Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR ÅRGÅNG 76

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 9 2006. ÅRGÅNG 76"

Transkript

1

2 Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR ÅRGÅNG 76 4 SKOGSPROGRAMMET VÄL TEORETISKT DET FINNS ETT GLAPP MELLAN DET REGIONALA SKOGSPROGRAMMETS SIFFROR OCH VERKLIGHETEN. 6 VAD KAN EN GALLRING ELLER FÖRNYELSE GE? VIRKESKÖPARE I SVENSKFINLAND SÅ HÄR I BÖRJAN PÅ EN NY AVVERKNINGSSÄSONG KAN DET VARA AV INTRESSE ATT FÅ EN UPPFATTNING OM VAD EN AVVERKNING GER I REDA PENGAR. VIRKESHANDEL MED FULLMAKT TIDIGARE VAR DET INTE OVANLIGT ATT SKOGSÄGAREN OCH SKOGSVÅRDS- FÖRENINGEN KOM MUNTLIGEN ÖVERENS OM VIRKESFÖRSÄLJNINGEN. KLEN MASSAVED GER PROBLEM I BARKTRUMMAN ALLA VIRKESSORTIMENT HAR SINA EGNA MÅTT- OCH KVALITETSKRAV. DET LÖNAR SIG ATT PLANERA EN VIRKESFÖRSÄLJNING I GOD TID OCH HÖRA SIG FÖR HOS OLIKA VIRKESKÖPARE VILKA SORTIMENT OCH PRISER SOM GÄLLER. JAKTHÖST HÖSTEN ÄR SKÖRDETID ÄVEN DÅ DET ÄR FRÅGA OM JAKT OCH VILTVÅRD. FÖRSÄKRING GULD VÄRD NÄR SKOGEN BRANN DÅ OLYCKAN ÄR FRAMME ÄR EN FÖRSÄKRING BRA ATT HA. 24 FASTIGHETENS VÄRDE ENLIGT KÖPESUMMOR ELLER DITÅTVÄRDE- RING? SUMMAMETODEN FÅR KRITIK FÖR ATT DEN ÄR SMÅPETIG OCH INNEHÅLLER OMOTIVERADE AVDRAG. PÅ OMSLAGET: TEMANUMMER: VIRKESHANDEL FOTO: GUNNAR SALINGRE 2

3 Skogsbruket Ledaren Teori och praktik Utgivare Föreningen för Skogskultur rf Redaktion Orrspelsgränden 4, Helsingfors tfn fax: Sampo: Aktia Bank: FöreningsSparb. Sverige Chefredaktör Tage Fredriksson tfn Redaktionssekreterare Gunnar Salingre tfn Redaktör Gerd Mattsson-Turku tfn Fasta medarbetare Anne Manner tfn Christian Hildén tfn Heimhällen Oy Ab Bjarne Andersson tfn Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Adressförändringar och prenumerationer Marianne Grundström tfn Annonser: Oy Adving Ab / Ingmar Qvist Kärrbyvägen Nylands Degerby tfn (09) fax (09) En helårsprenumeration (11 nummer) kostar 33 i Finland, i Sverige 300 SEK och i övriga länder 40. Halvår (6 nummer) kostar 20 i Finland, i Sverige 180 SEK och i övriga länder 24. Skogsbruket har med hjälp av program med olika namn under olika tidsperioder fått draghjälp av statsmakten. Allt som görs med statlig inblandning sker inom ramen för olika program. Namn som MERA, Skog 2000 är redan historia, men nya dyker upp. Programmen omfattar vanligen hela skogsbruket, beskriver vad som gjort och vad som skall göras, det vill säga ger mål för verksamheten under en given framtid. På regional nivå uppgjordes regionala målprogram i fjol för perioden , medan det nu på riksnivå pågår ett arbete med sikte på att uppdatera det Nationella skogsprogrammet som nu gäller till Skogsprogrammet har utvärderats redan tidigare innan uppdateringen påbörjades och det finns en hel del kritik som det är viktigt att vara medveten om. Kritiken gäller bland annat de mängder inhemskt virke som satts som avverkningsmål och som bevisligen inte uppnåtts. Detsamma gäller mål som satts för förädlingen av speciellt trävaruprodukter. Mål utan medel är tyvärr alltför vanligt och det är också det som ofta fattas i programmen. I dagens läge är det inte möjligt att påverka virkesmarknaden i nämnvärd grad utan att konkurrensmyndigheterna eller någon annan, exempelvis skattemyndigheterna motsätter sig förslagen. De mål som sätts upp för exempelvis avverkningar känns lätt helt teoretiska om det inte finns styrmedel för att uppnå dem. Det är en självklarhet att marknaden följer sin egen logik, men den ansiktslösa marknaden är inget spöke. Det handlar i mångt och mycket om hurudana signaler som ges och hurudan stämning som råder. En av de viktigaste faktorerna är den allmänna uppfattningen om stabila priser. En annan viktig faktor är den allmänna attityden som råder bland fackmän och fackmännen trovärdighet. Deras göranden och låtanden återspeglar sig också lätt på skogsägare och deras inställning till skogsbruk. Pessimism leder lätt till mera pessimism medan optimism lätt föder mera optimism. Optimism föds inte heller utan orsak, den skall också vara delvis grundad. Möjligheterna att genom program påverka virkesmarknaden är begränsade, men när det gäller skogs- och naturvård finns det mera redkap att styra verksamheten med. Ett av de bästa styrmedlena är Kemera-lagen, som innebär stöd för arbete som inte lönar sig på kort sikt, men som på längre sikt gagnar alla. Mycket viktiga är också i detta fall skogsfackmännen som långt svarar för aktiviteten och intresset bland skogsägarna när det gäller planteringar, röjningar och kvaliteten på dessa. Investeringar i skogsvård är också lönsamma utan statsstöd. Vi skall inte räkna med att staten alltid skjuter till en skärv för arbeten som behöver göras. Ansvaret för vad som slutligen händer inom skogsbruket kan säkert inte endast vältras över på skogsfackmännen eller på skogsägarna, men det är många gånger skogfackmännen som är i nyckelställning när de gäller det allmänna intresset för skog, när det gäller att få olika arbeten utförda och kvaliteten på arbetet. ISSN Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs

4 VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHA Skogsprogrammet väl teoretiskt! DET FINNS ETT GLAPP MEL- LAN DET REGIONALA SKOGS- PROGRAMMETS SIFFROR OCH VERKLIGHETEN. ÅTMINSTONE NÄR DET GÄLLER VIRKESHAN- DELN I ÖSTERBOTTEN. UNDER ÅRETS FÖRSTA HALVÅR SÅLDES 30 PROCENT AV ÅRETS MÅL- SÄTTNINGAR. BRAGE RÅSTU ÄR EN AV DEM SOM REAGERAT MOT ATT SKOGSÄGARNA FÅTT BÄRA HUNDHUVUDET. HAN PÅMINNER OM ATT TEORI OCH PRAKTIK ÄR SKILDA SAKER. Brage Råstu, en av skogsvårdsföreningen Söderskogs områdesansvariga, konstaterar att det regionala skogsprogrammet och industrins förväntningar å ena sidan, och skogsägarnas försäljningsaktivitet å den andra, inte stämt överens hittills i år. Skogsägarna beskylls för att panta på sitt virke. Också vi inom skogsägarnas organisationer anklagas. Själv ser han nedgången i aktivitet som naturlig. De österbottniska skogsägarna har varit synnerligen flitiga under många år. I Österbotten har skogarna utnyttjas i mycket hög grad. Teori är teori! Enligt Kustens regionala skogsprogram finns möjligheter till en nästan oförminskad BRAGE RÅSTU PÅMINNER OM ATT ALLT VIRKE SOM I TEORIN KAN AVVERKAS INTE ÄR ÅTKOMLIGT I PRAKTIKEN. avverkningstakt i landskapet. Programmet räknar med tio procents minskning av förnyelseavverkningarna per år. Virkesförsäljningen beräknas minska med fyra procent. Programmet gäller under åren 2006 till och med Teori är teori. Praktik är annat, konstaterar Råstu. Han hävdar inte att siffrorna i det regionala skogsprogrammet inte skulle vara riktiga. Men han vill påminna om att tillgången på virke inte är lika med den mängd som teoretiskt sett är möjlig att avverka. Jämför med fliseldningen. Alla vet att verkningsgraden inte är hundra procent. Medelvolym per affär minskar Att virkeshandeln skulle kunna fortgå i samma takt som under de senaste åren ser jag som orealistiskt. Under de senaste åren har många skogsägare gjort ovanligt stora virkesaffärer. Orsaken är delvis skatteomläggningen. Råstu säger att det inte bara varit en kategori skogsägare som avverkat flitigt under de senaste åren. Endast omkring 30 procent av de österbottniska skogsägarna stannade kvar i arealbeskattningen, som ju tog slut vid senaste årsskifte. Både areal- och kapitalbeskattade skogsägare har varit aktiva virkesförsäljare. Den flitiga avverkningstakten betyder att medelarealen per avverkning inte kan annat än avta. Det är en klar orsak till att omfattningen på virkeshandeln totalt sett krympt. Skogsägare med olika intressen Vi ska också komma ihåg att långtifrån varje skogsägare vill renraka sin skogsfastighet, även om ihärdig avverkning teoretiskt sett kunde vara möjlig. Han konstaterar att det inom skogsägarkåren finns olika intressen. En del sköter 4

5 NDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL skogen med ekonomin som främsta ledstjärna. Men en del prioriterar rekreation eller landskapsvård. Det finns skogsägare som vill ha en uppvuxen skog att vandra i, helt enkelt. Och även bland de ekonomiskt tänkande skogsägarna finns ofta en vilja att spara något speciellt bestånd. Och många små, sparade bestånd blir i slutändan stora, icke åtkomliga virkesmängder. Det finns skogsägare i Österbotten som äger mer än fyra hektar. Om alla väljer att spara ett eller ett par hektar av sin skog har vi snabbt en virkesvolym i träda, som motsvarar flera års avverkning. Det är virke som enligt skogsprogrammet kan avverkas, men som i praktiken står helt utanför ekonomiskogsbruket. Schablon eller verkligt behov? Under de senaste fem åren har gallringarna ökat i Närpes. På vårt område har hälften av avverkningsarealen bestått av gallringar, hälften av förnyelser. Att gallringsbehovet skulle vara lika stort som skogsprogrammet säger tror Brage Råstu dock inte. Det finns en tendens till att uppskatta behov enligt skogens ålder och utvecklingsstadium. Också i bedömningen av gallringsbehov måste vi särskilja på teori och praktik. Utfallet inte det önskade För det första finns det unga skogar som är alltför glesa för att gallras. De behöver få växa till sig en längre tid än teori och tabeller påstår. Dessutom har vi kategorin skogar som är i skriande behov av skötsel, men som inte alls ger önskade mängder virke vid en gallring. Sådana bestånd är en följd av eftersatt skötsel. De bestånden behöver en kombinerad röjning och gallring. Virket är klent, och klarar inte måttfordringarna för industrivirke. Råstu är inte sen att idka självkritik. Jag ser att jag striktare borde ha följt skogsvårdsrekommendationerna i plantskogarna. Vid den regelrätta röjningen ska stamantalet minskas till per hektar, eller högst Tätare bestånd än så ger inte tillräckligt grovt virke och därmed inte den lönsamhet som alla vill ha i gallringsskedet. Råstu talar varmt för en tidig livräddning av plantorna. När barrplantorna är mellan sex och åtta meter höga är det dags för den egentliga plantskogsvården. Och gallringstidpunkten ska anpassas efter behovet och lönsamheten. Min erfarenhet är att bestånd på marker av lingontyp hellre bör gallras i 40-års åldern än i 30- årsåldern. Paus i tio år Brage Råstu får flankstöd av andra föreningsanställda. Det säger sig självt att den avverkningstakt vi haft, speciellt under de senaste fem åren, inte kan fortsätta. Det har rått överaktivitet inom virkeshandeln, med tonvikt på förnyelseavverkningar, säger Bengt Kronqvist, en av skogsvårdsföreningen Norrskogs områdesansvariga. Han påpekar att många arealbeskattade skogsägare nu efter kapitalbeskattningens definitiva intåg får hålla paus i tio år. Det är bara riktigt aktiva skogsägare, med ett kontinuerligt skogsbruk, som säljer virke i oförminskad takt. Också Kronqvist upplever att industrin förväntar sig att skogsvårdsföreningarna ska sparka igång virkeshandeln. Han ser skogsprogrammets målsättningar som väl teoretiska. Programmets önskan om kraftigt ökade gallringsarealer är ett exempel på att teori och praktik inte överensstämmer. Det finns god avsättning för gallringsvirke nu, men det är grovt virke industrin i första hand ropar efter. Stockpri- GALLRING VID RÄTT TIDPUNKT OCH ENLIGT VERKLIGT BEHOV ÄR BRAGE RÅ- STUS RECEPT PÅ GOD VÅRD. KAN FÖRNYELSEAVVERKNINGARNA FORTGÅ I SAMMA TAKT SOM TIDIGARE? MÅNGA TVIVLAR. serna har rakat i höjden på en del områden, på bekostnad av massavedspriserna. Låg lönsamhet bromsar gallringar Christer Norrgård, verksamhetsledare för Vörå-Maxmo skogsvårdsförening, håller med sina kolleger. Han påpekar att det finns ett sunt intresse bland skogsägarna att få igång gallringarna på allvar. Behov finns också, men Norrgård bedömer att skogsprogrammet överdimensionerat målen för gallringsverksamheten. Enligt honom är varken tillgängligheten eller virkesutfallet i praktiken lika stort. Dessutom behövs bättre lönsamhet. Tyvärr motsvarar lönsamheten i gallringarna inte de förväntningar som skogsägarna har. Det dämpar försäljningsviljan. Förnyelseavverkningar i skogsprogrammets förväntade takt är helt uteslutna, åtminstone för vårt områdes del. Stora, sammanhängande avverkningar under många år har kraftigt minskat de förnyelsemogna bestånden. Norrgård säger att en del byar inom föreningens område nästan helt saknar förnyelsemogna skogar just nu. TEXT OCH FOTO: ANNE MANNER 5

