Nationella Läkemedelsstrategin. Handlingsplan 2011

Transkript

1 Nationella Läkemedelsstrategin Handlingsplan 2011 Sammanfattning av handlingsplanens punkter hösten 2012

2 Förord från CBL-kansliet CBL-kansliet har sammanställt statusrapporter från handlingsplanens 32 punkter för tredje gången till högnivåmötet i oktober Nu finns för respektive punkt information om hur arbetet fortskridit från hösten 2011 tillsammans med en övergripande tidslinje för varje insatsområde. Statusrapporterna har begärts in från de huvudansvariga organisationerna med information om vad som skett sedan den tidigare rapporteringen, eventuella hinder eller svårigheter i projektet/uppdraget, information om finansieringen är säkerställd samt information om genomfört/planerat samråd. Rapporterna är inkluderade i den form de inkommit till kansliet. Flera projekt/uppdrag har delrapporterats sedan föregående högnivåmöte, något har avslutats och för en del kvarstår implementering. Ytterligare andra punkter i handlingsplanen löper vidare under längre tid. Till högnivåmötet i oktober 2012 har fokuserats på förberedelser inför revideringen av strategins handlingsplan till Som ett stöd för denna revidering finns CBL-kansliets råd, som sammankallades första gången i maj Respektive organisation i rådet har lämnat synpunkter på strategins fortsatta innehåll och bidragit med omvärldsanalyser inför revideringen CBL-kansliet har anställt en direktör, Madeleine Wallding, som tillträdde sin tjänst i juni 2012 och som inlett sitt arbete med att, tillsammans med representanter från Socialdepartementet, samråda med de organisationer som har huvudansvar för handlingsplanens punkter. Webbsidan för nationella läkemedelsstrategin uppdaterades under tidig sommar och innehåller nu statusrapporter från vårens högnivåmöte för handlingsplanens punkter och en del relaterade dokument finns bilagda under respektive område. Rapporter från regeringsuppdrag som slutredovisats eller delredovisats finns tillgängliga via webbsidan. Statusrapporterna från höstens högnivåmöte kommer att publiceras på webbsidan och ytterligare utveckling av informationen på webbsidan kommer att ske under Inför eventuella nya delar i handlingsplanen revideras den befintliga mallen för projektplanen som används, med utökad information om finansiering, budget och leverans/omhändertagande efter projektets/uppdragets avslut. Mallversion (30)

3 1 Skapa bättre och säkrare ordinationsprocess och lägga grunden för generisk förskrivning genom nationellt samordnade IT-system 1.1. Möjliggör elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar Huvudansvarig: Läkemedelsverket Utdrag ur handlingsplanen: Utredning av möjliggörande av elektronisk biverkningsrapportering från hela hälso- och sjukvården. Innefattar vidareutveckling vad gäller återkoppling av biverkningsrapporter till sjukvården och diskussion medläkemedelsindustrin för att undersöka hur denna förändring kan förbättra företagens farmakovigilansarbete. Nyckelaktörer: SKL, Sjukvårdshuvudmän. Status hösten 2011: Internt utredningsarbete i projektet började Utredning med externa kontakter under Under 2012 beräknas det nya biverkningssystemet att vara på plats och då är det möjligt att starta ett pilotprojekt med rapportering från sjukvården. Status våren 2012: Förstudie pågår. Inom e-rapportering har det tillkommit ett behov för hantering av fullständiga personuppgifter inklusive personnummer som kommer att införas i den nya databasen. Detta är nödvändigt när hela rikets biverkningshantering centraliseras till Läkemedelsverket, bland annat för att säkerställa att myndigheten får exakta och kontrollerbara uppgifter vid uppföljning/återkoppling av biverkningsrapporter. Lanseringsdatum för den nya biverkningsdatabasen har blivit förflyttad till 31/ för humandelen. En ny databas för biverkningar ligger utanför projektet men är en viktig förutsättning för direktrapportering från sjukvårdens journalsystem. Externa kontakter byggs upp: projektledaren har besökt två regionala biverkningscentra och inlett samarbete med Sveriges kommuner och landsting (CeHis, Centrum för e-hälsa i samverkan). Nätverksbyggande fortsätter och samråd planeras med representanter från sjukvården inklusive apoteksområdet. Intressenter för samråd på olika nivåer är representanter från ledning, klinik och förvaltning av vårdsystem/apotekssystem. Som ett exempel på övriga källor till biverkningsrapporter fortsätter enheten arbetet med att inhämta biverkningsrapporter från kvalitetsregistret ARTIS och diskuterar en utvidgning till andra kvalitetsregister. Det har inte tillkommit några oväntade kostnader. Utgifter i samband med aktuellt projekt ska redovisas i detalj och följas upp. Förstudien skall levereras till Socialdepartementet senast 30/6. Förstudien skickades till Socialdepartementet enligt plan den 20/6. I förstudien rekommenderade Läkemedelsverket att man skall använda den befintliga infrastrukturen i den nationella tjänsteplattformen för kommunikationen kring biverkningsrapporter mellan sjukvårdens rapportörer och Läkemedelsverket. Ett pilotprojekt med Landstinget i Uppsala län planeras. Ett första möte angående detta, då representanter från Landstinget i Uppsala och Läkemedelsverket deltar, är inbokat i september. Kopplingen mellan Läkemedelsverkets system och tjänsteplattformen skall undersökas och förberedas med berörda aktörer; här i första hand CeHis och Inera AB Möjliggör generisk förskrivning Huvudansvarig: Läkemedelsverket regeringsuppdrag, redovisas oktober november 2012 Utdrag ur handlingsplanen: Utredning kring ett framtida substansregisters utformning, teknisk plattform samt finansiering. Utvärdering av vilka ändringar i lagstiftningen som kan komma att bli aktuella samt vilken anpassning av IT-system som kommer att behöva ske för att möjliggöra generisk förskrivning. Uppdraget: Utredning av förutsättningar för införande av frivillig generisk förskrivning, inklusive analys av författningsändringar, utbildningsbehov samt utformning av IT-stöd. Nyckelaktörer: Datainspektionen (DI), Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), Apotekens Service AB, Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt representanter för journalförskrivarsystem och apoteksaktörer. Status hösten 2011: Interna resurser för att delta i projektet har precis börjat samlas. Plan för hur utredningen ska göras internt påbörjad. Samråd med berörda externa aktörer kommer att genomföras. Substansregister under bearbetning, beräknas vara klart hösten Status våren 2012: Upphandling av externa IT-konsulter klar mitten av jan. De utreder fram till 30 april behovet av nationell standard av uppgifter (utöver substansnamn) som måste överföras och hur aktuella IT-stöd för vården och apoteken ska utformas. Internt på Läkemedelsverket utreds vilka författningsändringar som krävs, kriterier för Mallversion (30)

4 substansurval och vilka utbildningsinsatser som behövs för framför allt förskrivare och apotekspersonal (och patienter/kunder). Uppdraget delrapporterades muntligt hos departementet den 28 februari Datum för slutredovisning flyttades fram till 30 november Genomförda möten/samråd inom IT-området: Inera SIL, Pascal, Apotekens Service NOD, Receptdepån, Apotekens Service VARA, CeHis, TLV FLIS, Visma Pharma Suite, Receptum MAXX, Logica Pharma Logica, LV Substansregistret. Tiden för slutredovisningen har förlängts till den 30 november 2012 Under våren och sommaren har samrådsmöten genomförts med TLV, SLS, NEPI, SoS, LIF/FGL/Läkemedelshandlarna och CeHis. Remiss skickades ut den 21 aug med önskat svar till den 28 sep. Remissens huvudsakliga frågeställningar gäller urval av vad som ska kunna förskrivas generisk, behov av författningsändringar, utbildning och information, konsekvenser för resp. organisation (inkl kostnader) samt rimlig tid för införande av generisk förskrivning. I remissförslaget förordar LV en modell för generisk förskrivning där nuvarande bedömningar avseende utbytbarhet utnyttjas Möjliggör elektronisk makulering av e-recept Huvudansvarig: Socialdepartementet Utdrag ur handlingsplanen: Möjliggöra för förskrivaren att via sitt vårdsystem kunna makulera recept, både sådana man själv förskrivit men även e-recept förskrivet av andra. I praktiken kommer i regel endast de e-recept som finns tillgängliga i aktuellt vårdsystem kunna makuleras. Nyckelaktör: Apoteket Service AB. Status hösten 2011: Piloten, ett vårdsystem som körts i två landsting har godkänts av projektets styrgrupp. Övriga landsting som använder detta vårdsystem har nu möjlighet att rulla ut makuleringsfunktionen. Det innebär inte att samtliga förskrivare i Sverige har möjlighet till elektronisk makulering. Landstingen/regionerna i Sverige måste alltså kravställa mot sina vårdsystemleverantörer att de vill få in funktionaliteten i sina system. Process beträffande denna insats pågår i Apotekens Service regi och något behov för Soc-dep att göra ngt synes inte föreligga i nuläget. Status våren 2012: Vad gäller makulering av e-recept uppger Apotekens Service AB att alla vårdgivare som har journalsystemet SYSTeam CROSS har möjlighet att elektroniskt makulera e-recept. Statistiken från februari månad vittnar om att inget av de andra landstingen (alltså utöver Sörmland och Västernorrland) börjat använda tjänsten. SYSTeam CROSS finns inom följande fem landsting: Landstinget Blekinge Landstinget Sörmland Landstinget Västernorrland Västerbottens läns landsting Örebro läns landsting 1.4. Skapa nationellt dosregister Huvudansvarig: Socialdepartementet Utdrag ur handlingsplanen: Färdigställande av IT-plattform för nationellt dosregister och överföring av information ifrån dosregistren. Nyckelaktör: Apotekens Service AB. Status hösten 2011: Den 23 april 2012 (datum framflyttat från 30 nov 2011) ska flytten av dosrecepten från de regionala dosregistren till ett nationellt dosregister vara klar. I dag är det bara de apotek som fortfarande använder den så kallade övergångslösningen, baserad på Apoteket AB:s ATS-system, som kan expediera dosrecept via receptexpedieringssystemet. De apotek som använder nya IT-system måste i stället använda en särskild webbapplikation för detta. Status våren 2012: Tidplan för fortsatt flytt av dosreceptinformation framtagen. Ett beslut om justerad tidplan för fortsatt flytt av dosreceptinformation har nu fattats. Flytten av dosreceptinformation kommer att påbörjas den 18 maj och kommer vara fullt genomförd den 11 juni. Dosapoteken kommer att beröras av flytten i följande ordning: maj Göteborg och Vänersborg maj Örebro och Umeå 1 3 juni Malmö 8 10 juni Solna och Uppsala Beslutet har fattats gemensamt av Apoteket, CeHis/Inera och Apotekens Service efter hänsynstagande till de beroenden Mallversion (30)

5 som de olika organisationerna har kunnat identifiera. Tidplanen ger tid för den kvalitetssäkring som krävs innan en fullskalig dosmigrering kan genomföras. För öppenvårdsapoteken innebär detta att: Det är främst apotek i Västra Götalandsregionen som kommer att märka av den första flytten av dosrecept. Övriga dosrecept hanteras som tidigare via e-dos apotek. Successivt kommer dock fler apotek beröras när fler och fler dosrecept flyttas. Överflyttningen av dosrecepten kommer att fortsätta region för region tills samtliga dosrecept är överflyttade till Apotekens Services nationella register. Efter överflyttningen går de flyttade recepten inte att komma åt via e-dos. Detta innebär att personal på öppenvårdsapotek behöver uppmärksammas på att nya rutiner gäller. Apoteken får åtkomst till de överförda recepten direkt via receptexpeditionssystemen. Överflyttningen av patientinformationen från Apoteket AB till Apotekens Service AB var initialt planerad att ske hösten/vintern 2011 men man tvingades att senarelägga migreringen till att ske under ett antal etapper maj/juni Specifikationer till kommunikationsgränssnitten för att dosproducenten ska ha elektronisk tillgång till dosrecepten (underlag för expediering och dosdispensering), hos Apotekens Service AB, var framtagna och klara Det var dock först efter att migreringen av patientinformationen som kommunikationskedjan blev testad i full skala. Tidigare ansvarade, utvecklade och förvaltades hela IT-systemet för dos av en och samma organisation, Apoteket AB. Apoteket AB ägde då alla tre delar d.v.s. ordinationsverktyget för ordinatören, dosregistren och IT-systemet för produktion av dospåsarna. I och med omregleringen och förberedelsen inför konkurrensutsättningen delades dessa delar upp på olika aktörer. Landstingen ansvarar nu för ordinationsverktyget (Pascal), Apotekens Service AB ansvarar för nationella dosregistret (lagringen av data) och Apoteket AB/ny dosproducent ansvarar för dosproduktionssystemet (se bild). Framtagandet och anpassningar av ett nytt ordinationsverktyg för dosläkemedel och utvecklingen av ett nytt nationellt dosreceptregister har drivits i ett gemensamt projekt med flera inblandade parter: Center för ehälsa i samverkan (CeHis), Inera AB, Apoteket AB och Apotekens Service AB. Ca unika användare inom vård och omsorg har använt det nya dossystemet sedan migreringen. Hälften av användarna är läkare och hälften är sjuksköterskor inom vård och omsorg. Nästan 6 miljoner transaktioner har gjort sedan starten av systemet (i och med migreringen). Det handlar om transaktioner som tex att hämta upp och titta på tidigare ordination, skapa ny ordination, förnya och makulera tidigare ordination samt skriva ut läkemedelslista (se bild användningsstruktur över arbetsvecka). Mallversion (30)

6 1.5. Skapa ordinationsdatabas inom ramen för nuvarande lagstiftning Huvudansvarig: Sveriges Kommuner och Landsting Utvecklas inom ramen för Nationell ehälsa. Nyckelaktörer: CeHis som uppdragsgivare och formulerare av krav. Utförare är Inera respektive Apotekens Service AB. Status hösten 2011: Vid årsskiftet fattade CeHis strategiskt beslut om att, i avvaktan på lagstiftningsförändringar, omfokusera utvecklingslinjen till att bygga en lösning som ryms inom nuvarande patientdatalag. Det innebär i korthet att uppgifterna i NOD ses som journaluppgifter för resp. förskrivare som görs möjliga att utväxla enligt ordinarie regler för sammanhållen journalföring. Det är inte en långsiktigt optimal hantering, men kommer att medföra ökad patientsäkerhet under en 3 5-årig mellanperiod. Steg 1 - Utveckling av NOD infrastrukturen påbörjades under våren 2011 och var färdig den 30juni Vid denna tidpunkt innehöll NOD ingen information (data). 1 juli började NOD att fyllas med ordinationer från de erecept som skickas från vården till Apotekens Service AB. Under vintern 2011 har arbetet fokuserat på att förbereda arbetar med att analysera och identifiera en logisk struktur för både NOD och kopplingarna mot NOD. Detta inbegriper informationsmodell, teknisk struktur samt anpassning till gällande säkerhets-, autentiserings-, samtyckes och spärrkrav. Status våren 2012: Syftet med en nationell ordinationsdatabas är att förbättra kvalitet och kostnadseffektivitet i läkemedelsanvändningen. Det ska göras genom att med hjälp av en nationell ordinationsdatabas som ger vårdgivare tillgång till korrekt information om patientens läkemedelsanvändning (en gemensam läkemedelslista). Nationell ordinationsdatabas är en nationell informationskälla med alla ordinationer, från öppen- och slutenvård, dosordinationer samt även utlämnade läkemedel. Projektet inleddes med en förstudie under Förstudien gav svar på hur projektet går att genomföras, om tid och kostnader för att genomföra projektet är i linje med de förväntade utfallet. Efter förstudien påbörjades utvecklingen av NOD. Detta skedde i faser där första fasen var en utvecklingsfas av databasstrukturen och dess infrastruktur med tekniska gränssnitt. Efter utvecklingsfasen började databasen fyllas med erecept, vilket pågått i snart ett års tid. Syfte är att när NOD introduceras ska den gemensamma läkemedelslistan innehålla 15 månaders historik. Projektet har även utrett och fasställt arkitektur för hur dosordinationer kan hanteras och lagras i NOD samt hur informationen ska göras åtkomlig och gallras med hänsyn tagen till gällande lagstiftning. Projektet har ett starkt beroende till den infrastrukturella förändringen som krävs för en omreglering av dosmarknaden dvs. möjliggörare för fler producenter av dostjänsten. Detta innebär konkret att alla dosrecept, som idag finns lagrat hos Apoteket AB, ska migreras till nationella dosregistret hos Apotekens Service AB. För projektet är det nationella dosregistret förstadiet för NOD. CeHis har även tagit strategiska beslutet att ersätta dagens ordinationsverktyg för dosordinationer, edos från Apoteket AB, med ett nytt webbaserat ordinationsverktyg, kallat Pascal ordinationsverktyg. Ordinationsverktyget kommer i den första versionen vara en ersättare för edos och användas till att ordinera dosdispenserade läkemedel. I nästa fas ska verktyget även kunna användas för alla öppenvårdsordinationer. Applikationen sätts i drift i samband med migrering av dosrecepten till Apotekens Service AB. Migreringarna av dosrecepten, som berör patienter, är planerade att vara avslutade till mitten av april Projektet gör kontinuerliga analyser hur informationstillgång, kommunikationsgränssnitt och funktioner ska utvecklas för att förhålla sig till gällande lagar och regelverk. Patientdatalagen och SOSFS 2008:14 Vårdgivarnas hantering av öppenvårdsordinationer sker enligt PdL och SOSFS 2008:14, bl.a. med iakttagelse av: - Journalföringsplikten, bevarandetider - Inre sekretess (bl.a. spärrmöjlighet) - Behörighetsstyrning och åtkomstkontroll - Sammanhållen journalföring (bl.a. information, spärrmöjlighet, samtycke vid åtkomst) - Varje vårdgivare/myndighet i landsting eller kommun personuppgiftsansvarig för sin hantering av uppgifter - Apotekens Service AB som personuppgiftsbiträde Receptregisterlagen (dospatienter) - Direktåtkomst till dosrecept för legitimerad personal enligt 11 Lagen om Läkemedelsförteckningen - Direktåtkomst till uppgifter sker med samtycke enligt förutsättningarna i 3 och 7 Arbetet med att introducera NOD fortsätter och målsättning är att första version av databasen ska vara åtkomlig för Pascal ordinationsverktyg i december NOD kommer vid introduceringen innehålla öppenvårdsordinationer samt även visa expedieringar från Läkemedelsförteckningen. Vidareutvecklingen av Pascal ordinationsverktyg för öppenvårdsordinationer pågår parallellt med utvecklingen av databasstrukturen för NOD. I och med att övervägande majoriteten av ordinationer i vården sker i journalsystemens Mallversion (30)

