Kap. 10. Emulsioner och Skum

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kap. 10. Emulsioner och Skum"

Transkript

1 Kap. 10. Emulsioner och Skum v1.00 M. Granfelt v1.01 NOP/LO TFKI30 Yt- och kolloidkemi 1

2 Emulsioner Ett dispergerat system där faserna inte är blandbara (eller näst intill) 0,1μm 10μm stora droppar (större än soler) Sprider ljus, är mjölkiga Kan användas för utspädning av dyra ingredienser (blandas i oljefasen) Termodynamiskt instabila Emulsioner kan vara olja i vatten (O/W) eller vatten i olja (W/O) O/W W/O Blandas lätt med vatten Blandas lätt med olja Leder ström bra Leder ström dåligt Färgas av vattenlösligt färgämne Färgas av oljelösligt färgämne Krämig Flottig 2

3 Emulsionsmedel och Emulsionsstabilitet Faktorer som ger stabilitet Fasta partiklar sot och lerpartiklar Sänkning av ytspänningen (ytaktiva ämnen) Stark och elastisk film (mekanisk styrka ex. proteiner) Ytaktiva ämnen Makromolekyler proteiner polymerer Tätpackade filmer (Koalescens underlättas om filmen är expanderad) Elektrostatisk repulsion Joniska ytaktiva ämnen ger repulsion men samtidigt expanderade filmer. Detta kan lösas genom att blanda joniska och nonjoniska. Små jämnstora droppar (Annars växer stora på bekostnad av små) Hög viskositet (tillsätt CMC och få en gel) 3

4 Emuslionsmedel och emulsionstyp Om en W/O eller en O/W emulsion bildas då två icke-blandbara vätskor homogeniseras beror på: Den relativa volymen (Ju mer det finns av den ena fasen ju mer troligt är det att denna blir dispersionsmedlet) Emulsionsmedlets (emulgatorns) egenskaper Om emulgatorn vill vara i vatten så bildas en O/W-emulsion. Detta ger större yta för emulgatorn att sitta på. Bancroft s regel För amfifila emulgatorer beror verkan på hydrofil/lipofil balansen av HLB-värdet. Mer hydrofil medför mer vattenlöslig (högt HLB-värde). Detta ger en O/W emulsion HLB-tal Tillämpning W/O emulgator vätmedel O/W emulgator Detergent solubilizer Det finns modeller för beräkning av HLB-tal Jfr CPP<1 O/W CPP>1 W/O 4

5 Nonjoniska Emulgatorer kan klassificeras med ett s.k. PIT-värde P I T = Phase Inversion Temperature Med ökande temperatur sjunker HLB-värdet. PIT kallas ibland HLB-temperaturen Detta medför att en O/W-emulsion övergår i en W/O-emulsion Bestämning av PIT-värde görs på en emulsion med lika delar (vikt) olja och vatten samt 3-5% emulgator Ibland vill man bryta en emulsion, detta kan göras genom att: (Ex. små mängder vatten i olja kan orsaka korrosion) Centrifugera Tillsätta antagonist, bryt en W/O emulsion genom tillsats av ett emulgator som gynnar O/W emulsioner 5

6 Emulsan en ytaktiv polymer Ytaktiva polymerer är vanliga i naturen. En ytaktiv makromolekyl har hydrofoba och hydrofila delar d.v.s kan orientera sig i fasgränsytan, sänka ytspänningen och fungera bl.a. som emulgator. Emulsan är en polyanjonisk lipopolysaccharid Inte löslig i varken olja eller vatten Produceras av bakterier och dess funktion observerades då emulsioner av olja och saltvatten bildades spontant vid stränder. (Ökar gränsytan för bakterien) 10 Bakterien isolerades och makromolekylen karakteriserades 6 g/mol och visade sig vara en mycket effektiv stabilisator för olja i vatten emulsioner. Stora förhoppningar på användning av emulsan för transport av olja i pipelines (ex. Alaska-USA) 75% olja i emulsion. Kunde då brännas direkt. Stora problem då det upptäcktes att emulsan kunde brytas ner enzymatiskt vilket gjorde att emulsionen bröts! Man lärde sig också att bakterien också producerade en liten peptid som är mycket snabb. Peptiden sänker ytspänningen, emulsion bildas och emulsan stabiliserar! Detta är det bästa receptet för tillverkning av en emulsion 6

7 Mikroemulsion- makroskopiskt homogen blandning av olja, vatten och surfaktant Mindre droppar än i emulsioner ( 0,01 0,1 μm). I mikroemulsioner är gränsskiktsspänningen mellan olja och vatten mycket låg. Termodynamiskt stabila enfassystem Många gränsskikt kräver mycket tensid (10%) Små partiklar, sprider inte ljus (klara lösningar) Bildas lättast om det ytaktiva ämnet är en kombination av en alkohol och en tensid. Mikroemulsioner kan vara i form av droppar Mikroemulsioner kan också vara bikontinuerliga strukturer. 7

