Utbildningsförvaltningen Vendelsömalmsskolan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling lå 15/16

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Vendelsömalmsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling lå 15/16

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Grunduppgifter 3 Utvärdering av fjolårets plan 4 Främjande insatser 7 Främjande likabehandlingsarbete i särskolan Främjande likabehandlingsarbete på fritidshemmet 9 DEL 1: Grundskolans främjande likabehandlingsarbete kring värdegrund DEL 2: Främjande arbete kring trygghet och studiero i grundskolan 12 Kartläggning 14 Resultat Resultat från grundsärskoleenkät Resultat på fritidshemmet i åk F-2 Resultat i grundskolan åk F-6 16 Resultat i grundskolan åk Resultat från elevernas (åk 5 och 8) och vårdnadshavarnas (åk 2, 5 och 8) skolplaneenkät 18 Sammanställning och analys av resultat 19 Vendelsömalmsskolans förbättringsområden 20 Förebyggande åtgärder 21 A. Att motverka alla former av kränkningar/diskriminering under elevernas raster och vid vistelse i korridorer på högstadiet B. Att motverka alla former av kränkningar/diskriminering i matsalen 22 C. Att förebygga diskriminering och kränkande behandling i omklädningsrummet vid idrott 23 D. Att förebygga diskriminering och kränkande behandling mellan olika elevgrupper 24 E. Att stödja pedagogernas arbete med elevhälsan inkl. arbete mot kränkande behandling/ diskriminering 25 Rutiner för akuta situationer 27 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personal som elever och föräldrar kan vända sig till 28 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 29 Rutiner för uppföljning 30 Rutiner för dokumentation av kränkningsärenden 31 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 32 Bilagor 33

3 3 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: grundskola, grundsärskola och skolbarnomsorg. Ansvariga för planen: Rektor Fredrik Samuelsson/biträdande rektor Anneli Molander Vår vision: Vendelsömalmsskolans all verksamhet planeras, genomförs och utvärderas utifrån skolans värdegrund som bygger på fyra ledord: trygghet, glädje, samarbete och kunskap. Alla elever, all personal och alla föräldrar bemöter varandra och bemöts utifrån denna värdegrund. Genom att leva efter denna värdegrund kan all form av kränkande behandling och diskriminering stoppas. Planens giltighetstid: Planen gäller från till Elevernas delaktighet: Eleverna i grundskolan har under vårterminen 2015 besvarat Vendelsömalmsskolan egen trygghetsenkät som innehåller frågor om trygghet/otrygghet, kränkande behandling och diskriminering. Eleverna kunde också ge sina synpunkter på vad skolan kunde göra för att utöka elevernas trygghet i samma enkät. Därutöver kunde elever i åk 5 och 8 svara på kommunens skolplaneenkät. Eleverna i särskolan har svarat på kommungemensam grundsärskoleenkät. Eleverna i grundskolan inkl. fritidshemmet har fått diskutera resultatet av trygghetsenkäten i slutet av vårterminen under ledning av klasslärare/mentor/fritidspersonal. Vårdnadshavarnas delaktighet: Vårdnadshavarna för elever i åk 2, 5 och 8 har under våren 2015 svarat på Haninge kommuns skolplaneenkät som innehåller frågor kring elevernas trygghet. De har också fått lämna synpunkter kring skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling när de deltagit i utvärderingen av skolans plan i maj Personalens delaktighet: Utifrån resultatet av vårterminens trygghetsenkät och diskussionerna med eleverna lämnade personalen i juni 2015 förslag på åtgärder och en del av dem togs med i den nya Plan mot diskriminering och kränkande behandling lå 15/16. Förankring av planen: Plan mot diskriminering och kränkande behandling lå 15/16 har diskuterats i början av höstterminen i skollednings- och ledningsgruppen. Den finns på Vendelsömalmsskolans hemsida och lärarna, fritidspersonal och övrig personal har tillgång till den via SchoolSoft. Skolledningen ska även presentera den vid apt under hösten 2015 och fortsätta sedan lyfta fram den kontinuerligt i samtal med Vendelsömalmsskolans all personal. Trygghetsteamet har i början av höstterminen 2015 gått runt i alla klasser och informerat eleverna om planen, främst om vad eleverna ska göra om de känner sig kränkta samt om vad skolan kommer att göra om anmälan om kränkningen kommer in. All personal ska i sitt eget arbetslag och under ledning av utvecklingsledare diskutera hur denna plan ska förankras i den aktuella elevgruppen och hur planens åtgärder ska användas i den egna verksamheten. Klasslärarna/mentorerna ska därefter informera och diskutera planen med sina ansvarselever på

4 4 det sätt som är lämpligt för elever i den aktuella årskursen. När klasserna och fritidshemmet senare arbetar med värdegrunden och genomför olika åtgärder som finns i planen ska personalen kommunicera detta till såväl elever som föräldrar så att de kan se hur arbetet knyter an till planen. Ett kort infoblad om planen ges också av skolledning till varje lärare så att de kan gå igenom det tillsammans med sina elever. I samband med någon av höstterminens skolråd ska skolledningen ge föräldrarna allmän information om skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling och särskild information om hur skolan agerar när den får kännedom om kränkningar. Föräldrarna ges tillfälle att diskutera dessa åtgärder i skolrådet. Utvärdering av fjolårets plan Genomförande av utvärdering: I början av juni 2015 genomförde personalen en utvärdering av Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Detta skedde genom samtal i skolans olika arbetslag utifrån givna utvärderingsfrågor under ledning av utvecklingsledare. Elevernas utvärdering av planen genomfördes av elevrådsrepresentanter i åk 7-9 under ledning av ansvarig lärare och av lärare i åk 3-6. Föräldrarna fick i maj 2015 möjlighet att delta i webbutvärdering av planen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Elever, personal och föräldrar var direkt delaktiga i utvärderingen. På F-6 enheten valde 60 vårdnadshavare att delta i utvärderingen. Motsvarande antal deltagare på 7-9 enheten var 18 vårdnadshavare. Resultatet från den enkätundersökning som eleverna deltog i visade också indirekt vilka mål som hade uppnåtts och vilka åtgärder som hade/inte hade gett resultat. Vårdnadshavare till elever i grundskolan och eleverna i åk 3-9 i grundskolan var även indirekt delaktiga via sina svar om trygghet i skolplaneenkäten. Elever i särskolan svarade på frågor kring trygghet etc. i en särskild kommungemensam grundsärskoleenkät under vårterminen Utvärdering: Utvärderingen visar att endast drygt 30 % av de svarande eleverna och häften av alla svarande vårdnadshavare känner till skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Majoriteten av vårdnadshavarna har fått information om den via rektorsbrev, även om information också fåtts via skolans hemsida och i samband med skolråd. Föräldrarnas utvärdering visar att information om klassernas främjande och förebyggande åtgärder inte kommit fram till alla föräldrar. Dock tycks antalet föräldrar som kan ge konkreta exempel på klassernas arbete med olika åtgärder som finns i planen ökat på F-6 enheten i jämförelse med

