Skogsbruket. Ålands skogsbolag har nya vd:n. Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd. Nr Årgång 78.

Transkript

1

2 Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr Årgång Gudrunbulor Skador i de Svenska skogarna visar sig nu, nästan tre år efter stormen Gudrun. Exaktare mätresultat av massved Laserbaserad mätning och kranvågsmätning i Gerknäs. Skog svett och vila Kenneth Stenholm och Gunilla Sandman kombinerar ekonomiskogsbruk med rekreation. Från Coca-Cola Company till skogsbranschen Ålands skogsbolag har nya vd:n. Skyddsutrustningen är en hälsofråga Personlig skyddsutrustning är idag en självklar sak vid arbete med motorsåg. Rysslands skogssektor inför nya vägval Utvecklingsdirektör Kivelä ser massiva möjligheter för finländska skogsaktörer. Antalet värmeföretag ökar varje år Kapacitet finns för en växande kundkrets. Mangrove Arter som kan passa sig. På omslaget: Beaglen Piki Foto: Klaus Yrjönen

3 Skogsbruket Utgivare Föreningen för Skogskultur rf Redaktion Orrspelsgränden 4, Helsingfors tfn fax Chefredaktör Klaus Yrjönen tfn Redaktionssekreterare Maria Lindén tfn ISSN Redaktör Gerd Mattsson-Turku tfn Medarbetare Anne Manner tfn Christian Hildén tfn Bjarne Andersson tfn Helena Forsgård tfn Annonser: Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn fax Adressförändringar och prenumerationer Marianne Grundström tfn Tidningen Skogsbrukets helårsprenumeration (11 nummer) 36 i Finland 340 SEK i Sverige 43 övriga länder. Tidningen Skogsbrukets halvårsprenumeration (6 nummer) 22 i Finland 210 SEK i Sverige 26 övriga länder. Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2008 Ledaren Framtidens skogsbruk behöver praktiskt inriktad arbetskraft Bristen på arbetskraft inom skogsbruket är verklighet och ser ut att förvärras i takt med ökad aktivitet i våra skogar. En färsk rapport från undervisningsministeriet analyserar behovet av skogsbrukets arbetskraft fram till Det råder stor brist på skogsarbetare, förare för skogsmaskiner och virkesbilar. Nästan dubbelt fler skogsfackmän jämfört med det uppskattade behovet utbildas. I Svenskfinland är balansen bättre än i hela landet. Vad borde då göras för att råda bot på arbetskraftsbristen? Vår skogsutbildning borde vara mera praktiskt inriktad. Undervisningsministeriets arbetsgrupp föreslår en kraftig utökning av studieplatser till yrken som det finns stor efterfrågan på. För att lyckas måste skogssektorns dragningskraft och image förbättras. De negativa nyheterna med fabriksstängningar dominerar i massmedierna och att samtidigt föra en kampanj för att höja skogsbranschens image är svårt. Den akuta bristen på maskinförare har lett till att skogsbolagen har inlett egna utbildningsprogram och rekryterar aktivt arbetskraft. Bristen på skogsmaskinförare kommer också att tvinga fram bättre arbetsvillkor och högre löner. Branschen konkurrerar med annan verksamhet, t.ex. jordschaktning. Det ligger också i skogsägarnas intresse att det finns tillräckligt med yrkeskunniga förare och en modern maskinpark. Det minimerar drivningsskadorna i våra skogar. Skogsutbildningen i Svenskfinland har genomgått stora förändringar under det senaste decenniet. Det verkar dock som om förändringarna hittills främst handlat om att rationalisera förvaltningen. Man måste också satsa på undervisningen. Skogsutbildningens utmaning är att producera yrkeskunniga fackmän med förutsättningar att utvecklas i sitt arbete. För arbetsgivarna gäller det att aktivt förmedla arbetslivets behov till utbildningen. Praktikperioderna är den viktigaste kontaktytan mellan utbildningen och arbetslivet. En bättre dialog behövs och det är naturligt att bygga kontakterna kring praktikperioderna. Utbildningen på universitetsnivå är allra mest överdimensionerad med tanke på sysselsättningen de närmaste åren. Rationaliseringen och mekaniseringen av vårt skogsbruk ser ut att fortsätta och arbetsplatserna för högre tjänstmän minskar ytterligare. De internationella uppdragen verkar bli den enda sektorn var arbetsplatserna ökar. Flera finländska skogsexperter kan få uppdrag till exempel i Ryssland och på andra håll i världen. Satsning på internationellt inriktat skogsbruk och språkkunskaper lönar sig. Från och med det här året förbättrar SKOGS- BRUKET bevakningen på Åland. Vi välkomnar Helena Forsgård som ny medarbetare och önskar att våra läsare både på Åland och i övriga Svenskfinland finner vår rapportering om aktuella skogsfrågor i öriket givande. m

4 Blir vägkantsslyet ett nytt sortiment? Det som i dag klassas som nödvändigt vägunderhåll kan med ökad efterfrågan på biobränsle bli intressant ur ekonomisk synvinkel. Då är det naturligtvis fråga om det biobränsle som växer längs skogsbilvägarna, allt från klent sly till grövre träd. Skogsbilvägar som inte används så ofta och där väglaget prutat på underhållet växer sakta igen. Det finns flera skäl till varför en väg ska hållas fri från sly och träd. När vägen skuggas tar det längre tid för den att torka upp på våren. Det kan handla om en skillnad på två till fyra veckor. Träden växer också sakta in i vägen och förstör vägbanan. Svårt att uppskatta bränslemängden ny metod testas I Sverige har man startat ett pilotprojekt med mål att hitta en metod som snabbt och enkelt ger en prognos för hur mycket biomassa som kan tas ut från bilvägens kanter. I projektet medverkar bl.a. SkogForsk och Sveriges Lantbruksuniversitet. Det är inte så enkelt som man tror att uppskatta volymen, säger Tomas Johannesson som medverkar i projektet. Bestånden utmed skogsvägarna är ofta mycket heterogena. Det kan finnas stammar med en diameter på några centimeter till stora träd. Ofta växer stammarna mycket tätt. Enligt Johannesson går det inte att gå runt och mäta alla träd. Den metod vi nu testar är enkelt uppbyggd. Träden utmed vägen delas in i fem klasser med olika diameterintervall. Utifrån de fem klasserna görs sedan en bedömning av vilken klass som är mest representativ utmed den valda sträckan. Foto: Maria Lindén Sedan görs en subjektiv bedömning av hur många stammar det finns. Vi siktar på att komma ner på en felmarginal på plus minus tjugo procent. Klippaggregat bästa arbetsredskapet Det krävs effektiva redskap för att ta ner sly och träd längs vägar för att det inte ska bli för dyrt. De s.k. klippaggregaten anser Johannesson vara de bästa. Det finns klippaggregat som klarar upp till 45 cm grova träd. När klipparen tagit av stammarna buntas de ihop och placeras längs vägkanten. Där får de ligga helst ett år, men minst över en sommar. Sedan är det dags att komma och flisa upp vägslyet för vidare transport till exempelvis värmeverk. Ingen skogstransport av biobränslet Enligt Johannesson är det svårt att säga hur stor areal som är aktuell för den här typen av bränsle. Han ger en grov skiss av läget i Sverige. Säg att det finns km skogvägar i Sverige och att det är fem meter yta på var sida, så innebär det hektar. Om det är fem procent som går att skörda varje år skulle det innebära hektar med biobränsle. Det är billig produktion av biobränsle, då det inte blir någon kostnad för utkörning. m Källa: Jordbruksatuellt, Sverige Sly längs oskötta skogsvägar blir hopräknat ett biobränsletillskott värt att notera. Enbart i svenska Österbotten kunde årligen skördas biobränsle på 120 hektar i form av röjning av vägkanter. Text: Gerd Mattsson-Turku

5 Slyet får inte vara för klent Foto:Tomas Törnkvist Skogsvårdsföreningen Söderskog har i Korsholm tagit ut biobränsle vid grundförbättring av en skogsväg. Enligt Mats Linnsén som ansvarade för pilotprojektet ska slyet bestå av träd som är minst nio meter långa, för att uttaget av biobränsle ska bli ekonomiskt lönande. Vi testade den här grejen längs en närmare åtta kilometer lång skogsväg i Kvevlax som grundförbättrades, säger Mats Linnsén på Skogsvårdsföreningen Söderskog. Vi tog tillvara det sly som fanns mellan vägen och diket och från dikeskanten en meter inåt mot skogen. Slyet bestod både av björk och vide. Höjden varierade, men jag uppskattar att medelhöjden var mellan 4 och 5 meter. Det var klent, 2 4 cm grovt. Syrfällning och täckta travar Slyet skördades med ett klippaggregat av giljotinmodell i början av juni. Det lades i griphögar längs vägen. På hösten körde en skogstraktor Träden ska vara 8 10 meter höga för att det ska vara ekonomiskt lönsamt att ta ut vägkantssly, bedömer Mats Linnsén på Skogsvårdsföreningen Söderskog. Foto: Anne Manner samman slyet i en stor trave, som vi täckte väl. Vi fick en bra torkning eftersom det var fråga om s.k. syrfällning. (Syrfällning = fällning under vegetationstid, varefter trädet får ligga okvistat.) Den täckta högen hindrade också regn och snö att väta ner det hopkörda slyet. Biobränslet köptes av en lokal värmeförtagare. Värmevärdet har varit högt eftersom slyet var så torrt. Men det ekonomiska resultatet blev minus, säger Linnsén. Det beror främst på att slyet var för klent. Min bedömning är att träden ska vara 8 10 meter höga. Då blir uttaget av biomassa av en helt annan storlek och kvaliteten på flisen blir också klart bättre. Det lönar sig att jobba vidare Leif Sandbacka på Kustens skogscentral, expert på skogsvägbyggen, anser att det här är en grej som det lönar sig att jobba vidare på. Enbart i svenska Österbotten finns det uppskattningsvis km skogsvägar. Min bedömning är det finns minst tre meter yta på var sida om vägen som kan räknas in i den tilltänkta arealen. Om vi kan skörda fem procent per år, skulle det innebära 120 ha med biobränsle enbart längs oskötta skogsvägar i svenska Österbotten, säger Sandbacka. m Text: Gerd Mattsson-Turku Gudrunbulan bildas när trädet vallar över skadan i stammen. Gudrunbulan kan ge stora förluster Forskning i Sverige visar att gran- och tallstammar som inte blåste omkull under stormen Gudrun fick skador, bulor på stammarna, som syns först nu. I vissa bestånd kan var och vartannat träd vara buligt och ha angrepp av både röta och blånadssvampar. Färska forskningsresultat visar att träd som klarade stormen ändå skadades och att skadorna visar sig först nu, nästan tre år efter stormen. När träden svajade i stormen och böjde sig, blev den sidan som hade lä ihoptryckt. Det gjorde att stammen fick krosskador, säger Thomas Thörnqvist professor vid Växjö universitet. Stammen böjdes så kraftigt att ytveden splittrades. Som ett resultat av detta blev det sprickor i barken och i dessa sprickor kan rötsvampar och blånadssvampar få fäste. Trädet övervallar skadan med breda årsringar och slutresultatet kan bli en rejäl bula. Vi kallar bulan för gudrunbulan. När läkningen är över är stammen lika stark som före stormen, men som sågvirke duger träden knappast. Det går troligen att använda dem som massaved. I dag vet ingen i Sverige hur omfattande skadorna är, då inga inventeringar har gjorts. Thörnqvist har själv bara undersökt enstaka träd med gudrunbulor. Enligt honom är det oroande att de undersökta träden har drabbats av sekundärskador i form av rötsvampar och blånadssvampar. Bulor på den skog som står kvar kan vara ett stort och kostsamt problem. m Text: Gerd Mattsson-Turku

6 2007 Deklarationsråd Deklarationsråd ges här med hjälp av ett exempel. En ifylld skogsbrukets deklarationsblankett 2C för en traditionell gård med jord- och skogsbruk presenteras. Artikeln går igenom blanketten och behandlar olika aktuella frågor, även sådana som är viktiga för dem som enbart har skogsbruk. Mervärdesskatteredovisningen behandlas inte här. Skogsbrukets deklarationsblankett 2C har inte ändrat alltför mycket från i fjol. Anteckningsfälten för avskrivningarna har placerats mera logiskt i blanketten. Skogsbrukets räntor ska inte alls mera antecknas i blankett 2C. Skogsbrukets räntor och skulder ska däremot finnas på den förhandsifyllda skattedeklarationen som sänds senare på våren. Ifall de inte syns där ska man själv komplettera uppgifterna. Den blanketten ska lämnas in den 8 eller 15 maj. För att deklarationsarbetet ska gå smidigt krävs att bokföringen av de löpande transaktionerna är genomtänkt och korrekt gjord. Den saken behandlas inte desto mera här. Virkesinkomster Virkesförsäljningsinkomsterna deklareras i punkt 1. I huvudsak är det här inkomster från stockar och massaved. När inkomsten antecknas ska man komma ihåg att det är den momsfria ersättningen för virket som beaktas. Den av uppköparen gjorda skatteinnehållningen på 19 resp. 13 % ska alltså inte dras av. Försäljning av vedklabbar har redan i några år räknats som skogsbrukets inkomst. Virkets andel av försäljningsinkomsten räknas då som skogsbrukets I år är det skottår. Man har därför en hel dag längre än normalt tid på sig att fundera på skogsbeskattningens klurigheter! Skogens deklarationsblankett ska för de allra flesta vara inlämnad senast den Stora nyheter inom skogsbeskattningen lyser i år med sin frånvaro. Den här artikeln får tjäna som repetition. Å andra sidan är det nyare frågor att tänka på för dem som har haft arealbeskattning. De ska nu för andra året deklarera enligt försäljningsskattesystemet. kapitalinkomst. Nytt fr.o.m. år 2006 är att även inkomster från avverkningsrester, skogsbränslen, barrträdskvistar till dekorationer, vägkäppar, julgranar o.dyl. räknas som skogens kapitalinkomst. Rotförsäljningar är sådana där skogsbolaget skött avverkningen helt och hållet i egen regi. De deklareras i punkt 1.1 lika som försäljning av avverkningsrester, energivirke, julgranar etc. när uppköparen sköter uppsamlingen. I exemplet har avverkningsresterna från årets avverkning sålts åt en energientreprenör som själv skött om uppsamlingen. Försäljningar som sker via och sköts av skogsvårdsföreningarna och reviren räknas som leveransförsäljningar. Inkomsten från dem antecknas i punkt 1.2 och avverkningsutgifterna i punkt 6.3 (övriga årsutgifter). Gällande den typen av försäljning är texten i deklarationsanvisningarna luddig och på den punkten skedde det också misstolkningar i vissa regioner i fjol. En kontroll till skattestyrelsen ger dock vid handen att det gamla förfaringssättet gäller. Det är bara att hoppas att de lokala skattemyndigheterna och skogsvårdsföreningarna/ reviren i sina redovisningar är införstådda med denna tolkning. Det är i varje fall skäl att vara observant när den förhandsifyllda blanketten kommer i april! Ifall man, som i deklarationsexemplet, har haft leveransförsäljningsinkomster och gjort berednings- och transportarbetet själv ska leveransarbetets värde dras av från virkesförsäljningsinkomsten. Skillnaden antecknas i huvudkolumnen. Värdet på leveransarbetet är ersättning för arbete och ses ur beskattningssynvinkel som en lön. Man är tvungen att själv räkna ut leveransarbetets värde på blankett 2C. Hur man har kommit till siffrorna i exemplet framgår av tabell 1. Enhetspriserna fås från deklarationsanvisningarna. Maskinkostnaderna finns inte i anvisningarna, däremot nog i skattestyrelsen publikation för harmonisering av Beredning Transport Virkesslag Mängd Arbete Arbete Maskinkostnad Pris Värde Pris Värde Pris Värde /m 3 /m 3 /m 3 Tallstock 55 4,49 246,95 1,86 102,30 2,78 152,90 Tallmassa 23 10,44 240,12 1,92 44,16 2,87 66,01 Granstock 48 5,82 279,36 1,88 90,24 2,81 134,88 Granmassa 19 10,94 207,86 2,04 38,76 3,05 57,95 Sammanlagt ,29 275,46 411,74 Tabell 1: Leveransarbetets värde i deklarationsexemplet beskattningen ( publikationer). Man kan också räkna ut dem. De är 1,5 x transportarbetets normvärde. Leveransarbetets totala värde fås genom att addera ihop arbetets värde för beredning och transport (974, ,46 = 1 249,75). Totalsummorna skrivs in i deklarationsblanketten (2C), högst uppe på sid. 2 och värdet dras av från försäljningsinkomsten i p. 1.2 fält 605. Maskinkostnaderna (411,75 ) används när man på en gård har använt jordbrukstraktorn vid leveransarbetet. Till den del överförs utgifterna för jordbrukstraktorn, vilka är bokförda i jordbrukets bokföring, från jordbruket till skogsbruket. Summan ingår i punkt 12. Enligt gällande regler är leveransarbete skattefritt upp till 125 m 3. I exemplet är den avverkade och transporterade mängden (145 m 3 ) över den gränsen. Det innebär att den del av leveransarbetet som överskrider 125 m 3 är skattepliktig inkomst och den bör räknas ut. Leveransarbetets skattepliktiga värde räknas så att man först räknar ut en koefficient enligt en formel som finns i deklarationsanvisningarna och den multipliceras med arbetets totala värde. I exemplet blir koefficienten ( )/145 = 20/145 = 0,14. När man tar 0,14 x 1 249,75 kommer man till det skattepliktiga värdet 174,97 som skrivs in i tabell II i fält 15 på blankett 2C. Summan kommer sedan att räknas som företaga-

