Mikael Jareke, kommunchef Ingela Bergare, ekonomichef 116. Lennart Aronsson, sekreterare. Lennart Aronsson

Transkript

1 1(49) Plats och tid Beslutande Sammanträdesrum Kerimäki, Kommunhuset Storfors, måndagen den 31 augusti 2015 kl Ajournering kl , Hans Jildesten (S) ordförande Christina Skogström (S) , 142 Andris Widuss (M) Övriga deltagande Mikael Jareke, kommunchef Ingela Bergare, ekonomichef 116. Lennart Aronsson, sekreterare Utses att justera Justeringens tid och plats Underskrifter Sekreterare Lennart Aronsson Paragrafer Ordförande Justerande Hans Jildesten _ Andris Widuss Organ ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Kommunhusets kansli Underskrift

2 2(49) KSLU 113 Godkännande/komplettering av föredragningslistan Ordförande Hans Jildesten (S) föreslår kompletteringar enligt följande: 25. Deltagande i samt medfinansiering av projekt Ett hållbart resande i ett växande Värmland. 26. Skrivelse från OK Värmland ek. förening. 27. Medfinansiering av Senior Gala på CCC i Karlstad. 28. Hushållningssällskapet Destinationsutvecklingsprojekt. 29. Rekrytering/Anställning av kommunchef. 30. Anställning av Energirådgivare 50 %, vikariat. 31. Anställning av handledare på Jobbcentrum. s beslut Komplettera föredragningslistan med ovanstående ärenden.

3 3(49) KSLU 114 Meddelanden Sveriges Kommuner och Landsting, cirkulär 15:17 Tillämpning av konverteringsregeln i 5 andra stycket anställningsskyddslagen och om arbetsgivaren skiljt henne från hennes anställning genom att inte konvertera anställningen till en tillsvidareanställning vid rätt tidpunkt. 15:18 Preliminär utjämning av LSS-kostnader :19 Beräkning och redovisning av skulder och kostnader för pension till förtroendevalda. 15:20 Om samverkan mellan kommunal räddningstjänst och Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar. 15:21 Kommunal fastighetsavgift 2015 och :23 Budgetförutsättningar för åren Östra Värmlands Överförmyndarnämnd Protokoll Dnr KS Protokoll Dnr KS /7 Bergslagens Räddningstjänst Protokoll Protokoll Karlskoga Energi & Miljö Protokoll fört vid extra bolagsstämma för Renhållningsbolaget i Mellansverige AB, Dnr KS /33 Avfall Sverige Protokoll från årsmötesförhandlingar i Avfall Sverige, Dnr KS Intresseföreningen Bergslaget Årsmötesprotokollet är publicerat på Verksamhetsberättelser

4 4(49) KSLU 114 forts. Riksrevisionen Åtgärder mot överskuldsättning räcker inte. Arbetsförmedlingen Avsiktsförklaring om att teckna överenskommelse om samverkan avseende arbetslösa unga. Dnr KS Länsstyrelsen Värmland Regional bostadsmarknadsanalys. Beslut: Byte av trumma i Dalbäcken under väg 607 i Storfors kommun. Beslut: Ansökan om hastighetsbegränsning på väg, Bjurtjärns skola. Dnr KS Trafikverket Statlig medfinansiering av cykel, trafiksäkerhets- och miljöåtgärder på kommunala gator i Värmland år 2016 godkännande av omfattning och principutformning samt beslut om preliminärt medfinansieringsunderlag och medfinansieringsbelopp. Dnr KS Godkännande av omfattning och principutformning samt beslut om preliminärt medfinansieringsunderlag och medfinansieringsbelopp för smärre kollektivtrafikåtgärder, Värmlands län år Dnr KS Inlandsbanan Ägarträffar Region Värmland, Trafikverket Inbjudan till LÄNSDELSMÖTE Samverkansmöte om samhällsplanering, kollektivtrafik och infrastrukturfrågor. Region Värmland Inbjudan samråd inom ramen för översyn av regionalt trafikförsörjningsprogram. Brottsofferjouren Östra Värmland Inbjudan till 20-årsjubileum.

5 5(49) KSLU 114 forts. Brandmännens Riksförbund Konfliktvarsel. Karlskoga Storfors Myndighetsnämnd För kännedom enligt 9 kap 41 plan- och bygglagen. Information om att bygglov beviljats på närliggande fastighet. Brandskyddsföreningen Elektriska Nämnden Anmodan att rätta anmärkningar från revisionsbesiktning gällande Sporthallen. Dnr KS Anmodan att rätta anmärkningar från revisionsbesiktning gällande Folkets Hus. Dnr KS Migrationsverket Information om anvisningsläget för mottagande av ensamkommande barn. SAKAB Information om nya priser fr.o.m. 1 oktober MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Nyhetsbrev. Värmlands läns Kalkningsförbund Information om kalkningen i kommunerna Kristinehamn, Storfors och Filipstad. Presidiets protokoll Länsstyrelserna, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen Informations- och prognosbrev. Dnr KS s beslut Godkänna redovisningen av ovanstående meddelanden.

6 6(49) KSLU 115 Verksamhetens anmälningsärenden Kommunchef Mikael Jareke redogör för följande anmälningsärenden. * Ärendebehandlingen/yttrande och remissvar från olika myndigheter gällande Vattendirektivet. * Sammansättningen av Vattendelegationen. * Representanter från Gullspångsälvens Vattenavrinningsområde kommer att inbjudas till ett Kommunstyrelsesammanträde för att informera om sin verksamhet. * Upphandling av verksamhetssystem för Individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg. Upphandling sker tillsammans med Kristinehamns kommun. * Upphandling av ekonomisystem. Det sker i samverkan med Karlskoga, Degerfors, Kristinehamn och Filipstads kommuner. * Kommunchef Mikael Jareke har haft överläggningar med kommuncheferna i Karlskoga och Kristinehamns kommuner gällande samverkan. * Kommunerna i Östra Värmland har möte onsdagen den 2 september. * Invigning av nya brandstationen i Degerfors onsdagen den 9 september klockan * Trafikverkets Länsdelsmöte torsdagen den 1 oktober 2015 genomförs i Storfors. Deltagande är kommunerna i Östra Värmland. Trafikverket är mötesarrangör. * Möte den 21 september Trafikförsörjningsprogram. Kommunstyrelsens ordförande Hans Jildesten (S) informerar om: * Deltagande vid middag med Prins Carl Filip och Prinsessan Sofia. * Hans Jildesten (S) deltar den 2-3 september på Värmlandstrafik AB:s planeringskonferens. _

7 7(49) Dnr KS KSLU 116 Delårsrapport 2015 Ekonomichef Ingela Bergare redogör för delårsbokslut Kommunfullmäktige beslutade bilaga 2 om reviderad budget för Den reviderade budgeten uppgick till ett positivt resultat om +406 tkr. Prognos kv1 redovisade ett negativt resultat om -858 tkr och prognos Delår visar på ett positivt resultat om +392 kr. Det är en förbättring om tkr. Prognos delår är endast -14 tkr från reviderad budget Följande är ej inräknade i delårsbokslutet eller prognos delår. * AFA pengarna cirka 1,8 mnkr. * Sökt bidrag ca 500 tkr gällande personalförstärkning. * Sökt bidrag till förskolan. * Ett ensamkommande barn som kom vecka 35. Kommunfullmäktige samt bilaga 2. s förslag till Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige 1. Fastställa delårsbokslut och prognos enligt bilaga Komplettera delårsbokslutet med textmaterial inför Kommunstyrelsen.

8 8(49) Dnr KS KSLU 117 Årsredovisning 2014 för Värmlands läns kalkningsförbund Revisionen i kommunalförbundet har granskat förbundet årsredovisning och bokslut Granskningen har utförts enligt kommunallagen och god revisionssed. Revisorerna har i granskningen biträtts av KPMG. Förbundet redovisar för 2014 ett negativt resultat omfattande 194 tkr för verksamheten. Samtidigt överfördes 180 tkr från fjolårets resultat för att täcka några av årets åtgärder. Det innebär dock att förbundet, trots överföringen, redovisar ett negativt resultat om 14 tkr. Enligt kommunallagens balanskrav ska underskottet återställas inom tre år för att förbundet ska klara kommunallagens krav på ekonomi i balans. Enligt bestämmelser i kommunallagen ska finansiella mål och verksamhetsmässiga mål anges i budgeten. Revisorerna anser att Värmlands läns Kalkningsförbund tydligare kan formulera vilka finansiella och verksamhetsmässiga mål som gäller för verksamheten och därmed möjliggöra en tydligare uppföljning av måluppfyllelsen. Revisorerna bedömer att årsredovisningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av förbundets finansiella resultat och ekonomiska ställning och har upprättats i enlighet med Kommunal redovisningslag och enligt god revisionssed. Bedömning av årsbokslut utifrån lagstiftning om god ekonomisk hushållning Revisorerna har till uppgift att, enligt kommunallagen 9 kap 9, bedöma om årsbokslutet är förenligt med de mål direktionen beslutat om. Bedömningen gäller både de finansiella målen och målen och riktlinjerna för verksamheten. Revisorernas övergripande bedömning är att förbundet arbetat i enlighet med de mål som anges. Revisorerna anser dock att Värmlands läns Kalkningsförbund tydligare kan formulera vilka finansiella och verksamhetsmässiga mål som gäller för verksamheten och därmed möjliggöra en tydligare uppföljning av måluppfyllelsen. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats och presenterats i enlighet med lagen om kommunal redovisning. Resultaträkningen och balansräkningen bedöms ge en rättvisande bild av förbundets finansiella resultat och den ekonomiska ställningen vid årets utgång. Revisorerna tillstyrker att resultat- och balansräkningen fastställs och att årsredovisningen godkänns.

9 9(49) KSLU 117 forts. Verksamhetsrapport Värmlands läns Kalkningsförbund Revisorernas redogörelse s förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 1. Tillstyrka att resultat- och balansräkningen fastställs. 2. Godkänna årsredovisning 2014 för Värmlands läns Kalkningsförbund.

10 10(49) Dnr KS KSLU 118 Ansvarsfrihet för Värmlands läns kalkningsförbund Revisorerna i Värmlands läns Kalkningsförbund har granskat kommunalförbundets verksamhet under år Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och förbundets revisionsreglemente. Revisorerna har löpande tagit del av direktionens verksamhet via protokoll och andra beslutsunderlag. Vidare har granskning av räkenskaperna skett. KPMG har biträtt revisorerna vid revisionen. Förbundet redovisar för 2014 ett negativt resultat omfattande 194 tkr för verksamheten. Samtidigt överfördes 180 tkr från fjolårets resultat för att täcka några av årets åtgärder. Det innebär dock att förbundet, trots överföringen, redovisar ett negativt resultat om 14 tkr. Enligt kommunallagens balanskrav ska underskottet återställas inom tre år för att förbundet ska klara kommunallagens krav på ekonomi i balans. Granskningen av räkenskaperna och förbundets förvaltning visar att verksamheten bedrivits i enlighet med förbundsordningen och förbundet ändamål. Revisorerna bedömer att räkenskaperna är rättvisande och att de presenteras i årsredovisningen i enlighet med lagen om kommunal redovisning. Den samlade bedömningen är att förbundet och dess direktion genomfört årets verksamhet och verkat i den riktning som medlemskommunerna avsett vid bildandet av kommunalförbundet. Revisorerna tillstyrker att förbundsdirektionen beviljas ansvarsfrihet. Revisionsberättelse för år Verksamhetsrapport s förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Tillstyrka att ansvarsfrihet beviljas för förbundsdirektionen för Värmlands läns Kalkningsförbund för 2014.

11 11(49) Dnr KS KSLU 119 Förfrågan om särskild medlemsinsats år 2015, Kommuninvest Kommuninvest har behov av större eget kapital på grund av nya lagkrav som vuxit fram efter finanskrisen. Föreningsstämman fastställde, , nya stadgar för Kommuninvest ekonomisk förening som möjliggör för medlemmarna att erlägga särskilda insatser för att komma upp i de belopp som krävs för att fullgöra den obligatoriska insatsskyldigheten som följer av medlemskapet i Kommuninvest ekonomisk förening. Kommunens fördelar med att erlägga en insats motsvarande högsta nivån är att då får kommunen i framtiden resultatföra en eventuell återbäring och dessutom får kommunen ränta på medlemsinsatsen. Sett några år bakåt har de årliga återbäringarna och räntan på insatskapitalet varit 683 tkr (2012), 637 tkr (2013) och 640 tkr (2014). Dessa belopp kommer på sikt att minska då Kommuninvest förändrat sina utlåningsmarginaler. Kommunens extra inbetalning av insatskapital kommer inte påverka resultatet utan påverkar enbart balansräkningen med att vi får en ökad tillgång i form av ett ökat aktieinnehav och minskade likvida medel alternativt en ökad skuld. Kommuninvest förfrågan om särskild medlemsinsats Tjänsteutlåtande från ekonomichef Ingela Bergare, s förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Storfors kommun erlägger kronor som gör att kommunens insats blir motsvarande högsta nivån om 900 kronor/invånare enligt Kommuninvest uppgifter.

12 12(49) Dnr KS KSLU 120 Låneram för 2015/omsättning lån Storfors kommun ska i första hand använda egna medel för att finansiera reinvesteringar och amortering av låneskuld. Befintliga lån kan också omsättas i nya lån vid förfallodag. För att rationellt hantera omsättning av lån behöver kommunfullmäktige fatta beslut om låneram och delegera rätten att omsätta lån till kommunstyrelsen. Tjänsteutlåtande från ekonomichef Ingela Bergare, s förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Kommunstyrelsen har, under år 2015, rätt att omsätta lån, dvs. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år 2015.

13 13(49) Dnr KS KSLU 121 Nytt särskilt boende, bildande av kooperativ hyresrättsförening, stadgar, stiftaravtal samt borgensåtagande Riksbyggen och Storfors kommun har sedan november 2014 i projektform samarbetat kring byggnation av ett nytt särskilt boende. Projektets syftar till ett långvarigt samarbete mellan parterna, som genom en kooperativ hyresrättsförening skall skapa ett modernt och tidsenligt boende för äldre. Alla kostnader som byggnationen innebär finansieras av föreningen via lån. Kommunen lämnar föreningen kommunal borgen för att garantera lägsta lånekostnad för föreningen. Föreningen styrs av ett antal dokument och avtal som grundläggs i samband med bildandet av föreningen. Några av dessa är föreningens stadgar som grundas på lagen om kooperativa hyresrätt (2002:93) och det stiftaravtal som tecknas mellan kommunen och Riksbyggen om syfte och ändamål med föreningen. Genom föreslagen lösning erhålls en ny fastighet för vårdboende om 40 platser. Boendet kommer att uppföras inom planområdet Koltorp 1:18 och kommer att placeras mitt emot Kroppavägen 5 enligt tidigare beslut. Tjänsteutlåtande från kommunchef Mikael Jareke, Förslag till stadgar för kooperativ hyresrättsföreningen Trygga hem i Storfors. Förslag till stiftaravtal med Riksbyggen. Förslag till samverkansavtal med kooperativ hyresrättsföreningen Trygga hem i Storfors.

14 14(49) KSLU 121 forts. s förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 1. Storfors kommun bildar tillsammans med Riksbyggen en kooperativ hyresrättsförening med namnet kooperativa hyresrättsföreningen Trygga hem i Storfors. 2. Storfors kommun utser tre personer till ordinarie styrelseledamöter i föreningen och tre personer som ersättare. 3. Storfors kommun antar föreslagna stadgar för föreningen enligt bilaga Storfors kommun tecknar stiftaravtal med Riksbyggen som reglerar syfte och ändamål med föreningen enligt bilaga Storfors kommun säljer anvisad fastighet till föreningen enligt senare upprättad köpekontrakt. 6. Storfors kommun tecknar samverkansavtal med föreningen enligt bilaga Storfors kommun lämnar kommunal borgen till kooperativa hyresrättsföreningen Trygga hem i Storfors på den totala finansieringen av åtgärderna om 82,0 mnkr.

15 15(49) Dnr KS KSLU 122 Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll Ett nytt reglemente för intern kontroll har upprättats. Förslag till reglemente för intern kontroll. Tjänsteutlåtande från kommunsekreterare Lennart Aronsson och sekreterare Marita Pettersson, s förslag till kommunstyrelsen Fastställa reglemente för intern kontroll, bilaga 5, att gälla fr.o.m

16 16(49) Dnr KS KSLU 123 Krisledningsplan Sammanfattning Enligt Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, som trädde i kraft den 1 september 2006, skall kommunen för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur man skall hantera en extraordinär händelse. Nu gällande krisledningsplan antogs av kommunfullmäktige Kommunen har nu tagit fram en aktuell krisledningsplan för mandatperioden som bygger på erfarenheter och utvärderingar från genomförda utbildningar och övningar, samt de risker och sårbarheter som har framställts i kommunens risk- och sårbarhetsanalys för mandatperioden Planen kommer att löpande revideras efter framtida planerade utbildningar och övningar samt eventuella lagändringar. Bakgrund Syftet med planen är framför allt att vara ett hjälpmedel vid en samhällsstörning/extraordinär händelse. Krisledningsplanen består av en grundplan med bilagor. I grundplanen redovisas bl.a. hur kommunens ledningsansvar är organiserat vid en särskild händelse i fredstid. Kommunens krisledningsorganisation består i planen av en krisledningsnämnd (kommunstyrelsen) och en beredningsgrupp. Till krisledningen kopplas även en servicefunktion och en informationsenhet med tillhörande lägesfunktion. Tjänsteutlåtande från säkerhetssamordnare Michael Björklund, s förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Anta reviderad krisledningsplan för mandatperioden enligt bilaga 6.

17 17(49) Dnr KS KSLU 124 Utbildnings- och övningsplan för kommunens krisledningsorganisation Sammanfattning Riksdagen har antagit en lag, Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap som reglerar vilka åtgärder kommunen och landstinget ska genomföra innan en allvarlig händelse inträffar. Där står det uttryckligen att all personal och alla förtroendevalda ska ha tillräcklig kunskap och övning för att kunna sköta sina uppdrag vid en allvarlig händelse i kommunen. Denna plan skall vara vägledande för att samtliga funktioner i krisledningsorganisationen skall uppnå den förmåga som har fastställts av kommunfullmäktige, att hantera en extraordinär händelse. Planen omfattar samtlig heltidsanställd personal som har en roll i kommunens krisledningsorganisation samt förtroendevalda (kommunens krisledningsnämnd) i Storfors kommun. Planen antas/revideras vartannat år av kommunstyrelsen. Bakgrund Syftet med planen är framför allt att vara ett hjälpmedel vid planering av övningar och utbildningar för enskilda nyckelpersoner samt funktioner i Storfors kommuns krisledningsorganisation. I syfte att dessa skall få kunskap och färdighet att hantera en eventuell samhällsstörning/extraordinär händelse i Storfors kommun. I övrigt är syftet med utbildnings- och övningsplanen att: - utveckla en generell grundförmåga hos kommunens förtroendevalda och anställda för att hantera en allvarlig händelse i Storfors kommun - utveckla en god och effektiv samverkan mellan kommunen och andra lokala myndigheter, organisationer och företag så alla möjliga resurser används där de bäst behövs - genom ett allmänt ökat risk- och säkerhetsmedvetande minska risken för skador på människor, miljö och viktiga samhällsresurser - genom övning och utbildning skapa konstruktiva diskussioner och lösningar på problemställningar inom säkerhetsarbetet inom kommunens samtliga områden - bilda och stärka de lokala nätverken som ska arbeta inom den lokala säkerhetsorganisationen.

18 18(49) KSLU 124 forts. Tjänsteutlåtande från säkerhetssamordnare Michael Björklund, s förslag till kommunstyrelsen Anta reviderad utbildnings- och övningsplan , bilaga 7.

19 19(49) Dnr KS KSLU 125 Revidering av delegationsordning för krisledningsnämnden Sammanfattning Riksdagen har antagit en lag Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap som reglerar vilka åtgärder kommunen och landstinget ska genomföra innan en allvarlig händelse inträffar. Där står det att i kommunen skall det finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser i fredstid (krisledningsnämnd). Fullmäktige har, med stöd av lagen, utsett kommunstyrelsen att vara kommunens krisledningsnämnd. Krisledningsnämndens reglemente medger rätt att delegera beslut enl. 6 kap. 33 kommunallagen. Nuvarande gällande delegationsplan för nämnden antogs Den har nu reviderats med anledning av att kommunen har beslutat om en ny övergripande ledningsorganisation from 1 januari Revideringen har inneburit ändringar för beslutande eftersom befattningsnamnen har ändrats. Bakgrund Krisledningsnämnden utgör kommunens högsta ledning under extraordinära händelser i fredstid, då ordinarie/normala resurser är otillräckliga för att samhällets basfunktioner ska fungera på lägsta acceptabla nivå. Nämnden har till sin hjälp en beredningsgrupp där bl.a. kommunchef, verksamhetschef, informationsansvarig, driftchef, säkerhetssamordnare och en representant från Bergslagens Räddningstjänst ingår. Bland de ärenden som föreslås delegeras till tjänstemän i beredningsgruppen finns några av ekonomisk art där en beloppsgräns har föreslagits. T.ex. att bevilja stöd till enskilda som drabbas av händelsen med beloppsgräns ett basbelopp. Ekonomiskt stöd över basbeloppet får föras till krisledningsnämnden. Denna delegationsordning gäller när en extraordinär händelse pågår och krisledningsnämnden tagit över ansvaret. Delegationsordningens sista två punkter gäller även när en större samhällsstörning inträffar i kommunen och kan på sikt övergå till en extraordinär händelse. Ändringar som nu har genomförts är att där det har stått att ersättarna är: Respektive förvaltningschef för tekniks-individ- och familjeomsorg och hemvården. Detta har nu ändrats till verksamhetschef och stabschef/personalchef.

20 20(49) KSLU 125 forts. Tjänsteutlåtande från säkerhetssamordnare Michael Björklund, s förslag till kommunstyrelsen Anta den reviderade delegationsordning för krisledningsnämnden, bilaga 8.

21 21(49) Dnr KS KSLU 126 Årets folkhälsokommun 2015 Kommunens arbete med folkhälsoplan, bildandet av Folkhälsorådet och våra tre fokusområden (Hälsa, Goda uppväxtvillkor och Trygghet) med mätbara mål gör att kommunen bör kunna utmärka sig bland Sveriges kommuner avseende folkhälsoarbete. Att få en utmärkelse av detta slag skulle vara mycket positivt för kommunen och kunna användas i vårt marknadsföringsarbete. En eventuell ansökan görs till Svensk Förening för folkhälsoarbete. Information från Svensk Förening för folkhälsoarbete. Tjänsteutlåtande från EU- och folkhälsosamordnare Kristina Karlsson och friskvårdskonsulent Pia Aspvik, s förslag till kommunstyrelsen 1. Storfors kommun kandiderar till Årets Folkhälsokommun Uppdra till kommunchefen att skicka in ansökan till Svensk Förening för folkhälsoarbete.

22 22(49) Dnr KS KSLU 127 Nytt samverkansavtal och ändrat reglemente för gemensam drifts- och servicenämnd Landstinget i Värmland ansöker om att ingå i den gemensamma drifts- och servicenämnden i Karlstads kommun. Nämnden inrättades den 1 januari 2010 av de 16 kommunerna i Värmland, Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby och Årjäng, med Karlstad som värdkommun för nämnden. Syftet med samverkan i nämnden är att skapa förutsättningar för att använda resurser på ett mer kostnadseffektivt sätt, att öka kvaliteten i verksamheten, samt att bättre kunna följa utvecklingen inom nämndens verksamhetsområde. I dagsläget är samverkan i nämnden inriktad på IT-området, men det kan i framtiden utökas till att omfatta även andra verksamhetsområden om de samverkande parterna så önskar. Landstinget i Värmland framhåller i sin ansökan det samberoende som råder mellan landstinget i Värmland och länets kommuner för att få till stånd en ITutveckling i länet som medger en utveckling inom bland annat området ehälsa. Redan vid nämndens inrättande 2010 nämndes ehälsa som ett område där samverkan är nödvändig för att skapa en gemensam portal för tillgång till vårdrelaterade tjänster enligt den nationella strategin för vård och omsorg. Landstinget i Värmlands deltagande i den gemensamma drifts- och servicenämnden bedöms vara av avgörande betydelse för en framgångsrik utveckling inom området. Landstinget i Värmland betonar också i sin ansökan att dess deltagande i nämnden skulle stärka nämndens position i dialog med leverantörer och samverkanspartners samtidigt som utökad samverkan kan ge ytterligare effektivitetsvinster. Den gemensamma drifts- och servicenämnden har behandlat landstingets i Värmlands ansökan och är positiv till dess deltagande i nämnden. En utökad samverkan med landstinget i Värmland som ny deltagande part i nämnden kräver att nytt samverkansavtal och ändrat reglemente för nämnden upprättas och godkänns av samtliga parter. Karlstads kommun har tagit fram förslag på samverkansavtal och reglemente som gäller från och med den 1 januari 2016 förutsatt samtliga samverkande parters godkännande.

23 23(49) KSLU 127 forts. De huvudsakliga ändringar som föreslås är att nämndens sammansättning utökas till 17 ledamöter och 17 ersättare, samt att en ny post som andre vice ordförande inrättas. Av kommunallagen följer att Karlstads kommun utser ordförande och vice ordförande. Kommunledningskontoret föreslår att posten som förste vice ordförande bör utses bland ledamöter från kommuner med annan politisk majoritet än Karlstads kommun och att andre vice ordförande är den ledamot som representerar landstinget i Värmland. Landstinget i Värmland ska inför den 1 januari 2016 utse en ledamot och en ersättare till nämnden. För kommunernas del föranleder det nya samverkansavtalet ingen förändring avseende representation eftersom kommunernas ledamöter och ersättare i nämnden för innevarande mandatperiod redan har utsetts och tillträtt sina poster. Vid nämndens inrättande beslutades att de samverkande parterna ska lämna ett årligt bidrag till nämndens verksamhet med belopp som motsvarar administrativa, allmänna eller övergripande kostnader som föranleds av nämndens verksamhet. Bidraget betalas av de samverkande parterna i lika delar och beloppet ska räknas upp årligen med användning av arbetskostnadsindex (AKI) för tjänstemän, SNIkod M (Standard för svensk näringsgrensindelning, där kod M motsvarar företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik). Basår för indexberäkningen är 2009 och jämförelsemånad är oktober. AKI M oktober 2009 är 101,8. (januari 2008 = 100.) För år 2010 fastställdes årsbeloppet till kr per samverkande part. Formeln för uppräkning av årsbelopp för år Y blir då: (AKI okt år Y- 1/AKI okt 2009). AKI publiceras på Statistiska Centralbyråns hemsida månadsvis med en viss eftersläpning. Det är i dagsläget för tidigt att beräkna årsbeloppet för 2016, men beloppet för 2015 blir enligt formeln kronor i avrundat värde för varje samverkande part, (114,8/101,8) = I övrigt finansieras de uppdrag som nämnden åtar sig av de samverkande parter som deltar i respektive uppdrag. Dessa kostnader fördelas med utgångspunkt i vilken nytta var och en av de medverkande parterna har i samverkansuppdraget. Den gemensamma drifts- och servicenämnden bör i och med den nya sammansättningen snarast se över delegeringsordning och attestreglemente.

24 24(49) KSLU 127 forts. Landstinget i Värmlands ansökan Kommunledningskontorets tjänsteyttrande till DSN Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse till DSN Gemensamma drifts- och servicenämndens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteyttrande, Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, Reglemente för drifts- och servicenämnden från och med , version Tjänsteutlåtande från kommunchef Mikael Jareke, Reviderat förslag till Samverkansavtal för gemensam drifts- och servicenämnd från och med , version Utdrag Kommunstyrelsens protokoll i Karlstad Följebrev Karlstads kommun,. s förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 1. Förslaget till nytt samverkansavtal för gemensam drifts- och servicenämnd godkänns och gäller från och med den 1 januari 2016 under förutsättning att samtliga samverkande parter fattar motsvarande beslut, bilaga Förslaget till ändrat reglemente för gemensam drifts- och servicenämnd godkänns och gäller från och med den 1 januari 2016 under förutsättning att samtliga samverkande parter fattar motsvarande beslut, bilaga 10.

25 25(49) Dnr KS KSLU 128 Gemensam e-tjänsteplattform i Värmland Drifts och servicenämnden Bakgrund Inledning Den gemensamma drifts- och servicenämnden (DSN) i Värmland inrättades 1 januari I nämnden ingår samtliga 16 Värmländska kommuner Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby och Årjäng. Karlstads kommun är värdkommun för nämnden. Detaljer för samverkan i nämnden regleras i samverkansavtal samt reglemente. Övergripande inriktning och prioritering Till grund för planeringen av nämndens verksamhet ligger, de av kommunerna, beslutade strategier och handlingsplaner. De dokument som anger den övergripande strategiska inriktningen för samverkan i Värmland är SKL:s strategi för esamhället, Regional digital Agenda Värmland samt kommunernas egna strategier och handlingsplaner. SKL:s strategi för esamhället Strategin syftar till att stödja den kommunala sektorn i utvecklingen av e- förvaltning. I strategin anges tre övergripande mål för utveckling av kommunal sektors utveckling av e-förvaltning. Målen är: Enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Utifrån dessa mål definieras också ett antal strategiska utmaningar. Regional digital Agenda för Värmland Den digitala agendan anger på en övergripande nivå, målen för den digitala utvecklingen i Värmland under tidsperioden Syftet är att blicka framåt samt tillvarata de initiativ som pågår inom olika områden för att genom digital teknik utveckla länet.

26 26(49) KSLU 128 forts. Handlingsplanen omfattar sex strategiskt utvalda områden: tillgång till bredband digitalt innanförskap e-tjänster/e-förvaltning ehälsa näringsliv entreprenörskap och innovation skola och undervisning Handlingsplanen belyser inom respektive områden nationella mål, inriktningsmål för Värmland, genomförda regionala åtgärder och framtida regionala åtgärder. Ansvaret för att implementera och realisera målen i den regionala digitala agendan för Värmland genom handlingsplaner och strategier hanteras av respektive organisation. Den regionala digitala agendan är framtagen i samråd mellan Länsstyrelsen i Värmland, Drifts- och servicenämnden och Region Värmland. Vision Den gemensamma drifts- och servicenämndens långsiktiga vision för samverkan uttrycks i visionen - det ska bli bättre att vara medborgare i Värmland. Visionen ska vara en ledstjärna i planeringen av verksamheten och innebär att nämnden ska skapa förutsättningar för samverkan kommuner emellan. Genom samverkan kan resurser nyttjas på ett mer kostnadseffektivt sätt och kvalitén samt möjligheten att följa utvecklingen förbättras. Övergripande mål De övergripande målen gällande arbetet inom ramen för samverkan i Drift- och servicenämnden har beslutats i samband med inrättande av nämnden och gäller således även Målen för den gemensamma drifts- och servicenämnden är: lägre kostnad för drift som kan ske gemensamt effektivare utnyttjande av resurser genom samverkan bidra till en bättre och snabbare utveckling genom samverkan genomföra gemensamma upphandlingar som resulterar i lägre kostnader även om inte drift sker gemensamt

27 27(49) KSLU 128 forts. Ett gemensamt e-samhälle i Värmland - bakgrund Den 19 februari 2013 lanserade Värmlands kommuner en gemensam e-tjänsteplattform för medborgarna i länet. Målet var att det skall bli bättre att vara medborgare i Värmlands län genom att: erbjuda likartade tjänster till invånare, företag och föreningar i hela länet invånarna ska känna igen sig oavsett kommun minimera den digitala klyftan mellan stor och liten kommun gemensamma e-tjänster, gemensam drift och gemensam support-organisation ska optimera och ge större utväxling på varje satsad krona genom att försöka likforma bakomliggande processer möjliggörs samverkan även av utförandet Lösningen gemensam e-tjänsteplattform E-tjänsteplattformen bygger på en gemensam databas och det är samma e-tjänster som används i alla kommuner men med olika webbgränssnitt. Den höga graden av samnyttjande av e-tjänster ger optimalt teknikutnyttjande och kostnadseffektiv drift med lägre service och förvaltningskostnader. Det blir förenklat underhåll och uppdatering, en ändring på ett ställe slår direkt igenom för alla kommuner. Speciellt är den unika funktionen för "Mina sidor" där alla kommuners e-tjänster kan presenteras och där medborgaren ser alla sina ärenden oavsett vilken kommun som handlägger ärendet. Medborgaren kan logga in och signera ärenden via en länsgemensam lösning för e-legitimation (exempelvis mobilt Bank-ID). E-kontoret För att stödja utvecklingsarbetet så har kommunerna ett gemensamt e-kontor med samlad hög kompetens runt e-tjänsteutveckling. E-kontoret tillhandahåller modeller och processer för att underlätta införande av e-tjänster samt ger stöd vid förankring och anpassning av tjänster, handläggningsarbete mm. Cesam Värmland Det gemensamma utvecklingsarbetet leds av ett råd med e-tjänsteansvariga från alla kommuner, kallat Cesam Värmland, ett regionalt Center för esamhället. Cesam Värmland är styrgrupp till e-kontorets arbete. Finansiering Modellen för att fördela kostnaderna mellan kommunerna i Värmland består av två delar, en fast driftskostnad som fördelas efter kommunstorlek och en rörlig förvaltningskostnad som beror på antal e-tjänster kommunen använder. Idag finns över 200 valbara e-tjänster för kommunerna att ta i drift när behov finns. Värmlands kommuner har arbetat efter den finansieringsmodell som beslutades

28 28(49) KSLU 128 forts (DSN Dpl 11). Fortsatt utveckling och ökat behov utifrån kommunernas och medborgarens krav har medfört ökad kostnad. Den totala driftskostnaden och den rörliga förvaltningskostnaden beräknas 2015 bli: Tabell beskriver beräknad kostnad per kommun för drift och förvaltning av den gemensamma e-tjänsteplattformen i Värmland 2015.

29 29(49) KSLU 128 forts. Den totala driftskostnaden och den rörliga förvaltningskostnaden beräknas 2016 bli: Tabell beskriver beräknad kostnad per kommun för drift och förvaltning av den gemensamma e-tjänsteplattformen i Värmland 2016.

30 30(49) KSLU 128 forts. Ett gemensamt e-samhälle i Värmland upphandling e-tjänsteplattform Avtalet för Värmlands kommuners e-tjänsteplattform löper nu ut och en ny öppen upphandling kommer att genomföras. Det nya avtalet kommer att löpa på 3 till 8 år. Ett beslut ska fattas i DSN och innan dess i respektive kommun kring fortsatt samarbete kring e-förvaltning i Värmland kopplat till nytt avtal ( ). Detta för att säkerställa ingående parter i upphandling och kommande avtal. Under avtalsperioden kommer kostnaderna redovisas årligen. Under den nya avtalsperioden behöver också en utvärdering och översyn göras kring e-kontoret och Cesam Värmlands arbete samt kostnadsmodell. Syftet är att bli ännu effektivare och underlätta arbetet att ta fram nya e-tjänster och nå de uttalade målen i den regionala digitala agendan kring e-tjänster. Tjänsteutlåtande från kommunchef Mikael Jareke, s förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 1. Storfors kommun avser delta i fortsatt samarbete kring e-kontoret och Cesam Värmland enligt tidigare beslutad modell (KS beslut Dnr KS den 15 augusti 2012) med kostnader baserad på 2016 års budget. Nytt avtal kan komma att påverka kostnaden. 2. Karlstads kommun kommunledningskontor får uppdrag att upphandla ett nytt avtal kring en gemensam e-tjänsteplattform för Värmlands kommuner. 3. Att översyn avseende arbetssätt och kostnadsmodell för e-tjänstearbetet genomförs 2016.

31 31(49) Dnr KS KSLU 129 Ställningstagande till avsiktsförklaring för medverkan i regionbildningsprocessen Bakgrund En regionbildningskommitté bildades under 2012 för att kartlägga förutsättningarna för bildande av en regionkommun i Värmland. En aktivitet har varit att besöka samtliga kommuner, landstinget samt Region Värmland för att få synpunkter på en eventuell regionbildning. Kommittén har också följt den nationella utvecklingen där, utöver tidigare beslutade regioner, även landstingen i Östergötland, Jönköping, Örebro, Jämtland, Kronoberg och Gävleborg bildat regionkommuner från januari Arbete pågår förnärvarande i samtliga kvarstående landsting om regionbildning 2017 eller Vidare har regeringen aviserat att man har för avsikt att under året initiera en dialog om större regioner. Regionbildningskommittén har nu tagit fram ett förslag på projekt- och tidsplan för arbetet i Värmland. Planen är indelad i tre steg och tar utgångspunkt i en målsättning om att bilda en regionkommun för Värmland Första steget är en lärandefas där kunskaper och erfarenheter hämtas in från de som redan bildat regioner. Andra steget är en planeringsfas som syftar till att ta fram underlag i form av mål, uppdrag, politisk- och tjänstemannaorganisation, former för samverkan samt hur man kan hantera de interkommunala frågorna. Avslutningsvis kommer en genomförandefas om parterna enats om en ansökan och godkännandebeslut fattats av riksdagen. Arbetet ska präglas av stor delaktighet och öppenhet. Avrapporteringar kommer kontinuerligt att ske till de månatliga KSO-mötena, nu utökade med även oppositionsföreträdare. En politisk styrgrupp kommer att bildas för att leda arbetet. Regionbildningskommittén i Värmland med bilaga avsiktsförklaring att medverka i regionbildningsprocessen, Tjänsteutlåtande från kommunchef Mikael Jareke, s förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Storfors kommun kommer att medverka i regionbildningsprocessen och efter lärarfasen ta ställning till fortsatt arbete med att bilda regionkommun.

32 32(49) Dnr KS KSLU 130 Anställning av socialsekreterare, 100 % tillsvidareanställning En socialsekreterare har sagt upp sin anställning till upphörande En ersättare behöver tillsvidareanställas på 100 % från Kostnaden finns i budget och belastar ansvar 365 verksamhet Anställningsunderlag. Tjänsteutlåtande från enhetschef Anna Blom, beslutar för egen del 1. Bevilja anställning av en socialsekreterare, 100 % tillsvidare från och med till och med Kostnaden belastar ansvar 365 och verksamhet s förslag till kommunstyrelsen 1. Bevilja anställning av socialsekreterare, 100 % tillsvidare, från och med Kostnaden belastar ansvar 365 och verksamhet Kopia Anna Blom Charlotte Sjöberg Ingmarie Thyr

33 33(49) Dnr KS KSLU 131 Anställning av lärare till Forsbroskolan, 100 % tillsvidareanställning En lärare på Forsbroskolan går i pension i och med oktober månads utgång. Personen undervisar i dag på Introduktionsprogrammen i Storfors 100 %. Det kan bli aktuellt med omorganisation mellan Introduktionsprogrammen och SFI beroende på vilken kategori av lärare som finns att tillgå och vem som anställs. Tjänsten ryms inom befintlig personalbudget och belastar ansvar 364 verksamhet Anställningsunderlag. Tjänsteutlåtande från rektor Mårten Axnér, s förslag till kommunstyrelsen 1. Bevilja anställning av lärare till Forsbroskolan, 100 % tillsvidare, från och med Kostnaden belastar ansvar 364 och verksamhet 4511.

34 34(49) Dnr KS KSLU 132 Utökning av bemanningen på HVB-hemmet motsvarande 0,5 % tjänst, tillsvidare Bakgrund I budget 2015 för Solforsen HVB finns en stegvis utökning av tjänster upptaget baserat på en beräkning av utökning av antal barn under året. Personalbudgeten för 2015 består således av startbemanning på i ingången av 2015, 7,98 tjänst varav 1,0 är föreståndartjänst och 6,98 integrationshandledartjänster. Utöver startbemanningen finns utökningar i två steg med i budget, varav steg 1 beräknades till +1,25 tjänster med start 1 mars vilken kommunstyrelsen fattade beslut om Steg 1 utökningen verkställdes med start Utökning i steg 2 beräknades i budget till +0,5 tjänster med start 1 juli. Steg 2 utökningen önskas med start , således två månader senare än vad som är upptaget i budget. Storfors kommun har således valt att ej anställa samtlig upptagen tjänstgöringsgrad direkt utan valt att vänta tills det kommit erforderligt många ensamkommande barn så att ytterligare personal behövs för att verksamheten ska kunna säkerställas. Det har under sommaren skett en utökning av ensamkommande barn till Solforsen. Därav är Solforsen HVB i behov av att utöka tjänstgöringsgrad med en 0,5 tjänst i enighet med steg 2 i personalbudgeten dessutom behöver en nyrekrytering göras på en vakant tjänst p.g.a. att tidigare anställd valt att avsluta sin anställning. Utökningen av 0,5 tjänst fördelas på nuvarande personalgrupp i samband med en schemaförändring. Solforsen har idag 18 barn. Kommunen erhåller bidrag från migrationsverket. Kostnaderna för tjänsterna belastar ansvar 3631 verksamhet 612 Anställningsunderlag. Tjänsteutlåtande från föreståndare Ulrika Hedberg,

35 35(49) KSLU 132 forts. beslutar för egen del 1. Bevilja utökning av personalen på Solforsen med 50 % tjänst tillsvidare, fr.o.m till och med Kostnaden belastar ansvar 3631 och verksamhet 612. s förslag till kommunstyrelsen 1. Bevilja utökning av personalen på Solforsen med 50 % tjänst tillsvidare, tjänst fr.o.m Kostnaden belastar ansvar 3631 och verksamhet 612. Kopia Ulrika Hedberg Anna Blom Jenny Sandberg

36 36(49) Dnr KS KSLU 133 Anställning av Integrationshandledare på HVB-hemmet En Integrationshandledare har valt att avsluta sin tjänst och behöver att ersättas. Tjänsteutlåtande från föreståndare Ulrika Hedberg, beslutar för egen del 1. Bevilja tillsättande av vakant tjänst fr.o.m till och med Kostnaden belastar ansvar 3631 och verksamhet 612. s förslag till kommunstyrelsen 1. Bevilja tillsättande av vakant tjänst fr.o.m Kostnaden belastar ansvar 3631 och verksamhet 612. Kopia Ulrika Hedberg Anna Blom Jenny Sandberg

37 37(49) Dnr KS KSLU 134 Anställning av enhetschef för hemtjänst, 100 % tillsvidareanställning Nuvarande enhetschef för hemtjänst har på egen begäran sagt upp sin tjänst. Nyrekrytering behöver ske. Medel finns i budget ansvar 42 verksamhet Tjänsteutlåtande från verksamhetschef Ingmarie Thyr. s förslag till kommunstyrelsen 1. Bevilja anställning av ny enhetschef för hemtjänst, 100 % tillsvidare. 2. Kostnaden belastar ansvar 42 och verksamhet

38 38(49) Dnr KS KSLU 135 Anställning av specialpedagog till Vargbroskolan, 100 % tillsvidareanställning Nuvarande specialpedagog avslutar sin anställning Av skollagen 2 kap 25 framgår att: För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.. För att klara skollagens krav och de reella behov som finns behöver tjänsten återbesättas. Tjänsten finns inom befintlig budget och belastar ansvar 32 verksamhet Tjänsteutlåtande från enhetschef Sven-Erik Rhén, s förslag till kommunstyrelsen 1. Bevilja anställning av specialpedagog, 100 % tillsvidareanställning, från och med till Vargbroskolan. 2. Kostnaden belastar ansvar 32 och verksamhet

39 39(49) Dnr KS KSLU 136 Anställning av sjuksköterska, 100 % tillsvidareanställning Föreligger rekryteringsbehov då en medarbetare kommer att gå i pension En tjänst på 100 % behöver tillsättas för att upprätthålla antagen grundbemanning. Anställningen ryms inom befintlig personalbudget och belastar ansvar verksamhet Tjänsteutlåtande från enhetschef Henrietta Hagman, s förslag till kommunstyrelsen 1. Bevilja anställning av sjuksköterska, 100 %, tillsvidare. 2. Kostnaden belastar ansvar och verksamhet

40 40(49) Dnr KS KSLU 137 Deltagande i samt medfinansiering av projekt Ett hållbart resande i ett växande Värmland Bakgrund Hållbart resande i Värmland är ett projekt som verkar för att öka användningen av hållbara transportslag så som kollektivtrafik, cykel eller gång. Åtgärder för ökad tillväxt behöver kompletteras med åtgärder inom målen för ökad tillgänglighet för att nå de nationella, regionala och lokala målen om hållbar tillväxt, transport och miljö. Projektet kommer på så sätt att främja hållbart resande, medverka till regionförstoring, minska miljöbelastningen samt bidra till en attraktiv livsmiljö för alla som vistas i Värmland. Projektet kommer att bestå av tre delprojekt (samhällsplanering, företag, handel) där kommunerna kan välja att delta i ett, två eller tre. Delprojekt: Mobility Management i samhällsplaneringen Delprojektet syftar till att öka kunskapen om hur kommun, byggherre och exploatör tillsammans, i tidig samhällsplanering, kan hitta lönsamma och hållbara lösningar som får fler att resa hållbart. Varje deltagande kommun får med hjälp av projektet möjlighet att ta fram de verktyg som det finns behov av i respektive kommun. Exempel på verktyg kan vara en mobilitetsplan, parkeringsköpsavtal eller flexibel parkeringsnorm. Det kan också handla om att öka kunskapen hos politiker och tjänstemän. Projektet ger också möjlighet att testa de framtagna verktygen i praktiken, t ex på ett nytt bostadsområde. Skulle det inte finnas något behov av nya riktlinjer/styrdokument i kommunen går det också bra att få hjälp i ett visst projekt, t ex via kampanjer mot nyinflyttade i ett bostadsområde. Delprojektets aktiviteter sker i samverkan med byggherrar och exploatörer och inleds med en gemensam uppstartsworkshop där möjligheter, olika tillvägagångsätt och förväntningar byggs upp. En handlingsplan tas fram i samverkan med tjänstemän, politiker, byggherrar och exploatörer. Handlingsplanen ligger sedan till grund för genomförda aktiviteter inom projektet. Projektets resurser och aktiviteter fördelas mellan de deltagande kommunerna. Kostnad för deltagande: 25 tkr/år

41 41(49) KS 137 forts. Delprojekt: Mobility Management med Företagens behov i fokus Delprojektet är inriktat på resande till arbetsplatser samt tjänsteresor och tar sin utgångspunkt i kommunen som arbetsgivare. 1-3 större arbetsplatser ska väljas ut och där genomförs en nulägesanalys i form av resvaneundersökning samt dokumentation om policys och möjligheter att resa hållbart t ex cykelvägar och tillgång till kollektivtrafik. En handlingsplan för arbetsplatsen för att nå mål för mer hållbart resande tas fram och aktiviteter för att påverka attityder och beteenden genomförs. Exempel på aktiviteter är kampanjer för cykel och kollektivtrafik. Avslutningsvis genomförs en uppföljning för att studera förändringar. Ett nätverk för erfarenhetsutbyte mellan arbetsgivare ska också startas. Kostnad för deltagande: 25 tkr/år Delprojekt: Mobility Management med handelns behov i fokus Delprojektet Handelsresor syftar till öka andelen hållbara handelsresor. Deltagare i projektet kan vara externa handelsplatser och centrumhandeln tillsammans med kommuner. Inledningsvis tar projektet fram en nuläges och behovsanalys för respektive handelsplats, där resmönster och attityder hos konsumenter samt förutsättning för hållbart resande identifieras. Ett nätverk med deltagande aktörer skapas för att tillsammans ta fram en handlingsplan med beteende- och attitydpåverkande aktiviteter samt innovativa lösningar som kan stimulera till hållbart resande. Kostnad för deltagande: 25 tkr/år Tjänsteutlåtande från kommunchef Mikael Jareke, Medfinansieringsintyg. s förslag till kommunstyrelsen 1. Storfors kommun deltar i projekt Ett hållbart resande i ett växande Värmland. 2. Kommunens fokusområde är samhällsplanering, det vill säga kommunen deltar i ett delprojekt. 3. Medfinansierar projektet med 25 tkr per år i tre år med start 2016, som belastar verksamhet Utvecklingsverksamhet, ansvar Kopia Mikael Jareke Tillväxtverket

42 42(49) Dnr KS KSLU 138 Skrivelse från OK Värmland ek. förening angående korsningen vid OK Q8 Storfors OK Värmland ek. förening har via dess VD Stefan Särnehed inkommit med skrivelse OK Värmland ek. förening önskar att korsningen vid OK Q8 i Storfors åter öppnas för fordonstrafik. OK Värmland upplever att sedan korsningen till Kyrkogatan stängdes till nuvarande utformning har det inneburit ett minskat kundunderlag. OK i Storfors upplever stora lönsamhetsproblem varför behov föreligger om att se över samtliga alternativ som kan vara gynnsamt för OK Q8 i Storfors utveckling. Skrivelse från VD Stefan Särnehed, OK Värmland ek. förening, Kommunchef Mikael Jareke redogör för ärendet. s beslut Uppdra till Kommunstyrelsens ordförande Hans Jildesten (S) att uppta dialog med VD Stefan Särnehed OK Värmland ek. förening. Kopia Hans Jildesten OK Värmland ek. förening. Stefan Särnehed

43 43(49) Dnr KS KSLU 139 Medfinansiering av Senior Gala på CCC i Karlstad Ansökan har inkommit från Seniorevent om medfinansiering av Värmlands Senior Gala Seniorgalan 2016 Värmlands Pensionärsföreningar vill skapa en Seniorgala där syftet är att kunna hitta, belöna och hylla företag, kommuner, organisationer och privatpersoner som under 2015 gjort en speciell insats eller på något annat sätt bidragit till information, produktutveckling, kompetens eller kvalitetshöjning för Värmlands samtliga pensionärer. Värmlands pensionärsorganisationer vill nu uppmärksamma dessa personer, företag och organisationer på en alldeles egen Seniorgala med prisutdelning i Karlstad CCC den 29 januari 2016 Seniorgalans finalister utses i början av november månad och kommer alla bjudas in till den stora galakvällen. På galan kommer en vinnare i varje kategori koras ärofullt under en härlig galakväll med underhållning, prisutdelning, god mat och dryck. Kvällen blir den viktigaste mötesplatsen med gäster från hela Värmland som arbetar och vänder sig till pensionärer som kund och målgrupp. Ambitionen är att denna Seniorgala skall vara en årligt återkommande Seniorgala där nya utmärkelser och priser delas ut årligen. Då arrangemanget kräver många olika ekonomiska insatser och resurser söker vi nu samarbetspartners och avsändare för att lyckas genomföra Seniorgalan. Det naturliga valet som huvudsponsor är Värmlands Region, Landstinget och Värmlands samtliga kommuner. Då Seniorgalan kommer att innehålla inslag och nomineringar från samtliga kommuner, som dessutom får möjlighet att dela ut var sitt kommunpris, ser vi Region Värmland, landstinget och kommunerna som den självklara samarbetspartnern. För att trygga Seniorgalan ekonomiskt och för att vi skall kunna fortsätta arbete med nomineringsprocesserna samt planeringen och innehållet för galakvällen ansöker vi om ett ekonomiskt stöd på kr för arrangemanget av Seniorgalan. Efter två möten med representanter från Region Värmland, Landstinget och ett flertal kommuner har vi fått på förslag att det ekonomiska bidraget på kr fördelas mellan Region Värmland, landstinget och kommunerna. Det förslag som föreligger är att varje kommun har en kostnad på kr undantaget Karlstad Kommun, då Seniorgalan arrangeras i Karlstad och på grund av sin storlek betalar kr. Återstående finansieringen av Värmlands Seniorgala bekostas av Region Värmland och Landstinget. Då vi är i full gång med planeringsprocessen ber vi om ett svar den 2 september 2015.