TFKI 30 Yt och kolloidkemi YT OCH KOLLOIDKEMI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TFKI 30 Yt och kolloidkemi YT OCH KOLLOIDKEMI"

Transkript

1 TFKI 30 Yt och kolloidkemi YT OCH KOLLOIDKEMI 2006

2 Vad är Yt-och kolloidkemi? Papper Rengöring Livsmedel Färg

3 Hur beskrivs systemen med termer från yt-och kolloidkemi? Ex livsmedel Margarin vattenkulor och fettkristaller i en kontinuerlig fas av flytande olja Glass fettkulor och luftblåsor i en kontinuerlig fas av is Ex papper Mäld en dispersion (suspension) av fiberfragment och fyllmedel Ex färg Latexfärg pigmentpartiklar och bindemedelsdroppar i en vattenfas

4 Översikt Kapitel 1 (kolloidala system) Varför yt- och kolloidkemi? Vad är kolloidala partiklar? Vad är kolloidala system? Kapitel 2 (kinetik) Hur rör sig kolloidala partiklar? Hur kan man bestämma storlek och form? (sedimentation, ultracentrifugering, osmotiskt tryck) Kapitel 3 (optiska egenskaper) Hur kan man studera kolloidala partiklar? Hur kan man bestämma storlek och form? Hur kan man studera ytor?

5 Kapitel 4 (fast fas-vätska) (vätska-vätska) Vad är ytspänning och gränsskiktsspänning? Vad är tensider och vilka egenskaper har de? Hur ser det ut i gränsytan och hur kan denna studeras? Kapitel 5 (fast fas-gas) Hur ser det ut i gränsytan och hur kan denna studeras? Vad är en adsorptionsisoterm? Hur kan adsorptionsisotermer användas för att bestämma ytors eller molekylers storlek? Kapitel 6 (fast fas -vätska) Hur ser det ut i gränsytan och hur kan denna studeras? Vad är kontaktvinkel? Hur fungerar rengöring, flotation, vätmedel?

6 Kapitel 7 (laddade ytor) Varför är ytor i lösning ofta laddade? Vilken effekt har laddningen på den omgivande lösningen? Hur kan laddningen bestämmas? Kapitel 8 (kolloidal stabilitet) Vad innebär kolloidal stabilitet? Hur påverkar man stabiliteten i kolloidala system? Kapitel 9 Reologi (utgår) Hur studerar man kolloidal stabilitet Kapitel 10 (emulsioner) (mikroemulsioner) (skum) Vad skiljer en emulsion och en mikroemulsion? Var används dessa? Hur bildas skum och hur blir man av med det?

7 Kap. 1 Kolloidala system System där en eller flera av komponenterna har åtminstone en dimension i storleksordningen 1nm-1µm Klassificering Kolloidala dispersioner Lösningar av makromolekyler Associationskolloider (kolloidala strukturer som uppstår i surfaktantlösningar) Viktiga egenskaper Partiklarnas form Partiklarnas storlek Ytegenskaper Partikel-partikel växelverkan Partikel-lösningsmedel växelverkan

8 Kolloidala dispersioner Associationskolloider Makromolekyler i lösning d Termodynamiskt instabil Termodynamiskt stabil Termodynamiskt stabil lösning (tvåfassystem) (enfassystem) (enfassystem) Partiklar 1nm-1µm Strukturer som uppstår i Makromolekyler 1nm-1µm surfaktantlösningar En kontinuerlig fas strukturer 1nm-1µm En kontinuerlig fas En dispergerad fas Ett upplöst ämne suspension >1µm dispersion < 1µm

9 Ur Ytkemi om svårigheten att blanda (Akzo Nobel) (dispersioner)

10 I ett system med mer än en fas möts yt-och kolloidkemi, då uppstår nämligen ytor ( fasgränser) Geometrisk yta Kolloidala system har små partiklar Fasgränsyta (interphase) Stor total yta Def: ytenergi är den energi som behövs för att öka ytan (J/m 2 = Nm/ m 2 = N/m) Låt oss göra en beräkning. 1 L?

11 Antal molekyler vid ytan Antal partiklar och area

12 Har alla partiklar samma storlek och form? monodispers polydispers Medelvärden för molekylmassan M n = n i M n i i M w (ni M i )M = n M i i i M D w p = M n Antalsmedelvärde Viktsmedelvärde Polydispersitetsindex Låt oss göra en beräkning.

13 Experimentella metoder som kan användas för att bestämma partiklarnas storlek och form 1. Studera partikelns rörelse i ett kraftfält (gravitationen, centrifugalfält) kap2 2. Studera partikeln i mikroskop (mikroskopi, elektronmikroskopi, AFM) Kap.3 3. Studera partikelns förmåga att sprida ljus (ljusspridning) kap.3 I 0 4. Mätningar som ger upplysning om ytarea hos partikeln (gasadsorption kap.5 och adsorption ur lösning kap.6)

14 Att framställa dispersioner Mekanisk sönderdelning Utfällning (bygga upp ur atomer eller molekyler) (Vid utfällning bestäms storleken på partiklarna av balansen mellan groddbildning och groddtillväxt) Exempel på faktorer som påverkar tillväxthastigheten : tillgång på material den kontinuerliga fasens viskositet hur lätt nytt material inkorporeras i den växande kristallen

Kap. 10. Emulsioner och Skum

Kap. 10. Emulsioner och Skum Kap. 10. Emulsioner och Skum v1.00 M. Granfelt v1.01 NOP/LO TFKI30 Yt- och kolloidkemi 1 Emulsioner Ett dispergerat system där faserna inte är blandbara (eller näst intill) 0,1μm 10μm stora droppar (större

Läs mer

Kemiteknologsektionen. Plugghäfte KTKK105. Lite studiehjälp för kursen yt- och materialkemi. Linus Ögren. Del 1 av 2 Yt- och kolloidkemi.

Kemiteknologsektionen. Plugghäfte KTKK105. Lite studiehjälp för kursen yt- och materialkemi. Linus Ögren. Del 1 av 2 Yt- och kolloidkemi. Kemiteknologsektionen Plugghäfte KTKK105 Lite studiehjälp för kursen yt- och materialkemi. Linus Ögren Del 1 av 2 Yt- och kolloidkemi. 13 1. Sammanfattning Detta studiehäfte kommer att sammanfatta kursen

Läs mer

YTKEMI. Föreläsning 8. Kemiska Principer II. Anders Hagfeldt

YTKEMI. Föreläsning 8. Kemiska Principer II. Anders Hagfeldt YTKEMI. Föreläsning 8. Kemiska Principer II. Anders Hagfeldt Under föreläsningarna 8 och 9 kommer vi att gå igenom ett antal koncept som är viktiga i ytkemi och försöka göra en termodynamisk beskrivning

Läs mer

IFM-Kemi NKEC21 VT ÖVNINGSUPPGIFTER

IFM-Kemi NKEC21 VT ÖVNINGSUPPGIFTER IFM-Kemi NKEC21 VT13 130114 ÖVNINGSUPPGIFTER Nanokemi: Yt- och Kolloidkemi 2013 Kolloidala system 1. Börja med en kub med sidan 1 cm och dela upp denna i kuber med sidan 1 µm. Beräkna ytenergin för ursprungskuben

Läs mer

Föreläsning 6 Ytaktiva ämnen, micellbildning m.m. NOP 2011

Föreläsning 6 Ytaktiva ämnen, micellbildning m.m. NOP 2011 Föreläsning 6 Ytaktiva ämnen, micellbildning m.m. NOP 2011 1 Ur Ytkemi om svårigheten att blanda (Akzo Nobel) Ytaktiva ämnen (Se även teorin till lab. 2) 2 3 4 5 Ytaktiva molekyler bildar strukturer i

Läs mer

Ytor och gränsskikt, Lektion 1 Ytspänning, kapillaritet, ytladdning

Ytor och gränsskikt, Lektion 1 Ytspänning, kapillaritet, ytladdning Ytor och gränsskikt, Lektion 1 Ytspänning, kapillaritet, ytladdning Uppgift 1:1 Vid 20 C är ytspänningarna för vatten och n-oktan 72,8 mn/m respektive 21,8 mn/m, och gränsskiktsspänningen 50.8 mn/m. Beräkna:

Läs mer

EDU.fi/svenska/laromedel/ifokus Forskning i fokus Funktionella material

EDU.fi/svenska/laromedel/ifokus Forskning i fokus Funktionella material Funktionella material fyller alltid ett uttalat behov Manus: Jarl B. Rosenholm och Mika Lindén, Åbo Akademi, Spetsforskningsenheten för funktionella material (FunMat) Materia är allt som vi kan röra vid,

Läs mer

Litografisk offset. Tryckverkets principiella uppbyggnad med färg- och fuktverk. Färg. Fuktvatten. Plåt. Gummiduk Substrat.

Litografisk offset. Tryckverkets principiella uppbyggnad med färg- och fuktverk. Färg. Fuktvatten. Plåt. Gummiduk Substrat. Litografisk offset Färg Tryckverkets principiella uppbyggnad med färg- och fuktverk. Fuktvatten Plåt Gummiduk Substrat Mottryck Ark- och rulloffset Indelning efter pappersmatning Arkoffset rulloffset Den

Läs mer

Halogenlampa Spektrometer Optisk fiber Laserdiod och UV- lysdiod (ficklampa)

Halogenlampa Spektrometer Optisk fiber Laserdiod och UV- lysdiod (ficklampa) Elektroner och ljus I den här laborationen ska vi studera växelverkan mellan ljus och elektroner. Kunskap om detta är viktigt för många tillämpningar men även för att förklara fenomen som t ex färgen hos

Läs mer

Föreläsning 8 Kap. 5. Emulsioner och Mikroemulsioner

Föreläsning 8 Kap. 5. Emulsioner och Mikroemulsioner Föreläsning 8 Kap. 5. Emulsioner och Mikroemulsioner v1.00 M. Granfelt v1.01 NOP/LO NKEC21 Nanokemi - Yt- och kolloidkemi 1 Emulsioner Ett dispergerat system där faserna inte är blandbara (eller näst intill).

Läs mer

Planering Fysik för n och BME, ht-15, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2010 (eller senare). Obs!

Planering Fysik för n och BME, ht-15, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2010 (eller senare). Obs! Planering Fysik för n och BME, ht-15, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2010 (eller senare). Obs! Säljs vid första föreläsningen. markerar mycket viktigt avsnitt,

Läs mer

Standardmodellen. Figur: HANDS-ON-CERN

Standardmodellen. Figur: HANDS-ON-CERN Standardmodellen Den modell som sammanfattar all teoretisk kunskap om partikelfysik i dag kallas standardmodellen. Standardmodellen förutspådde redan på 1960-talet allt det som man i dag har lyckats bevisa

Läs mer

Linköpings Universitet 2010-12-14 IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc. Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel

Linköpings Universitet 2010-12-14 IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc. Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel Linköpings Universitet 2010-12-14 IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel Mätning av ytspänning. Många olika metoder finns för att

Läs mer

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (8) Mål nr 08-047 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 16 december 2011 Klagande Nanosep AB Tegnérgatan 37, 111 61 Stockholm Ombud: Ström & Gulliksson AB Box 4188, 203 13 Malmö SAKEN Patent

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 33 - Ljus 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme

Läs mer

Sortera på olika sätt

Sortera på olika sätt Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.

Läs mer

Stora risker med små partiklar - om hälsorisker med nanomaterial - riskbedömning och lagstiftning

Stora risker med små partiklar - om hälsorisker med nanomaterial - riskbedömning och lagstiftning Stora risker med små partiklar - om hälsorisker med nanomaterial - riskbedömning och lagstiftning Maria Wallén, toxikolog Avdelningen Reach Kemikalieinspektionen Nationellt miljömedicinskt möte 2008 Karolinska

Läs mer

Skogsindustridagarna 2014 Thomas Öhlund

Skogsindustridagarna 2014 Thomas Öhlund Skogsindustridagarna 2014 Thomas Öhlund Tryckt funktionalitet: Funktionellt material applicerat med tryckteknik Materialet är upplöst i en vätska för att bilda ett bläck Funktionen kan vara tex. Ledande

Läs mer

De sju inriktningarna inom ämnesområdet kan kortfattat beskrivas enligt följande:

De sju inriktningarna inom ämnesområdet kan kortfattat beskrivas enligt följande: STUDIEPLAN FÖR FORSKARUTBILDNINGEN I KEMI Forskning och forskarutbildning vid Institutionen för Kemi baseras på sju ämnesområden: Analytisk, Fysikalisk, Organisk, Oorganisk Teoretisk, Yt- och Kärnkemi.

Läs mer

Jonisering. Hur fungerar jonisering? Vad är en jon?

Jonisering. Hur fungerar jonisering? Vad är en jon? JONISERING Jonisering Vad är en jon? Alla atomkärnor innehåller ett bestämt antal protoner och varje proton är positivt laddad. Runt kärnan snurrar ett lika stort antal elektroner som är negativt laddade.

Läs mer

Mikroskopering. Matti Hotokka Fysikalisk kemi

Mikroskopering. Matti Hotokka Fysikalisk kemi Mikroskopering Matti Hotokka Fysikalisk kemi Vad diskuteras Mikroskopens anatomi Sätt att belysa provet Praktiska aspekter Specialapplikationer Mikroskop Okular Objektiv Objektbord Kondensorlins Ljuskälla

Läs mer

{ { De fyra naturkrafterna. Intermolekylära krafter, ytkrafter & Atomkraftmikroskopet (AFM) Kraft- och potentialkurvor

{ { De fyra naturkrafterna. Intermolekylära krafter, ytkrafter & Atomkraftmikroskopet (AFM) Kraft- och potentialkurvor Intermolekylära krafter, ytkrafter & Atomkraftmikroskopet (AFM) Thomas Ederth IFM Lästips: J.. Israelachvili, Intermolecular and surface forces, London: Academic press 1991 De fyra naturkrafterna Stark

Läs mer

1.5 Våg partikeldualism

1.5 Våg partikeldualism 1.5 Våg partikeldualism 1.5.1 Elektromagnetisk strålning Ljus uppvisar vågegenskaper. Det är bland annat möjligt att åstadkomma interferensmönster med ljus det visades av Young redan 1803. Interferens

Läs mer

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA) Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1 Torsdagen den 4/9 2008 SI-enheter (MKSA) 7 grundenheter Längd: meter (m), dimensionssymbol L. Massa: kilogram (kg), dimensionssymbol M.

Läs mer

Hydraulikcertifiering

Hydraulikcertifiering UH-Tekniker Facit till Självtest sid. 1: UPPGIFT 1 Stryk under de påståenden som Du anser vara riktiga. (Flera alternativ kan vara rätt) a/ Försämringen av den volymetriska verkningsgraden i en pump är

Läs mer

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25 Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter

Läs mer

GALENIKGUIDEN Inläsningsfrågor med svar

GALENIKGUIDEN Inläsningsfrågor med svar GALENIKGUIDEN Inläsningsfrågor med svar 1 DEL 1. LÄKEMEDELSFORMERNA 1. Förklara begreppen lokal och systemisk administrering av läkemedel. Systemisk administrering: Läkemedel tillförs systemcirkulationen

Läs mer

TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING

TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING 2007-08-20 Introduktion Nedsmutsning av smörjolja Smörjoljor används i många applikationer i industrin. Gemensamt för dessa processer är att

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper

Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet, djupet försummas. c. 5MT007: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet,

Läs mer

TERMODYNAMIK? materialteknik, bioteknik, biologi, meteorologi, astronomi,... Ch. 1-2 Termodynamik C. Norberg, LTH

TERMODYNAMIK? materialteknik, bioteknik, biologi, meteorologi, astronomi,... Ch. 1-2 Termodynamik C. Norberg, LTH TERMODYNAMIK? Termodynamik är den vetenskap som behandlar värme och arbete samt de tillståndsförändringar som är förknippade med dessa energiutbyten. Centrala tillståndsstorheter är temperatur, inre energi,

Läs mer

Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper

Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet, djupet försummas. c. 5MT007: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet,

Läs mer

1.3 Närmare upplysningar om den som tillhandahåller säkerhetsdatablad 1.3.1 Leverantör 77 B.V. Nederland

1.3 Närmare upplysningar om den som tillhandahåller säkerhetsdatablad 1.3.1 Leverantör 77 B.V. Nederland SÄKERHETSDATABLAD Sida 1 av 5 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Produktbeteckning 1.1.1 Handelsnamn 77 Hydraulic Oil HV 46 1.1.2 Produktkod 4360 1.2 Relevanta identifierade användningar

Läs mer

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: Allmän kemi Kap 11 Intermolekylära krafter Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - redogöra för atomers och molekylers uppbyggnad och geometri på basal nivå samt beskriva

Läs mer

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform. Van der Waals gas Introduktion Idealgaslagen är praktisk i teorin men i praktiken är inga gaser idealgaser Den lättaste och vanligaste modellen för en reell gas är Van der Waals gas Van der Waals modell

Läs mer

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen

Läs mer

14. Elektriska fält (sähkökenttä)

14. Elektriska fält (sähkökenttä) 14. Elektriska fält (sähkökenttä) För tillfället vet vi av bara fyra olika fundamentala krafter i universum: Gravitationskraften Elektromagnetiska kraften, detta kapitels ämne Orsaken till att elektronerna

Läs mer

KEGL12 Kemi II med didaktisk inriktning Chemistry and Chemistry Education II

KEGL12 Kemi II med didaktisk inriktning Chemistry and Chemistry Education II Dnr: KEGL12/20171 Lärarutbildningsnämnden Kemi Kursplan Kemi II med didaktisk inriktning Kurskod: Kursens benämning: Högskolepoäng: 30 Utbildningsnivå: Grundnivå Successiv fördjupning: Huvudområde: KEA

Läs mer

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs Mål Eleverna ska inse att lim är något man kan tillverka själv av vanliga ingredienser och att människor förr i tiden tog tillvara det

Läs mer

Förekomsten av yt- och kolloidkemi i kemi- och biologikurser på gymnasienivå i Sverige och Polen

Förekomsten av yt- och kolloidkemi i kemi- och biologikurser på gymnasienivå i Sverige och Polen Förekomsten av yt- och kolloidkemi i kemi- och biologikurser på gymnasienivå i Sverige och Polen En studie av kursernas centrala innehåll, programgrunder och läromedel. Presence of surface and colloid

Läs mer

Kromatografi. Kromatografi

Kromatografi. Kromatografi Kromatografi Tekniker för att Rena Ex. inför vidare studier, terapeutisk användning etc. Fraktionera Ex. inför vidare analys, Depletion av HAPs från plasma inför 2D-gel (max-kapacitet

Läs mer

Temperatur T 1K (Kelvin)

Temperatur T 1K (Kelvin) Temperatur T 1K (Kelvin) Makroskopiskt: mäts med termometer (t.ex. volymutvidgning av vätska) Mikroskopiskt: molekylers genomsnittliga kinetiska energi Temperaturskalor Celsius 1 o C: vattens fryspunkt

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

530117 Materialfysik vt 2014. 3. Materials struktur 3.5 Nanomaterials struktur

530117 Materialfysik vt 2014. 3. Materials struktur 3.5 Nanomaterials struktur 530117 Materialfysik vt 2014 3. Materials struktur 3.5 Nanomaterials struktur Definition på nanomaterial Material som är i storleksordningen 1 100 nm åtminstone i en dimension. Objekten är väl kontrollerade

Läs mer

Nya mjuka material för bränsleceller

Nya mjuka material för bränsleceller Slutrapport för projekt 07-181 Nya mjuka material för bränsleceller Aleksandar Matic och Per Jacobsson Chalmers tekniska högskola 2009-11-25 Aleksandar Matic APPLIED PHYSICS Chalmers University of Technology

Läs mer

Kemisk Dynamik för K2, I och Bio2

Kemisk Dynamik för K2, I och Bio2 Kemisk Dynamik för K2, I och Bio2 Fredagen den 11 mars 2005 kl 8-13 Uppgifterna märkta (GKII) efter uppgiftens nummer är avsedda både för tentan i Kemisk Dynamik och för dem som deltenterar den utgångna

Läs mer

Föreläsning 1: Introduktion, Mikro och makrotillstånd, Multiplicitet, Entropi

Föreläsning 1: Introduktion, Mikro och makrotillstånd, Multiplicitet, Entropi Version: 16 maj 201. TFYA12, Rickard Armiento, Föreläsning 1 Föreläsning 1: Introduktion, Mikro och makrotillstånd, Multiplicitet, Entropi April 2, 201, KoK kap. 1-2 Formalia Föreläsare och kursansvarig:

Läs mer

NOBEL VECKAN 2007. Press PM 2007-12-05/ Nobelstiftelsen

NOBEL VECKAN 2007. Press PM 2007-12-05/ Nobelstiftelsen NOBEL VECKAN 2007 Press PM 2007-12-05/ Nobelstiftelsen Nobelstiftelsen 2007. Nobelpriset och Nobelmedaljen ar Nobelstiftelsens registrerade varumarken Professor Dr Peter Grilnberg anlander till Stockholm

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Biocut 3000

SÄKERHETSDATABLAD Biocut 3000 Produkt: Biocut 3000 Sida 1/7 SÄKERHETSDATABLAD Biocut 3000 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Produktbeteckning: Biocut 3000 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller

Läs mer

The nature and propagation of light

The nature and propagation of light Ljus Emma Björk The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens

Läs mer

Bildning av kolloidala partiklar ur en lösning och partikeltillväxt.

Bildning av kolloidala partiklar ur en lösning och partikeltillväxt. 1 Bildning av kolloidala partiklar ur en lösning och partikeltillväxt. Vid bildning av en fast fas ur en lösning sker först nukleation och därefter partikeltillväxt. Om man önskar framställa kolloidala

Läs mer

Repetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F7 Intermolekylär växelverkan kortväga repulsion elektrostatisk växelverkan (attraktion och repulsion): jon-jon (långväga), jon-dipol, dipol-dipol medelvärdad attraktion (van der Waals): roterande

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 12:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M4 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Introduktion till fasta lösningar och fasdiagram Stelning : Kapitel 9 fortsättning

Läs mer

Pappersprovning: tillbakablick

Pappersprovning: tillbakablick källa: StoraEnso Provning av förpackningspapper Driftkontroll, produktutveckling, forskning Mål Efter föreläsningen ska du kunna förklara skillnader i användning av provning för: driftkontroll, produktutveckling

Läs mer

EG Säkerhetsdatablad enligt 91/155/EWG

EG Säkerhetsdatablad enligt 91/155/EWG EG Säkerhetsdatablad enligt 91/155/EWG 0 Information om innehåll Tryckdatum: 15.04.2004 Sida 1 av 3 ersätter version från: 1 Identifiering av material och företag: Kall fyllnadsmassa GURONIC C400 0 komponent

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

PAPPER består av? PAPPER, TRYCK OCH SKRIVARE PAPPER PAPPER PAPPER TRYCK. Sasan Gooran (HT 2003) Val av papper. Bestruket och obestruket.

PAPPER består av? PAPPER, TRYCK OCH SKRIVARE PAPPER PAPPER PAPPER TRYCK. Sasan Gooran (HT 2003) Val av papper. Bestruket och obestruket. , TRYCK OCH SKRIVARE Sasan Gooran (HT 2003) består av? Vid tillverkningen av papper utgår man från pappersmassa: Mekanisk: cellulosafibrer utvinns ur veden genom malning. Råvaran är barrved, framför allt

Läs mer

attraktiv repellerande

attraktiv repellerande Magnetism, kap. 24 Eleonora Lorek Magnetism, introduktion Magnetism ordet kommer från Magnesia, ett område i antika Grekland där man hittade konstiga stenar som kunde lyfta upp järn. Idag är magnetism

Läs mer

Säkerhetsdatablad. Underskärsvax

Säkerhetsdatablad. Underskärsvax Sida 1 av 5 1. Namnet på ämnet/preparatet och bolaget/företaget Namnet på ämnet eller preparatet Namnet på bolag/företag 30995 / 30995P / 30995T Leverantör : FINO GmbH Gata : Mangelsfeld 18 Ort : D-97708

Läs mer

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F4 VSEPR-modellen elektronarrangemang och geometrisk form Polära (dipoler) och opolära molekyler Valensbindningsteori σ-binding och π-bindning hybridisering Molekylorbitalteori F6 Gaser Materien

Läs mer

Varuinformation (91/155/EEG Utgiven: Reviderad: Översatt: Elma Clean 65 (EC 65)

Varuinformation (91/155/EEG Utgiven: Reviderad: Översatt: Elma Clean 65 (EC 65) Sid. 1 av 5 1. Identifiering av ämne eller sammansättning Produktnamn Tillverkare ELMA Hans Schmidbauer, GmbH & Co KG Kolpingstrasse 1-7 D-78224 SINGEN (Htwl) Frågor Telefon +49 7731 882-0 Fax: +49 7731

Läs mer

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse Vad är strålning Två typer av strålning Partikelstrålning Elektromagnetisk strålning Föreläsning, 27/1 Marica Ericson Två typer av strålning James Clerk Maxwell Partikelstrålning Radioaktiva kärnpartiklar

Läs mer

Svaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in.

Svaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in. Dugga i Elektromagnetisk fältteori F. för F2. EEF031 2005-11-19 kl. 8.30-12.30 Tillåtna hjälpmedel: BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori, Valfri kalkylator men inga egna anteckningar

Läs mer

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens

Läs mer

Säkerhetsdatablad enligt rådets förordning (EG) nr 1907/2006

Säkerhetsdatablad enligt rådets förordning (EG) nr 1907/2006 Säkerhetsdatablad enligt rådets förordning (EG) nr 1907/2006 Pattex No More Nails 40 ml Sidan 1 / 6 SDB-nr : 357610 V001.2 Reviderat den: 16.09.2013 Utskriftsdatum: 27.02.2014 AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD enligt EG-Regler 1907/2006 TRAVABON

VARUINFORMATIONSBLAD enligt EG-Regler 1907/2006 TRAVABON 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Produktinformation Handelsnamn : LEVERANTÖR : Telefon : ++49-2151-38-1370 E-mail : E-postadress till sakkunnig person: usgq-krefeld@degussa.com Nödfall

Läs mer

Kapitel 36, diffraktion

Kapitel 36, diffraktion Kapitel 36, diffraktion Diffraktionsbegreppet, en variant av interferens Hitta min värden för enkelspalt med vidden a Intensitet för enkelspalt med vidden a Två spalter med vidd a och separation d Många

Läs mer

Rengöring och desinfek0on av ytor i vårdmiljö. Lena Nilsson Vårdhygien Kronoberg

Rengöring och desinfek0on av ytor i vårdmiljö. Lena Nilsson Vårdhygien Kronoberg Rengöring och desinfek0on av ytor i vårdmiljö Lena Nilsson Vårdhygien Kronoberg Behövs de:a? Varför? När? Krav på produkter? Vad ska vi använda? Hur ska vi göra? Vän eller fiende? - överlevnad i vår miljö?

Läs mer

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg. Kemi Partikelmodellen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka. Atomer kallas de små byggstenar

Läs mer

Oerlikon Leybold Vacuum GmbH. Bonner Str. 498 D-50968 Cologne. Smörjolja. documentation.vacuum@oerlikon.com +49/ (0)700 24112112 (OLC)

Oerlikon Leybold Vacuum GmbH. Bonner Str. 498 D-50968 Cologne. Smörjolja. documentation.vacuum@oerlikon.com +49/ (0)700 24112112 (OLC) 1. Material-/berednings- och företagsbeteckning Uppgifter om produkten Ämnets användning/tillredningen: Smörjolja Beställningsnummer: Nummer Storhet L26000 0,3 Liter Upplysningar om leverantör Adress leverantör:

Läs mer

5 avgjutningsmate... eggradiemätning... kalibrering av... karakterisering... karakterisering... kvalitetssäkrin... mätning av funk... mätning av huds... mätning av läde... mätning av skär... mätuppdrag

Läs mer

DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA

DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA ÖGONSKYDD 1 DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA Är du utsatt för följande risker i din arbetsmiljö? Stora flygande partiklar eller föremål Damm, rök, dis, små partiklar Heta vätskor, smält material Gaser,

Läs mer

, x > 0. = sinx. Integrera map x : x 3 y = cosx + C. 1 cosx x 3. = kn där k är. k = 1 22 ln 1 2 = 1 22 ln2, N(t) = N 0 e t. 2 t 32 N 1.

, x > 0. = sinx. Integrera map x : x 3 y = cosx + C. 1 cosx x 3. = kn där k är. k = 1 22 ln 1 2 = 1 22 ln2, N(t) = N 0 e t. 2 t 32 N 1. Lösningsförslag till tentamensskrivning i Diff & Trans I, 5B Lördagen den januari, kl 9-4 Hjälpmedel: BETA, Mathematics Handbook Redovisa lösningarna på ett sådant sätt att beräkningar och resonemang är

Läs mer

7. Atomfysik väteatomen

7. Atomfysik väteatomen Partiklars vågegenskaper Som kunnat konstateras uppträder elektromagnetisk strålning ljus som en dubbelnatur, ibland behöver man beskriva ljus som vågrörelser och ibland är det nödvändigt att betrakta

Läs mer

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl FAFF25-2013-08-26 Tentamen i Fotonik - 2013-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Tentamensskrivning i. Kolloid- och ytkemi (Kurskod: KFK ) fredagen den 13/ kl

Tentamensskrivning i. Kolloid- och ytkemi (Kurskod: KFK ) fredagen den 13/ kl Tentamensskrivning i Kolloid- och ytkemi (Kurskod: KFK 176 0106) fredagen den 13/1 2012 kl. 14.00 18.00 Observera! Börja på nytt ark för varje ny uppgift. Skriv inte namn och personnummer på arken. Använd

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD

VARUINFORMATIONSBLAD 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Proflex Trading AB 08-445 72 30 Girovägen 9 175 62 Järfälla 08-445 72 39 Produktnamn : - Proflex Pyroplex - : Leverantör : Telefon / Fax Användningsområde: Brandtätning

Läs mer

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns. Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda

Läs mer

Portabel Energiflödesmätare ultraljud DFTP1 med Clamp On sensorer

Portabel Energiflödesmätare ultraljud DFTP1 med Clamp On sensorer Portabel Energiflödesmätare ultraljud DFTP1 med Clamp On sensorer Egenskaper Handhållen Operatörspanel För fjärrmanöverering av DFTP1 Räckvidd 100m För alla typer av vätskor och flytande gaser Utanpåliggande

Läs mer

Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0

Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0 Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0 Tid Måndag den 9 januari 2012 08 15 13 15 Lärare Gunilla Carlsson tele: 1194, rum: 9D406 0709541566 Krister Svensson tele: 1226,

Läs mer

Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration

Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration Lärare: Hans Starnberg Assistenter: Anna Martinelli Christoph Langhammer Mer info: Klicka er fram till kurshemsidan via Chalmers studieportal Spektroskopi Studier

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 32 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 10: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värmestrålning är en av de kritiska komponent vid värmeöverföring i en rad olika förbränningsprocesser. Ragnhild

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD SDB från Luna

SÄKERHETSDATABLAD SDB från Luna SÄKERHETSDATABLAD SDB från Luna Omarbetad: 2004-04-20 Internt nr: 05950704 Ersätter datum:2002-07-04 GÄNGOLJA RIDGID, 5L 0 (1) 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 SÄKERHETSDA TABLAD Index 1. NAMNET PÅ

Läs mer

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260 Geometrisk optik reflektion oh brytning Geometrisk optik F7 Reflektion oh brytning F8 Avbildning med linser Plana oh buktiga speglar Optiska system F9 Optiska instrument 1 2 Geometrisk optik reflektion

Läs mer

Strålningsfält och fotoner. Våren 2013

Strålningsfält och fotoner. Våren 2013 Strålningsfält och fotoner Våren 2013 1. Fält i rymden Vi har lärt oss att beräkna elektriska fält utgående från laddningarna som orsakar dem Kan vi härleda nånting åt andra hållet? 2 1.1 Gauss lag Låt

Läs mer

Planering Fysik för V, ht-11, lp 2

Planering Fysik för V, ht-11, lp 2 Planering Fysik för V, ht-11, lp 2 Kurslitteratur: Häfte: Experimentell metodik, Kurslaboratoriet 2011, Fysik i vätskor och gaser, Göran Jönsson, Teach Support 2010 samt föreläsningsanteckningar i Ellära,

Läs mer

Kursplan. Kemi med didaktisk inriktning 2. Lärarutbildningsnämnden Kemi

Kursplan. Kemi med didaktisk inriktning 2. Lärarutbildningsnämnden Kemi Dnr: KEGL02/20161 Lärarutbildningsnämnden Kemi Kursplan Kemi med didaktisk inriktning 2 Kurskod: KEGL02 Kursens benämning: Kemi med didaktisk inriktning 2 Chemistry and Chemistry Education 2 Högskolepoäng:

Läs mer

Nordsjö Perform+ Diamond Floor. Målade golv. Golv: Base White

Nordsjö Perform+ Diamond Floor. Målade golv. Golv: Base White Nordsjö Perform+ Diamond Floor Målade golv Base White Tänk vad lite färg kan göra Före målning När vi önskar förändring hemma är vår första tanke oftast att måla väggarna. Men du kan ge hela hemmet ett

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK Laborationer Ett praktiskt och konkret experiment Analys av t ex en reaktion Bevisar en teori eller lägger grunden för en

Läs mer

Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON

Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON Prismor A θ 1 n=1 n n=1 2 Prismor A δ 1 θ 1 θ 1 n=1 n n=1 3 Prismor A θ 2 θ 2 n=1 n n=1 4 Prismor A δ θ 1 θ 1 δ 1 δ 2 B θ 2 θ 2 n=1 n n=1 5 Prismor, dispersion

Läs mer

Föreläsning 5, clickers

Föreläsning 5, clickers Föreläsning 5, clickers Gungbrädan 1 kg 2 kg A. Kommer att tippa åt höger B. Kommer att tippa åt vänster ⱱ C. Väger jämnt I en kastparabel A. är accelerationen störst alldeles efter uppkastet B. är accelerationen

Läs mer

Instuderingsfrågor med svar inför prov om:

Instuderingsfrågor med svar inför prov om: Instuderingsfrågor med svar inför prov om: Vattnets uppbyggnad, vattnets tre former (tillstånd), vattnets kretslopp och vattens egenskaper. Vattnets uppbyggnad, vattnets tre former(tillstånd). 1. Vad heter

Läs mer

Spin-coatade dispersioner på glasytor - en studie av aggregationen mellan latex och DoTAB med AFM

Spin-coatade dispersioner på glasytor - en studie av aggregationen mellan latex och DoTAB med AFM Fakulteten för teknik- och naturvetenskap (Avdelningen för kemi och biomedicinsk vetenskap) Linda Bengtsson Spin-coatade dispersioner på glasytor - en studie av aggregationen mellan latex och DoTAB med

Läs mer

PAPPER, TRYCK OCH SKRIVARE. PAPPER består av? PAPPER. Sasan Gooran

PAPPER, TRYCK OCH SKRIVARE. PAPPER består av? PAPPER. Sasan Gooran PAPPER, TRYCK OCH SKRIVARE Sasan Gooran 1/8/15 Grafisk teknik 1 PAPPER består av? Vid tillverkningen av papper utgår man från pappersmassa: Mekanisk: cellulosafibrer utvinns ur veden genom malning. Råvaran

Läs mer

Planering Fysik för n och BME, ht-16, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support markerar mycket viktigt

Planering Fysik för n och BME, ht-16, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support markerar mycket viktigt Planering Fysik för n och BME, ht-16, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2016. markerar mycket viktigt avsnitt, * markerar överkurs. Fem övningstillfällen är rödmarkerade.

Läs mer