6 VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHA Vad kan en gallring eller förnyelse ge? SÅ HÄR I BÖRJAN PÅ EN NY AVVERKNINGSSÄSONG KAN DET VARA AV INTRESSE ATT FÅ EN UPPFATTNING OM VAD EN AVVERKNING GER I REDA PENGAR. SKOGSBRUKET`S LÄSARE FÅR HÄR EN UPPFATTNING OM VAD BL.A. EN FÖRSTA GALLRING OCH EN FÖRNYELSEAVVERKNING KAN GE BÅDE SOM ROTFÖRSÄLJNING OCH LEVERANS- FÖRSÄLJNING. Första gallring Rotförsäljning Leveransförsäljning - tallmassaved*) 7 euro/m 3 tallmassaved 25 euro/m euro/ha Köparen utför bottenröjning, 100 euro/ha Virkesuttag 30 m 3 /ha => 110 euro/ha => 750 euro/ha arbetslön: 21,30 euro/m 3 *) Massaved från förstagallringar har ett lägre rotpris. Andra gallring, beståndet 50 år Rotförsäljning Leveransförsäljning talltimmer*) 37 euro/m 3 talltimmer 47 euro/m 3 tallmassaved 12 euro/m 3 tallmassaved 25 euro/m 3 Virkesuttag 60 m 3 /ha timmer, 30 % = 18 m 3 /ha massaved, 70 % = 42 m 3 /ha => timmer 666 euro => timmer 846 euro massaved 504 euro massaved 1050 euro => euro/ha => euro/ha arbetslön 12,10 euro/m 3 *) För stock från gallringar betalas ofta ett lägre rotpris. 6

7 NDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL Förnyelseavverkning 1 Rotförsäljning Leveransförsäljning talltimmer 45 euro/m 3 talltimmer 47 euro/m 3 björktimmer 40 euro/m 3 björktimmer 43 euro/m 3 tallmassaved 12 euro/m 3 tallmassaved 25 euro/m 3 björkmassaved 12 euro/m 3 björkmassaved 25 euro/m 3 timmer euro massaved 720 euro Virkesuttag 200 m 3 /ha timmer, 70 % tall 126 m 3 /ha björk 14 m 3 /ha massaved, 30 % tall 54 m 3 /ha björk 6 m 3 /ha => euro => euro => euro/ha => euro/ha arbetslön: 5,37 euro/m 3 Förnyelseavverkning 2 Rotförsäljning Leveransförsäljning grantimmer 47 euro/m 3 grantimmer 49 euro/m 3 granmassaved 21 euro/m 3 granmassaved 30 euro/m 3 rötskadat 10 euro/m 3 rötskadat 19 euro/m 3 Virkesuttag 300 m 3 /ha timmer, 80 % = 240 m 3 /ha varav 15 % röta = 36 m 3 /ha => timmer 204 m 3 /ha massaved, 20 % = 60 m 3 /ha rötskadat 36 m 3 /ha => timmer euro => timmer euro massaved euro massaved euro rötskadat 360 euro rötskadat 684 euro => euro/ha => euro/ha arbetslön 4,24 euro/m 3 Prisuppgifterna är ungefärliga och ett medeltal av de virkespriser som betalts i Svenskfinland i slutet av augusti. Virkesvolymerna eller virkesuttagens storlek, som anges i exemplen, gäller för de bestånd som finns på fotona. Ur skogsbruksplanen får skogsägaren uppgifter om uppskattade virkesuttag från olika bestånd i sin egen skog. På sidan 13 i skogsbruksplanen, den sida som har rubriken Figurvis avverkningsförslag, finns virkesuttagen per bestånd eller figur fördelade på timmer och massaved för olika trädslag. Bottenröjning Bottenröjning är kutym vid maskinell avverkning när sly och annan markvegetation stör maskinens arbete. På bördig mark är behovet av bottenröjning större än på mager mark. Vid rotförsäljning dras kostnaderna för bottenröjning av från virkeslikviden, när virkesköparen åtar sig att utföra bottenröjningen. Alternativt får skogsägaren ett pristillägg om han utför bottenröjningen själv. Pristillägget är vanligen minst 50 cent/m 3. Självverksamhet I exemplen finns både intäkter från rotförsäljning och leveransförsäljning uträknade. Den bästa lönen får skogsägaren i en förstagallring. I exemplet blir arbetslönen drygt 20 euro/m 3. Arbetslönen i ett bestånd som skogsägaren slutavverkar är omkring 5 euro/m 3. I arbetslönen ingår avverkning och utkörning av virke. Den verkliga arbetslönen har skogsägaren först när han har avdragit bl.a. maskin- och bränslekostnader. Röta i gran Mängden rotröta som kan finnas i en grövre granstam är svår att uppskatta. Längs med sydkusten kan skogsägaren räkna med att omkring tjugo procent av det virke som fyller stockdimension är angripet av röta. Det betyder att det inte duger för sågning utan blir massaved. Prismässigt betyder det att rotpriset sjunker från 47 euro/m 3 till omkring 10 euro/m 3 eller ännu lägre. Rötskadat granvirke kallas bland skogsfackmän sulfatved. Virke med verkligt mycket röta, i praktiken granvirke som är ihåligt i mitten, har inget värde förutom som energived. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU 7

8 VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHA Virkeshandel med fullmakt FÖRR VAR DET INTE OVANLIGT ATT SKOGSÄGAREN OCH SKOGS- VÅRDSFÖRENINGEN KOM MUNTLIGEN ÖVERENS OM VIRKESFÖR- SÄLJNINGEN NÄR DET BLEV AKTUELLT ATT AVVERKA. SKOGSÄ- GAREN KONTAKTADE SIN FÖRENING NÄR HAN HADE VIRKE OCH SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN FÖRMEDLADE VARAN TILL KÖPAREN. Idag skall det vara ordning och reda på virkesaffärerna. Skogsägaren ger förmedlaren i god tid före avverkningen en skriftlig fullmakt att sälja virket för skogsägarens räkning. Försäljning med fullmakt omfattar inte bara själva förmedlingen av virke till köpare. Skogsägaren kan också på samma blankett befullmäktiga skogsvårdsföreningen att bland annat utföra skogsvårdsarbeten och ta hand om betalningsrörelsen. Historia: från föreningar till revir Skogsvårdsföreningarna som i år firar 100-årsjubileum grundades ursprungligen för att det fanns ett tydligt behov av skogsvårdstjänster i bygderna. Till en början omfattade verksamheten enbart skogsvård, men i slutet av 1920-talet började man fundera på att utvidga verksamheten till att också omfatta virkeshandel. Man upplevde att det behövdes större virkesvolymer för att man skulle ha en starkare förhandlingsposition i förhandlingarna med virkesköparna, säger revirforstmästare Ragnar Gartz på skogsvårdsföreningen Södra skogsreviret. På sydkusten ledde detta till att man började slå ihop de små föreningarna till större enheter eller revir. Revirens uppgift blev att ta hand om hela skogsbruket, virkeshandeln medräknad. De första virkesaffärerna som gjordes med fullmakt undertecknades i början av 1930-talet. Åttio procent med fullmakt På riksnivå sköter idag skogsvårdsföreningarna 80 procent av skogsvårdsarbetena i de privatägda skogarna och 40 procent av virkesförsäljningarna med fullmakt av skogsägarna, men endast 10 procent av virkesdrivningen. Södra skogsreviret ser ut att ha ett större förtroende hos sina ca medlemmar beträffande virkeshandeln än skogsvårdsföreningarna i genomsnitt. Reviret sköter omkring 80 procent av sina medlemmars RAGNAR GARTZ FRAMHÅLLER ATT FULLMAKTERNA SKALL LÄMNAS I GOD TID INNAN AVVERKNINGEN. VI KAN INTE FÖRST SÄLJA VIRKET OCH EFTERÅT BE- GÄRA EN FULLMAKT. HÄR GÄLLER PRECIS SAMMA REGLER SOM I VILKA AFFÄRER SOM HELST. virkesaffärer med fullmakter. Drivningens andel är lika stor. En liknande roll inom virkeshandeln och drivningen eftersträvas nog också av andra skogsvårdsföreningar, men industrin motarbetar en sådan utveckling, eftersom den skulle ge skogsägarna en starkare förhandlingsposition i virkeshandeln, säger Gartz. Många fördelar för skogsägaren Fördelen med att skogsvårdsföreningen sköter om hela drivningskedjan, från planering till leverans vid fabrik, är att vi då har bättre möjligheter att sälja virket till flera köpare och få ett så bra pris som möjligt. Om man säljer på rot är det endast ett litet antal köpare som kommer på fråga. En annan klar fördel med försäljningsfullmakten är att skogsägaren har bättre möjligheter att få avsättning för alla sortiment. Eftersom skogsvårdsföreningen handskas med större virkesmängder, är vi inte tvungna att förmedla virket stämplingsvis, d.v.s. allt virket i en stämpling till en köpare, utan kan välja bland flera köpare, och i stället förmedla det sortimentsvis. Ett sortiment som en köpare inte är intresserad av kan vi få ett bättre pris för hos någon annan, säger Gartz. När man talar om en virkeshandel med fullmakt betyder det precis det som benämningen antyder; skogsägaren befullmäktigar ett ombud att sälja virket till av ombudet utsedda köpare. 8

9 NDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL Lämna fullmakten i god tid! I FULLMAKTEN KOMMER MAN OCKSÅ ÖVERENS OM DET ÄR SKOGSÄGAREN ELLER SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN SOM STÅR FÖR AVVERKNINGEN OCH NÄRTRANSPORTEN. Man skall komma ihåg att det inte är skogsvårdsföreningen köper virket, utan fungerar som förmedlare. För att vi skall kunna förmedla virket från en skogsägares skog till en köpare måste vi först ha en fullmakt över att vi har tillstånd av skogsägaren att göra det. Vi kan inte först sälja virket och efteråt begära en fullmakt. Här gäller precis samma regler som i vilka affärer som helst, säger Gartz. Gartz framhåller att fullmakten ska undertecknas i god tid innan virkesaffären, också i sådana fall att det inte för tillfället finns någon avverkning inom synhåll. Fullmakten grundar sig trots allt på ett förtroende mellan skogsägaren och skogsvårdsföreningen. Skogsägaren visar genom fullmakten att han litar på att ombudet sköter virkesförsäljningen vid en tidpunkt och på ett sätt som är enligt skogsägarens önskemål. Ove Simosas, som är instruktör på Södra skogsreviret framhåller också vikten av att lämna fullmakten i tid. Förr var det vanligt att grannar dök upp under avverkningen och meddelade att de också var intresserade av att sälja virke. De tyckte att tidpunkten var lämplig eftersom maskinerna redan fanns i trakten. Sådana arrangemang var möjliga ännu för femton år sedan, men idag är det omöjligt att ta itu med en avverkning på så kort varsel. Den strama tidtabellen och den ökade arbetsmängden ger helt enkelt inte utrymme för det. Dessutom kräver det en försnabbad behandling av anmälan om användning av skog och det får skogsägaren betala för, säger Simosas. Skogsvårdsföreningen sköter planeringen av virkesaffären och fyller i de behövliga punkterna i blanketten. Avverkningstidpunkten arrangeras sedan efter situationen, men så att den utförs i god tid innan fullmakten förfaller. Simosas tillägger att den giltighetstid som antecknas i fullmakten skall vara tillräckligt lång för att det skall finnas nog med spelrum. I normala fall är fullmakten i kraft i ungefär ett år framåt från undertecknandet. Inte bara virkeshandel Fullmaktsförfarandet kan skötas på olika sätt. En del av Södra skogsrevirets medlemmar kommer själva varje år till Revirets kontor med en förhandsifylld och undertecknad fullmakt. Tidigare var det vanligt att Reviret skickade ut fullmakter till alla sina medlemmar, men idag är det bara ett fåtal som får en fullmakt med posten. Största delen av skogsägarna kontaktar vi själva. Vi bestämmer ett möte, tar en titt på skogen och kommer överens om avverkningar och eventuella andra åtgärder som är aktuella. Utgående från de här uppgifterna gör vi upp fullmakten, säger Simosas. Med fullmakten kommer man, utöver de avverkningsbara virkesvolymerna, också överens om skogsvårdsåtgärder, miljöhänsyn, vem som utför avverkningen och närtransporten samt eventuella övriga önskemål som skogsägaren kan ha gällande virkeshandeln och skogsvården. Det är viktigt att skogsägaren är medveten om att det inte är likgiltigt vem som utför avverkningen, eftersom det har en viss inverkan på beskattningen av virkeslikviden. Om skogsägaren själv står för arbetet är förskottsinnehållningen på likviden 13 procent och om skogsvårdsföreningen gör det är den 19 procent, säger Simosas. Ett vattentätt system De skriftliga försäljningsfullmakterna är idag en förutsättning för att skogsvårdsföreningen skall få sälja virket för skogsägarens räkning. Köparna kräver naturligtvis att det finns en fullmakt och skogscertifieringen har bidragit till att förfarandet idag är vattentätt. Man kan se fullmakten som en verksamhetsplan för skogsbruket, som omfattar alla de tjänster inom skogsbruket som skogsägaren och skogsvårdsföreningen kommer överens om under det kommande året. TEXT OCH FOTO: GUNNAR SALINGRE Det var meningen att vi här skulle ha ett exempel på en ifylld fullmakt, men tyvärr kom den inte med i tidningen på grund av utrymmesbrist. Fullmakten finns i stället på SKOGSBRUKETS webbsida 9

10 VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHA Anbud ger möjlighet att rangordna virkesköparna EN VIRKESAFFÄR HAR STOR BETYDELSE FÖR SKOGSBRU- KETS LÖNSAMHET. EN SKOGS- ÄGARE SOM ÄR MÅN OM ATT FÅ BÄSTA MÖJLIGA PRIS FÖR SITT VIRKE VID EN FÖRSÄLJ- NING, BEGÄR ANBUD FRÅN FLERA VIRKESKÖPARE. Skogsvårdsföreningen står till skogsägarens förfogande i virkeshandelsärenden. En del av rådgivningen och servicen är gratis. Ett besök i skogen tillsammans med skogsägaren då vi planerar avverkningar och väljer vilka figurer som ska avverkas är gratis, säger Tom Engström som är verksamhetsledare i Väståbolands skogsvårdsförening. Ytterligare arbeten, som t.ex. att med fiberband märka ut figurgränserna och skicka in en anmälan om användning av skog till skogscentralen, hör till de arbetsuppgifter som föreningen tar betalt för. Att begära in anbud och göra en sammanställning av inkomna anbud hör också till den avgiftsbelagda servicen. Enhetspriset berättar inte allt Skogsägaren bör inte stirra enbart på enhetsprisen när han jämför olika anbud. Mått och kvalitetskrav kan lyfta fram ett anbud med lägre enhetspris som fördelaktigare för skogsägaren. Generellt betalar små sågar ett högre timmerpris, men ett lägre massavedspris, än de stora skogsbolagen. Många gånger kan en liten såg ta ut sextio procent timmer i en slutavverkning, där de stora bolagen kommer upp till fyrtio S.K. NORMALSTOCK MED TOPPDIAMETERN CM HAR OFTA ETT LÄGRE ROTPRIS. procent. I ett dylikt fall kan det lägre priset på massaved uppvägas mer än väl av den större andelen timmer. Ur den enskilda skogsägarens synvinkel bör inte det primära vara vem som köper virket utan att han får största ekonomiska avkastning på sitt skogsbruk. Det uppnår den prismedvetna genom att ta reda på olika köpares priser, mått- och kvalitetsvillkor. Anbud är det mest konkreta. Många skogsägare är s.k. stamkunder hos någon av de större skogsbolagen med vissa stamkundsförmåner. Det kan vara skäl att med några års mellanrum begära anbud även av en eller flera andra köpare och jämföra. Nio av tio begär anbud Det är mycket vanligt att skogsägare ber skogsvårdsföreningen begära in anbud inför en virkesförsäljning. I Väståboland låter nio av tio skogsägare skogsvårdsföreningen begära in anbud. Skogsvårdsföreningar vet vilka virkesköpare som finns i området, säger Tom Engström. När föreningen begär in anbud för skogsägarens räkning bifogar jag en stämplingslängd och en karta som anger var stämplingsposten finns. Av stämplingslängden framgår bl.a. det planerade virkesuttaget per figur, figurens storlek, 10 om det är en gallring eller en kalavverkning, vilken tid på året avverkningen kan utföras och skogstransportsträcka samt lagerplatser. Med dagens dataprogram får föreningen dessa uppgifter snabbt. Som grund använder dataprogrammen de uppgifter som finns i skogsbruksplanen. I Väståboland har bara omkring fyrtio procent av skogsägaren en skogsbruksplanen som kan användas för det här ändamålet. Den får inte vara äldre än tio år. När skogsbruksplan saknas, gör jag en värdering ute i skogen på de figurer som ska avverkas. Anbuden begär föreningen in till ett visst datum. Om en virkesköpare inte har hört av sig inom utsatt tid, brukar jag ännu checka att anbudsförfrågan nått honom och få verifierat att han inte är intresserad av virket och inte tänker inkomma med anbud. Skild prisgrupp för gallringsvirke I anbuden kan enhetspriset för ett sortiment variera mellan olika virkesköpare. Det är mera regel än undantag. Prisvariationen kan vara upp till 5 euro per kubikmeter. Normalt är skillnaden 1 2 euro per kubikmeter. Alla virkesköpare har numera minst två prisgrupper, en för virke från kalavverkningar och en för virke från gallringar. Det här gäller både stock och massaved. Virke från kalavverkningar har ett högre enhetspris. Det förekommer att virke från förstagallringar hör till en skild prisgrupp, med avsevärt lägre pris än de två övriga. För tallmassaved från en slutavverkning betalas omkring 16 euro/m 3. Om det är fråga om en stämplingspost som gäller enbart en förstagallring är priset drygt 9 euro/m 3. Om avverkningen kan utföras enbart när marken är frusen är priset lägre. Skillnaden i pris beror på att avverkningskostnaderna är högre i en förstagallring än i en förnyelseavverkning. Intresset bland virkesköparna för att köpa förstagallringar på rot har varit nästan obefintligt här i Åboland, men nu går även dessa att sälja, säger Engström. Vem bottenröjer före avverkningen? I anbuden anger köparen också hur stort pristillägg skogsägaren får om han utför bottenröjningen själv före avverkningen. I Väståboland bottenröjs alla stämplingsposter som är i behov av röjning före avverkningen antingen av skogsägaren eller i skogsvårdsföreningens regi. Tillägget brukar vara omkring 50 cent/m 3 vid kalavverkning och upp till det dubbla vid gallring. Vissa köpare anger färdigt hur stort förskott skogsägaren får. Tjugofem procent av den uppskattade köpesumman är normal storlek på förskottet. TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU

11 NDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL Självverksamheten får nya former I SVENSKA ÖSTERBOTTEN ÄR SJÄLVVERKSAMHETEN INOM SKOGSÄGARKÅREN FÖRHÅLLANDEVIS HÖG. UNDER DE FÖRSTA SEX MÅNADERNA I ÅR UTGÖR LEVERANSFÖRSÄLJNINGARNA EN TREDJEDEL AV VIRKESFÖRSÄLJNINGSMÄNGDEN. Enligt Jan Slotte som är verksamhetsledare för Österbottens skogsägarförbund har leveransavverkningarna hållits på samma nivå några år jämfört med övriga delar av landet där trenden har varit nedåtgående. Leveransavverkningarna klara i april Siffran för årets sex första månader, 33 procent, kommer att jämna ut sig mot slutet av året, säger Jan Slotte. Självverksamheten följer en bestämd årstidsrytm när det gäller avverkningar. Skogsägarna påbörjar avverkningarna tidigast i slutet av året och jobbar sedan under vintermånaderna i skogen. Senast i slutet av april har de sina avverkningar klar. De tre senaste åren har andelen leveransvirke av den totala virkesförsäljningsmängden varit omkring tjugo procent. Egentligen har den varit på samma nivå under hela 2000-talet med undantag av toppnoteringen år 2002, då andelen leveransvirke var 24 procent. I leveransvirkesmängden ingår också det virke som skogsvårdsföreningarna avverkar för skogsägarnas räkning, s.k. avverkningsuppdrag. I fjol såldes m 3 virke på leverans i svenska Österbotten. Det behövs drygt virkesbilar med släpvagn för att transportera bort den virkesmängden från skogen. Motorsågarna minskar Det är i huvudsak de jordbrukande skogsägarna som jobbar i skogen på vintern, säger Slotte. I en förstagallring får skogsägaren en hygglig ersättning för det egna arbetet. Andelen skogsägare som gallrar med motorsåg minskar. Det blir vanligare att skogsägare köper små avverkningsmaskiner till sina lantbrukstraktorer. Oftast är det fråga om maskiner som kvistar och kapar. Skogsägaren fäller träden manuellt och vinschar in dem till avverkningsmaskinen som kvistar och kapar dem. Skogsägare lejer också på egen hand avverkningsmaskiner som utför avverkningen och sedan kör de ut virket med egen traktor. Maskinen intressantare än skogen? Det är bra att skogsägare köper maskiner som underlättar arbetet i skogen. Många köper begagnade maskiner. De senaste året har jag i viss mån noterat att många som köper skogsmaskiner är mera intresserade av maskiner än av skogen och att jobba i skogen. De vet helt enkelt inte vad som gäller i skogen idag till DET BLIR VANLIGARE ATT SKOGSÄGARE KÖPER SMÅ AVVERKNINGSMASKINER TILL SINA LANTBRUKSTRAKTORER SOM DE KOPPLAR PÅ TREPUNKTSLYFTEN exempel i form av natur- och miljöhänsyn. Det här kan bli ett problem. Kontrakt garanterar avsättning I dag ingår de flesta skogsägare ett leveranskontrakt innan de påbörjar en avverkning. Det garanterar att de får virket sålt, när det är utkört till väg enligt avtalad tidtabell. Då blir skogsägaren samtidigt informerad om vilka minimitoppdiametrarna är och vilka stocklängder som gäller. Olika virkesköpare har olika måttkrav och dessutom kan de variera från en säsong till nästa. Skattefritt arbete upp till 125 m 3 Leveransarbetets värde är skattepliktig förvärvsinkomst, men värdet av arbetet är skattefritt upp till 125 m 3 /år. Skattelättnaden gäller per brukningsenhet. I arbetet får delta make, maka samt hemmaboende barn som före skatteåret fyllt fjorton år, men mängden är fortsättningsvis 125 m 3 /brukningsenhet. Leveransarbetet deklareras alltid för det år när arbetet har utförts även om virkesköparen mäter in virket först under det påföljande året. Vi kommer alltid att ha aktiva skogsägare Den grupp av skogsägare som har tid och intresse att jobba i egen skog minskar bland annat beroende på att de inte bor på den ort där skogen är belägen. En stor del av de jordbrukande skogsägarna har numera så stora enheter att de inte heller har tid att jobba i skogen på samma sätt som tidigare. Men det finns en hel del aktiva skogsägare som inte har jordbrukarbakgrund. Efterfrågan på helhetsservice ökar stadigt. Men vi kommer alltid att ha skogsägare som är genuint intresserade av att jobba i egen skog på sin fritid. Skogsvårdsarbeten, såsom röjning och plantering, är ypperliga jobb för den här gruppen av skogsägare. Bottenröjning inför en avverkning är också lätt att utföra och den kan påbörjas upp till tre år för avverkningen. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU 11

