YTAKTIVA SUBSTANSERS EGENSKAPER. Bestämning av kritiska micellkoncentrationen.
|
|
- Ebba Hedlund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Linköpings Universitet I.F.M. - Kemi Yt- & kolloidkemi NKEC21 Miclab_11.doc Laboration 2 YTAKTIVA SUBSTANSERS EGENSKAPER. Bestämning av kritiska micellkoncentrationen.
2 LABORATION 2. YTAKTIVA SUBSTANSERS EGENSKAPER. Bestämning av kritiska micellkoncentrationen. Inledning. Ytkemin behandlar kemiska fenomen vid gränsytor mellan faser (t.ex. fast fas/gas eller vätska/vätska). Man skiljer mellan två huvudområden: 1. Fenomen i vanliga ytor, mikro- eller makroskopiska, t.ex. adsorption, heterogen katalys, elektrodreaktioner, korrosion m.m. 2. Ytaktiva substansers fysikaliska kemi, dvs. deras fasdiagram aggregatbildning, viskositet, optiska egenskaper m.m. Gränsdragningen mellan dessa ämnesområden är inte självklar utan det finns flera fenomen som kan hänföras till båda huvudområdena, t.ex. tvättning, stabilisering av emulsioner, smörjning och mineralflotation. Vid denna laboration skall micellbildning hos ytaktiva substanser studeras närmare. Andra namn på sådana substanser är surfaktanter, tvålar, amfifiler eller associationskolloider. Ytaktiva substanser och miceller. Dessa substanser har fått sitt namn av att de i lösning visar en stark tendens att anrikas vid ytor, t.ex. i gränsytan mellan en lösning av ämnet och luft eller kärlv gg. Denna egenskap kan lätt härledas till de ytaktiva substansernas speciella struktur. De är uppbyggda av en hydrofob (vattenavvisande) och en hydrofil (vattenälskande) del. Den förra delen är alltid en kolvätekedja, oftast rak men även grenade förekommer. Den senare är en jonisk eller icke-jonisk polär grupp av varierande utseende. Se fig. 1. Att föra in en kolvätekedja i en vattenlösning är en energetiskt ogynnsam process, eftersom flera intermolekylära vätebindningar i vattenstrukturen måste brytas. Detta medför att de ytaktiva molekylerna gärna anrikas vid ytorna, vilket sker så att kolvätedelen sticker upp mot luften medan de pol ra grupperna är lösta i vattnet.
3 Om amfifilkoncentrationen ökas så att ytorna blir i det närmaste fullbesatta ökar monomerkoncentrationen i vattnet. Redan vid mycket låga koncentrationer visar molekylerna tendens att gå samman i små aggregat för att minska den sammanlagda hydrofoba ytan. Aggregaten brukar bestå av 2-5 molekyler ända upp till en viss, i de flesta fall, relativt väldefinierad koncentration, kritiska micellkoncentrationen (CMC). Över denna koncentration börjar betydligt större aggregat att bildas. Dessa kallas miceller (av lat. micella = liten bit) och består av monomerer (= enskilda molekyler) och är, åtminstone vid CMC och strax däröver, sfäriska till formen. Molekylerna är ordnade så att sfärens yta utgörs av de polära grupperna och dess innandöme är uppfyllt av kolvätekedjorna. Tillståndet i den inre delen av micellen påminner om vätskeformigt kolväte. En indikation på det vätskelika tilltåndet hos kolvätekedjorna är att lipofila (fettälskanade) substanser som vanligen är mer eller mindre olösliga i vatten, men lösliga i organiska lösningsmedel av kolvätetyp, visar en dramatisk ökning av sin löslighet i en vatten-amfifillösning när amfifilkoncentrationen överstiger CMC. Detta har tolkats så att den lipofila substansen löses i micellens vätskelika inre. Sådan inkorporering av tämligen olikartade substanser vore osannolik om micellkärnan vore fast. Fenomenet kallas solubilisering. En vanlig tillämpning är tvätt med t.ex. tvål (= fettsyrasalt, CH 3 (CH 2 ) n COO - Na + ) och vatten men även tillämpningar inom t.ex. medicin är vanliga. För en jonisk amfifil sker dissociation av motjoner från den polära gruppen. Man brukar anta att % av motjonerna i en micell är dissocierade. Det bör hållas i minnet att utbytet mellan miceller och den omgivande lösningen av enskilda ytaktiva molekyler liksom av motjoner pågår hela tiden. Micellytan är heller inte rigid utan enskilda polära grupper byter grannar hela tiden. Micellen är alltså en ganska lös struktur i motsats till t.ex. ett utfällt saltkorn i en mättad saltlösning. På samma sätt råder utbyte mellan molekyler på vätskeytan och molekyler inne i lösningen. Krafftpunkten. Ett ytterligare exempel på ytaktiva substansers egenart erhålls om man mäter deras löslighet i vatten som funktion av temperaturen. Vid låga temperaturer är lösligheten låg och ökar ganska sakta med ökande temperatur. När en viss temperatur, Krafftpunkten, uppnåtts, ökar dock lösligheten drastiskt. Figur 3 på nästa sida visar förloppet. Krafftpunkten är den lägsta temperatur vid vilken miceller kan bildas, troligen därför att kolvätekedjorna inte kan vara vätskelika under denna temperatur. I och med att miceller kan bildas ökar möjligheten att lösa ämnet.