7 Skattebyråns namn och adress rens personliga inkomst och har ungefär samma skatteeffekt som t.ex. en löneinkomst. Leveransarbetet uppges för det år arbetet i verkligheten görs. Ett avverkningsavtal på t.ex. 150 m 3 vintern 2007/2008 kan därför spjälkas upp på två deklarationsår ifall en del av arbetet utförs på hösten och en del på våren. Detta oberoende av när virkeslikviden erhålls. Skogsbrukets understöd Den skattskyldiges namn och adress Alvar Blomgren Pigbyvägen Sibbo Hemkommun Personbeteckning eller FO-nummer Sista inlämningsdag SKATTEDEKLARATION FÖR SKOGSBRUK Samtliga gårdsbruksenheter Makarnas andelar av skogsegendomen % Egen separat 601 Den skattskyldige 602 Maken deklaration 600 I Uträkning över skogsbrukets kapitalinkomst euro cent 2 C 1.1. Rotförsäljningar 1. Inkomster av virkesförsäljning 1.2. Leverans- och kontanta försäljningar, försäljningsinkomst sammanlagt Avdras värdet av leveransarbete från punkt Försäkrings- och älgskadeersättningar, skogsbrukets understöd Sibbo H Den skattskyldiges uppgift Skogsbrukets understöd (punkt 2.3) är speciella såtillvida att de vanligaste, stöd på basis av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (Kemera-stöd), är skattefria. Det som gör det krångligt är att då är inte heller de motsvarande utgifterna, alltså t.ex. utgifterna för en förnyelse som fått stöd, avdragbara. Det kan vålla problem i bokföringen, inte minst när utgifterna och stödet kommer olika kalenderår. Ett sätt att tackla frågan är att helt enkelt uppge stödet i deklarationsblanketten fast det är skattefritt. I så fall säger deklarationsanvisningarna att beloppet ska skrivas in i punkt 5.2. Då har man fria händer att dra av alla utgifter utan att behöva tänka på om de hör ihop med ett understött projekt eller inte. Uttag av eget virke 2.1. Försäkringsersättningar 2.2. Ersättningar för älgskador 2.3. Skogsbrukets understöd Virke som tagits från egen skog För jordbruk 3.2. För näringsverksamhet 3.3. För privatbruk 4. Skogsavdrag och reserveringar 4.1. Skogsavdrag 4.2. Utgiftsreservering Skadereservering 5. Andra poster som betraktas som kapitalinkomst 5.1. Inkomstförda reserveringar 5.2. Övriga Årsutgifter 6.1. Avlöningsutgifter 6.2. Resekostnader 6.3. Övriga årsutgifter Utredning om utgifter som skall dras av såsom avskrivningar 7. Utgiftsrest Tillägg under skatteåret 9. Avdrag under skatteåret 10. Avskrivningar 11. Utgiftsrest Utgifter som överförs från en annan inkomstkälla Maskiner och redskap Byggnader Diken och vägar Utgifter för annan verksamhet som ingått i skogsbrukets anteckningar Jordbrukets utgifter Näringsverksamhetens utgifter Privata utgifter 14. Skogsbrukets nettokapitalinkomst eller 15. Skogsbrukets förlustbringande kapitalinkomst VEROH 3043r = 636 = Virke som tagits från egen skog och används i en annan inkomstkälla (jordbruk, näringsverksamhet eller privat) är skattepliktig inkomst i skogen. I vissa fall (t.ex. i jordbruket) berättigar det å andra sidan till avdrag i den mottagande inkomstkällan. Reglerna för virkesavdraget finns i deklarationsanvisningarna (sid. 5). Det är ändå värt att notera att värdet på byggnadsvirke för renovering och byggande av jordbrukets byggnader inte beaktas (det får inte heller tas upp som avdrag i jordbruket, tyst kvittning). Brännved och flis som används i privathushållet är i sin tur skattefritt. Däremot ska t.ex. byggnadsvirke till privathushållet och brännved/flis till jordbruket beaktas. Virkesmängderna och värdet måste uppskattas. Normer för enhetspriserna finns inte i anvisningarna. De publiceras i skattestyrelsens anvisningar för harmonisering av beskattningen ( För kusten och Åland är värdet på brännved 11,56 /m 3, på gagnvirke 13,36 /m 3 och på byggnadsvirke 50,73 / m 3. När flis används till uppvärmning av ekonomibyggnader är värdet på basvirket (slanor) 1,68 /m 3 (0,67 /lös-m 3 ). Det finns inte utrymme att beräkna värdet på virket i blanketten. För det måste man ha separata anteckningar. I exemplet är värdet på eget virke som använts i jordbruket 135,92 (bl. 2C p. 3). Det är 65 f-m 3 slanor till flis och 2 m 3 gagnvirke. Till privathushållet har man endast använt flis. Det sammanlagda värdet av eget virke som använts i annan verksamhet utgör alltså skattepliktig inkomst i skogsbruket. Det betyder att man får betala 28 % skatt på summan. Skogsavdrag I exemplet har man gjort ett skogsavdrag. Tilläggsuppgifter om det anges i tabell III på blankettens baksida. Grunden för skogsavdrag uppstår som en följd av köp av skogsmark efter den Ett årligt skogsavdrag får göras det år man säljer virke från ett sådant skifte. Även de som har köpt skog efter och haft arealbeskattningen kan nu göra årligt skogsavdrag när de säljer virke från den inköpta skogen. Det årliga skogsavdraget är högst 40 % av virkesintäkten från den aktuella fastigheten och bör vara minst Det förutsätter minst inkomst från de skogslägenheter som berättigar till avdrag. I exemplet är allt virke som finns antecknat i punkterna 1-3 i deklarationsblanketten (6 834,39 ) från en skogsfas-

8 II Utredning om leveransarbete Beredd Transporterad mängd Leveransarbetarens namn Personbeteckning mängd m m 16. Leveransarbetets värden sammanlagt 1) Formeln i ifyllningsråd III Uppföljning av skogsavdrag fastighetsvis (fastigheter som har skaffats år 1993 och senare) 17. Fastighetsbeteckning 18. Fastighetens anskaffningstidpunkt Leveransarbetets värde Leveransarbetets skattepliktiga värde 3 3 euro cent euro cent Alvar Blomgren H Anskaffningsutgift 20. Skogens andel av anskaffningsutgiften 21. Grunden för skogsavdraget = 50 % av skogens anskaffningsutgift 22. Återstående skogsavdrag vid ingången av året 23. Skogsbrukets kapitalinkomst på fastigheten under skatteåret 24. Skatteårets skogsavdrag 25. Återstående skogsavdrag vid utgången av året (= ) 26. Fastighetens anskaffningsutgift efter det att skogsavdraget använts (= ) 2) Fastighet 1 Fastighet 2 Fastighet 3 euro cent euro cent euro cent 2) Skogsavdraget utgör högst 40 % av den kapitalinkomst av skogsbruk som förvärvats från skog och som berättigar till skogsavdrag, minst euro. IV Reserveringar som inte inkomstförts Återstående reserveringar i slutet av år 2007 efter reserveringar som gjorts år (Uleåborgs och Lapplands län) (Uleåborgs och Lapplands län) Utgiftsreservering Skadereservering V Tilläggsuppgifter Skattedeklarationen kompletterande uppgifter lämnas av Telefon 928 Fritt formulerade bilagor Ja Datum 3) Andra än skatteförvaltningens bilageblanketter. 5: ) Underskrift och namnförtydligande Alvar Blomgren Alvar Blomgren VEROH 3043r tighet köpt i oktober Köpeskillingen för skogen var då ,59. Utgående från det fås grunden för skogsavdraget som är hälften av köpeskillingen, alltså ,79 (punkt 21). Tidigare har man redan utnyttjat en del av den totala summan, dvs. sålt virke från den aktuella fastigheten, så att i början av år 2007 återstår ,07 (punkt 22). Skatteåret 2007 görs ett årligt avdrag som är 40 % på virkesinkomsten, dvs ,75 (punkt 24). Den summan antecknas på blankettens första sida i punkt 4.1. Det återstående skogsavdraget vid årets utgång blir sedan 8 782,32 (11 516, ,75). Den summan, eller en del av den, får sedan utnyttjas följande gång man avverkar på samma skogsskifte. Reserveringar I skogsbruket får man göra en utgiftsreservering som är högst 15 % av skogsinkomsten efter skogsavdrag. En utgiftsreservering ska användas senast det fjärde året efter skatteårets utgång. Den nu aktuella reserveringen bör alltså avvecklas senast år I skogsbruket avvecklas reserveringar alltid så att de inkomstförs (p. 5.1). Här är det alltså fråga om att skjuta framåt en del av skogs ) inkomsten och därmed också skatten. Det kan vara lämpligt t.ex. om man inte säljer virke alla år. Det år när man säljer kan man då reservera en del av inkomsten för att sedan inkomstföra den senare, t.ex. det år när man har förnyelsekostnader för den avverkade ytan. I deklarationsexemplet har man valt att inte göra någon utgiftsreservering eftersom skogsbrukets resultat blir tämligen lågt som en följd av skogsavdraget. Däremot har man passat på att använda en gammal reservering från år 2005 (p. 5.1). Därmed finns inga oanvända reserveringar kvar mera för tillfället (se punkt IV Reserveringar som inte inkomstförts på sidan 2 i blankett 2C). Om man i exemplet skulle ha gjort en reservering skulle den ha fått vara högst 615,09 (15 % på 4 100,64). Skadereservering får göras från försäkrings- och skadeersättning som fåtts för skogsskada. Reserveringen får högst vara lika stor som de uppskattade förnyelsekostnaderna för den skadade skogen. Skadereserveringen inkomstförs på samma sätt som utgiftsreserveringen. Avlöningsutgifter Löner och de sociala kostnaderna som betalats för skogsarbete är avdragbara i p När skogsägaren betalar lön fungerar han/hon som arbetsgivare och måste då komma ihåg att sköta de skyldigheter som hör till en arbetsgivare. Innehållningar ska göras, pensionsförsäkring skötas, olycksfallsförsäkring tecknas o.s.v. Lättare är att anlita en yrkesutövare/entreprenör som skriver ut (har rätt att skriva ut) en räkning för det utförda arbetet och själv sköter de administrativa åliggandena. När man betalar en sådan räkning för t.ex. gallringsarbete är det inte lön utan en övrig årsutgift som deklareras i p Lön får inte betalas åt make men däremot nog åt eget barn som före skatteårets ingång har fyllt fjorton år (för lön 2008: född 1993 eller tidigare). Om t.ex. ett eget barn i lämplig ålder (< 18 år) är i skogen och gallrar på sommarlovet är det ingenting som hindrar att man betalar en skälig lön som sedan är avdragbar. Om lönen är högst drygt behöver skoleleven inte betala skatt under förutsättning att han/ hon inte har andra inkomster. Förskottsskatteinnehållning bör däremot göras enligt anvisningarna i skolelevens skattekort trots att barnets slutliga skatteutfall är noll. Den enda direkta omkostnaden som behöver betalas på en sådan lön är socialskyddsavgiften. Den är 2,771 % år Dessutom

9 är det förstås skäl att se till att barnet är försäkrat i fall olyckan skulle vara framme. Resor Kostnader för resor i anknytning till skogbruket är avdragbara. Det kan t.ex. vara resor mellan bostaden och skogsparcellen för att avverka, gallra, plantera, granska älgskador och vindfällor etc. Det kan också vara resor för mässsor och kurser eller resor för att sköta andra skogsärenden. Beträffande avdrag för privatbilens användning känner man inte i skogsbeskattningen till begreppet tilläggsavdrag på samma sätt som i jordbruket. Här är enda möjligheten att dra av de verkliga kilometerkostnaderna (förutsätter bokföring) eller att använda normen som gäller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (0,22 /km). Det totala beloppet skrivs i så fall in under punkt 6.2. En redogörelse över körslorna (kördagbok) bör finnas i anslutning till bokföringsanteckningarna. Resor som hänför sig till skogsbruket har i exemplet utförts med lantbruksbilen. Kostnaderna (531,25 ) ingår i summan i punkt 12 på blankett 2C. Även avdrag för dagtraktamenten för tillfälliga arbetsresor får göras. Här godkänns inte resor till den egna skogsparcellen, däremot nog t.ex. resor till mässor och kurser samt studieresor. Avdraget för dagtraktamente är 20 /dag ifall arbetsresan varat över 10 timmar och 11 om resan varit över 6 timmar. På den här punkten känner man alltså inte heller till de s.k. tilläggsavdragen som finns i jordbruksbeskattningen. Övriga utgifter Om ett eget barn under 18 år gallrar på sommarlovet kan man betala en skälig lön som sedan är avdragbar. I punkt 6.3 antecknas alla egentliga skogsutgifter. I stort sett alla utgifter som är nödvändiga för skogsinkomstens förvärvande är avdragbara. Det är allt från förnyelse- och skogsskötselutgifter till försäkringar, utbildning och administrativa utgifter med anknytning till skogen. Det är alltså en brokig samling utgifter och summan kan bli betydande. Det här är ingen heltäckande lista över avdragbara utgifter utan endast några kommentarer: Utgifter eller andelar av utgifter som hänför sig till annan inkomstkälla (t.ex. jordbruk) eller privathushållet är inte avdragbara. Om de av någon anledning bokförs i skogsbrukets bokföring och således ingår i summan i punkt 6.3 ska de privata andelarna rättas så att de adderas till i punkt 13. Telefonutgifter är avdragbara till den delen de hänför sig till skogsbruket. Ofta måste man uppskatta den kostnaden. Anteckna uppskattningen och fördelningsgrunden i bokföringen. I exemplet har telefonutgifterna bokförts i sin helhet i jordbruket. Sedan är den privata delen korrigerad och en liten del (20,52 ) överförd som avdrag till skogsbruket (summan ingår i p. 12). Avdrag för kontorsutrymme kan också göras. I exemplet är det avdraget gjort fullt ut i jordbrukets skattedeklaration. En lämplig norm för de som enbart bedriver skogsbruk är 170. Terränghjulingar och snöskotrar väcker diskussion. Kostnaderna för dem är avdragbara till den del de används i skogen. De är besvärliga i bokföringen och deklarationen eftersom de oftast också används privat eller i annan näringsverksamhet och då borde utgifterna fördelas. Ifall man använder dem i mindre skala i skogsbruket kan man som avdrag för enkelhetens skull använda skattestyrelsens normer: 13,50 /brukstimme för en terränghjuling och 10 / brukstimme för en snöskoter. En redogörelse över användningen bör finnas. Avskrivningar Avskrivningarna på skogsbrukets maskiner, byggnader, diken och vägar räknas på motsvarande sätt som i jordbruket. Avskrivningen räknas alltid på den återstående utgiftsresten. Man utgår ifrån kapitalet i början av året, adderar till anskaffningarna under året, drar bort eventuella avdrag och på slutsumman görs avskrivningen. Maximala avskrivningar är 25 % på maskiner, 10 % på byggnader och 15 % på diken och vägar. Utgiftsresten efter avskrivningarna vid slutet av året är sedan ingående kapital följande år. Beträffande avskrivningarna på maskiner (byggnader) kan konstateras att de ska beräknas separat för varje maskin (byggnad). Det måste man göra som separata anteckningar. De totala summorna införs sedan i avskrivningstabellen på sidan 1 i blankett 2C. I deklarationsexemplet finns två skogsmaskiner vars sammanlagda värde i början av året är 914,73. Inga nyanskaffningar har gjorts under år När man har gjort maximal avskrivning (25 %) på bägge maskinerna är det tillsammans 228,68. Denna summa förs till huvudkolumnen som avdrag i beskattningen. Ytterligare kan nämnas att man inte behöver göra avskrivningar till maximibelopp. Allt mellan 0 och 25 % på maskiner och 0 till 15 % på diken/vägar är tillåtet. En maskin (eller byggnad) vars utgiftsrest understiger 200 får avskrivas på en gång. Utgifter från annan inkomstkälla Summan i punkt 12 i deklarationsexemplet inkluderar jordbrukstraktorns kostnader (411,74 ) till den del den har använts för leveransarbetet, kostnader för lantbruksbilens användning i skogsbruket (531,25 ) och telefonens användning i skogsbruket (20,52 ). Samtliga poster har beskrivits ovan. Resultat När man räknar ner huvudkolumnen i deklarationsblanketten kommer man till skogsbrukets nettokapitalinkomst (eller förlustbringande kapitalinkomst). Skogsbrukets resultat i exemplet är 3 049,42. Eftersom bägge makarna äger skogen delas inkomsten jämnt mellan makarna och adderas till deras övriga kapitalinkomster. Därifrån dras sedan av bl.a. skogsbrukets räntor som alltså inte antecknas i 2C blanketten. De ska finnas (eller antecknas) på den förhandsifyllda privata blanketten som skickas i april. Det kan vara skäl att påpeka att även sådana år när man enbart har utgifter i skogen ska bokföras och deklareras. Skogsbruket kommer då att visa ett negativt resultat (förlustbringande kapitalinkomst). Den förlusten beaktas automatisk av myndigheterna så att det negativa resultatet i första hand dras av från den skattskyldigas övriga kapitalinkomster. Om sådana inte finns eller om de inte räcker till träder systemet med den s.k. underskottsgottgörelsen i kraft, vilket innebär att 28 % av det negativa resultatet dras direkt av skatterna på förvärvsinkomsterna (t.ex. från skatter på löneinkomster). m Text: Kim Nordling ProAgria Svenska lantbrukssällskapens förbund (SLF)