12 VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHA Åland förädlar massaved utan egna fabriker VIRKESHANDELN PÅ ÅLAND ÄR I FLERA AVSEENDEN UNIK. MASSAVEDEN SKICKAS BORT FRÅN ÖRIKET, MEN I FORM AV FLIS OCH INTE SOM RUND- VIRKE. MOTTAGARNA FINNS I SVERIGE. ENDAST EN MARGI- NELL MÄNGD CELLULOSAFLIS SKEPPAS TILL FINLAND. Foto: Skogen Ab. Av det virke som på årsnivå avverkas på Åland är sjuttio procent massaved och trettio procent stock. På Kustens skogscentrals område utgör stockens andel omkring hälften av avverkningsmängderna. Ingen cellulosafabrik - men trots det förädling av massaved På Åland finns ingen cellulosafabrik som kan använda massved. Sedan en lång tid tillbaka flisas nästan all massaved innan den skickas iväg till köpare utanför öriket. Flisningen ger rundvirket ett mervärde och dessutom har det skapat nya arbetsplatser. De två virkesköparna på Åland, Carl Rundberg Ab och Skogsägarförbundet, har varsin flisterminal, där de flisar sin massaved. Massaveden barkas innan den flisas, vilket är kravet på cellulosaflis. Rundbergs i ett nötskal Vår barrflis görs av tall och gran och lövflisen av björk, asp och övriga lövträd. Vi får ännu blanda små mängder al och sälg med björk och asp, men den möjlighet tar snart slut, säger VD Bjarne Bloms- NÄSTAN ALL MASSAVED FLISAS INNAN DEN SKICKAS IVÄG TILL KÖPARE UTANFÖR ÖRIKET. FLISNINGEN GER RUNDVIRKET ETT MERVÄRDE OCH SKAPAR ARBETSPLATSER. ter på Carl Rundberg Ab. All flis säljer vi till Korsnäs Ab, som har sin cellulosa- och pappersfabrik i Gävle. Flisen skeppas till Gävle med små fartyg som går i skytteltrafik. Färsk gran exporterar vi numera i liten omfattning till Hallstavik, som ligger nära Grisslehamn. Granen för vi med lastbil och färja via Eckerö. Kvalitetskraven på granmassaveden är hårda. Virket ska vare helt rötfritt och dessutom ska det vara i Hallstavik inom sex veckor från det att träden fällts i skogen. Stocken sågar vi på vår egen såg i Önningeby. Omkring åttio procent säljer vi på den lokala marknaden, på Åland. Resten exporteras till Holland. Ab Skogen i ett nötskal Den andra virkesköparen på Åland, Andelslaget Ålands Skogsägarförbund, säljer åttio procent av stocken vidare till Ab Skogen. Resten av stocken säljs till sågverk i Finland och Sverige. Ålands Skogsägarförbund äger knappt femtio procent av aktierna i Ab Skogen. Vi är nya som sågverksägare, säger VD Folke Engblom på Ab Skogen. Vår såg i Godby invigdes hösten Syftet med såginvesteringen var att höja förädlingsgraden för stock. Tidigare exporterade vi all stock. Den åländska marknaden är begränsad och vi har från starten varit inriktade på exportmarkanden för våra sågade trävaror. Sågvarorna säljs inom hela EU-området, endast tjugo procent säljas via lokala partihandlare. Även massaveden säljs vidare till Ab Skogen, som en lång tid har exporterat massaveden i form av flis till Korsnäs Ab i Gävle, precis som vår konkurrent Carl Rundberg Ab. Flisen från sågverket säljs däremot till UPM som använder den i sin fabrik i Raumo. Lite färsk granmassaved skickar vi också till UPM:s fabrik i Raumo. Bli två en? Under år 2007 kommer det att ske stora omställningar både hos Rundbergs och Skogen Ab. Bjarne Blomster och Folke Engblom kommer att trappa ner. Båda avgår som VD, men kommer att fortsätta jobba i mindre skala. Det här har satt fart på spekulationerna om att de två bolagen borde gå samma. En stor enhet är starkare än två små, säger Bjarne Blomster. Folke Engblom är mera återhållsam i sina uttalanden. Enligt Engblom var Skogen Ab:s styrelse positiv till en sammanslagning för ett år sedan, men nu har intresset ebbat ut. Kanske det blir lättare med en ny person i ledarposition, säger Engblom. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU 12

13 NDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL Klen massaved ger problem i barktrumman ALLA VIRKESSORTIMENT HAR SINA EGNA MÅTT- OCH KVALITETS- KRAV. ALLTFÖR KLEN MASSAVED STÄLLER TILL MED PROBLEM VID CELLULOSAFABRIKEN, DÅ MASSAVEDSBITAR BRISTER OCH SPLITT- RAS, NÄR DE SKA BARKAS. Foto: ACE För massaveden är det viktigt att minimitoppdiametern inte underskrids. Den är olika för olika trädslag och dessutom förekommer det skillnader mellan olika virkesköpare. En skogsägare som ämnar hugga på egen hand och sälja sitt virke på leverans bör ta reda på vilka måttkrav som gäller innan avverkningen inleds. Om det i en virkestrave finns massaved som inte uppfyller minimimåttet i den klenare ändan, ratar köparen vanligen det virket vid inmätningen. Minimitoppdiameter för massaved Virkes- Metsä- UPM Stora sortiment liitto Enso Tallmassaved 6 cm 6 cm 6 cm Granmassaved 7 cm 7 cm 7 cm Björkmassaved 6 cm 6 cm 6 cm Aspmassaved 7 cm 8 cm 8 cm Söndersplittrad massaved blir bränsle Varför kan massaveden inte göras klenare? Massaveden barkas vid cellulosafabriken i stora trummor som roterar runt sin egen axel. Barken nöts av genom att massavedsbitarna rullar och slår mot varandra och mot trummans väggar. Barken faller ut genom hål i trummans väggar och kommer så småningom att eldas upp i cellulosafabriken och omvandlas till värme. Klena massavedsbitar brister i barktrumman när de stöter samman med grövre och tyngre bitar. Följden är att hå- len i trummans väggar täpps till av stickor och söndersplittrad massaved. Vedsplittret kan också ställa till med förtret på transportbanden som för den barkade massaveden vidare till flishuggen. All massaved som brister i barktrumman hamnar i högen med bark och är därmed också en direkt råvaruförlust. Stor förbättring under två decennier Mängden massaved som inte uppfyller minimidiametern har minskat och är idag ytterst liten. Det uppger Hans-Eric Kamis som är anskaffningsförman på UPM Skog i Kvevlax. När jag började som anskaffningsförman i mitten på 1980-talet var det ibland rent ut sagt hårresande massavedstravar som man skulle mäta in. Det har skett en klar förbättring. Det mesta avverkas i dag maskinellt. Avverkningsmaskinen fuskar inte OM MASSAVEDSBITARNA ÄR FÖR KLENA BRISTER DE I BARKTRUMMAN OCH TÄPPER TILL HÅLEN I TRUMMANS VÄGGAR DÄR BARKEN SKA FALLA UT. Föraren i avverkningsmaskin ger maskinens dator uppgifter om vilken minimidiametern är för de olika massavedssortimeten, t.ex. 6 cm för tallmassaved. Kvistknivarna som kvistar stammen och därmed sluter tätt intill barken, mäter samtidigt grovleken. När grovleken kommer ner till minimimåttet kapas toppen automatiskt. Förarens uppgift är i huvudsak att ange vilket trädslag som upparbetas för att minimidiametern ska vara den rätta. Resten sköter avverkningsmaskinens automatik. Okulär bedömning och avdrag För den manuella avverkningens del har utbildning gett resultat, säger Hans-Eric Kamis. Det här gäller både skogsägare som säljer på leverans och skogsarbetare. Tidigare hände det att vi vid en inmätning tvingade skogsägaren att trava om sitt virke och plocka bort massaved som inte fyllde måttet. I dag mäts ytterst lite virke i trave vid väg. Nästan allt virke som säljs på leverans mäts vid fabrik. Om det för inmätning kommer en virkesbil med massaved som tydligt inte fyller måtten, görs en okulär bedömning av hur stor andel som är undermått och den andel dras bort från virkesmängden i lasten. I ett massavedsparti finns nästan alltid enstaka massavedsbitar som inte fyller måttet utan ligger strax under minimidiametern. Men det är mänskligt. När det finns en tydlig tendens att skogsägaren medvetet gjort undermått, ingriper vi. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU 13

14 VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHA Virkesköpare i Svenskfinland DET LÖNAR SIG ATT PLANERA EN VIRKESFÖRSÄLJNING I GOD TID OCH HÖRA SIG FÖR HOS OLIKA VIRKESKÖPARE VILKA SORTIMENT OCH PRISER SOM GÄLLER. ANBUD ÄR LÄTTA ATT JÄMFÖRA. Förteckningen över virkesköpare och virkesförmedlare baserar sig på en förfrågan till skogsvårdsföreningar, virkesköpare och virkesförmedlare. Alla besvarade inte förfrågan och därför saknas några områden. Intresset för energived har stadigt ökat. Stubbar är mest eftertraktade. Skogsägaren får idag betalt för energived. Virkesköparna har olika prissättningssystem för energiveden. Konkurrensen om virket ökar, dvs. nya köpare kommer in på nya området. Stora Enso står för den största utvidgningen eftersom bolaget nu också har västra Finland som sitt inköpsområde. Bolaget koncentrerar sig tillsvidare enbart på fabriksleveranser eller leveranser till järnväg. Det innebär att Stora Enso har siktet inställt på virke som skogsvårdsföreningar förmedlar och säljer via fullmakt från skogsägare. Södra skogsreviret är ingen virkesköparen utan förmedlar skogsägarnas virke via fullmakter. ÖSTERBOTTEN Korsnäs svf: UPM (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar); Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT) Kristinestad svf: Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, överrötskadad gran som energived); UPM (tast, tasmåstock, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar); Isojoen Saha (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Luvian Saha (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Pihlavan Saha (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv) Malax svf: UPM (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar); Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar); Biowatti (energived från ungskogar) Norrskog: UPM (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar, energived från ungskogar); Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar, energived från ungskogar); Ljungs skogsmaskiner (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grsmåstock, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Junnikkalan Saha (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grsmåstock, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Biowatti (GROT, stubbar, energived från ungskogar); Svf Norrskog (energived från ungskogar) Pörtom svf: Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, energived från ungskogar); UPM (tast, tarotblock, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar) Söderskog: Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); UPM (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Isojoen Saha (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, tamv, grmv, bjmv, aspmv) Terjärv svf: Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT); UPM (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar); Forsén (tast, tasmåstock, tarotblock, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv); Stonic Wood (tasmåstock, grsmåstock); Finn Hake (almv); Svf Norrskog (energived från ungskogar) Övermark svf: Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT); UPM (tast, sparrar, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, stubbar); Isojoen Saha (tast, tasmåstock, grst, gransmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT) ÅBOLAND Väståbolands svf: UPM (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, överrötskadad gran som energived); Metsäliitto (tast, tasmåstock, grst, grrotblock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Ö-Skog (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, överrötskadad gran som energived); Måns Westerlund (tarotblock); Lounais-Suomen hakelämpö (aspmv, almv, GROT, energived gran som energived) Kimitonejdens svf: Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); UPM (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Metsäliitto (tast, tasmåstock, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Ö-Skog (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, överrötskadad gran som energived); Nurmio Consulting (almv, GROT, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived) ÅLAND Rundberg (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, energived från ungskogar); Ålands Skogsägarförbund (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT) NYLAND Borgå: Wide Skog (tast, tarotblock, sparrar, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived gran som energived); Koskitukki (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, bjst, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar); Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Stora Enso (tast, grst, bjst, från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, energived gran som energived) Ekenäs: Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived gran som energived); Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, energived från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, gran som energived) Esbo: Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived gran som energived); Koskitukki (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, bjst, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar); Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Stora Enso (tast, grst, bjst, från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, energived gran som energived) Hangö: Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived gran som energived); Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, energived från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, gran som energived) Ingå: Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, energived från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, gran som energived) Karis: Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, energived från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); 14

