Vatten har: 1. Stor ytspänning. 2. Hög kokpunkt. 3. Högt ångbildningsvärme. 4. Stor dielektricitetskonstant.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vatten har: 1. Stor ytspänning. 2. Hög kokpunkt. 3. Högt ångbildningsvärme. 4. Stor dielektricitetskonstant."

Transkript

1 VATTEN Vatten är nödvändigt för liv i den form vi känner det. Vatten har som lösningsmedel alldeles unika egenskaper som det inte delar med andra ämnen som vi brukar kalla lösningsmedel. Vatten har: 1. Stor ytspänning. 2. Hög kokpunkt. 3. Högt ångbildningsvärme. 4. Stor dielektricitetskonstant. Allt detta är egenskaper som tyder på en stor attraktion mellan molekylerna. Attraktionen beror på att vattenmolekylernas elektronfördelning är asymmetrisk. Den tunga syreatomen drar till sig elektroner och får därigenom en utåt negativ laddning medan väteatomerna i gengäld förlorar sina elektroner och uppträder utåt som en positiv laddning. Vattenmolekylen blir en dipol. Den kan attrahera en annan dipol. Detta ger upphov till den s.k. vätebindningen. Vätebindningar kan uppkomma varhelst det finns en ojämn elektronfördelning inom molekylen eller radikalen. Man har det t.ex. i -OH, -NH och -SH grupper, grupper som alla är av betydelse i många av biologiskt viktiga makromolekyler. Vätebindningen är svag och kortvarig. Vätebindningens styrka är beroende av dess riktning. Det gör att vätebindningar mellan olika delar av en makromolekyl kan hjälpa till att ge makromolekylen en bestämd struktur eller konformation. I vätebindningen (i vatten) är det sålunda en attraktion mellan syret i den ena vattenmolekylen och vätet i den andra. I ett fåtal fall händer det då att väteatomen lämnar sin ursprungliga vattenmolekyl och vandrar över till en annan vattenmolekyl. Detta ger upphov till vad vi brukar kalla vattnets dissociation. H 2 O + H 2 O H 3 O + + OH - SYROR OCH BASER De flesta av livets molekyler är syror eller baser. En syra kan definieras på många sätt. Här använder vi följande: En syra är en förening som kan avge protoner varvid det bildas en bas. En bas är en förening som kan upptaga protoner. Laddningen hos en förening har primärt ingenting med dess funktion som syra eller bas att göra. Exempel: CH 3 COOH CH 3 COO - + H + syra bas oladdad laddad NH + 4 NH 3 + H + syra bas laddad oladdad H 3 PO 4 H 2 PO H + syra bas oladdad laddad H 2 PO 4 - HPO H + Version 1,

2 syra laddad bas laddad HPO -- 4 PO H + syra bas laddad laddad Generellt: HA A - + H + Vid jämvikt är förhållandet mellan koncentrationerna av de ingående komponenterna följande: [H + ] x [A = K a Stark syra är en syra där jämvikten är fullständigt förskjuten åt höger. Vid jämvikt föreligger således praktiskt taget ingen syra odissocierad. Svag syra är en syra där en stor del av syran vid jämvikt finnes som odissocierad syra. En typisk svag syra har t.ex. K a = 10-3 eller mindre. Du skall behärska följande begrepp fullständigt: ph = - log 10 [H + ] Begreppet skapades av S.P.L. Sørensen, en dansk biokemist, som arbetade vid Carlsberglaboratorierna i Köpenhamn. Ett liknande begrepp är pk a = - log 10 K a. Ta nu uttrycket: [H + ] x [A = K a Med detta kan Du visa hur mycket syra som är dissocierad vid olika vätejonkoncentrationer. En del naturvetare och tekniker föredrar att arbeta med detta uttryck som sådant. Du skall hellre lägga följande på minnet: Genom att logaritmera ovanstående får Du log 10 [H + ] = log 10 K a + log 10 [A Multiplicera med -1 och Du får: - log 10 [H + ] = - log 10 K a - log 10 [A Nu vet Du att - log 10 [H + ] = ph och att - log 10 = pk a så placera in dem i ekvationen och det hela kommer att se ut på följande sätt Version 1,