4 Micellbildningens termodynamik. Micellbildningen är en spontan process, dvs. G mic < 0. Kalorimetriska mätningar har visat att entalpiändringen ( H mic ) är större än 0. Eftersom alltid G = H - T S när T är konstant måste S mic vara större än 0. Detta verkar vid första påseende osannolikt, eftersom micellbildningsprocessen innebär att ett antal molekyler, som förut var spridda i lösningen, går samman i ett aggregat. Förklaringen är att alla kolvätekedjor, som före micellbildningen var upplösta i vattnet, tvingar vattenmolekylerna att strukturera sig kring dem. Vattnet får alltså en positiv entropiändring, som överflyglar den negativa ändringen från aggregatbildningen. Fenomenet kallas den hydrofoba effekten och kan även förklara varför t.ex. kolv ten inte löser sig i vatten. Teoretisk analys av micellbildningsfenomenet. För att förklara varför miceller börjar bildas vid en i de flesta fall väldefinierad koncentration har man använt sig av två modeller, fasseparationsmodellen och jämviktsmodellen. Den första bygger på föreställningen att bildningen av miceller skall uppfattas som uppkomsten av en ny fas, precis som när man överskrider löslighetsprodukten för ett salt så att det faller ut. Skillnaden skulle endast bestå i att micellfasen håller sig svävande i vattenfasen. En konsekvens av fasseparationsmodellen är att koncentrationen av monomerer i den omgivande vattenfasen borde vara konstant när man ökar totalkoncentrationen, vilket inte har visat sig stämma med verkligheten. Dessutom är det inte helt korrekt att tala om en riktig fas när det gäller aggregat om högst 2000 monomerer, varför modellen ofta kallas pseudofasseparationsmodellen. Vid användande av jämviktsmodellen betraktar man hela micellösningen som en fas och micellbildningen som ett slags komplexjämvikt. Tag som exempel en negativt laddad tvål (C - ) med motjon (D + ) och beteckna micellen med M. Reaktionsformeln blir: n C - + m D+ M -(n-m) Massverkans lag ger: [ M ] n [ C] [ D] m = K
5 Aktivitetsfaktorerna har för enkelhets skull förutsatts vara = 1. Associationsgraden av motjoner till micellen är m/n och vanligen ligger värdet mellan 0.6 och 0.9. Genom att sätta in ett godtyckligt värde på K och variera värdena på n (och ev. m) kan man ur de erhållna kurvorna för [M], [C] och, i förekommande fall [D] som funktion av totalkoncentrationen se, att man för ökande n får en alltmer väldefinierad CMC. I fig. 4 a och b visas olika fall för en icke-jonisk amfifil och i fig. 5 ett fall för en jonisk. (Till fig. 4 och 5: De streckade linjerna visar motsvarande förlopp enligt pseudofasseparationsmodellen. Enligt jämviktsmodellen kommer monomerkoncentrationen att öka efter CMC vid små n, enligt fasseparationsmodellen är den konstant. De båda modellerna sammanfaller för stora n. Redan för n=100 är likheterna mycket stora. Situationen för ett joniskt ämne framgår av fig 5. I figuren betcknar Miceller koncentrationen av molekyler, som befinner sig i miceller alltså n [M].) Ingen av modellerna beskriver micellbildning på ett helt tillfredsställande sätt. Vissa experiment ger bäst överensstämmelse med fasseparationsmodellen medan för andra jämviktsmodellen är bättre. Det kan nämnas att båda modellerna har förfinats. Med jämviktsmodellen har detta skett genom att man ser micellbildningen som en serie jämvikter där var och en innebär att aggregationstalet ökar med 1, den s.k. multipeljämviktsmodellen. Fasseparationsmodellen har förbättrats med en speciell termodynamik för små system, där varje micell betraktas som ett system.
6 Metoder att mäta CMC. Som framgår av ovanstående innebär uppträdandet av miceller att nästan all amfifil som tillsätts efter CMC kommer att bilda nya miceller medan förhållandena i mellanliggande vattenlösning kommer att vara i stort sett oförändrade över vida intervall på totalkoncentrationen. Detta medför att nästan alla parametrar som kan mätas med tillräcklig noggrannhet som funktion av koncentrationen kommer att visa olika koncentrationsberoende under och över CMC. I ett samlingsverk från 1971 anges 71 olika metoder som någon gång använts för att mäta CMC. Några olika exempel framgår av fig. 6. Konduktivitetsmätningar. Konduktiviteten hos en elektrolytlösning är ett mått på dess förmåga att leda elektrisk ström. Resistiviteten (ρ) hos lösningen definieras enligt formeln: l R = ρ A (2) där l = längden av ett vinkelrätt parallellepipediskt block, som strömmen går igenom, A = tvärsnittsarean vinkelrätt mot strömriktningen genom blocket och R = resistansen hos blocket. För konduktiviteten (κ) gäller: κ = 1/ρ (3) Analogt definieras konduktansen (G) som inversen av resistansen G = 1/R = A/(ρ l) = (1/ρ) B = κ B (4) där B är en konstant som kommer att bero endast av mätcellen. Enheterna blir Ω cm eller Ω m för ρ och κ -1 cm -1 eller Ω -1 m -1 för κ. För konduktansen är enheten ohm -1 (skrivs Ω -1 eller i äldre litteratur mho) eller siemens (S). Den molära konduktiviteten definieras som
7 Λ m = κ/c (5) där c = halten av elektrolyten. Enheten blir Ω -1 m -1 M -1 eller analogt i något annat enhetssystem. Om man avsätter Λ m som funktion av c 1/2 för vanliga elektrolyter har man i huvudsak två fall. Det ena som gäller för starka elektrolyter, som är fullt dissocierade vid alla koncentrationer, ger en rät linje med mycket svag nedåtgång från värdet vid c = 0 (Λ m o ). Det andra som gäller för svaga elektrolyter, visar vid höga c mycket låga värden som sedan vid låga (ibland mycket låga) värden på c svänger upp så att det extrapolerade värdet på Λ m o blir av samma storleksordning som för de starka elektrolyterna. De låga värdena vid högre c-värden för svaga elektrolyter beror på att andelen dissocierad elektrolyt minskar och att det är de laddade jonerna som leder strömmen. I våra lösningar av ytaktiva ämnen kan vi anse att vi före CMC har förhållanden som i en stark elektrolytlösning, dvs. alla joner dissocierade. (De molekyler som anrikats på ytan utgör en så liten andel att de kan försummas.) Efter CMC kommer en allt större del av de ingående amfifilmolekylerna och en något mindre del av motjonerna (jfr. fig. 5) att ingå som beståndsdelar i miceller. De senare är på grund av sin storlek mindre rörliga än fria joner, och eftersom många motjoner är direkt bundna till micellytan är strömtransportkapaciteten per molekyl avsevärt lägre. Som en följd av detta kommer den molära konduktiviteten att minska snabbare med ökad koncentration efter CMC. Vid laborationen r vi inte intresserade av det exakta värdet på Λ m utan endast hur den varierar med c 1/2. Vi kan därför i stället enligt ekv. (4) avsätta G/c mot c 1/2 och se var knycken i kurvan kommer (c knyck = CMC). Kurvan får ungefär följande utseende: Absorptionsförändringar hos färgämne. Här kan man arbeta efter två principer beroende på typ av färgämne. I det första fallet använder man ett vattenolösligt sådant. Under CMC löser sig detta inte i amfifillösningen utan man får en heterogen blandning vari vattenfasen har låg absorbans och färgämnet separerar som en separat fast fas. Över CMC kan däremot färgämnet solubiliseras i micellernas inre och en färgad homogen vätskefas med hög absorbans erhålles. I det senare fallet använder man sig av ett vattenlösligt färgämne, vars absorbans vid någon våglängd ändras vid växelverkan med amfifilmolekyler. Man har då att ta hänsyn till jämvikter enligt följande schema (A = amfifilmonomer, M = micell, I = f rg mne):
8 Så länge den totala amfifilkoncentrationen, c, håller sig under CMC, kommer all tillsatt amfifil att lösas i monomer form. När CMC däremot har passerats, förblir monomerkoncentrationen i stort sett konstant och överskottet på amfifilmolekyler löses i form av miceller. Detta innebär att koncentrationen av AI-komplex ökar nästan linjärt under CMC ([I] tot prop. mot c) och därefter blir konstant. Om man för olika amfifilkoncentrationer mäter absorbans vid någon våglängd där AIkomplexet absorberar enligt Lambert-Beers lag får man en kurva av utseende enligt fig. 9 nedan: Eventuella avvikelser nära origo beror på att andra absorptioner vid nä rliggande våglängder stör och att blanken (dest. vatten) inte är helt korrekt. Nackdelen med denna metod är att man mä ter CMC med ett tredje ämne närvarande. Detta kan påverka CMC så att ett ofta för lågt värde erhålles. Dock, om man använder ett färgämne med mycket hög absorbans, som alltså kan användas vid försumbara koncentrationer, kan man uppnå mycket goda resultat. Andra spektroskopiska metoder som kan användas för CMC-bestämning är fluorescens, NMR eller ESR. Dock kräver både fluorescens och ESR närvaro av något tredje ämne att mäta på, medan NMR oftast kan studeras på någon från amfifilen kommande signal. Övriga metoder. De ovan nämnda metoderna är de som används vid denna laboration. Därutöver kan nämnas: Ljusspridning, som bygger på att de stora micellerna (φ= Å) sprider ljus mycket effektivare än vanliga lösta molekyler. Detta kräver helt dammfria mätbetingelser. -Mätning av osmotiskt tryck alternativt vattnets ångtryck. Båda dessa egenskaper beror huvudsakligen av monomerkoncentrationen. Viskositetsmätningar. De stora micellerna påverkar lösningarnas viskositet.