5 5 förra läsåret. De nämner bl.a. pjäser och dikter om värdegrunden, grupparbeten, arbete med att skapa gemenskap och studiero och elevstödjare som exempel. Några föräldrar pekar också ut områden som skolan behöver arbeta mer med, ex. att förebygga konflikter och att arbeta med personalens förhållningssätt/bemötande av barnen. Det är meningen att Vendelsömalmsskolans värdegrund ska bilda en stomme för skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Av de 162 elever i åk 3-6 som deltog i utvärderingen tyckte 57 elever att klassen hade arbetat med värdegrundsfrågor under läsåret. Klassens arbete med värdeorden, trivsel och arbetsro, FN och skolans arbete med trivselledare var elevernas exempel på klassens värdegrundsarbete. I åk 3-6 känner ca 85 % av de svarande eleverna till symbolen för skolans värdegrund och 50 % vet vilka värdeord skolans värdegrund bygger på. Det är svårt att ge något resultat från elevernas utvärdering i åk 7-9 p.g.a. lågt deltagande. Arbetslagens utvärdering visar att arbetslagen har arbetat med olika typer av främjande arbete under läsåret. I särskolan har man arbetat med värdeorden och ordningsregler. Arbetslag 1-3 har ex. haft olika temaveckor/-dagar (FN, kärleksvecka, etc.), utarbetat klassens regler tillsammans med eleverna och hållit fyrklövern levande. Lärare i åk 1-3 menar att arbetet har lett till att eleverna är väl bekanta med fyrklövern och att personalen reagerar när de får reda på att en elev inte mår bra. Arbetslag 4-6 har haft samtal kring värdegrund och tycker att de har lyckats förmedla budskapet även om de samtidigt anser att de måste jobba mer med värdegrunden och göra den ännu mer synlig. Arbetslag 7 har jobbat utifrån att skapa trygghet, att betona respekt för varandra samt att främja hänsyn och glädje i arbetet. De har inte tagit reda på om alla elever känner till fyrklöver och de fyra värdeorden men ger sig själva en läxa att göra detta nästa läsår. Arbetslagens utvärdering i både särskolan och grundskolan visar att personalen har tillsammans med eleverna jobbat med flera av de olika förebyggande åtgärderna som finns beskrivna i planen. Skolans övergripande förebyggande arbete gällande ex. matsal, raster och omklädningsrum har inte fungerat tillräckligt bra enligt både personal, elever och föräldrar. Framför allt efterlyses det fler synliga, mer engagerade rastvärdar, vuxna som ska ta sitt fulla ansvar och fler aktiva pedagoger som ingriper vid behov i maulan i syfte att skapa mer trygghet. Detsamma gäller tillsynen av elever i omklädningsrummet i åk 4-9. En vårdnadshavare i åk 7-9 nämner att elever väljer att inte duscha p.g.a. rädsla för att bli filmade i duschen. En annan vårdnadshavare menar att skolans förebyggande arbete kan göras bättre genom att utöka personalens kunskap om elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Resultaten från trygghetsenkäterna/grundsärskoleenkät och utvärderingarna i särskola och grundskola visar att både kränkningar och diskriminering fortfarande förekommer på Vendelsömalmsskolan. Skolans vision om likabehandling av alla elever och nolltolerans för alla former av kränkningar och diskriminering är således fortfarande en vision. Exempel på när likabehandling inte fungerat: Vissa elever med funktionshinder har man skrattat åt, när man själv kränkt någon annan har man blivit olika behandlad och att yngre barn får mer uppmärksamhet av rastvärdar än elever på mellanstadiet. Medan elever i en högstadieklass menar att vissa favoriserar killar och/eller högpresterande elever anser elever i en annan att elever som pratar mycket behandlas sämre än andra. De sistnämnda eleverna menar att det inte finns nolltolerans därför att man fokuserar på fel saker. De nämner dock inte vilka dessa saker är. Planen har också beskrivit rutiner för akuta situationer. Särskolepersonal har en hög personaltäthet och de tror att de ser och följer upp incidenter fort. Enligt personalen i åk 4-6 behöver rastvärdssystemet ses över eftersom eleverna inte känner sig till freds med hur de blir

6 6 bemötta/hjälpta av en del rastvärdar. Personalen i AL 7 efterlyser återkoppling i olika akuta ärenden och menar att det hade varit bättre med fler rastvakter. De flesta av de 13 vårdnadshavare i åk F-6, som svarade på frågan, verkade ganska nöjda över hur skolan hanterat de kränkningar som deras barn varit utsatta för. En vårdnadshavare tyckte dock att skolan inte hade gjort något alls och en annan tyckte att hanteringen ibland fungerat bra och ibland dåligt. Såväl en vårdnadshavare i åk F-6 och en i åk 7-9 tyckte att informationen om vad som hänt kom snabbt alt. var bra men att skolan inte hade skött uppföljningen av kränkningen på ett bra sätt. Sammanfattning: Utvärderingen visar att Vendelsömalmsskolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling och dess innehåll inte är känd av alla elever och elevernas föräldrar vilket tyder på att vi andra året i rad inte till fullo har lyckats med förankringen av denna plan. Förankringen blir svagare ju högre upp i årskurserna eleverna befinner sig. Både elever och personal menar att det fortfarande finns brister i skolans förebyggande åtgärder gällande raster, matsal och omklädningsrum och därför måste dessa åtgärder ses över och utvecklas. Skolans främjande likabehandlingsarbete tycks däremot fungera ganska bra enligt elever och personal men några vårdnadshavare anser att personalens förhållningssätt och bemötande av barn behöver utvecklas. Därutöver behöver rutiner för akuta situationer tydliggöras mer för personal och uppföljningen av kränkningar behöver följas upp på bättre sätt än det har gjorts enligt några vårdnadshavare. Årets plan ska utvärderas senast: Utvärderingssätt: Årets plan ska utvärderas i tre steg: 1. Elevrådsrepresentanter i åk 7-9 och lärarna/mentorerna i åk 3-6 ska leda utvärderingen av planen i sin egen klass i maj De ska använda en enkel övergripande utvärderingsmall som möjliggör att alla elever i klassen kan delta i utvärderingen. 2. Föräldrarna inbjuds att göra en webbaserad utvärdering av planen i maj Personalen ska i juni 2016 utvärdera planen i sina olika arbetslag. Utvärderingen ska genomföras utifrån både slutna och öppna frågor. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Biträdande rektor Anneli Molander

7 7 Främjande insatser Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning, samt är en naturlig del i det vardagliga arbetet (Skolverket). Områden som direkt och/eller indirekt berörs av de nedanstående insatserna: Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Dessa främjande insatser gäller såväl särskolan, grundskolan som fritidshemmet. De främjande insatser som särskilt riktas mot grundsärskolan eller fritidshemmet återges under egen rubrik. Mål och uppföljning: Målet för Vendelsömalmsskolan - grundsärskolan, fritidshemmet och grundskolan - är likabehandling av varje elev och nolltolerans mot all form av kränkande behandling såväl mellan elever, mellan elever och personal som mellan personal. Alla ska bemötas utifrån att de har lika värde och alla ska känna sig trygga och bli sedda varje dag. Uppföljning sker dels kontinuerligt i klassen/på fritidshemmet och i kommunikation med elevernas vårdnadshavare dels genom en kommungemensam särskoleenkät (grundsärskola) eller via elevernas deltagande i skolans egen trygghetsenkätsundersökning (fritidshem/grundskola). Främjande likabehandlingsarbete i särskolan Insats: Det främjande arbetet i grundsärskolan syftar till att göra hela skolsituationen inkl. undervisningen förutsägbar för eleverna samtidigt som stor fokus läggs på insatser på individnivå eftersom eleverna kan ha svårt att ta till sig gruppinriktade insatser. 1. Lugn och strukturerad skolmiljö (klassrumsmiljö, matsalsmiljö, etc.) Lugn och strukturerad skolmiljö underlättar för eleven att orientera sig och fokusera på det väsentliga och detta kan åstadkommas genom fasta platser i både klassrum och matsal men även att ha mer tydligt styrda raster med olika aktiviteter. a) Fasta rutiner Skolans vardag planeras utifrån fasta återkommande rutiner i syfte att skapa förutsägbarhet, trygghet och studiero. Elever kan utifrån sin förmåga vara delaktiga i denna planering. Ansvarig: Personal i grundsärskolan b) Fast lunchtid med personalen i matsalen (träningssärskolan) Träningsskoleelever äter i matsalen innan andra elever kommer dit i syfte att skapa en lugn matsalssituation utan onödiga störningsmoment. Personal äter tillsammans med sina elever för att stötta det sociala samspelet mellan eleverna och för att skapa trygghet i situationen. Ansvarig: Personal i särskolan

8 8 c) Förutsägbar och individuellt styrd undervisning Lärare ska i möjligaste mån utgå från den enskilde elevens styrkor, förmågor och intressen i syfte att stärka elevernas utvecklingsmöjligheter. Ansvarig: Lärare i särskolan 2. Ordnings-/trivselregler i särskolan Personalen i särskolans ska tillsammans med sina elever komma överens om enkla regler som gäller i klassrummet, i matsalen, etc. Eleverna deltar i upprättande av regler utifrån sin förmåga. Att reglerna följs konsekvent är en förutsättning för att eleverna kan ta till sig dem. Ansvarig: Personal i särskolan 3. Individanpassad träning av att tolka sociala koder och styra beteenden Daglig individanpassad träning av hur man läser av sociala koder och hur man ska bete sig i olika situationer. Ansvarig: Personal i särskolan 4. Ett nära samarbete mellan personal och elevernas vårdnadshavare Personalen i särskolan ska ha ett nära samarbete med elevernas vårdnadshavare i syfte att skapa en trygg och bra lärandesituation för eleven. Samarbetet är viktigt eftersom eleverna kan ha svårt att själv berätta om händelser i skolan och hemmet, eller att uttrycka egna önskemål i olika situationer. Ansvarig: Personal i särskolan 5. Inkludering av särskolans elever till övriga skolformer på Vendelsömalmsskolan a) Deltagande i skolgemensamma aktiviteter Särskolans elever ska i möjligaste mån delta i skol- eller enhetsgemensamma aktiviteter, såsom fyrklöverdagen. På det sättet kan särskoleeleverna bli mer delaktiga i det som sker på skolan samtidigt som grundskoleeleverna får möjlighet att få naturlig kontakt med särskoleeleverna. Ansvarig: Personal på Vendelsömalmsskolan b) Besök i skolans elevcafé Särskolans elever ska vistas mer i skolans café där andra högstadieelever finns under raster. Oavsett skolform så är alla äldre elever välkomna till Vendelsömalmsskolans café. Ansvarig: Personal i särskolan c) Internprao i köket Särskoleelever som går i åk 8 ska ha internprao i köket. Ansvarig: Personal i särskolan och i köket.

9 9 Främjande likabehandlingsarbete på fritidshemmet Insats: Det främjande arbetet syftar till att ge barnen en trygg och meningsfull fritid på fritidshemmet. 1. Samling som anger strukturen och utgår från värdegrunden (Åk 1-2) När eleverna kommer till sin egen avdelning på fritidshemmet deltar de i en pedagogledd samling där dagens aktiviteter, utflykter, m.m. förbereds och diskuteras med barnen. Ansvarig: Fritidspersonal på aktuell avdelning 2. Träning av socialt samspel Personalen ska kontinuerligt planera och genomföra olika typer av samarbetsövningar, trygghetsövningar och lekar som ger barnen möjlighet till att träna socialt samspel med varandra och lära sig vilka regler som gäller i olika sociala situationer. Ansvarig: Fritidspersonal på aktuell avdelning 3. Trivselregler på fritidshemmet Personalen ska tillsammans med barnen på fritidshemmet skapa för fritidshemmet/avdelningen gemensamma trivselregler. Dessa trivselregler ska sedan kontinuerligt diskuteras med eleverna under det pågående läsåret. Trivselreglerna ska stämma överens med skolans ordningsregler. Ansvarig: Fritidspersonal på aktuell avdelning 4. Veckoplanering Personalen ska utifrån gällande styrdokument göra en veckoplanering av utbildningen på fritidshemmet och kommunicera det till barnen. Veckoplaneringen ger struktur för utbildningen och känsla av förutsägbarhet vilket förväntas skapa trygghet och därigenom främja likabehandling av alla fritidsbarn. Ansvarig: Fritidspersonal på aktuell avdelning DEL 1: Grundskolans främjande likabehandlingsarbete kring värdegrund Insats: Det främjande arbetet på Vendelsömalmsskolan syftar till att förstärka respekten för allas lika värde och riktas därmed mot alla som finns på skolan. Vi vill främja likabehandling genom att i det vardagliga arbetet kontinuerligt arbeta med Vendelsömalmsskolans värdegrund och genom detta arbete hitta och stärka de positiva förutsättningarna för att alla elever ska ha lika rättigheter och förutsättningar. Alla elever och all personal som finns på Vendelsömalmsskolan ska känna till symbolen Fyrklöver och ska kunna återge skolans värdegrund som bygger på fyra ledord: kunskap, trygghet, glädje och samarbete. Alla elever och all personal ska också kunna diskutera och i handling tillämpa skolans värdegrund i olika situationer under hela skoldagen.

10 10 Utifrån denna värdegrund arbetar vi på Vendelsömalmsskolan målinriktat, främjande och aktivt för likabehandling av alla och mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i det vardagliga arbetet. Främjande likabehandlingsarbete kring skolans värdegrund består av: 1. Information Information om Vendelsömalmsskolans värdegrund och denna Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska ges till elever, föräldrar och personal vid läsårsstart. Information ska ges muntligt och/eller skriftligt. Fördjupad information om skolans värdegrund ska ges i samband med mottagande av nya elever och deras föräldrar samt vid introduktion av nyanställda. Information ska även ges till elever, föräldrar och personal om mångfalden av elever på skolan och om skolans olika verksamhetsformer; grundskola F-9, lärstudio för elever i svårigheter, introduktionsklass för nyanlända elever och grundsärskola. Det ska särskilt betonas att dessa verksamhetsformer är en helt integrerad del av skolan och betraktas som berikande för skolan. Alla elever oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning är en del av Vendelsömalmsskolans identitet och ska visas respekt. Specifik information om det ovanstående ska ges i samband med klassråd, elevråd, kamratstödjarmöte och föräldraråd under höstterminen Trygghetsteamet går runt i samtliga klasser och berättar för eleverna om hur de ska gå tillväga om de känner sig diskriminerande eller kränkta på något sätt. De berättar också om sin egen roll i detta arbete. Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska finnas lättillgänglig, tillsammans med andra dokument om skolan på skolans hemsida. Ansvarig: Skolledning. 2. Undervisning inkl. reflekterande samtal/diskussioner Vi på Vendelsömalmsskolan anser att den information som når elever kontinuerligt i den dagliga verksamheten har stor betydelse och påverkan. Diskussioner och arbete kring värdegrund och demokrati ska därmed fortlöpande integreras i den dagliga verksamheten och undervisningen på skolan. Denna diskussion bör hållas levande och aktuell. T.ex. a) I samband med olika problemlösningsuppgifter av samhällelig och kulturell karaktär kan problemet diskuteras utifrån Fyrklövern d.v.s. hur olika verktyg som kopplas till begreppen kunskap, trygghet, glädje och samarbete kan tillämpas för att lösa problemet. b) Åk 7-9 Dags- och veckoaktuella händelser kan inom olika ämnen diskuteras utifrån ett normkritiskt och demokratiskt perspektiv och utifrån begrepp som "allas lika värde" och "allas rätt till egen identitet". c) Åk 7-9: Att se på filmer som berör olika värdegrundfrågor och diskutera dem. I undervisningen ska särskild vikt fästas vid att ge flickor och pojkar lika möjligheter att komma till tals och uttrycka sina kunskaper under lektionstid.

11 11 T.ex. a) Varje elev i åk 1-3 har tillgång till en egen miniwhiteboardtavla eller liknande som hon/han skriver svaret på lärarens fråga eller sin egen fråga. b) I lägre klasser kan s.k. talrundor användas eller varje elev kan tala så länge sanden rinner i ett timglas. Elever med viss typ av funktionsnedsättning har tack vare användning av timglas lättare att delta i samtalet på samma villkor som andra elever. c) Utifrån tankarna kring lärande bedömning kan lärare medvetet möjliggöra alla elevers deltagande i klassrumsdiskussionen genom att dela ut frågorna i förväg. Mer slumpmässiga svar kan fås genom att läraren dra ut namn på elever som ska svara på eller reflektera över specifika frågor. Ansvarig: Lärare Undervisning i olika ämnen ska kopplas till Lgr11:s mål om alla människors lika värde och skolans demokratiska värderingar samt utgå från tillämpliga kunskapskrav för de olika årskurserna. T.ex. a) Åk 1-3: Arbete med Barnkonventionen och FN. b) Åk 4-6: Likheter mellan världsreligioner (respekt och tolerans). d) Åk 7: Rasism i Sverige och i världen/konsekvenser. e) Åk 8-9: Sexuell läggning/könsöverskridande identitet och uttryck. Ansvarig: Lärare. 3. Skolgemensamma aktiviteter med åldersblandade/åldershomogena grupper T.ex. a) Trivselledare som ordnar rastaktiviteter på F-6 enheten Ansvarig: Samordnare för trivselledare i åk 3-6 b) Fyrklöverdag med aktiviteter som utgår från skolans värdegrund (åk 1-6) Ansvarig: Lärare i åk 1-6 c) Friluftsdagar/Idrottsdagar vid olika tillfällen under läsåret. Ansvarig: Idrottslärare 4. Ordningsregler Vendelsömalmsskolan har ordningsregler som dels omfattar hela skolan och dels omfattar varje klass utifrån dess specifika behov. Dessa regler finns för att tydliggöra planen och verka för trygghet och trivsel. Trivsel- och ordningsreglerna revideras tillsammans med elever och personal minst en gång per läsår. Ansvarig: Rektor. 5. Användning av CPS (Collaborative Problem Solving)i bemötande av elever Vendelsömalmsskolans personal fortbildas i CPS i syfte att fler och fler kan tillsammans med barnen hitta lösningar på olika problem som kan uppstå i klassrummet och i samspel med andra. CPS är ett proaktivt förhållningssätt och sätt att lösa problem i samarbete med barnen.

12 12 Ansvarig: Skolpsykolog och skolledning Datum när det ska vara klart: Vendelsömalmsskolans främjande arbete sker kontinuerligt. DEL 2: Främjande arbete kring trygghet och studiero i grundskolan Mål och uppföljning: Eleverna på Vendelsömalmsskolan ska känna att de har vuxna som de kan lita på och som de kan vända sig till när de behöver hjälp/stöd, t.ex. om de har blivit kränkta. Eleverna ska känna sig trygga under hela sin skoldag på skolan. Insats: Vendelsömalmsskolans åtgärder för att främja alla elevers lika rättigheter till trygghet och studiero utgår från ett relationsskapande perspektiv och av vikten att personalen är tillgänglig och känd för eleverna. För att en elev ska känna sig sedd/bekräftad och trygg behöver hon/han ha en tillitsfull relation till någon personal och veta vart hon/han ska vända sig vid behov. 1. Presentation av skolans personal Personal som eleverna kommer att ha mycket kontakt med presenterar sig för klasserna i början av höstterminen. Ansvarig: Skolledning. 2. Internprao i matsalen För att främja delaktighet i skolans verksamhet och öka närhet mellan elever och personal har eleverna i åk 7 och 8 internprao i matsalen under läsåret 15/16. Två elever arbetar i köket två dagar vardera. Ansvar: Kökspersonal och berörda AL. 3. Tydliggörande av skolans rutiner I samband med terminsstart besöker trygghetsteamet varje klass för att tydliggöra för eleverna hur skolans rutiner ser ut om någon blir diskriminerad, kränkt eller trakasserad. Eleverna ska veta vad/hur de ska göra om de eller någon som de känner blir utsatt på något sätt samt vilka vuxna som ingår i trygghetsteamet. Skolledningen informerar och tydliggör rutinerna till personalen i början av höstterminen Ansvarig: Skolledning och trygghetsteamet. 4. Tillgänglig skolledning Både på F-6- och på 7-9 -enheten har skolledningen sina arbetsrum mitt i verksamheten för att underlätta elevernas kontakt med skolledning. Denna tillgänglighet och synlighet främjar trygghet i lokalerna/korridoren kring dessa expeditioner. Ansvarig: Skolledning.

13 13 5. Tillgänglig skolkurator, studie- och yrkesvägledare och skolsköterska Såväl skolkurator, studie- och yrkesvägledare som skolsköterska har bestämda mottagningstider i lokaler som ligger i anslutning till elevernas klassrum på högstadiet. (Se tiderna på hemsidan). Ansvarig: Skolkurator, studie- och yrkesvägledare och skolsköterska. 6. Fadderverksamhet mellan elever i åk 2 och förskoleklass Elever i åk 2 utses till faddrar för eleverna i förskoleklassen. Lärarna planerar några gemensamma aktiviteter för eleverna under lå 15/16 så att eleverna lär känna varandra och har roligt tillsammans. Ansvarig: Förskollärare och lärare i åk 2 7. Elevcafé med cafévärd för åk 7-9 Elevcafé för åk 7-9 bemannas av en cafévärd och är ofta öppen då eleverna har rast. Där kan eleverna umgås och fika för billig penning under vuxen närvaro. Cafévärden är relationskapande och bidrar till elevernas trygghet på högstadiet. Ansvarig: Skolledningen och cafévärd. Datum när det ska vara klart: Pågående arbete.

14 14 Kartläggning Kartläggningsmetoder: Elever: enkätundersökning i mars 2015 och skolplaneenkät vt Diarieföring av kränkningsärenden. Grundsärskoleenkät under vt Personal: Fortlöpande rapportering av incidenter. Samtal vid forum för elevhälsa och arbetslagsmöte. Föräldrar: Skolplaneenkät för föräldrar i grundskola vt Anmälningar om kränkningar via telefon, eller personliga möten. Områden som berörs i kartläggningen: kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Hur har eleverna involverats i kartläggningen? Vendelsömalmsskolans elever deltog i en enkätundersökning om trygghet/otrygghet, kränkande behandling och diskriminering i mars Sammanlagt deltog 397 av ca 590 elever i undersökningen. På F-6 enheten deltog 269 elever (126 flickor/143 pojkar) och 82 (49 flickor/33 pojkar) fritidsbarn i undersökningen medan 128 elever (66 flickor/62 pojkar) deltog i undersökningen på 7-9 enheten. Särskoleelever svarade i en grundsärskoleenkät som de fick svara antingen helt själva eller med olika grader av vuxenstöd. Hur personalen har involverats i kartläggningen? Personalen har involverats i kartläggningen både indirekt och direkt. Indirekt: I kartläggningen har använts det underlag - i form av tillbudsrapportering, utredningar av kränkande behandling, dokumentation av allvarliga incidenter samt information från elevhälsoteam/trygghetsteam - som fortlöpande samlats/ rapporterats under läsåret 2014/2015. Direkt: Personalen har i samband med forum för elevhälsa och arbetslagsmöten fått samtala om elevernas trygghet, aktuella kränkningsärenden, etc. Resultat Inledning Grundskolans och fritidhemmets enkäter överensstämmer innehållsmässigt med varandra även om vissa justeringar har gjorts utifrån aktuell verksamhet. Årets trygghetsenkät överensstämmer också till stor del med förra årets trygghetsenkät vilket gör det möjligt att göra vissa jämförelser mellan årets och förra årets resultat. I stället för att svara på pappersenkät fick eleverna denna gång svara på frågorna i en webbenkät. Genomförande av webbenkätundersökningen försvårades av såväl bristande tillgång till datorer som vissa tekniska problem vilket kan åtminstone delvis förklara varför antalet svaranden var lägre i år (ca 67 % av skolans elever) än förra året. Det är värt att notera att statistiken inte visar hur de olika eleverna tolkat de olika begrepp såsom kränkning - som användes i enkäten. Att man som en elev har känt sig kränkt betyder inte

15 15 alltid att hon/han har blivit kränkt i lagens mening. Likväl behöver vi utgå från elevernas upplevelse/ uppfattning för att kunna senare vidta rätta åtgärder för att minska elevernas känsla av utsatthet. Det finns endast en viss överensstämmelse i omfattningen/frekvensen av kränkningar som finns dokumenterade i tillbudsrapportering, anmälningar om kränkningar etc. och som ges av eleverna i trygghetsenkäten. Även om anmälda kränkningar har i viss mån ökat i jämförelse med lå 13/14 så når de inte ens i närheten av de nivåer som ges i trygghetsenkäten. Detta kan eventuellt förklaras med det faktum att det är mer vanligt att incidenter med våld/hot rapporteras in mer konsekvent än kränkningar som sker genom kommentarer, knuffar, etc. När ömsesidiga kränkningar sker i samband med att elever retar varandra eller bråkar löses dessa situationer många gånger av antingen eleverna själva eller med hjälp av skolpersonal. Det är sannolikt att kränkningar som ägt rum i dessa situationer därför sällan anmäls för vidare utredning eller åtgärd. Dock kan dessa kränkningar leva kvar i elevernas minnen och komma på nytt till ytan när de ska svara på frågor om kränkningar som ägt rum vid något tillfälle under läsåret. Resultat från grundsärskoleenkät 2015 Sammanlagt 23 elever (9 flickor/14 pojkar) svarade på enkäten. Sju av eleverna svarade själv medan 16 elever fick hjälp i olika grad av personal för att kunna svara på enkäten. Eftersom svaren från eleverna i grundsärskoleklassen 6-9S och träningssärskoleklasserna 5-9 TA/TC samt 7-9TB överensstämmer i hög grad med varandra ges här det sammanlagda resultatet från eleverna i de olika grupperna. Grundsärskolenkäten visar att 22 elever trivs i skolan och en visste inte svaret på frågan. 20 elever känner sig helt och två elever delvis trygga i skolan. På frågan om det är lugn och ro i klassen svarade åtta elever att detta påstående stämmer helt medan 12 elever svarade att detta stämmer delvis. Majoriteten av grundsärskoleeleverna tycker att flickor och pojkar får vara med och bestämma lika mycket. Enligt 12 elever är eleverna med och bestämmer vilka trivsel- och ordningsregler de ska ha och lärarna förklarar regler så att eleven förstår dem. Fem elever tycker att dessa saker stämmer delvis. Av 23 elever svarade 21 att man i skolan pratar om hur man ska vara mot varandra samt att lärarna är snälla mot eleverna. Medan 16 elever tycker att andra elever är snälla mot dem svarar sex elever att det påståendet stämmer delvis. De flesta av eleverna tycker att de vuxna på skolan säger till om eleverna är dumma mot varandra. Medan tre elever säger att det stämmer delvis att det på skolan finns elever som de är rädda för, svarar en elev att påståendet stämmer helt. En av eleverna svarar också att det finns vuxna som eleven är rädd för. Resultat på fritidshemmet i åk F-2 (Resultat i parentes: första siffra betyder otrygg och andra siffra delvis otrygg) Frågor om trygghet P.g.a. olika omständigheter blev antalet elever som svarade på den webbaserade trygghetsenkäten på fritidshemmet mycket lågt. Av de 82 fritidsbarn som deltog i enkätundersökningen uppger en övervägande majoritet att de känner sig trygga på de flesta ställen på fritids. Det finns dock fortfarande flera elever som känner sig antingen delvis eller helt otrygga på olika platser. Enligt fritidsbarnen är korridoren på stora skolan den mest otrygga platsen: Sex barn känner sig otrygga där medan 23 säger att de är delvis otrygga där. Andra

16 16 platser där flera fritidsbarn känner sig otrygga alt. både och är i kapprummen (3/18) och korridoren utanför fritids (1/16), på fotbollsplanen (3/16), på öppnings- och stängningsavdelningen (1/16) och på berget (0/15). De flesta fritidsbarn känner sig trygga när de är med barn på sin egen fritidsavdelning och med sin egen fritidspersonal. Däremot känner många fritidsbarn sig helt eller delvis (5/27) otrygga med barn och fritidspersonal (5/23) på andra avdelningar. När fritidsbarn känner sig otrygga kan de t.ex. prata med en kamrat (43), gå till en vuxen (29) eller gå till en rastvärd (16). Vissa fritidsbarn (14) gör ingenting när de känner sig otrygga. Fritidsbarnen kom också med tips som skolan kan göra för att skapa trygghet på fritids: att se till att barnen har kul, att lyssna mera på barnen, lugn och ro, att barn delas upp, att ha saker som barn vill ha och fler vuxna. Frågor om kränkande behandling Av de 82 svaranden har 25 själv känt sig kränkta av andra barn och 23 har sett andra barn på fritids bli kränkta. Det är vanligast att barnen känt sig kränkta då de blivit retade och fått elaka ord/kommentarer (19), blivit knuffade (12) eller blivit sparkade (7). Tolv av fritidsbarnen har känt sig kränkta någon gång/termin, sju någon gång per vecka och två varje dag. Kränkningar p.g.a. någon av diskrimineringsgrunderna har skett enligt 11 barn varav sex uppger att de ha blivit kränkt på detta sätt någon gång per termin och tre att detta har skett varje dag. Tolv elever uppger att de har sett andra barn på fritids bli kränkta av annat barn p.g.a. kön, religion/tro, funktionshinder eller ålder. Detta har de sett någon gång per vecka (6) eller någon gång per termin (5). Nio fritidsbarn har själv kränkt andra barn antingen någon gång/termin (5), någon gång per månad (2) eller någon gång/vecka (2). De har kränkt andra genom att de har retat andra, sagt dumma ord, sparkat och puttats. Sex fritidsbarn uppger att de har blivit kränkta av någon vuxen på skolan. Dessa kränkningar har ägt rum någon gång per termin (4) eller någon gång/månad (2). Fem fritidsbarn svarar att de har sett något annat barn bli kränkt av någon vuxen på skolan. Medan 65 barn vet vad de ska göra om de har blivit kränkta så har 17 barn inte kännedom om detta. Resultat i grundskolan åk F-6 (Resultat i parentes: första siffra betyder otrygg och andra siffra delvis otrygg) Frågor om trygghet Sammanlagt deltog 269 elever i trygghetsenkätsundersökningen. Majoriteten av eleverna känner sig trygga på de flesta platserna på skolan samt med sina klasskompisar, sin lärare/mentor och med andra lärare. Korridoren på stora skolan/högstadiet uppges av eleverna vara den mest otrygga platsen på skolan. Av de svaranden uppger 23 att de känner sig otrygga där medan 86 elever känner sig delvis otrygga där. Andra otrygga alt. trygga/otrygga platser är främst omklädningsrummet (26/77), kapprummet (15/83), matsalen (9/53), området bakom 4-6 byggnaden (8/38), klassrummet (6/48) samt slöjden (6/37). Många elever känner sig antingen otrygga (19) eller delvis otrygga (127) med andra elever på skolan. Åtta elever känner sig otrygga och 76 elever känner sig delvis otrygga med andra lärare.

17 17 När elever i åk F-6 känner sig otrygga så pratar de med en kamrat (144), går till en rastvärd (99), går till en annan vuxen (83), går till fyrklövern (20) eller gör ingenting (56). Eleverna ger tips på saker som skolan kan göra för att skapa trygghet. Ex. att ha fler vuxna både ute och inne, lyhörda lärare och vuxna som säger till, att se till om någon är i fyrklövern och att man ska skapa en antimobbingvecka. Frågor om kränkande behandling och diskriminering Nästan 40 % (106) av svarande elever har känt sig kränkta av någon annan elev. De har känt sig kränkta antingen någon gång/termin (45), någon gång/månad (31), någon gång/vecka (18) eller varje dag (12). De flesta (91) har känt sig kränkta när de har blivit retade genom elaka ord och kommentarer. Andra har känt sig kränkta p.g.a. knuffar (35), sparkar (21) och p.g.a. hot om våld (16). Ännu fler elever (125) har sett andra elever bli kränkta antingen någon gång/termin (54), någon gång/månad (33), någon gång/vecka (31) eller varje dag (7). Av 269 elever har 31 elever känt sig kränkta p.g.a. någon av diskrimineringsgrunderna antingen någon gång/termin (19), någon gång/månad (6), någon gång/vecka (4) eller varje dag (2). Ca 15 % av eleverna (41) uppger att de har sett andra elever bli kränkta p.g.a. kön, religion/tro, funktionshinder eller ålder. Detta har hänt någon gång/termin (20), någon gång/mån (13), någon gång/vecka (7) eller varje dag (1). Knappt 12 % av dem som svarat (32) medger att de själva har kränkt någon annan elev antingen någon gång/termin (25), någon gång/månad (5), någon gång/vecka (1) eller varje dag (1). Kränkningarna har gjorts genom elaka ord/kommentarer, skämt på fel sätt och genom att de retat andra. Även om de flesta elever inte har blivit kränkta av någon vuxen på skolan så har 29 elever uppgett att detta har hänt dem antingen någon gång/termin (19), någon gång/månad (3), någon gång/vecka (4) eller varje dag (3). Elever ger exempel på hur de anser att kränkningarna ägt rum: Eleven har fått tillsägelser eller skulden, den vuxne har svurit eller skrikit på eleven och att vuxen inte agerade vid bråk. Av svaranden uppger 41 elever att de sett någon annan elev bli kränkt av någon vuxen på skolan antingen någon gång/termin (27), någon gång/månad (7), någon gång/vecka (4) eller varje dag (3). Detta har gjorts genom att den vuxne svurit, skrikit, blivit arg, sagt att man inte bry sig, etc. De flesta av eleverna (227) vet vad de ska göra om de har blivit kränkta, trakasserade eller diskriminerade men 42 uppger att de inte vet vad de ska göra. Resultat i grundskolan åk 7-9 Frågor om trygghet På högstadiet deltog 128 elever i den webbaserade undersökningen. De flesta elever känner sig trygga på olika ställen i skolan, med sina klasskompisar, med sin mentor och med andra lärare på skolan. Den minst trygga platsen på skolan är korridoren där sex elever känner sig otrygga och 28 känner sig delvis otrygga. Andra platser där flera elever känner sig otrygga alt. delvis otrygga är omklädningsrummet (5/18), matsalen (2/18), uppehållsrummet (2/14), skolgården (2/12) och fotbollsplanen (2/9).

18 18 Sammanlagt knappt hälften av de svarande känner sig antingen otrygga (6) eller delvis otrygga (55) med andra elever på skolan. Tre elever känner sig otrygga och 28 elever känner sig både och med andra lärare än sin mentor. Majoriteten av eleverna pratar med en kamrat när de känner sig otrygga medan 35 elever gör ingenting och 19 elever går till en vuxen. Högstadieelever ger tips på saker som skolan kan göra för att skapa trygghet: Att hålla koll på bråkiga elever, fler lärare/vuxna ute i korridorerna, kameraövervakning, hårdare regler, etc. Frågor om kränkande behandling och diskriminering Av de 128 svarande eleverna uppger 36 att de har känt sig kränkt av en annan elev antingen någon gång/termin (20), någon gång/månad (12), någon gång/vecka (1) eller varje dag (1), de flesta (34) har blivit kränkta då de har blivit retade genom elaka ord och kommentarer. Kränkningarna har skett även bl.a. via knuffar (9), hot om våld (8) och genom elaka /sms (7). Majoriteten av de svarande (79) har sett andra elever bli kränkta av en annan elev antingen någon gång/termin (34), någon gång/månad (29), någon gång/vecka (9) eller varje dag (2). Tio elever uppger att de har blivit kränkta av en annan elev p.g.a. någon av diskrimineringsgrunderna. Detta har skett antingen någon gång/termin (5), någon gång/månad (3) eller varje dag (2). Många elever (34) har sett andra elever bli kränkta p.g.a. kön, religion/tro, funktionshinder eller ålder antingen någon gång/termin (21), någon gång/månad (10), någon gång/vecka (1) eller varje dag (2). Över 90 % av eleverna svarar att de inte har kränkt andra elever men 12 elever medger att de har gjort det antingen någon gång/termin (6), någon gång/mån (3), någon gång/vecka (1) eller varje dag (2). Flera elever (22) svarar att de har blivit kränkta av någon vuxen på skolan antingen någon gång/termin (18), någon gång/månad (1) eller varje dag (3). Som exempel på kränkningarna ges att eleven har blivit orättvis behandlad, fått elaka kommentarer eller har blivit nedvärderad. Lite fler elever (24) har sett någon annan elev bli kränkt av någon vuxen på skolan. De har sett detta hända antingen någon gång/termin (12), någon gång/månad (6), någon gång/vecka (3) eller varje dag (3). Majoriteten av eleverna (109) vet vad de ska göra om de har blivit kränkta men 19 elever vet inte vad de ska göra. Resultat från elevernas (åk 5 och 8) och vårdnadshavarnas (åk 2, 5 och 8) skolplaneenkät Sammanlagt 111 elever och 107 vårdnadshavare svarade på skolplaneenkäten i mars/april Enligt både elevernas och vårdnadshavarnas skolplaneenkät svar har elevernas trygghet i skolan utökats på ett mycket tydligt sätt i jämförelse med året innan. Viss ökning av elevernas trivsel på fritidshemmet kan också skönjas i vårdnadshavarnas svar. Även flera elever och vårdnadshavare än förra året instämmer med påståendet om att de vuxna på skolan gör det som behövs om en elev blir kränkt. Såväl majoriteten av elever som vårdnadshavare svarar att lärarna har positiv syn på alla elever. Andelen elever som antingen är rädda för en annan elev eller för någon personal på skolan har minskat något i jämförelse med förra året.

19 19 Sammanställning och analys av resultat: Kartläggningen visar att en övervägande andel elever såväl i grundskolan inkl. fritidshemmet som i grundsärskolan känner sig trygga på Vendelsömalmsskolan. Tryggheten har även ökat i jämförelse med förra året enligt skolplanenkäten. Resultaten från elevernas och vårdnadshavarnas utvärdering i maj 2015 och resultaten från elevernas trygghetsenkät i mars 2015 överensstämmer väl med varandra. Alla elever känner sig ännu inte helt trygga på alla platser och med alla elever på skolan. Trots både främjande och förebyggande åtgärder så känner fortfarande många elever i åk F-9 sig helt eller delvis otrygga på korridoren på högstadiet. Eftersom antalet anmälda incidenter och kränkningar som skett i korridoren är relativt få behöver vi fråga oss varför resultatet ser ut så här år efter år. Visserligen har antalet elever som känner sig otrygga där kontinuerligt minskat men korridoren uppges ändå vara den mest otrygga platsen på skolan. Frågan är om det här handlar mer om känslan av utsatthet än faktisk utsatthet, även om vi också behöver ta tag i själva känslan. Tänkbara förklaringar till känslan av utsatthet kan vara ex. själva korridormiljön och olika brandlarmsincidenter under vt Det går inte att göra så mycket åt korridorens utformning men det borde gå att minska antalet brandlarmsincidenter genom ex. utökat rastvaktsuppdrag. Såväl elever, vårdnadshavare som personal efterlyser flera vuxna i korridorerna och även på andra ställen på skolan där eleverna vistas på. Omklädningsrummet och matsalen är fortfarande otrygga platser för flera elever. På F-6 enheten har elever som känner sig otrygga i omklädningsrummet och i kapprummet ökat i viss mån samtidigt som färre känner sig otrygga bakom 4-6 byggnaden. Utvärderingen visade att åtgärderna gällande tillgänglig personal i närheten av omklädningsrummet inte har fungerat bra i åk 4-9 vilket kan delvis förklara varför elever känner sig otrygga och lämnade ensam i en utsatt situation. Samtidigt är den personalens kön som vistas i omklädningsrummet en viktig fråga ju äldre eleverna blir. Det finns inte så mycket manlig personal som kan vara med i pojkarnas omklädningsrum. En orsak till att matsal känns som en otrygg plats för många elever är med all sannolikhet att många elever känner inte all personal som äter i matsalen och vissa elever har också själva uttryckt att personal inte alltid tagit tag i bråk även om de varit på eleverna gällande mobiler och kepsar. Det faktum att personal inte i tillräcklig omfattning spritt sig i matsalen och suttit i maulan är nog den mest sannolika förklaringen till elevernas otrygghet där. Antalet elever som känt sig kränkta av andra elever och vuxna har minskat i viss mån såväl på fritidshemmet, åk F-6 som i åk 7-9 i jämförelse med förra läsåret. Vanligaste sätt att bli kränkt på är fortfarande att bli retad genom elaka ord och kommentarer. Det är möjligt att vi har ägnat så mycket tid åt fysiska kränkningar att den allra vanligaste formen av kränkningar inte fått samma uppmärksamhet och att personal inte alltid lagt energi på att ta tag i denna form av kränkningar. Även om majoriteten av eleverna vet vad de ska göra om de har blivit kränkta så finns det fortfarande 17 barn på fritidshemmet, 42 elever i åk F-6 och 19 elever i åk 7-9 som inte vet det. Dock har antalet elever som inte vet vad de ska göra minskat sedan förra läsåret.

20 20 Vendelsömalmsskolans förbättringsområden Resultatet på den aktuella kartläggningen pekar tydligt på vissa akuta förbättringsområden på skolan: 1. Förebyggande åtgärder gällande korridorer, matsalen och omklädningsrummet. 2. Att ta koncentrerat krafttag mot elaka ord och kommentarer. 3. Kontinuerligt och planerat värdegrundsarbete inom såväl sär- och grundskola som på fritidshemmet. 4. Metoder att förebygga kränkningar mellan elever och tydliggörande av fungerande förhållningssätt att bemöta elever som kränker: Fortbildning av personal. 5. Förankring av Plan mot diskriminering och kränkande behandling i elev-, föräldra- och personalgrupp och ständig kommunikation/information om det arbete som pågår. Fyrklövern Samarbetsbaserad problemlösning Förebilder Nolltolerans mot kränkningar Proaktivt och salutogent förhållningssätt i samspel och kommunikation med andra människor

21 21 Förebyggande åtgärder Förebyggande arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifierats som riskfaktorer (Skolverket). Områden som direkt eller indirekt berörs av nedanstående åtgärder: Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Dessa förebyggande insatser gäller antingen direkt eller indirekt såväl särskolan, grundskolan som fritidshemmet. Vissa förebyggande insatser som har särskild betydelse för särskolan eller fritidshemmet anges under egen rubrik. A. Att motverka alla former av kränkningar/diskriminering under elevernas raster och vid vistelse i korridorer på högstadiet Mål: Att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling gentemot elever och mellan olika elever under deras raster. Att eleverna ska kunna känna sig trygga under sina raster. Grundsärskolan 1. Medföljande personal på rasten Personal från grundsärskolan är alltid närvarande vid raster. Om eleverna väljer att gå iväg så vet de alltid var de kan hitta elevassistenterna. Ansvarig: Elevassistenter vid grundsärskolan. Fritidshemmet 1. Tillsynsansvarig fritidspersonal utomhus Eleverna på fritidshemmet har i stället för raster olika aktiviteter utomhus. Det ska alltid finnas personal som har tillsyn över de elever som vistas utomhus. Denna tillsyn utformas på olika sätt utifrån elevernas ålder. Eleverna ska veta vem de ska vända sig till när de behöver hjälp. Ansvarig: Fritidspersonal Grundskolan 1. Rastvärdar och rastvakter På Vendelsömalmsskolan finns ett s.k. rastvärds-/rastvaktssystem. Detta system har formats utifrån de aktuella enheternas behov. På F-6 -enheten har skolområdet delats i tre områden som ska betäckas av var sin rastvärd medan en rastvärd går runt. En av rastvärdarna ansvarar för att ha uppsikt över Fyrklövern - en samlingspunkt dit elever i behov av hjälp går. Inom 7-9 -enheten stannar många elever inomhus under sina raster. Där går rastvakter runt i korridorer och