3 ph = pk a - log 10 [A eller [A ph = pk a + log 10 Biologer kallar detta uttryck Henderson-Hasslbalchs ekvation. Orsaken varför Du skall minnas uttrycket i den formen är att hela den kliniska medicinen använder densamma vid studiet av syra-basjämvikten i kroppen. Vad det kallas i fysikalisk kemi eller hur man använder uttrycket där är sålunda i Din egenskap av medicinare fullständigt ointressant. BUFFERTLÖSNINGAR Det här är kanske inte den mest sofistikerade beskrivningen av buffertar som Du kan finna. Den är avsedd för Dig som har det lite svårt med sådana här funderingar: En buffertlösning är en lösning som vid tillsats av syra eller bas förändrar sitt ph (sin vätejonkoncentration) mindre än om samma mängd syra eller bas sättes till rent vatten. En buffertlösning får Du t.ex. genom att blanda en lösning av en svag syra med dess fullständigt dissocierade salt. Syran dissocierar på följande sätt: HA H + + A - och saltet: NaA Na + + A - I en blandning av salt och syra kommer vätejonerna från syran, Na + -jonerna från saltet och A - -jonerna från både syran och saltet. Saltet är fullständigt dissocierat och koncentrationen av de A - -joner som kommer därifrån är således lika med koncentrationen av detsamma. Syran, som är svag, är ej fullständigt dissocierad och endast en liten del av A - kommer från denna. Istället finnes det en relativt stor portion av odissocierad syra kvar. Sammanfattning: = [syra] [A = [salt] Låt oss ta ett praktiskt exempel: Vi har en lösning som har ph 4. Vätejonkoncentrationen i denna är 10-4 mol per liter. Eftersom vätejonerna kommer från syran som dissocierat är koncentrationen A - som kommer från syran lika stor, dvs 10-4 mol per liter. Det är inte ovanligt att man vid tillverkning av en buffertlösning arbetar med en saltkoncentration av 0,05 mol per liter. Eftersom saltet dissocierade fullständigt är A -, som kommer från saltet, 0,05 mol. Den totala koncentrationen av A - i lösningen blir då 0,0501. Detta skiljer sig ej nämnvärt från 0,05 och vi kan då approximera det hela till 0,05 mol A - joner per liter dvs lika med saltets koncentration. Version 1,

4 Låt oss nu titta på syran. Antag att dess pk a är 10-4 och att vi har bestämt oss för att det är lämpligt att vi har 0,05 mol syra i blandningen. Av detta dissocierar, som Du ser av det ovanstående, 0,0001 mol. Kvar får Du 0,0499 mol vilket ej nämnvärt skiljer sig från 0,05, och vi kan approximera den odissocierade syran till detta tal. När systemet är i jämvikt och vi har gjort approximationerna gäller följande: [A = 0,05 = [salt] [H + ] = 10-4 = [0,0001] = ph 4 = 0,05 = [syra] K a = 10-4 = pk a 4 Nu kan Du se hur buffertlösningen fungerar. Om Du tar 1 ml av en lösning av HCl med koncentrationen 1 mol per liter har Du tagit 0,001 mol HCl. Sätt detta till 1 liter vatten, koncentrationen av syra blir 0,001 mol per liter. Syran är fullständigt dissocierad och vätejonkoncentrationen blir 0,001 mol per liter (10-3 mol) och ph blir 3. Vad händer nu om Du tar 1 ml av samma syra och sätter till 1 liter av den buffertlösning som vi diskuterat här ovan. I buffertlösningen är alla komponenterna i jämvikt. När Du sätter saltsyra till lösningen rubbar Du denna jämvikt. Ett nytt jämviktstillstånd etablerar sig. Vätejonerna kombineras med A - -jonerna och bildar odissocierad syra. De gör det därför att HA är en svag syra. Vi har sagt det många gånger men en gång till kan aldrig skada. Det betyder att endast en liten del av syran föreligger som H + och A -. När det uppträder vätejoner och det finns A - joner tillstädes så tas vätejonerna omhand och uppträder ej fria. Vätejonkoncentrationen ökar därför endast obetydligt. Detta i motsats till den situation där Du satte saltsyran direkt till vatten. Här fanns inga A - -joner som kunde binda de tillförda vätejonerna, och de uppträdde därför fria. Låt oss nu kvantitativt se hur de tillförda vätejonerna påverkar vätejonkoncentrationen i buffertlösningen. Buffertlösningen innehöll (om vi tar hänsyn till de approximationer som vi gjorde) 0,05 mol odissocierad syra och 0,05 mol A -. Vi tillsätter nu 0,001 mol H + -joner (och 0,001 mol Cl - - joner som är ointressanta i denna diskussion). Dessa H + joner förenar sig nu praktiskt taget kvantitativt med A - -jonerna till odissocierad syra. Vid jämvikt har vi fått ett nytt tillstånd där koncentrationen av syra är 0, ,001 = 0,051 mol per liter. Koncentrationen A - är 0,050-0,001 = 0,049 mol per liter. Nu tillämpar vi vår förträffliga formel och beräknar ph efter tillsatsen av syra till vår buffertlösning: 0,049 ph = 4 + log 10 0,051 ph = 4 + log 10 0,96 ph = 4 + (- 0,017) ph = 3,98 I organismen har vi nu ett flertal olika buffertsystem som alla har till uppgift att hålla vätejonkoncentrationen så konstant som möjligt. Flera av de reaktioner som cellen behöver för sin funktion liksom strukturen av de makromolekyler som bygger upp cellstrukturerna är beroende av vätejonkoncentrationen. Version 1,

5 Ett specialfall av en buffert som är av mycket stor betydelse för den mänskliga organismen är den buffert som bildas av kolsyra och dess salter. Denna buffert har en speciell egenskap därför att syran står i jämvikt med en gas och gasens partialtryck påverkar syrans koncentration. Koncentrationen CO 2 i vatten är proportionell mot trycket av gasen ovanför vätskan P CO2 x k 1 = [CO 2 ] Den i vattnet lösta koldioxiden reagerar med vatten och det bildas kolsyra CO 2 + H 2 O H 2 CO 3. Vid jämvikt gäller: [H 2 CO 3 ] [CO 2 ] x [H 2 O] = k 2 Vattnets koncentration i en utspädd lösning är mycket stor i jämförelse med den upplösta substansen och även om det sker ändringar i de upplösta ämnena är den mängd vatten som deltager i den kemiska reaktionen försumbar så kan man anse vattnets koncentration vid dessa ändringar som konstant. Det är med andra ord så liten del av totala antalet vattenmolekyler som går åt när kolsyran bildas och man kan då skriva jämviktsekvationen på följande sätt. [H 2 CO 3 ] [CO 2 ] = k 2 x [H 2 O] = k 3 Kolsyran dissocieras på följande sätt: H 2 CO 3 H + + HCO 3 - och för detta gäller vid jämvikt: [H + ] x [HCO 3 = K a eller: [H 2 CO 3 ] [H + ] = K a x [H 2 CO 3 ] [HCO 3 men nu är [H 2 CO 3 ] = k 3 x [CO 2 ] och [CO 2 ] = P CO2 x k 1 och då blir [H 2 CO 3 ] = k 3 x k 1 x P CO2 och vidare: [H + ] = K a x k 3 x k 1 x P CO2 [HCO 3 Version 1,

6 Om man uttrycker P CO2 i kpa har man experimentellt funnit att K a = 10-6,1 och konstanterna k 1 x k 3 = 0,23 [H + ] = 10-6,1 x 0.23 x P CO2 [HCO 3 eller i dess logaritmerade form med ph och pk a införda ph = log [HCO 3 0,23 x P CO2 Till det ovanstående återkommer vi i samband med blodets kolsyratransport i den fysiologiska kemin. Vad som är väsentligt här är främst att Du förstår hur trycket av gas kan påverka ph i en lösning, dvs om gasen är CO 2 förstås. VATTEN SOM LÖSNINGSMEDEL Ämnen som kan bilda vätebindningar är i allmänhet lösliga i vatten. Eftersom förutsättningarna för att ett ämne skall kunna deltaga i en vätebindning är att det kan uppvisa en ojämn fördelning av laddningar inom molekylen. Man brukar kalla sådana ämnen polära. Motsatsen är då opolära. De kan ej bilda vätebindningar i vatten, och de är ej vattenlösliga. Sådana ämnen är t.ex. alifatiska föreningar. En del heterocykliska föreningar och cykliska kolväten samt ämnen som kloroform etc är också opolära och olösliga i vatten. Ämnen som är lösliga i vatten kallar vi hydrofila. De som är olösliga kallar vi hydrofoba. En tredje grupp ämnen är de som ha en hydrofil del och en hydrofob del, vi kallar dem amfifila eller amfipata. Sådana ämnen har alldeles speciella egenskaper. Många av "livets molekyler" har sådana egenskaper och dessa skall Du behärska ordentligt. VATTENLÖSLIGA ÄMNEN Fryspunktsnedsättning, kokpunktsförhöjning och osmotiskt tryck är fenomen i en vattenlösning som alla är relaterade till varandra och direkt proportionella mot antalet partiklar i lösningen. Kokpunktsförhöjningen har föga biologiskt intresse. Mest intressant är det osmotiska trycket. Osmos är det fenomen som kan iakttagas när två vattenlösningar är åtskilda från varandra med ett membran som tillåter vattnet att passera fritt men som inte låter upplösta ämnen passera. Vatten har då en tendens att gå från den mindre koncentrerade lösningen till den med högre koncentration. Man kan motverka denna vandring av vatten till den mera koncentrerade lösningen genom att lägga ett mottryck. När detta tryck är just så stort att inget vattenflöde sker i någondera riktningen (dvs det råder jämvikt) är trycket lika stort som lösningens osmotiska tryck. Det osmotiska trycket är strikt beroende av antalet partiklar per volym och är ej beroende av det upplösta ämnets natur. En mol av ett ämne vilket som helst innehåller samma antal partiklar. Löser man sålunda en mol av ett ämne i en given volym vatten så ger lösningen samma osmotiska tryck som en mol av ett annat ämne löst i samma volym vatten. En mol urea väger 60 gram, en mol glukos väger 180 gram. Löses 60 gram urea och 180 gram glukos i en liter vatten var för sig så kommer de två lösningarna att vara isotona, dvs uppvisa samma osmotiska tryck. Version 1,

7 En lösning som har ett lägre osmotiskt tryck än en annan lösning är hypoton i förhållande till denna, och en lösning som på motsvarande sätt har högre osmotiskt tryck är hyperton. Om man i stället för urea hade tagit 58,5 gram NaCl (dvs 1 mol NaCl) och löst i vattnet så hade det osmotiska trycket blivit dubbelt så stort som för urea- och glukoslösningen. Natriumkloriden är en elektrolyt och dissocierar, det blir alltså flera partiklar i lösningen och därmed högre osmotiskt tryck. En klar förståelse av osmotiskt tryck är en absolut nödvändighet för förståelsen av praktiskt medicinska problem som t.ex. den ökade vätskeutsöndringen vid diabetes mellitus eller ödembildningen vid albuminförluster. Organismens olika membraner, cellväggar, kärlväggar etc är just semipermeabla. De släpper med några få undantag alltid igenom vatten men är selektiva när det gäller passagen av andra upplösta molekyler. Många gånger beror denna selektivitet på molekylernas storlek, i andra fall beror den på molekylens kemiska egenskaper. Ödemet vid albuminbrist beror t.ex. på att blodets lågmolekylära ämnen kan passera ut och in praktiskt taget utan restriktioner genom kapillärväggen medan albumin, som är ett äggviteämne med en molekylvikt på , inte kan eller mycket långsamt kan passera kapillärväggen. Det osmotiska trycket inuti kapillären blir normalt större än den omgivande vävnadsvätskans osmotiska tryck därför att den senare innehåller mycket litet albumin. Vatten (och lågmolekylära föreningar) som pressats ut ur kapillärerna på grund av det hydrostatiska tryck som orsakas av hjärtats arbete kan därför genom osmos "sugas" in i kapillären igen. Om nu albuminhalten i blodet av en eller annan anledning skulle minska så försvinner eller minskas denna förmåga att "dra" vattnet tillbaka igen. För att "flytta" vatten från en lösning med högre osmotiskt tryck till en med lägre fordras ett arbete, eftersom den naturliga tendensen är den motsatta, nämligen att "flytta" vatten från den utspädda lösningen till den mera koncentrerade. Sådant arbete kallas osmotiskt arbete. Det utföres t.ex. i njuren. Detta arbete tar en stor del av den energi som kroppen behöver. Det kan man bl.a. avläsa i den mängd blod som varje minut passerar njuren. DU SKALL TA REDA PÅ HUR STOR DENNA VOLYM ÄR Men det finns en gräns för vad njuren orkar med. Om stora mängder glukos utsöndras så uppnås snart denna gräns, och njuren förlorar förmågan att ta tillbaka vatten i tillräcklig omfattning. Urinvolymen blir därför stor, organismen förlorar mera vatten än normalt och den sjuke känner mer törst än den friske individen. Osmotiskt tryck kan som uttrycket anger mätas som ett tryck. Det är många gånger opraktiskt och det vanliga inom biologin är därför att man anger den osmotiska effekten som en koncentration. Man använder termen osmolalitet. En lösning innehåller en osmol per kg vatten om den ger samma osmotiska tryck som en 1 molal lösning av en icke-elektrolyt. Här förekommer en viss språkförbistring i det dagliga livet beroende på att många icke har klart för sig begreppen molal och molar. Molalitet betyder antalet mol av det lösta ämnet per kg lösningsmedel, medan molaritet betyder antalet mol per liter lösning. När det gäller utspädda lösningar, som det vanligen är frågan om inom medicinen, är detta en strid om påvens skägg och borde ej på något sätt tillåta den högt bildade laboratoriemänniskan att se ned på sin kollega, som använder uttrycket osmolaritet i stället för osmolalitet. Enheten osmol är vanligen en alldeles för stor enhet för praktiskt bruk och man väljer i stället mosmol (milliosmol) per liter (= 0,001 osmol). Man har valt detta sätt att ange osmotisk aktivitet i stället för gram per liter eller mol per liter huvudsakligen av den anledningen att man då kan inkludera både elektrolyter och ickeelektrolyter. Om man hade valt att ange den osmotiskt aktiva mängden i mol per liter eller kg hade ju t.ex. en 1 molar lösning av NaCl fått det dubbla osmotiska trycket jämfört med en lika koncentrerad lösning av glukos (NaCl Na + + Cl - ). Kroppsvätskorna innehåller både elektrolyter och icke-elektrolyter och detta i olika proportioner beroende på vilken kroppsvätska Version 1,

8 det är fråga om. Genom att använda uttrycket osmol kan man direkt jämföra dessa vätskors osmotiska aktivitet. Man skulle av det sagda möjligtvis kunna tro att osmolaliteten bestämmes praktiskt genom tryckmätning. Så är ej fallet. Tryckmätning kan visserligen användas men är tekniskt omständig. I stället mäter man fryspunktsnedsättningen. Denna är direkt proportionell mot osmolaliteten och är förhållandevis lätt att bestämma, ja t.o.m. så pass lätt att tekniken går att automatisera. Icke vattenlösliga ämnen är sådana ämnen som ej kan deltaga i vätebindningar, t.ex. opolära ämnen. Om en vätska såsom bensol blandas med vatten kommer varje bensolmolekyl att orsaka en "skada" eller en rubbning av det regelbundna mönster av vätebindningar som vattenstrukturen innebär. För att åstadkomma en sådan rubbning behövs det energi. Ett minimum av energi blir nödvändigt om flera bensolmolekyler kan slå sig tillsammans. De bensolmolekyler som kommer att hamna i centrum av ett aggregat kommer ju ej att behöva bryta några av vattnets vätebindningar. De hydrofoba molekylerna kommer att interagera med varandra i en vattenlösning. Det är väsentligt att här komma ihåg att detta interagerande är beroende av vätebindningarna i vatten. Om dessa på något sätt försvagas så minskas också interaktionen mellan de hydrofoba molekylerna. Man kan säga att de hydrofoba molekylerna bindes till varandra i vatten och man kallar det hela för hydrofob interaktion. Liksom vätebindningar är denna typ av bindning biologiskt mycket betydelsefull. Makromolekyler kan precis på samma sätt som att de har polära grupper på sin yta också ha hydrofoba grupper. Medan vätebindningarna dels kan hjälpa till att hålla makromolekylen i lösning dels på grund av den riktade karaktären hos dem binda samman polära delar av dem och därigenom ge makromolekylen en bestämd konformation, så kan de hydrofoba bindningarna genom hydrofob interaktion stabilisera en struktur. Det är då också klart att om grunden för den hydrofoba interaktionen försvinner så kommer denna ej längre att existera. Det betyder att om man byter ut vatten med dess vätebindningar mot någon annat lösningsmedel så kommer den hydrofoba interaktionen ej att föreligga och den stabiliserande effekten på konformationen försvinner. Även om vätebindningarna i vattnet på något sätt skulle påverkas av vattenlösliga ämnen i vattnet så påverkas härigenom också den hydrofoba interaktionen. Amfifila ämnen har inom molekylen såväl polära som opolära (apolära grupper). Många makromolekyler kan, som framgår av ovanstående, räknas in i denna grupp. Vi skall emellertid begränsa diskussionen till relativt små molekyler. Det klassiska exemplet som Du finner i de flesta läroböcker är antingen en fettsyramolekyl eller en fosfolipidmolekyl. Dessa ämnen karaktäriseras av att de har en eller flera långkedjiga alifatiska hydrofoba "svansar" och ett hydrofilt polärt "huvud". Huvudet kan alltså för sig självt vara lättlösligt i vatten medan svansen ej är löslig. Det behövs energi för att den skall få en plats mellan de vätebundna vattenmolekylerna. Om koncentrationen av amfifilen är låg så ansamlas i första hand molekylerna till ytan av vattenlösningen. De hydrofoba svansarna stötes bort och de hydrofila huvudena blir kvar. När koncentrationen av amfifilen göres tillräckligt hög så kommer de hydrofoba svansarna genom hydrofob interaktion att slå sig tillsammans. Det bildas så småningom aggregat där svansarna finns i centrum och de hydrofila huvudena finns på ytan. Sådana aggregat kallar vi miceller. Micellerna kan ha olika form. De utgör ett exempel på hur en s.k. mikromiljö kan skapas. Micellen karaktäriseras av att på sin yta vara hydrofil men i sitt inre vara hydrofob. I denna hydrofoba miljö kan nu andra ämnen som är apolära lösa sig och vi får s.k. blandmiceller. Lägg märke till att micellen uppträder först när det apolära ämnet finns i given minimal koncentration. Denna går under namnet "critical micellar concentration". Micellens inre är ett exempel på en mikromiljö. Denna miljö existerar därför att vätebindningarna runt omkring micellen är tillräckligt starka för att förhindra närvaron av apolära ämnen eller radikaler. Om vätebindningens styrka av en eller annan anledning skulle minska så kommer micellen att desorganiseras. Det kan också bildas miljöer där en vätebindning förstärkes. Version 1,

9 Om en makromolekyl har en sådan struktur att den inom molekylen kan bilda hydrofoba områden så kan strukturer som är polära inom ett sådant område bilda mycket starka vätebindningar. Exempel på sådana situationer har vi i organisationen av DNA-molekylen och vid bindning av RNA-molekyler till varandra vid proteinsyntesen på ribosomen. Version 1,

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop

Läs mer

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27 Begrepp Syror och baser Kemiföreläsning 9--7 Några vanliga syror HCl (aq) saltsyra HNO salpetersyra H SO svavelsyra H CO kolsyra H PO fosforsyra HAc ättiksyra (egentligen CH COOH, Ac är en förkortning

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: Allmän kemi Kap 11 Intermolekylära krafter Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - redogöra för atomers och molekylers uppbyggnad och geometri på basal nivå samt beskriva

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

Repetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F10 Gibbs fri energi o G = H TS (definition) o En naturlig funktion av P och T Konstant P och T (andra huvudsatsen) o G = H T S 0 G < 0: spontan process, irreversibel G = 0: jämvikt, reversibel

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3 Syror och baser Atkins & Jones kap 11.111.16 Översikt Syror och baser grundläggande egenskaper och begrepp Autoprotolys och ph Svaga syror och baser ph i lösningar av

Läs mer

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel 4.2 Starka och svaga elektrolyter 4.3 Lösningskoncentrationer 4.4 Olika slags kemiska reaktioner 4.5 Fällningsreaktioner

Läs mer

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.) Allmän Kemi (NKEA4 m.fl.) --4 Uppgift a) K c [NO] 4 [H O] 6 /([NH ] 4 [O ] 5 ) eller K p P(NO) 4 P(H O) 6 /(P(NH ) 4 P(O ) 5 ) Om kärlets volym minskar ökar trycket och då förskjuts jämvikten åt den sida

Läs mer

Syror, baser och jonföreningar

Syror, baser och jonföreningar Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Ke2 forts jämvikt. Jämviktssystem i olika miljöer Kap 4

Ke2 forts jämvikt. Jämviktssystem i olika miljöer Kap 4 Ke2 forts jämvikt Jämviktssystem i olika miljöer Kap 4 Buffertsystem (buffertlösningar) Motverkar förändringar av ph, håller ph konstant (står emot tillsatser av H + och OH - ) Består av ett jämviktssystem

Läs mer

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet Niklas Dahrén Uppgift 1: Rangordna nedanstående ämnen efter stigande kokpunkt Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas polaritet Molekylernas

Läs mer

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar. Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar. Koncentrationer i vätskelösningar. Kap. 12.2+3. Lösning = lösningsmedel + löst(a) ämne(n)

Läs mer

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar

Läs mer

Repetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln.

Repetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln. Repetition F11 Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: G m = G m + RT ln P P Repetition F11 forts. Ångbildning o ΔG vap = ΔG P vap + RT

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4 KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4 Jämvikt i lösning Atkins & Jones kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Översikt kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Fördelningsdiagram ph i utspädda lösningar Blandade lösningar och buffertar

Läs mer

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén De flesta ämnen inkl. gifter och droger är antingen molekyl- eller jonföreningar 1. Molekylföreningar: o Molekylföreningar är ämnen

Läs mer

Kapitel 14. Syror och baser

Kapitel 14. Syror och baser Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 Beräkna ph för en svag syra 14.6 Baser 14.7 Flerprotoniga syror

Läs mer

Räkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s)

Räkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s) BIOMEDICINSKA ANALYTIKERUTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN SAROLTA PAP 2010-01-11 Räkneuppgifter Lösningsberedning 1. Vilka joner finns i vattenlösning av a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c)

Läs mer

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler Niklas Dahrén Innehåll ü Opolära kovalenta bindningar ü Polära kovalenta bindningar ü Elektronegativitet ü Paulingskalan ü Elektronformler ü

Läs mer

Hur håller molekyler ihop?

Hur håller molekyler ihop? ur håller molekyler ihop? I förra modulen mötte du kemiska föreningar som bestod mest av kolatomer och väteatomer, kolväten, som inte alls vill blanda sig med vatten. Kolväten beskrev vi som opolära molekyler

Läs mer

Kapitel 4. Egenskaper. Reaktioner. Stökiometri. Reaktioner i vattenlösningar. Vattenlösningar. Ett polärt lösningsmedel löser polära molekyler och

Kapitel 4. Egenskaper. Reaktioner. Stökiometri. Reaktioner i vattenlösningar. Vattenlösningar. Ett polärt lösningsmedel löser polära molekyler och Kapitel 4 Innehåll Vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Egenskaper Reaktioner Stökiometri Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng) 1 (6) Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 (50 + 40 poäng) Tentamen består av två delar, räkne- respektive teoridel: Del 1: Teoridel. Max poäng: 50 p För godkänt: 28 p Del 2: Räknedel. Max poäng:

Läs mer

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012 N molekyler V Repetition Fö2.2 Entropi är ett mått på sannolikhet W i = 1 N S = k lnw Föreläsning 2.3 Fysikaliska reaktioner 2V DS = S f S i = Nkln2 Björn Åkerman

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Läs mer

KEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12

KEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12 KEMI 5 Saana Ruotsala saana.ruotsala@mattliden.fi Kursbok Kaila, Meriläinen et al.: Kemi 5 Reaktioner och jämvikt All kursinfo (t. ex. lektionsanteckningar, eventuella övningsprov...) finns på Matteus.

Läs mer

FÖRELÄSNING 9. YTAKTIVA ÄMNEN OCH SJÄLVASSOCIERANDE SYSTEM.

FÖRELÄSNING 9. YTAKTIVA ÄMNEN OCH SJÄLVASSOCIERANDE SYSTEM. FÖRELÄSNING 9. YTAKTIVA ÄMNEN OCH SJÄLVASSOCIERANDE SYSTEM. Ytaktiva ämne (surfaktanter) Gibbs ytspänningsekvation (ytkoncentration av ett löst ämne) Bestämning av ytadsorptionsdensitet Bildning av miceller

Läs mer

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym Ett läkemedels distributionsvolym (V eller V D ) är den volym som läkemedlet måste ha löst sig i om koncentrationen överallt i denna volym är samma som plasmakoncentrationen. Distributionsvolymen är en

Läs mer

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén Dipol-dipolbindning Niklas Dahrén Dipol-dipolbindning är en intermolekylär bindning Kovalent bindning Intramolekylära bindningar Polär kovalent bindning Jonbindning Kemisk bindning Dipol- dipolbindning

Läs mer

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén Oxidationstal Niklas Dahrén Innehåll Förklaring över vad oxidationstal är. Regler för att bestämma oxidationstal. Vad innebär oxidation och reduktion? Oxidation: Ett ämne (atom eller jon) får ett elektronunderskott

Läs mer

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna

Läs mer

1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l)

1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) Tentamen 1 Baskemi 2 2011.05.02 1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. S 2 O 2-3 + 2H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) 2 Vad är a. ett intermediär? b. en radikal? c. en amfojon 3 Vi studerar

Läs mer

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

O O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra

O O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra Linköping 2009-10-25 IFM/Kemi Linköpings universitet För NKEA07 ht2009 SS Syntes av N-fenylbensamid Inledning: Amider, som tillhör gruppen karboxylsyraderivat, kan framställas från aminer och syraanhydrider.

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kemisk jämvikt. Kap 3 Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger

Läs mer

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Identifiera okända ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén Det finns två huvudgrupper av ämnen 1. Jonföreningar (salter): En jonförening är uppbyggd av posi5va och nega5va joner som binder 5ll varandra e:ersom

Läs mer

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén Dipoler och dipoldipolbindningar Del 1 Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar

Läs mer

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan

Läs mer

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kemisk jämvikt. Kap 3 Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor. Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Proteiner. Biomolekyler kap 7 Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända

Läs mer

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4.1. Skriv fullständiga formler för följande reaktioner som kan gå i båda riktningarna (alla ämnen är i gasform): a) Kolmonoxid + kvävedioxid

Läs mer

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym Farmakokinetik - distributionsvolym Ett läkemedels distributionsvolym (V eller V D ) är den volym som läkemedlet måste ha löst sig i om koncentrationen överallt i denna volym är samma som plasmakoncentrationen.

Läs mer

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner till andra ämnen p.g.a. låg elektronegativitet och eftersom de metalljoner som

Läs mer

SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap

SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F3 SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap 11.11-11.18 KEMA02 MJ 2012-11-13 1 ÖVERSIKT - Syror och baser grundläggande egenskaper - Svaga syror och baser - ph i lösningar

Läs mer

5.1 Den korresponderande basen till en syra är den partikel du får då en proton har avgivits. a) Br - b) HCO 3. c) H 2 PO 4.

5.1 Den korresponderande basen till en syra är den partikel du får då en proton har avgivits. a) Br - b) HCO 3. c) H 2 PO 4. apitel 5 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Lunds Universitet, Kemiska Institutionen Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Tillåtna hjälpmedel är utdelat formelblad och miniräknare. Redovisa alla beräkningar. Besvara varje fråga på ett

Läs mer

Sura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9)

Sura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9) Sura och basiska ämnen Syror och baser Kap 5:1-5:3, (kap 9) Syror / sura lösningar En sur lösning - har överskott på vätejoner, H + (protoner) En syra: - smakar surt - färgar BTB gult - reagerar med oädla

Läs mer

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och

Läs mer

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F12 Kolligativa egenskaper lösning av icke-flyktiga ämnen beror främst på mängd upplöst ämne (ej ämnet självt) o Ångtryckssänkning o Kokpunktsförhöjning o Fryspunktssänkning o Osmotiskt tryck

Läs mer

Mer om syra- basjämvikter

Mer om syra- basjämvikter Mer om syra- basjämvikter Salt av svaga syror och svaga baser Buffertlösningar Titrering Polypro4ska syror KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F2 : 1 Salt av svaga syror NaOAc - natriumsaltet

Läs mer

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén Felveckning och denaturering av proteiner Niklas Dahrén Felveckning av proteiner Strukturen är helt avgörande för proteinets funktion ü E# protein är helt beroende av sin struktur för a& kunna fullgöra

Läs mer

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER KEMI REPETITIONSKURS I LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER Magnus Ehinger Fullständiga lösningar till beräkningsuppgifterna. Kemins grunder.10 Vi antar att vi har 10 000 Li-atomer. Av dessa är då 74 st 6 Li

Läs mer

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent Kapitel 6 6.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 6.3 Se lärobokens svar och anvisningar. 6. Se lärobokens svar och anvisningar. 6.5 Kalcium reagerar med vatten på samma sätt som natrium. Utgångsämnena

Läs mer

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

På samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av:

På samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av: Kemiska beräkningar HT 2008 - Laboration 2 Syrabastitrering Syftet med den här laborationen är att ge laboranten insikt i användandet av phmeter vid ph-titreringar, samt förstå hur titrerkurvor för starka,

Läs mer

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg. Kemi Partikelmodellen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka. Atomer kallas de små byggstenar

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av

Läs mer

(tetrakloroauratjon) (2)

(tetrakloroauratjon) (2) UTTAGIG TILL KEMIOLYMPIADE 2015 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: november vecka 45 Provtid: 120 minuter. jälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning och alla svar görs på svarsblanketten

Läs mer

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén Olika kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar (intramolekylära)

Läs mer

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel:

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel: Jämviktsuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Vid upphettning sönderdelas etan till eten och väte. Vid en viss temperatur har följande jämvikt ställt in sig i ett slutet kärl. C 2 H 6

Läs mer

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig.

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig. Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra

Läs mer

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner Atomer och joner Kan man se atomer? Idag har man instrument som gör att man faktiskt kan "se atomer" i ett elektronmikroskop. Med speciella metoder kan man se vilket mönster atomerna bildar i en kristall

Läs mer

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör

Läs mer

Övningsuppgifter Syror och baser

Övningsuppgifter Syror och baser Övningsuppgifter Syror och baser Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Beräkna ph i en lösning med vätejonkoncentrationen: a) 0,036 mol/dm 3 b) 2 10-5 mol/dm 3 c) 2,0 mol/dm 3 d) 2,35 10-8 mol/dm

Läs mer

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen "varning frätande".

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen varning frätande. Syror och baser En syra är ämne som lämnar eller kan lämna ifrån sig en vätejon (H + ). Detta gör att det finns fria vätejoner i lösningen. Lösningen blir därmed sur. En stark syra lämnar alltid ifrån

Läs mer

Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen. Kap 1

Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen. Kap 1 Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen Kap 1 cellmembranet Hur kommer ämnen genom cellmembranet? Vilken typ av ämnen har lätt respektive svårt att komma igenom lipidlagret? små fettlösliga*

Läs mer

Räkna kemi 1. Kap 4, 7

Räkna kemi 1. Kap 4, 7 Räkna kemi 1 Kap 4, 7 Ex vi vill beräkna hur mkt koldioxid en bil släpper ut / mil Bränsle + syre koldioxid + vatten. Vi vet mängden bränsle som går åt Kan vi räkna ut mängden koldioxid som bildas? Behöver

Läs mer

JONER. Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner.

JONER. Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner. JONER Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner. Från era studier i atomens uppbyggnad vet ni att atomen består av i huvudsak tre partiklar. Protonen,

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Lösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z.

Lösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z. till dugga för Grundläggande kemi 2013-11-29 Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z. 1. a) Ange kvalitativt buffertkapacitetens storlek (stor eller liten, med motivering, dock inga beräkningar)

Läs mer

Reaktionsmekanismer. Kap 6

Reaktionsmekanismer. Kap 6 Reaktionsmekanismer Kap 6 Karbokatjoner är elektrofila intermediärer Innehåll Kvalitativa resonemang hur och varför kemiska reaktioner sker Exempel på energiomsättningar vid olika slags organiska reaktioner.

Läs mer

Titrering av en stark syra med en stark bas

Titrering av en stark syra med en stark bas Titrering av en stark syra med en stark bas Titrering av en svag syra med en stark bas Titrering av en svag bas med en stark syra Bestämning av en svag syras pka-värde Titrering av oxalsyra (tvåprotonig

Läs mer

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén Kovalenta och polära kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar

Läs mer

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) 2007-02-15 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: Väg och Vatten-huset Hjälpmedel: Räknare Ansvarig lärare: Leif Holmlid 772

Läs mer

Varför saltar man på hala vägar (Lärarversion)?

Varför saltar man på hala vägar (Lärarversion)? Varför saltar man på hala vägar (Lärarversion)? Sammanfattning Detta försök visar hur köldblandningar fungerar samt förklarar vad som sker kemiskt. Teori Ren is (snö) smälter när den blir 0 C. Vid smältpunkten

Läs mer

Karolinska intensive care nephrology group. Njurfysiologi

Karolinska intensive care nephrology group. Njurfysiologi Karolinska intensive care nephrology group Njurfysiologi Johan Mårtensson Dept of Intensive Care Austin Hospital, Melbourne Section of Anaesthesia and Intensive Care Dept of Physiology and Pharmacology

Läs mer

Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen. Kap 1

Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen. Kap 1 Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen Kap 1 cellmembranet Hur kommer ämnen genom cellmembranet? Vilken typ av ämnen har lätt respektive svårt att komma igenom lipidlagret? Ämnen som

Läs mer

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 Provet omfattar 8 uppgifter, till vilka du endast ska ge svar, samt 3 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar. Inga konstanter och atommassor ges

Läs mer

Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura.

Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura. FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV TESTA DIG SJÄLV 4.1 syra Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura. bas Baser är ämnen som kan ta bort det sura från syror. neutral lösning En neutral lösning

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Del 1: Innehåll o Introduktion till jonföreningar och jonbindningar. o Jämförelse mellan jonföreningar och molekylföreningar. o Hur jonföreningar är

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer