Skogsbruket Deklarationsråd Fyra hektar ger en bil Ny skadegörare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skogsbruket 1-2011. Deklarationsråd Fyra hektar ger en bil Ny skadegörare"

Transkript

1 Skogsbruket Deklarationsråd Fyra hektar ger en bil Ny skadegörare

2 Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr År g å n g Fyra hektar ger en bil Hur långt räcker pengarna man får vid en avverkning? Kommer det tillräckligt för att betala traktorn kontant eller bara till handpenningen? Ny skadegörare förbryllar experter En helt ny art av sköldlus har dykt upp i Sverige. Forskare finner det inte osannolikt att den också kommer till Finland. Vad används virkeslikviden till? Hur skulle du använda en virkeslikvid på euro? Fem österbottniska skogsägare svarar på bland annat den frågan. På omslaget: Helge Lindroos Foto: Helena Forsgård Deklarationsråd för 2010 Sofia tar sikte på arbete i skogen Nio vuxenstuderande utbildat sig som bäst till skogsmaskinförare. En av dem är Sofia Storsjö, som är den enda kvinnliga deltagaren. Far och son avlöser varandra vid spakarna Helge och Dan Lindroos är två av Ålands skogsmaskinentreprenörer. Mera skogsbränslen ur våra skogar: Skogsägarna är i nyckelrollen. Skogsvägen vem bestämmer? Vem bestämmer hur en skogsväg ska underhållas? Vem betalar underhållskostnaderna? fast-m 3 7 Uppvärmning av enskilda hus 6 Annat 5 Grovt rötskadat virke 4 Stubbar 3 Grot 2 Okvistade träd från ungskogar 1 Kvistade träd från ungskogar Skogsbruket 1/2011

3 Skogsbruket Ledaren Utgivare Redaktion Chefredaktör Redaktionschef Redaktionssekreterare Redaktör Medarbetare Skogsbruket 1/2011 Föreningen för Skogskultur rf Orrspelsgränden HELSINGFORS tfn fax Johnny Sved tfn Gerd Mattsson-Turku tfn Margita Törnroth tfn Maria Lindén (tjänstledig) Bjarne Andersson tfn Helena Forsgård tfn Marianne Palmgren Christoffer Thomasfolk tfn Siv Vesterlund tfn Bertel Widjeskog tfn Annonsförsäljning Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn Prenumerationspriser Helårsprenumeration (11 nr) 38 euro i Finland 370 SEK i Sverige 45 euro i övriga länder Halvårsprenumeration (6 nr) 23 euro i Finland 230 SEK i Sverige 27 euro i övriga länder ISSN Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper. Liberalisera skogslagen! Det ä r m e d två ord vad arbetsgruppen som funderade på hur vi ska ge utrymme för större valmöjligheter i skogsvården kom fram till. Minister Anttila tillsatte arbetsgruppen i augusti 2010 med uppdraget att utreda och bedöma hur skogsvårdsmetoderna bör utvecklas för att ta i beaktande skogsägarnas egna mål och de skogspolitiska riktlinjerna för hållbart nyttjande och skötsel av skog. Arbetsgruppen kom fram till att de rådande värderingarna i samhället har förändrats och att också skogsägarkåren håller på att genomgå en kraftig förändring. Individens rätt att fatta självständiga beslut och ta ansvar för sina handlingar värdesätts allt mer och samhällets rätt att besluta om vilka skogsvårdmetoder som skall vara tillåtna i skogsbruket ifrågasätts. En ny generation skogsägare som inte är lika ekonomiskt beroende av skogen tar småningom över skogsegendomarna. I takt med att välståndet ökar förändras värderingarna och många av skogsägarna har andra huvudsakliga mål än ekonomisk avkastning med sitt skogsbruk. Å andra sidan växer också gruppen skogsägare som sätter tydliga ekonomiska mål för sitt skogsbrukande. Möjligheten att få välja mellan olika alternativ upplevs som viktig idag. Det behöver i praktiken inte leda till stora förändringar, men det känns viktigt att själv få välja inriktning på sitt skogsbruk. Den stora satsningen på att höja virkesproduktionen efter kriget har lyckats väl och både skogslagstiftningen och rådgivningen var länge inriktade på hög produktion. Det gör att vi idag har en stor virkesreserv att ta av och när skogarnas tillväxt nu är betydligt högre än uttaget är det svårt att hitta gångbara motiv för att hålla fast vid den linjen. Skogsbruk är en form av företagande där skogsbrukaren skall ha rätt att göra egna val och ta risker. Samtidigt som skogsbrukaren tar risker skall han också vara medveten om att han själv står för konsekvenserna av sina beslut. En del beslut kan orsaka ekonomiska förluster och de förlusterna står företagaren ensam för. Så länge som verksamheten inte är till skada för andra eller för naturen bör den vara tillåten. Dagens skogslagstiftning ger redan stora friheter. Det mesta är möjligt, men om det avviker från det som anses normalt krävs särskilda motiveringar och skogscentralens bifall. Det har upplevts som diskriminerande av folk som vill bedriva blädningsskogsbruk och som inför varje åtgärd skall diskutera igenom saken med en myndighetsperson. Rapporten innehåller flera konkreta förslag på hur skogslagstiftningen och rådgivningen kan förändras för att bättre motsvara de krav på individuella lösningar som ställs idag. Kravet på att bedriva ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart skogsbruk skall stå kvar och principen Skog må icke skövlas försvinner ingenstans. Skogslagen skall också framöver garantera att vi har välmående skogar. Arbetet går nu vidare med flera olika konsekvensbedömningar för att småningom komma fram till ett lagförslag som kan behandlas av nästa riksdag. m JOHNNY SVED 3

4 Fyra hektar ger en bil Hur långt räcker pengarna man får vid en avverkning? Kommer det tillräckligt för att betala traktorn kontant eller får man bara ihop till handpengen och är det någon skillnad till förr? Det är i praktiken sällan som skogen avverkas bara för att den uppnått slutavverkningsdimensioner. Det slutgiltiga beslutet om att avverka fattas ofta först när det finns behov av finansiering av någonting. Pengarna som finns i skogen behövs till något annat. Det kan vara för att göra någon maskininvestering, för att köpa eller bygga bostad, för att betala skatter vid generationsskifte eller kanske för att unna sig något extra. Skogen har finansierat många traktorköp Hösten 1958 slog min farfar Hugo Sved till och sålde cirka fem hektar skog på rot i Öster solf. De bästa tallarna lämnades som fröträd och resten höggs upp till saluvirke och brännved. Avverkningen sköttes av ett avverkningslag och arbetet var säkert tungt och slitsamt. Motorsågar fanns redan, men det var ännu mycket handarbete som utfördes. Allt virke som inte fyllde kvalitetskraven för saluvirke kapades till metersved och klövs och staplades prydligt på skiftet. Virket kördes ännu ut med häst. Ett hygge på fem hektar som idag skulle bli avverkat och utkört till bilväg på en vecka tog en stor del av vintern i anspråk. Orsaken till virkesaffären var en tanke om att lättare tider skulle stunda på Saggas. Det var dags att pensionera hästen och investera i en trak tor. Jordbruket mekaniserades snabbt på femtiotalet och många bönder gjorde som min farfar och sålde virke för att få ihop pengar till ett traktorköp. Hugo hade hört sig för om vilka egenskaper traktorerna hade och vilka erfarenheter andra hade av sina traktorer. Valet stod mellan en Porsche och en Nuffield. När virket var inmätt och likviden hade anlänt var det dags för förhandlingar och affär. När priset förhandlats färdigt föll valet på en Nuffield och köpesumman blev mark. Att det var närmaste grannen, lanthandlare Felix Sten, som representerade Nuffield inverkade säkert på beslutet. Det som idag kallas after-sales med reservdelar, service och goda råd fanns nära och lättillgängligt. Nuffielden har tjänat väl och finns ännu kvar på gården i körbart skick. Den har fått ny stol och ny ratt genom åren och står nu i maskinhallen och väntar på att restaureras till museitraktor. Vi ville kolla upp om det också idag skulle vara möjligt att penga upp sig för att investera i en traktor genom att göra en virkesförsäljning. Stefan Jansson som säljer Valtratraktorer i Åboland berättar att en lämplig traktor kunde vara en Valtra N-121, en fyrcylindrig bastraktor som har tillräcklig kraft för att klara Foto: Johnny Sved Foto: Valtra 1959 köpte Hugo Sved den första traktorn, en Nuffield, till Saggas. Traktorn som tjänat i många timmar kostade mark. Pengarna kom från avverkning av fem hektar skog. Jag anar redan att den här kalkylen kommer att sluta annorlunda än för traktorn. Idag får bonden lägga ut ungefär euro på en Valtra N-121 (exkl. moms), en standardtraktor för dagens jordbruk. Till det krävs cirka 10 hektar skog. arbetena på ett medelstort jordbruk. Valtran är ändå tillräckligt kort och smidig för att fungera bra i skogsarbete om den utrustas för det. En Valtra N-121 kostar cirka euro utan moms, beroende 4 Skogsbruket 1/2011

5 på utrustningsnivå och prisförhandlingar. Stefan Enegren på skogsvårdsföreningen står till tjänst med en uppskattning om hur mycket vi borde avverka för att få ihop till vår nya traktor. Stefan uppskattar att medelpriset på de slutavverkningar han förmedlat i vinter är kring 35 euro per kubikmeter och medelutfallet rör sig kring 160 kubikmeter. Med en snabb överslagskalkyl kom vi fram till att det behövs 10 hektar skog för att betala traktorn. Det är dubbelt så mycket som farfar Hugo avverkade 1958, men man får väl komma ihåg att traktorn har utvecklats en hel del också. Stefan berättar ännu att gubbarna brukade prata om att virkespriserna var på topp 1952 och att man då fick ihop till en traktor genom att hugga 200 kubikmeter pappersved. Vid bilköp har skogen hållit värdet Bilköp är en annan klassisk orsak att avverka och vi tittade också på hur priset på bilar utvecklats i förhållande till en genomsnittlig virkeslikvid. Som objekt valde vi en gedigen Mercedes-Benz. Modell 190 D var en populär Mercedes Listpriset på bilen var mark. Mega-Auto i Borgå föreslår en CDI 200 Premium Business som jämförelseobjekt. Den är storleksmässigt motsvarande. I och för sig är E- klass idag populärast och den lite större och lyxigare bilen skulle kanske passa bättre för skogsägare stadd vid kassa. Vid en snabb affär utan bytesbil skulle jag få min nya CDI 200 för just under euro. Jag anar redan att den här kalkylen kommer att sluta annorlunda än för traktorn. Det nominella priset har stigit med 40 % sedan 1985, virkespriserna måste väl ha stigit i samma takt? Jag kontaktar Christer Ahlberg på skogsreviret i Borgå för att diskutera virkesförsäljning. Vi diskuterar mitt förestående bilköp och undrar hur många hektar förnyelsemogen granskog i Borgå jag borde avverka. Christer är med på noterna och säger att jag kan räkna med 300 kubikmeter per hektar och ett snittpris på 35 euro, euro per hektar. Det betyder att fyra hektar skall räcka till och då blir det en liten slant över till diesel första året. Av virket är cirka 60 procent stock, % rötskadad ved och resten färsk granmassaved. Med 1985 års rotpriser räknar jag Foto: Daimler AG Mercedes-Benz 190 D var en populär bil Listpriset var mark eller 4 ½ hektar. fram att jag då skulle ha fått ungefär 130 mark per kubikmeter eller cirka mark per hektar med samma virkesutfall. Det betyder att jag 1985 skulle ha varit tvungen Motsvarande bil idag är CDI 200 för snäppet under euro eller fyra hektar. att sälja nästan 4 ½ hektar för att få ihop till min bil. När det gäller bilar tycks skogens köpkraft ha hållit. m Text: Johnny Sved Nordens största sågverk I mitten av januari startade Nordens största sågverk, Bravikens Sågverk, sin produktion i Norrköping, Sverige. Hösten 2007 tog Holmen Ab, som äger sågverket, de första spadtagen. Sågverket kommer att producera kubikmeter sågade trävaror om året, men produktionen kan utökas. För att kunna producera kubikmeter sågade trävaror behöver sågverket en miljon kubikmeter timmer per år. I första hand kommer sågverket att producera konstruktionsvirke baserat på gran. Holmen baserar sin investering på en långsiktig tro på ökat behov av sågade trävaror. Den globala marknaden för sågade trävaror bedöms växa med 2 3 procent per år fram till Det säger Sören Petersson, VD i Holmen Skog, i en intervju i Holmens kundtidning. m Ryssland fryser sina exporttullar på virke Ryssland har meddelat att exporttullarna på virke bibehålls på samma nivå som 2010 tills landet blir medlem i WTO. Tullarna är: barrvirke 15 euro/m 3 björk över 15 cm 15 euro/m 3 björk under 15 cm asp 5 euro/m 3 Det är i huvudsak massaved som Finland importerar från Ryssland och främst björkmassaved. Ryssland har själv mycket liten användning av björkmassaved. m Skogsbruket 1/2011 5

6 Sk o g s s k a d o r Ny skadegörare förbryllar experter Skogsägare i Sverige tvingas avverka granskog av säkerhetsskäl. En helt ny art av sköldlus har dykt upp. Forskare finner det inte osannolikt att den sköldlus som nu dödar skog i Sverige också kommer till Finland. Det var under sommarens värmebölja som oroade skogsägare kontaktade Skogsstyrelsen och berättade att granarna börjat tappa barr efter midsommaren. Mina kolleger hittade bara sköldlöss i de drabbade skogarna, berättar Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsens insektsexpert. Han noterade att sköldlös sen var fördelade över hela kvistarna och inte bara på förgreningsställena, där de två gransköldlusarter brukar sitta som finns från tidigare i Sverige. Det visade sig att det var frågan om en helt ny art, den ungerska sköldlusen (Physokermes inopinatus), som hade dykt upp. Kommit med vinden Hur kan insekten ha kommit till Sverige? Nykläckta sköldlöss kan ha förts hit med vinden eller som fripassagerare på bilar eller fåglar. De kan också ha kommit hit med granplantor som odlats i exempelvis Tyskland eller Polen. Just denna lusart har ännu inte hittats i Polen. Men skador av sköldlus förekommer i nordöstra Polen, förklarar Isacsson. Hittills har det registrerats skador på 780 hektar, som nordligast på Lunds breddgrad. Cirka 150 hektar av skadearealen har avverkats. Skador finns i alla åldrar, från Foto: Gunnar Isacsson småplantor till gamla träd, både på vanlig gran och på sitkagran. Isacsson berättar att de avverkade granarna är så uttorkade att det inte ens luktar gran från virket eller rishögarna dagen efter avverkningen. Bestånden har varit fullt friska tidigare, men möjligen lidit något av torka på grund av relativt lite regn under några somrar de senaste åren. Vi har letat efter sköldlöss i andra delar av Skåne utan att hitta en enda. Det är ett mysterium varför de bara finns i södra Skåne. De värsta skadorna har skett i åriga granskogar. Toppskotten har minskat från ca 50 cm till ca 5 cm. Markägare har ansett skogen vara ekonomiskt död och vi har beviljat dispens för förtida avverkning, främst eftersom vi bedömt att risken för följdskador av granbarkborre är överhängande, säger Isacsson. Kan komma till Finland Han finner det osannolikt att en art som inte aktivt kan flyga plötsligt dyker upp i så stora mängder och på så stora arealer utan att ha funnits från tidigare i Sverige. Den kan ha funnits här ett antal år eller i decennier. Årsskotten stannar i växten. Årsskottens ljusgröna färg är i kontrast mot de mörkgröna äldre barren, som är täckta av sotdaggsvamp. 6 Skogsbruket 1/2011

7 Angripna granar blir stressade och kan inte försvara sig mot barkborrar, så det är troligt att vi har missat en del lusskador. Det är också möjligt att sköldlössen inte gör så mycket skada på egen hand förrän vädret blir gynnsamt för sotdaggsvamp. Vilka är chanserna att lusen kan komma till Finland? Svårt att säga. Med tanke på att arten bara registrerats i Ungern, Ukraina, Österrike och Grekland, så var det väl ingen som hade väntat sig att den skulle dyka upp i Sverige heller. Om spridningen skett från nordöstra Polen så är det nästan lika långt därifrån till södra Finland som det är till Skåne. Nu måste vi reda ut om det enbart är kombinationen sköldlus och sotdaggsvamp som orsakat skadorna. Eller kan sköldlusen orsaka kraftig stress även utan sotdaggsvamparnas medverkan, avslutar Isacsson. m Text: Marianne Palmgren Foto: Gunnar Isacsson Ungersk gransköldlus tillsammans med sotdaggsvamp ligger bakom skadorna Lusen är som vuxen brunaktig och ser ut som en rundad kaffeböna. Sköldlössen suger sav från granarna och överskottet av sav droppar ner som honungsdagg på barren. Barren blir söta och klibbiga och det börjar växa sotdaggsvamp på dem. Det sker under maj och juni månad. Då det finns för mycket sotdaggsvamp på barren utestänger de ljuset från barren. Sotdaggsvampen gör barren mörka och till slut faller barren av på grund av torkstress. m Foto: Gunnar Isacsson Det är oklart varför det bara finns skador i Skåne. Bilden är från Häckeberga. Den ungerska sköldlusen hittas längs med hela kvisten. Skogsbruket 1/2011 7

8 Sk o g s s k a d o r Du kan kräva grannen på ersättning för insektskador Ifall av att vi har en invasion av skadeinsekter i antågande kan grannsämjan stå på spel. Skadeinsekter kan flyga flera kilometer. Med andra ord påverkas skogsägaren i allra högsta grad av vad som försiggår i grannens skog. Lagen om bekämpning av insektoch svampskador i skog ger skogsägaren rätt att söka om ersättning om skadeinsekter flyger från grannens skog till skogsägarens skog och skadar den. Men inom Kustens skogscentral har ersättningskraven enligt insektlagen aldrig tillämpats i praktiken, förklarar myndighetschef Greger Erikslund på Kustens skogscentral. Om dylika situationer uppstår är varje fall unikt, så det gäller att få in dokument från vilka det framgår var, när och hur skadan har uppstått. Enligt insektlagen kan den som drabbats av skador kräva ersättning om trädbeståndets tillväxt har minskat med minst 30 procent eller 20 procent av träden i skogsbeståndet har dött. Skogsägaren är skyldig att följa insektlagen. Den förpliktar skogsägaren att transportera bort virke och infekterade träd som kan förorsaka skador på växande skog. För skogscentralen är det viktigt att utreda ifall det finns brott mot insektlagen i bakgrunden. Ifall av att skogsägaren är oroad över vad som sker i grannens skog skall han i första hand kontakta skogsfackmannen med tanke på åtgärder som eventuellt måste vidtas. Gamla vindfällen eller äldre stående döda träd utgör inte ett hot mot den växande skogen. Bara färska vindfällen och döende träd är farliga, påminner Erikslund slutligen. m Text: Marianne Palmgren Granbarkborrarna dödar friska granar på ett par månader. Kolla skogsförsäkringen Det kan vara på sin plats att kolla vad skogsförsäkringen täcker. Då det gäller ersättning av insektskador kräver försäkringsbolagen att skogsägaren tecknat den mest omfattande skogsförsäkringen. Skogsägaren kan spara många euron med att begära anbud från flera försäkringsbolag. Bland annat lönar det sig att fråga försäkringsbolaget hur värderingen görs vid insektskador och vilken minimiareal som krävs för att skadan ska ersättas. Kolla också om det är möjligt att bara försäkra de skogsbestånd som är i riskzonen. m 8 Skogsbruket 1/2011