8 Jämförelse mellan emulsion och mikroemulsion 8

9 Fasdiagram μem +olja vatten+ μem +olja vatten + μem T ökar 9

10 Tvättmedel kan fungera genom en in situ på plats bildad mikroemulsion Vid P.I.T är gränsskiktsspänningen minimal. Detta är optimalt för att en mikroemulsion ska bildas. I en tvättprocess är det den oljiga smutsen som är oljefasen. För att få maximal solubilisering ska tvätt göras nära den temperatur som är P.I.T för olja vatten - surfaktant systemet. Solubilisering nära P.I.T leder till ett trefassystem med en mikroemulsion i jämvikt med en vattenfas och en oljefas. Mikroemulsionen har en bikontinuerlig struktur. Ett sådant system kan lösa mycket olja. Om tvätt görs under P.I.T bildas istället en mikroemulsion i jämvikt med olja. Denna kan inte lösa lika mycket olja. Om tvätt görs över P.I.T bildas en mikroemulsion i jämvikt med en vattenfas.detta ger dålig rengöringseffekt då både vatten och surfaktant kan lösas i oljan utan att denna lösgörs från tyget. 10

11 Skum en dispersion av en gas i en vätska eller ett fast ämne Förhållandet mellan gas och vätska avgör skummets utseende Skumbildare krävs för att få ett relativt stabilt skum. Rena vätskor skummar aldrig! (OBS! alltid termodynamiskt instabilt!) Goda emulgatorer är också goda skumbildare För experiment på stabila skum Man skiljer mellan instabila (transienta) och stabila skum 11

12 För att ett skum ska bildas måste: ett ytaktivt ämne finnas ytfilmen ha tillräcklig elasticitet Diffusionen av ytaktivt ämne till ytan måste vara så långsam att den ökade ytspänning som orsakats av ytans sträckning inte omedelbart kompenseras. När en skumlamell sträcks av t.ex. mekaniska vibrationer sänks surfaktantkoncentrationen i den sträckta delen. Detta ger en höjning av ytspänningen och en återställande kraft Ytaktiva ämnen med högt CMC ger inte stabila skum då dessa har hög koncentration av monomerer i lösningen Ytaktiva ämnen som inte bildar miceller ger inget skum (ex. etanol och vatten) trots att etanolen sänker ytspänningen. 12

13 13

14 Fyra krafter verkar på ett skum Orsak Gravitation Tryckskillnad mellan lamell och plateau gräns Tryckskillnad i bubblor av olika storlek (beror också av lösligheten ex argon stabilare än CO 2 ) Överlapp mellan elektriska dubbelskikt (beror av jonstyrkan, vekar över nm). Effekt Dränering till skumbas Dränering till plateau gräns Diffusion av gas från små till stora Ökad skumstabilitet Ökad elektrolyt ger mindre repulsion men ger också andra effekter, Se nästa sida! Dessutom påverkas stabiliteten av vätskans viskositet Krökt yta vilket innebär att trycket är lägre här Emulsionsdroppar eller partiklar kan förhindra dränering 14

15 Den kritiska packningsparametern och skumstabilitet Då CPP ökar packas surfaktanterna tätare vid ytan och högre kohesion fås. Både elasticitet och ytviskositet ökar. Hål bildas dock lättare vid högt CPP vilket motverkar skumstabilitet För joniska tensider ökar CPP med ökad elektrolythalt 15

16 Partiklar och proteiner kan stabilisera skum genom att: Förhindra dränering (notera att detta kräver att partiklarna är dispergerade, d.v.s inte finns vid ytan Om partiklarna är ytaktiva (bäst om kontaktvinkeln är 90º så att partikel är hälften i luft och hälften i väskan För proteiner innebär detta att de fungerar bra som stabilisatorer nära isoelektriska punkten då de är ytaktiva. Laddade proteiner är lösliga och fungerar därför inte 16

17 Additiver kan agera som skumdämpare eller anti skumbildare I industriella processer är skum för det mesta inte önskvärt! Skumdämpare tar bort existerande skum Antiskumbildar förhindrar att skum bildas Ex. oktanoldroppar som sprayas på och sprider sig längs ytan. Underliggande vätska dras med och lamellen tunnas ut. Det är inte bra att blanda oktanolen i vätskan för då kan lamellära system bildas i gränsytan och detta leder till mycket stabila skum. Förslag till mekanism för antiskumbildare 17

Föreläsning 8 Kap. 5. Emulsioner och Mikroemulsioner

Föreläsning 8 Kap. 5. Emulsioner och Mikroemulsioner Föreläsning 8 Kap. 5. Emulsioner och Mikroemulsioner v1.00 M. Granfelt v1.01 NOP/LO NKEC21 Nanokemi - Yt- och kolloidkemi 1 Emulsioner Ett dispergerat system där faserna inte är blandbara (eller näst intill).