10 Exaktare mätning av massaved i Gerknäs Metsäliitto har tagit i användning nya metoder för mätning av massaved som kommer till Metsäliittos fabrik i Gerknäs. För skogsägare som säljer sitt virke till Metsäliitto betyder det exaktare mätresultat bland annat genom att det blir lättare att hålla i sär små virkespartier med olika ägare som transporteras i samma lass. B Bakgrunden till att vi förnyar mätmetoderna är att vi vill precisera massavedsmätningen. Det gör vi med laserbaserad mätning och kranvågsmätning, säger utvecklingsdirektör Olof Thesslund på Metsäliitto. Genom att väga det virke som vid skogsvägen lastas på bilen blir det lättare att hålla i sär små virkespartier. Vågen är monterad på virkesbilens kran. Vid fabriken mäts virkeslasten med den mätmetod som är i användning vid mätstationen, t.ex. laserbaserad mätning. Efter mätningen fördelas den totala virkesvolymen på bilen mellan de olika virkespartierna i lasten i förhållande till den massa som vägts med kranvågen. Små partier blandas inte Kranvågsmätning används enbart i laster där virkespartierna har samma densitet, dvs, virket har samma färskhet. Ju färskare virket är desto mera väger det. Om det till exempel i ett knippe på lastbilen finns kilo massaved som ägs av en skogsägare och kilo som ägs av en annan, utgör den första skogsägarens virke 20 procent och den andra skogsägarens 80 procent av knippets volym. Ett virkesknippe som väger kilo innehåller omkring 12 m 3 virke. Det ger att den första skogsägarens andel av virket är 2,4 m 3 och den andra skogsägarens 9,6 m 3. Mindre risk för överlast och böter Foto: Liina Kjellberg, Metsälehti Det här gör det lättare att hålla i sär små virkespartier. Tidigare skulle olika skogsägares virke på en bil skiljas åt genom att föraren markerade gränsen mellan olika virkespartier med sprayfärg. Nu får vi virkespartierna med ett kilos nogrannhet tack vare kranvågen, säger Thesslund. Med kranvågar på virkesfordonen blir transporten effektivare och trafiksäkerheten ökar. Föraren kan lasta bilen maximalt utan att behöva vara rädd för överlast. En virkesbil med last får väga högst 60 ton. En bil med släpvagn väger omkring 20 ton, vilket betyder att virkeslasten får väga högst 40 ton. Upplagsplatserna töms bättre Lastbilsföretagaren får ersättning för att upplagsplatsen intill skogsvägen blir tömd. På det sättet kommer virkespartierna snabbare till fabriken. Både slutmätningen och utbetalningen av virkeslikviden till skogsägaren kan genomföras enligt den tidtabell som antecknats i virkeshandelskontraktet. Mätning med kranvåg är ännu på försök. Skogsforskningsinstitutet ska under året avge en rapport till jord- och skogsbruksministeriet om mätmetodens användbarhet. Virkesbilar som hämtar massaved till Metsäliittos fabrik i Gerknäs kör genom en mätram som sänder ut laserstrålar. Laserskanningen ger en rambild av virkespartiet och en täthetsprocent. Med dessa data fastställs virkesvolymen. 10

11 Efter det avgör ministeriet om kranvågsmätning ska bli en officiell mätmetod. Obemannade mätstationer lasermätningens fördel Metsäliitto har tagit i bruk laserbaserad mätning, s.k. rammätning, vid virkesmottagningen i Gerknäs. Metoden används också vid Metsäliittos fabriker i Myllykoski och Simpele och vid sju andra fabriksmottagningar i Finland. Vid laserbaserad mätning mäts virkesvolymen på virkesbilen per knippe eller per delknippe då bilen kör genom en mätram som sänder ut laserstrålar. Fordonets hastighet fastställs med stereokameror. Med hjälp av de data som laserskanningen ger fås en rambild av virkespartiet och en täthetsprocent. Med dessa data kan man fastställa virkesvolymen i knippet eller delar av knippet. Ofta sätts flera skogsägares virke i travar intill varandra. Genom att väga det virke som vid skogsvägen lastas på bilen blir det lättare att hålla i sär små virkespartier. Vågen är monterad på virkesbilens kran. Foto: Volvo Trucks Manuell bedöming av kvaliteten Laserstrålarna som reflekteras från lasten ger ingen bild av virkets kvalitet. När det är fråga om virke som köpts på leverans fastställs massavedens kvalitet manuellt av en fabriksmätare i samband med att fordonets kör genom mätramen. Leveransvirke körs till fabriken under den del av dygnet som mätstationen är bemannad eller på dagtid. Enligt Thesslund är ungefär en femtedel av den massaved som kommer till Gerknäs leveransvirke. Om det finns mycket snö i virkeslasten krävs det också att någon tar en titt på lasten och fastställer snöns andel. Det är dock sällan som ett virkeslass innehåller så mycket snö att ett s.k. snöavdrag behöver göras. Virkesmottagning dygnet runt Med den nya laserbaserade mätmetoden, Modus 2000, förbättras mätnoggrannheten för massaved ytterligare, säger Thesslund. Dessutom blir det möjligt att transportera virke till fabriken dygnet runt. Truckförarna som lossar fordonets last registrerar mätresultatet i truckens dator. Laserbaserad mätning togs i bruk vid fabriken i Gerknäs den 21 november i fjol. Laserbaserad mätning som utgår från mätning av volymen är den nyaste mätmetoden. Metoden blev officiellt godkänd i oktober m Källmaterial: Liina Kjellberg, Metsälehti Text: Gerd Mattsson-Turku 11 Hur mäts virke i Finland? Maskinmätning är den vanligaste virkesmätningsmetoden. På andra plats kommer mätning vid fabrik. Endast ett par procent av virket mäts numera vid väg. Maskinmätning*) 70,2 procent Mätning vid fabrik 27,6 Mätning vid väg 2,1 Mätning vid fabrik är den klart vanligaste mätmetoden vid leveransförsäljning. Över åttio procent av leveransvirket mäts vid fabrik. Mätning vid fabrik är ett samlingsnamn för många olika mätmetoder. Stocken mäts nästan utan undantag styckevis på transportörer som registrerar varje enskild stocks längd och grovlek. För massavedens del finns däremot flera olika mätmetoder. Vanligast är vägning följd av travmätning på fordon. Travmätning av fordon utgår från samma principer som travmätning av virke som finns i travar längs skogsvägar. Laserbaserad mätning blev officeillt godkänd för drygt ett år sedan och används redan vid tio fabriker. m *) avverkningsmaskinen mäter virket i samband med att den upparbetar stammarna.

12 Kenneth Stenholm och Gunilla Sandman pustar ut tillsammans med hunden Benjamin. Laven är menad för alla och envar. Skog, svett och vila Han lämnade hytten och greppade motorsågen. Samtidigt blev det forna levebrödet hans främsta fritidsintresse. Kenneth Stenholm kombinerar ekonomiskogsbruk med rekreation, och runt den privata oasen är naturens och skogsägarens villkor i samklang. Knappt synlig slingrar den fram, den smala vägen som leder fram till en privat oas; ett fritidsboende mitt i skogen. Vid sidan av vägen finns någonting som är sällsynt i nejden, nämligen en lyckad naturföryngring av gran. Omkring fritidsstället sköter jag skogen så skonsamt som möjligt. Jag försöker förnya på naturlig väg, och jag vill undvika insyn från skogsvägen. Det säger Kenneth Stenholm i Yttermark, Närpes. Tät matta Stenholms naturliga föryngring av gran har haft oddsen emot sig, åtminstone i den här nejden. Det är ganska sällan små, naturligt uppkomna granar klarar livhanken efter en barndom i skuggan av gamla granar. Ofta krävs en skärm av lövträd, men inte heller då finns några garantier för ett lyckat resultat. Med facit i hand vet Stenholm att satsningen var rätt. Markytan är täckt av en tät matta av idel djupgröna gransmåttingar, och marken är tillräckligt bördig för granens krav. Dessutom har rotrötan hållit sig borta, utom från några stora granar alldeles invid vägen. Men rötan har inte hunnit långt. Vindfällen visade vägen Skogsägaren ser till att de små liven fortsätter att växa och må gott. Det här är fjärde gången jag glesar ut beståndet gallrade jag första gången, och sedan har jag ökat ljuset i beståndet undan för undan. Kenneth Stenholm vet hur viktigt ljuset är. Att han över huvud taget kom på idén att föryngra granar under granskärm är några vindfällens förtjänst. Efter gallringen fällde vin- 12

13 Att han över huvud taget kom på idén att föryngra granar under granskärm är några vindfällens förtjänst. den några stammar, och där luckorna uppstod kom det mycket snart upp små granar. Jag följde med utvecklingen, och insåg ljusets stora betydelse för den naturliga förnyelsen. Skogsägaren valde klokt nog att inte förivra sig. I etapper har han glesat ut det gamla granbeståndet, och på så sätt vänjer han de små granarna vid solljuset. Det är just det momentet som brukar ställa till med problem. Små granar som plötsligt blir utsatta för solljus brukar sluta sina dagar rätt hastigt. Från levebröd till fritid Kenneth Stenholm är ingen nybörjare i skogssammanhang. Han har ända till senaste vår tjänat sitt levebröd i skogen. Under många år har han skött maskinella avverkningar åt privata markägare. Fadern har kört ut virket. Före avverkningsaggregatets tid var det motorsågen som gällde. Redan som tonåring, närmare bestämt efter grundskolan, började Kenneth Stenholm arbeta i skogen. Numera är han löntagare i en helt annan bransch, och kan satsa sin fritid på den egna skogen. Jag hade två alternativ. Skulle jag ha fortsatt som entreprenör, skulle jag ha varit tvungen att investera. Jag valde att byta levebröd, eftersom lönsamheten som entreprenör inte är mycket att hurra för. Valde bort hytten Avverkningsaggregatet har han kvar, men det är motorsåg och röjsåg han helst använder. Jag har lämnat hytten och hugger manuellt i egen skog. Hösten är favoritårstid och högsäsong för avverkningsarbete. Under våren är det röjsågens tur att bli framplockad. Men skogen lockar alla tider på året. Både Stenholm och sambon är flitiga vandrare, oftast med hunden som sällskap. Vi vandrar ofta tillsammans, men vi tittar på olika saker. Kenneth håller ögonen på trädtopparna, medan jag Fritidsstugan erbjuder optimal avkoppling, och skogen omkring lockar till både arbete och rekreation. håller koll på det som växer på marken, säger Gunilla Sandman. Hon plockar gärna både bär och svamp. Men ofta tar hon en skogspromenad bara för att rena hjärnan. Mödans lön på ålderns höst Under senare tid har paret köpt skog tillsammans. Köp av skogsfastigheter är ingenting nytt för Kenneth Stenholm. Och han ser tydiga skillnader i vårdad skog och bestånd som inte skötts. Han Gunilla Sandman och Kenneth Stenholm kan konstatera att det etappvis tillförda ljuset gjort smågranarna gott. 13

14 lägger manken till för att sätta skogen i skick, och överallt utom just vid fritidstomten sköter han skogen enligt ekonomiskogsbrukets grundprinciper. Men jag gallrar försiktigare än vad rekommendationerna säger, och återkommer istället lite oftare. Stenholm vill inte köpa skogsfastigheter som inte erbjuder några utmaningar. Fastigheterna får gärna delvis bestå av förnyelsemogen skog, för finansieringens skull. Men i övrigt vill jag gärna ha ungskog, som jag kan vårda och få att producera. Han är inte ute efter snabba klipp. Genom att sköta skogen bra nu kan vi få en extra slant på ålderns höst, säger han. Delar med sig Att både Kenneth Stenholm och Gunilla Sandman trivs i skogsmiljö vittnar valet av fritidsboende om. Mitt i skogen står en bastu, en stuga, en grillkåta och en gäststuga. Här kopplar paret av i den totala tystnaden. Skogen runt omkring erbjuder både arbete och rekreation. Paret vill gärna att också andra människor ska kunna njuta av naturen. Där myren kryper in över skogsskiftet har paret försett ett dike med en ordentlig bro för att underlätta vandringen för alla och envar. Och ute på den karga torvmarken finns en stadig lave försedd med bänkar. Laven kom på plats först i höst, och till sommaren hoppas vi att en och annan ska hitta vägen hit ut och slå sig ner för en stunds vila. m Nya ledare tar över Nya ledare tar över på de båda skogsbolagen på Åland. Konkurrensen mellan bolagen utvecklar och sporrar och nya satsningar planeras under året. Vid Carl Rundberg Ab byggs en ny tork och dessutom byggs sågen ut med fler sorteringsfack. Joakim Blom tog över som vd vid andelslaget Ålands skogsägarförbund och Ab Skogen i maj medan Jan Stenlund flyttade in i vd-rummet vid Carl Rundbergs anläggning i Jomala Önningeby den 2 januari i år. Båda är ekonomer och medan Stenlund byter uppgifter vid Rundbergs från ekonomichef till vd så är Joakim Blom en helt ny bekantskap för de åländska skogsägarna. Blom kommer ursprungligen från Nykarleby och har bland annat arbetat för UPM- Kymmene och Metsäliitto i Finland och innan han kom Att Åland ligger nästan mitt i Östersjön och alltid är beroende av fartygstransporter ser Joakim Blom inte som ett hinder utan som en möjlighet. Vi har nära till många marknader, säger han. till Åland smakade han på en helt annan bransch han var bokförare vid Coca Cola i Stockholm. Men jag är mer eller mindre uppväxt i skogen och har alltid velat arbeta med skogen så det här var något av ett drömjobb för mig. Det finns mer skog på Åland än man först tror och skogsbruket håller en hög nivå. Här finns kunnigt skogsfolk och en positiv entreprenörsanda, säger Joakim Blom. Han har även en skogsbruksexamen och har skrivit en bok om skogsvårdsföreningarna i Finland. Bra förspänt Skogsägarförbundet har cirka 400 andelsägare och sköter Flis lastas ombord på fartyget Christa vid Rundbergs anläggning i Jomala Möckelö. Var tionde dag körs kubik cellulosaflis till Gävle. Text och foto: Anne Manner 14

15 åländska skogbolag virkesinköpen. Bolaget Ab Skogen, som ägs av förbundet och av privata investerare, handhar förädlingen av virket och äger bland annat en såganläggning och ett renseri. Uppdelningen i de två bolagen gjordes i tiden för att få in friskt kapital till större investeringar. Rundbergs har utvecklats ur ett familjeföretag, som startades 1949, och än i dag är en son till grundaren Carl Rundberg, nämligen Gunnar Rundberg, den största ägaren bland de 585 aktionärerna. Han äger 40 procent av aktiestocken. Vid Rundbergs med en omsättning på drygt 4,7 miljoner kurrenter på en begränsad marknad. Men konkurrensen är bra enligt både Blom och Stenlund. Den sporrar oss att hela tiden blir bättre. Om vi försoffas tappar vi snabbt marknadsandelar, säger Blom. Det är sunt med konkurrens, då utvecklas man, säger Stenlund. Bolagen har bra kontroll på varandra och på de priser som betalas till skogsägarna. Många av våra andelsägare är lojala mot sitt bolag men i framtiden tror jag att skogsägarna kommer att jämföra mer och förhandla mer om priserna, säger Blom. De åländska skogsbolagen Det finns mer skog på Åland än man först tror och skogsbruket håller en hög nivå. euro för 2006 arbetar 26 personer, vid Skogsägarförbundet/Ab Skogen 22 personer. Omsättningen för den koncernen var drygt 7,9 miljoner euro för motsvarande år. De nya direktörerna säger i stort sett samma sak om sina företag de är välskötta och solida och föregångarna i vdrummen har gjort ett gott arbete. Men man kan alltid blir bättre och jag kan säkert bidra med ett annat synsätt, säger Joakim Blom. Egna nischer Rundbergs och Skogsägarförbundet/Ab Skogen är konhar delvis sina egna nischer. Ab Skogen säljer sitt sågade virke på export bland annat till Sverige, Frankrike, Belgien och Holland medan Rundbergs säljer cirka 70 procent av sitt sågade virke på hemmamarknaden och sortimentet är brett. Man kan i princip bygga och inreda ett helt trähus med virke från Rundbergs. Dessutom har Rundbergs eget hyvleri och en anläggning för impregnering. Båda bolagen säljer flis på export till Korsnäs pappersbruk i Gävle och Ab Skogen har en bioenergipanna som förser en stor del av byn Godby med värme. Rundbergs å sin sida har intressen i bolaget Mariehamns bioenergi, som efter en nyinvestering i ytterligare en värmepanna har kapacitet att förse fjärrvärmenätet i staden med 60 procent av värmen. På kommande 2006 avverkades kubikmeter virke på Åland och därmed ligger man under den årliga mängd, som nämns i Regionalt skogsprogram för Åland , med cirka 17 procent. Att få skogsägarna att avverka mer Sågat virke från Rundbergs märks med bokstäverna C och R som skiljs åt av en krona. är därmed en utmaning för båda bolagen. Det som skogsägarna får i börsen avgör om de vill avverka mer eller inte. Men den gångna hösten har varit bra. Högkonjunktur och högre priser ledde till att våra virkesuppköpare hade fullt upp hela tiden, säger Stenlund. Rundbergs har två större projekt inplanerade i år. En ny tork ska byggas på området i Önningeby. Torkningen har varit en av våra flaskhalsar och vi behöver mer kapacitet, säger Stenlund. Dessutom ska såganläggningen byggas ut med fler sorteringsfack. I fjol investerade bolaget i en ny flissåll och hyvleriet byggdes ut. Vid Skogsägarförbundet funderar man på att bygga ut bioenergipannan för att kunna förse ännu fler hushåll och företag med flisvärme. Dessutom har man inlett försök med stubbrytning. Både Blom och Stenlund tror att just energiutvinning blir allt viktigare i framtiden. Det finns mycket material i skogen som kan tas till vara för uppvärmning och det är även bra ut miljösynpunkt att värma våra hus med lokala skogsprodukter, säger Stenlund. m Efter sex år som ekonomichef avancerade Jan Stenlund till vd för Carl Rundberg Ab. Han tillträdde efter årsskiftet. Text och foto: Helena Forsgård 15

16 SKYDDSUTRUSTNING en hälsofråga Personlig skyddsutrustning har blivit en självklar sak vid arbete med motorsåg. Så har inte alltid varit fallet utan t.ex. då jag studerade på skogsskolan i mitten av 1960-talet var hjälm det enda som ansågs nödvändigt, visir och hörselskydd saknades. En stor del av skogsarbetarna använde hjälm med visir och hörselskydd vid ingången av 1970-talet, annat fanns inte att tillgå. Hjälmpaketet Hjälmpaketet består av hjälm, visir och hörselskydd. Visiret skyddar mot kvistar och spånor. Sågning av torrt virke är speciellt farligt då stickor och spånor är vassa och farliga för ögonen. Med visiret neddraget får man ett bra skydd. Hörselskydden dämpar bullernivån från motorsågen till c. 80 decibel då dagens sågar presterar en ljudnivå på db. Hörselskydden bör hållas rena och fräscha. Vid Småningom kom skyddsstövlarna på marknaden och de mest omtänksamma beställde dem via postorder då butikerna inte saluförde dem till en början. En av revirets skogsarbetare hade beställningen inne men leveranstiden var 2 3 veckor och han hade oturen att under väntetiden såga sig ordentligt i foten med ett par veckors sjukledighet som följd. Ännu år 1977, då jag började jobba på lantbruksskolan saknades, förutom hjälmen, all skyddsutrustning för eleverna då de skulle jobba med motorsåg. Saken ordnades med privat finansiering. På senare år har arbetsgivaren gjorts skyldig att tillhandahålla arbetstagaren med skyddsutrustning. För övriga som använder motorsåg ankommer det att själva inse att skyddsutrustningen är viktig. Det kan upplevas som att skyddsutrustningen är dyr men det betalar sig i längden. Sjukdagar är tråkiga och kostar oftast mera. Min förvåning var därför stor då jag några dagar före jul 2007 såg ett par gubbar utan någon som helst skyddsutrustning avverka träd vid en telefonledning. Jag ger mej inte av till skogen utan ordentlig utrustning, säger Gunnar Lindén, självverksam skogsägare i Borgå. 16

17 förvaring får hörselskydden inte ligga tätt inpå hjälmen eftersom de plattas till och med tiden förlorar sin bullerdämpande effekt. Hörselskydden på dagens hjälmar kan, vid förvaring, vikas ut en centimeter från hjälmen. Ett annat bra alternativ är att vika in hörselskydden i hjälmen. Hörselskydden kan med tiden ändå bli tillplattade eller smutsiga och då bör innanmätet och tätningsringarna bytas ut. Skyddshjälmen är en huvudsak som skyddar mot slag och fallande grenar. Hjälmen är gjord av ett plastmaterial som påverkas av solen och därför bör den förvaras där den inte utsätts för solljus. Trots detta åldras hjälmen och har därför en bäst före datum, varje hjälm har en tidsmärkning då den är tillverkad, år och månad. Livslängden för en hjälm är 3 5 år, därefter blir den skör och ger inte fullgott skydd. Ett nackskydd som hindrar vatten och snö att falla i nacken är nödvändigt och ofta standard vid inköp av hjälmpaket. Under vinterhalvåret är det behagligt att använda en hjälmmössa under hjälmen, finns att köpa i motorsågsbutiker. Jag föredrar modell tunnare framom de tjocka flygarmössorna! Skyddsstövlar/kängor Skyddsstövlar för skogsarbete har sågskydd framtill på skaften och klämskydd på tåhättan. Kängor för skogsarbete har klämskydd och skyddsbyxorna ger då sågskydd för benen. Skyddsstövlar/kängor har grov sula vilket skyddar fötterna och är stadiga att använda. Vintertid kan man gärna ha en nummer större skodon än normalt för att bibehålla rörligheten i fötterna och undvika förfrysning. Det finns också värmesulor av olika slag som är bra att använda. Torkningen av stövlar/kängor sker bäst med eldrivna stöveltorkare som placeras inne i skodonen. Snabb torkning av stövlarna i pannrummet tär hårt på gummimaterialet och förkortar livslängden. Skyddsbyxor Skyddsbyxorna hade i sin första version endast skydd på vänster ben. Detta byggde på erfarenheten att man vid kvistningen går med vänster ben före. Vänster ben utsätts för större fara än det högra benet. Småningom blev det standard med skydd för båda benen och byxorna blev mera i jämvikt. Skydden finns vanligen på framsidan från ljumsken till vristen men modeller med skydd runt hela benet finns att få. Byxor finns både i midjeoch hängselmodell. Efter en lätt sågning i skydden kan ovantyget lappas men man får inte sy i skyddsmaterialet. Efter svårare sågning ger inte byxorna mera fullvärdigt skydd och bör kasseras. Skyddsblus, skyddshandskar och regnkåpa Blusens största skyddsfunktion är att den har signalfärg och om flera personer jobbar i skogen samtidigt så syns man bättre. Det finns också fickor där första hjälpen förpackningen och mobilen kan förvaras. Till saken hör att materialet i de skyddsblusar som finns på marknaden är mycket slitstarkt. Snittet och formen liksom god ventilation gör också blusarna mycket behagliga att använda. Skyddshandskarna har sedan hävd haft sågskydd för vänster hand. Den håller i främre handtaget och förr var risken för kontakt med kedjan större. Numera då alla litet dyrare motorsågar har kastskydd och automatisk kedjebroms är risken liten att komma i kontakt med roterande kedja. Dagens skyddshandskar, som finns i finger- och påshanske modell, är därför betydligt tunnare och smidigare. Användning av handskar vid motorsågning under alla tider av Försäljaren Johan Weckström på BEMA i Karis visar upp en billig variant av hjälmpaket med innandömet av plast och utan nackskydd. året rekommenderas. Det är ett bra sätt att skydda sig mot vibrationer, rivsår, bränsle, kedolja och kåda. På vintern håller dessutom ett par rejäla påshandskar kölden ute. En regnkåpa är skön att ha på sig då det snöar, duggregnar eller droppar vatten från träden. Den skyddar ryggen från att bli kall och då den är öppen framtill hindrar den inte arbetet. Ibland, då det inte är fuktigt, brukar jag för att hålla värmen hänga kåpan över axlarna vid kafferast och tankning av motorsågen. Trevligare och säkrare Det är klart roligare och trevligare men framför allt säkrare att jobba i bra utrustning. Skyddsutrustningen upplevdes förr som otymplig men utvecklingen och nya material har gjort den bekvämare och ändamålsenligare. Kostnaderna är dessutom avdragbara i beskattningen, vilket inte var fallet under arealbeskattningens tid. Den momsskyldige kan likaså dra av momsen. Priset för en komplett utrustning varierar mellan 400 och drygt 600 euro. De dyrare modellerna är oftast smidigare och lättare, exempel byxornas vikt kan variera med 400 gram. Ett bra hjälmpaket kostar c. 60 euro medan den billigare varianten är tjugolappen billigare men då är svettremmen av plast och den saknar nackskydd. Skyddsutrustningens kvalitet är inget man prutar på. Den bör ha CE-märkning vilket betyder att den är testad enligt EU:s direktiv. Att använda skyddsutrustning är att jämföra med t.ex. en brandförsäkring, inte önskar man att det ska börja brinna men man har en gardering ifall olyckan är framme. m Text och foto: Bjarne Andersson 17

18 Rysslands skogssektor står inför nya vägval I Ryssland har förvaltningen av skogarna förnyats helt och hållet. En ny skogslagstiftning har tagits i bruk och inför dumavalet hösten 2007 publicerades Rysslands nya skogspolitik. Alla de anställda inom skogsbranschen blev uppsagda och från och med den kunde de söka nya tjänster inom den nya förvaltningen. Förverkligandet av den nya ryska skogspolitiken har känts av också här i Finland. Ponsses utvecklingsdirektör Hannu Kivelä väger problemen mot möjligheterna för finländarna i den nya situationen på Rysslands skogsmarknader. Han ser större möjligheter än hot och manar till optimism istället för att man vältrar sig i klagovisor över de stigande virkestullarna. Den målmedvetna förnyelsen av skogssektorn i Ryssland ska göra Ryssland till en betydande producent av skogs- produkter, en stormakt också i skogssammanhang. Den nya skogspolitiken är en del av Putins plan (Plan Putina) som är en del av partiet Det enhetliga rysslands skogsprogram. De centrala teserna i Rysslands nya skogspolitik är bekämpningen av de olagliga hyggena, en kontrollerad begränsning av virkesexporten, förhöjning av förädlingsgraden av ryska träförädlingsprodukter, en ökning av mängden ryska träförädlingsprodukter samt skapande av en stabil verksamhetsmiljö för skogsbranschen i Ryssland. Av dessa målsättningar är det egentligen endast en som kan ses som negativ för de finländska skogsaktörerna d.v.s. begränsningen av virkesexporten. De andra strävandena utgör massiva utmaningar och möjligheter också för de finländska skogsaktörerna på den ryska marknaden. Begränsningen av virkesexporten gäller alla Rysslands grannländer och handelsparter. Virkesexporten ska göras olönsam med förhöjda tullar. På så sätt tvingas de företag som vill förädla ryskt virke att investera i Ryssland. Kontrollen av virkesexporten är också en av metoderna för att få bukt med de olagliga avverkningarna i de ryska skogarna. I Ryssland ägs skogarna av staten. Största delen av den ryska skogstillväxten finns i Asien. Trots det koncentreras både hyggena och den officiella avverkningsplanen till Den målmedvetna förnyelsen av skogssektorn i Ryssland ska göra landet till en betydande producent av skogsprodukter, en stormakt också i skogssammanhang. De företag som vill förädla ryskt virke tvingas att investera i Ryssland och delta i uppbyggnaden av landets infrastruktur. Bandschaktarna har många arbetstillfällen när ett fungerande skogsbruk ska skapas. ter. Vid den kinesiska gränsen har den nya politiken och hotet om tullar lett till att kinesiska sågverk flyttat några hundra meter över gränsen till den ryska sidan. Något som passar utmärkt för Putins skogspolitik, vars målsättning är att öka den ryska produktionen inom skogsbranschen. Det är ändå inte sågverken som kan åstadkomma strukturomvandlingen inom den ryska skogsindustrin utan uppbyggnaden av massafabriker, anser Kivelä. Lagändringar har gjorts för att begränsa exporten av ryskt virke och för att höja förädlingsgraden för ryska träförädlingsprodukter. Man vill också öka mängden ryska träförädlingsproduk- Rysslands skogar i Europa. Skogsindustrin och skogsaktörerna verkar genom långa hyreskontrakt. Skogarnas hyresmarknad i Ryssland är öppen också för utländska aktörer men i Ryssland räknas bara de verkligt stora. Man är intresserad endast av de investerare som klarar av hela förädlingskedjan från skog till slutprodukt. En av målsättningarna i den nya ryska skogspolitiken är följaktligen att minska skogsarrendatorernas antal till en fjärdedel från nuvarande till ungefär niotusen. Ryssland kommer också att se till att verksamheten blir olönsam för de företag som endast exporterar råvaruvirke. 18

19 Stora Ensos virkesanskaffningsbolag Russkij Lies bygger skogsvägar på bolagets marker i Tihvis öst om Sankt Petersburg. Från vänster bolagets arbetsledare, Stora Ensos arbetsskyddsingenjör och jurist samt jordbyggnadsentreprenörens maskinförare. Skogarnas kvalitativa utveckling står och faller, också i Ryssland, på hur gallringarna och skogsskötseln lyckas. Utvecklingsdirektör Hannu Kivelä påpekar att det finns en lång tradition av skogsplantering i Ryssland men nära taget inga traditioner av skogsskötsel. Ett paradoxalt läge i ett land mitt i barrskogsbältet som skulle förnya sig mer eller mindre automatiskt på naturlig väg. Skogsskötseln är däremot en stor utmaning, säger Kivelä. Ett hållbart skogsbruk är utgångspunkten för skogsindustrin. Det gamla ryska systemet som gick ut på att skogsråvaran användes slut på ett område innan man flyttade vidare, fungerar inte vid stora investeringar så som massafabriker. Industrins närområde måste kunna producera den behövliga råvaran också på lång sikt. Skogsbältet producerar inte tillräckliga mängder virke utan effektiv skogsskötsel, men dylik verksamhet har man ingen tradition av i Ryssland idag. För att förnya strukturerna inom det ryska skogsbruket krävs nu radikala åtgärder. Också på det här samhällsområdet gäller som inom mycket annat i förändringens Ryssland att såväl idéerna som aktörerna förnyas mer eller mindre totalt. Det betyder en väldig mängd nya aktörer och ett skriande behov av modern skogsutbildning, uppskattar Kivelä. Här kan den finländska skogsexpertisen ha en nisch. Investeringarna som behövs för skogsskötselns förverkligande har med den nya ryska skogslagstiftningen flyttats över på bolagen som hyr skogarna. På så sätt ska man få ett slut på trenden med den eskalerande kvalitetsnedgången. Genom förnyelseåtgärderna har beslutsmakten också flyttat ned på lokalnivå. De lokala skogstjänstemännens förmåga att kunna utnyttja situationen (eller låta bli att missbruka sin maktposition), styr hur utvecklingen kommer att gå. I den här situationen är det möjligt att det uppstår stora regionala skillnader i Ryssland uppskattar Kivelä. Ryssland tror starkt på skogslagstiftningens genomslagskraft. Man förväntar sig att den tillsammans med de förhöjda exporttullarna för ryskt virke ska få till stånd en veritabel investeringsboom. För att de ambitiösa målen som uppsatts för den ryska skogssektorn ska uppnås måste landet också lyckas med att förbättra den långsiktiga hållbarheten Ryssland är ett land mitt i barrskogsbältet men efter slutavverkningen har skogarna traditionellt lämnats i naturtillstånd vilket gör att omloppstiderna blir långa och följande avverkningar ger lite grovt virke. i sitt skogsbruk. Det här kan förverkligas om man utnyttjar de principer som idag tillämpas inom den skandinaviska skogsanvändningen. m Texten baserar sig på Ponsse Oyj:s utvecklingsdirektör Hannu Kiveläs anförande Venäjän metsäsektori käännekohdassa för beslutsfattarnas Skogsakademi i Helsingfors. Text: Maria Lindén Bilder: Ilppo Greis Ett fungerande skogsvägsnätverk är en av grundförutsättningarna för ett hållbart skogsbruk. Enligt tradition byggs inga skogsvägar i Ryssland utan virkeskörorna sköts som engångsföreteelser vid slutavverkningen på provisoriska körstråk. I slutet av december rubricerade också skogsjätten UPM nyheten om att de planerar att bygga en massafabrik, en såg och en fabrik för byggnadsskivor i Vologda-området i nordvästra Ryssland. Ryssland har en stor betydelse i UPM:s globala tillväxtstrategi och verkställande direktör Jussi Pesonen säger att bolaget har letat efter en möjlig öppning i Ryssland i tre års tid. Anläggningarna ska ägas tillsammans med det ryska företaget Sveza. Massafabriken kan ha en kapacitet på ton per år och totalvärdet på investeringen kan stiga till över 1 miljard euro. Fabrikerna beräknas sysselsätta 650 personer. Också de två andra skogsindustrijättarna Stora Enso och Metsäliitto-koncernen har etablerade kontakter i Ryssland. m 19

20 Värmeföretag lönsamma, men inte för alla Antalet värmeföretag ökar varje år med Nya värmecentraler värmer allt oftare bya- och kommuncentra eller privata fastigheter. Vid slutet av 2006 var antalet värmecentraler som sköttes av företagare nästan 340. Konceptet med företag som svarar för värmeproduktion i egen eller kundens värmecentral har varit en framgång. företagarna också i nätverk. TTS forskningsenhet undersöker kontinuerligt värmeföretagarnas kostnader och verksamhetens lönsamhet. Man har nu gett ut ett meddelande med sammanställda uppgifter från år tiva mätare. Enligt TTS är en tiondel av företagen som äger en värmecentral förlustbringande då man beaktar att företagaren måste få fullt betalt för allt han gör. En fjärdedel av företagen har en svag lönsamhet. Det är ytterst få företag som gett upp och de flesta företag söker efter flera potentiella värmecentraler för att kunna utvidga sin verksamhet. Dessutom har allt flera företag kun- nat utvidga verksamheten till närliggande sektorer. Nästan hälften av alla nya värmecentraler ägs av företagare, säger forskaren Harri Solmio från TTS. I många fall investerar Krav på full lön ger minus i egen värmecentral Fastän värmekunderna och företagen allmänt taget är nöjda finns det anledning att ifrågasätta lönsamheten i vissa fall, åtminstone då lönsamheten mäts med objek- Nöjda företagare vill växa I sina egna bedömningar om företagens lönsamhet anser alla att det egna företaget är lönsamt fastän virkespriserna gått upp en aning. Endast två procent av företagen är onöjda med det avtal som slutits Antalet värmecentraler som sköts av värmeföretagare har vuxit stadigt. Den sammanlagda effekten är snart uppe i 200 MW och flismängden uppe i flis-m 3. 20