9 Skräp hör inte hemma på vägen Det blir allt vanligare att flisentreprenörer lämnar efter sig stora högar med skräp på lagerplatsen efter att de är färdiga med flisningen. Ibland kan skogsvägen vara helt täckt av flis som kommit på villovägar. Användningen av skogsbränslen har på tio år ökat från 1 miljon fastkubikmeter till drygt 6 miljoner fastkubikmeter. Grot och klenvirke från ungskogar är de största skogsbränslesortimenten. Största delen flisas vid vägkanten, direkt från det lager där skogstraktorn lade upp bränslet efter utkörningen från skogen. Ingen vill se skräp längs vägen Det är viktigt att lagringsplatserna blir ordentligt städade efter flisningen. Annars är risken stor att de som rör sig längs skogsbilvägen, både skogsägare och andra, blir negativt inställda till uttag av skogsbränslen. När flisen blåses från flishuggen på lastflaket eller i containern, hamnar alltid en liten del på villovägar. Den här flisen ska sopas eller skyfflas ihop och bort från vägen. Under vältan med grot och klenvirke finns vanligtvis underslag. De här ska bort. Lättast är det att flisa underslagen. Vältan ska också tömmas så att det inte ligger kvar kvistar och toppar närmast marken. Med ordentliga underslag under välta är risken liten att stenar och annat jordmaterial följer med i gripen när föraren matar in skogsbränslet i flishuggen. Tillåt inte längre än två års lagring När du säljer skogsbränsle, grot, klenvirke eller stubbar, ska du alltid komma överens med köparen om lagringstiden, både hur länge skogsbränslet får ligga på avverkningsytan och vid vägkanten. Du ska inte accepterna längre tid än två år från avverkningstidpunkten. En skriftlig överenskommelse är alltid bättre. Lagen om insekt och svampskador i skog gäller vid lagring av kvistat och okvistat klenvirke om över hälften av virket i vältan är barrvirke som har en toppdiameter på 6 centimeter eller mera. Då ska virket borttransporteras före utgången av juli. Alternativt kan man flisa det översta lagret i vältan och transportera bort flisen. Om insekter sprider sig från ett lager med barrträdsvirke till grannes skog, är den som äger virket skyldig att ersätta skadan. Virkesägaren är antingen skogsägaren eller den som köpt virket. Överlåtelsetidpunkten är i det fallet det avgörande. m Text: Gerd Mattsson-Turku Kräv att flisentreprenören städar upp efter sig om det ser ut så här. Skogsbruket 1/2011 9

10 Vad används virkesli Hur skulle du använda en virkeslikvid på euro? Bland annat den frågan fick fem österbottniska skogsägare svara på. De allra flesta skulle återinvestera en del av pengarna i skogen. Här kan ni läsa hur de svarade på de övriga frågorna. 1. Var finns din skog 2. Du låter utföra en avverkning och får euro i virkeslikvid. Vad använder du pengarna till? 3. På skogsfastigheten finns gammelskog med gamla ståtliga tallar. Hur förhåller du dig till att fridlysa en liten del av skogen mot ersättning? 4. Låt oss tänka att granne har beslutat att sälja skog. Kunde du tänka dig att köpa hans skog i så fall och utöka ditt eget skogsinnehav? 5. Vad är det bästa med att vara skogsägare? 1. I Korsnäs kyrkby. 2. Ifall det är fråga om en slutavverkning använder jag en del av likviden för köp av plantor, högläggning, dikning och vägförbättringar eller köp av någon maskin eller anordning som behövs i skogsbruket. Ifall det blir pengar över placerar jag dem i fonder eller andra värdepapper. 3. Jag skulle inte vara intresserad i dagsläget eftersom jag redan har ett reservat på åtta hektar som hör till Natura Det får räcka för min del. 4. Jag är intresserad av skog och köper gärna mera, helst relativt ung skog som kräver en insats i form röjning eller gallring, men även övermogen skog är intressant för mig. Namn: Jan-Erik Ravals Ålder: 62 Bostadsort: Korsnäs Arbetsplats, titel: Nordea Bank, kontorschef Namn: Ulla-Maj Wideroos Ålder: 59 Bostadsort: Närpes Arbetsplats, titel: Finlands riksdag, riksdagsledamot 1. I Oxkangar by i Vörå kommun. 2. Jag skulle använda en del av pengarna till att satsa i skogen och resten skulle jag spara för framtida behov. 3. Jag skulle i princip kunna tänka mig att skydda en del av skogen om det är under rimliga villkor. I princip är jag positiv. 5. Gratis motion samtidigt som skogen blir skött och dessutom får man ved som räcker till uppvärmning av huset och även till försäljning. Jag brukar säga att min ved värmer fyra gånger: när jag hugger, när jag klyver, när jag och hustrun, som också deltar aktivt i skogsbruket, kör in den och sedan när vi eldar. 4. Det beror helt på hur mycket skog det handlar om. Jag kommer inte att bli en aktiv skogsbrukare och därför är det inte aktuellt att köpa in stora arealer. 5. Att äga skog ger en viss ekonomisk trygghet, men också en viss kunskap om skogens tillstånd. 10 Skogsbruket 1/2011

11 kviden till? Text: Christoffer Thomasfolk Namn: Jan-Erik Häggblom Ålder: 62 Bostadsort: Pedersöre Arbetsplats, titel: Sjukpensionerad jordbrukare 1. I Kyrkoby och Lövö i Pedersöre. 2. En del av virkeslikviden skulle naturligtvis gå till att förnya skogen som avverkas. Men den största delen skulle jag använda till att avkorta lån. 3. Trots att ersättningsnivåerna är relativt höga ställer jag mig ändå tveksam till frivilligt skydd. Enligt mig ska skogen användas hela tiden. Den ska vårdas kontinuerligt och sedan avverkas och därför är jag av den åsikten att man inte ska lämna den kvar. 4. På grund av mitt hälsotillstånd är jag inte längre intresserad av att utöka mitt skogsinnehav. Jag har med andra ord inget behov av att köpa mer skog. Namn: Annika Holm Ålder: 46 Bostadsort: Vasa Arbetsplats, titel: Yrkesakademin i Österbotten, grafiker 1. På Köklot. 2. Sparar det som behövs för nyplantering och andra viktiga arbeten. Resten delas med de andra ägarna som är min mamma och min syster, varefter det inte återstår så mycket mer pengar än till ny soffa. Kanske. 5. Jag har i stort sett vuxit upp i skogen och har alltid vistas mycket där på vintrarna. Skogen betyder en del ekonomiskt och så får jag energived som värmer huset. 3. Vi äger gammelskog som vi funderar på att låta utvärderas för eventuell skyddning, men har inte hunnit ännu. Så jag har ett intresse av frivilligt skydd. 4. Det beror litet på läget och situationen. Men i dagsläget skulle jag säga att vi äger vad vi behöver. 5. Det är att man förvaltar förfädernas arv. Men det finns också en hel del bekymmer med att vara skogsägare. Namn: Tomas Långgård Ålder: 41 Bostadsort: Malax Arbetsplats, titel: Jordbrukare och skogsägare 1. I Malax. 2. Jag har en princip som går ut på att använda hälften av virkeslikviden till investeringar i skogen. Det kan innebära att jag köper mera skogsmark om det finns tillänglig. Målet är att pengarna inte ska försvinna i driften, trots att det inte alla gånger är ekonomiskt möjligt. 3. Om ersättningen är hyfsad skulle jag inte vara helt främmande för tanken att skydda en del av skogen. Men jag är inte speciellt förtjust i dylika skydd och jag tror i första hand att jag skulle skydda den på egen hand utan att avverka. 4. Jo, absolut. Jag är mycket intresserad av att utöka mitt skogsinnehav. Framför allt är det lämpligt om man får tillgång till grannskiften. 5. Skogen innebär en sorts frihet för mig. Jag tycker också om att gå omkring i skogen och se resultaten av åtgärderna som jag genomför. Att se att skogen mår bra och växer är charmigt och jag skulle beskriva mig som en aktiv skogsägare. Skogsbruket 1/

12 Höghus i trä har medvind i Sverige Sverige är långt före Finland vad gäller att bygga i trä. I Sverige byggs i dag femton procent av höghusen i trä och tolv procent av väg- och gångbroarna. I Finland är större trähusbyggen fortfarande bara pilotprojekt. I Sverige har andelen höghus som byggs i trä på tio år stigit från två procent till femton procent och andelen hallbyggen från två till närmare fyrtio procent. Det har också blivit mycket populärt att bygga tilläggsvåningar i trä på taken till gamla höghus. Kommunerna aktivare Både i Finland och i Sverige stöder staten aktivt träbyggande. Att trähusbyggandet gått betydligt snabbare framåt i Sverige beror på att både kommunala beslutsfattare och byggindustrin har varit med i utvecklingsprogrammen, säger Niclas Svensson, som är chef för Sveriges Träbyggnadskansli. I Sverige har kommunerna större inflytande över byggnationen, då kommunerna låter bygga och äger mera hyresbostäder. Dessutom har Sverige neutralare brandsäkerhetsbestämmelser. Det väsentliga är hur bra en konstruktion fungerar och tål brand, inte vilket material den är gjord av. I Växjö har man byggt fyra stycken åtta våningar höga trähus. Husen har stommar, fasader och balkonger i trä. Mindre koldioxidutsläpp Klimatförändringen är träbyggandets största marknadsföringstrumf, både i Sverige och i Finland. En kubikmeter trä i ett bygge minskar utsläppen av koldioxid med två ton jämförd med konkurrerande material. Ett ton koldioxid binds in i trädet när det växer och utsläppen minskar med ett ton, när trä ersätter andra byggmaterial. Betongindustrin står för fem procent av koldioxidutsläppen globalt sett. Det pratar ingen om, medan flygtrafikens utsläpp på 2 3 procent hela tiden lyfts fram, säger Svensson. Foto: Moelven Det här åtta våningar höga trähuset i Växjö, Sverige, har stommar, fasader och balkonger i trä. 12 Skogsbruket 1/2011

13 På Gärdet i Stockholm byggs 18 radhus i trä på taket till ett gammalt kontorshus med fyra våningar. Den stora utmaningen för byggaren har varit anslutningar av ventilation, vatten och avlopp. Tilläggsvåningar I Sverige lindrar man bostadsbristen genom att bygga lägenheter och radhus på taken till gamla höghus. På taket till ett 6-våningshus av betong kan man bygga 4 5 nya våningar i trä utan att behöva förstärka det gamla huset. Det gamla taket skulle tåla endast en tilläggsvåning och det blev ett betongbygge. En annan fördel med att bygga de nya våningarna i trä är att de kan lyftas på plats som färdiga element. Det betyder att arbetet inte stör de som bor i huset. m Källa: Text: Gerd Mattsson-Turku Kolla in när du är i Stockholm nästa gång På Gärdet i Stockholm byggs 119 lägenheter och 18 radhus på taket till ett kontorshus med fyra våningar från 1960-talet. De toppmoderna radhusen på taket erbjuder småstadsidyll mitt i stan och lägenheterna finns i storlekar från 1 rum och kök till 6 rum och kök. Med hjälp av radhusmoduler på taket blir huset två våningar högre. Varje radhus byggs av fyra färdiga moduler. Modulerna lyfts försiktigt från lastbilen upp till taket och förs på plats av Yrkesexamen för företagare inom skogsbruk Följande personer har avlagt yrkesexamen eller del av yrkesexamen för företagare inom skogsbruk och utdimitterats vid Yrkesakademin i Österbotten 9 december 2010: Enheten i Gamla Vasa Gull Björn, Yttermark Jungell Nina, Vasa Korpihalkola Daniel, Lappfjärd Rönn Leif, Malax Puska Rolf, Vasa Skata Ronnie, Maxmo Skrifvars Kenneth, Kaskö Enheten i Pedersöre Björklund Boris, Kronoby Björkvik Tony, Larsmo Dahlnäs Lars, Kronoby Edström Britt, Lillby Finholm Tomi, Bosund Forsander Tuula, Terjärv montörerna. Produktionstiden för de 18 radhusen, som byggs av Moelven, är mellan två och tre veckor. När de lyfts upp på taket är de utrustade med köksinredning, kakel, klinker och badrumsinredning. Lägenheterna på Gärdet säljs som bostadsrätter. Priserna för radhusen ligger mellan och kronor per kvadratmeter. m Holm Markus, Jakobstad Häggblom Svante, Lepplax Lassfolk Bengt, Lillby Lönnvik-Byström Carina, Jakobstad Nilsson André, Purmo Näse Johan, Kronoby Rönnkvist Stefan, Purmo Skullbacka Marcus, Terjärv m Armbandsur av trä För drygt 100 dollar kan du beställa ett armbandsur av trä. Armbandsuren finns av olika modeller och olika träslag. För varje klocka som säljs planterar den amerikanska tillverkaren ett träd i USA. m Skogsbruket 1/

14 Nytt alternativ för skogsägarna Konkurrens om virket fortsätter att öka. Nu tar Pihlavan Saha Oy upp kampen om virket söderom om Vasa och i den österbottniska skärgården. Till sågen i Björneborg hämtas redan virke från Åland och från Sverige. Pihlavan Saha finns i Björneborg, vid inloppet till Kumo älv. Det här är ett idealiskt läge för oss, säger virkeschef Juhani Koskiranta på Pihlavan Saha. Vi har en farled ända till stockplanen och det betyder att vi kan ta skärgårdsvirke fördelaktigt med pråmar till sågen. När virke transporteras vattenvägen är det vanligt att det i något skede ska transporteras med lastbil, men det gäller inte för oss. Med sikte på Åland och Österbotten I år är vårt inköpsmål kubikmeter timmer, något mera gran än tall. I och med att vi också sågar småstock, är även gallringar intressanta för oss. De minsta stockarna är 3,10 meter långa och har en minimidiameter på 12 centimeter mätt i toppändan. Klenare virke säljer vi vidare till massavedsförbrukare Åland och trakterna mellan Östhammar och Örnsköldsvik i Sverige har redan i många år försett sågen med virke. Men nu satsar vi på kusttrakterna söderom Vasa, säger Koskiranta. För korta sjöresor har vi en pråm som tar 150 kubikmeter virke. För längre använder vi större pråmar, som ägs av entreprenörer. Pråmtransporterna har utvecklats mycket och kan utvecklas På holmarna söderom Vasa finns det outnyttjade avverkningsresurser, säger Kim Norrgård på Pihlavan Saha. ännu mera. Visst kostar det lite att skapa en lastningsplats vid en strand där pråmen kan lägga till, men kostnaderna är inom rimliga gränser. Kostnaderna kompenseras av att virkesuttagen vid avverkningar på holmar är stora, då intresset för avverkningar på skärgårdsholmar länge varit så gott som Vi borde få stabila virkespriser, det skulle gynna alla parter i virkeshandeln. obefintligt. Dessutom behövs det ingen biltransport. Skärgården är en outnyttjad resurs Det mesta virke köper Pihlavan Saha på rot. Kim Norrgård är nyanställd som virkesköpare för Pihlavan Saha i Sydösterbotten. Vi borde få stabila virkespriser, det skulle gynna alla parter i virkeshandeln, säger Kim Norrgård. Under några månader i slutet av fjolåret sjönk stockpriserna snabbt. Norrgård berättar vidare att satsningarna på skärgårdsavverkningar är en stor utmaning. Utan egen hamn vid sågen skulle vi inte göra den här satsningen. På skärgårdsholmarna utan fast vägförbindelse finns det outnyttjade virkestillgångar. Som tumregel har vi att virkesuttaget ska vara minst tusen kubikmeter för att vi ska sätta igång en skärgårdsavverkning. m Pihlavan Saha Oy är ingen ny såg. Den första körde igång 1875 som en ångsåg. Fram till 2004 ägdes sågen av A. Ahlström Osakeyhtiö. Då köpte tre personer aktiemajoritet, men Ahlström står kvar som minoritetsägare. På skogsavdelningen jobbar fem personer och i skogen 8 10 drivningskedjor. m Text: Gerd Mattsson-Turku 14 Skogsbruket 1/2011

15 2010 Nu är det dags att deklarera Deklarationsblankett 2C ser lite annorlunda ut i år. Det finns tre olika kolumner för inkomster av virkesförsäljning. En skogsägare har vanligtvis inkomster från 1 2 virkesförsäljningar, men du ska vara noggrann med att du skriver inkomsterna i rätt kolumn. Ett rätt stort antal skogsägare har inga virkesförsäljningsinkomster alls och då har skattelättnaderna ingen betydelse. Det lönar sig att samla verifikaten och numrera dem i löpande ordning innan du börjar fylla i deklarationsblanketten. Om du är mervärdesskatteskyldig antecknar du utgifterna utan moms på deklarationsblanketten och mervärdesskatten på momsredovisningsblanketten. Om du inte har anmält dig som mervärdesskatteskyldig, avdras utgifterna inkl. mervärdesskatt. Du ska inte foga några verifikat eller förklaringar till deklarationsblanketten. Du behöver inte returnera deklarationsblankett 2C, om du inte har något att deklarera. De allra flesta har dock betalt skogsvårdsavgift och den kan du avdra. 1. Inkomster av virkesförsäljning I punkt 1 på deklarationsblanketten skriver du in inkomster från rot- och leveransförsäljningar. Det finns tre kolumner, specificerade enligt virkesförsäljningstidpunkten. Det avgörande för beskattningen av virkesförsäljningsinkomster är virkesförsäljningstidpunkten. I den första kolumnen antecknas inkomster från virkesförsäljningar före Dessa inkomster är skattepliktiga. I den mittersta kolumnen antecknas inkomster från virkesförsäljningar under perioden Femtio procent av inkomsten är skattepliktig. I kolumnen längst till höger antecknas inkomster från virkesförsäljningar gjorda i fjol, dvs. 2010, och 75 procent av inkomsten är skattepliktig. Skattelättnaden är 25 procent. Vid rotförsäljning antecknar du först den sammanlagda försäljningsinkomsten utan moms och på nästa rad det Skogsbruket 1/2011 skattepliktiga beloppet, som är 100, 50 eller 75 procent av den sammanlagda försäljningsinkomsten. Inkomster från leveransförsäljningar antecknas också enligt virkesförsäljningstidpunkten. Inkomster från försäljning av ved betraktas också som leveransförsäljning. Om du avverkar och kör ut virket själv, skriver du in leveransarbetets värde på nästa rad. Från den sammanlagda virkesförsäljningsinkomsten avdras leveransarbetets värde och av det belopp som blir kvar antecknar du 100, 50 eller 75 procent som skattepliktig inkomst enligt virkesförsäljningstidpunkten. Här ska du vara noggrann. Först avdrar du leveransarbetets värde från den sammanlagda virkesförsäljningsinkomsten, sedan skattelättnadens värde och det belopp som är kvar utgör skattepliktig inkomst. Om en entreprenör har avverkat och kört ut det virke som du säljer på leverans, t.ex. via skogsvårdsföreningen eller reviret, ska leveransarbetets värde inte avdras, eftersom det inte är fråga om arbete du själv utfört. Den skattepliktiga inkomsten är 100, 50 eller 75 procent av den sammanlagda försäljningsinkomsten. Kostnader för avverkningen och skogstransporten avdrar du som utgifter som hänför sig till skogsbruket. Inkomster av virkesförsäljning antecknas alltid utan moms. Den skatteinnehållning som virkesköparen gjort ska du inte dra. Den kommer dig till godo när skattemyndigheterna räknar ut din slutliga skatt. 2. Ersättningar Försäkringsersättningar och ersättningar för älgskador är skattepliktig inkomst. De skriver du in i punkt 2.1 och 2.2. Försäkringsersättningarna anger du till sitt fulla belopp. Du ska alltså inte beakta skatteinnehållningen. Den kommer dig till godo när skattemyndigheterna räknar ut din slutliga skatt. Punkt 2.3 är avsedd för understöd som är skattepliktiga och de har varit mycket få de senaste åren (red.anm. Här kan du skriva in Kemera-stöden fastän de är skattefria. Fördelen är att du då kan dra av alla utgifter som hör ihop med det arbete du fått stöd för. I annat fall kan du bara dra av utgifter som överstiger själva stödet). 3. Virke som tagits från egen skog Virke som tagits från egen skog och används för jordbruk, näringsverksamhet eller privatbruk är skattepliktig inkomst. I jordbruk och näringsverksamhet berättigar det å andra sidan till avdrag. Användning i jordbruk är bl.a. värdet för den ved som används för uppvärmning av produktionsbyggnader. Gängse leveranspris används som värde för virke som tagits för näringsverksamhet. Värde för virke som tagits för jordbruk eller privatbruk beräknas utgående från rotpriser. Som grund kan man använda de rotpriser som skattestyrelsen publicerar. De är: tallstock 44 euro, granstock 42 euro, björkstock 32 euro, tall- och granmassaved 8 euro, björkmassaved 9 euro och flis 1,7 euro. Användning av ved för uppvärmning av egen bostad och sommarstuga är inte skattepliktigt. Däremot är värdet av virke som du använder för att bygga en sommarstuga skattepliktig inkomst. Skattelättnader för inkomster av vir 15

16 Punkt 663 och 666 Inkomst från rotförsäljning gjord 2009, 50 % skattepliktig. Punkt 607 och 608 Ersättning för stormskador och ersättning för älgskador. Punkt 675 och 678 Inkomst från leveransförsäljning Reviret har skött avverkningen, leveransarbetets värde avdras inte. 75 % skattepliktig. Punkt 3.3. Virke som tagits från egen skog för att bygga strandbastu. Punkt 615 Skogsavdraget gjort från inkomsterna i punkterna 1 3 ( = , och 60 % av det = 9 540) Punkt 616 Utgiftsreservering på 15 % av inkomsterna i punkterna 1 3, då skogsavdraget avdragits ( = 6360, och 15 % av det = 954) Punkt 619 Reservering från 2006 har inkomstförts. Punkt 624 I övriga årsutgifter ingår bl.a. 75 % av kostnaderna för avverkning som reviret utfört. Punkt 642 Avskrivning av terränghjuling som hör till skogsbruket. Punkt 10.3 Icke avdragsgilla utgifter för terränghjuling i privatbruk (enl. timtaxa 10 x 13,3 = 135) kesförsäljning gäller inte virke som tagits från egen skog Skogsavdrag I punkt 4.1 skriver du in skogsavdraget, som får uppgå till högst 60 procent av de sammanlagda inkomsterna i punkterna 1 3 på deklarationsblanketten. Du kan göra skogsavdrag för kapitalinkomster från skogsfastigheter som du köpt mot vederlag 1993 eller senare. På baksidan av blankett 2C ska du göra en utredning över skogsavdraget. Förutom inkomster av virkesförsäljning betraktas skadeersättningar och virke som tagits från egen skog som inkomst som berättigar till skogsavdrag. Punkt 11 Skogsbrukets nettokapitalinkomst Exempel: Rotförsäljningar e Leveransförsäljningar e Ersättning för älgskador 500 e Virke som använts i jordbruket 200 e Virke som använts för privatbruk 100 e Totalt e Skogsavdrag 60 % e Skogsavdraget ska alltid vara minst euro. Det förutsätter en kapitalinkomst på minst euro, då det årliga skogsavdraget får uppgå till högst 60 procent av kapitalinkomsten. Leveransarbetets värde och det skattefria beloppet av inkomster av virkesförsäljning ska du avdra från kapitalinkomsten innan du kan göra skogsavdraget. Om du har inkomster även från fastigheter som inte berättigar till skogsavdrag, ska du göra en specificering av inkomsterna i anteckningarna då de inte utgör grund för skogsavdrag Utgifts- och skadereservering Du kan göra en utgifts- och skadereservering, dvs. flytta inkomster och skadeersättningar som du fått under skatteåret framåt för att användas senare för att täcka utgifter kommande år. När du utför en förnyelseavverkning får du förnyelsekostnader några år framåt. Utgifter för skogsskador kan uppstå först efter att ersättningen blivit utbetald. Skadereserveringen får vara högst lika stor som kostnaderna för att förnya den skadade skogen. Utgifts- och skadereserveringarna är frivilliga. I beskattningen kommer utgifterna dig vanligen till godo via under 16 Skogsbruket 1/2011

17 Punkt 14 Det lönar sig att fylla i grunden för skogsavdraget fastän du inte utnyttjar skogsavdraget i år. Grunden för skogsavdraget är 60 % av skogsfastighetens anskaffningsutgift. Punkt IV Reserveringar från 2008 och 2009 plockade från blanketten 2009 samt ny reservering Reserveringen från 2006 inkomstförs. skottsgottgörelsen, även om du varken skulle ha inkomster eller gjort reserveringar. Dödsbon ska alltid göra reserveringar när det bara är möjligt. Ett negativt resultat dras inte av från dödsbodelägarnas övriga inkomster, vilket innebär att om dödsboet saknar inkomster så blir det ett negativt resultat. Det negativa resultatet kan avdras från kapitalinkomsterna under de följande tio åren, men att inkomstföra reserveringar är ett säkrare sätt att täcka kostnader. Om du i fjol hade stora inkomster av virkesförsäljningar, lönar det sig att göra en utgiftsreservering och på det sättet minska restskatten. 5. Andra poster som betraktas som kapitalinkomst I punkt 5.1. skriver du in inkomstförda reserveringar. Reserveringarna ska du inkomstföra i södra Finland inom fyra år och i övriga delar av landet inom sex år. Du kan inkomstföra reserveringen i sin helhet på en gång eller dela upp den på flera år. Det är mest praktiskt att inkomstföra så stort belopp att skogsbruket uppvisar ett noll-resultat. Vanligtvis har du utgifter varje år och inkomster mera sporadiskt. Exempel: Inkomster Utgifter Av reserveringen inkomstförs Skogsbruket 1/ e 500 e 500 e Om du 2008 har gjort en reservering på euro och nu inkomstför 800 euro, antecknar du det beloppet i punkt 5.1. Av reserveringen från 2008 finns 600 euro kvar och det beloppet skriver du in på baksidan av 2C blanketten i punkt 640, återstående utgiftsreservering Du är ingalunda tvungen att inkomstföra en utgiftsreservering fastän skogsbruket uppvisar ett negativt resultat. Du har kanske andra kapitalinkomster som kan täcka det negativa resultatet för skogsbruket. 5.3 Övriga I punkt 5.3 skriver du in de kapitalinkomster från skogen, som du inte uppgett tidigare. Till den här typen av inkomster hör bl.a. ersättningar som virkesköparna betalar för användning skogsvägar och lagerplatser. Även ersättning för snöskoterleder räknas hit. Däremot betraktas hyresinkomster inte som inkomster från skogsbruket utan som jordbrukets inkomster och skrivs följaktligen in på blankett 2, fastän skogsägaren inte skulle idka jordbruk. Punkt 679 Här skriver du in totalbeloppet av endast delvis avdragsgilla utgifter. Hit hör kostnaderna för den avverkning som reviret utfört, bara 75 procent avdragsgilla. 6. Årsutgifter Utgifter som är nödvändiga för att bedriva skogsbruk kan du dra av som årsutgifter eller avskrivningar. Som årsutgifter räknas avlöningsutgifter, resekostnader och övriga årsutgifter. Utgifter som hänför sig till delvis skattefria inkomster av virkesförsäljning är endast delvis avdragsgilla. Det avdragsgilla beloppet är 50 eller 75 procent av de avdragsgilla utgifterna. Begränsningen gäller enbart resor mellan bostaden och avverkningsområdet som anknyter till virkesförsäljningar och kostnader för avverkning och transport (gäller främst leveransavverkare). Begränsningarna gäller inte avskrivningar eller normala årsutgifter. 17

18 6.1 Avlöningsutgifter Det är numera rätt sällsynt att någon skogsägare direkt avlönar en skogsarbetare. Kostnader för den arbetskraft som lejs via skogsvårdsföreningen, reviret eller skogsserviceföretag avdras som övriga årsutgifter. Däremot kan du betala lön som är avdragsgill åt eget barn som hinner bli minst 15 år under skatteåret. Om dödsbo eller sammanslutning har betalt reseersättningar och dagtraktamenten åt delägare på basis av reseräkning, antecknas utgifterna som avlöningsutgifter. 6.2 Resekostnader Alla skogsägare som på något sätt sköter sin skog, får resekostnader. Alla resor som anknyter till skogsbruket är avdragsgilla. En redogörelse över körslorna (kördagbok) bör finnas i anslutning till bokföringsanteckningarna. Uppgörande av virkesaffär och underteckning av försäljningskontrakt eller fullmakt, inköp av motorsåg, slyröjning och koll av stormskador är några exempel på vanliga resor. Även avdrag för dagtraktamenten för tillfälliga arbetsresor får göras. Här godkänns inte resor till den egna skogsparcellen däremot t.ex. resor till mässor och kurser samt studieresor. Avdraget för dagtraktamente är 24 euro/dag ifall arbetsresan varat över 10 timmar och 12 euro om resan varit över 6 timmar. Skogsägare rör sig vanligtvis med egen bil. Avdraget är 0,24 euro/km. Om man färdats med allmänna fortskaffningsmedel avdras de verkliga kostnaderna. 6.3 Övriga årsutgifter De flesta utgifter hör till den här gruppen, som t.ex. skogsvårdsavgiften, prenumeration på tidningen Skogsbruket, bränsle och reservdelar till motorsågen och röjsågen och skyddskläder. Anskaffningsutgifter för småmaskiner som röjsågar och motorsågar kan du dra av som årsutgifter. Telefonutgifter är avdragsgilla till den delen de hänför sig till skogsbruket. Ofta måste man uppskatta den kostnaden. Anteckna uppskattningen och fördelningsgrunden i bokföringen. Om du har anmält dig som mervärdesskatteskyldig antecknar du utgifterna utan moms. Den som inte är mervärdesskatteskyldig drar av utgifterna inkl. momsen. Om dina inkomster från skogsbruket är betydande kan du göra ett avdrag på 180 euro för arbetsrum. Kostnader för terränghjulingar och snöskotrar är avdragsgilla till den del de används i skogen. Enligt skattestyrelsens normer är avdragen följande; för terränghjuling 13,50 euro/brukstimme och för snöskoter 11 euro/brukstimme. 7 8 Avskrivningar Anskaffningsutgifter för maskiner som är större än en motorsåg drar du av via avskrivningar. Maximala avskrivningsprocenter är 25 för maskiner, 15 för skogsdiken och skogsvägar och 10 för byggnader som hör till skogsbruket. Du får själv fritt välja hur stor avskrivningen ska vara upp till den stadgade maximiprocenten. Du kan också låta bli att göra avskrivningar under ett år. En jordbrukstraktor med släpvagn är den vanligaste maskinen som avskrivs. Även terränghjulingar och snöskotrar kan avskrivas. Skogsdikningar och skogsvägbyggen genomförs vanligtvis som samprojekt med Kemera-medel. Avskrivningarna gör du från det belopp som du ska betala själv. Mindre utgifter för sladdning och grusning kan du avdra som årsutgifter. 11. Skogsbrukets nettokapitalinkomst När skogsbrukets kapitalinkomster har varit större än utgifterna, skriver du in nettokapitalinkomsten i punkt 11. Inkomsterna har plusförtecken (+) i kolumnen längst till höger och utgifterna minusförtecken (-). 12. Skogsbrukets förlustbringande inkomst När utgifterna är större än inkomsterna, skriver du in det förlustbringande resultatet eller underskottet i punkt 12. Beskattaren drar automatiskt av det negativa resultatet från dina övriga kapitalinkomster. Om du inte har sådana eller om de inte räcker till, träder systemet med underskottsgottgörelse i kraft. Om underskottet är så stort att det i sin helhet inte kan dras av från övriga kapitalinkomster eller som underskottsgottgörelse, fastställs en förlust i kapitalbeskattningen. Förlusten avdras från samma skattskyldiga persons kapitalinkomster under de följande tio åren. IV Reserveringar som inte inkomstförs Utgifts- och skadereserveringar som du gjort i fjol och tidigare år, skriver du in under de årtal som de är gjorda. Om du inkomstför en reservering för något år, skriver du in det belopp som är kvar i vederbörande kolumn. Om det år du gjort reserveringen inte längre syns på blanketten, måste du inkomstföra den reserveringen nu. I södra Finland ska alla reserveringar gjorda 2006 inkomstföras nu och i f.d. Uleåborgs och Lapplands län reserveringar gjorda Reserveringar som du inkomstför ska du skriva in i punkt 5.1. på blankettens framsida. Alla gamla reserveringar som ännu är i kraft överför du från deklarationsblanketten från 2009 till deklarationsblanketten för V Uppgifter om delvis skattefria inkomster I punkt 653 antecknar du totalbeloppet av sådana utgifter som du bara kan dra av till 50 procent från virkesförsäljningsinkomsterna. I punkt 679 antecknar du utgifter som du bara kan dra av till 75 procent. Den här anteckningen gällande utgifter som hänför sig delvis skattefria inkomster har inget att göra med den direkta beskattningen utan är ett krav från EU. De minimis Om du har fått andra de minimis-stöd än för skogsbruket ska det sammanlagda beloppet antecknas i punkt 24. Från jordbruket kan du ha fått de minimisstöd t.ex. i form av nationellt transportstöd för sockerbetor. Räntor Skogsbrukets räntor anmäls inte i samband med de övriga utgifterna på deklarationsblankett 2C. De ska finnas upptagna som Räntor för inkomstens förvärvande på den förhandsifyllda deklarationsblanketten som sänds till alla skattskyldiga senare i år. Där ska du också skriva in räntor för gamla skogsförbättringslån. m Text: Hannu Jauhiainen Texten ingår också i Metsälehti Makasiini 1/ Skogsbruket 1/2011

19 Sofia tar sikte på arbete i skogen Nio vuxenstuderande utbildar sig som bäst till skogsmaskinförare. En av dem är Sofia Storsjö, som är den enda kvinnliga deltagaren. Det är jätteroligt att lära sig köra avverkningsmaskin, säger hon. Vid Stormossens avfallshantering i Kvevlax pågår en gallring i den närliggande skogen. En som har hållit på att avverka maskinellt med en avverkningsmaskin sedan tidig morgon är Sofia Storsjö. Det har inte varit några problem alls. Arbetet går jättebra, säger hon, och tar en välbehövlig kaffepaus. Storsjö, 35, är en av sammanlagt nio kursdeltagare som utbildar sig till skogsmaskinförare. Det är fråga om en sex månaders intensivkurs för vuxenstuderande som ordnas av Yrkesakademin i Österbotten i samarbete med NTMcentralen. Kursen började i oktober och redan i april är gruppen färdigutbildade. Programmet är intensivt och dagarna långa. Efter till exempel åtta timmar maskinlära snurrar det nog litet i huvudet när jag kommer hem, men det är inga problem. Man måste bara låta all info få sjunka in, säger hon. Sofia är den enda kvinnan på kursen, som naturligtvis domineras av män. Att så är fallet är inga problem, berättar hon. De är alltid snälla med mig, säger hon och skrattar. Stort intresse för skogen Men vad fick egentligen Sofia Storsjö att utbilda sig till skogsmaskinförare? Jag har alltid varit intres Skogsbruket 1/2011 serad av skogen och tidigare har jag gått en skogsbrukarkurs. Dessutom är min man skogsmaskinentreprenör så jag har en bakgrund som gör mig relativt insatt, förklarar hon. Men jag har aldrig kört Jag har inga problem med tekniken, utan den största utmaningen för mig är terrängen här i Korsholm. Sofia Storsjö är den enda kvinnliga deltagaren på intensivkursen för skogsmaskinförare vid Yrkesakademin i Österbotten. När hon utexamineras i april är chanserna att få jobb goda. skogsmaskiner tidigare och därför utbildar jag mig. Tanken på sikt är att börja hjälpa min man i skogen. Meningen är naturligtvis också att tjäna pengar på sitt blivande yrke. Storsjö har jordbruk och spannmålsodling i Petalax, men på grund av försämrad lönsamhet har behovet av biinkomst ökat. Spannmålspriserna är inte längre på en tillräckligt hög nivå och det är också en orsak till att jag genom den här utbildningen kan öka inkomsterna. Meningen är att jag kan arbeta som skogsmaskinförare under vinterhalvåret och koncentrera mig på jordbruket på sommaren. Stenar, stenar och stenar Som skogsmaskinförare gäller det att kunna serva maskinerna. Det har inte varit några problem för Sofia som redan kan byta olja, hydraulikslangar och utföra andra nödvändiga mekaniska åtgärder. Jag har inga problem med tekniken, utan den största utmaningen för mig är terrängen här i Korsholm. Här är det hela tiden stenar, stenar och stenar. Skogsterrängen i Petalax är annorlunda och betydligt jämnare, så det har varit en utmaning att hitta de rätta körsträckorna och det gäller verkligen att vara uppmärksam. m Text och foto: Christoffer Thomasfolk 19

20 En total livsstilsförändring Det var egentligen ett misstag att jag köpte ett lantställe med lite skog. Det säger Christel Vaenerberg (54), som jobbar med finsk formgivning på Iittala, är född i Grankulla och numera bosatt i Helsingfors. Nu ska jag renovera huset och låta bygga köksinredning av gråal från egen skog. Och kanske köpa mera skog i framtiden. I juli 2009 åkte jag till Kouvola för att hjälpa en stressad väninna att packa upp alla packlådor. Hon hade köpt den gamla folkskolan i byn Kääpälä intill Vekarajärvi. Vägen dit var underbar och i synnerhet de sista kilometrarna med välskött skog. Efter att ha sett skolan sade jag: Undrar om här finns hus till salu? Jo visst, sade min väninna, men jag vet inte var. Vi tar en promenad till bybutiken och frågar Paula för hon vet allt. Jag föll pladask Och på den vägen blev jag. En halv timme senare stod jag på backen och konstaterade att här är det. Jag hade sökt en liten röd stuga i flera år utan att hitta vad jag ville ha. Det var ett fantastiskt väder den dagen så min omdömesförmåga var ju inte med på resan. Tio minuter senare hade jag luskat fram vilken fastighetsförmedlare som sålde stället. Jag ringde förmedlaren, men han skulle på semester och var inte villig att göra något annat än sända en broschyr. Den har i denna dag ännu inte kommit. Två dagar senare gick jag in på nätet hemma och fann att det var en kvinna som var huvudförmedlare. Vi kom överens om visning den 13 juli. Jag tog med två väninnor som bromsar, men de meddelade redan i bilen att Du har ju redan bestämt dig, vad gör vi här. Det ösregnade när vi kom fram och det luktade illa på verandan och i farstun, men jag föll pladask en andra gång och gav ett anbud som godkändes 30 minuter senare. Köksinredning av egen gråal Huvudbyggnaden är från 1850 med påbyggd vind och veranda. Halva huset har bebotts och andra halvan har fungerat som lager sedan femtiotalet. Jag vågade köpa på stubinen då vatten aldrig hade dragits in i huset. Taket var i gott skick och storstugan och verandan var så otroliga. Men annars såg det ganska eländigt ut. Med hjälp av en namnlista från Museiverket i Kymmenedalen fick jag tag på en snickare som var expert på att iståndsätta gamla hus och värna om deras kulturhistoriska karaktär. Våren 2010 började renoveringen med att vi tog upp golven och ändrade mullbänkbottnen till ett ventilerande trossbotten. Vi hittade trägolv under alla plastmattor. Ett av trägolven var så gammalt att plankorna var fastsatta med trätappar. I den urgamla bastun såg jag en vacker gråalspanel. Och då kom jag på iden att låta bygga min köksinredning av al från egen skog. Jag har massor med gråal, de är stora och jätteraka och förhoppningsvis är de friska. Köksinredningen blir mest arbetsbänkar och fristående skåp och öppna hyllor. Jag vill försöka skapa en trivsam miljö som inte är för modern men inte heller ett museum. I nedre våningen kommer jag att ha elvärme som grundvärmen och vedeldning. I övre våningen, när den en dag inreds, kommer jag att installera en luftvärmepump. Det är meningen att övre våningen bara ska vara i sommarbruk. Det gäller att gå varsamt fram Ännu har jag inte gjort mycket i skogen. Mitt mål är att först städa upp i den, fälla skräpträden, ta ut alar till 20 Skogsbruket 1/2011

Detaljerade deklarationsanvisningar: skatt.fi/skattedeklaration/2c

Detaljerade deklarationsanvisningar: skatt.fi/skattedeklaration/2c 2C Anvisningar för skattedeklaration SKOGSBRUKS- IDKARE skatteåret 2015 Detaljerade deklarationsanvisningar: skatt.fi/skattedeklaration/2c INNEHÅLL AKTUELLT 3 DEKLARERA SÅ HÄR 3 ANTECKNINGAR OCH VERIFIKATIONER

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

SKOGSBRUKETS KAPITALBESKATTNING deklarationsåret 2014. Anders Hjortman 0500 272910

SKOGSBRUKETS KAPITALBESKATTNING deklarationsåret 2014. Anders Hjortman 0500 272910 SKOGSBRUKETS KAPITALBESKATTNING deklarationsåret 2014 Anders Hjortman 0500 272910 Svf Österbotten Sysselsättande effekt: Verksamhetsledare Totalt 27 skogsfackmän Kontorsföreståndare Försäljningssekreterare

Läs mer

Skogsbeskattningsguide 2012

Skogsbeskattningsguide 2012 Skogsbeskattningsguide 2012 Bokslutsdags Det är igen den tiden på året då det är dags att upprätta ett bokslut över det gångna årets skogsbruk i form av en skattedeklaration. För beskattningen måste du

Läs mer

Robert Örn SKOGSBRUKETS STIMULANSÅTGÄRDER - UR SKATTEMÄSSIGT PERSPEKTIV. Utbildningsprogrammet för företagsekonomi

Robert Örn SKOGSBRUKETS STIMULANSÅTGÄRDER - UR SKATTEMÄSSIGT PERSPEKTIV. Utbildningsprogrammet för företagsekonomi Robert Örn SKOGSBRUKETS STIMULANSÅTGÄRDER - UR SKATTEMÄSSIGT PERSPEKTIV Utbildningsprogrammet för företagsekonomi 2010 2 VASA YRKESHÖGSKOLA Utbildningsprogrammet för företagsekonomi ABSTRAKT Författare

Läs mer

Detaljerade deklarationsanvisningar: skatt.fi/blanketter/2c

Detaljerade deklarationsanvisningar: skatt.fi/blanketter/2c Deklarationsanvisningar för2c SKOGSBRUKS- IDKARE skatteåret 2014 Detaljerade deklarationsanvisningar: skatt.fi/blanketter/2c INNEHÅLL AKTUELLT 3 DEKLARERING 3 ANTECKNINGAR OCH VERIFIKAT 4 CENTRALA PUNKTER

Läs mer

Skogsbruket 4SKIDLEGEND SOM ARBETAR FÖR SKOGENS BÄSTA SKOGEN HAR ALLTID BETYTT MYCKET FÖR JUHA MIETO.

Skogsbruket 4SKIDLEGEND SOM ARBETAR FÖR SKOGENS BÄSTA SKOGEN HAR ALLTID BETYTT MYCKET FÖR JUHA MIETO. Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 1 2009. ÅRGÅNG 79 4SKIDLEGEND SOM ARBETAR FÖR SKOGENS BÄSTA SKOGEN HAR ALLTID BETYTT MYCKET FÖR JUHA MIETO. 12 ÖSTERBOTTEN SATSAR

Läs mer

Beskattning av jord- och skogsbruk skatteåret 2015

Beskattning av jord- och skogsbruk skatteåret 2015 Beskattning av jord- och skogsbruk skatteåret 2015 Följande presentation används vid handledningsmöten för primärproducenter år 2016. Presentationen baserar sig på Skatteförvaltningens harmoniseringsanvisning

Läs mer

Detaljerade deklarationsanvisningar finns på adressen skatt.fi/blanketter/2

Detaljerade deklarationsanvisningar finns på adressen skatt.fi/blanketter/2 Anvisningar för deklaration 2 JORDBRUKS- IDKARE skatteår 2014 Detaljerade deklarationsanvisningar finns på adressen skatt.fi/blanketter/2 INNEHÅLL AKTUELLT 3 ATT DEKLARERA 3 BETALNING OCH ÅTERBÄRING AV

Läs mer

Detaljerade deklarationsanvisningar: skatt.fi/skattedeklaration/2c

Detaljerade deklarationsanvisningar: skatt.fi/skattedeklaration/2c 2C Anvisningar för skattedeklaration SKOGSBRUKS- IDKARE skatteåret 2016 Detaljerade deklarationsanvisningar: skatt.fi/skattedeklaration/2c INNEHÅLL NYTT 3 DEKLARERA SÅ HÄR 3 ANTECKNINGAR OCH VERIFIKATIONER

Läs mer

Skogsbeskattningsguide

Skogsbeskattningsguide OP metsäopas 2008 Skogsbeskattningsguide O me säop 20 2010 OP-metsäopas 2008 Bokslutsdags Det är igen den tiden på året då det är dags att upprätta ett bokslut över det gångna årets skogsbruk i form av

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna METSO säkrar mångfalden Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen kan ägaren få betalt

Läs mer

Innehåll. Avdragbara utgifter 10-11 Skogsavdrag 12 Avsättningar för utgifter och skador 13 Underskottsavdrag 14 Statliga stöd 15 De minimis -stöd 15

Innehåll. Avdragbara utgifter 10-11 Skogsavdrag 12 Avsättningar för utgifter och skador 13 Underskottsavdrag 14 Statliga stöd 15 De minimis -stöd 15 Skogsbeskattning för skatteåret 2011 Innehåll Beskattning av inkomst av virkesförsäljning Specifikation av inkomsterna från försäljning av virke i beskattningen 4 Viktigaste faktorer av inkomst av virkesförsäljning

Läs mer

Therese Nyberg GENERATIONSVÄXLING AV SKOGSBRUK UR SKATTEMÄSSIG SYNVINKEL FÖR ÖVERTAGAREN

Therese Nyberg GENERATIONSVÄXLING AV SKOGSBRUK UR SKATTEMÄSSIG SYNVINKEL FÖR ÖVERTAGAREN Therese Nyberg GENERATIONSVÄXLING AV SKOGSBRUK UR SKATTEMÄSSIG SYNVINKEL FÖR ÖVERTAGAREN Utbildningsprogrammet för företagsekonomi 2009 1 VASA YRKESHÖGSKOLA Utbildningsprogrammet för företagsekonomi ABSTRAKT

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Bekämpning av skador från granbarkborrar Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående

Läs mer

SKOGSBRUKETS KAPITALBESKATTNING deklarationsåret 2015

SKOGSBRUKETS KAPITALBESKATTNING deklarationsåret 2015 1 16-02-2016 SKOGSBRUKETS KAPITALBESKATTNING deklarationsåret 2015 Anders Hjortman 0500 272910 anders.hjortman@svf.fi Svf Österbotten Sysselsättande effekt: Verksamhetsledare Totalt 25 skogsfackmän Kontorsföreståndare

Läs mer

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 02/08

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 02/08 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 02/08 Datum Dnr 7.2.2008 411/01/2008 Giltighetstid 15.2.2008 tills vidare Ändrar Jord- och skogsbruksministeriets förordning om finansiering av sådan planering

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Skogscertifiering enligt finska modellen 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Varför PEFC i Finland? Organisation 740 000 skogsägare: 60 % under 20 ha, 1% över 1000 ha. Regional grupp certifiering via skogsvårdsföreningarna

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Utmaningar inom skogssektorn

Utmaningar inom skogssektorn Utmaningar inom skogssektorn - SLC:s allmänna förbundskongress 27-28.6.2012 Stefan Thölix Fullmäktigeordförande Aktuellt Internationell skogspolitik Finlands skogscentral Svf-lagen Kemera/Petu Övriga lagar

Läs mer

SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK

SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK Biobränslen Finland har lovat öka användningen av biobränslen och minska användning av olja och stenkol. Skogsbränslen eller toppar, kvistar och stubbar är viktiga

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 31 oktober 2001 Nr 872 874 INNEHÅLL Nr Sidan 872 Statsrådets förordning om ändring av 1 förordningen om när vissa beslut som fattas vid statsrådets

Läs mer

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG Vad behöver din skog? Vilket av exemplen påminner mest om din situation? Exemplen hjälper dig att hitta rätt servicenivå. Jag har inte gjort just några

Läs mer

Finansieringsansökan för tidig vård av plantbestånd och vård av ung skog

Finansieringsansökan för tidig vård av plantbestånd och vård av ung skog Ifylls av Skogscentralen Mottagningsdatum Finlands skogscentral Kemeranummer Finansieringsansökan för tidig vård av plantbestånd och vård av ung skog Temporär lag om finansiering av hållbart skogsbruk

Läs mer

Till finansutskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 27/2008 rd

Till finansutskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 27/2008 rd JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 27/2008 rd Regeringens proposition med förslag till vissa ändringar av skogsbeskattningen Till finansutskottet INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 28 november

Läs mer

Lag om klientavgifter inom den småbarnspedagogiska verksamheten

Lag om klientavgifter inom den småbarnspedagogiska verksamheten Lagförslag 1. Lag om klientavgifter inom den småbarnspedagogiska verksamheten I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Lagens tillämpningsområde I denna lag föreskrivs om den klientavgift som tas

Läs mer

Bli en bättre beställare

Bli en bättre beställare Bli en bättre beställare Röj i tid Det är din skog - och för det bättre är du som ekonomi bestämmer. i ditt skogsbruk Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Finansiär: NTM-centralen

Läs mer

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

6C Skattedeklaration

6C Skattedeklaration 6C Skattedeklaration ideella föreningar föreningar som grundar sig på speciallagstiftning skogsvårdsföreningar ekonomiska föreningar övriga föreningar stiftelser i enlighet med stiftelselagen övriga stiftelser

Läs mer

Anvisningar för ifyllandet av den kalkyl som bifogas stödansökan 459: JORDBRUKSUTÖVARE OCH BESKATTNINGS-SAMMANSLUTNINGAR SOM BEDRIVER JORDBRUK

Anvisningar för ifyllandet av den kalkyl som bifogas stödansökan 459: JORDBRUKSUTÖVARE OCH BESKATTNINGS-SAMMANSLUTNINGAR SOM BEDRIVER JORDBRUK TEMPORÄRT NATIONELLT TILLÄGGSSTÖD Anvisningar för ifyllandet av den kalkyl som bifogas stödansökan 459: JORDBRUKSUTÖVARE OCH BESKATTNINGS-SAMMANSLUTNINGAR SOM BEDRIVER JORDBRUK Merparten av de begärda

Läs mer

10-2011. Stenhård kontroll av virkesmängderna Osäkerhet på energivedsmarknaden Dåligt utbud av björkstock

10-2011. Stenhård kontroll av virkesmängderna Osäkerhet på energivedsmarknaden Dåligt utbud av björkstock Skogsbruket 10-2011 Stenhård kontroll av virkesmängderna Osäkerhet på energivedsmarknaden Dåligt utbud av björkstock Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 10 2011.

Läs mer

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER Nettoprislista D 113-01, 1/10 2012 tillsvidare TALLSÅGTIMMER Pris kr/m3to Kvalitet 1 420 490 550 600 680 740 780 800 820 840 850 Kvalitet 2 390 420 530 580 580

Läs mer

Generationsväxlingsdag

Generationsväxlingsdag - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Generationsväxlingsdag BESKATTNINGSFRÅGOR VID GENERATIONSVÄXLING December 2015 Holger Falck, 1 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Beskattningsfrågor

Läs mer

Naturvård och mångfald i skogen

Naturvård och mångfald i skogen Naturvård och mångfald i skogen Naturvården en del av skogsbrukets ansvar Utgivare: Miljöministeriet och Jord- och skogsbruksministeriet Förlag: Metsäkustannus Oy Layout: Susanna Appel Kuvat: Suomen metsäkeskus

Läs mer

DM 1409. Prislista sågtimmer, limträstock och massaved

DM 1409. Prislista sågtimmer, limträstock och massaved DM 1409 Prislista sågtimmer, limträstock och massaved Prislista sågtimmer, limträstock och massaved 1409-tv TALLTIMMER Prislista nr DM1409 Pris kr/m 3 to Kvalitet 1 397 467 535 602 658 715 756 780 801

Läs mer

Från TRAKTOR till SKÖRDARE

Från TRAKTOR till SKÖRDARE Maskinepoken Från TRAKTOR till SKÖRDARE 1950- och 60-talen Fram till 1950-talets början bedrevs skogsavverkningarna manuellt. Huggarens verktyg var yxa, såg (timmersvans, bågsåg) och barkspade. Transporterna

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år)

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) Bilaga 4 Gallring av skog Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) 1. Småskalig röjning i område efter område. Varje område får komma överens om att man vill få

Läs mer

Användningen av brännolja i traktorn

Användningen av brännolja i traktorn Användningen av brännolja i traktorn Innehåll Användningen av brännolja i traktorn 3 Traktor utrustad till motorredskap 4 Traktor för användning i jordoch skogsbruk 6 Traktor för användning i gårdsbruksidkarensprivata

Läs mer

En naturlig partner för trygga skogsaffärer.

En naturlig partner för trygga skogsaffärer. En naturlig partner för trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag, samtliga erbjuder rådgivning, högsta kvalité

Läs mer

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening 2014 FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING INNEHÅLL 1 BESKATTNING AV ALLMÄNNYTTIGA SAMFUND... 3 2 MERVÄRDESSKATT OCH MOMSREGISTRERING...

Läs mer

Guide. Anvisningar för personer som erbjuder heminkvartering

Guide. Anvisningar för personer som erbjuder heminkvartering Guide Anvisningar för personer som erbjuder heminkvartering 1 Försäkra dig om gästernas identitet Inledning Olika heminkvarteringar har blivit populärare under de senaste åren tack vare det ökade antalet

Läs mer

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog 2. Gallringsskog 1. Plantskog 4. Förnyelseyta 3. Förnyelsemogen skog Ekonomiskogar Ekonomiskogar är skogar som odlas och sköts för allas bästa. De producerar trä. Av träet tillverkas allehanda produkter

Läs mer

RP 117/2006 rd. I lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen

RP 117/2006 rd. I lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen och 2 i lagen om skogsvårdsföreningar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Skogsbruket. Ålands skogsbolag har nya vd:n. Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd. Nr 1 2008. Årgång 78.

Skogsbruket. Ålands skogsbolag har nya vd:n. Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd. Nr 1 2008. Årgång 78. Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 1 2008. Årgång 78 5 10 12 14 16 18 20 22 Gudrunbulor Skador i de Svenska skogarna visar sig nu, nästan tre år efter stormen Gudrun.

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

SLC:s. SKATTEINFORMATION nr 92

SLC:s. SKATTEINFORMATION nr 92 SLC:s nr 92 Februari 2010 Sammanställt av Helena Ålgars INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. VISSA AVDRAG I JORD- OCH SKOGSBRUKETS BESKATTNING... 5 1.1 Anskaffningsutgifter för sådana köpta förnödenheter som avlönade

Läs mer

RP 212/2005 rd. I propositionen föreslås lagändringar i inkomstskattelagen

RP 212/2005 rd. I propositionen föreslås lagändringar i inkomstskattelagen RP 212/2005 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av skattelagstiftningen till följd av att övergångsskedet för skogsbeskattningen upphör PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Drivning av okvistade stammar. Fixteri Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta

Läs mer

Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 9 2006. ÅRGÅNG 76

Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 9 2006. ÅRGÅNG 76 Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 9 2006. ÅRGÅNG 76 4 SKOGSPROGRAMMET VÄL TEORETISKT DET FINNS ETT GLAPP MELLAN DET REGIONALA SKOGSPROGRAMMETS SIFFROR OCH VERKLIGHETEN.

Läs mer

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt

Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt Utmaningarna är många inför genomförandet av Sote-reformen Kanske flera här än inom många andra områden i landet Vi har landets friskaste befolkning

Läs mer

Belägenhet Fastighetsbeståndet består av 17 fastigheter som är belägna nära Tallinn.

Belägenhet Fastighetsbeståndet består av 17 fastigheter som är belägna nära Tallinn. ESTLAND, 291 hektar Euroforest AB (publ) säljer en portfölj om totalt 17 fastigheter och 291 hektar mark varav merparten skogsmark. Fastigheternas uppskattade virkesförråd uppgår till ca 28 000 m3f varav

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Lagförslag 1. Lag om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Skogscentralens

Läs mer

RP 123/2010 rd. med de allmänna principerna i mervärdesskattelagen.

RP 123/2010 rd. med de allmänna principerna i mervärdesskattelagen. RP 123/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 och i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen

Läs mer

RP 202/2005 rd. räntor på s.k. oreglerade fordringar inte räknas som skattepliktig inkomst vid beskattningen

RP 202/2005 rd. räntor på s.k. oreglerade fordringar inte räknas som skattepliktig inkomst vid beskattningen Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och temporär ändring av lagens 19 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Lag. om ändring av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk

Lag. om ändring av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk Lag om ändring av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk I enlighet med riksdagens beslut upphävs i den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (34/2015) 14, ändras 3 3

Läs mer

Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja

Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja Statsrådets skrivelse till Riksdagen om förslag till riktlinjer och kommissionens förordning (revidering av bestämmelserna om statligt stöd till jordbrukssektorn) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen

Läs mer

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Lars Sängstuvall 120509 Bergviks markinnehav i centrala Sverige Drygt 8% av Sveriges totala produktiva skogsmark Avverkning > 6 miljoner m3fub

Läs mer

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26 Moderbolagets NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 1.1 31.12.2012 1) Omsättning Hyror 136 700 145,50 132 775 734,25 Ersättningar för nyttjande 205 697,92 128 612,96 Övrig avkastning på fastigheten 59

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

//t/t/ är tiden inne att. föryngra skogar med nedsatt prnduktinn

//t/t/ är tiden inne att. föryngra skogar med nedsatt prnduktinn //t/t/ är tiden inne att föryngra skogar med nedsatt prnduktinn Skogsägare Om Du har boskap, sä vet Du av erfarenhet, att de inkomster den inbringar inte bero på hur stort fähuset är utan på antalet kreatur

Läs mer

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016 Skogsägarens val till förmån för Finlands natur Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen

Läs mer

Biobränsle. - energi för kommande generationer

Biobränsle. - energi för kommande generationer Biobränsle - energi för kommande generationer Mats Goop, Weda Skog: - Vi har bara en planet För en långsiktigt hållbar utveckling för alla på vårt enda jordklot, är de allra flesta överens om att det viktigt

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.II.2008 K(2008)460 slutlig Ärende: Statligt stöd nr N 130a/2007 - Finland Stöd till skogsbruket Herr Minister, Kommissionen vill med denna skrivelse informera Finland

Läs mer

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog Skogsbrukets lönsamhet Virkesforum 2010 Göran Örlander sägarna Rapport 2004-10 Om virkesförrådets utveckling. Uppdaterat till 2008/2009 Kostnader och priser avser 2009 års prisnivå Data har hämtats från:

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Skogsägare Vi hjälper dig att tjäna pengar på din skog Det som också skiljer oss från många andra rådgivare är att vi finns där din

Läs mer

Virkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista Leveransvirke Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall och Gran För att i rådande situation förenkla och effektivisera hanteringen

Läs mer

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län.

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län. Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01 Sågtimmer Tall Grundpris kr/m 3 to Prissättningssystem: Viol ID 171 401 Diam (mm) 120 130 140 150 160 170 180 190 200 220 240 260 280 300 Kvalitet 1 365 405 475

Läs mer

Lag. om ändring av inkomstskattelagen

Lag. om ändring av inkomstskattelagen Lag om ändring av inkomstskattelagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i inkomstskattelagen (1535/1992) 54 d 2 mom., 80 9 punkten, 92 26 punkten, 95 1 mom. 1 punkten, 96 a 1 mom., 100 2 och 3 mom.,

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

12-2010. Stubbrytningens följder Skogsfastigheter går åt 4-hjulingar populära

12-2010. Stubbrytningens följder Skogsfastigheter går åt 4-hjulingar populära 12-2010 Stubbrytningens följder Skogsfastigheter går åt 4-hjulingar populära Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 12 2010. År g å n g 80 4 6 7 Stubbar ger inkomster,

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

NYA KEMERA. Martin Sjölind 2015

NYA KEMERA. Martin Sjölind 2015 NYA KEMERA Martin Sjölind 2015 Bestämmelser Temporär lag om finansiering av hållbart skogsbruk ( Nya Kemera-lagen, 34/2015) träder i kraft 1.6 finansieringsbeslut fram till slutet av år 2020 och utbetalningar

Läs mer

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog UPM Samfällda skogar Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen UPM skog UPM SAMFÄLLDA SKOGAR I KORTHET UPM Samfällda skogar är ett bra alternativ för skogsägare som sätter värde

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Skattelättnad vid import av begagnade varor (importlättnad) över den åländska skattegränsen

Skattelättnad vid import av begagnade varor (importlättnad) över den åländska skattegränsen Skattelättnad vid import av begagnade varor (importlättnad) över den åländska skattegränsen tullen.fi Kundanvisning 8.12.2016 Skattelättnad vid import av begagnade varor (importlättnad) över den åländska

Läs mer

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som skogsindustrin

Läs mer

Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet - gratis.

Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet - gratis. Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet - gratis. Stig in i din skog: www.minskog.fi MinSkog.fi är Skogscentralens elektroniska tjänst för ärendehantering.

Läs mer

av europeiska ekonomiska intressegrupperingar. utländska sammanslutningar beskattas på delägarnivå.

av europeiska ekonomiska intressegrupperingar. utländska sammanslutningar beskattas på delägarnivå. 1994 rd - RP 256 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av inkomstskattelagen och 6 lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet PROPOSITIO~ENS HUVVDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

En naturlig partner för enkla, trygga skogsaffärer.

En naturlig partner för enkla, trygga skogsaffärer. En naturlig partner för enkla, trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag och alla vill vinna förtroendet att

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Återväxt med garanti!

Återväxt med garanti! Återväxt med garanti! Återväxtgarantin ger Göran mervärde Det började som en släng av Gröna vågen, när stockholmaren och läkaren Göran Carlsson flyttade till Kramfors. Men med köpet av gården i byn Ås

Läs mer