7 läkemedelsmoduler är förberedelser och framtagande av integrationspaket, journalsystem/nod, högt prioriterat. Åtkomst till informationen i NOD kommer vara från journalsystemens läkemedelsmoduler, Pascal ordinationsverktyg (för de förskrivare som inte har åtkomst till journalsystemets läkemedelsmodul) och via NPÖ (se bild) Inrätta en sammanhållen process för beredning och beslut om utveckling av nationella basfunktioner för ordinationsstöd Huvudansvarig: Socialdepartementet Utvecklas inom ramen för Nationell ehälsa. Nyckelaktörer: Socialdepartementet, Socialstyrelsen SKL (CeHis), Apotekens Service AB. Status hösten 2011: Arbete som ska utföras i denna fas är: Framtagande av delrapport om hur befintliga kunskapsdatabaser samt pågående och planerade projekt har beroenden och kan användas med inriktning att kunna dokumentera ordinationsorsak. En juridisk analys av register och tjänster inom läkemedelsområdet Framtagande av ett underlag för formulering av en målbild för samspelet mellan införande av ordinationsorsak och övriga kunskapsstöd Identifiering av framtida insatser från Socialstyrelsen Status våren 2012: Frågan hanteras i huvudsak via Styrgruppen för IT och Läkemedel. Gruppen, som leddes av Socialdepartementet och var gemensam mellan departementet och SKL, inrättades i juni 2011 med två uppgifter, att fördela medel under 2011 för att snabba på pågående insatser och att utarbeta en handlingsplan för insatser och leveranser under åren Gruppen kommer att finnas kvar som en referensgrupp men medel till insatser i handlingsplanen kommer att beslutas av regeringen. Beslut om medel 2011, som avrapporteras 31/3 Styrgruppen hade 25 mkr att fördela under 2011, varav 5 mkr var öronmärkta för projektet med en nationell ordinationsdatabas (NOD). Socialdepartementet och SKL beslutade, med styrgruppen bakom sig, att fördela medlen till tre projekt. 1. Projekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd (2 mkr) Socialstyrelsen ansvarar för projektet som ska utgå från förslagen i den tidigare förstudien om ordinationsorsak (januari 2011). Syftet är att ta vid från förstudien, relatera ordinationsorsak till andra pågående projekt m.m. Målet är att insatsen ska leda till en samlad bild och projektplan för framtida arbete samt förslag till sammanhållet uppdrag kring ordinationsorsak. Detta redovisas 31/3 och är sedan tänkt att följas av ett nytt regeringsuppdrag till Socialstyrelsen som ska samordna det fortsatta arbetet. Delrapporteringen den 8/3 pekade på komplexiteten i frågorna men samtidigt på vikten av att börja någonstans för att sedan successivt bygga ut och utveckla den struktur för dokumentation av ordinationsorsak som behövs. 2. Införande av nationell ordinationsdatabas (NOD) och ordinationsverktyget Pascal (5 + 17,5 mkr) Den Nationella Ordinationsdatabasen (NOD) är en nationell och gemensam informationskälla om patientens ordinationer där en patients alla förskrivna läkemedel ska finnas samlade. Förskrivaren kan därmed snabbt få en helhetsbild av en patients samlade läkemedelshistorik, vilket främjar en säker läkemedelsanvändning och ger ökad säkerhet i patientens behandling. Pascal är det nya ordinationsverktyget för öppenvårdsordinationer som kommer att erbjudas kostnadsfritt via webben till alla ordinatörer, förutsatt att nödvändiga säkerhetslösningar (SITHS-kort eller engångslösen via mobil) är införda. Målet är att insatsen ska leda till att arbetet i projekten NOD och Pascal bedrivs snabbare än planerat. Pascal för e-dos tas i drift i april 2012 då nuvarande edos-applikation upphör. Alla användare är då inlagda i HSA- Mallversion (30)

8 kataloger och har SITHS-kort/motsvarande. NOD ska tillgängliggöras nationellt under sommaren en konkret plan för det fortsatta införandet av Pascal och tillgängliggörandet av NOD. Vid delrapporteringen den 8 mars framkom att projektet är komplext, med många beroenden till andra pågående insatser (bl.a. migreringen till DOS-registret som görs av Apotekens Service AB). Det framkom också att även om projektet till följd av de statliga medlen har snabbats på så finns ändå en risk för att tidplanen kan förskjutas. 3. Utvärdering av EES (0,5 mkr) Elektroniskt expertstöd, EES, syftar till att öka patientsäkerheten och ger signaler om potentiella risker med den enskilda patientens läkemedelsordinationer och således en möjlighet att förbygga att problem uppstår i behandlingen. Systemet används just nu huvudsakligen på apotek men kan också användas av läkaren i förskrivningsögonblicket. EES, som förvaltas av Apotekens Service AB, har totalt nio olika funktioner. Dessa är dubbelmedicinering, läkemedelsinteraktion, hög dos, hög dos för äldre, hög dos för barn, åldersvarning för äldre, åldersvarning för barn, påverkar annan sjukdom samt könsspecifik läkemedelsbehandling. Läkemedelverket utvärderar nu funktionerna i EES och ska bl.a. göra en tydlig beskrivning av funktionerna i EES och deras kvalitet samt användbarhet nationellt. lämna förslag till kommande uppdrag. Vid delrapporteringen den 8 mars fördes en ingående diskussion om kunskapsstöd, behovet av sådana och vilka funktioner som aktörer i olika delar av läkemedelsprocessen behöver. Detta knyter an till en punkt i handlingsplanen om behovet av en nationell samling kring kunskapsstöd. LV:s rapport är en del i detta. 1. Projekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd (2 mkr) Socialstyrelsens uppdrag Projekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd (se ovan) avrapporterades till Socialdepartementet den 31 mars I leveransen ingick en omfattande rapport som har tagits fram på uppdrag av Socialstyrelsen, under överseende av en aktiv styrgrupp där bl.a. Socialstyrelsen och Läkemedelsverket ingick. Ett särskilt PM om Socialstyrelsens eventuella framtida insatser inom detta område skickades också med. I april kompletterades den officiella leveransen med en executive summary från den styrgrupp som varit knuten till projektet. Detta dokument sammanfattar de andra två dokumenten. Här finns också rekommendationer om vad som kan göras i nästa fas. Den 19 juni 2012 fick Socialstyrelsen ett nytt regeringsuppdrag om att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, i form av ett strukturerat kodsystem för ordinationer. Uppdraget avser ordinationer från såväl öppen som sluten vård. I uppdraget ingår att analysera och lämna förslag till hur en sådan källa kan och bör införas i hälso- och sjukvården. Utgångspunkten för uppdraget är de bedömningar och förslag som finns i myndighetens rapport Projekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd ( ). Uppdraget har fördelats till myndighetens avdelning för regler och tillstånd (enheten för fackspråk och informatik). Uppdraget består av två delar och ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) genom en lägesrapport senast den 12 december 2012 samt genom en slutrapport senast den 1 juli För uppdraget fick Socialstyrelsen 7 mnkr under 2012 (medel från äldresatsningen). Uppdraget finns i sin helhet på: Deluppdrag 1: CeHis på uppdrag av Socialstyrelsen (redovisning i lägesrapporten) Anpassning av ordinationsverktyget Pascal så att ett fält förstrukturerad dokumentation av ordinationsorsak skapas. Förberedelse av lagringsmöjlighet i NOD:s databasstruktur förstrukturerad information av ordinationsorsak. Del 2 Socialstyrelsen (redovisning i slutrapporten) Framtagande av ett strukturerat kodsystem för ordinationer inom såväl öppen som sluten vård. Kodsystemet ska utgå från substanser och indikationer. Det ska därför baseras på det substansregister som Läkemedelsverket har regeringens uppdrag att ta fram. Framtagande av en enhetlig terminologi och en informationsstrukturför ordinationsorsak och angränsande begrepp. Uppdraget ska bygga på Socialstyrelsens pågående uppdrag om nationellt fackspråk vilket inkluderar synkronisering av de aktuella begreppen mot termbanken och Snomed CT. I uppdraget ingår också att Socialstyrelsen ska göra en analys av hur informationsmodellen för ordinationsprocessen är kopplad till nationell informationsstruktur (NI), som är en mer generell beskrivning av kärnprocessen i vård och omsorg. Socialstyrelsen får för detta ändamål använda 7 miljoner kronor under Regeringen avser att avsätta ytterligare tre miljoner kronor för uppdragets genomförande under En delprojektledare är utsedd på Socialstyrelsen och ett antal andra medarbetare har knutits till projektet. Ett första informellt styrgruppsmöte hölls den 27 augusti CeHis (Pascal/NOD-projektet), Läkemedelsverket (substansregistret) och TLV var representerade. Styrgruppens sammansättning kommer att formaliseras senare i september. Mallversion (30)

9 Kontaktpersoner på Socialstyrelsen: Kristina Bränd Persson: enhetschef för enheten för fackspråk och informatik, avdelning för regler och tillstånd Maarten Sengers: läkemedelsansvarig utredare, enheten för välfärdsanalys, avdelning för statistik och utvärdering 2. Införande av nationell ordinationsdatabas (NOD) och ordinationsverktyget Pascal Arbetet med att introducera NOD fortsätter och målsättning är att första version av databasen ska vara åtkomlig för Pascal ordinationsverktyg i december NOD kommer vid introduceringen innehålla öppenvårdsordinationer samt även visa expedieringar från Läkemedelsförteckningen. Vidareutvecklingen av Pascal ordinationsverktyg för öppenvårdsordinationer pågår parallellt med utvecklingen av databasstrukturen för NOD. I och med att övervägande majoriteten av ordinationer i vården sker i journalsystemens läkemedelsmoduler är förberedelser och framtagande av integrationspaket, journalsystem/nod, högt prioriterat. Åtkomst till informationen i NOD kommer vara från journalsystemens läkemedelsmoduler, Pascal ordinationsverktyg (för de förskrivare som inte har åtkomst till journalsystemets läkemedelsmodul) och via NPÖ (se bild nedan). 3. Utvärdering av elektroniska expeditionsstödet (EES) I juni 2012 fick Apotekens Service AB kronor från regeringen för fortsatt utveckling, anpassning och för att stödja användning av EES. Medlen ska under 2012 användas till bl.a. åtgärder för att öka användningen av EES på apotek. Dessutom planeras för ett projekt som syftar till att tillgängliggöra EES för förskrivare i en pilot med äldre patienter som har dosförskrivna läkemedel. I maj togs även ett nytt webbgränssnitt i bruk för EES för att göra det mer användarvänligt. Att effektivisera drift och förvaltning av EES pågår ständigt. Som ett led i detta samt att åtgärda Läkemedelsverkets önskan om att EES ska baseras på svenska läkemedel så påbörjade Apotekens Service AB under året ett projekt för att införa en svensk läkemedelslista. Att ersätta First Data Bank, som basinformationsleverantör med informationen i det nationella artikelregistret Vara kommer att spara pengar framgent då bolaget blir alltmer oberoende gentemot den amerikanska leverantören Medco Utveckla tjänst för att öka patientmedverkan genom bl.a. återkoppling av utfall av behandlingar samt avvikelsehantering Huvudansvarig: Sveriges Kommuner och Landsting Utvecklas inom ramen för Nationell ehälsa. Nyckelaktörer: CeHis och kommande utförare (ej fastställd) Status hösten 2011: Projektet är på idéstadiet och beräknas kunna konkretiseras våren Det kan bli aktuellt att inordna utvecklingen som en del av projektarbetet inom Mina Hälsotjänster eller som en del av NOD/Pascalutvecklingen. Huvudinnehållet är att kunna tillföra patientens egen upplevelse av läkemedelsbehandling. Status våren 2012: Inom CeHis satsning på invånartjänster, Mina hälsotjänster, pågår utvecklingen av en tjänst för hälsodeklarationer. Detta är i första fasen knutet till en regional systemlösning, inom SLL, men planer finns att på sikt anpassa den som en nationell lösning. Därtill pågår en förstudie för att koppla ett enkätverktyg till Mina vårdkontakter. Syftet är främst att få återkoppling från patienter till kvalitetsregistrens uppgifter. Möjligheterna är att även använda enkätverktyget till andra syften och uppgifter. Mallversion (30)

10 Inom projektet Mina hälsotjänster har ett så kallat tjänstekontrakt för formulärhantering utvecklats. Tjänstekontraktet är en infrastrukturell standard för integrationer mellan autentiseringstjänst och användargränssnitt i Mina vårdkontakter, och olika typer av formulärtjänster. Avsikten är att lösningen ska kunna användas till exempelvis hälsodeklarationer eller uppföljningar av behandling. Den tekniska grunden är därmed lagd för att kunna utbyta information mellan vårdgivare och patienter via formulär och enkäter på ett säkert sätt. Nästa steg är att koppla en formulärtjänst till tjänstekontraktet. Detta planeras in under Mallversion (30)

11 2 Öka samsyn och förståelse för ordinerad behandling 2.1. Skapa förutsättningar för effektiva läkemedelsgenomgångar och läkemedelsavstämningar i vårdens övergångar samt utvärdera effekten av dessa åtgärder på följsamhet till ordinerad behandling Huvudansvarig: Socialstyrelsen regeringsuppdrag, redovisas 15 dec 2011 Utvecklas inom ramen för regeringens satsning på de mest sjuka äldre. Nyckelaktörer: Socialstyrelsen - Expertgrupp Status hösten 2011: Arbetet med vägledningen har inletts med en kartläggning av evidensläget för den medicinska nyttan av metoderna läkemedelsavstämning resp. läkemedelsgenomgång, samt en inventering av tidigare och pågående projekt i landet. Vidare har en hearing genomförts med utvalda experter inom området. Status våren 2012: Arbetet med att ta fram en vägledning för läkemedelsavstämning och läkemedelsgenomgång slutfördes planenligt och redovisades för GD den 6 december Parallellt med detta arbete pågick en revidering av föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. För att harmonisera och synkronisera innehållet i vägledningen med de nya föreskrifterna (då dessa bland annat reglerar genomförandet av läkemedelsavstämningar och läkemedelsgenomgångar) beslöts att redovisningen till departementet skulle begränsas till ett förlängt PM, att vi skulle invänta de reviderade föreskrifterna för att sedan vid behov justera vägledningen och skicka både vägledningen och föreskriften på remiss samtidigt under mars april Arbetet med föreskrifterna är avslutat och redovisningen kommer att ske under senare delen av mars Arbetet med att synkronisera vägledningen med föreskrifterna har påbörjats och beräknas vara avslutat under första delen av april En slutlig version av vägledningen planeras att preliminärt publiceras den 30 juni Ovanstående är i enlighet med den information och tidsplan som lämnades till departementet den 15 dec Arbetet med att synkronisera vägledningen med föreskrifterna har fortskridit planenligt. Vägledningen skickades på remiss den 25 april Remissvaren har föranlett en revidering av vägledningen. Arbetet med revideringen pågår till slutet av augusti Vägledningen kommer i början av september 2012 att skickas på remiss internt och en preliminär version beräknas vara klar mot slutet av september. Därefter kommer den att prövas praktiskt av läkare i tjänst på olika håll i landet. Deras synpunkter kommer i möjligaste mån att infogas i den slutliga versionen. Vi räknar med att en slutlig version av vägledningen är klar den 1 dec Utvärdera om dostjänster kan bidra till ökad följsamhet och förbättrad patientsäkerhet och hur tjänsten ska användas och förfinas Huvudansvarig: Läkemedelsverket regeringsuppdrag, redovisas februari december 2012 Utvecklas inom ramen för regeringens satsning på de mest sjuka äldre. Nyckelaktörer: SKL, Apotekens Service AB, Socialstyrelsen Status hösten 2011:Utvärdering pågår och består av följande delar: Att genomföra en systematisk litteraturgenomgång avseende sambandet mellan doseringshjälpmedel (särskilt multidos) och följsamhet och patientsäkerhet. Att göra en genomgång av hur dosdispensering fungerar och är organiserad i andra länder. Att göra en beskrivning av det som redan idag pågår för att förbättra dostjänsten. Att beskriva hur dostjänsten i en ideal situation bör fungera för att verkligen vara till nytta för både patienten och samhället. Att föreslå studier som kan öka kunskapen om dostjänstens effekter på följsamhet, patientsäkerhet och kostnadseffektivitet. Status våren 2012: Muntlig delrapport gavs till Socialdepartementet Den systematiska litteraturstudien, genomgången av hur dosdispensering fungerar i andra länder samt en beskrivning av pågående förbättringsarbeten är genomförd. En longitudinell studie genomförs externt på uppdrag av LV. Fokus för förlängningen av uppdraget stämdes av med Socialdepartementet Uppdraget specificerades mot att utvärdera den upplevda nyttan med dostjänsten avseende följsamhet och patientsäkerhet utifrån patient-, professions- och leverantörsperspektiv. Detta kommer göras med en patient- och en professionsenkät, samt med intressentseminarier där representanter för patienter, profession samt dosleverantörer deltar. Projektplan samt enkäter kommer att kvalitetssäkras enligt Läkemedelsverkets interna processer samt skickas in till Etikprövningsnämnden för godkännande. Mallversion (30)

12 Status aug 2012: En longitudinell studie har genomförts externt på uppdrag av LV och en rapport har precis levererats till Läkemedelsverkets. Patientenkäten är konstruerad och testad i målgruppen som är patienter i eget boende med dosläkemedel utan läkemedelsövertag. Patientenkäten delas just nu ut till dospatienter i ett urval av landets kommuner via dosapoteken. Professionsenkäterna är konstruerade och testade i målgrupperna läkare, sjuksköterskor, undersköterskor samt vårdbiträden med erfarenhet av patienter med dosläkemedel. Enkäten kommer att skickas ut under september via webb-verktyget Quick Search. Projektplan samt enkäter har kvalitetssäkrats enligt Läkemedelsverkets interna processer samt är godkända av Etikprövningsnämnden. Intressentseminarier där representanter för patienter, profession samt dosleverantörer deltar kommer att hållas på Läkemedelsverket 3 5 sept. Läkemedelsverkets rapport om att Utvärdera om dostjänster kan bidra till ökad följsamhet och förbättrad patientsäkerhet och hur tjänsten ska användas och förfina kommer att ta hänsyn till resultat från den longitudinella studien samt från patient- och professionsenkäter och intressentseminarierna. Rapporten kommer att skickas ut på extern remiss under oktober och förankras inom Läkemedelsverket innan den skickas in till Socialdepartementet i december Genomför kompetenshöjande utbildningsinsatser för hemtjänstpersonal Huvudansvarig: Sveriges Kommuner och Landsting Utdrag ur handlingsplanen Framtagande av underlag till utbildningsinsatser riktade specifikt mot hemtjänstpersonal kring läkemedelsanvändning hos äldre personer. Nyckelaktörer: SKL, landsting, kommuner. Status hösten 2011: Utbildningar och material har tagits fram bland annat av landsting, apoteksaktörer, LIF, forskningscentra, kommuner och SKL. I ett första skede kartläggs och insamlas material. Eventuellt skapas ett virtuellt bibliotek med kvalitetsgranskat material som i ett senare skede kan offentliggöras. Tankar finns kring att skapa en webb-baserad utbildning. Metoder och spridningssätt är ännu ej fastställda och eventuellt bör målgruppen utvidgas. Status våren 2012: Utbudet av befintliga utbildningar har studerats för att identifiera goda exempel och eventuell förbättringspotential. I nuläget saknas dock finansiering för projektet hos SKL vilket begränsar handlingsmöjligheten, bl.a. pga. svårigheten att utdebitera landstingen för fortbildningsinsatser riktade gentemot kommunernas personal. För närvarande finns många olika fortbildningsinitiativ inom läkemedelsområdet riktade mot olika målgrupper. Gränsdragning gentemot andra initiativ måste ske, bl.a. mot det uppdrag Socialstyrelsen fått att ta fram en webb-baserad läkemedelsutbildning för vårdpersonal. SKL bedömer att en bra interaktiv webbutbildning för kommunernas personal är viktig. Eftersom det redan finns en utbildning, driftad av LIF, samt uppdraget till SoS om en webbaserad läkemedelsutbildning till vårdpersonal, måste SKL ta ställning till möjligheterna att göra en egen utbildning eller att samverka med övriga aktörer. Särskild finansiering saknas. Diskussioner har inletts med LIF kring uppdatering och användning av den befintliga webbutbildningen kring läkemedel och äldre. Beslut om vägval är inte fattat Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Huvudansvarig: Läkemedelsverket Utdrag ur handlingsplanen: Genomförande av arbete som syftar till att öka patientsäkerheten genom ändrad utformning av läkemedelsförpackningar. Nyckelaktörer: LIF, FGL, de nordiska läkemedelsmyndigheterna Status hösten 2011: Intern projektgrupp ska etableras. Ett antal aktiviteter pågår på området Patientförsäkringen har tagit initiativ till att göra ett test av bättre förpackningsmärkning för sjukhusförpackningar, ett projekt pågår för test av riktiga cefalosporinförpackningar, LV involverad, även LIF, den norska myndigheten har liknande uppdrag. Status våren 2012: Den första aktiviteten inom detta projekt är att en digital pilotstudie ska genomföras av ehälsoinstitutet (Linnéuniversitetet). En plan för studiens genomförande, analys, redovisning och planering för eventuell större studie har nyligen framtagits. Pilotstudien kommer att genomföras under mars-april. Några andra särskilda aktiviteter inom projektet är inte tänkta att göras förrän resultat från pilotstudien föreligger och har utvärderats. Rapport från ehälsoinstitutet färdigställdes och rapporterades till Läkemedelsverket i juni Statusrapport har redovisats till Regeringskansliet Diskussioner mellan Läkemedelsverket och Nätverket för patientsäkerhet beträffande finala märkningsöverenskommelser, för kommande landstingsupphandlingar av cefalosporinprodukter, har förts och avslutats i augusti. Under hösten kommer diskussioner att föras angående en eventuell, större uppföljande digital studie samt hur utvärdering av användningen av de förändrade förpackningarna för cefalosporinerna ska göras. Mallversion (30)