9 Laborationens utförande och beräkningar. Den amfifil som vi skall använda är natriumdodecylsulfat, SDS, med formeln n-c 12 H 25 SO 4 Na. a) Konduktivitetsmätningar. Dessa görs genom att man till en känd mängd rent vatten successivt sätter kända mä ngder av en stark SDS-lösning och mäter konduktiviteten efter varje tillsats. 100 ml av en ca M stamlösning av SDS bereds (analysvåg). Kontrollera att allt löser sig men undvik skumbildning. Blanda med långsamma, försiktiga rörelser efter spädningen. Fyll en 25 ml byrett med denna lösning. I en hög 250-ml bägare uppmäts (mätkolv) 200 ml dest. vatten. Bägaren sätts på en omrörarmotor och man kontrollerar att loppan och konduktometermätcellen inte berör varandra och att hela cellen befinner sig under vattenytan. Starta omröraren och gör successiva tillsatser om 1.5 ml från byretten och vänta minst 2 min eller tills värdet på ledningsförmågan är konstant innan avläsning sker. Beräkningar: Räkna ut c för varje tillsats (tänk på att totalvolymen ändras!) och avsätt G/c enligt teoriavsnittet som funktion av c 1/2. CMC skall ses som en knyck i kurvan. b) Absorptionsförä ndringar hos färgämne. Vi kommer att använda det vattenlösliga färgämnet metylenblått och mätningen kommer att göras med synligt ljus. Av figuren framgår att en lämplig våglängd är 655 nm för samtliga prover. Använd destillerat vatten som referenslösning och samma kyvett för alla prover. Spektrometern demonstreras vid behov av lärare. Använd samma M stamlösning som beretts till de konduktometriska mätningarna och bered lösningar som är 3.75, 5.0, 6.25, 7.5, 8.75, 10.0, 12.5 och 15.0 mm i 100-ml kolvar. Före spädning till märket tillsätts 10 ml 10-4 M lösning av metylenblått som finns på labplatsen. Gör lösningarna så att de är ungefär lika gamla vid tiden för mätningarna. Tänk på skumbildningen vid tillblandningen av lösningarna. Läs inte av värdet på absorbansen förrän det stabiliserats. Beräkningar: Avsätt absorbansen mot koncentrationen SDS och finn CMC från knycken i kurvan. Redogörelsen.
10 Denna skall förutom sedvanlig inledning mm. innehålla följnde: Tabeller med samtliga försöksdata och d rur utr knade v rden. Diagram från försöken. Erhållna värden på CMC från de båda försöken. Diskussion av vilken metod som ger bäst värden.
YTAKTIVA SUBSTANSERS EGENSKAPER. Bestämning av kritiska micellkoncentrationen.
Linköpings Universitet I.F.M. - Kemi 110107 Yt- & kolloidkemi NKEC21 Miclab_11.doc Laboration 2 YTAKTIVA SUBSTANSERS EGENSKAPER. Bestämning av kritiska micellkoncentrationen. LABORATION 2. YTAKTIVA SUBSTANSERS
Läs merFÖRELÄSNING 9. YTAKTIVA ÄMNEN OCH SJÄLVASSOCIERANDE SYSTEM.
FÖRELÄSNING 9. YTAKTIVA ÄMNEN OCH SJÄLVASSOCIERANDE SYSTEM. Ytaktiva ämne (surfaktanter) Gibbs ytspänningsekvation (ytkoncentration av ett löst ämne) Bestämning av ytadsorptionsdensitet Bildning av miceller
Läs merLinköpings Universitet 2010-12-14 IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc. Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel
Linköpings Universitet 2010-12-14 IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel Mätning av ytspänning. Många olika metoder finns för att
Läs merKap. 4. Gränsytor mellan vätska-gas och mellan vätska-vätska
Kap. 4. Gränsytor mellan vätska-gas och mellan vätska-vätska v1.0 M. Granfelt v1.1 NOP/LO TFKI30 Yt- och kolloidkemi 1 Gränsytan vätska-gas (eller vätska-vätska) luft vatten Resulterande kraft inåt (yttillstånd)
Läs merFöreläsning 6 Ytaktiva ämnen, micellbildning m.m. NOP 2011
Föreläsning 6 Ytaktiva ämnen, micellbildning m.m. NOP 2011 1 Ur Ytkemi om svårigheten att blanda (Akzo Nobel) Ytaktiva ämnen (Se även teorin till lab. 2) 2 3 4 5 Ytaktiva molekyler bildar strukturer i
Läs merRepetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F10 Gibbs fri energi o G = H TS (definition) o En naturlig funktion av P och T Konstant P och T (andra huvudsatsen) o G = H T S 0 G < 0: spontan process, irreversibel G = 0: jämvikt, reversibel
Läs merFö. 9. Laddade Kolloider. Kap. 6. Gränsytor med elektrostatiska laddningar
Fö. 9. Laddade Kolloider Kap. 6. Gränsytor med elektrostatiska laddningar 1 De flesta partiklar (t.ex. kolloider) som finns i en vattenmiljö antar en laddning. Detta kan bero på dissociation av t.ex karboxylsyra
Läs merArbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött
Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött 1. INLEDNING Elektromagnetisk strålning, t.ex. ljus, kan växelverka med materia på många olika sätt. Ljuset kan spridas, reflekteras, brytas, passera
Läs merFö. 11. Bubblor, skum och ytfilmer. Kap. 8.
Fö. 11. Bubblor, skum och ytfilmer Kap. 8. 1 Skum: dispersion av gasfas i vätskefas (eller i fast fas) 2γ P R P > P F W Sammansmältning av små till stora bubblor: Spontan process, ty totala ytarean minskar,
Läs merKap. 7. Laddade Gränsytor
Kap. 7. Laddade Gränsytor v1. M. Granfelt v1.1 NOP/LO TFKI3 Yt- och kolloidkemi 1 De flesta partiklar som finns i en vattenmiljö antar en laddning Detta kan bero på dissociation av t.ex karboxylsyra grupper:
Läs merGodkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10
Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad och tabellblad. Godkänt-del För uppgift 1 9 krävs endast svar. För övriga uppgifter ska slutsatser
Läs merTentamen KFKF01,
Även för de B-studenter som läste KFK9 våren Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas. Tag
Läs merKonduktivitetsmätning
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Johan Pålsson 2002-09-04 Rev 0.7 Konduktivitetsmätning Laboration xx ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer
Läs merFöreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw
Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012 N molekyler V Repetition Fö2.2 Entropi är ett mått på sannolikhet W i = 1 N S = k lnw Föreläsning 2.3 Fysikaliska reaktioner 2V DS = S f S i = Nkln2 Björn Åkerman
Läs merKemiteknologsektionen. Plugghäfte KTKK105. Lite studiehjälp för kursen yt- och materialkemi. Linus Ögren. Del 1 av 2 Yt- och kolloidkemi.
Kemiteknologsektionen Plugghäfte KTKK105 Lite studiehjälp för kursen yt- och materialkemi. Linus Ögren Del 1 av 2 Yt- och kolloidkemi. 13 1. Sammanfattning Detta studiehäfte kommer att sammanfatta kursen
Läs merKapitel 11. Egenskaper hos lösningar. Koncentrationer Ångtryck Kolligativa egenskaper. mol av upplöst ämne liter lösning
Kapitel 11 Innehåll Kapitel 11 Egenskaper hos lösningar 11.1 11.2 Energiomsättning för lösningar 11.3 Faktorer som påverkar lösligheten 11.4 11.5 Kokpunktshöjning och fryspunktssäkning 11.6 11.7 Kolligativa
Läs merTentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01,
Tentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01, 2016-10-26 Lösningar 1. a Mängden vatten är n m M 1000 55,5 mol 18,02 Förångningen utförs vid konstant tryck ex 2 bar och konstant temeratur T 394 K. Vi har alltså
Läs merBestämning av fluoridhalt i tandkräm
Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson 2012-10-15 Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och
Läs merKapitel 11. Egenskaper hos lösningar
Kapitel 11 Egenskaper hos lösningar Kapitel 11 Innehåll 11.1 Lösningssammansättning 11.2 Energiomsättning för lösningar 11.3 Faktorer som påverkar lösligheten 11.4 Ångtryck över lösningar 11.5 Kokpunktshöjning
Läs merYtor och gränsskikt, Lektion 1 Ytspänning, kapillaritet, ytladdning
Ytor och gränsskikt, Lektion 1 Ytspänning, kapillaritet, ytladdning Uppgift 1:1 Vid 20 C är ytspänningarna för vatten och n-oktan 72,8 mn/m respektive 21,8 mn/m, och gränsskiktsspänningen 50.8 mn/m. Beräkna:
Läs merRepetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln.
Repetition F11 Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: G m = G m + RT ln P P Repetition F11 forts. Ångbildning o ΔG vap = ΔG P vap + RT
Läs merKap. 10. Emulsioner och Skum
Kap. 10. Emulsioner och Skum v1.00 M. Granfelt v1.01 NOP/LO TFKI30 Yt- och kolloidkemi 1 Emulsioner Ett dispergerat system där faserna inte är blandbara (eller näst intill) 0,1μm 10μm stora droppar (större
Läs merYTKEMI. Föreläsning 8. Kemiska Principer II. Anders Hagfeldt
YTKEMI. Föreläsning 8. Kemiska Principer II. Anders Hagfeldt Under föreläsningarna 8 och 9 kommer vi att gå igenom ett antal koncept som är viktiga i ytkemi och försöka göra en termodynamisk beskrivning
Läs merTFKI 30 Yt och kolloidkemi YT OCH KOLLOIDKEMI
TFKI 30 Yt och kolloidkemi YT OCH KOLLOIDKEMI 2006 Vad är Yt-och kolloidkemi? Papper Rengöring Livsmedel Färg Hur beskrivs systemen med termer från yt-och kolloidkemi? Ex livsmedel Margarin vattenkulor
Läs merPreparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin
Datum på laborationen: 2010-11-16 Handledare: Alexander Engström Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin Namn/Laborant: Jacob Blomkvist Medlaborant: Emmi Lindgren Antonia Alfredsson
Läs merO O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra
Linköping 2009-10-25 IFM/Kemi Linköpings universitet För NKEA07 ht2009 SS Syntes av N-fenylbensamid Inledning: Amider, som tillhör gruppen karboxylsyraderivat, kan framställas från aminer och syraanhydrider.