15 NDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, gran som energived) Kyrkslätt: Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived gran som energived); Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, energived från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, gran som energived) Lappträsk: Wide Skog (tast, tarotblock, sparrar, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived gran som energived); Koskitukki (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, bjst, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar); Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Stora Enso (tast, grst, bjst, från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, energived gran som energived) Liljendal: Wide Skog (tast, tarotblock, sparrar, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived gran som energived); Koskitukki (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, bjst, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar); Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Stora Enso (tast, grst, bjst, från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, energived gran som energived) Lovisa: Wide Skog (tast, tarotblock, sparrar, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived gran som energived); Koskitukki (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, bjst, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar); Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Stora Enso (tast, grst, bjst, från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, energived gran som energived) Mörskom: Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived gran som energived); Koskitukki (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, bjst, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar); Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Stora Enso (tast, grst, bjst, från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, energived gran som energived) Pernå: Wide Skog (tast, tarotblock, sparrar, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived gran som energived); Koskitukki (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, bjst, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar); Stora Enso (tast, grst, bjst, från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, energived gran som energived) Pyttis: Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived gran som energived); Koskitukki (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, bjst, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar); Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Stora Enso (tast, grst, bjst, från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, energived gran som energived) Sibbo: Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived gran som energived); Koskitukki (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, bjst, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar); Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Stora Enso (tast, grst, bjst, från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, energived gran som energived) Sjundeå: Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived gran som energived); Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, energived från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, gran som energived) Strömfors: Wide Skog (tast, tarotblock, sparrar, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived från ungskogar, överrötskadad gran som energived); Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived gran som energived); Koskitukki (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, bjst, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar); Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Stora Enso (tast, grst, bjst, från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, energived gran som energived) Vanda: Södra skogsreviret (tast, tasmåstock, tarotblock, stolpar, sparrar, grst, grsmåstock, grrotblock, bjst, bjrotblock, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, GROT, stubbar, energived gran som energived); Koskitukki (tast, tasmåstock, grst, grsmåstock, bjst, aspst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, stubbar); Versowood (tast, tasmåstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, grst, grsmåstock, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); Stora Enso (tast, grst, bjst, från ungskogar, stubbar, överrötskadad gran som energived); Metsäliitto (tast, tasmåstock, tarotblock, grst, grrotblock, bjst, bjrotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, GROT, energived gran som energived) TEXT: GERD MATTSSON-TURKU Kvaliteten syns i resultatet 15

16 VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHA Virke från privatskogarna behövs SIXTEN SUNABACKA, UPM:S SKOGSCHEF, SER MED OPTIMISM PÅ VIRKESHANDELN EFTER EN LAM VÅR. NU MÅSTE VI VIR- KESKÖPARE NÅ SKOGSÄGARNA OCH FÅ UT INFORMATION TILL DEM OM ATT FABRIKERNA I HEMLANDET BEHÖVER VIRKE BÅDE I DAG OCH FRAMÖVER. F För UPM är speciellt grandominerade skogar av intresse, säger Sixten Sunabacka. Vi använder hälften av all granmassaved som avverkas i Finland. Men det betyder ingalunda att vi skulle vända ryg- gen åt andra sortiment. Våra fanerfabriker behöver björkstock och granstock och den förnyade fabriken i Jakobstad stora mängder tall och björk. På årsnivå använder UPM omkring 22 miljoner kubikmeter virke. Två tredjedelar köper vi av privata skogsägare. Drygt fem miljoner täcker vi med import. Importvirket utgörs främst av björkmassaved, men även andra sortiment importeras. Även virket från bolagets egna skogar har stor betydelse. Skogsägarkåren är annorlunda i dag En längre tillbakablick visat att försäljningarna från privat- skogarna minskat. Enligt Sunabacka är problemen med virkesförsörjningen ingalunda över fastän virkeshandeln kommit bra igång i höst. Vi kan inte bortse från det faktum att skogsägarkåren har ändrat. Skogsägarna överlag har det ekonomiskt bättre ställt och därmed har skogsintäkternas betydelse minskat. Skogsägarnas värderingar har också ändrat och för allt fler blir rekreationsaspekten allt starkare. Om man har ett bra blåbärsställe låter man kanske bli att hugga. För oss virkesköpare gäller det gå ut med information till skogsägarna på bred front. Vi måste ännu starkare än tidigare förklarar att virke Specialsortiment ger mera behövs, fastän skogsindutrin ännu kämpar med ekonomin. Det som nu krävs är en betydligt aktivare skogspolitik. Skogsprogrammet är en bra grund att starta från. Skogsprogrammet har utarbetats genom ett omfattande samarbete mellan skogsägarna, skogsindustrin och representanter för miljöorganisationer. Jag tycker att det borde ligga i alla medverkande parters intresse att föröka nå de mål som är uppställda i programmet. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU lock r (tall) ck Utöver stock och massaved finns det möjligheter att höja värdet på en avverkning genom att plocka ut olika specialsortiment. I en talldominerad skog kan det till exempel Virkessortiment åstock r (tall) ssaved tallrotblock stolpar (tall) tallstock tallsmåstock sparrar (tall) tallmassaved finnas rotblock, stolpämnen och sparrar. För skogsägaren är det betydelsefullt att det finns avsättning för olika specialsortiment. Efterfrågan kan variera från år till år och därför lönar det sig att i god tid börja förbereda en avverkning och tillhörande virkesaffär. Tabellen anger vad en skogsägare kan förvänta sig att få för några specialsortiment vid rotförsäljning. Prisen är bara riktgivande. Vanliga specialsortiment Sparrar görs av tall. Längderna varierar från tre till sex meter och diametern ligger inom intervallet 8 13 cm. Stolpar görs av tall. Minimilängden är åtta meter och minimigrovleken 13 cm. Småstock går till sågning. Minimigrovleken är vanligen 11 cm. Rotblock är den första stocken räknat från stubbskäret. Grova, kvistfria rotblock är värdefulla. Rotblockens diameter, längd, årsringarnas bredd och kvaliteten bestämmer det slutliga priset. GROT är en förkortning av grenar och toppar och avser hyggesrester (fi. hakkuutähde). Det är ett nytt virkessortiment, jämförbart med exempelvis massaved. Virkesköparna har olika prissättningssystem för GROTen euro/m 3 TEXT: euro/m 3 GERD MATTSSON-TURKU

17 NDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL VIRKESHANDEL Virkespriser Livlig virkeshandel I augusti köpte skogsindustrin 2,9 milj. m 3 virke från privatskogar, vilket är nästan en miljon mer än året innan. De två första veckorna i september var inköpsmängden nästan 1,9 milj. m 3, vilket tyder på en fortsatt livlig virkeshandel. Från januari till slutet av augusti har rotpriset på talltimmer stigit från 43,74 euro/m 3 till 47,92 euro, en höjning på över 4 euro. Rotpriset på grantimmer har stigit med knappt 3 euro/m 3 under motsvarande period. Rotpriset på tallmassaved har stigit från 11,84 euro/m 3 till 13,24 euro och rotpriset på granmassaved från 20,51 euro/m 3 till 21,78 euro. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU I prisstatistiken anges de sex vanligaste virkessortimenten. Inga specialsortiment ingår. Priserna anges skilt för rotköp och leveransköp. Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som kommits överens om med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms. Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. I statistiken över inköpta virkesmängder och priser ingår uppgifter från ca. 86 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Statistiken täcker bäst östra Finland och sämst västra och norra Finland. Utanför materialet är små och medelstora sågar. De virkespris som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priset på de virkesmängder som köpts de fyra senaste veckorna. Om virkesmängden för något sortiment på ett område vid rotköp är under m 3 och vid leveransköp under 500 m 3, anges inget pris (..). Om mängden är 0 m 3, anges (-) som pris. Förkortningar: ROT = rotpris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid rotförsäljning, då köparen har hand om avverkningen och skogstransporten LEVERANS = leveranspris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid leveransförsäljning, då säljaren står för avverkningen och skogstransporten Ny områdesindelning Från den 1 juli ges virkespriserna för sex större områden i stället för per skogscentralområde. Områdena framgår av kartan. Skogsindustrin rf:s medlemsföretag har gemensamt kommit överens om den nya områdesindelningen. Målet var att få områden med ungefär lika stora inköpsmängder. Den nya områdesindelningen har konkurrenspolitisk bakgrund och dessutom vill virkesköparna värna om datasekretessen i områden med få virkesköpare. Svenska Österbotten hör till ett mycket stort område och det försämrar prisstatistikens användbarhet. KESKI- SUOMI LAPPI SAVO-KARJALA KYMI- SAVO 17

