FÖRSTUDIE OM KLIMATANPASSNING PLANOMRÅDET VÄSBY ENTRÉ

Transkript

1 RAPPORT FÖRSTUDIE OM KLIMATANPASSNING PLANOMRÅDET VÄSBY ENTRÉ

2 Uppdrag: , Klimatanpassning Väsby Entré Titel på rapport: Förstudie om klimatanpassning för planområdet Väsby Entré Status: Frisläppt handling Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Upplands Väsby kommun Anne-Sophie Arbegard Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskning: Fotograf: Tyréns AB Monika Engman Lars Marklund Johan Ekvall Monika Engman Tyréns AB Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: Säte: Stockholm Org.Nr:

3 Sammanfattning Upplands Väsby kommun har som framtidsvision att utveckla kommunen från att vara en förort till att bli en modern småstad. Stationsområdet ska utvecklas till ett kultur- och resecentrum som utgör en välkomnande port till kommunen. Denna förstudie avser bedömningar av klimatförändringar och behov av klimatanpassning utifrån ett 100-årsperspektiv samt en detaljerad översvämningskartering för planområdet Väsby Entré. Enligt SMHI:s prognoser för Oxundaån, som Väsbyån är en del av, förväntas 100-årsflödet och återkomsttiden vara relativt oförändrat mot slutet av seklet. Generellt sett är översvämningsrisken störst i Väsbyån då vattenståndet i Mälaren är högt samtidigt som det är höga flöden i Väsbyån. Vid höga vattenstånd i Mälaren avleds vattnet från Väsbyån mindre effektivt vilket gör att vattennivåerna blir högre i vattendraget. Resultaten från den detaljerade översvämningskarteringen visar att det vid ett 100-årsflöde inte föreligger någon nämnvärd översvämningsrisk för intilliggande mark längs Väsbyån inom planområdet. Översvämmade områden begränsas till åns slänter. Sannolikheten att ett 100- årsflöde uppkommer under en 100-årsperiod är 63%. Vid ett högsta beräknat flöde, motsvarande årsflöde, blir planområdet öster om järnvägen i princip helt översvämmat. Enligt de markundersökningar som utförts är delar av detta område i dagsläget förorenat, vilket innebär risk för föroreningsspridning när mark lakas ut av vattnet. Även stora delar av befintligt spårområde översvämmas vid högsta beräknat flöde. Väster om järnvägen är översvämningsområdena begränsade, dock översvämmas delar av Ladbrovägen. Sannolikheten att ett högsta beräknat flöde uppkommer inom en 100-årsperiod är svår att förutbestämma eftersom det inte är baserat på statistik utan endast på modellberäkningar. Uppskattningsvis är dock sannolikheten att ett högsta beräknat flöde uppkommer inom en 100-årsperiod ca 1%. Den detaljerade översvämningskarteringen har gjorts utifrån vattenstånd i vattendraget Väsbyån. Översvämning av området kan även ske till följd av kraftig nederbörd inom avrinningsområdet. Årsmedelnederbörden bedöms öka med 10 till 30 procent till slutet av seklet. Den största ökningen sker vintertid. Klimatberäkningar pekar på att extrem nederbörd kommer att bli allt vanligare i ett varmare klimat och bedöms öka med ca 20 procent i Stockholmsregionen. Risken för lokala översvämningar och risk för skred kommer att öka till följd av ökade nederbördsmängder. Det finns områden inom Väsby Entré som enligt en översiktlig stabilitetskartering har förutsättningar för skred baserat på jordart och marklutning. Skredrisken bör utredas vidare inom planområdet. Även risk för sättningsskador till följd av förändrade grundvattennivåer kan tillkomma. Om långvarig kraftig nederbörd sammanfaller med höga nivåer i Väsbyån så att det dämmer i dagvattenledningarna kommer vattnet inte att kunna avledas via ledningarna. Översvämningar kommer då inträffa i form av lokala översvämningar som uppstår där nederbördsmängder överskrider avledningskapaciteten. Extrem nederbörd kan också leda till höga flöden i vattendrag beroende på hur vattenmättad marken är och hur mycket vatten som redan finns i sjöar och vattendrag då regnet faller. Värmeböljor kommer troligtvis att bli ett mer frekvent och årligt säsongsbundet fenomen i framtiden. Värmeböljor beräknas öka i antal från en gång vartannat år i Stockholm till gånger per år mot slutet av seklet. Högre temperaturer behöver beaktas i planeringsarbetet framförallt när det gäller utformning och placering av byggnader och grönstruktur. Skador till följd av översvämningar kan undvikas eller minimeras genom anpassningsåtgärder. Det är viktigt att beakta dessa tidigt i planeringsprocessen så att det byggs in i planområdet från början. De viktigaste klimatanpassningsåtgärderna att ta med i den fortsatta planerings- och projekteringsprocessen är grön- och blåstruktur som behöver planeras för i tidigt skede. Hållbar dagvattenhantering med system för fördröjning och avledning av stora mängder nederbörd som ett komplement till det primära dagvattensystemet behöver beaktas. En analys om vattnets väg då dagvattensystemet är överbelastat rekommenderas för att skapa vägar för vattnet att avledas dit där det inte orsakar skada på byggnader och känslig infrastruktur. Mångfunktionella lösningar bör eftersträvas inom planområdet där ytor utformas för flera olika syften. 3(30)

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Begreppsförklaring Avgränsning Material och metoder Områdesbeskrivning Stationsområdet Väsbyån Planområdet Väsby Entré Mark- och grundvattenförhållanden Klimatfaktorer Förändrade vattenstånd Mälaren Väsbyån Grundvatten Förändrat nederbördsmönster Högre temperatur Konsekvenser av klimatförändringar Översvämning Översvämning till följd av höga vattenstånd inom planområdet Översvämning till följd av nederbörd inom planområdet Ras, skred, erosion Högre temperaturer Förslag till anpassningsåtgärder för Väsby Entré Planering Grönstruktur Blåstruktur Byggnader Tekniska försörjningssystem Förslag på klimatsmarta åtgärder Slutsatser och rekommendationer Referenser (30)

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Upplands Väsby kommun har som framtidsvision att utveckla kommunen från att vara en förort till att bli en modern småstad, vilket är en övergripande målsättning i kommunplanen. Stationsområdet ska utvecklas till ett kultur- och resecentrum som utgör en välkomnande port till kommunen. Kommunstyrelsen har 2011 beslutat att ta fram en förstudie för Väsby Entré. Projektet syftar till att länka ihop den västra och den östra sidan av järnvägen med en passage över eller under. Den syftar även till att utreda förutsättningarna för att planlägga ett område för bebyggelse i form av bostäder, handel, hotell och övriga verksamheter. En förstudie om utvecklingen av planområdet slutfördes vid årsskiftet 2012/2013. Upplands Väsby kommun har beslutat att göra förstudier om klimatanpassning för sina planområden. Tyréns AB har fått i uppdrag att göra en förstudie för planområdet Väsby Entré med avseende på relevanta klimatfaktorer, konsekvenser, påverkan och anpassningsåtgärder. I uppdraget ingår även att göra en detaljerad översvämningskartering av Väsbyån genom planområdet. Figur 1. Visionsbild för Väsby Entré

6 Figur 2. Översiktsbild över stationsområdet med omnejd. 6(30)

7 1.2 Begreppsförklaring Avrinningsområde Citybebyggelse Ett avrinningsområde är det landområde, inklusive sjöar, som avvattnas via samma vattendrag. Området avgränsas av topografin som skapar vattendelare gentemot andra avrinningsområden Begreppet är inte väldefinierat i P90 men används för att beskriva högt exploaterade områden där översvämningar får stora konsekvenser. (Svenskt Vatten P ) Dagvatten Ytligt avrinnande regnvatten och smältvatten. (Svenskt Vatten P ) Beräknat högsta flöde Infiltration Instängt område Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) Värmebölja Återkomsttid Översvämning 100-årsflöde Beräknat högsta flöde i enlighet med Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (dammar riskklass I). Väger samman en kombination av kritiska faktorer (t.ex. regn, snösmältning, hög markfuktighet, högt vattenstånd i sjöar samt magasinsfyllning i reglerade vattendrag) som bidrar till ett högsta flöde. Återkomsttid anges inte för detta flöde, men den är betydligt större än 100 år och ligger i storleksordningen år (Räddningsverket 2003). Exempel på infiltration är vattens inträngning i jord eller berg. (Svenskt Vatten P ) Område varifrån dagvatten ytledes inte kan avledas med självfall. (Svenskt Vatten P ) Hantering av dagvatten inom det område där det bildats. LOD kan åstadkommas genom att utnyttja infiltration, perkolation eller lokal utjämning/fördröjning av dagvatten. (Svenskt Vatten P ) En sammanhängande period då dygnets högsta temperatur överstiger 25 C minst fem dagar i sträck (SMHI) Tidsintervall, i medeltal sett över en längre tidsperiod, mellan regn- eller avrinningstillfällen för viss given intensitet och varaktighet. (Svenskt Vatten P ) Vattens om täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämningar inträffar då marken är vattenmättad och inte kan ta hand om det överskott som kommer i form av mycket regn eller med snösmältning. ( Ett flöde av en så pass stor omfattning att det statistiskt sett återkommer med 100 års mellanrum, dvs. dess återkomsttid är 100 år. 1.3 Avgränsning Förstudien begränsas till planområdet Väsby Entré, se Figur 3. Bedömningar av klimatförändringar och behov av klimatanpassning görs utifrån ett 100-årsperspektiv. Bedömningar har gjorts utifrån dagens kunskap och prognoser avseende klimatförändringar. De klimatfaktorer som bedöms vara relevanta för planområdet Väsby Entré är förändrade vattenstånd, förändrat nederbördsmönster, och högre temperatur. Vindar tas inte upp i den här rapporten eftersom olika klimatmodeller ger olika resultat vad gäller utvecklingen av extrema vindar över Skandinavien. För Sverige som helhet är den sammanvägda trenden fram till idag en svag ökning av högsta vindhastighet sedan 1951, men det är inte statistiskt signifikant. Risker med järnvägen och dess påverkan på planområdet i ett förändrat klimat ingår inte i denna studie. Kommunen avser att studera detta i samband med detaljplanearbetet. 7(30)

8 Figur 3. Karta över planområdet Väsby Entré idag. 1.4 Material och metoder Tyréns AB har utifrån befintligt underlag av modellerade vattenstånd i Väsbyån utfört en detaljerad översvämningskartering för Väsbyån genom planområdet Väsby Entré. MSB har gjort en detaljerad översvämningskartering för Oxundaån, som Väsbyån är en del av. De modellerade vattenstånden är tagna från MSB:s detaljerade översvämningskartering av Oxundaån som uppdaterades Den innefattar tre scenarion; ett 100-årsflöde, ett 200- årsflöde och ett beräknat högsta flöde som motsvarar ett årsflöde, vilket har använts som ett värsta tänkbart scenario. Vattenstånden för 100-årsflödet och 200-årsflödet har klimatanpassats för att motsvara förväntade flöden med samma återkomsttid år (MSB 2013) Den detaljerade översvämningskarteringen har genomförts i ArcGIS-miljö baserat på höjddata i form av filtrerade markpunkter från en laserskanning som genomfördes 2010 i regi av Väsby kommun. De prognoser om klimatförändringar som har använts har tagits fram av SMHI. 8(30)

9 2 Områdesbeskrivning 2.1 Stationsområdet Det befintliga stationsområdet ligger vid Upplands Väsby pendeltågsstation. Järnvägen skär rakt igenom området i nordsydlig ritning. Det finns en gång- och cykelbro, Bankes bro, som förbinder den västra och östra sidan av järnvägen. Längre norrut och söderut finns broar över järnvägen för biltrafik. Området väster om järnvägen utgörs av grönområden, parkeringsplatser och gång- och cykelvägar. I den sydvästra delen finns ett antal fornminnen i form av gravhögar. Den östra sidan om järnvägen är till största delen bebyggt invid stationen. I nordöstra delen finns en parkeringsplats och tennisbanor. Invid banvallens östra sida löper Väsbyån från söder till norr. Se Figur 2. Figur 4. Befintligt område väster om järnvägssträckningen. 2.2 Väsbyån Väsbyån rinner från söder till norr och ingår i Oxundaåns vattensystem. Väsbyån rinner mellan Edssjön, söder om planområdet, till Oxundasjön som står i förbindelse med Mälaren. Väsbyån var från början ett meandrande vattendrag men grävdes ur och rätades ut i samband med att Norrvikens, Eds- och Oxunda sjöars sänkningsbolag inrättades Syftet med sänkningar av det aktuella vattensystemet var att förhindra de årligen förekommande översvämningarna. Sänkningsbolaget upplöstes Vid sidan av detta har även järnvägen haft ett stort inflytande på Väsbyåns utseende. Genom planområdet rinner Väsbyån i en kanal, utom utmed stationsområdet där ån är kulverterad. Där Väsbyån rinner in i kulverten finns galler, se Figur 5. I den norra delen av planområdet rinner Väsbyån i kulvert under järnvägen. Väsbyån för med sig föroreningar från industriell verksamhet och dagvatten till Oxundasjön. Ån för även med sig stora mängder eroderat material vilket gör att Oxundasjön slammar igen vid Väsbyåns utlopp i den södra delen av sjön. Norr om planområdet finns en av kommunen anlagd dagvattenanläggning, Ladbrodammen, som renar förorenat dagvatten innan det går vidare i Väsbyån till Oxundasjön. På våren kan ån översvämmas norr om Barockparken och som ligger norr om Ladbrodammen. 9(30)

10 Väsbyån har ett stort värde för stadsbilden och har ett rikt fågelliv och utgör lekplats för den skyddsvärda fisken asp. Både söder och norr om stationsområdet finns flitigt utnyttjade promenadstråk, se Figur 6, och gräsbevuxen slänt mellan promenadstråk och vattendrag. (Vattenplan Upplands Väsby 2007) Figur 5. Väsbyån är kulverterad under stationsområdet. Figur 6. Promenadstråk längs Väsbyån norr om stationsområdet. 10(30)

11 2.3 Planområdet Väsby Entré Upplands Väsby kommun har utarbetat en strukturskiss för hur planområdet kan utvecklas, se Figur 7. Planområdet planeras för stadsmiljö med cirka 7 kvarter med flerbostadshus. Väster om järnvägsspåret planeras en ny funktionsblandad stadsmässig bebyggelse och ett större parkeringsdäck för parkeringsplatser, med bebyggelse ovanpå. Trädbevuxna grönytor i backsluttningen mot befintlig bebyggelse behålls och utvecklas. Det finns även planer på att anlägga grönstråk genom den stadsmässiga bebyggelsen. En över- eller undergång för gångoch cykeltrafik planeras för att binda ihop västra och östra sidan av järnvägen i anslutning till Centralvägen. Ytor för torg eller öppna platser finns med på båda sidor av järnvägen i strukturplanen. På den östra sidan om järnvägsspåret planeras en ny inbyggd bussterminal/station/resecentrum. Det finns ett utredningsområde i den nordöstra delen av planområdet. Närmast Väsbyån i den nordöstra delen planeras en utveckling av befintliga parker och naturområden. Ny bebyggelse planeras också på den östra sidan av järnvägen. 2.4 Mark- och grundvattenförhållanden Planområdet domineras av lera. I höjdområdena väster om järnvägen förekommer områden med morän och berg i dagen, se jordartskarta i Figur 8. Lerans mäktighet varierar mycket inom området och underlagras av friktionsjord i form av älvsediment och morän. Leran är inte helt homogen, utan varvas av lager av friktionsjord med varierande tjocklek. Detta fenomen har främst observerats i närheten av Väsbyån vilket skulle kunna indikera att friktionsjorden består av älvssediment. Ställvis är leran täckt av fyllnadsmassor. Inom planområdet finns endast ett fåtal observationsrör för grundvatten vilket gör att ingen detaljerad analys av grundvattensituationen kan göras. Samtliga rör är belägna på östra sidan av spåret vilket gör att grundvattennivåerna på västra sidan av spåret bara kan uppskattas utifrån markförhållanden och topografi. Se Figur 9. Generellt följer grundvattenytan markens topografi men djupet till grundvattnet ökar med ökat avstånd från Väsbyån. Uppmätta grundvattennivåer varierar mellan ca 2-3 m under markytan. Grundvattenytan ligger på ungefär samma nivå som Väsbyåns vattenyta vilket indikerar god hydraulisk kommunikation mellan yt- och grundvatten. På östra sidan är djupet till grundvattenytan troligtvis snarlikt det på västra sidan. Det ytligt liggande berget medför att grundvattnet kan vara ytligare. 11(30)

12 Figur 7. Strukturskiss över planområdet Väsby Entré. Uppdrag: , Klimatanpassning Väsby Entré (30)

13 Figur 8. Jordartskarta. Gul färg representerar lera, blå färg morän och röd färg berg i dagen. 13(30)

14 Figur 9. Befintliga grundvattenrör inom planområdet. I den nordöstra delen av planområdet har marken tidigare använts som lertäkt av Väsby Tegelbruk under perioden Enligt tolkningar av utförda markundersökningar låg lertäkten där det idag finns tennisbanor och parkeringsplats, se Figur 9. Det är okänt vad lertäkten har återfyllts med, men det kan misstänkas att diverse restprodukter från industriverksamheter i närheten har använts som fyllnadsmassor. Söder om bussterminalen, vid Bankes bro, finns ett område där det har funnits en bensinstation fram till 1970-talet. Tyréns AB kommer under hösten 2013 att utreda huruvida en kemtvätt, som sägs har legat i närområde, har funnits inom planområdet Väsby Entré. 14(30)

15 Figur 10. Parkering med tennisbanor i bakgrunden öster om Väsbyån. Med anledning av tidigare verksamheter har det gjorts provtagningar av mark och grundvatten för att få en bild av föroreningssituationen inför utvecklingen av Upplands Väsbys stationsområde. Tyréns AB har utfört en markundersökning inom planområdet Väsby entré under Markprovtagning har utförts i 20 punkter. Grundvattenprover har tagits i fyra grundvattenrör. I området vid befintliga tennisbanor och parkeringsplats i det nordöstra planområdet har höga halter av metaller och PAH påträffats i vissa provpunkter. Det har även påträffats måttligt höga föroreningshalter i en provpunkt vid Bankes bro. Grundvattenproverna från det ytliga grundvattenröret i den norra delen har inte uppvisat några förhöjda föroreningshalter. Det bedöms därför inte finnas någon spridningsrisk av markföroreningarna till omgivningen eller Väsbyån. Föroreningshalter har dock uppmätts i grundvattenrör som når ner meter under markytan, vilket har bedömts tillhöra ett grundvattenmagasin som inte står i förbindelse med Väsbyån. Föroreningarna har därför inte bedömts härstamma från verksamheter i området. (Tyréns AB 2013) 15(30)

16 3 Klimatfaktorer Klimatet håller på att förändras vilket påverkar Stockholms län på olika sätt. I slutet av seklet kommer det att bli varmare och blötare enligt SMHI:s klimatscenarier. Framförallt handlar det om höjda temperaturer och mer vatten i form av ökad nederbörd. Frekvensen av extrema väderhändelser som skyfall och värmeböljor kommer att öka. De klimatfaktorer som bedöms vara relevanta för planområdet Väsby Entré och som redovisas nedan är förändrade vattenstånd, förändrat nederbördsmönster och högre temperatur. 3.1 Förändrade vattenstånd Mälaren Mälarens 100-årsflöden beräknas öka i både frekvens och storlek. De höga vattennivåer som flödena skulle skapa kommer att hanteras i och med den nya regleringen av Slussen. Risken för översvämning i Mälaren beror av tillflödet, reglering, tappning och havets nivå. I dag är översvämningsrisken oacceptabelt stor enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen. I samband med ombyggnaden av Slussen kommer tappningskapaciteten att utökas. Syftet med den nya regleringen är bland annat att minska riskerna för översvämning kring Mälaren, att minska risken för låga vattenstånd med hänsyn till sjöfarten samt att förhindra saltvatteninträngning från Saltsjön. Målet är att hålla Mälarens nivåer mellan +4,0 m och +4,7 m i Mälarens lokala höjdsystem, i och med den nya regleringen. Detta motsvarar +0,16 m respektive +0,86 i RH00. (Länsstyrelsen 2011:26). Den nya Slussen planeras att invigas Ändrade flöden i Mälaren till följd av klimatförändringar kommer inte att ha någon större påverkan på Väsbyån efter det att Slussen har byggts om Väsbyån Vattendrag i Stockholms län kommer generellt sett att få en omfördelning av flödet i ett framtida klimat. Det kommer att bli högre flöden under höst och vinter samt en lägre och tidigare och lägre vårflod samt lägre flöden under sommaren. Orsaken är att den ökade nederbörden under vintern inte kommer att lagras som snö i lika hög grad som idag. Under sommaren kommer högre temperaturer att öka avdunstningen som i sin tur minskar medeltillrinningen till vattendragen. Förändringarna kommer att synas tydligast i slutet av seklet. För Oxundaån, som Väsbyån är en del av, förväntas 100-årsflödet vara relativt oförändrat. Även återkomsttiden bedöms vara ganska oförändrad mot slutet av seklet. Översvämningsriskerna i Oxundaån/- Väsbyån väntas således inte öka på grund av framtida tillrinningsförändring. (Länsstyrelsen, SGI, SMHI 2011) Grundvatten På ett liknande sätt som hos ytvatten kommer grundvattnets säsongsvariationer förändras i ett framtida klimat. Det kommer att bli högre grundvattenstånd under vintern då mer nederbörd faller som regn än i dag. Under årets varmare period maj till oktober förväntas grundvattennivåerna bli lägre. (Länsstyrelsen, SGI, SMHI 2011) Det som orsakar ett sådant mönster är ett minskat snötäcke på vintern och högre temperaturer på sommaren. Intervallet som grundvattnet fluktuerar inom kommer sannolikt att öka men det är svårt att bedöma om grundvattnets medelnivå kommer höjas eller sänkas i ett framtida klimat. Skulle medelnivåerna sjunka skulle detta kunna leda till sättningar. I områden som domineras av lerjordar kommer en större andel av nederbörden avledas som ytavrinning, och därigenom kan grundvattenbildningen minska. Anledningen till detta är att nederbörden kommer vara häftigare och hinner inte perkolera ner genom täta lerjordar. 16(30)

17 3.2 Förändrat nederbördsmönster Årsmedelnederbörden bedöms öka med 10 till 30 procent till slutet av seklet. Den största ökningen sker vintertid. Klimatberäkningar pekar på att extrem nederbörd kommer att bli allt vanligare i ett varmare klimat och bedöms öka med ca 20 procent i Stockholmsregionen. Med kraftig eller extrem nederbörd avses mängder som väsentligt överstiger de normala under en månad, dag eller timme. Nederbördsmängd på 40 mm per dygn uppfattas ofta som skyfall. Antal snödagar beräknas minska med mellan 65 till 100 dagar. (Länsstyrelsen 2011:28) 3.3 Högre temperatur Medeltemperaturen i Stockholms län förväntas ha ökat med 4 till 6 grader i slutet av seklet. Antal dagar med dygnsmedeltemperatur över 20 förväntas i Stockholms län öka från cirka fem dagar per år till mellan dagar mot slutet av seklet. Värmeböljor kommer troligtvis att bli ett mer frekvent och årligt säsongsbundet fenomen i framtiden. Värmeböljor beräknas öka i antal från en gång vartannat år i Stockholm till gånger per år mot slutet av seklet. (Länsstyrelsen 2012) Värmeböljor med extremtemperaturer har i genomsnitt inträffat vart tjugonde år i Sverige. Forskare beräknar att de kommer att inträffa vart tredje till vart femte år i slutet av århundradet. Antal dagar med en temperatur under noll grader kommer att minska i ett varmare klimat. (Länsstyrelsen 2011:28) 17(30)

18 4 Konsekvenser av klimatförändringar Bebyggelse påverkas negativt av värme och nederbörd i ett längre perspektiv. Den kan även drabbas av extremhändelser som översvämning, ras, skred och erosion. 4.1 Översvämning Översvämning definieras som att vatten täcker ytor av land utöver den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämning kan dels uppstå längs vattendrag vid höga vattenstånd när mer vatten tillförs vattendragen än de kan leda bort. Översvämning beror på en kombination av förutsättningar och händelser. Ett områdes känslighet beror på hur vattenföringen i närliggande vattendrag förändras, markens infiltrationskapacitet och omgivande markanvändning och höjdförhållanden. Hårdgjord mark och mark som är vattenmättad efter längre sammanhängande regn eller snösmältning, kan inte ta upp eller dränera bort vatten vilket leder till hög avrinning och snabba flödesökningar i vattendragen. Översvämning kan även ske i samband med snösmältning eller kraftig och/eller långvarig nederbörd. Särskild risk finns då marken antingen är frusen, till exempel vid snösmältning på våren eller vid kraftig nederbörd som sammanfaller med tjäle i marken. Risken är även högre då marken är vattenmättad efter långvarig nederbörd, något som oftast inträffar på hösten. Vattnet från kraftig nederbörd eller snösmältning, som inte tas upp av marken och inte avleds på annat sätt, kommer att samlas i lågpunkter och kan orsaka lokal översvämning. Översvämning i urbana områden kan uppstå lokalt till följd av kraftig nederbörd där dagvattensystemens avledningskapacitet överskrids Översvämning till följd av höga vattenstånd inom planområdet Enligt SMHI:s prognoser för Oxundaån, som Väsbyån är en del av, förväntas 100-årsflödet och återkomsttiden vara relativt oförändrat mot slutet av seklet. Det finns dock situationer då risken för översvämning kommer att vara högre. Generellt sett ökar översvämningsrisken i Väsbyån då vattenståndet i Mälaren är högt samtidigt som det är höga flöden i Väsbyån. Vid höga vattenstånd i Mälaren avleds vattnet från Väsbyån mindre effektivt vilket gör att vattennivåerna blir högre i vattendraget. Resultaten från den detaljerade översvämningskarteringen visar att det vid ett 100-årsflöde inte föreligger någon nämnvärd översvämningsrisk för intilliggande mark längs Väsbyån. Det översvämmade området begränsas till åns slänter, se Figur 11. Sannolikheten att ett 100-årsflöde uppkommer under en 100-årsperiod är 63 % (MSB 2013). Översvämningsytornas utbredning vid ett 200-årsflöde är snarlika de vid 100-årsflödet och redovisas därför inte separat. Vid ett beräknat högsta flöde, motsvarande årsflöde, blir planområdet öster om järnvägen i princip helt översvämmat. Detta innefattar exempelvis bussterminalen/resecentret och ny planerad bebyggelse. Översvämningsrisk föreligger också för spårområdet, vissa områden för ny bebyggelse väster om spåret samt för befintliga byggnader utanför planområdet. Se Figur 12 och Figur 13. Sannolikheten att ett högsta beräknat flöde uppkommer inom en 100-årsperiod är svår att förutbestämma eftersom det inte är baserat på statistik utan endast på modellberäkningar. Uppskattningsvis är dock sannolikheten att ett högsta beräknat flöde uppkommer inom en 100-årsperiod ca 1 % (MSB 2013). Enligt de markundersökningar som utförts är delar av detta område i dagsläget förorenat, vilket innebär risk för föroreningsspridning när mark lakas ut av vattnet. För att förhindra att föroreningar sprids bör marken saneras. Även stora delar av befintligt spårområde översvämmas vid högsta beräknat flöde. Väster om järnvägen är översvämningsområdena begränsade, dock översvämmas delar av Ladbrovägen. Vid ett 100-årsflöde varierar vattenståndet inom planområdet mellan 1,61 m och 1,93 m. För 200-årsflödet är motsvarande nivåer 1,64-2,00 m och för högsta beräknat flöde är nivåerna 2,47-4,24 m (RH00). Den detaljerade översvämningskarteringen har gjorts utifrån vattenstånd i vattendraget Väsbyån. Översvämning av området kan även ske till följd av kraftig nederbörd inom avrinningsområdet. 18(30)

19 Figur 11. Övesvämningskartering vid 100-årsflöde visar att endast Väsbyåns slänter versvämmas. 19(30)

20 Figur 12. Område som översvämmas vid högsta beräknat flöde enligt den detaljerade karteringen. 20(30)

21 Figur 13. Översvämningskartering vid högsta beräknat flöde. 21(30)

22 4.1.2 Översvämning till följd av nederbörd inom planområdet Väsbyån och järnvägen är lågt belägna vilket gör att avrinningen från planområdet kommer att samlas där. Så länge kulverten under järnvägen har kapacitet att avleda flödet i Väsbyån kommer dagvatten från planområdet att kunna avledas, förutsatt att det inte finns instängda lågpunkter utan avledning. Vid höga flöden i ån finns dock risk att gallren i kulverten sätter igen av skräp vilket kan leda till översvämning. Väsbyån är en del i Oxundaåns vattensystem som står i förbindelse med Mälaren vilket innebär att nederbörd från planområdet inte kommer att ha någon mätbar påverkan på vattennivåerna i Väsbyån. Områdets avstånd till Väsbyån är kort vilket gör att det är förhållandevis lätt att avleda vatten från området vid intensiv kortvarig nederbörd. Om långvarig kraftig nederbörd sammanfaller med höga nivåer i Väsbyån så att det dämmer i dagvattenledningarna kommer vattnet inte att kunna avledas via ledningarna. Översvämningar kommer då inträffa i form av lokala översvämningar som uppstår där nederbördsmängder överskrider avledningskapaciteten. Extrem nederbörd kan också leda till höga flöden i vattendrag beroende på hur vattenmättad marken är och hur mycket vatten som redan finns i sjöar och vattendrag då regnet faller. En stor andel hårdgjord yta, vilket är vanligt i stadsbebyggelse, minskar förmågan att infiltrera dagvatten. Kraftig nederbörd har alltid haft och kommer även i framtiden att ha en stor inverkan på samhället. 4.2 Ras, skred, erosion Ras och skred är snabba rörelser i jord eller berg som kan inträffa utan förvarning och som kan orsaka stora skador. Exempelvis kan bebyggelse och infrastruktur som till exempel vägar och VA-system drabbas i områden med risk för ras och skred. De förväntade klimatförändringar med större och intensivare nederbördsmängder och förändrade grundvattennivåer kommer sannolikt att öka risken för ras och skred. De ökade riskerna uppstår framför allt i områden där risken är hög redan i dag. Markstabiliteten påverkas genom att vattentrycket i markens porer ökar vid höga flöden och kraftig nederbörd, vilket leder till mindre hållfasthet. Förutom vattentrycket i markens porer, påverkas stabiliteten främst av jordart. Störst risk för skred föreligger i områden med finkorniga jordar såsom lera och silt. Risken ökar med ökad lutning och vanligtvis utgör lutningar på mer än 10 % en gräns för naturliga skred. Även i slänter med flackare lutning än 10 % kan skred uppkomma under vissa förutsättningar. Det är dock i princip alltid kopplat till markingrepp i samband med byggnadsverksamhet. För sten, grus och sand gäller andra rasvinklar. Vid stora vattenmängder och branta lutningar kan bortspolning ske. I Figur 14 framgår de lerområden inom planområdet som har en lutning på >10 respektive 20%. I dessa områden föreligger således en risk för skred, speciellt vid förhöjt portryck. Det är dock viktigt att poängtera att denna kartering är översiktlig och inte baseras på fältundersökningar eller geotekniska beräkningar. Den skall istället ses som en indikation på områden där fördjupade geotekniska undersökningar bör genomföras. En detaljerad geoteknisk undersökning behöver göras för att för att klargöra om marken är skredkänslig eller sättningsbenägen. Om resultaten visar på risker måste planeringsarbete och byggteknik anpassas efter det. Erosion är en ständigt pågående naturlig process som innebär förlust av material från stranden och botten i vattendrag och längs kuster. Ökad nederbörd leder också till ökad avrinning och erosion som påverkar släntstabiliteten. Förändrade grundvattennivåer kan försämra stabiliteten i slänter av lera och silt. SGI har utfört en översiktlig inventering av förutsättningar för erosion för Oxundaån, som Väsbyån är en del av. Enligt inventeringen har vattendragets del genom planområdet Väsby Entré inte förutsättningar för erosion. (Länsstyrelsen, SGI, SMHI 2011) 22(30)

23 Figur 14. Översiktlig stabilitetskartering som visar förutsättningar för skred. 23(30)

24 4.3 Högre temperaturer Högre temperaturer har påverkan på människors och djurs hälsa. Hög luftfuktighet i kombination med hög värme kan leda till ökade hälsoproblem. Det är framförallt riskgrupper som lider av hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar, försämrad njurfunktion, psykisk ohälsa och diabetes som drabbas i första hand. Äldre personer är den största riskgruppen men även små barn är sårbara mot höga temperaturer. (Länsstyrelsen 2012) Städer är särskilt känsliga under värmeböljor på grund av att de skapar högre temperaturer än sin omgivning genom värmelagring, så kallad Urban Heat Island-effekt. Bebyggelsen utsöndrar värme till omgivningen även på natten. I stadsmiljö är det därför viktigt att skapa möjlighet för människor att finna svalka i form av parker, vattendrag och allmänt tillgängliga luftkonditionerade inomhusmiljöer. Temperaturförändringar utomhus påverkar även inomhusklimatet. Ökningen av inomhustemperatur beror av till exempel vädersträck, fönster, solinstrålning, byggnadsmaterial, ventilation. Varmare och fuktigare förhållandena kan även påverka inomhusklimatet vilket kan leda till mer tillväxt av mögel och dammkvalster. Med ett varmare klimat får länet ett minskat behov av energi för uppvärmning samtidigt som kylbehovet ökar eftersom människors hälsa påverkas av högre temperaturer, värmeböljor och torka. Energibehovet för uppvärmning väntas dock minska mer än vad energibehovet av kyla ökar. Högre temperaturer i ett framtida klimat bör beaktas i planläggningen och detaljutformningen av planområdet för att minska risken för problem. Se kap 5. 5 Förslag till anpassningsåtgärder för Väsby Entré 5.1 Planering Den fysiska planeringen är ett viktigt verktyg både för att minska samhällsbyggandets klimatpåverkan och att anpassa samhället till de klimatförändringar som redan pågår till följd av de växthusgaser som redan har släppts ut. Skador som orsakas av naturolyckor och extrema väderförhållanden kan innebära stor belastning på kommunens och den enskildes ekonomi. Genom att vidta anpassningsåtgärder innan olyckor inträffar kan kostnaderna reduceras avsevärt. Klimatanpassning i är till stor del ett samspel av motstridiga intressen och mål. Det krävs smarta och effektiva lösningar för att hantera stora regnmängder, skyfall, höga vattenstånd och värmeböljor. I utmaningen finns även goda möjligheter att skapa innovativa stadsdelar och nyskapande design och arkitektur. Anpassningsåtgärderna bör integreras i stadsrummet och i byggnaderna för att på så sätt öka stadens kvaliteter. Ett exempel är att skapa mångfunktionella ytor som är utformade för att hantera översvämningar samtidigt som de bidrar till att sänka temperaturen. Dessa ytor och andra mångfunktionella lösningar kan även bidra till det estetiska värdet och en ökad trivsel i området. Riskområden med avseende på översvämning, ras och skred bör identifieras. Det säkraste är att undvika att bygga inom dessa områden alternativt att vidta skyddsåtgärder. Det är viktigt att avsätta ytor för både blå- och grönstruktur inom planområdet i ett tidigt skede i planprocessen. 5.2 Grönstruktur Grönstruktur bidrar med flera olika ekosystemtjänster som är viktiga för att både minska växthuseffekten och att bidra till klimatanpassning. Grönstrukturen i form av träd, buskar, grönytor och gröna tak bidrar till att binda koldioxid, bättre luftkvalitet, naturliga skuggplatser, skydd mot UV-strålning, temperatursänkning, minskat buller, fördröjning och reducering av dagvatten. Det 24(30)

25 är viktigt att välja träd och buskar som trivs i stadsmiljö och som inte ger upphov till pollenallergier eftersom pollensäsongen kommer att bli längre i ett varmare klimat. 5.3 Blåstruktur Hållbar dagvattenhantering bör finnas med tidigt i planeringen av planområdet. Hållbar dagvattenhantering bygger på att fördröja avrinningen och likna naturens förlopp innan området blev exploaterat i största möjliga mån. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), som är ett begrepp som skapades på 1970-talet, kan ibland misstolkas som att allt vatten ska tas om hand inom området med infiltration och att man därför inte behöver något dagvattensystem. Möjligheten att infiltrera dagvatten i marken är dock helt beroende av de geohydrologiska förutsättningarna. (Svenskt Vatten P105, 2011) I planområdet Väsby Entré domineras marken av lerjordar vilket ger mycket små infiltrationsmöjligheter. Tidigt i planeringen bör rimliga och genomförbara funktionskrav formuleras för att uppnå en hållbar dagvattenhantering inom planområdet. Vid planering av det nya området är det viktigt med åtgärder för att fördröja vattenflödena och att anordna vattenvägar där vattnet kan rinna vid mycket kraftiga regn utan att orsaka skador på bebyggelsen. Dessa vattenvägar ska ses som en sekundär avledningsväg då det ordinarie dagvattensystemet är överbelastat. (Svenskt Vatten P105, 2011) Figur 15. Grön- och blåstruktur i Örestaden, Köpenhamn. 25(30)

26 5.4 Byggnader Byggnader som ligger inom riskområden för översvämning, ras, skred och erosion kan komma att påverkas av klimatförändringarna i samband med kraftig långvarig nederbörd, intensiva skyfall och höga vattenstånd. De flesta förutsägbara klimateffekter kan hanteras genom att utforma byggnadskonstruktionerna på ett lämpligt sätt. Vid projektering av nya byggnader inom planområdet är höjdsättning och placering i omgivande terräng viktig för att undvika att höga grundvattennivåer eller dagvattenavrinning mot byggnaderna orsakar fuktskador. Det är även viktigt att undvika att bygga inom riskområden för översvämning, ras och skred. En geoteknisk undersökning behöver göras för att klargöra om och var det föreligger risk för ras, skred och erosion eller sättningar inom planområdet. Om undersökningen visar att det finns risker måste planeringsarbeten och byggteknik anpassas efter det. Länsstyrelsen har tagit fram rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse. Inom områden som hotas av 100-årsflöde bör det inte tillkomma någon bebyggelse alls, med undantag för enkla byggnader som garage och uthus. Inom planområdet är det endast mycket små ytor i anslutning till Väsbyån som riskerar att översvämmas vid ett 100-årsflöde enligt karteringen. I områden som hotas av högsta dimensionerande flöde, där översvämningar beräknas ske mer sällan än vart hundrade år, kan samhällsfunktioner av mindre vikt lokaliseras. Enligt översvämningskarteringen hamnar den östra delen av planområdet under vatten vid högsta dimensionerande flöde. Endast i områden som inte hotas av 100-årsflöde eller högsta dimensionerande flöde bör riskobjekt och samhällsfunktioner av betydande vikt lokaliseras. Den västra sidan av planområdet ligger inte inom riskområde för översvämning vid vare sig 100- årsflöde eller högsta dimensionerande flöde, se Figur 12. (Länsstyrelserna i Mellansverige 2006) Ökad nederbörd och varmare temperaturer leder till ökad risk för fuktskador på fasader och grunder. En bedömning av behov av vattentäta konstruktioner som klarar skyfall i kombination med hård vind bör göras för området under projekteringsskedet. Högre temperaturer under somrarna leder till höga inomhustemperaturer. Kalla och reflekterande ytmaterial (högt albedo och emissivitet) bör väljas för att minimera värmelagringen i byggnadsmaterialen. Placering av byggnaders fönster i förhållande till solen samt solavskärmning bör beaktas vid projektering av nya byggnader. Högre temperaturer kommer att ställa andra krav på kylning i framtiden. 5.5 Tekniska försörjningssystem I dag leds dagvattensystemet inom planområdet till Väsbyån väster om järnvägen norr om planområdet. Dagvattenavledning kan ske med en kombination av avledning i öppna system och slutna rörsystem. Dagvattenledningar dimensioneras för 10-årsregn i instängda områden inom citybebyggelse. I ej instängda områden, dvs ett område varifrån dagvatten ytledes kan avledas med självfall, dimensioneras dagvattenledningar för 2-årsregn. (Svenskt Vatten P90, 2011) Nya dagvattenledningar dimensioneras med en klimatfaktor på 1,2 dvs för 20% mer nederbörd. Ökad nederbörd och fler skyfall ställer stora krav på avloppssystemens kapacitet att avleda vatten både i dagsläget och i det framtida klimatet. Om nederbörden överstiger dagvattenledningarnas kapacitet kommer avrinning på ytan att ske. Det ytavrinnande vattnet kan svämma över ytor och ge upphov till skador om det inte avleds till områden där det inte utgör någon skada. Instängda lågpunkter kan drabbas av lokal översvämning. Det är därför av stor vikt att planera för hållbar dagvattenhantering, se kap 5.3. och (30)

27 5.6 Förslag på klimatsmarta åtgärder I detta kapitel ges förslag till anpassningsåtgärder som exempel att ta med i det fortsatta planerings- och projekteringsarbetet. Eftersom det, när denna rapport skrivs, inte finns ett godkänt utformningsförslag är dessa anpassningsåtgärder inte specifika för planområdet utan ska ses som underlag för det fortsatta arbetet. En mer objektsspecifik bedömning av anpassningsåtgärder för planområdet Väsby Entré kan göras längre fram i processen. För att undvika skador till följd av översvämningar kan följande åtgärder vidtas: Parker, gatuträd och grönytor med eller utan träd och buskar fördröjer vattenflöden vid nederbörd. Grönskan suger upp en del av vattnet som infiltrerar i marken. Öppna avvattningsstråk som till exempel diken och kanaler med eller utan infiltration och tillgång till intilliggande översvämningsytor med kapacitet att både lagra/fördröja och leda bort vattenflöden. Gallertäckta kanaler i vägbanan som leder vattnet till recipient. Översvämningsytor i form av till exempel konkava torgytor, skolgårdar, idrottsplatser kan fördröja vattenflödena vid nederbörd. Gröna tak ger fördröjning av takvatten samtidigt som det suger upp och reducerar en del av det vatten som annars skulle ha runnit vidare. Vattenvägar som kan avleda extrema vattenflöden till följd av skyfall till mindre känsliga områden där vattnet inte riskerar att orsaka skada. Undvik att bygga inom riskområden för översvämning, ras och skred. Höjdsätt byggnader, gator och tomter utifrån de rekommendationer med hänsyn till översvämningsrisker som länsstyrelserna i Mellansverige har tagit fram. Undvik att skapa instängda lågpunkter vid planering och höjdsättning. Minimera mängden hårdgjord yta på allmänna ytor för att undvika snabb ytavrinning. Välj genomsläppliga ytor av tex gräs eller grus i stället för hårgjorda ytor. För att undvika problem till följd av höga temperaturer kan följande åtgärder vidtas: Parker, gatuträd och grönytor med träd och buskar bidrar till temperatursänkning vid höga temperaturer, naturliga skuggplatser, vindskydd och skydd mot UV-strålning. Gröna tak håller nere inomhustemperaturen sommartid och dämpar Urban Heat Islandeffekten. Välj kalla och reflekterande ytmaterial (högt albedo och emissivitet) på byggnader och markbeläggning. Placera och utforma fönster och solavskämning med hänsyn till solinstrålning. Beakta behovet av kylning av framförallt känslig verksamhet, tex sjukvård, äldreboende och förskolor. 27(30)

28 Mångfunktionella lösningar I tätbebyggda områden är det speciellt värdefullt att arbeta med mångfunktionella lösningar för klimatanpassning. Mångfunktionella lösningar fyller fler än en funktion. I stadsbebyggelse är det ofta ont om ytor och det är därför praktiskt att använda de ytor som finns för flera ändamål. Exempel på mångfunktionella ytor är: Grönytor med träd och buskar fördröjer avrinningen och suger upp vatten som infiltrerar i marken. De kan fungera som översvämningsytor då det behövs vid kraftig nederbörd samtidigt som de fungerar svalkande vid höga temperaturer och bidrar till ökad trivsel i området. Grönska bidrar även till att binda koldioxid, bättre luftkvalitet och minskat buller. Det är viktigt att välja träd och buskar som trivs i stadsmiljö och som inte ger upphov till pollenallergier eftersom pollensäsongen kommer att bli längre i ett varmare klimat. Gröna tak minskar energiförbrukningen, ger en jämnare inomhustemperatur över dygnet sommartid, isolerar mot avkylning vintertid, fördröjer och reducerar dagvattenvolymer. Konkava torgytor, skolgårdar, skateboardparker m.m. kan hålla och fördröja en viss vattenvolym vid kraftig nederbörd. Figur 16. Gröna tak i Augustenborg, Malmö. 28(30)

29 6 Slutsatser och rekommendationer Översvämningsrisken i Väsbyån bedöms bli oförändrad eller mindre i framtiden. Trots det finns fortfarande en risk som bör beaktas. I det fortsatta arbetet med planområdet Väsby Entré bör höjdsättning och planering av byggnader, gator och torg göras utifrån resultaten från översvämningskarteringen, se kap och de rekommendationer som Länsstyrelserna i Mellansverige tagit fram i rapporten Översvämningsrisker i fysisk planering, se kap 5.4. Den viktigaste klimatfaktorn att ta hänsyn till i det fortsatta arbetet med Väsby Entré är avledning av stora mängder dagvatten vid kraftig nederbörd, både intensiva korta skyfall och längre ihållande nederbördsperioder. Grön-och blåstruktur bör beaktas tidigt i processen så att åtgärder för att fördröja och leda bort dagvatten kan byggas in redan från början. Multifunktionella lösningar bör väljas i första hand för att tillgodose flera olika behov av åtgärder, till exempel fördröjning och avledning av dagvatten, temperatursänkning, bullerdämpning och ökad trivsel. Att bygga lösningar i efterhand i befintligt område kan vara kostsamt och svårt att genomföra på ett bra sätt. Rekommenderade fortsatta utredningar för planområdet Väsby Entré: I de områden där det finns indikation på riskområden för ras och skred bör detaljerade geotekniska undersökningar göras för att få ett säkrare resultat. Utifrån resultaten kan skyddsåtgärder föreslås. Analys av instängda områden i samband med höjdsättning. Analys av vattnets väg på markytan, då dagvattensystemet är fullt, bör göras. Detta ger ett planeringsunderlag för att vidta åtgärder så att det ytavrinnande vattnet kan ledas till platser där avledning kan ske utan att skada bebyggelse och verksamheter. Mer detaljerade studier av förslag på utformning av planområdet Väsby Entré med avseende på klimatanpassning bör göras i detaljplane- och projekteringsskedet. 29(30)

30 7 Referenser Dimensionering av allmänna avloppsanläggningar, Svenskt Vatten, publikation P90, Hållbar dag- och dränvattenhantering, råd vid planering och utformning. Svenskt Vatten publikation P105, Hälsoeffekter av ett förändrat klimat risker och åtgärder Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län, Klimatanpassning i fysisk planering Vägledning från länsstyrelserna. Länsstyrelserna Miljöteknisk markundersökning Väsby Entré. Tyréns AB, Mälaren om 100 år förstudie om dricksvattentäkten Mälaren i framtiden. Länsstyrelsen i Stockholms län, rapport 2011:26. Riskområden för skred, ras, erosion och översvämning i Stockholms län för dagens och framtidens klimat. Länsstyrelsen i Stockholms län, SGI, SMHI Stockholm varmare, blötare. Klimat- och sårbarhetsanalys för Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län, rapport 2011:28. Vattenplan Upplands Väsby. Upplands Väsby kommun, Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar. Vattendraget Oxundaån. SGI Översvämningskartering utmed Oxundaån, rapport nr:2, MSB Översvämningsrisker i fysisk planering. Rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse. Länsstyrelserna i Mellansverige, (30)