Läs merBestämning av hastighetskonstant och aktiveringsenergi för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon i sur lösning Jodklockan
1 K 1 070703/SEF Bestämning av hastighetskonstant och aktiveringsenergi för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon i sur lösning Jodklockan Inledning Avsikten med detta försök är att bestämma hastighetskonstanten
Läs merSPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING
1 SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING Spektrofotometri som analysmetod Spektrofotometrin är en fysikalisk-kemisk analysmetod där man mäter en fysikalisk storhet, ljusabsorbansen, i
Läs merInföra begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar
Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare
Läs merBestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri. Niklas Dahrén
Bestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri Niklas Dahrén Spektrofotometri Syftet med spektrofotometri är att mäta koncentrationen av ett ämne i en lösning. Det sker genom att vi bestrålar
Läs merIntermolekylära krafter
Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför
Läs merBindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln gäller.
5.7 Temperatur sammansättningsdiagram. Fixera p i stället för T. Diagram som fig. 5.36. Om p A * > p B * blir T A * < T B *. (g) är övre enfasområdet, (l) undre. Bindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln
Läs merElektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och
Läs merBIMA15 HT Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1
BIMA15 HT 2015. Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1 Innehåll: 1. Säkerhet på labbet 2. Övning: spädning och spektrofotometer 3. Övning: att väga och ställa ph 4. Labrapport Laborationerna
Läs merKap. 8. Kolloidernas stabilitet
Kap. 8. Kolloidernas stabilitet v1.00 M. Granfelt v1.01 NOP/LO TFKI30 Yt- och kolloidkemi 1 Kolloidal stabilitet De kolloidala partiklarna är i ständig rörelse (Brownian motion) Resultatet av en krock
Läs merPå samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av:
Kemiska beräkningar HT 2008 - Laboration 2 Syrabastitrering Syftet med den här laborationen är att ge laboranten insikt i användandet av phmeter vid ph-titreringar, samt förstå hur titrerkurvor för starka,
Läs merVAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Läs merVAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Läs merVatten har: 1. Stor ytspänning. 2. Hög kokpunkt. 3. Högt ångbildningsvärme. 4. Stor dielektricitetskonstant.
VATTEN Vatten är nödvändigt för liv i den form vi känner det. Vatten har som lösningsmedel alldeles unika egenskaper som det inte delar med andra ämnen som vi brukar kalla lösningsmedel. Vatten har: 1.
Läs merAbsorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY
Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Absorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY Årskull: Laborationsrapport Laborationsdatum: Inlämnad Godkänd Handledare: Moment I: Ljusabsorption i kyvetter 1)
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2009-11-19 Sal TER1 Tid 8-12 Kurskod 9NV221 Provkod STN1 Kursnamn/benämning Provnamn/benämning Kemi (16-30) Skriftlig
Läs merTentamen i Kemisk termodynamik kl 8-13
Institutionen för kemi entamen i Kemisk termodynamik 22-1-19 kl 8-13 Hjälmedel: Räknedosa BE och Formelsamling för kurserna i kemi vid KH. Endast en ugift er blad! kriv namn och ersonnummer å varje blad!
Läs merKyvett-test LCK 380 TOC Totalt organiskt kol
Kyvett-test Princip Totalt kol () och totalt oorganiskt kol () omvandlas genom oxidation () eller surgörning () till koldioxid (CO 2 ). Koldioxiden överförs från uppslutningskyvetten via ett membran, till
Läs merBestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin
Tentamen i kemisk termodynamik den 7 januari 2013 kl. 8.00 till 13.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer
Läs merInstitutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3
Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Laborationsdatum: 17 22 november 2010 Grupp: 2 Projekt: Rening och
Läs merLaborationsinstruktioner (A11)
Laborationsinstruktioner (A11) Dan Fors, forsdan@chalmers.se Martin Wersäll, wersall@chalmers.se 2014-11- 18 Laborationsmoment 1. Kalibrering av utrustning med hjälp av Na. 2. Analys av kranvatten. 3.
Läs merIntermolekylära krafter
Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop
Läs merBestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon
Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon Jesper Hagberg Simon Pedersen 28 november 2011 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Fysikalisk
Läs merRepetition kapitel 21
Repetition kapitel 21 Coulombs lag. Grundbulten! Definition av elektriskt fält. Fält från punktladdning När fältet är bestämt erhålls kraften ur : F qe Definition av elektrisk dipol. Moment och energi
Läs merBFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.
Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) Marcus Ekholm BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2 17 mars 2017 8:00 12:00 Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4
Läs merMatematikcentrum 1(4) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT10. Laboration. Regressionsanalys (Sambandsanalys)
Matematikcentrum 1(4) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT10 Laboration Regressionsanalys (Sambandsanalys) Grupp A: 2010-11-24, 13.15 15.00 Grupp B: 2010-11-24, 15.15 17.00 Grupp C: 2010-11-25,
Läs merOrganiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén
Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet Niklas Dahrén Uppgift 1: Rangordna nedanstående ämnen efter stigande kokpunkt Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas polaritet Molekylernas
Läs merBestämning av fillers förstyvande inverkan på bitumen. Aggregate. Determination of filler s stiffening effect on bitumen.
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av fillers förstyvande inverkan på bitumen. Aggregate. Determination of filler s stiffening effect on bitumen. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING
Läs merTentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Läs merKursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2019.
Naturvetenskapliga fakulteten KEMM30, Kemi: Molekylära drivkrafter och kemisk bindning, 15 högskolepoäng Chemistry: Molecular Driving Forces and Chemical Bonding, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Läs merAllmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:
Allmän kemi Kap 11 Intermolekylära krafter Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - redogöra för atomers och molekylers uppbyggnad och geometri på basal nivå samt beskriva
Läs merGodkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.
Tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10, 2018-01-08 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad och tabellblad. Godkänt-del A (endast svar): Max 14 poäng Godkänt-del B (motiveringar krävs):
Läs merTitrera. Pär Leijonhufvud
Titrera Pär Leijonhufvud 2018-02-21 Titrering är en grupp metoder för att bestämma en mängd av något. Den vanligaste formen i skolan är en volymetrisk titrering, när man blandar två ämnen och noggrant
Läs mer4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra
4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4.1. Skriv fullständiga formler för följande reaktioner som kan gå i båda riktningarna (alla ämnen är i gasform): a) Kolmonoxid + kvävedioxid
Läs merTentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-06-09 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Läs merProv i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling
Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och
Läs merJoner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175
Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga
Läs merLösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 204-08-30. a Vid dissociationen av I 2 åtgår energi för att bryta en bindning, dvs. reaktionen är endoterm H > 0. Samtidigt bildas två atomer ur en molekyl,
Läs merRepetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F9 Process (reversibel, irreversibel) Entropi o statistisk termodynamik: S = k ln W o klassisk termodynamik: S = q rev / T o låg S: ordning, få mikrotillstånd o hög S: oordning, många mikrotillstånd
Läs merEXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER
EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER I detta experiment ska du mäta graden av dubbelbrytning hos glimmer (en kristall som ofta används i polariserande optiska komponenter). UTRUSTNING Förutom
Läs merHomogen gasjämvikt: FYSIKALISK KEMI. Laboration 2. Dissociation av dikvävetetraoxid. N2O4(g) 2 NO2(g)
Linköpings universitet 2013-10-03 IFM / Kemi Fysikalisk kemi Termodynamik FYSIKALISK KEMI Laboration 2 Homogen gasjämvikt: Dissociation av dikvävetetraoxid N2O4(g) 2 NO2(g) Linköpings Universitet Kemi
Läs merArbete TD5 Bestämning av transporttal
Arbete TD5 Bestämning av transporttal 1. INLEDNING Såväl positiva som negativa joner deltar samtidigt i transporten av ström i en elektrolytlösning. Med jonens transporttal avses den andel av den totala
Läs merPolära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet. Niklas Dahrén
Polära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet Niklas Dahrén Polära och opolära ämnen Polära ämnen/molekyler (dipoler): Polära ämnen är (i de flesta fall) dipoler, vilket innebär att en sida/del
Läs mer7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser
7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser Sedan 1800 talet har man forskat i hur energi kan överföras och omvandlas så effektivt som möjligt. Denna forskning har resulterat i ett antal begrepp som bör
Läs merFysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2)
GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR KEMI Fysikalisk kemi KEM040 Laboration i fysikalisk kemi Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2) ifylls
Läs merHalogenlampa Spektrometer Optisk fiber Laserdiod och UV- lysdiod (ficklampa)
Elektroner och ljus I den här laborationen ska vi studera växelverkan mellan ljus och elektroner. Kunskap om detta är viktigt för många tillämpningar men även för att förklara fenomen som t ex färgen hos
Läs merBestäm koncentrationen av ett ämne med UV/Vis-spektrofotometri. Niklas Dahrén
Bestäm koncentrationen av ett ämne med UV/Vis-spektrofotometri Niklas Dahrén UV/Vis-spektrofotometri ü Sy$et med spektrofotometri är a% mäta koncentra-onen av e% ämne i en lösning. Det sker genom a% vi
Läs merLaboration i Tunneltransport. Fredrik Olsen
Laboration i Tunneltransport Fredrik Olsen 9 maj 28 Syfte och Teori I den här laborationen fick vi möjlighet att studera elektrontunnling över enkla och dubbla barriärer. Teorin bakom är den som vi har
Läs merElektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 6
Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 6 1 Växelström - komponenter Växelström beskrivs enklast i komplex form Kräver kännedom om komplex analys Grund för signalteori Lösningsmetoder
Läs merLösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 203-0-9. Sambandet mellan tryck och temperatur för jämvikt mellan fast och gasformig HCN är givet enligt: ln(p/kpa) = 9, 489 4252, 4 medan kokpunktskurvan
Läs merLösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 2012-05-23 1. a Molekylerna i en ideal gas påverkar ej varandra, medan vi har ungefär samma växelverkningar mellan de olika molekylerna i en ideal blandning.
Läs merElektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området
Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Jonbindning Spektroskopisk analys av
Läs merAllmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:
Allmän kemi Kap 17 Termodynamik Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - använda de termodynamiska begreppen entalpi, entropi och Gibbs fria energi samt redogöra för energiomvandlingar
Läs merIdealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.
Van der Waals gas Introduktion Idealgaslagen är praktisk i teorin men i praktiken är inga gaser idealgaser Den lättaste och vanligaste modellen för en reell gas är Van der Waals gas Van der Waals modell
Läs merEXPERIMENTELLT PROV ONSDAG Provet omfattar en uppgift som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare.
EXPERIMENTELLT PROV ONSDAG 2011-03-16 Provet omfattar en uppgift som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare. OBS! Tabell- och formelsamling får EJ användas. Skriv
Läs merKEMISK TERMODYNAMIK. Lab 1, Datorlaboration APRIL 10, 2016
KEMISK TERMODYNAMIK Lab 1, Datorlaboration APRIL 10, 2016 ALEXANDER TIVED 9405108813 Q2 ALEXANDER.TIVED@GMAIL.COM WILLIAM SJÖSTRÖM Q2 DKW.SJOSTROM@GMAIL.COM Innehållsförteckning Inledning... 2 Teori, bakgrund
Läs mer4. Allmänt Elektromagnetiska vågor
Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen
Läs merSvar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent
Kapitel 6 6.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 6.3 Se lärobokens svar och anvisningar. 6. Se lärobokens svar och anvisningar. 6.5 Kalcium reagerar med vatten på samma sätt som natrium. Utgångsämnena
Läs merBestämning av livslängden för singlettexciterad naftalen
Bestämning av livslängden för singlettexciterad naftalen Jesper Hagberg Simon Pedersen 0 november 20 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Fysikalisk Kemi Handledare Nils Carlsson
Läs merLösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Teoridel
Lösningsförslag till deltentamen i IM601 Fasta tillståndets fysik Heisenbergmodellen Måndagen den 0 augusti, 01 Teoridel 1. a) Heisenbergmodellen beskriver växelverkan mellan elektronernas spinn på närliggande
Läs merÖVNINGSUPPGIFTER YT-OCH KOLLOIDKEMI
Institutionen för fysik och mätteknik ht-06 Marianne Miklavcic/rev. NOP 061023 ÖVNINGSUPPGIFTER YT-OCH KOLLOIDKEMI Kolloidala system 1. Börja med ett en kub med sidan 1 cm och dela sedan upp denna i kuber
Läs merGör uppgift 6.10 i arbetsmaterialet (ingår på övningen 16 maj). För 10 torskar har vi värden på variablerna Längd (cm) och Ålder (år).
Matematikcentrum Matematisk statistik MASB11: BIOSTATISTISK GRUNDKURS DATORLABORATION 4, 21 MAJ 2018 REGRESSION OCH FORTSÄTTNING PÅ MINIPROJEKT II Syfte Syftet med dagens laboration är att du ska bekanta
Läs merStrömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 9: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värme kan överföras från en kropp till en annan genom strålning (värmestrålning). Det är därför vi kan känna solens
Läs merKemisk reaktionskinetik. (Kap ej i kurs.)
Kemisk reaktionskinetik. (Kap. 14.1-4. 14.5-6 ej i kurs.) Reaktionshastighet kemisk jämvikt. Reaktionshastighet avgör tiden att komma till jämvikt. Ett system i jämvikt reagerar inte. Jämviktsläge avgörs
Läs merAnalysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén
Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén De flesta ämnen inkl. gifter och droger är antingen molekyl- eller jonföreningar 1. Molekylföreningar: o Molekylföreningar är ämnen
Läs merLabbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson
Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska
Läs merFöreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.
Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar. Koncentrationer i vätskelösningar. Kap. 12.2+3. Lösning = lösningsmedel + löst(a) ämne(n)
Läs merKoncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri
Umeå universitet Biomedicinska Analytikerprogrammet Koncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri Årskull: Laborationsrapport i Grundläggande laboratorievetenskap, termin 1
Läs merKapitel Repetition inför delförhör 2
Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter
Läs merKap 3 egenskaper hos rena ämnen
Rena ämnen/substanser (pure substances) Har fix kemisk sammansättning! Exempel: N 2, luft Även en fasblandning av ett rent ämne är ett rent ämne! Blandningar av flera substanser (t.ex. olja blandat med
Läs merLaboration 4 R-versionen
Matematikcentrum 1(5) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 VT13, lp3 Laboration 4 R-versionen Regressionsanalys 2013-03-07 Syftet med laborationen är att vi skall bekanta oss med lite av de funktioner
Läs merKapitel 1. Kemiska grundvalar
Kapitel 1 Kemiska grundvalar Kapitel 1 Innehåll 1.1 Kemi: en översikt 1.2 Den vetenskapliga metoden 1.3 Storheter och enheter 1.4 Osäkerheter i mätningar 1.5 Signifikanta siffror och beräkningar 1.6 Enhetskonvertering
Läs merSkrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,
Skrivning i termodynamik och jämvikt, K081, K041, 2008-12-15 08.30-10.30 jälpmedel: egen miniräknare. Konstanter mm delas ut med skrivningen För godkänt krävs minst 15 poäng och för VG och ett bonuspoäng
Läs merOm trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).
EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne (eng. pure substance): ett ämne som är homogent och som har enhetlig kemisk sammansättning, även om fasomvandling sker. Vid jämvikt för ett system av ett enhetligt
Läs merMinican resultatöversikt juni 2011
Sidan av Minican resultatöversikt juni Sammanställt från arbetsmaterial SKBModelCanisterProgressReport Dec_Issue -4-7 MINICAN microbe report Claes Taxén Siren Bortelid Moen Kjell Andersson Översikt över
Läs mer