Läs mer

Kemiteknologsektionen. Plugghäfte KTKK105. Lite studiehjälp för kursen yt- och materialkemi. Linus Ögren. Del 1 av 2 Yt- och kolloidkemi.

Kemiteknologsektionen. Plugghäfte KTKK105. Lite studiehjälp för kursen yt- och materialkemi. Linus Ögren. Del 1 av 2 Yt- och kolloidkemi. Kemiteknologsektionen Plugghäfte KTKK105 Lite studiehjälp för kursen yt- och materialkemi. Linus Ögren Del 1 av 2 Yt- och kolloidkemi. 13 1. Sammanfattning Detta studiehäfte kommer att sammanfatta kursen

Läs mer

TFKI 30 Yt och kolloidkemi YT OCH KOLLOIDKEMI

TFKI 30 Yt och kolloidkemi YT OCH KOLLOIDKEMI TFKI 30 Yt och kolloidkemi YT OCH KOLLOIDKEMI 2006 Vad är Yt-och kolloidkemi? Papper Rengöring Livsmedel Färg Hur beskrivs systemen med termer från yt-och kolloidkemi? Ex livsmedel Margarin vattenkulor

Läs mer

Föreläsning 6 Ytaktiva ämnen, micellbildning m.m. NOP 2011

Föreläsning 6 Ytaktiva ämnen, micellbildning m.m. NOP 2011 Föreläsning 6 Ytaktiva ämnen, micellbildning m.m. NOP 2011 1 Ur Ytkemi om svårigheten att blanda (Akzo Nobel) Ytaktiva ämnen (Se även teorin till lab. 2) 2 3 4 5 Ytaktiva molekyler bildar strukturer i

Läs mer

FÖRELÄSNING 9. YTAKTIVA ÄMNEN OCH SJÄLVASSOCIERANDE SYSTEM.

FÖRELÄSNING 9. YTAKTIVA ÄMNEN OCH SJÄLVASSOCIERANDE SYSTEM. FÖRELÄSNING 9. YTAKTIVA ÄMNEN OCH SJÄLVASSOCIERANDE SYSTEM. Ytaktiva ämne (surfaktanter) Gibbs ytspänningsekvation (ytkoncentration av ett löst ämne) Bestämning av ytadsorptionsdensitet Bildning av miceller

Läs mer

Ytor och gränsskikt, Lektion 1 Ytspänning, kapillaritet, ytladdning

Ytor och gränsskikt, Lektion 1 Ytspänning, kapillaritet, ytladdning Ytor och gränsskikt, Lektion 1 Ytspänning, kapillaritet, ytladdning Uppgift 1:1 Vid 20 C är ytspänningarna för vatten och n-oktan 72,8 mn/m respektive 21,8 mn/m, och gränsskiktsspänningen 50.8 mn/m. Beräkna:

Läs mer

YTKEMI. Föreläsning 8. Kemiska Principer II. Anders Hagfeldt

YTKEMI. Föreläsning 8. Kemiska Principer II. Anders Hagfeldt YTKEMI. Föreläsning 8. Kemiska Principer II. Anders Hagfeldt Under föreläsningarna 8 och 9 kommer vi att gå igenom ett antal koncept som är viktiga i ytkemi och försöka göra en termodynamisk beskrivning

Läs mer

Kolloid- och ytkemi (KFK176)

Kolloid- och ytkemi (KFK176) Chalmers, Kemi och kemiteknik/fysikalisk kemi 1 Kolloid- och ytkemi (KFK176) Kurs-PM för läsperiod 3, läsåret 2014/2015 (ver. 2) Ytor och kolloider (partiklar i storleksintervallet 1 nm till 1 µm) är rikligt

Läs mer

Linköpings Universitet 2010-12-14 IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc. Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel

Linköpings Universitet 2010-12-14 IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc. Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel Linköpings Universitet 2010-12-14 IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel Mätning av ytspänning. Många olika metoder finns för att

Läs mer

Repetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F10 Gibbs fri energi o G = H TS (definition) o En naturlig funktion av P och T Konstant P och T (andra huvudsatsen) o G = H T S 0 G < 0: spontan process, irreversibel G = 0: jämvikt, reversibel

Läs mer

Framtiden för Kallteknik

Framtiden för Kallteknik Framtiden för Kallteknik Per Redelius Nynas AB INTRODUKTION I dessa dagar kräver omtanken om vår miljö att vi ser över alla sektorer av vårt samhälle för att minska energianvändning och förbättra miljövänligheten.

Läs mer

Tentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01,

Tentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01, Tentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01, 2016-10-26 Lösningar 1. a Mängden vatten är n m M 1000 55,5 mol 18,02 Förångningen utförs vid konstant tryck ex 2 bar och konstant temeratur T 394 K. Vi har alltså

Läs mer

Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper

Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet, djupet försummas. c. 5MT007: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet,

Läs mer

IFM-Kemi NKEC21 VT ÖVNINGSUPPGIFTER

IFM-Kemi NKEC21 VT ÖVNINGSUPPGIFTER IFM-Kemi NKEC21 VT13 130114 ÖVNINGSUPPGIFTER Nanokemi: Yt- och Kolloidkemi 2013 Kolloidala system 1. Börja med en kub med sidan 1 cm och dela upp denna i kuber med sidan 1 µm. Beräkna ytenergin för ursprungskuben

Läs mer

2013-02-07 577-842-13. Inventering av anläggningar för tillverkning av tvätt- och rengöringsmedel

2013-02-07 577-842-13. Inventering av anläggningar för tillverkning av tvätt- och rengöringsmedel Bakgrund Sedan slutet av 1990-talet pågår en rikstäckande inventering av förorenade områden i Sverige. Det är länsstyrelserna som utför inventeringen på uppdrag av Naturvårdsverket. Arbetet med förorenade

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 12:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M4 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Introduktion till fasta lösningar och fasdiagram Stelning : Kapitel 9 fortsättning

Läs mer

GALENIKGUIDEN Inläsningsfrågor med svar

GALENIKGUIDEN Inläsningsfrågor med svar GALENIKGUIDEN Inläsningsfrågor med svar 1 DEL 1. LÄKEMEDELSFORMERNA 1. Förklara begreppen lokal och systemisk administrering av läkemedel. Systemisk administrering: Läkemedel tillförs systemcirkulationen

Läs mer

Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper

Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet, djupet försummas. c. 5MT007: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet,

Läs mer

Från Experimentskafferiet, Sigtuna kommun. Av Ludvig Wellander.

Från Experimentskafferiet, Sigtuna kommun. Av Ludvig Wellander. Denna undersökning bör endast genomföras i vuxet sällskap. Dessa risker finns: Glasflaskan som används utsätts för temperatur- och tryckförändringar, vilket gör att den kan spricka. Då finns en risk för

Läs mer

GALENISK FARMACI. Hjälpämnen

GALENISK FARMACI. Hjälpämnen GALENISK FARMACI Hjälpämnen En sammanställning av den information om hjälpämnen som ges i de utdelade föreläsningsanteckningarna från kursen galenisk farmaci 2009. Kristina Sikström 2009-03-08 Innehållsförteckning

Läs mer

Hydraulikcertifiering

Hydraulikcertifiering UH-Tekniker Facit till Självtest sid. 1: UPPGIFT 1 Stryk under de påståenden som Du anser vara riktiga. (Flera alternativ kan vara rätt) a/ Försämringen av den volymetriska verkningsgraden i en pump är

Läs mer

YTAKTIVA SUBSTANSERS EGENSKAPER. Bestämning av kritiska micellkoncentrationen.

YTAKTIVA SUBSTANSERS EGENSKAPER. Bestämning av kritiska micellkoncentrationen. Linköpings Universitet I.F.M. - Kemi 110107 Yt- & kolloidkemi NKEC21 Miclab_11.doc Laboration 2 YTAKTIVA SUBSTANSERS EGENSKAPER. Bestämning av kritiska micellkoncentrationen. LABORATION 2. YTAKTIVA SUBSTANSERS

Läs mer

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser 7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser Sedan 1800 talet har man forskat i hur energi kan överföras och omvandlas så effektivt som möjligt. Denna forskning har resulterat i ett antal begrepp som bör

Läs mer

Hur håller molekyler ihop?

Hur håller molekyler ihop? ur håller molekyler ihop? I förra modulen mötte du kemiska föreningar som bestod mest av kolatomer och väteatomer, kolväten, som inte alls vill blanda sig med vatten. Kolväten beskrev vi som opolära molekyler

Läs mer

En grön revolution inom biltvätt

En grön revolution inom biltvätt En grön revolution inom biltvätt Eco Shine har nöjet att presentera det nya miljövänliga, vattenfria systemet för biltvätt. Bilskötseln kan nu göras på bråkdelen av tiden med bibehållen proffskvalitet.

Läs mer

ENTER ALLERGITVÄTT är anpassat för all tvätt mellan 30º och 90ºC. Passar även utmärkt vid handtvätt. Tvättmedlet är helt biologiskt nedbrytbart.

ENTER ALLERGITVÄTT är anpassat för all tvätt mellan 30º och 90ºC. Passar även utmärkt vid handtvätt. Tvättmedlet är helt biologiskt nedbrytbart. ENTER ALLERGITVÄTT 16-kgs hinkar, ph i brukslösning ca 10,5 A200 0016, MTPA i Helt oparfymerat! Fritt från allergiframkallande tillsatser! ENTER ALLERGITVÄTT är ett tvättmedel speciellt framtaget för att

Läs mer

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: Allmän kemi Kap 11 Intermolekylära krafter Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - redogöra för atomers och molekylers uppbyggnad och geometri på basal nivå samt beskriva

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (8) Mål nr 08-047 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 16 december 2011 Klagande Nanosep AB Tegnérgatan 37, 111 61 Stockholm Ombud: Ström & Gulliksson AB Box 4188, 203 13 Malmö SAKEN Patent

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Uppfyller EU-förordning EC 1907/2006 med tillägg DERMASIL PROTEIN

Uppfyller EU-förordning EC 1907/2006 med tillägg DERMASIL PROTEIN SÄKERHETSDATABLAD Uppfyller EU-förordning EC 1907/2006 med tillägg DERMASIL PROTEIN Kod 102120E Version 1 Revisionsdatum 2 december 2009 1. Namnet på ämnet/preparatet och bolaget/företaget Namnet på ämnet

Läs mer

Teknisk information om Arosoft Alpha

Teknisk information om Arosoft Alpha Teknisk information om Arosoft Alpha www.aromatic.se Aromatic har utvecklat och tillverkat emulgatorer i alfa-gelform för kakor under decennier. Under åren har vi byggt upp en omfattande erfarenhet av

Läs mer

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F9 Process (reversibel, irreversibel) Entropi o statistisk termodynamik: S = k ln W o klassisk termodynamik: S = q rev / T o låg S: ordning, få mikrotillstånd o hög S: oordning, många mikrotillstånd

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs Mål Eleverna ska inse att lim är något man kan tillverka själv av vanliga ingredienser och att människor förr i tiden tog tillvara det

Läs mer

Termodynamik FL3. Fasomvandlingsprocesser. FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN. FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN. Exempel: Koka vatten under konstant tryck:

Termodynamik FL3. Fasomvandlingsprocesser. FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN. FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN. Exempel: Koka vatten under konstant tryck: Termodynamik FL3 FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne: ämne med välbestämd och enhetlig kemisk sammansättning. (även luft och vätske-gasblandningar kan betraktas som

Läs mer

Repetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F7 Intermolekylär växelverkan kortväga repulsion elektrostatisk växelverkan (attraktion och repulsion): jon-jon (långväga), jon-dipol, dipol-dipol medelvärdad attraktion (van der Waals): roterande

Läs mer

Amphiphiles. Amphiphiles are both polar and non-polar surface active. Components in commercial amphiphiles. Thomas Ederth IFM/Molecular physics TFYA47

Amphiphiles. Amphiphiles are both polar and non-polar surface active. Components in commercial amphiphiles. Thomas Ederth IFM/Molecular physics TFYA47 Amphiphiles Thomas Ederth IFM/Molecular physics TFYA47 Amphiphiles are both polar and non-polar surface active Synonyms: Amphiphile Surfactant Tenside Detergent Wetting agent Emulsion Polar (hydrophilic)

Läs mer

Chalmers tekniska högskola. Metodoptimering för syntetisering av titandioxidmikrokapslar genom en lösningsmedelsburen emulsion

Chalmers tekniska högskola. Metodoptimering för syntetisering av titandioxidmikrokapslar genom en lösningsmedelsburen emulsion Chalmers tekniska högskola Institutionen för kemi och kemiteknik Kandidatarbete KBTX10-16-08 Metodoptimering för syntetisering av titandioxidmikrokapslar genom en lösningsmedelsburen emulsion Frida Bilén

Läs mer

TREAT MENT. MENU TEKNISK GUIDE

TREAT MENT. MENU TEKNISK GUIDE TREAT MENT. MENU TEKNISK GUIDE K E V I N. M U R PHY T R E AT M E N T S använder det bästa från naturen och tekniken med hudvårdsingredienser. Våra produkter verkar på molekylärnivå och vårt mål är att

Läs mer

Repetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln.

Repetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln. Repetition F11 Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: G m = G m + RT ln P P Repetition F11 forts. Ångbildning o ΔG vap = ΔG P vap + RT

Läs mer

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen

Läs mer

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen Rena ämnen/substanser Kap 3 egenskaper hos rena ämnen Har fix kemisk sammansättning! Exempel: N 2, luft Även en fasblandning av ett rent ämne är ett rent ämne! Blandningar av flera substanser (t.ex. olja

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Kromatografi. Kromatografi

Kromatografi. Kromatografi Kromatografi Tekniker för att Rena Ex. inför vidare studier, terapeutisk användning etc. Fraktionera Ex. inför vidare analys, Depletion av HAPs från plasma inför 2D-gel (max-kapacitet

Läs mer

HUBER Flotationsanläggning HDF

HUBER Flotationsanläggning HDF Effektiv och pålitlig lösning för: Behandling av industriellt avloppsvatten och processvatten Återvinning av värdefulla restprodukter Återanvändning av vatten för avancerad (avlopps-)vattenbehandling med

Läs mer

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning). EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne (eng. pure substance): ett ämne som är homogent och som har enhetlig kemisk sammansättning, även om fasomvandling sker. Vid jämvikt för ett system av ett enhetligt

Läs mer

Hydraulikcertifiering

Hydraulikcertifiering Grundkurs 1 Facit till Självtest sid. 1:5 UPPGIFT 1 Stryk under de påståenden som Du anser vara riktiga. (Flera alternativ kan vara rätt) a/ Flödet från en hydraulpump bestäms av: (ev förändring i volymetrisk

Läs mer

Lärare: Jimmy Pettersson. 1. Materia

Lärare: Jimmy Pettersson. 1. Materia Lärare: Jimmy Pettersson 1. Materia Men först Vad är Kemi?! Vad är Kemi?! Kemi är: vetenskapen om materias egenskaper och sammansättning. Okej! Vad är materia då?! Materia är: allt som tar upp yta och

Läs mer

form- och hydrauloljor FORM- OCH HYDRAULOLJOR

form- och hydrauloljor FORM- OCH HYDRAULOLJOR form- och hydrauloljor FORM- OCH HYDRAULOLJOR Telefon (08) 66 56 566 GREEN LINE BIONEDBRYTBAR PRODUKT BIOHAJOAVA TUOTE SIda 2 www.solmaster.se För en hållbar utveckling Det anrika familjeföretaget Solmaster

Läs mer

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: Allmän kemi Kap 17 Termodynamik Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - använda de termodynamiska begreppen entalpi, entropi och Gibbs fria energi samt redogöra för energiomvandlingar

Läs mer

Sökning på nano och poly i titeln på vetenskapliga artiklar under 2010 (1 jan- 15 mars) Gissa hur många?:

Sökning på nano och poly i titeln på vetenskapliga artiklar under 2010 (1 jan- 15 mars) Gissa hur många?: Nanotillämpning 1 Sökning på nano och poly i titeln på vetenskapliga artiklar under 2010 (1 jan- 15 mars) Gissa hur många?: T ex: Non-isothermal crystallization behavior of low-density polyethylene/copper

Läs mer

Kapitel V. Praktiska exempel: Historien om en droppe. Baserat på material (Pisaran tarina) av Hanna Vehkamäki

Kapitel V. Praktiska exempel: Historien om en droppe. Baserat på material (Pisaran tarina) av Hanna Vehkamäki Kapitel V Praktiska exempel: Historien om en droppe Baserat på material (Pisaran tarina) av Hanna Vehkamäki Kapitel V - Praktiska exempel: Historien om en droppe Partiklar i atmosfa ren Atmosfa rens sammansa

Läs mer

Tentamensskrivning i. Kolloid- och ytkemi (Kurskod: KFK ) fredagen den 13/ kl

Tentamensskrivning i. Kolloid- och ytkemi (Kurskod: KFK ) fredagen den 13/ kl Tentamensskrivning i Kolloid- och ytkemi (Kurskod: KFK 176 0106) fredagen den 13/1 2012 kl. 14.00 18.00 Observera! Börja på nytt ark för varje ny uppgift. Skriv inte namn och personnummer på arken. Använd

Läs mer

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform. Van der Waals gas Introduktion Idealgaslagen är praktisk i teorin men i praktiken är inga gaser idealgaser Den lättaste och vanligaste modellen för en reell gas är Van der Waals gas Van der Waals modell

Läs mer

11. Allmänt om polymerer

11. Allmänt om polymerer 11. Allmänt om polymerer När man hör ordet polymer, tänker man ofta på plasterna. De är viktiga men lim och målarfärger är också viktiga polymerer som gärna kan få komma med i en gymnasiekurs. I Finland

Läs mer

DESINFEKTIONSMEDEL FÖR INSTRUMENT

DESINFEKTIONSMEDEL FÖR INSTRUMENT DESINFEKTIONSMEDEL FÖR INSTRUMENT DESINFEKTIONSMEDEL FÖR INSTRUMENT Effektivt skydd LM-ProColor är ett nytt aldehydfritt desinfektionsmedel för handinstrument. Medlet kombinerar ett brett effektspektrum,

Läs mer

Föreläsning 1: Introduktion, Mikro och makrotillstånd, Multiplicitet, Entropi

Föreläsning 1: Introduktion, Mikro och makrotillstånd, Multiplicitet, Entropi Version: 16 maj 201. TFYA12, Rickard Armiento, Föreläsning 1 Föreläsning 1: Introduktion, Mikro och makrotillstånd, Multiplicitet, Entropi April 2, 201, KoK kap. 1-2 Formalia Föreläsare och kursansvarig:

Läs mer

Växjö krandagar 2011. Tema hydraulik

Växjö krandagar 2011. Tema hydraulik Växjö krandagar 2011 Tema hydraulik Växjö 2011-11-09 Karl-Magnus Wirestig Anders Jacobi Agenda Kort om oss Föroreningar och renhet Hydraulsystem Framtiden Systemföroreningar Fasta partiklar Luft Vatten

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Sortera på olika sätt

Sortera på olika sätt Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.

Läs mer

CASTROL OLJEUTBILDNING

CASTROL OLJEUTBILDNING CASTROL OLJEUTBILDNING Skolforum Oktober 2013 Katharina Fineman Technical Advisor Agenda Varför behöver bilen motorolja? Basolja Tillsatser/additiv Viskositet Specifikationer Heavy Duty Fyrtaktscykeln

Läs mer

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Kapitel IV. Partikeltalet som termodynamisk variabel & faser

Kapitel IV. Partikeltalet som termodynamisk variabel & faser Kapitel IV Partikeltalet som termodynamisk variabel & faser Kemiska potentialen Kemiska potentialen I många system kan inte partikelantalet antas vara konstant så som vi hittills antagit Ett exempel är

Läs mer

1.3 Närmare upplysningar om den som tillhandahåller säkerhetsdatablad 1.3.1 Leverantör 77 B.V. Nederland

1.3 Närmare upplysningar om den som tillhandahåller säkerhetsdatablad 1.3.1 Leverantör 77 B.V. Nederland SÄKERHETSDATABLAD Sida 1 av 5 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Produktbeteckning 1.1.1 Handelsnamn 77 Hydraulic Oil HV 46 1.1.2 Produktkod 4360 1.2 Relevanta identifierade användningar

Läs mer

Bertas experimentfortbildning. Experimentera med BERTA

Bertas experimentfortbildning. Experimentera med BERTA Experimentera med BERTA Bertaturnén 2011 1 Kromatografi på färgpennor Material: olika vattenlösliga tuschpennor (gärna av olika fabrikat, både mörka och ljusa), pipettflaskor med H 2 O (vatten) eller glas

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Enligt förordning (EG) 1907/2006 (REACH)

SÄKERHETSDATABLAD Enligt förordning (EG) 1907/2006 (REACH) ECULUBRIC E200L AVSNITT 1: NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Utgivningsdatum: 2006-04-01 Revisionsdatum: 2013-09-19 1.1 Produktbeteckning Handelsnamn: ECULUBRIK E200L CAS nr: 8002-13-9

Läs mer

PENOSIL Premium Polystyrol FixFoam

PENOSIL Premium Polystyrol FixFoam Datum: 24.11.05 Version nr.: 4 Omarbetad: 20.04.2011 1.Namn på ämnet och företaget OÜ Krimelte 13619 Tallinn Suur-Paala 10 Estland Telefon +372 6 059 300 Nödtelefon: 112 2. Farliga egenskaper 2.1. Hälsa:

Läs mer

Förekomsten av yt- och kolloidkemi i kemi- och biologikurser på gymnasienivå i Sverige och Polen

Förekomsten av yt- och kolloidkemi i kemi- och biologikurser på gymnasienivå i Sverige och Polen Förekomsten av yt- och kolloidkemi i kemi- och biologikurser på gymnasienivå i Sverige och Polen En studie av kursernas centrala innehåll, programgrunder och läromedel. Presence of surface and colloid

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer

SVETSNING I RF & PE FÖRELÄSNING 4

SVETSNING I RF & PE FÖRELÄSNING 4 SVETSNING I RF & PE FÖRELÄSNING 4 1 SVETSMETODER Svetsning förekommer inom en mängd olika branscher. Svetsning kan utföras manuellt men i vissa fall så sker det lämpligen i en maskin. De metoder som främst

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel:

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel: Jämviktsuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Vid upphettning sönderdelas etan till eten och väte. Vid en viss temperatur har följande jämvikt ställt in sig i ett slutet kärl. C 2 H 6

Läs mer

ARBETSBESKRIVNING. Alla underlag som är stabila och utan sprickor. Här är några exempel på lämpliga ytor.

ARBETSBESKRIVNING. Alla underlag som är stabila och utan sprickor. Här är några exempel på lämpliga ytor. ARBETSBESKRIVNING Förbehandling av underlaget Underlaget ska vara väl rengjort, stabilt, torrt och fritt från spår av olja, fett, gammal färg eller andra ämnen som kan påverka vidhäftningen. Underlaget

Läs mer

TÄNK GRÖNT FÖR MILJÖVÄNLIG TVÄTT

TÄNK GRÖNT FÖR MILJÖVÄNLIG TVÄTT TVÄTTA SKÖTSELRÅD För att kläder och andra textiler ska hålla sig fräscha och fina länge, är det viktigt att tvätta och torka dem enligt skötselråden som finns i plaggen. Kläderna bör vara lättskötta.

Läs mer

AVSNITT 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET

AVSNITT 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET SÄKERHETSDATABLAD Sida 1 / 5 AVSNITT 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Produktbeteckning 1.1.1 Handelsnamn 1.1.2 Produktkod SYLOTHIX-51-SB 1.1.3 Polymer: Ämnet är undantaget från

Läs mer

EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN

EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne (eng. pure substance): ett ämne som är homogent och som har enhetlig kemisk sammansättning, även om fasomvandling sker. Vid jämvikt för ett system av ett enhetligt

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

1. Introduktion. Vad gör senapsgas så farlig?

1. Introduktion. Vad gör senapsgas så farlig? Föreläsning 9 Reaktionslära II Kapitel 9.1-9.6 1) Introduktion 2) Monomolekylära nukleofila substitutioner 3) Parametrar 4) Sammanfattning 5) Exempel 1. Introduktion Vad gör senapsgas så farlig? 2. Nukleofila

Läs mer

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105)

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) 6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) Termodynamikens nollte huvudsats säger att temperaturskillnader utjämnas i isolerade system. Med andra ord strävar system efter termisk jämvikt

Läs mer

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik = läran om värmets natur och dess omvandling till andra energiformer (Nationalencyklopedin, band 18, Bra Böcker, Höganäs, 1995) 1

Läs mer

SÄKERHETSDATABLADenligt Förordning (EG) nr 1907/2006 SILPRUF - BROWN-45

SÄKERHETSDATABLADenligt Förordning (EG) nr 1907/2006 SILPRUF - BROWN-45 1.NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Handelsnamn : Användning : Silikonelastomer Företag : Momentive Performance Materials GmbH Chempark Leverkusen Gebaeude V7 DE - 51368 Leverkusen Telefonnummer

Läs mer

TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING

TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING 2007-08-20 Introduktion Nedsmutsning av smörjolja Smörjoljor används i många applikationer i industrin. Gemensamt för dessa processer är att

Läs mer

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper Checklistor och exempeltexter Naturvetenskapens texttyper checklista argumenterande text Checklista för argumenterande text Tes Vilken åsikt har du? eller vilken fråga vill du driva? Argument För att motivera

Läs mer

Induktionsringen Indus är en revolutionerande teknik som utnyttjar framtidens induktionsspisar på det mest optimala sätt. Tekniken sparar tid, energi

Induktionsringen Indus är en revolutionerande teknik som utnyttjar framtidens induktionsspisar på det mest optimala sätt. Tekniken sparar tid, energi Induktionsringen Indus är en revolutionerande teknik som utnyttjar framtidens induktionsspisar på det mest optimala sätt. Tekniken sparar tid, energi och pengar. Indus är skonsam för miljön genom mindre

Läs mer

Lika löser lika - polärt och opolärt

Lika löser lika - polärt och opolärt Lika löser lika - polärt och opolärt Vätskor A. Blandbarhet mellan vatten och andra vätskor. Du har tillgång till : Aceton, glycerol, propylenglykol, etanol, bensin, lacknafta, motorolja, matolja, T-röd

Läs mer

E-II. Diffraktion på grund av ytspänningsvågor på vatten

E-II. Diffraktion på grund av ytspänningsvågor på vatten Q Sida 1 av 6 Diffraktion på grund av ytspänningsvågor på vatten Inledning Hur vågor bildas och utbreder sig på en vätskeyta är ett viktigt och välstuderat fenomen. Den återförande kraften på den oscillerande

Läs mer

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan

Läs mer

Enkel skötsel av din bubbelpool. SpaTime din produktserie för bubbelpoolsskötsel

Enkel skötsel av din bubbelpool. SpaTime din produktserie för bubbelpoolsskötsel Enkel skötsel av din bubbelpool SpaTime din produktserie för bubbelpoolsskötsel Vattenbalans Din bubbelpool är en plats för avslappning och välbefinnande. Därför är det extra viktigt att vattnet är klart,

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

(tetrakloroauratjon) (2)

(tetrakloroauratjon) (2) UTTAGIG TILL KEMIOLYMPIADE 2015 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: november vecka 45 Provtid: 120 minuter. jälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning och alla svar görs på svarsblanketten

Läs mer

Alla underlag som är stabila och utan sprickor. Här är några exempel på lämpliga ytor.

Alla underlag som är stabila och utan sprickor. Här är några exempel på lämpliga ytor. BRUKSANVISNING Förbehandling av underlaget Underlaget ska vara väl rengjort, stabilt, torrt och fritt från spår av olja, fett, gammal färg eller andra ämnen som kan påverka vidhäftningen. Underlaget ska

Läs mer

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material föreläsning 8 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 13:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Mikrostrukturen i material, fasdiagram ch 19.1-4 GLU 2 Paus Processning av

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

Handelsnamn: SYLOTHIX 51 Utfärdandedatum: 18.12.2006 Tidigare datum: 08.12.2006 Ref. 011 1

Handelsnamn: SYLOTHIX 51 Utfärdandedatum: 18.12.2006 Tidigare datum: 08.12.2006 Ref. 011 1 Utfärdandedatum: 18.12.2006 Tidigare datum: 08.12.2006 Ref. 011 1 SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Namnet på ämnet eller preparatet Handelsnamn SYLOTHIX 51 Produktkod

Läs mer

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F12 Kolligativa egenskaper lösning av icke-flyktiga ämnen beror främst på mängd upplöst ämne (ej ämnet självt) o Ångtryckssänkning o Kokpunktsförhöjning o Fryspunktssänkning o Osmotiskt tryck

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer