför slutsummorna till skattedeklaration 2C. Deklarera mervärdesskatten med den separata deklarationen, om du är momsskyldig. Underteckna blanketterna. Lämna in deklarationerna i enlighet med ifyllningsanvisningarna för skattedeklarationen. Betala mervärdesskatten senast på förfallodagen. Då du får den förifyllda skattedeklarationen, kontrollera att skogsbrukets räntor också finns med i den. 5

6 Skogsbrukets inkomster I beskattningen av inkomst av virkesförsäljning ska skogsägaren anteckna skogsbrukets alla inkomster och uppge dem i sin skattedeklaration. Skogsägaren ska anteckna endast de inkomster som kunde tas ut under I avräkningarna från virkesuppköparna anges vanligtvis det totala beloppet av virkesaffären, mervärdesskatten och förskottsinnehållningen separat. I anteckningarna ska intäktsföras ett belopp från vilket inte dragits av förskottsinnehållning och till vilket inte lagts mervärdesskatt. Mervärdesskatten ska redovisas i den egna kolumnen och deklareras separat i mervärdesskattedeklarationen. Förskottsinnehållningen ska inte alls deklareras. Skattemyndigheterna informeras om den direkt från virkesuppköparen och krediterar på basis av det skogsägaren med förskottsinnehållningen vid beskattningen. Inkomster från rotförsäljning Vid rotförsäljningar sköter virkesuppköparen avverkningen. Inkomsterna från rotförsäljningar är helt och hållet kapitalinkomst från skogsbruk. Utöver inkomsterna från den egentliga rotförsäljningen ska i den här punkten också antecknas inkomsterna från försäljning av julgranar, plogkäppar, avverkningsavfall och annat skogsenergivirke, då skogsägaren inte har inkomster från leveransarbete i anslutning till dem. Den mervärdesskatt som ingår i en avräkning för en virkesaffär ska redovisas i en egen kolumn. Inkomster från leveransförsäljning Vid leveransförsäljning levererar skogsägaren själv virket till vägkanten. I anteckningarna ska inkomsterna från leveransförsäljningar fördelas på kapitalinkomst från skogsbruk (virkets andel) och värdet av arbetet för den som utfört det då arbetet utförs av skogsägaren eller en medlem av skogsägarens familj. Om avverkningen och transporten utförs av en utomstående person eller av ett bolag, uppkommer inget värde på eget arbete alls. Inkomsten är då helt och hållet kapitalinkomst. Försäkringsersättningar Försäkringsersättningar och andra ersättningar som ansluter sig till skogsbruket ska antecknas som skogsbrukets inkomster. Sådana ersättningar är bland annat ersättningar för snöskador och stormskador som betalas ur en skogsförsäkring. Virke för privatbruk I anteckningarna ska som kapitalinkomst för skogsbruket anges rotprisvärdet för det virke som tagits för att bygga och reparera bostadsbyggnader, strandbastur, sommarstugor och andra byggnader som hör till det privata hushållet samt för annat bruk i det privata hushållet. Rotprisvärdet för olika virkesslag fås i brist på annan utredning från Skattestyrelsens anvisning för harmonisering av beskattningen på adressen: Värdet på virke som använts för att värma upp den egna bostaden måste inte antecknas. Det räknas som en skattefri inkomst. Virke som används i jordbruket Reglerna för brännved, gagnvirke och förädlingsvirke i jordbruket är de samma som för byggnadsvirke för det privata hushållet. Värdet på virke som använts för att bygga och reparera jordbrukets produktionsbyggnader ska inte antecknas. Det omfattas av s.k. tyst kvittning, som betyder att värdet inte ska deklareras i skattedeklarationen för jordbruk som en utgift att dra av eller som en intäkt i skattedeklarationen för skogsbruk. För virke som tagits i bruk i annan näringsverksamhet än jordbruk ska som kapitalinkomst av skogsbruk antecknas det verkliga värdet på virket. Statsstöd De stöd som staten betalar på basis av lagen om 6

7 Skattemyndigheterna får uppgifter från virkesuppköparna specificerade enligt rot- och leveransförsäljningar. Skogsägaren måste ändå uppge inkomsterna i skattedeklarationen och skilja åt sina inkomster från rot- och leveransförsäljningar. finansiering av hållbart skogsbruk (den s.k. Kemera-lagen) är skattefri inkomst till den del som de överstiger de utgifter som hänför sig till det objekt som fått stöd. Sådana stöd är bl.a. stöd för vård av ungskog, byggande av skogsvägar, iståndsättningsdikning och förnyelse av förstörd skog. Däremot är alla andra stöd och bidrag som inte betalts på basis av Kemera-lagen skattepliktig inkomst så de ska antecknas som skogsbrukets kapitalinkomster. Värdet av leveransarbete är förvärvsinkomst Vid leveransarbete fördelas försäljningsinkomsten i två delar: kapitalinkomst och värdet av det egna arbetet för den som utfört leveransarbetet. Värdet på arbetet beskattas som förvärvsinkomst. Kapitalinkomstandelen ska redovisas som kapitalinkomst från skogsbruk. För att utreda andelen ska man först räkna ut värdet på leveransarbetet och dra av det från det totala värdet på virkesaffären. I ifyllningsanvisningarna för skattedeklarationen finns anvisningar för hur man räknar ut värdet på leveransarbetet. Värdet på leveransarbetet är skattefri inkomst upp till 125 kubikmeter. Skattefriheten är gårdsspecifik. Skattefriheten uppgår till totalt 125 kubikmeter per lägenhet också då leveransarbetet utförts av flera personer. Värdet på leveransarbetet ska räknas ut och beskattas för det år då det utförts. Värdet på det arbete som utförts ska uppges i skattedeklarationen för det år då virket har avverkats och transporterats till vägkanten också då överlåtelsen och betalningen av virket sker följande år. Då dras värdet på leveransarbetet av från kapitalinkomsterna först det år då inkomsterna betalats ut. En leveransförsäljning kan också genomföras så att en utomstående person, ett utomstående företag eller skogsvårdsföreningen/skogsreviret utför arbetet. En sådan inkomst är kapitalinkomst från skogsbruket och de kostnader som arbetet medfört är utgifter i skogsbruket. 7

8 Skattelättnader för skogsbrukets inkomster En del av skogsbrukets kapitalinkomster omfattas av skattelättnader som första gången påverkar ifyllningen av skattedeklarationen för skatteåret Lättnaderna 2008 och 2009 Intäkterna av virkesförsäljning från 2008 befriades helt från skatt då de kommer från första gallringar som avtalats under perioden , om inkomsterna flyter in före slutet av Till anteckningarna ska fogas en kopia av anmälan om användning av skog, virkesförsäljningsavtalet och en överlåtelsehandling som påvisar tidpunkten för försäljningen och att det är fråga om en första gallring. Första gallringarnas skattefrihet är valbar. En skogsägare kan göra valet vid den slutliga beskattningen genom att uppge inkomsterna och utgifterna i punkt 29 i skattedeklarationen. Som en första gallring betraktas en avverkning i en skog där trädbeståndets snittdiameter före avverkningen är högst 16 centimeter på 1,3 meters höjd från markytan. En annan skattelättnad gäller kapitalinkomster från alla virkesaffärer som ingåtts under perioden Av de här inkomsterna är 50 procent skattefri, om inkomsterna flutit in före slutet av Hela kapitalinkomsten ska antecknas, efter det dras hälften av från den och endast den andra halvan uppges i skattedeklarationen som beskattningsbar inkomst. Observera att skattelättnaderna är bundna till den tidpunkt då virkesaffären ingåtts. Därför omfattas inkomsterna från virkesaffärer som ingåtts före inte av lättnaderna, trots att inkomsterna flutit in eller senare. En annan omständighet som måste beaktas är att skattelättnaderna gäller bruttoinkomster, så i beskattningen halveras först inkomsterna, sedan dras skogsbrukets utgifter av. Lättnaderna 2010 Skattelättnaden på 50 procent av inkomsterna av virkesförsäljning gäller till slutet av Lättnaden omfattar kapitalinkomster från affärer som ingåtts och som skogsägaren får före slutet av Om en virkesaffär har ingåtts under 2010 och inkomsterna flyter in före slutet av 2011, omfattas inkomsterna av en skattelättnad på 25 procent, så av inkomsterna från de här affärerna från 2010 är 75 procent beskattningsbar inkomst. Lättnaderna 2011 Skattelättnaden på 25 procent fortsätter till slutet av Av de inkomster som flutit in 2011 är 75 procent beskattningsbar inkomst, om virkesaffären har ingåtts De skattelättnader som trätt i kraft 2008 gäller inte affärer som ingåtts under Inkomsterna från sådana affärer är helt och hållet beskattningsbara. Hur lättnaderna påverkar virkesförsäljningsbesluten Den skogsägare som planerar virkesaffärer under 2009 kan uppskatta effekten av skattelättnaden genom att räkna ut hur många procent högre virkespriset borde vara utan skattelättnaden för att nettoinkomsten skulle bli den samma som med lättnaden. Resultatet är cirka 20 procent. Därmed skulle till exempel ett pris på 50 euro per kubikmeter för stock motsvara ett pris på cirka 60 euro utan skattelättnaden. Och ett pris på 15 euro per kubik för massaved skulle motsvara ett pris på cirka 18 euro utan skattelättnaden. 8 8

9 Avdrag i skogsbruket I beskattningen av inkomst av virkesförsäljning får skogsägaren dra av kostnaderna för virkesproduktionen och avverkningen samt administrationskostnaderna för skogsbruket. Utgifterna ska antecknas i tidsföljd på basis av verifikat. Alla utgifter, med undantag av rese- och lönekostnader, antecknas i samma tabell och de ska räknas ihop vid slutet av året. Summan av utgifterna ska överföras till skattedeklaration 2C. Utgifterna ska deklareras trots att inga inkomster funnits under skatteåret. De skogsägare som inte är momsskyldiga ska också anteckna mervärdesskatten som årsutgift för skogsbruket. De som är momsskyldiga ska anteckna mervärdesskatten i en separat kolumn. Räntorna på skogsbrukets lån ska inte antecknas bland utgifterna i skogsbruket. Räntorna ska deklareras i den förifyllda skattedeklarationen, om de inte finns där färdigt. Avdragsgilla kostnader Kostnader för virkesförsäljning Avverkning Leveransarbete som utförs av främmande Förnyelse av skog Plantskogsvård Stamkvistning Skogsgödsling Bränslen för skogsbrukets maskiner Anskaffning av utrustning Reparation av utrustning Dikesrensning Skogsplan Bokföring Skogsvårdsavgiften Skogsförsäkringspremier Medlemsavgift till skogsägarförbundet Kursavgifter Facktidningar Telefonutgifter Kostnader i anslutning till skogsbrukets lån Avgift till Skogsstiftelsen Egna anteckningar för resekostnaderna Egna anteckningar ska upprättas för skogsbrukets resekostnader och de uppges i en separat post i skattedeklarationen. En skogsägare får i beskattningen dra av kostnaderna för resor mellan sin bostad och skogslägenheten. Avdraget uppgår till 0,24 euro/kilometer (2008) då resorna sker med egen bil. Då allmänna kommunikationsmedel anlitas får man dra av utgiften för biljetterna. Det lönar sig att motivera resekostnaderna i anteckningarna. Som motivering räcker att man antecknar resans längd och syfte samt den arbetsmängd som utförts, t.ex. röjning av plantbestånd på 0,5 ha, figur 124. Man får dra av resekostnaderna trots att ingen synlig arbetsprestation ansluter sig till resan. Sådana resor är till exempel inspektioner av skogen efter stormar, vårgranskning av ett förnyat plantbestånd och förhandlingar om virkesaffärer. Enbart besök på en skogslägenhet räcker dock inte som grund för avdrag. Utöver resekostnaderna kan också kostnader för övernattning antecknas enligt verifikat. Verifikaten ska fogas till anteckningarna. Avdragsgilla resekostnader Upprättande av virkesförsäljningsplan Virkesförsäljning Övervakning av drivning Mätning av virke Granskning av drivningsspår Granskning av snö- och stormskador Granskning av plantskog vår och höst Åtgärder i anslutning till skogsvård och drivningsarbeten Transport av utrustning och arbetskraft Utbildning Studieresa Hämtning av motorsåg från service 9

10 Begränsningar i avdragen En begränsning av avdragsrätten gäller de utgifter som direkt ansluter sig till virkesförsäljningar som ingåtts och senare. Den del av utgifterna som hänför sig till den skattefria inkomsten kan inte uppges i skattedeklarationen som avdrag. Begränsningarna 2008 och 2009 Utgifter som direkt ansluter sig till första gallringar som ingåtts under perioden får inte dras av som skogsbrukets utgifter, eftersom inkomsterna från de här försäljningarna är skattefri inkomst. Av de utgifter som direkt ansluter sig till övriga affärer som ingåtts under perioden får 50 procent dras av i anteckningarna för 2008 och De totala utgifterna ska antecknas, från dem ska hälften dras av, den återstående halvan uppges i skattedeklarationen på rad 7 och den totala utgiften på rad 30. Sådana delvis avdragsgilla utgifter med direkt anknytning till virkesförsäljning utgörs av utgifterna för avverkningen och drivningen av virket, till exempel arvoden och löner med bikostnader, samt de kostnader för resor mellan bostaden och skogen som ansluter sig till virkesförsäljningen. Övriga utgifter som inte direkt ansluter sig till virkesförsäljningen och utgifter i anslutning till virkesförsäljningar som ingåtts före kan dras av till fulla belopp. Begränsningen av avdragsrätten för utgifter gäller inte mervärdesskatten. Den kan antecknas och i alla fall dras av till fullt belopp med skattedeklarationen. Begränsningarna 2010 I beskattningen för skatteåret 2010 kan som avdrag antecknas 50 procent av utgifterna för försäljningar som ingåtts Av utgifterna för försäljningar som ingåtts 2010 är 75 procent avdragsgill. Begränsningarna 2011 I beskattningen för skatteåret 2011 kan som avdrag antecknas 75 procent av utgifterna för försäljningar som ingåtts Utgifterna för försäljningar som ingåtts 2011 är helt och hållet avdragsgilla. Löneutgifter Löneutgifterna jämte lönebikostnaderna ska liksom resekostnaderna antecknas separat från skogsbrukets övriga utgifter och anges i skattedeklarationen i den punkt som reserverats för dem. Anskaffningsutgifter för mindre redskap Anskaffningsutgifterna för skogsbrukets mindre redskap, till exempel en röjkniv, ett planteringsrör, en ryggspruta och en begagnad motorsåg ska antecknas som årsutgifter som dras av för skatteåret, om anskaffningspriset är högst 200 euro. Redskap som är dyrare än det här ska antecknas och i regel dras av genom avskrivningar. Då anskaffningsutgiften överstiger 200 euro kan den antecknas som en årsutgift, om redskapets sannolika ekonomiska brukstid för skogsägaren är mindre än 3 år. Ett sådant fall uppkommer främst i fråga om röjningssågar och motorsågar, om skogsägaren själv utför skogsvårds- och avverkningsarbeten i stor omfattning. Utgifter för underhåll av diken och vägar De årliga utgifterna för underhåll av diken, vägar och byggnader för skogsbruk antecknas som årsutgifter i anteckningarna och utgifterna för grundförbättringar antecknas bland avskrivningarna. En utgift är en utgift för grundförbättring, om det är fråga om ett arbete som är större än årligt under- 10

11 Anskaffningsutgifterna för mindre redskap dras av som årsutgifter. Anskaffningsutgiften för en röjningssåg eller motorsåg kan dras av som en årsutgift, om sågens förväntade användningstid är högst tre år. håll, till exempel om diken längs en skogsväg eller en skogsvägs yta förnyas eller då tilltäppta skogsdiken dikas upp på nytt. Utgifter för Kemera-objekt En skogsägare som har utgifter för objekt som får finansieringsstöd med stöd av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (den s.k. Kemera-lagen), t.ex. för plantskogsvård, måste anteckna utgifterna noggrant, eftersom endast den andel av stödet som motsvarar utgifterna för objektet är beskattningsbar inkomst. Med andra ord är stödet skattefri inkomst till den del som det överstiger utgifterna för objektet. Då anteckningarna upprättas kan man låta bli att intäktsföra stödet. Då ska man anteckna som avdrag endast den andel av kostnaderna för objektet som är större än beloppet av stödet. Om arbetet utförs med främmande arbetskraft, överstiger utgifterna vanligtvis stödet. Då en skogsägare gör allt själv är utgifterna vanligtvis mindre än stödet. Ett annat alternativ är att anteckna alla utgifter som avdragsgilla utgifter och att intäktsföra det stöd som betalats. I det här alternativet ska utgifterna anges till fullo i skattedeklarationen. Av stödet ska som intäkt anges den andel som motsvarar utgifterna för objektet. I praktiken är det här alternativet tydligare eftersom utgifterna uppkommer det år då objektet genomförs, medan stödet oftast betalas ut först följande år. Stora anskaffningar som avskrivningar Om skogsbrukets maskiner, byggnader, vägar och diken har en uppskattad ekonomisk brukstid på mer än 3 år och en anskaffningsutgift på mer än 200 euro, ska anskaffningsutgiften inte dras av som 11

12 en årsutgift utan som årliga avskrivningar. De här anskaffningarna ska antecknas separat från årsutgifterna. Den första avskrivningen görs det år då nyttigheten tas i bruk. Avskrivningen görs då på anskaffningsutgiften. Följande år görs avskrivningen på utgiftsresten, dvs. det värde på nyttigheten som återstår då de tidigare årens avskrivningar har dragits av från den ursprungliga anskaffningsutgiften. De momsskyldiga ska anteckna mervärdesskatten för nyttigheterna som avdragsgill mervärdesskatt för betalningsåret. De som inte är momsskyldiga ska börja skriva av från anskaffningsutgiften inklusive moms för nyttigheten. I ifyllningsanvisningen till skattedeklarationen finns anvisningar för hur avskrivningarna ska göras. Avskrivningsprocenterna i anvisningarna är maximibelopp för avskrivningarna. En skogsägare får vid behov också göra mindre avskrivningar eller helt låta bli, om skogsägaren till exempel vill spara avskrivningar till år med inkomster från virkesförsäljningar. Då en maskin som ingår i skogsbruket säljs eller byts till en ny ska den försäljningsinkomst som köpet ger deklareras i skattedeklaration 9. Om en maskin sålts under året kan avskrivningar inte göras under försäljningsåret. Utgiftsreserveringen 15 procent En skogsägare får göra en utgiftsreservering i beskattningen av inkomst av virkesförsäljning. Genom utgiftsreserveringen kan skogsägaren överföra 15 procent av skogsbrukets kapitalinkomster för ett skatteår för att beskattas under senare år. Med utgiftsreserveringen kan skogsägaren skjuta upp skattebetalningen till senare år. Utgiftsreserveringen görs på det sammanlagda beloppet av kapitalinkomsterna i punkterna 1-4 i skattedeklaration 2C, efter att skogsavdraget först dragits av. Utgiftsreserveringen är avsedd att täcka utgifterna för skogsförnyelse. Reserveringen ska deklareras på skattedeklarationen som skogsbrukets inkomst senast det fjärde året som följer efter att reserveringen gjordes (i Uleåborgs och Lapplands län 6 år). En skogsägare kan välja vilket år reserveringen intäktsförs inom de här tidsgränserna. Skadereserveringen görs från försäkringsersättningar och andra skadeersättningar. För den har inte uppställts någon övre gräns på 15 procent. Reserveringen kan uppgå till de uppskattade kostnaderna för iståndsättningen av den skog som förstörts. Skadereserveringen beaktas som intäkt på samma sätt som utgiftsreserveringen. Skogavdraget höjs Som skogsavdrag får dras av högst 60 procent av anskaffningsutgiften för en skogslägenhet. Skogsavdraget för ett år är 60 procent av skogsbrukets kapitalinkomster för ifrågavarande år. Som inkomster beaktas endast inkomster av virkesförsäljning från en lägenhet som köpts efter Också de skogsägare som köpt en lägenhet medan de omfattades av arealbeskattningen har rätt till avdraget Grunden för skogsavdraget utvidgades för beskattningen Tidigare utgjorde avdraget 50 procent av anskaffningsutgiften för skogen och avdraget per år var högst 40 procent. Dessutom ändrades avdraget från lägenhetsbundet till ägarbundet. Utvidgningen av grunden för skogsavdraget från 50 procent till 60 procent gäller skogsägare som har förvärvat en skogslägenhet mot vederlag efter Därmed har också de skogsägare som under tidigare år helt eller delvis använt avdragsgrunden på 50 procent rätt till det höjda avdraget. Grunden för avdraget i skattedeklarationen höjs med 10 procentenheter. På grund av att grunden för skogsavdraget höjs är det skäl för skogsägarna att fylla i punkten för skogsavdrag i skattedeklarationen också då de inte kan göra avdraget Då endast korrigerar man punkten Grunden för skogsavdraget till 60 procent av anskaffningsutgiften. Skogsavdraget görs på basis av skogsbrukets skattepliktiga kapitalinkomst från skog som är berättigad till skogsavdrag i punkterna 1-4 i skattedeklaration 2C. 12

13 Mervärdesskatten Mervärdesskatten är ingen tilläggsskatt för skogsägaren, även om namnet ger sken av att vara det. För merparten av skogsägarna är mervärdesskatten tvärtom en fördel som sänker skogsägarens beskattning, eftersom en momsskyldig skogsägare till hundra procent får till godo den mervärdesskatt som den betalar på de produkter och tjänster som skogsbruket köper. Mervärdesskatten är 22 procent vid virkesförsäljning. Virkesuppköparen lägger till mervärdesskatten på det skattefria priset och betalar in skatten på skogsägarens konto då virkeslikviden betalas. Skogsägaren antecknar skatten i sin momsbokföring, drar av den mervärdesskatt som skogsägaren betalat i samband med utgifterna och betalar det överskjutande beloppet till staten. Om mervärdesskatten för utgifterna är större än mervärdesskatten för inkomsterna, får skogsägaren skillnaden som skatteåterbäring. Gränsen för momsskyldigheten euro Om en skogsägares momspliktiga försäljning per kalenderår överstiger euro, ska skogsägaren anmäla sig som momsskyldig. När momsskyldigheten väl börjat fortsätter den tills skattemyndigheterna på basis av skogsägarens nedläggningsanmälan stryker skogsägaren ur registret över momsskyldiga. Till ett års försäljning räknas alla de betalningar (försäljningspris på produkter och tjänster) som en skogsägare fått under kalenderåret. Vid uppskattningen av gränsen på euro ska utöver skogsbrukets försäljningsinkomster också alla övriga momspliktiga inkomster (maskinentreprenader, jordbruk, trädgårdsodling, fiske osv.) beaktas. Försäljningspriset på maskiner och andra motsvarande anläggningstillgångar räknas inte med i försäljningen. En skogsägare kan ansöka om momsskyldighet även om försäljningen under ett kalenderår inte överstiger euro. Ansökan om skattskyldighet, grundanmälan, görs hos skattebyrån. En skogsägare kan också bli momsskyldig i efterskott. Skattemyndigheterna antecknar automatiskt sådana skogsägare som momsskyldiga, vars momspliktiga försäljning sammanlagt överstiger euro under ett kalenderår. Eget bruk momsfritt till 850 euro En skogsägare som anmält sig som eller ansökt om att bli momsskyldig måste betala mervärdesskatt på det virke som skogsägaren tar som byggnadsvirke eller brännved för privat bruk. Som pris på virket används i momsbeskattningen de direkta och indirekta kostnaderna för virket exklusive värdet av det egna arbetet, dvs. inte rotpriset som vid beskattning av inkomst av virkesförsäljning. Som värde på virket kan användas följande värden: byggnadsvirke 5 e/kubikmeter gagnvirke 6 e/kubikmeter brännved 10 e/kubikmeter flis 7 e/kubikmeter Fysiska personer, makar, oskiftade dödsbon och skattesammanslutningar får för eget bruk ta ut produkter från skogsbruk, jordbruk, trädgårdsodling och andra produkter som tillverkats för försäljning i primärproduktionen momsfritt för sammanlagt 850 euro per år. När gränsen på 850 euro överskrids, redovisas mervärdesskatten endast för den överstigande delen. Eget bruk ska antecknas i anteckningsboken utan avdrag för den momsfria andelen. Hur momsen betalas En skogsägare ska föra bok över mervärdesskatten. Inkomster och utgifter (försäljning och inköp) skiljs åt i anteckningarna, och endast slutsummorna överförs till den deklaration som skickas till skattebyrån. Mervärdesskattedeklarationen ska lämnas in också för sådana år som den är tom. Utöver underteckning och datering ska man då kryssa för punkten Ingen moms-verksamhet under kalenderåret. 13

14 En blankett till skattebyrån För skogsbruk ska varje ägare upprätta en skattedeklaration 2C och en mervärdesskattedeklaration. Uppgifterna ska samlas från anteckningarna på en och samma blankett också då en ägare har skogslägenheter i flera kommuner och de bildar en separat gårdsbruksenhet. Makar ska avge en deklaration. Rekommendationen är att makar lämnar in en deklaration också då de äger lägenheter både tillsammans och var och en för sig. Om den make som äger en lägenhet ensam vill avge en separat skattedeklaration för sin lägenhet, ska den kryssa för punkten Egen separat deklaration. Den beskattningsbara inkomsten på en skogs-/ registerlägenhet som makarna äger tillsammans delas mellan makarna som deras beskattningsbara inkomst. Skattemyndigheterna gör delningen i proportion till ägarandelarna. I de fall där lägenheten är i endast den ena makens namn, delas inkomsterna inte mellan makarna. Beskattning av dödsbo Ett dödsbo beskattas som en separat skattskyldig. För ett dödsbo ska upprättas endast en gemensam skogsskattedeklaration och mervärdesskattedeklaration. Delägarna ska inte heller uppge dödsboets inkomster från skogsbruk i den förifyllda skattedeklarationen. En delägare behöver inte heller i den förifyllda skattedeklarationen uppge att den är delägare i ett dödsbo. Likaså ska anteckningarna göras per dödsbo, inte per delägare. Tidpunkten för inlämning av skogsskattedeklarationen är den samma som för fysiska personer. Boets tillgångar delas inte mellan delägarna i dödsboet som deras personliga inkomster. Endast värdet av leveransarbete beskattas som personlig förvärvsinkomst för den som utfört arbetet. Beskattning av sammanslutningar I en beskattningssammanslutning räknas inkomsterna och utgifterna på sammanslutningsplanet, men till avvikelse från dödsbon fördelas inkomsterna som beskattningsbar inkomst för delägarna. Om det till exempel är fråga om en lantgård där några av delägarna arbetar till förmån för sammanslutningens jordbruk, beaktas också de här arbetsinsatserna då jordbruksinkomstens förvärvsinkomstandelar fördelas. För en sammanslutning ska fyllas i en gemensam skogsskattedeklaration och mervärdesskattedeklaration. Delägarna behöver inte lämna in några separata skogsskattedeklarationer. Likaså ska anteckningarna göras per sammanslutning, inte per delägare. Uppgifter om en sammanslutnings delägare och deras andelar i sammanslutningen ska deklareras av beskattningssammanslutningar på blankett 36 före slutet av februari. Vid den här tidpunkten ska beskattningssammanslutningarna också lämna in skogs- och mervärdesskattedeklarationerna. Skatteförfarandet i fråga om sammanslutningar medför att sådana skogsbruksutgifter som en delägare i en sammanslutning, som beskattas för inkomst av virkesförsäljning, personligen har betalat, t.ex. resekostnader, dras av som sammanslutningens utgifter på skatteblankett 2C. Därför lönar det sig att komma överens om hur sådana frågor ska skötas i sammanslutningen, så att alla delägare blir jämlikt behandlade. Momsskyldigheten bestämmer när skattedeklarationen ska lämnas in Tidpunkten för inlämning av skattedeklaration 2C för skogsbruk beror på om skogsägaren är mervärdesskattskyldig för sitt skogsbruk eller inte. Momsskyldiga skogsägare ska lämna in skattedeklarationen för skogsbruk och mervärdesskattedeklarationen senast Samma inlämningstid gäller också alla beskattningssammanslutningars skattedeklarationer och blankett 36. I april får de här skogsägarna en förifylld skattedeklaration som också innehåller de uppgifter i skattedeklarationen för skogsbruk som lämnades in i februari. Icke momsskyldiga skogsägare ska inte lämna in 14

15 skattedeklarationen för skogsbruk i februari utan först i maj tillsammans med den förifyllda skattedeklarationen. Uppgifterna om skogsbruket för skatteåret 2008 saknas därför från deras förifyllda skattedeklaration. I ifyllningsanvisningarna för skattedeklaration 2C finns klara detaljerade anvisningar om inlämningstidpunkterna för skattedeklarationerna och övriga frågor i anslutning till skogsbruket. Det lönar sig att fördjupa sig i ifyllningsanvisningarna redan då man börjar föra anteckningar över skogsbruket. Förlusten dras av från övriga inkomster eller skatter I beskattningen av inkomst av virkesförsäljning är det vanligt att skogsbruket ibland så att säga går med förlust. I skattedeklarationen finns mer utgifter än inkomster, om virkesaffärerna är sällsynta. Men den här s.k. förlusten, som officiellt kallas underskott, går inte till spillo. Det lönar sig alltid att anteckna skogsbrukets utgifter och uppge dem i skattedeklarationen, även om det inte alls finns några försäljningsinkomster. Då dras utgifterna i första hand av från skogsägarens övriga kapitalinkomster. Om en skogsägare inte har några andra kapitalinkomster, bildar skogsbrukets utgifter och avdragsgilla räntor kapitalinkomstslagets underskott, och underskottet kan dras av som en underskottsgottgörelse från den skatt som påförs skogsägarens förvärvsinkomster. Det avdrag som ska göras från förvärvsinkomstskatten är 28 procent av underskottet i euro. Avdraget kan som mest utgöra euro per make. Det höjs med 400 euro för ett minderårigt barn och med 800 euro om barnen är flera. En skogsägare behöver inte yrka på underskottsgottgörelse i sin skattedeklaration. Skattemyndigheterna gör det å tjänstens vägnar. Förlusten kan dras av under 10 år Om underskottet är så stort att det inte helt och hållet kan dras av från de övriga kapitalinkomsterna och skatten på förvärvsinkomsterna, fastställs för skogsbruket en förlust av kapitalinkomstslaget. Förlusten kan dras av från kapitalinkomster som flyter in under de tio följande åren. Den tidsgräns som preskriptionstiden på 10 år för förluster utgör inverkar på besluten i virkeshandeln. I första hand kommer tidsgränsen emot för dödsbon som idkar skogsbruk. I dem är det vanligt att skogsbrukets underskott inte kan dras av från skatten på övriga kapitalinkomster och förvärvsinkomster, och underskottet fastställs som en förlust av skogsbruk. Det lönar sig att planera virkesaffärer så att följande inkomster av virkesförsäljning kommer in på kontot innan 10 år har förflutit från det att förlusten uppkom. I annat fall kan förlusterna inte dras av i beskattningen. Skattetips En utgift på 100 euro i skogsbruket minskar din skatt med 28 euro, om du uppger utgiften på skattedeklaration 2C. Resekostnadsavdraget är 0,24 euro/kilometer. Om du avtalat om virkesförsäljningen eller senare, är den beskattningsbara inkomsten hälften av köpesumman. Den andra hälften är skattefri inkomst. De utgifter som ansluter sig till köpet halveras också. Den halvering av utgifterna som ansluter sig till affärer som är delvis skattefria gäller inte mervärdesskatten. Om du använt hela ditt skogsavdrag, får du ännu göra ett extra avdrag på 10 procentenheter. OP-Livförsäkrings tjänster ger gott om placeringsalternativ för generationsväxlingar. Närmare information om skogsbeskattningen får du på adresserna: och 15

16 Skogsbrukets inkomster Inkomsterna för första gallringsförsäljningar som ingåtts under perioden är helt och hållet avdragbara, om inkomsterna fl yter in före slutet av För virkesförsäljningar som ingåtts under perioden och där inkomsterna fl yter in före slutet av 2010, dras som en skattelättnad av 50 % av bruttoinkomsten och 25 % då inkomsterna fl yter in De skattefria delarna ska inte uppges i skattedeklarationen. Från inkomsterna av virkesförsäljningar som ingåtts under perioden dras av 25 %, om inkomsterna fl yter in före slutet av Vid leveransköp ska arbetets andel dras av från de totala inkomsterna och skattelättnaden görs från den kapitalinkomst som återstår efter avdraget. Mervärdesskatten ska inte intäktföras utan den ska antecknas i en egen kolumn och för alla försäljningar uppges till fullt belopp i mervärdesskattedeklarationen. Ver. nr Datum Inkomstens art Inkomst exklusive moms Leveransförsäljning arbetets kapitalandel inkomst Skattelättnad 50/25% Beskattningsbar andel Moms 16

17 Skogsbrukets utgifter Utgifterna för första gallringsförsäljningar som ingåtts under perioden kan inte dras av alls, om inkomsterna fl yter in senast Av de utgifter som direkt ansluter sig till virkesförsäljning dras 50 procent av som en korrigering av utgifterna för försäljningar som ingåtts under perioden , om inkomsterna fl yter in före slutet av 2010, och 25 procent, om inkomsterna fl yter in Utgiftskorrigeringen för försäljningar som ingåtts 2010 är 25 procent, om inkomsterna fl yter in före slutet av Mervärdesskatten ska i alla fall dras av till fullt belopp. Den som inte är mervärdesskattskyldig ska också anteckna mervärdesskatten som skogsbrukets utgifter i kolumnen Utgift exklusive moms. Ver. nr Datum Utgiftens art Utgift exklusive moms Utgiftskorrigering 50/25 % Andel som dras av Moms 17

18 Skogsbrukets resekostnader Avdragsrätten för resekostnader som direkt ansluter sig till virkesförsäljning begränsas av samma bestämmelser för tidpunkterna för virkesförsäljning och avräkning som gäller avdrag av andra utgifter. Se anvisningarna till tabellen Skogsbrukets utgifter Ver. nr Datum Varifrån vart/resans syfte Resans längd, km Resekostnader, euro Utgiftskorrigering 50/25 % Andel som dras av Moms 18

19 Övriga anteckningar 19

20 Lägenheten till arvingarna eller försäljning Generationsväxlingen på en skogslägenhet kräver ofta flera år av planering och förberedelser. Det är skäl att börja diskutera med arvingarna och reda ut olika alternativ då de första tankarna på att avstå från skogslägenheten väckts. Man kan förstås också avstå från en skogslägenhet på andra sätt än genom att överlåta den till arvingar. Om arvingarna inte är intresserade av att sköta skogsegendomen, är en försäljning till utomstående ett beaktansvärt alternativ. Det är det också då man vill få intäkter från lägenheten men det inte finns ett trädbestånd på den som skulle ge avsevärda inkomster. Oberoende av trädbeståndet är efterfrågan på skogslägenheter stor. Efterfrågan på skogslägenheter ökar ytterligare av att köparna omfattas av de utvidgningar i skogsavdraget och skattelättnader för inkomster av virkesförsäljningar som trätt i kraft Grunden för utvidgningen av skogsavdraget var att öka överföringen av skogar till ägare som har vilja och möjligheter att satsa på att vårda och odla skog. Det sämsta alternativet med tanke på utövande av skogsbruk är att skogen lämnas att vänta på nästa generations åtgärder. Regelbundna avverkningar upprätthåller skogens växtlighet. Försenad gallring och plantskogsvård försvagar skogens avkastning under hela dess livscykel. Skogslägenhetsaffärer och generationsväxlingar är förknippade med många frågor där en expert betalar sig tillbaka mångfalt. Inkomster från lägenhetsaffärer till arvingarna En försäljning av en skogslägenhet utesluter inte möjligheten att överlåta skogsegendom eller en del av den till arvingarna. Då överlåts egendomen endast i en annan form än som växande skog. Föräldrar kan skattefritt ge en del av intäkterna från en skogslägenhetsaffär i gåva åt arvingarna. De kan som skattefri gåva ge mindre än euro med tre års intervall. Skattefriheten är bunden till gåvogivaren, så både fadern och modern kan vardera ge en skattefri gåva till samma barn eller barnbarn. Då arvingarna är flera, får varje förälder ge separata skattefria penninggåvor till var och en av mottagarna, så det totala beloppet av gåvorna flerdubblas. Utöver skattefria gåvor finns möjligheten att använda skattefria försäkringsgåvor. Alternativen är sparförsäkringar och fondförsäkringar. Man kan ge en försäkringsgåva till en viss gåvotagare utöver skattefria penninggåvor. Den övre gränsen för skattefria försäkringsgåvor är euro. Den skiljer sig från skattefria penninggåvor genom att försäkringsgåvan är bunden till mottagaren. Föräldrarna kan därför inte ge försäkringsgåvor skilt för sig, utan endast en försäkringsgåva per mottagare. Avkastningen från en försäkringsgåva kan vid behov bindas till placeringsfonder. Det kraftiga fallet i börskurser lockar till fondbundenhet. Historiskt sett följer på en kursnedgång en minst lika stor uppgång, så man kan vänta sig att värdet på gåvan stiger klart. Samägande eller allt till en enda arvinge? Då en skogslägenhet överlåts till arvingarna måste man fundera på hur lägenheten kommer att ägas i framtiden. Då en lägenhet överlåts som arv blir den automatiskt ett dödsbo där delägarna äger den tillsammans. Samägande kan också upprättas genom att man överlåter en lägenhet under sin livstid. Lägenheter som överlåts till samägande kan fungera bra i början, om arvingarna är överens om hur lägenheten ska skötas och brukas. På längre sikt kan dock konflikter uppkomma, t.ex. då nästa generation börjar träda in som ägare till lägenheten. Som primär lösning rekommenderar man i allmänhet att lägenheten överlåts till en enda arvinge, om det finns en arvinge som är intresserad av skogsbruk. I det här alternativet måste överlåtarna söka en lösning där arvingarna behandlas likställt. Om det är möjligt överlåts annan egendom till de övriga arvingarna. Ifall det inte finns annat att överlåta, är ett alternativ att sälja virke från lägenheten före överlåtelsen och ge 20

21 inkomster av virkesförsäljning i gåva till de övriga arvingarna med hjälp av penning- och försäkringsgåvor. Utöver gåvor kan lägenheten under livstiden överlåtas till arvingarna också genom ett köp. I samband med ett köp kan det vara lättare att behandla arvingarna likvärdigt. Vid generationsväxlingsköp måste priset på lägenheten vara större än 75 procent av lägenhetens verkliga värde för att köpet inte ska anses vara av gåvokaraktär och därmed omfattas av gåvoskatt. Vid köp av jordbruk är gränsen över 50 procent. Köp som sker under verkligt värde förbättrar övertagarens möjligheter att idka skogsbruk. Innan man kommer överens om priset är det dock skäl att diskutera med de övriga arvingarna så att de godkänner arrangemanget. På så sätt undviker man konflikter om arvet mellan syskonen. Lägenhetens värde Man kan uppskatta värdet på sin skogslägenhet genom att följa prisstatistiken över skogslägenhetsaffärer och de pris som begärs vid ifrågavarande tidpunkt. På så sätt kan man avgränsa storleksklassen, men den kan avvika betydligt från verkligheten beroende på trädbeståndet på lägenheten. Som billigast kan ett ungt plantbestånd kosta cirka tusen euro/hektar. Priset på en avverkningsmogen stockskogshektar är mer än tiodubbel. En exakt uppskattning av värdet på lägenheten kan man få genom att be om en officiell värdering av skogsvårdsföreningen/skogsreviret eller någon annan aktör i skogsbranschen. Värderingen ger en god grund för att planera generationsväxlingen och den påvisar för alla parter vilket skogsegendomens verkliga skogsekonomiska värde är. Skatteplanering lönar sig Skatteplanering är en väsentlig del av generationsväxlingar på och köp av skogslägenheter. Med skatteplanering är det möjligt att uppnå en förmånlig skattebehandling för såväl överlåtare som övertagare. Då skatteplaneringen träffar rätt kan ett ägarbyte på en skogslägenhet medföra betydliga minskningar i skattebeloppet. Skatteplaneringen kan utöver på överlåtelsen av själva lägenheten också tillämpas på överlåtelsen av avverkningsinkomster. Då måste man bland annat göra klart för sig om man ska sälja virket från lägenheten före lägenheten eller om man ska sälja lägenheten med träd på en och samma gång, om lägenheten ska överlåtas som gåva, genom köp, som ett köp av gåvokaraktär eller om den ska lämnas som arv, om övertagaren kan utnyttja skogsavdraget och om det är motiverat att grunda en samfälld skog. Ett sätt att skatteplanera är att överlåta äganderätten till lägenheten till arvingarna och själv behålla besittningsrätten på viss tid. Med ett sådant besittningsrättsförbehåll övergår äganderätten till lägenheten till arvingarna, men överlåtarna behåller rätten till inkomster av virkesförsäljning inom skogens årliga tillväxt. Å andra sidan fortsätter överlåtarna också att ansvara för skogsbrukets utgifter. Besittningsrättsförbehållet sänker överlåtelsevärdet på den skogsegendom som arvingarna får och samtidigt blir också gåvoskatten mindre. Värdet på den besittningsrätt som ingår i köpet betraktas som en del av köpeskillingen, dvs. den minskar den köpeskilling som betalas i pengar, finansieringsbehovet och överlåtelseskatten. Förhandsbeslut från skattemyndigheterna Skattepåföljderna vid en generationsväxling på en skogslägenhet kan redas ut på förhand genom att be skattemyndigheterna om ett förhandsbesked. För det behövs ett utkast av gåvo- eller köpebrevet och en ansökan om förhandsbesked. Andelsbankens juridiska tjänst sköter på uppdragsbas generationsväxlingar på skogslägenheter. Den juridiska tjänsten ger råd för att finna det förnuftigaste alternativet och sköter de handlingar som ansluter sig till överlåtelsen. Den juridiska tjänsten skaffar en värdering av priset på skogslägenheten, upprättar utkasten och de slutliga handlingarna, ansöker om förhandsbeslut och inteckningar samt upprättar gåvoskattedeklarationen. Andelsbanken deltar också aktivt i andra frågor i anslutning till generationsväxlingar på skogslägenheter. Banken erbjuder skattefria försäkringsprodukter, råd om hur man ger penninggåvor, långfristiga lån för att finansiera köpet av lägenheten och skogsförsäkringar. 21