18 JAKTHÖST HÖSTEN ÄR SKÖRDETID ÄVEN DÅ DET ÄR FRÅGA OM JAKT OCH VILTVÅRD. ALLA ÅTGÄRDER ATT BEFRÄMJA VILTETS LIVSMILJÖER VORE SJÄLVÄNDAMÅL OM INTE VILTSTAMMARNA OCKSÅ SKULLE BESKATTAS. NATURLIGTVIS ÄR LEDSTJÄRNAN SAMMA SOM INOM SKOGSBRUKET, UTHÅLLIGHET. SKOGEN FÅR INTE TA SLUT, INTE HELLER VILTET. MAN TAR AV TILLVÄXTEN, INVENTERINGAR OCH VILTRÄKNINGAR GER KÄNNEDOM OM VILTSTAMMARNAS STOR- LEK OCH LIGGER SOM GRUND FÖR UTTAGET. Viltet har, åtminstone i södra Finland, haft en extremt torr och solig sommar. Detta har gjort att klövviltet sökt sig till närheten av våtmarker och sjöar där de haft tillgång på vatten. För skogshönsen har sommaren varit speciellt fin. Kycklingarna, som kläcks vanligen under senare hälften av juni, har haft det varmt och soligt. Detta betyder att de kunnat tillbringa mycket tid till att söka mat och endast kortare perioder för att vila och värma sig under modern. Då vi dessutom haft ett gott sorkår har trycket från predatorerna, bl.a. duvhök, räv, mårdhund och grävling, minskat. Som resultat av detta har man glädjande också kunnat konstatera att det finns gott om järpe, samt tjäder- och orrkullar i markerna. Fågel och björn inleder säsongen Duvjakten inleder jaktsäsongen den 10 augusti. Jakten gäller ringduva medan skogsduvan är fredad. Ringduvan har en vit tvärbård på vingens översida samt vita fläckar på halsen hos vuxna fåglar. Skogsduvan är mindre än ringduvan och saknar vita figurer. Många är de jägare som beger sig ut till sädesfälten och ärtåkrarna för att i gryningen skjuta sig några ringduvor. Den 20 augusti, i gryningen, inleds björnjakten. Björnjakten berör inte kusttrakterna i detta nu men är inte så avlägsen om dagens utveckling får fortgå. Det finns i redan nu björnar i Nyland och en trafikolycka med björn inblandad är en tidsfråga. Eftersök på björn är både svåra och farliga och kräver experter. Många jägare från kusttrakterna jagar björn i östra Finland för att få erfarenhet av björnjakt och testa hundarna. Den 20 augusti är också en stor dag för sjöfågeljägarna eftersom andjakten inleds kl Då är det verklig invasion till vassvikar och våtmarker för att ta den första andsteken. De orosmoln som skymtade på vårvintern i form av fågelinfluensa har som tur blåst bort, för alltid får man hoppas. Jägarna behöver sin andjaktspremiär. Harjakten inleds den 1 september och det är en dag som bl.a. stövarägarna väntat på. Tillgången på hare varierar, liksom för skogshönsen, med tillgången på sork. God tillgång på sork betyder mindre tryck från exempelvis räven. Den ökande lodjursstammen inverkar dock menligt på harstammen. På många håll i södra Finland finns det gott om fälthare medan skogsharen gått tillbaka, tyvärr. Man hittar fältharen allt längre in i skogsmarkerna där den drar nytta av den rikliga gräs- och örtvegetationen på förnyelseytorna. Många jägare har valt att i första hand skjuta fälthare medan skogsharen oftast släpps förbi och endast motioneras för hundens och drevets skull. Rådjursjakten delar åsikterna Rådjursjakten startar också samma dag som harjakten och ger, sedan jakten släpptes fri och hagelvapen tillåts, jakttillfällen för många jägare. Fortfarande är åsikterna delade angående rådjuret. De som har taxhundar är förtjusta medan stövarägarna är förbannade. Det ligger mycket jobb bakom en rådjursren jakthund. Hur som helst så har avskjutningen av rådjur kommit bra igång. Det första jaktåret, , fälldes tre rådjur i riket Finland medan bytet säsongen var över tretusen. Avskjutningstakten förväntas inte öka lika snabbt nu då jägarna fått konkurrens av lodjuret också ifråga om rådjuren. Fredning har inte hjälpt tjädern Skogshönsen får jagas fr.o.m. den 10 september. Järpe och orre jagas rätt sparsamt i kustområdet medan tjädern varit fridlyst i tiotals år i stora delar av Nyland. Fredningen har inte hjälp tjädern i någon större grad utan stammen har hållit sig på samma nivå genom åren. Tvärtom skulle jakt (licens) eventuellt öka intresset för viltvård och förbättrande av tjäderns livsmiljöer. För många jägare kommer den riktiga storviltsjakten igång först i oktober då hjortoch älgjakten börjar. Jakten får visserligen påbörjas redan sista veckoslutet i september men många jaktlag har valt att senarelägga starten. Dels inverkar jordbrukarnas höstarbeten men även värmen är besvärande för god kötthygien. För vitsvanshjortens del kommer det att fällas drygt individer och motsvarande antal för älg ligger på omkring djur. Den stora älg avskjutningen motiveras av de många viltolyckorna på våra landsvägar samt skador i plantskogarna. Man kan här säga att jägarna är oavlönade i samhällets tjänst. Predatorjakt Räv, mårdhund, grävling och mink får jagas under hela året. Undantag är tiden mellan då hona som åtföljs av unge/ungar ej får skjutas. Kråkfåglar får även jagas året om förutom I praktiken är jakten avblåst under reproduktionsperioden. Då predatorerna går åt harungar och skogshönsens/sjöfåglarnas ägg och kycklingar är ett stort jakttryck på dessa befogat. Tyvärr är den vanliga jägaren dålig på predatorjakt. Vad som ligger bakom detta vill jag inte spekulera i men det 18

19 EFTERSÖKSEKIPAGE I ARBETE UNDER EN ÖVNING PÅ EFTERSÖKSKURS I KIMITO. HUNDEN SPÅRAR I LÅNG LINA, 4 6 METER, FÖR ATT OSTÖRT KUNNA ARBETA. HJÄLPSKYTTEN BÖR HÅLLA SIG NÄRA HUNDFÖRAREN FÖR ATT SNABBT KOMMA FRAMFÖR HUNDEN OCH SKJUTA OM DET SKADADE DJURET RUSAR UPP FRÅN LEGAN. är faktum. Det finns en del specialister och grytjägare som nog jobbar bra men det räcker inte till. Att vandra ut på sin jaktmark under hösten med en spetshund eller ha fällor gillrade ger garanterat rikligt med byte. Predatorjakt är även viltvård i högsta grad. Eftersök Varje jägare som varit tillräckligt länge med vet att skadskjutning kommer förr eller senare. Trots riklig skjutträning, inga långa skjutavstånd, inget störande sly eller kvistar, djuret står stilla eller rör sig långsamt så kan det hända, har hänt och händer igen. Varje jaktsituation är unik. Då det händer gäller det att vara förberedd för eftersök. Det bör finnas lämpliga hundar att tillgå och jägare med erfarenhet. Hundar och hundförare går inte bara sådär att ta från hyllan dessa bör också få möjlighet till träning i sina jaktlag / jaktföreningar. En skadskjutning är alltid allvarlig, det är ingen skillnad om det gäller en fågel, räv eller en älg. Ett eftersök bör ske med envishet som är på gränsen till dumhet, man bör göra allt som står i ens makt för att avkorta ett djurs lidande. Eftersök sker inte endast vid skadskjutning utan är vanligt även vid viltolyckor i trafiken. Man räknar att tjugo procent av viltolyckorna där hjortdjur är inblandade kräver någon form av eftersök. Här är det jägarna och deras hundar som gör grovjobbet. Dianas stigar Den danske prästen Munk sade att det är med jakten som med kärleken. Man måste uppleva den för att förstå den! Närmare trehundra tusen jägare kommer denna höst att trampa jaktgudinnan Dianas stigar. Att önska god jakt tolkas av en del som ett dåligt omen men lär inte ha någon verkan om jägaren inte tackar för detta. För att vara på säkra sidan säger jag i alla fall som min kompis Jampe i Jämtland, skit jakt! TEXT OCH FOTO: BJARNE ANDERSSON 19

20 Har torkan skadat träd och plantor? BJÖRKPLANTOR HAR LIDIT MEST AV SOMMARENS TORKA. PÅ YTOR SOM PLANTERATS MED BJÖRK I ÅR KOMMER PLANTAV- GÅNGEN SANNOLIKT ATT VARA STÖRST. ÄVEN GRANPLANTOR TORDE TA SKADA AV TORKAN. Torkan den här sommaren är exceptionell. På Skogsforskningsinstitutet säger forskare att det inte finns några forskningar som visar hur träden tål en sådan torka som vi har haft nu i sommar och något liknande finns inte heller dokumenterat. Jag tror fortsättningsvis inte att torkan kommer att orsaka några större skador på stora träd, säger professor Jarkko Hantula på Skogsforskningsinstitutet. På de torraste växtplatserna dog träden redan sommaren 2002, då det också var torrt. Då var det torra, döda tallar på bergsområden som väckte folks uppmärksamhet. Tall tål rent allmänt torka väl och några större skador är inte att vänta på tall. Även tallplantor tycks ha klarat torkan bra. TRÄD KAN INTE UTNYTTJA SALT HAVSVATTEN. Björkarnas lövfällning är en skyddsåtgärd Stora björkar har ställvis fällt sina löv. Det här är en skyddsåtgärd, med vars hjälp de förhindrar uttorkning. Det är inte ett tecken på att de håller på att dö. Björkar reagerar olika snabbt på torka beroende på genetiska egenskaper. En del fäller sina löv snabbare. Glasbjörken, som trivs på fuktigare växtplatser än vårtbjörk, reagerar normalt snabbare på torka än vårtbjörken, dvs. den fäller sina löv snabbare. Träden börjar lida av torka när rötterna inte längre kan ta upp vatten ur marken i samma takt som trädkronan avger vatten. Små plantor är mest känsliga för torka. Större träd klarar sig bättre, då de tar upp vatten från större markdjup. BJÖRKAR HAR FÄLLT SINA BLAD FÖR ATT BÄTTRE KLARA TORKAN. Strandträd kan inte utnyttja havsvatten Även träd intill havsstränder lider av torka. Det beror på att de inte kan utnyttja salt vatten. Om det salta vattnet dock filtreras effektivt i marken så att det blir saltfritt innan träden tar upp det i rotsystemet, kan träden utnyttja även havsvatten. De flesta vatten i naturen innehåller salter av olika slag. När man säger att havsvatten är salt, menar man att halterna är så höga att det blir tydlig saltsmak på vattnet. Salterna kommer från mineral, som lösts upp i jordskorpan. Havet tillförs hela tiden lösta salter via vattendrag och grundvatten som strömmar ut i havet. När vattnet i havet sedan avdunstar till atmosfären blir de lösta salterna kvar i havet. Denna process har pågått så länge som vatten har funnits på jorden och därigenom har havsvattnet fått sin höga salthalt. Mindre skadegörare Även trädens skadegörare lider av torkan och deras antal minskar. Däremot är det möjligt att några insekter drar nytta av att trädens motståndskraft minskar och orsakar skador på dem nästa år. Det här är ingen självklarhet för t.ex. efter torkan sommaren 2002 kunde inget speciellt skönjas på skadefronten, säger Hantula. TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU 20

Skogsbruket. 4 Pejling av virkesmarknaden. Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd. Nr 9 2007. Årgång 77. Spara eller avverka?

Skogsbruket. 4 Pejling av virkesmarknaden. Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd. Nr 9 2007. Årgång 77. Spara eller avverka? Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 9 2007. Årgång 77 4 Pejling av virkesmarknaden Skogsindustrins virkesköp har ökat med åttio procent från årets början. 9 10 12

Läs mer

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Skogscertifiering enligt finska modellen 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Varför PEFC i Finland? Organisation 740 000 skogsägare: 60 % under 20 ha, 1% över 1000 ha. Regional grupp certifiering via skogsvårdsföreningarna

Läs mer

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009 SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009 1. Allmänt Reviderade standarder: FFCS 1001:2003 och FFCS 1002-1:2003 Revisionens omfattning: Skötseln

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning skördetid i skogen Föryngringsavverkning är den åtgärd som ger de största intäkterna från skogsbruket. Det är nu du skördar de värden som

Läs mer

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Drivning av okvistade stammar. Fixteri Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Efterfrågan på trävaror ökar och priserna

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

10-2011. Stenhård kontroll av virkesmängderna Osäkerhet på energivedsmarknaden Dåligt utbud av björkstock

10-2011. Stenhård kontroll av virkesmängderna Osäkerhet på energivedsmarknaden Dåligt utbud av björkstock Skogsbruket 10-2011 Stenhård kontroll av virkesmängderna Osäkerhet på energivedsmarknaden Dåligt utbud av björkstock Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 10 2011.

Läs mer

Skogsbruket. 2 Skogsbruket 12/2009. Nr 12 2009. År g å n g 79

Skogsbruket. 2 Skogsbruket 12/2009. Nr 12 2009. År g å n g 79 Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 12 2009. År g å n g 79 4 Naturlig förnyelse är inte latmansgöra Sk o g s ä g a r n a k o m m e r u n da n m e d k o s t n a d e

Läs mer

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär från kontrakt till årsbesked 2012 SCA SKOG www.scaskog.com SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär Att välja SCA för din virkesaffär ska vara både enkelt och tryggt. Vi gör vårt allra bästa

Läs mer

Skogsbruket 4NU BEHÖVS VIRKET I VÅRA SKOGAR GALLRINGAR ÄR HJÄRTLIGT VÄLKOMNA METSÄLIITTOS RIKSOMFATTANDE KAMPANJ SYFTAR TILL LIVLIGARE GALL-

Skogsbruket 4NU BEHÖVS VIRKET I VÅRA SKOGAR GALLRINGAR ÄR HJÄRTLIGT VÄLKOMNA METSÄLIITTOS RIKSOMFATTANDE KAMPANJ SYFTAR TILL LIVLIGARE GALL- Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 6 7 2007. ÅRGÅNG 77 4NU BEHÖVS VIRKET I VÅRA SKOGAR DEN FINSKA SKOGSINDUSTRIN HAR 1,5 ÅR PÅ SIG ATT ÖKA INKÖPS- MÄNGDERNA I FINLAND.

Läs mer

Skogsbruket 4 PUNKT I FÖRTID SKOGSARBETARENS YRKE FÖRÄNDRAS ARBETSKRAFTEN SÖKER SIG TILL ANDRA YRKEN OCH SKOGSBRUKET FÖR-

Skogsbruket 4 PUNKT I FÖRTID SKOGSARBETARENS YRKE FÖRÄNDRAS ARBETSKRAFTEN SÖKER SIG TILL ANDRA YRKEN OCH SKOGSBRUKET FÖR- Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 1 2005. ÅRGÅNG 75 4 PUNKT I FÖRTID EN DEL FORMER AV UNDERPRODUKTION GÅR ATT FÖREBYGGA. 6 12 14 16 20 22 28 SKOGSARBETARENS YRKE FÖRÄNDRAS

Läs mer

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Virkesprislista Leveransvirke kust Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Skogsbruket. 2 Skogsbruket 10/2009. Nr 10 2009. År g å n g 79

Skogsbruket. 2 Skogsbruket 10/2009. Nr 10 2009. År g å n g 79 Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 10 2009. År g å n g 79 4 Barrstock och björkmassaved går åt Vi r k e s k ö pa r na i d e s t ö r r e bolagen ä r pressade. Å e

Läs mer

Skogsbruket 4 HÖGGALLRING ÄR INTE BLÄDNING KVISTAT FLISVIRKE GER MERA PENGAR GENOM ATT SATSA PÅ KVALITET KAN DU FÅ EN STÖRRE VIRKESLIKVID VID

Skogsbruket 4 HÖGGALLRING ÄR INTE BLÄDNING KVISTAT FLISVIRKE GER MERA PENGAR GENOM ATT SATSA PÅ KVALITET KAN DU FÅ EN STÖRRE VIRKESLIKVID VID Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 1 2007. ÅRGÅNG 77 4 HÖGGALLRING ÄR INTE BLÄDNING BEGREPPEN LÅGGALLRING, HÖGGALLRING OCH BLÄDNING INNEBÄR UT- GLESNING AV BESTÅND. 6 KVISTAT

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Gallringskvitto i praktiken Korsnäs gallringskvitto innehåller två delar, en beståndskarta och en beståndsbeskrivning och dessa beskriver hur din skog ser ut efter en gallring.

Läs mer

Skogsbruket 4??? 6??? 8??? ??? ??? ??? ??? ??????. ???. ???. ???. ???. ???. ???. ???.

Skogsbruket 4??? 6??? 8??? ??? ??? ??? ??? ??????. ???. ???. ???. ???. ???. ???. ???. Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 8 2007. ÅRGÅNG 77 4??????.??????. 6??????. 8??????. 12??? 16??????.???. 22??? 24 28???.??????. PÅ OMSLAGET:???. FOTO:??? 2 Skogsbruket

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Lika många idéer har gått från tanke till

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista Avverkningsuppdrag Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub Toppdiam 12-13- 14-16- 18-20- 22-24- 26-28- 30-32- 34- Klass

Läs mer

Virkeshandeln. på kornet. Skogs bruket 10 2013

Virkeshandeln. på kornet. Skogs bruket 10 2013 Skogs bruket 10 2013 Virkeshandeln på kornet Virkesbilarna på väg bli större Bygg skogsvägen i tid före avverkningen Sångfågeln Sipolas vingar bär också i skogen Skogsbruket 10 2013 deln Virkeshapnå kornet

Läs mer

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG Virkesprislista Avverkningsuppdrag inland Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m

Läs mer

Skogsbruket 1-2011. Deklarationsråd Fyra hektar ger en bil Ny skadegörare

Skogsbruket 1-2011. Deklarationsråd Fyra hektar ger en bil Ny skadegörare Skogsbruket 1-2011 Deklarationsråd Fyra hektar ger en bil Ny skadegörare Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 1 2011. År g å n g 81 4 6 10 15 18 19 24 28 29 Fyra hektar

Läs mer

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara. Marknadsbrev nr 10 Försäljningstakten håller i sig och under 2001 förmedlade Skånegårdar fastig-heter för ett sammanlagt värde om 326 Mkr. Det innebär att vi under de senaste tre åren förmedlat gårdar

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Björk efterfrågat sortiment? sid 2 Valmöjligheterna när du står i en butik är oändliga. Varje förpackning är inriktad på att locka konsumenten till köp. Det gäller att ha en

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Förhandsröjning. i skog där avverkningsmaskin kommer till användning HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO. Foto: Martti Taipalus

Förhandsröjning. i skog där avverkningsmaskin kommer till användning HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO. Foto: Martti Taipalus Förhandsröjning i skog där avverkningsmaskin kommer till användning Foto: Martti Taipalus HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO Förord Både när det gäller gallring och förnyelseavverkning har den maskinella

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Skogsbruket 3-2011. Så här undviker du arvsskatt Riksdagspartierna svarar på skog Skogsvårdsavgiftens vara eller icke vara

Skogsbruket 3-2011. Så här undviker du arvsskatt Riksdagspartierna svarar på skog Skogsvårdsavgiftens vara eller icke vara Skogsbruket 3-2011 Så här undviker du arvsskatt Riksdagspartierna svarar på skog Skogsvårdsavgiftens vara eller icke vara Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 3 2011.

Läs mer

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Förvaltning Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje delbeslut påverkar slutresultatet. Rätt beslut från återväxt till slutavverkning ger dig,

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Nr 51 Nr 51 LANDSKAPSLAG om Ålands skogsvårdsförening Föredragen för Republikens President 1) den 24 augusti 2001 Utfärdad i Mariehamn den 27 september 2001 I enlighet med

Läs mer

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog UPM Samfällda skogar Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen UPM skog UPM SAMFÄLLDA SKOGAR I KORTHET UPM Samfällda skogar är ett bra alternativ för skogsägare som sätter värde

Läs mer

En ny förening grundas för att ansöka om PEFC-certifikat. Cannabisodlingar blir allt vanligare, också i skogen. Nu kör cellulosamaskinerna för fullt.

En ny förening grundas för att ansöka om PEFC-certifikat. Cannabisodlingar blir allt vanligare, också i skogen. Nu kör cellulosamaskinerna för fullt. En ny förening grundas för att ansöka om PEFC-certifikat. Cannabisodlingar blir allt vanligare, också i skogen. Nu kör cellulosamaskinerna för fullt. Under årets första hälft minskade både virkes- och

Läs mer

Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer.

Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer. Bli en bättre beställare Det är Röj din i tid skog för bättre ekonomi i ditt skogsbruk - och det är du som bestämmer. Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Finansiär: NTM-centralen

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Skogsbruket 4 FORSTSTYRELSEN EN SPLITTERNY FABRIK I NÄRBILD EFFEKTIV. MILJÖVÄNLIG. VÄRLDENS STÖRSTA I SITT SLAG.

Skogsbruket 4 FORSTSTYRELSEN EN SPLITTERNY FABRIK I NÄRBILD EFFEKTIV. MILJÖVÄNLIG. VÄRLDENS STÖRSTA I SITT SLAG. Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 3 2006. ÅRGÅNG 76 4 FORSTSTYRELSEN EN DOLDIS MED VERKSAMHET SOM VI KAN NJUTA AV. 8 10 EN SPLITTERNY FABRIK I NÄRBILD EFFEKTIV. MILJÖVÄNLIG.

Läs mer

Skogsbruket 4 TALLFRÖN KLARAR INTE KONKURRENS HÖGA PRISER PÅ SKOGSFASTIGHETER STOR EFTERFRÅGAN OCH HÖGA PRISER, SÅ KAN MAN KARAKTÄRISERA

Skogsbruket 4 TALLFRÖN KLARAR INTE KONKURRENS HÖGA PRISER PÅ SKOGSFASTIGHETER STOR EFTERFRÅGAN OCH HÖGA PRISER, SÅ KAN MAN KARAKTÄRISERA Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 12 2004. ÅRGÅNG 74 4 TALLFRÖN KLARAR INTE KONKURRENS RÄTT METOD PÅ RÄTT MARK. 6 HÖGA PRISER PÅ SKOGSFASTIGHETER STOR EFTERFRÅGAN OCH HÖGA

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

Tillsammans. för skogens bästa AB SKOGEN

Tillsammans. för skogens bästa AB SKOGEN Tillsammans för skogens bästa AB SKOGEN Förbättrad konkurrenskraft för den åländska skogen Idag är konkurrensen inom skogsindustrin global. Tidigare kunde konkurrenten finnas i grannbyn, men nu kan det

Läs mer

Skogsbränslehandledning

Skogsbränslehandledning Skogsbränslehandledning Skogsenergifrågorna är högaktuella. Till skillnad från olja och kol som en dag tar slut är skogen en förnyelsebar källa till både produkter och energi. Och den tillför inte atmosfären

Läs mer

VERKSAMHETS- OCH FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

VERKSAMHETS- OCH FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sida 1 Styrelsen för Västra Kustens Skogsägare lämnar följande årsredovisning för verksamheten under räkenskapsåret. VERKSAMHETS- OCH FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Två avgörande händelser under 2011 gjorde att

Läs mer

Skogsbruket 4 GOD VÅRD FRAMOM SNABBA PENGAR RÖJD BOTTEN = KLAR VINST STÖRANDE SLY GÖR ATT ENTREPRENÖREN INTE UPPTÄCKER SKADOR ELLER

Skogsbruket 4 GOD VÅRD FRAMOM SNABBA PENGAR RÖJD BOTTEN = KLAR VINST STÖRANDE SLY GÖR ATT ENTREPRENÖREN INTE UPPTÄCKER SKADOR ELLER Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 11 2006. ÅRGÅNG 76 4 GOD VÅRD FRAMOM SNABBA PENGAR IDAG TILLÅTER LAG OCH REKOMMENDATIONER STÖRRE FELXIBILITET OCH FLERA ALTERNATIV. 6 10

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk ATT KÖPA OCH SÄLJA SKOGS- VÅRDSTJÄNSTER Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk 1 Skogforsk Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut arbetar för ett långsiktigt,

Läs mer

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR?

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare har för förväntningar

Läs mer

Skogsbruket 4 HUR MYCKET PENGAR KAN JAG TA FRÅN SKOGEN?

Skogsbruket 4 HUR MYCKET PENGAR KAN JAG TA FRÅN SKOGEN? Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 2 2007. ÅRGÅNG 77 4 HUR MYCKET PENGAR KAN JAG TA FRÅN SKOGEN? SOM SKOGSÄGARE FUNDERAR DU KANSKE PÅ HUR MYCKET DU KAN HUGGA. 6

Läs mer

Skogsbruket. Omfattande stormskador i våra skogar. Klimatförändring på gott och ont Tallsådd till heders igen 8-2010

Skogsbruket. Omfattande stormskador i våra skogar. Klimatförändring på gott och ont Tallsådd till heders igen 8-2010 Skogsbruket 8-2010 Omfattande stormskador i våra skogar Klimatförändring på gott och ont Tallsådd till heders igen Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 8 2010. År g

Läs mer

Skogsbruket VIRKESPRISERNA MÅSTE ANPASSAS TILL MARKNADSSITUATIONEN FINNS DET AVSÄTTNING PÅ ÖSTERBOTTNISK MASSAVED EFTER ATT

Skogsbruket VIRKESPRISERNA MÅSTE ANPASSAS TILL MARKNADSSITUATIONEN FINNS DET AVSÄTTNING PÅ ÖSTERBOTTNISK MASSAVED EFTER ATT Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 3 2009. ÅRGÅNG 79 4METSÄ-BOTNIA 7 LÄGGER NED SIN CELLULOSAFABRIK? VIRKESPRISERNA MÅSTE ANPASSAS TILL MARKNADSSITUATIONEN FINNS

Läs mer

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog Lokal information till skogsägare i Uppland Henrik Larsson in på livet... Mitt namn är Henrik Larsson och jag är från och med i höst virkesköpare och kontaktperson hos Korsnäs inom distriktet Uppland Östra.

