Utbildningsförvaltningen Vendelsömalmsskolan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Vendelsömalmsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

2 2 Innehållsförteckning Sida Grunduppgifter 3 Utvärdering av fjolårets plan 4 Främjande insatser 6 A. Främjande likabehandlingsarbete kring Vendelsömalmsskolans värdegrund 6 B. Främjande likabehandlingsarbete kring trygghet och studiero 10 Kartläggning 12 Resultat på F-5 enhet lå 12/13 13 Resultat på 6-9 enhet 12/13 14 Frågor om kränkningar, trakasserier och diskriminering 15 Förebyggande åtgärder 17 A. Att motverka alla former av kränkningar/diskriminering under elevernas raster 17 B. Att motverka alla former av kränkningar/diskriminering i och kring matsalen 19 C. Att förebygga diskriminering och kränkande behandling mellan olika elevgrupper 20 D. Att stödja pedagogernas arbete med elevhälsan inkl. arbete mot kränkande behandling/diskriminering 23 E. Att förebygga kränkningar, trakasserier och diskriminering i och kring omklädningsrummet 24 F. Att förebygga kränkningar, trakasserier och diskriminering via IT-teknik i skolan och på fritid 25 Rutiner för akuta situationer 26 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling 27 Personal som elever och föräldrar kan vända sig till 29 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 30 Rutiner för uppföljning 31 Rutiner för dokumentation av kränkningsärenden 32 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 33 Bilagor 34

3 3 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: grundskola, grundsärskola och skolbarnomsorg. Ansvariga för planen: Rektor Fredrik Samuelsson/biträdande rektor Anneli Molander Vår vision: Vendelsömalmsskolans all verksamhet planeras, genomförs och utvärderas utifrån skolans värdegrund som bygger på fyra ledord: trygghet, glädje, samarbete och hänsyn. Alla elever, all personal och alla föräldrar bemöter varandra och bemöts utifrån denna värdegrund. Genom att leva efter denna värdegrund kan all form av kränkande behandling och diskriminering stoppas. Planens giltighetstid: Planen gäller från till Elevernas delaktighet: Vendelsömalmsskolans elever har under vårterminen 2013 besvarat en s.k. trygghetsenkät som innehåller frågor om trygghet/otrygghet, kränkningar, trakasserier och diskriminering. Eleverna kunde också ge sina synpunkter på vad skolan kunde göra för att utöka elevernas trygghet i samma enkät. Eleverna i åk 2-9 ska diskutera resultatet av trygghetsenkäten i början av höstterminen 2013 under ledning av sin klasslärare/ mentor. Skolans elevråd och kamratstödjargrupper ska få tillfälle att ge förslag till åtgärder för att skapa trygghet på skolan. Vårdnadshavarnas delaktighet: Vårdnadshavarna har under våren 2013 svarat på Haninge kommuns skolplaneenkät som innehåller frågor kring elevernas trygghet. Personalens delaktighet: I juni 2013 har personalen genomfört en utvärdering av skolans förra Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling och i samband med denna utvärdering lämnat förslag till åtgärder till denna aktuella Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förankring av planen: I början av höstterminen 2013 ska skolledningen presentera Vendelsömalmsskolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling för all personal. Planen ska först diskuteras i skollednings- och ledningsgruppen. Därefter ska all personal i sitt eget arbetslag och under ledning av utvecklingsledare diskutera denna plan och hur den ska förankras i den aktuella elevgruppen och i den egna verksamheten. Klasslärarna/mentorerna ska sedan informera och diskutera planen med sina ansvarselever på det sätt som är lämpligt för elever i den aktuella årskursen. I samband med höstterminens första skolråd kommer skolledningen att ge föräldrarna allmän information om skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Föräldrarna kommer också att ges tillfälle att diskutera planen vid höstterminens andra skolråd.

4 4 Utvärdering Genomförande av utvärdering: Fjolårets plan utvärderades genom samtal i skolans olika arbetslag utifrån givna utvärderingsfrågor under ledning av utvecklingsledare. Eftersom F-5- och 6-9-enheten på Vendelsömalmsskolan fortfarande under lå 12/13 hade olika dokument, i vilka arbetet mot diskriminering och kränkande behandling samt likabehandling beskrevs, utvärderades dokumenten delvis utifrån olika perspektiv. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Elever och föräldrar var indirekt delaktiga. Resultatet från den enkätundersökning som eleverna deltog i visade indirekt vilka mål som hade uppnåtts och vilka åtgärder som hade/inte hade gett resultat. Personal var direkt delaktiga genom att utvärdera planen i sitt eget arbetslag. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Arbetet kring skolans värdegrund har varit en viktig främjande åtgärd i F-5 -enhetens likabehandlingsarbete. Utvärderingen av fjolårets plan visade att ett flertal elever känner till fyrklövern, symbolen för Vendelsömalmsskolans värdegrund. Detta kommer till uttryck i samtal med eleverna. Fyrklövern har visat sig tydliggöra skolans värdegrund och göra den påtaglig för eleverna inom F-5. Däremot har inte den på skolgården målade fyrklövern ännu inte blivit den samlingspunkt för elever i behov av hjälp/trygghet som det har varit tänkt vilket elevernas svar på trygghetsenkäten tydligt visar. Eleverna inom F-5 -enheten känner däremot i mindre grad till själva planen vilket delvis kan förklaras av elevernas ålder. Inför genomförandet av trygghetsenkäten diskuterades dock skillnaden mellan mobbning, trakasserier och kränkning i klasserna. På högstadiet har samtal om skolans plan inkl. värdegrund förts på mentorstid. Mentorstiden har framför allt använts för att informera om planen och dess innehåll. Planen har också till viss del kommit till användning i undervisningen i samhällskunskap i åk 6 samt i samband med diskussion angående incidentrapporter. Enligt lärarna känns det inte som om planen är något eleverna tänker på regelbundet men eleverna tycks ändå vara medvetna om att skolan arbetar för att lösa problem som uppstår. Resultatet från elevernas trygghetsenkät har visat att 15 % av de svarande eleverna inom F-5 - enheten och 19 % av de elever som svarade i enkäten inom 6-9 -enheten inte vet vad de ska göra om de känner sig kränkta av någon. Detta faktum bör även innebära att många elever fortfarande inte känner till de rutiner som skolan har för att åtgärda kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Härav kan den slutsatsen dras att fjolårets plan inte varit väl förankrad i elevgruppen. Av skolans förebyggande åtgärder nämns fadderverksamhet på F-5 -enheten. Elever i åk 2 har varit faddrar till elever i förskoleklassen vilket gjort att de yngre eleverna sökt upp sina äldre faddrar vid behov. Under lå 12/13 stagnerade dock faddersystemet och det behöver utvecklas under lå 13/14 enligt arbetslag F-3. En annan förebyggande åtgärd kamratstödjarna lyfts fram av personalen på båda enheterna. Inom F-5 -enheten finns kännedom om kamratstödjarnas existens samtidigt som osäkerhet om deras insats lyfts fram. Personalen önskar att kamratstödjarna går runt och presenterar sig i början av läsåret 2013/2014. Personalen känner också till att enheten har ett mindre trygghetsteam men det är osäkert hur bra eleverna känner till detta.

5 5 Enligt arbetslag åk 6 märks det att det pågår olika slags förebyggande arbete på skolan, t.ex. att elever deltar i Friends samt skolkuratorns och elevrådssamordnarens kontinuerliga arbete med elever som behöver rås om lite extra. Samtidigt uttrycker ett annat arbetslag viss osäkerhet kring skolans förebyggande arbete och efterlyser mer kontinuerlig feedback från kamratstödjarna. Även tydliggörande av trygghetsteamets rutiner efterfrågas av personal på 6-9 -enheten. Detta behov kommer också till uttryck i trygghetsenkäten. I samband med föräldrakontakter gällande olika kränkningsärenden kommer det också ofta fram att inte heller föräldrarna är väl insatta i skolans förebyggande, utredande och åtgärdande rutiner. Arbetet kring målen i planen har inte varit tillräckligt konsekvent och enhetligt inom personalen. Läraren inom F-5 -enheten menar att mål kring förankring av skolans värdegrund har gett resultat men ej målen kring fadderverksamheten eftersom den sistnämnde stagnerade under läsåret. Lärare på 6-9 -enheten uttrycker å sin sida att hela personalgruppen inte har engagerats i arbetet att uppnå målen. Väldigt många åtgärder gällande målen för likabehandlingsarbete verkar inte ha genomförts eller lyckats. Samma bild lyfts fram även i elevernas enkätsvar. Tillbudsrapportering har under lå 12/13 varit en del i skolans uppföljande/åtgärdande arbete kring kränkande behandling och diskriminering. Även här finns det gott om utvecklingsmöjligheter. Personalen inom F-5 -enheten har fyllt i tillbudsrapporter men anser att formuläret har varit svårt att hitta vilket försenat rapporteringen. Uppdatering av handlingsgången efterfrågas av personalen. Sammanfattning: Utvärderingen visade att Vendelsömalmsskolans arbete mot kränkande behandling och diskriminering inte är känd av alla elever och all personal och har därmed inte följts så konsekvent och enhetligt som det borde ha gjorts. Såväl elever som personal efterlyser tydligare rutiner inkl. tydliggörande av vem som ska göra vad och hur. Det nedslående resultatet av enkätundersökningen bekräftar detta och visar tydligt behov av mer genomgripande åtgärder än vad tidigare genomförts. Årets plan ska utvärderas senast: Utvärderingssätt: Årets plan ska utvärderas i fyra steg: 1. Elevrådet/kamratstödjarna och elevombud ska utvärdera planen i samband med gruppens näst sista möte i maj Dessa elevrepresentanter ska ha innan detta möte ha samlat in synpunkter från sina klasskamrater. 2. I samband med läsårets näst sista skolråd ska föräldrarna utvärdera planen och diskutera trygghetsfrågor utifrån den senaste skolplaneenkäten. 3. Elevhälsoteamet ska utvärdera planen utifrån sitt perspektiv i början av juni Personalen ska i juni 2014 utvärdera planen i sina olika arbetslag. Utvärderingen ska genomföras utifrån både slutna och öppna frågor. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Biträdande rektor Anneli Molander

6 6 Främjande insatser Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning, samt är en naturlig del i det vardagliga arbetet (Skolverket). Områden som direkt och/eller indirekt berörs av de nedanstående insatserna: Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. A. Främjande likabehandlingsarbete kring Vendelsömalmsskolans värdegrund Mål och uppföljning: Målet för Vendelsömalmsskolan är likabehandling av varje elev och nolltolerans mot all form av kränkande behandling både mellan elever och olika elevgrupper, såväl som mellan personal och elev, samt mellan personal. Alla ska bemötas utifrån att de har lika värde och alla ska känna sig trygga och bli sedda varje dag. Alla elever och all personal som finns på Vendelsömalmsskolan ska känna till symbolen Fyrklöver och ska kunna återge skolans värdegrund som bygger på fyra ledord: trygghet, glädje, samarbete och hänsyn. Alla elever och all personal ska också kunna diskutera och i handling tillämpa skolans värdegrund i olika situationer under hela skoldagen. Utifrån denna värdegrund arbetar vi på Vendelsömalmsskolan målinriktat, främjande och aktivt för likabehandling av alla och mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i det vardagliga arbetet. Uppföljning sker dels kontinuerligt i klassen då skolans värdegrund inkl. arbete mot kränkande behandling och diskriminering diskuteras samt i slutet av varje termin då eleverna/ personalen utvärderar sitt arbete med skolans värdegrund. Insats: Det främjande arbetet på Vendelsömalmsskolan syftar till att förstärka respekten för allas lika värde och riktas därmed mot alla som finns på skolan. Vi vill främja likabehandling genom att i det vardagliga arbetet kontinuerligt arbeta med Vendelsömalmsskolans värdegrund och genom detta arbete hitta och stärka de positiva förutsättningarna för att alla elever ska ha lika rättigheter och förutsättningar. Främjande likabehandlingsarbete kring skolans värdegrund består av: 1. Information Information om Vendelsömalmsskolans värdegrund och denna Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska ges till elever, föräldrar och personal vid läsårsstart. Information ska ges muntligt och/eller skriftligt. Fördjupad information om skolans värdegrund ska ges i samband med mottagande av nya elever och deras föräldrar samt vid introduktion av nyanställda. Information ska även ges till elever, föräldrar och personal om mångfalden av elever på skolan och om skolans olika verksamhetsformer; grundskola F-9, lärstudio för elever i svårigheter, introduktionsklass för nyanlända elever och grundsärskola. Det ska särskilt

7 7 betonas att dessa verksamhetsformer är en helt integrerad del av skolan och betraktas som berikande för skolan. Alla elever oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning är en del av Vendelsömalmsskolans identitet och ska visas respekt. Specifik information om det ovanstående ska ges i samband med höstterminens första klassråd, elevråd, kamratstödjarmöte och föräldraråd. Förutom information ska skolans värdegrund och hur den kan tillämpas under hela skoldagen diskuteras. Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska finnas lättillgänglig, tillsammans med andra dokument om skolan på skolans hemsida. Ansvarig: Skolledning. 2. Undervisning inkl. reflekterande samtal/diskussioner Vi på Vendelsömalmsskolan anser att den information som når elever kontinuerligt i den dagliga verksamheten har stor betydelse och påverkan. Diskussioner och arbete kring värdegrund och demokrati ska därmed fortlöpande integreras i den dagliga verksamheten och undervisningen på skolan. Denna diskussion bör hållas levande och aktuell. T.ex. a) Vid morgonsamling etc. i åk 1-6 kan dagens/ veckans olika högtider/helger inom världsreligioner uppmärksammas. Detta kan bl.a. göras med hjälp av s.k. mångkulturell kalender. b) I samband med olika problemlösningsuppgifter av samhällelig och kulturell karaktär kan problemet diskuteras utifrån Fyrklövern d.v.s. hur begreppen trygghet, hänsyn, glädje och samarbete kan tillämpas för att lösa problemet. c) Åk 7-9 Dags- och veckoaktuella händelser kan inom olika ämnena diskuteras utifrån ett normkritiskt och demokratiskt perspektiv och utifrån begrepp som "allas lika värde" och "allas rätt till egen identitet". d) Åk 7-9: Att se på filmer som berör olika värdegrundfrågor och diskutera dem. e) Åk 7-9: Att alltid använda en del av mentorstiden till samtal kring värdegrunden utifrån nuläget i klassen/på skolan. Mentorstid? Mentorsbok? Att försöka stärka det goda. I undervisningen ska särskild vikt fästas vid att ge flickor och pojkar lika möjligheter att komma till tals och uttrycka sina kunskaper under lektionstid. T.ex. a) Varje elev har tillgång till en egen miniwhiteboardtavla eller liknande som hon/han skriver svaret på lärarens fråga eller sin egen fråga. I lägre klasser kan s.k. talrundor användas eller varje elev kan tala så länge sanden rinner i ett timglas. Elever med viss typ av funktionsnedsättning kan tack vare användning av timglas/timstock ha lättare att delta i samtalet på samma villkor som andra elever. b) Utifrån tankarna kring lärande bedömning kan lärare medvetet möjliggöra alla elevers deltagande i klassrumsdiskussionen genom att dela ut frågorna i förväg. Mer slumpmässiga svar kan fås genom att läraren dra ut namn på elever som ska svara på eller reflektera över specifika frågor. Ansvarig: Lärare.

8 8 Den fortlöpande undervisningen ska kompletteras med skolgemensamma aktiviteter och temadagar i berörda ämnen. 3. Skolgemensamma aktiviteter med åldersblandade/åldershomogena grupper T.ex. a) Fyrklöverdagen minst en gång per läsår: Åldersblandade grupper alt. varje klass för sig gör tillsammans olika aktiviteter som kräver hänsyn och samarbete och syftar till att utöka glädje och trygghet på skolan. b) Öppet hus i januari: Yngre och äldre elever samarbetar med varandra och deltar i genomförande av Öppet hus i olika roller/uppgifter. Ansvarig: Ledningsgrupp, elevråd och kamratstödjarna. 4. Temadagar Temadagar genomförs utifrån Lgr11:s mål om alla människors lika värde och skolans demokratiska värderingar samt utifrån tillämpliga kunskapskrav för de olika årskurser. T.ex. Åk F-6: Olika familjebildningar/likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Barn i Sverige (olika etnicitet, lika värde). Likheter mellan världsreligioner (respekt och tolerans). Åk 7-9: Rasism i Sverige och i världen/konsekvenser. Sexuell läggning/könsöverskridande identitet och uttryck. Ansvarig: Utvecklingsledare/lärare. 5. Utvecklingssamtal och IUP Vendelsömalmsskolans åk 1-9 genomför minst ett utvecklingssamtal per termin. Förskoleklassen ha utvecklingssamtal minst en gång per år enligt gällande lagstiftning. I utvecklingssamtalet och den individuella utvecklingsplanen (IUP) skall den enskilde elevens sociala utveckling och ansvar följas upp. Eleven ska göras delaktig i utformningen av de egna utvecklingsmålen och i utvecklingssamtalet för övrigt. Barnets bästa ska komma till uttryck i dessa sammanhang. Ansvarig: Mentor/klasslärare.

9 9 6. Förebilder med öppna öron och vakna ögon det du gör och säger lämnar spår efter dig All personal på Vendelsömalmsskolan skall vara förebilder både i sitt eget agerande och genom att snabbt och tydligt visa att all form av kränkande behandling är oacceptabelt. Vi anser att det är viktigt att alla vuxna på skolan har ett gemensamt förhållningssätt till kränkande behandling och ett respektfullt bemötande gentemot elever, föräldrar och medarbetare. I samband med rekrytering av ny personal betonas vikten av att den nyanställda ska ha ett salutogent förhållningssätt och ska dela skolans värdegrund. Ansvarig: All personal på Vendelsömalmsskolan. 7. Positiv feedback: Att ta elever på "bar gärning" när de lyckas och agerar utifrån värdegrunden Vi ska ständigt uppmuntra elevens positiva beteenden och ta henne/honom på bar gärning när hon/han lyckas med något och/eller när eleven visar hänsyn till eller samarbetar med andra samt på olika sätt bidrar till glädje/trygghet i klassen/på skolan. Positiv feedback har en mer långtgående och djupare effekt på eleven än en negativ sådan. Genom positiv feedback kan eleverna få en positiv självbild och en god självkänsla/ett gott självförtroende. Ansvarig: All personal på Vendelsömalmsskolan. 8. Fortlöpande diskussion om arbetsmiljö/-klimat Vi är varandras arbetsmiljö Klassens och skolans arbetsmiljö ska kontinuerligt diskuteras utifrån ett främjande perspektiv såväl inom elev- som personalgrupper. Denna Plan mot diskriminering och kränkande behandling och de områden den berör skall regelbundet och fortlöpande diskuteras på APT (arbetsplatsträffar) samt vid klass-, elev- och skolråd. Enkäter beträffande den psykosociala miljön genomförs årligen på skolan och berör både elev, personal och föräldrar. Ansvarig: Skolledning och övrig personal 9. Trivsel- och ordningsregler Vendelsömalmsskolan har trivsel- och ordningsregler som dels omfattar hela skolan och dels omfattar varje klass utifrån dess specifika behov. Dessa regler finns för att tydliggöra planen och verka för trygghet och trivsel. Trivsel- och ordningsreglerna revideras tillsammans med elever och personal. Skolans personal ansvarar för att dessa regler följs. Ansvarig: Rektor. Datum när det ska vara klart: Vendelsömalmsskolans främjande arbete sker kontinuerligt.

10 10 B. Främjande arbete kring trygghet och studiero Mål och uppföljning: Eleverna på Vendelsömalmsskolan ska känna att de har vuxna som de kan lita på och som de kan vända sig till när de behöver hjälp/stöd, t.ex. om de har blivit kränkta. Eleverna ska känna sig trygga under hela sin skoldag på skolan. Insats: Vendelsömalmsskolans åtgärder för att främja alla elevers lika rättigheter till trygghet och studiero utgår från ett relationsskapande perspektiv och av vikten att personalen är tillgänglig och känd för eleverna. För att en elev ska känna sig sedd/bekräftad och trygg behöver hon/han ha en tillitsfull relation till någon personal och veta vart hon/han ska vända sig vid behov. 1. Presentation av skolans personal Personal som eleverna kommer att ha mycket kontakt med presenterar sig för klasserna i början av höstterminen. Ansvarig: Skolledning. 2. Internprao i matsalen För att främja delaktighet i skolans verksamhet och öka närhet mellan elever och personal har eleverna i åk 7 internprao i matsalen. Två elever arbetar i köket två dagar vardera. Sjuorna praoar på höstterminen. Ansvar: Kökschef och berört arbetslag. 3. Tydliggörande av skolans rutiner I samband med terminsstart besöker trygghetsteamet varje klass för att tydliggöra för eleverna hur skolans rutiner ser ut om någon blir diskriminerad, kränkt eller trakasserad. Eleverna ska veta vad/hur de ska göra om de eller någon som de känner blir utsatt på något sätt samt vilka vuxna som ingår i trygghetsteamet. Skolledningen informerar och tydliggör rutinerna till personalen i början av höstterminen Ansvar: Skolledning och trygghetsteamet. 4. Tillgänglig skolledning Både på F-6- och 7-9 -enheten har skolledningen sina arbetsrum mitt i verksamheten för att underlätta elevernas kontakt med skolledning. Ansvarig: Skolledning.

11 11 5. Tillgänglig skolkurator/studie- och yrkesvägledare och skolsköterska Såväl skolkurator/studie- och yrkesvägledare som skolsköterska har bestämda mottagningstider i lokaler som ligger i anslutning till elevernas klassrum på högstadiet. Ansvarig: Skolkurator/studie- och yrkesvägledare och skolsköterska. 6. Elevcafé med cafévärd för åk 7-9 Elevcafé för åk 7-9 bemannas av minst en cafévärd och är öppen en stor del av elevernas skoldag. Där kan eleverna umgås och fika för billig penning under vuxen närvaro. Cafévärden är relationskapande och bidrar till elevernas trygghet. Ansvarig: Skolledningen och cafévärd. 7. Skolledningens tydliggörande av Sanktionstrappan och dokumentationsförfarandet I början av höstterminen ska skolledningen informera personalen, elever och föräldrar om skolans att Sanktionstrappa som ingår som en insats i Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Eleverna kan t.ex. informeras via elevrådet medan föräldrainformationen ges t.ex. i samband med föräldramöte/skolråd. Skolledningen tydliggör sanktionstrappan som gäller vid störande beteenden och kränkningar samt ansvarar för att åtgärderna efterföljs. Personalen ansvarar för att informera skolledningen när kränkningar etc. har ägt rum. T.ex. Skolledningen ska bl.a. tydligt markera mot de elever som ofredar andra med snö i vintertid, exempelvis för att skydda att tjejer som grupp riskerar att bli utsatta av en grupp killar, vilket berör diskrimineringsgrunden kön. Ansvarig: Skolledningen och all personal. 8. Fadderverksamhet mellan elever i åk 2 och förskoleklass Elever i åk 2 utses till faddrar för eleverna i förskoleklassen. Lärarna planerar några gemensamma aktiviteter för eleverna under lå 13/14 så att eleverna lär känna varandra och har roligt tillsammans. Ansvarig: Förskollärare och lärare i åk 2. Datum när det ska vara klart: Pågående arbete.

12 12 Kartläggning Kartläggningsmetoder: Elever: enkätundersökning i mars/april Personal: Fortlöpande rapportering av incidenter. Samtal vid arbetsplatsträff och arbetslagsmöte. Områden som berörs i kartläggningen: kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Hur eleverna har involverats i kartläggningen? Vendelsömalmsskolans elever deltog i en enkätundersökning om trygghet/otrygghet, kränkande behandling och diskriminering i mars/april Sammanlagt deltog 416 elever av ca 580 elever i undersökningen. På dåvarande F-5 enheten deltog 207 elever (84 flickor/102 pojkar) och på 6-9 enheten 209 elever (99 flickor/108 pojkar). Hur personalen har involverats i kartläggningen? Personalen har involverats i kartläggningen både indirekt och direkt. Indirekt: I kartläggningen har använts det underlag - i form av tillbudsrapportering, utredningar av kränkande behandling, dokumentation av allvarliga akuta händelser samt information från elevhälsoteam/trygghetsteam - som fortlöpande samlats/ rapporterats under läsåret 2012/2013. Direkt: Personalen har i samband med arbetsplatsträff och arbetslagsmöten fått utvärdera skolans förbättringsområden. Ledningsgruppen har sedan diskuterat dessa förbättringsområden och gjort en prioritering emellan dem. Detta arbete ledde till upprättande av skolans Förbättringsplan som bl.a. innehåller åtgärder som på sikt kan också utöka tryggheten på skolan. Resultat och analys Inledning De båda enheternas enkäter hade formulerats elevernas ålder i åtanke och skilde sig därmed åt till en viss del. Frågor kring diskriminering togs endast upp i de äldre elevernas enkät. Det är värt att notera att statistiken inte visar det faktum att en del av eleverna inte svarade på alla frågor i enkäten medan flera elever fyllde i flera alternativ i samma fråga vilket kan ha påverkat resultatet. Detsamma gäller även hur de olika eleverna tolkat de olika begrepp som användes i enkäten. Vissa motsatsfrågor med likartat innehåll kan också ha förvillat eleverna vilket t.ex. jämförelse mellan trygg-/otryggfrågor visar. Det är anmärkningsvärt att den bild om omfattningen/frekvensen av kränkningar på skolan som både skolledning och personal haft tack vare tillbudsrapportering, anmälningar om kränkningar, etc. stämmer föga överens med den bild om vissa typer av kränkningar som visas i trygghetsenkäten. Detta kan eventuellt förklaras med det faktum att det är mer vanligt att incidenter med våld/hot rapporteras in konsekvent än kränkningar som sker genom

13 13 kommentarer, via facebook, etc. troligen inte rapporteras lika ofta. I samband med genomförande av nästa trygghetsenkät bör endast en enkät på skolan användas och frågor/begrepp definieras på ett tydligare sätt än vad som gjordes i samband med denna enkätundersökning. Viktigt är också att få svar från samtliga elever för att resultatet ska bli mer tillförlitligt. Resultat på F-5 enhet lå 12/13: Resultatet från elevernas trygghetsenkät visade att 58 elever av de 207 elever som svarade på enkäten har någon gång under lå 12/13 känt sig otrygga. Sifforna förtäljer dock inte hur frekvent elevernas känsla av otrygghet har varit (en gång-alltid) samt om den har varit kopplat till en särskild situation, plats eller människa. Eleverna svarade att utomhus var det främst området vid stora skolan (= högstadiets byggnader) som gjorde dem otrygga. Såväl elevernas matsal, idrottshall som musik- och slöjdsal finns i högstadiets lokaler och de yngre eleverna behöver gå över högstadiets skolgård på vägen till dessa lokaler. Området bakom idrottshallen - där eleverna på F-5 enheten inte får vistas i - nämndes som den näst otrygga platsen utomhus tätt följd av skolgården. Vendelsömalmsskolan har en stor skolgård med t.ex. en närliggande grop inkl. fotbollsplan, stor äng/gräsplan, två berg där eleverna tycker om att leka samt många byggnader bakom vilka barn.både kan leka och gömma sig. Det gäller att hela tiden arbeta för så bra tillsyn över eleverna som möjligt men att täcka hela det stora området totalt hela tiden är svårt. Korridoren i stora skolan är den plats inomhus som gör störst antal elever (40) otrygga. Omklädningsrummet (12) i anslutning till idrottshallen samt elevernas egna kapprum (10) anges som andra otrygga platser. Kapprum är inte formade som uppehållsrum och när flera elever - som egentligen ska vistas ute på rasten trängs in i kapprummet samtidigt utökas risken för konflikter och därmed känsla av otrygghet hos eleverna. Att låsa dörren till kapprummet under rasten är inget bra alternativ eftersom eleverna behöver ha tillgång till toalett. Hur ska man göra för att eleverna inte går in i kapprummet utan giltigt skäl? När någon retas (46 elever), när det finns högljudda elever omkring (25 elever) och när det inte finns någon vuxen nära (27 elever) är situationer som gör eleverna otrygga. Även om eleverna känner sig otrygga så gör 23 av de elever som svarade på frågan ingenting åt det medan 51 elever pratar med en kamrat. Två av de åtgärder som skolan själv föreslår; nämligen att gå till en rastvärd (15 elever) och att gå till fyrklövern (14 elever) ligger relativt lågt i jämförelse med att 23 av eleverna inte gör något. Dock svarar 35 av eleverna att de går till en vuxen. En stor del av eleverna känner till vad fyrklövern (= en samlingsplats på skolgården,

14 På väg till eller från skolan I klassrummen I korridoren I matsalen I elevcaféet På idrottslektion I omklädningsr um På skolgården På fotbollsplanen Antal elever Antal elever I klassrummen I korridoren I matsalen I omklädningsr um I elevcaféet På skolgården På fotbollsplan Ingenstans Antal elever Antal elever 14 markerad med målad fyrklöver) är och var den finns men ändå är det väldigt få elever som går dit för att få hjälp. Kanske förväntar sig eleverna att en rastvärd alltid står vid fyrklövern vilket inte är fallet. Däremot har alltid en rastvärd uppsikt över fyrklövern om någon elev skulle gå dit. Vissa elever har muntligt berättat att de inte går till en rastvärd eftersom de inte kan hitta någon. Det stora skolområdet och roterande rastvärdar bidrar med all sannolikhet till att eleverna inte alltid ser direkt var rastvärdarna befinner sig. Även om endast 138 elever av 207 svarade på frågan behöver vi allvarligt reflektera över varför så många elever väljer att inte be hjälp från någon vuxen. Tillgänglighet, tillit till de vuxna, att ta saken i egna händer? Resultat på 6-9 enhet: Vendelsömalmsskolans äldre elever fick svara på frågor om trygga platser och personer som de kände sig trygga med i skolan. Eleverna (189) angav att de är trygga med sina egna klasskompisar vilket var 33 elever fler än elever som känner sig trygga med sin mentor. Kan detta förklaras med att elever är i tonåren då kompisar är viktiga? Finns det andra orsaker? Det bör dock konstateras att flera elever angav många alternativ i frågan. Den klart otryggaste platsen är korridoren enligt elever i åk 6-9. Korridorerna är långa och eleverna behöver ofta förflytta sig mellan olika lokaler i skolan. Eleverna har också sina låsbara skåp i olika delar av korridoren. Eftersom de äldre eleverna får vistas inomhus under raster är det lätt hänt att elever möts och trängs i korridoren vilket kan skapa otrygghet. Även omklädningsrummet står ut som en otrygg plats i statistiken. Räcker det nuvarande rastvaktsystemet på högstadiet för att skapa större trygghet för eleverna i åk 7-9? Andra sätt att skapa trygghet i korridorerna? Hur skapar man trygghet i omklädningsrummen? Vendelsömalmsskolan åk 6-9 vt 2013: Jag känner mig trygg/jag är trygg med Vendelsömalmsskolan åk 6-9 vt 2013: Jag känner mig trygg/är trygg Mina kompisar Andra elever på skolan Mentor 138 Mina andra lärare Annan/andra Flicka Pojke Hen Åk Flicka Pojke Hen Åk 6-9 Trygga personer Trygga platser Vendelsömalmsskolan åk 6-9 vt 2013: Jag känner mig otrygg/rädd eller hotad Vendelsömalmsskolan åk 6-9 vt 2013: Jag känner mig otrygg/rädd eller hotad av Otrygga platser Flicka Pojke Hen Åk En elev i klassen Några elever i klassen 15 En elev i annan klass Några elever i annan klass Annan/Andra Flicka Pojke Hen Åk 6-9 Många elever (56) känner sig otrygga/rädda med eller hotade av en eller flera elever på skolan. Om vi jämför antalet elever (71) som känner sig otrygga/rädda eller hotade av någon på skolan med antalet deltagande elever så blir resultatet oroande. Fler elever känner sig

15 Antal kränkringar Antal kränkningar 15 otrygga/rädda med eller hotade av en elev (15) eller några elever (27) i andra klasser än i sin egen klass (9 resp. 5). Statistiken förklarar dock inte huruvida elevernas känsla av otrygghet/rädsla och hot är ständig eller sällan förekommande. Det som är dock klart att skolan behöver utveckla nya och mer effektiva sätt att skapa trygghet för eleverna på skolan. En enda elev som känner sig otrygg/ rädd med eller hotad av någon annan är för många. Frågor om kränkningar, trakasserier och diskriminering Flera elever på F-5 enheten uppger sig ha blivit kränkta av en annan elev under lå 12/13. Frekvensen av kränkningar har varierat från en gång till varje dag. Det klart tydligaste sätt som elever har blivit kränkta på är kränkande ord. Knuffar, hot och våld har också förekommit i lite mindre skala. 19 elever uppger också att de har blivit kränkta av någon vuxen på skolan men endast ett fåtal har angett på vilket sätt. Majoriteten (175) av eleverna vet vad de ska göra om de känner sig kränkta men det faktum att 32 elever inte gör det är inte acceptabelt. Informationen om tillvägagångssätt måste bli bättre. Vendelsömalmsskolan F-5 -enhet vt 2013: Hur ofta har du blivit kränkt av en annan elev? Vendelsömalmsskolan F-5 -enhet vt 2013: Hur har du blivit kränkt av en annan elev? Flicka Pojke Hen Åk F-5 3 En gång Ibland Ofta Varje dag Kränkande ord Knuffar Hot Våld Annat Flicka Pojke Hen Åk F-5 Frekvens av kränkningar Sätt att kränka På 6-9 enheten svarade 80 elever av de 209 som deltog i undersökningen att de någon gång blivit kränkta av en annan elev på skolan. Av de som blivit kränkta uppgav 58 att de blivit kränkta ibland och sammanlagt 11 elever att de blivit kränkta ofta eller varje dag. Även bland äldre elever hade många (55) elever blivit kränkta genom elaka ord/kommentarer medan 43 elever har blivit retade. Olika former av våld och hot hade också förekommit. Så många som 26 elever uppger att de blivit kränkta på sätt som kan direkt kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna. 23 elever medger att de själva har kränkt andra elever på samma grunder. 26 elever har upplevt någon form av diskriminering på skolan. Exempel som ges är användning av könsord, att tjejer favoriseras framför killar, etnicitet ( importklassen ), etc. Eleverna ger också en del exempel som inte kan betraktas som diskriminering enligt lagen. Skolan bör informerade eleverna bättre om vad som är/inte är diskriminering.

16 Antal elever Blivit retad Elaka ord/kommentar er Knuffar Sparkar Elaka e- mail/sms Kränkningar på Facebook o.d. Hot om våld eller våld Annat Antal elever Vendelsömalmsskolan åk 6-9 vt 2013: Hur ofta har du blivit kränkt av en annan elev/andra elever? Varje dag Ofta Ibland Sällan Aldrig Flicka Pojke Hen Åk Vendelsömalmsskolan åk 6-9 vt 2013: Hur har du blivit kränkt? Flicka Pojke Åk 6-9 Frekvens Sätt att ha blivit kränkt på Antalet elever som uppgett att de blivit kränkta av någon personal på skolan är 44. Av dessa elever har 33 blivit kränkta ibland och 11 ofta. Elever har gett en del exempel på sätt som de blivit kränkta på. Inom 6-9 enheten finns flera elever (39) som inte vet vad de ska göra om de känner sig kränkta, trakasserade eller diskriminerade vilket är oroväckande. Slutord: Resultatet av denna kartläggning bör ses utifrån det faktum att i januari 2012 slogs två skolenheter samman till en skolenhet, Vendelsömalmsskolan F-9. Eftersom sammanslagningen genomfördes mitt i den pågående terminen fortsatte de olika enheterna i mångt och mycket följa sin egen årsplanering för att inte påverka verksamheten på ett negativt sätt. Trots detta ledde den snabbt genomförda sammanslagningen inkl rektorsbyte m.m. till olika förändringar/beslut vilket direkt utökade otrygghet hos personalen och indirekt hos vissa elevgrupper. I början av höstterminen 2012 kunde arbetet med att skapa enhetliga rutiner och gemensamma mål börja på allvar. Detta arbete har bara startat och både bör och kommer att fortgå några år framåt. Resultatet på den aktuella enkäten pekar dock tydligt på vissa akuta förbättringsområden för hela skolan: 1) Att skapa trygghet i och vid högstadiet, i kapprummen (F-6), omklädningsrummen (7-9) och på skolgården (F-6). 2) Att kraftfullt arbeta mot alla former av kränkningar mellan elever samt mellan lärare och elever särskilt vikt bör riktas mot användning av kränkande ord. 3) Att definiera de olika begreppen och tydliggöra skillnaden dem emellan. 4) Att förankra Plan mot diskriminering och kränkande behandling i elev-, föräldra- och personalgrupp. 5) Att ínformera alla elever hur de ska gå till väga i händelse av kränkningar, trakasserier eller diskriminering på ett tydligare sätt än tidigare.

17 17 Förebyggande åtgärder Förebyggande arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifierats som riskfaktorer (Skolverket). Områden som direkt eller indirekt berörs av nedanstående åtgärder: Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. A. Att motverka alla former av kränkningar/diskriminering under elevernas raster Mål: Att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling gentemot elever och mellan olika elever under deras raster. Att eleverna ska kunna känna sig trygga under sina raster. Åtgärder: 1. Rastvärdar och rastvakter På Vendelsömalmsskolan finns ett s.k. rastvärds-/rastvaktssystem. Detta system har formats utifrån de aktuella enheternas behov. På F-6 -enheten har skolområdet delats i tre områden som ska betäckas av var sin rastvärd medan en rastvärd går runt. En av rastvärdarna ansvarar för att ha uppsikt över Fyrklövern - en samlingspunkt dit elever i behov av hjälp går. På 7-9 -enheten stannar många elever inomhus under sina raster. Där går rastvakter runt i korridorer och uppehållsrum i förebyggande syfte. För att rastvärdssystemet ska fungera så effektivt som möjligt och riktas till rätta platser krävs att elever och personal aktivt deltar i utvecklingen av detta system. Eleverna är delaktiga i arbetet genom att de talar om vilka platser och områden som de upplever som otrygga. På både enheterna genomförs enkätundersökning "Trygghetsenkät" 1-2 ggr/lå. Rastvärds-/rastvaktssystemet ska hållas levande och kontinuerligt diskuteras och utvärderas i arbetslagen (AL) för att förmedla den trygghet som det är avsett för. I samband med ALmöten etc. tar personalen upp frågor som berör elevernas trygghet och rastvärds- /rastvaktssystem. Justeringar av systemet görs utifrån de aktuella behoven. T.ex. Under vintertid åker flera av de yngre eleverna pulka på en backe bakom skolan. Då kan vid behov en eller flera av de ordinarie rastvärdarna flyttas dit i stället för att vara kvar på områden som saknar elever. 2. Att aktivera elever på F-6 -enheten under rasten a) På skolgården finns en s.k. utlåningsbod där elever kan låna bollar, hopprep m.m. som de kan använda sig av under raster.

18 18 b) Elever i åk 5-6 får spela fotboll på den stora fotbollsplanen i anslutningen till skolan. c) Elevernas mobiler låses in under hela skoldagen i syfte att förebygga användningen av dem på rasten på bekostnad av aktiv rörelse. Varje klassrum har ett låsbart mobilskåp som lärarna har nyckel till. Motivera åtgärd: 1. Rastvärdar/-vakter Vendelsömalmsskolans rastvärdar/-vakter bidrar genom sin närvaro på skolgården och i korridorer till trygghet och trivsel. Personalen kan både genom sin närvaro och genom sitt direkta ingripande vid situationer förebygga konflikter inkl. kränkningar mellan elever. Vendelsömalmsskolans skolgård är stor och innehåller flera ställen där direkt insyn saknas. Elever i åk F-6 har uttryckt att de vid akut behov av vuxenhjälp har haft svårt att hitta rastvärden snabbt. Samlingsplatsen, Fyrklövern, på F-6 -enhetens skolgård gör det lättare och snabbare för de yngre eleverna att få hjälp av en vuxen då en rastvärd alltid ska hålla ett öga på Fyrklövern. Eleverna både på F-6 och på 7-9 -enheten har beskrivit skolans korridorer på högstadiet som den mest otrygga platsen på hela skolan. Rastvakterna som rör sig på dessa platser bidrar till tryggheten där. 2. Att aktivera elever under raster Vi tror att när eleverna har någonting roligt att göra under sina raster så minskar risken för konflikter. Även antalet elever som utan tillåtelse vistas i kapprummen under raster beräknas minska om rasterna lockar dem. På det sättet kan förhoppningsvis konflikter inkl. kränkningar minska mellan elever inom den egna klassen. Under läsåret 2012/2013 har antalet elever som sysselsatt sig med sina mobiltelefoner i stället för att aktivt röra på sig och leka ökat markant. Vi tror att barnen kommer att finna andra sätt att aktivera sig på under rasterna när de inte längre har tillgång till sina mobiltelefoner. Ansvarig: Skolledning och personal. Datum när det ska vara klart: I höstterminens början.

19 19 B. Att motverka alla former av kränkningar/diskriminering i och kring matsalen Mål och uppföljning: Att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling gentemot elever och mellan olika elever i matsalen. Att eleverna ska kunna känna sig trygga när de vistas i matsalen. Åtgärder: 1. Lunchplatsschema i matsalen Eleverna i åk F-4 (5) har bestämda bord i matsalen. 2. Olika lunchtider för yngre och äldre elever I möjligaste mån äter eleverna i åk F-6 tidigare än eleverna i åk Matsalsvärdsschema på F-6 -enhet Varje klass i åk F-2 har minst en vuxen som äter tillsammans med eleverna och ansvarar för att matsalssituationen förblir lugn och trygg. I åk 3-5 finns minst en vuxen per årskurs i matsalen i början av lunchtiden (ca min). Därefter går tillsynsansvaret över till de roterande matsalsvakterna. 4. Matsalsvakt för åk 3-9 Minst en personal går runt i matsalen under tiden då eleverna i åk 3-9 äter där. 5. Högst tre personal äter vid samma bord Personalen som inte har särskilt ansvar för en specifik grupp/klass men som äter pedagogisk lunch i matsalen fördelar sig så att högst tre personal sitter vid samma bord. De sitter tillsammans med elever. 6. Medföljande personal vid mellanmål på fritidshem All fritidspersonal som arbetar på eftermiddagen följer med fritidsbarn till matsalen och äter pedagogiskt mellanmål med dem. Ungefär en gång i veckan äter fritidsbarnen mellanmål på sin egen avdelning alt. ute i samband med utflykt. 7. Varierad mat utifrån individuella behov Elever som av olika medicinska eller religiösa skäl inte kan äta den mat som serveras i matsalen erbjuds alltid alternativ mat som de kan äta. Särskild specialkost -blankett används för rapportering till kökspersonal.

20 20 8. Bestämd in- och utgång för elever i åk F-6 Elever i årskurs F-6 ska använda dörren mellan expeditionen och vaktmästeriet på väg in och ut från matsalen. Motivera åtgärd: Såväl elever och personal har uttryckt att matsalssituationen har varit stressig och otrygg för elever i vissa lägen. Åtgärderna gällande både struktur och ramar för hur lunchen/mellanmålet ska genomföras och personalens tillsynsansvar har vidtagits för att förebygga otrygghet i matsalen. De skapar trygghet för eleverna som därmed vet vad som gäller och vad som förväntas av dem. Genom att yngre och äldre elever får äta vid olika tidpunkter minskas risken för kränkningar mellan elever i olika åldrar. Eftersom matsalen finns i högstadiebyggnaden minimeras elevernas vistelse i dess korridor genom att elever i åk F-6 ska använda en bestämd dörr på sin väg till/från matsalen. Såsom tidigare framkommit angavs högstadiets korridor som en av skolans mest otrygga platser. Ansvarig: Skolledning och matsalsvärdar/-vakter. Datum när det ska vara klart: I höstterminens början. Justeringar görs kontinuerligt. C. Att förebygga diskriminering och kränkande behandling mellan olika elevgrupper Mål: Att bejaka och uppskatta mångfalden av skolans elever Att skapa positivt och olikheter tillåtande socialt klimat i varje grupp/klass och på hela skolan. Att sprida kunskap och skapa förståelse för människor med olika bakgrund. Att förebygga kränkningar mellan elever i olika årskurser. Att förebygga känsla av otrygghet hos skolans yngsta elever i förskoleklassen. Åtgärd: Vendelsömalmsskolan ska förebygga kränkningar, trakasserier och diskriminering genom att aktivt arbeta med klassrumsklimat och med inkludering av elever i lärstudior, introduktionsklass och särskola i skolans gemenskapsfrämjande aktiviteter och undervisning i klasser i samma årskurs. 1. Aktivt arbete med relationsskapande och tryggt arbetsklimat i klassen och på skolan All personal ska föregå med gott exempel och visa respekt för varje enskild individ samt tydligt genom handling visa att kränkande behandling är oacceptabelt. För att utöka tryggheten ska all personal arbeta för att skapa tillitsfulla relationer till såväl elever, deras föräldrar som till sina medarbetare och i bemötande av varandra utgå från ett salutogent och demokratiskt lösningsinriktat förhållningssätt. Ansvarig: All personal.

21 21 2. Fyrklöverdagen vid läsårsstart Eleverna i åk F-6 och ev. även åk 7-9 gör olika aktiviteter tillsammans utifrån skolans värdegrund. (Är även en främjande åtgärd). Ansvarig: Ledningsgrupp, elevråd och kamratstödjarna. 3. Gemensamma idrottsdagar 1-2 ggr/termin inom F-6- och 7-9 -enheten. Ansvarig: Idrottslärare. 5. Gemensamma aktivitetsdagar - t.ex. dansdagar - för elever i åk F-6 ett par gånger per termin under samtalsdagar. Ansvarig: Utvecklingsledare, idrottslärare och fritidspersonal. OBS! Elever i lärstudior, introduktionsklass och grundsärskola deltar utifrån sina förutsättningar och behov också i skolans alla gemensamma aktiviteter. 7. Värderingsövningar inkl. reflekterande samtal om likheter/olikheter mellan olika människor utifrån ett normkritiskt perspektiv. Övningarna och samtalet anpassas till elevernas ålder. Ansvarig: Mentor/lärare. 8. Inkludering av elever i ordinarie klasser Elever i IK -klasser, kommungemensamma lärstudior och särskolan inkluderas eventuellt i undervisning av praktiskt estetiska ämnen etc. i ordinarie klasser utifrån deras förutsättningar och behov. Utöver likabehandlingsprincipen utökar inkluderingen förståelsen för olikheter och bejakandet av mångfalden av elever inom samma grupp/klass vilket är en del av förebyggande arbete. Skolan har en särskild Inkluderingsplan. Ansvarig: Mentor och undervisande lärare. 9. Kamratstödjare som klassens extra öron och ögon Kamratstödjare väljs i varje klass från åk 3 till åk 9. Inom F-6 -enheten riktar sig kamratstödjarnas uppföljande insats mot elever i den egna klassen. Klassläraren/mentor rapporterar kamratstödjarnas iakttagelser vid behov till trygghetsteamet som utreder och åtgärdar misstänkt mobbing m.m. På 7-9 -enheten arbetar kamratstödjarna under ledning av särskild samordnare. Kamratstödjarens uppgift där är dels att verka för en god stämning i sin klass/skola samt att se och höra vad som sker i klasserna/skolan och vidarebefordra ärenden till trygghetsteamet vid behov. Ansvarig: Samordnare för kamratstödjarna.

22 Att utveckla samarbetet mellan elever i olika årskurser och skolformer Skolledningen ger arbetslagen och ämnesgrupper uppdrag att under höstterminen 2013 fundera på vilka aktiviteter som går att koppla till andra årskurser eller till andra ämnen. Under vårterminen ska någon/några av dessa idéer förverkligas. T.ex. Förskoleklasselever ges möjlighet att lära känna andra elever på skolan a) Läsåret 2013/2014 inleds med ett samarbete mellan de yngsta och äldsta, F och 9 i syfte att avdramatisera åldersskillnaden mellan eleverna och skapa trygghet för eleverna i förskoleklassen. b) Faddersystem mellan elever i åk F och 2. (Har tidigare beskrivits som främjande åtgärd). Motivera åtgärd: Vendelsömalmsskolan har elever i åldrarna 6-16, IK-klass för nyanlända äldre elever, kommungemensamma grupper (lärstudior)för elever i svårigheter och grundsärskoleelever på 7-9 -enheten. Eftersom det enligt enkätundersökningen har förekommit kränkningar mellan yngre och äldre elever samt i viss mån mellan elever i mindre grupper och elever i ordinarie klasser behöver skolan särskilt arbeta med att förebygga kränkningar som har med elevens ålder, etnicitet och funktionsnedsättning att göra. Aktiviteter där elever i olika åldrar och med olika bakgrund får möjlighet att lära känna varandra kan öka både tolerans gentemot och gemenskap mellan olika elever. Arbetet med eleverna inom den egna gruppen/klassen skapar gemenskap och en bra grund för att eleverna ska kunna bejaka och acceptera mångfalden hos människor. Grupper med ett positivt socialt klimat är sällan en grogrund för kränkande behandling. Med denna kännedom blir den tid mentor/arbetslaget lägger ned på arbete med det sociala klimatet i gruppen/klassen av stor vikt. Kamratstödjarna ger en kompletterande bild över klass- och skolklimatet vilket kan hjälpa personalen att gripa in innan kränkningar äger rum. Alla former av samarbete mellan elever på F-6 -enheten och 7-9 -enheten är mycket viktigt för att utöka de yngre elevernas känsla av trygghet inom och vid högstadiets lokaler med tanke på att dessa platser var de mest otrygga enligt trygghetsenkäten. Ansvarig: Lärare, utvecklingsledare och sammankallande för trygghetsteamet Datum när det ska vara klart: Pågående arbete.

23 23 D. Att stödja pedagogernas arbete med elevhälsan inkl. arbete mot kränkande behandling/diskriminering Mål: Att pedagoger som direkt arbetar med elever får stöd i sitt arbete med särskilt stöd och mot kränkande behandling/diskriminering Att tydliggöra skolans stödfunktioner, elevhälsorutiner och rutiner mot kränkande behandling/diskriminering. Åtgärder: 1. Information om skolans rutiner kring åtgärdsprogram och elevhälsa Information ges både muntligt och skriftligt till undervisande personal i början av höstterminen. Ansvarig: Biträdande rektor på F-6 -enheten 2. Vendelsömalmsskolans stödfunktioner a) Trygghetsteam mot mobbning och kränkande behandling Vendelsömalmsskolans F-6- och 7-9-enhet har var sitt trygghetsteam som fungerar som stöd för pedagoger/ mentorer i arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Teamets uppgift är att dels arbeta med förebyggande arbete i form av olika elevkontakter samt vid behov såväl med utrednings- som åtgärdande uppgifter. b) Elevhälsoteam Elevhälsoteamet består av rektor, biträdande rektor, skolsköterska, kurator och specialpedagog och träffas en gång per vecka. Teamet har tillgång till skolpsykolog som deltar i mötena ca en gång i månaden alt. vid behov. Elevhälsoteamet har ett övergripande ansvar för elevhälsan på skolan. Det har en stöttande roll gentemot arbetslagen gällande arbetet med elevhälsa samt arbetar direkt med ärenden vid behov. c) Forum för elevhälsa (FFE) Inom F-6 -enhet träffar elevhälsoteamet lärarna inom en årskurs samt arbetslag Fritidshem en gång i månaden. På FFE diskuteras hur pedagogerna/elevhälsoteamet ska kunna stödja elever i svårigheter inom de aktuella elevgrupperna. I samband med FFE fattas också beslut om olika åtgärder som ska vidtas. I början av höstterminen 2013 införs FFE även på 7-9 -enheten där varje arbetslag ska träffa elevhälsoteamet ungefär en gång i månaden. Vid behov tas aktuella elevärenden som inte kunnat lösas inom FFE upp i samband med elevhälsoteamets möte.