Läs mer

Rundvirkespriser 2014 JO0303

Rundvirkespriser 2014 JO0303 Enheten för Policy och Analys 2015-08-20 1(8) Rundvirkespriser 2014 JO0303 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

SKOGSBRUKETS KAPITALBESKATTNING deklarationsåret 2014. Anders Hjortman 0500 272910

SKOGSBRUKETS KAPITALBESKATTNING deklarationsåret 2014. Anders Hjortman 0500 272910 SKOGSBRUKETS KAPITALBESKATTNING deklarationsåret 2014 Anders Hjortman 0500 272910 Svf Österbotten Sysselsättande effekt: Verksamhetsledare Totalt 27 skogsfackmän Kontorsföreståndare Försäljningssekreterare

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun 4 Juni 2013 Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 3 Resultat... 4 4 Revisionell bedömning... 6 1 Sammanfattning På uppdrag av

Läs mer

Skog & Ekonomi Special

Skog & Ekonomi Special Skog & Ekonomi Special NORDISK ANALYS December 2004 Bäste läsare! Här kommer ett specialnummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi. Vi kallar det Nordisk Analys. Målsättning har varit att på ett enkelt och

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk 1(11) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Stöd Box 7 351 03 Växjö På den här blanketten ansöker du om stöd till ädellövskogsbruk enligt förordning (2010:1879)

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Skogsbruket SKATTERABATT PÅ 50 % FÖR VIRKESFÖRSÄLJNING STATEN HOPPPAS FÅ UT MERA VIRKE.

Skogsbruket SKATTERABATT PÅ 50 % FÖR VIRKESFÖRSÄLJNING STATEN HOPPPAS FÅ UT MERA VIRKE. Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 8 2008. ÅRGÅNG 78 4 6 8 10 14 16 18 20 22 26 SKATTERABATT PÅ 50 % FÖR VIRKESFÖRSÄLJNING STATEN HOPPPAS FÅ UT MERA VIRKE. BEREDSKAPEN

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Försiktig optimism bland skogsägarna Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar

Läs mer

RESULTAT FRÅN SKOGFORSK NR. 13 2006

RESULTAT FRÅN SKOGFORSK NR. 13 2006 RESULTAT FRÅN SKOGFORSK NR. 13 2006 Jämförelse av finskt och svenskt skogsbruk Lennart Rådström Tel. 018 18 85 50 lennart.radstrom@skogforsk.se Åke Thorsén Tel. 018 18 85 97 ake.thorsen@skogforsk.se Benchmark

Läs mer

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROMETERN 14 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Bättre lönsamhet och optimistisk framtidstro bland skogsägarna Skogsbarometern är en årlig undersökning som utförs av Swedbank

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Skogliga aktivitetsnivån inom landskapet Åland

Skogliga aktivitetsnivån inom landskapet Åland Skogliga aktivitetsnivån inom landskapet Åland Uppföljning av den skogliga aktiviteten inom landskapet Åland Mikael Berglund Examensarbete för Skogsbruksingenjörs (YH)-examen Utbildningsprogrammet för

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

SBO-NYTT. Information från Mark skogsbruksområde juni 2015. Vilken härlig tid

SBO-NYTT. Information från Mark skogsbruksområde juni 2015. Vilken härlig tid SBO-NYTT Information från Mark skogsbruksområde juni 2015 Vilken härlig tid Nu är väl livet som bäst, dagarna är långa, solen värmer gott ibland och det händer mycket i naturen när allting förnyas. I går

Läs mer

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år)

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) Bilaga 4 Gallring av skog Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) 1. Småskalig röjning i område efter område. Varje område får komma överens om att man vill få

Läs mer

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor 2 Att äga Södra Kapital- och utdelningsfrågor Detta är en beskrivning av kapital- och utdelningsfrågor i Södra. Broschyren är tänkt att vara en sammanställning

Läs mer

Skogsbruket 4 MERA STOCK ELLER SNABBA PENGAR? TILLVÄXTEN LOCKAR, KOSTAR OCH GER ATT KÖPA SKOGSFASTIGHETER ÄR INGENTING FÖR DEN SOM SÖKER SNABBA

Skogsbruket 4 MERA STOCK ELLER SNABBA PENGAR? TILLVÄXTEN LOCKAR, KOSTAR OCH GER ATT KÖPA SKOGSFASTIGHETER ÄR INGENTING FÖR DEN SOM SÖKER SNABBA Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 12 2006. ÅRGÅNG 76 4 MERA STOCK ELLER SNABBA PENGAR? LAGEN TILLÅTER NUMERA TIDIGARE SLUTAVVERKNING. 6 8 12 TILLVÄXTEN LOCKAR, KOSTAR OCH

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Gallring intäkt och investering Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med

Läs mer

Skogsfastighet i Purkijaur

Skogsfastighet i Purkijaur Skogsfastighet i Purkijaur Fin skogsfastighet med två skogsskiften belägna strax utanför Jokkmokk. Ett skifte ligger längs med väg 374 mot Arvidsjaur, skiftet har flera fina äldre tallskogar färdiga för

Läs mer

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 2010. FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 2010. FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 21 FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se å Konjunkturen: 2 Ett bra år för skogsindustrin. Den nde till andra länder. Rekordnöjda

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Skogsbruket. Fördelar med kall vinter. Energivedsaffär kräver noggrannhet 2-2010

Skogsbruket. Fördelar med kall vinter. Energivedsaffär kräver noggrannhet 2-2010 Skogsbruket 2-2010 Fördelar med kall vinter Energivedsaffär kräver noggrannhet Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 2 2010. År g å n g 80 4 Många fördelar med kall

Läs mer

Innehåll. Avdragbara utgifter 10-11 Skogsavdrag 12 Avsättningar för utgifter och skador 13 Underskottsavdrag 14 Statliga stöd 15 De minimis -stöd 15

Innehåll. Avdragbara utgifter 10-11 Skogsavdrag 12 Avsättningar för utgifter och skador 13 Underskottsavdrag 14 Statliga stöd 15 De minimis -stöd 15 Skogsbeskattning för skatteåret 2011 Innehåll Beskattning av inkomst av virkesförsäljning Specifikation av inkomsterna från försäljning av virke i beskattningen 4 Viktigaste faktorer av inkomst av virkesförsäljning

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Skogsbruket. Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd. Nr 6 7 2008. Årgång 78. Sett i skogen. Rivstart på förnyelseytan

Skogsbruket. Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd. Nr 6 7 2008. Årgång 78. Sett i skogen. Rivstart på förnyelseytan Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 6 7 2008. Årgång 78 5 6 8 11 12 14 16 18 20 Sett i skogen Döda träd utan yttre spår kan indikera tallens rotröta. Rivstart på

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

Skogsbruket 4 GODKÄNN INTE DÅLIGA PLANTOR ELLER DÅLIGT ARBETE EFTERFRÅGAN SPORRAR UTVECKLING NORRSKOG ÄR INVOLVERAD I TRÄENERGI.

Skogsbruket 4 GODKÄNN INTE DÅLIGA PLANTOR ELLER DÅLIGT ARBETE EFTERFRÅGAN SPORRAR UTVECKLING NORRSKOG ÄR INVOLVERAD I TRÄENERGI. Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 8 2006. ÅRGÅNG 76 4 GODKÄNN INTE DÅLIGA PLANTOR ELLER DÅLIGT ARBETE EN REKLAMATION BÖR GÖRAS FÖRE VINTERN. EFTERFRÅGAN SPORRAR UTVECKLING

Läs mer

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Sköt om ungskogen. Vi bromsar inte. Plantering - En bra start för framtidens skog

SkogsÄgaren. Skogsägarna. Sköt om ungskogen. Vi bromsar inte. Plantering - En bra start för framtidens skog SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi Maj 2 / 2013 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN sid 3 Sköt om ungskogen sid 4 Vi bromsar inte sid 10-11 Plantering - En bra

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Skogsbruket 4 GAMLA SANNINGAR HÅLLER ÄVEN I STENIG TERRÄNG ÖKAD KONKURRENS OM INHEMSKT VIRKE SKOGSINDUSTRIN BEHÖVER DRYGT TIO MILJONER KUBIKMETER MERA

Skogsbruket 4 GAMLA SANNINGAR HÅLLER ÄVEN I STENIG TERRÄNG ÖKAD KONKURRENS OM INHEMSKT VIRKE SKOGSINDUSTRIN BEHÖVER DRYGT TIO MILJONER KUBIKMETER MERA Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 5 2007. ÅRGÅNG 77 4 GAMLA SANNINGAR HÅLLER ÄVEN I STENIG TERRÄNG PÅ MARKBEREDDA OMRÅDEN FINNS FLER PLANTOR. 6 10 12 16 24 28 ÖKAD

Läs mer

Skogsbruket 6/7-2010. Energiveden och miljöpåverkan Skogen ger hälsa och motion Hjälpmedel till vedbacken

Skogsbruket 6/7-2010. Energiveden och miljöpåverkan Skogen ger hälsa och motion Hjälpmedel till vedbacken Skogsbruket 6/7-2010 Energiveden och miljöpåverkan Skogen ger hälsa och motion Hjälpmedel till vedbacken Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 6 7 2010. År g å n g 80

Läs mer

Skogs bruket 3 2012. Krävande avverkning. efter stormen. Maskinerna tar över Grusvägar drabbas hårt av menföre Gör din egen vassmatta

Skogs bruket 3 2012. Krävande avverkning. efter stormen. Maskinerna tar över Grusvägar drabbas hårt av menföre Gör din egen vassmatta Skogs bruket 3 2012 Krävande avverkning efter stormen Maskinerna tar över Grusvägar drabbas hårt av menföre Gör din egen vassmatta Skogs bruket 3 2012 Krävande avverkning efter stormen Maskinerna tar över

Läs mer

Ett enklare skogsägande

Ett enklare skogsägande Ett enklare skogsägande Tänk om du hade en egen skogvaktare......med full koll på när åtgärder ska göras i din skog. Någon som ser till att det blir gjort, och stämmer av med dig, så ofta du vill, så att

Läs mer

Tryck. Layout & ombrytning. Styrelse. Tidningens bilder Tomas Korkman Torolf Finnbäck Stefan Borgman. Översättningsgranskningar

Tryck. Layout & ombrytning. Styrelse. Tidningens bilder Tomas Korkman Torolf Finnbäck Stefan Borgman. Översättningsgranskningar 2/2014 2 Ledare 3 Marknadsutsikter 4 Revirmedlemskapet efter årsskiftet 6 Certifiering 8-9 Medlemsförbindelse 11 Resultat från skogsfärdighetstävlingen 13 Hästkrafter 14-15 Personalkarta 16-17 Styrelse

Läs mer

Att äga Södra. så fungerar Södramodellen. Innehåll

Att äga Södra. så fungerar Södramodellen. Innehåll Att äga Södra så fungerar Södramodellen Innehåll Vad är Södra?... 2 Södras uppdrag... 2 Historien om Södra... 2 Att äga och göra affärer med Södra... 4 Sköta skog och sälja virke... 4 Våra industrier skapar

Läs mer

Johan J Möller, Lennart Moberg 2007-11-23. Preliminärt första utkast. Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07

Johan J Möller, Lennart Moberg 2007-11-23. Preliminärt första utkast. Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07 Johan J Möller, Lennart Moberg 2007-11-23 Preliminärt första utkast Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07 Innehåll Målformulering...3 Bakgrund...3 Syfte...3 Material & Metod...4 Regionsindelning...4 Diameterfördelning...6

Läs mer