13 genom nationellt samordnade IT-stöd Mallversion (30)

14 3 Utveckla kunskap om och riktlinjer för läkemedel och läkemedelsanvändning för de patientgrupper där detta är mest eftersatt 3.1. Utarbeta nationella riktlinjer för hur äldre och multisjuka ska behandlas Huvudansvarig: Socialstyrelsen regeringsuppdrag, redovisas 15 dec 2011 Utdrag ur handlingsplanen: Genomförande av förstudie som inkluderar kartläggning av befintliga riktlinjer eller andra vägledningar, vårdprogram m.m. (nationella och internationella) samt studier på området. Framtagande av underlag förbehandlingsrekommendationer gällande läkemedel till äldre och multisjuka. Författande av kompletterandetexter om läkemedelsbehandling hos äldre och/eller multisjuka personer med komplexa vårdbehov i de riktlinjer som är under framtagande. Nyckelaktörer: Socialstyrelsen och Prioriteringscentrum. Status hösten 2011: Den initiala fasen med avgränsningar och fastställande av metod sker från slutet av augusti till slutet av september. Därefter vidtar en period av datainsamling och analys av data till slutet av oktober och rapportskrivning under större delen av november. Status våren 2012: Uppdraget att genomföra en förstudie rapporterades till Socialdepartementet den 15 december I beslutspromemorian skriver Socialstyrelsen bland annat: Förstudien visade att det finns en del internationella exempel på riktlinjer där äldre uppmärksammas på olika sätt men ytterst få där de mest sjuka äldre (enligt Prioriteringscentrums definition) tas upp explicit. En slutsats är därför att det sannolikt finns få bra internationella förebilder när det gäller att integrera mest sjuka äldre i riktlinjer som är direkt överförbara till svenska förhållanden. Däremot finns en del exempel som kan inspirera och ge idéer inför utvecklingen av de svenska riktlinjerna. Socialstyrelsen anger även inriktning för det fortsatta arbetet: Den lägre ambitionsnivån är att utveckla en text som kan ingå i flera diagnosspecifika riktlinjer om hur man allmänt bör tänka kring behandling (läkemedel och annat) av de mest sjuka äldre patienterna. Exempel på vad som kan beröras är hur nyttan och risker med olika åtgärder kan påverkas av att patienten är skör och har kort förväntad återstående livslängd. En sådan allmän text bör tas fram utifrån en bred analys och i förankring med företrädare från relevanta professioner. Nästa ambitionsnivå som är en större utmaning är att prioritera och ge rekommendationer kring enskilda åtgärder vid specifika tillstånd när det gäller mest sjuka äldre patienter. Det handlar konkret om att, vid behov, kunna lägga in kompletterande rader för denna grupp i diagnosspecifika riktlinjer som är under framtagande. Socialstyrelsen anser dock att det krävs en ordentlig analys för att avgöra om detta överhuvudtaget är möjligt. Det mesta talar för att Socialstyrelsen kommer att få ett regeringsuppdrag 2012 i linje med denna inriktning (regeringsuppdrag för 2012 kring mest sjuka äldre har nyligen varit på delning). Förstudien av behandlingsriktlinjer kommer att publiceras i Prioriteringscentrums rapportserie. Socialstyrelsen fick under våren 2012 ett regeringsuppdrag för fortsättning av projektet. Uppdraget har sedan förädlats i en projektplan som beslutades i juni Enligt planen består projektet av två delar, nämligen att utarbeta en generell vägledning om hur man bör beakta de mest sjuka äldre i tillämpningen av riktlinjerna. Sådan vägledning ska kunna ingå eller hänvisas till i samtliga nationella riktlinjer som tas fram och som berör patientgruppen klarlägga förutsättningar för att kunna prioritera och ge rekommendationer kring enskilda åtgärder vid specifika tillstånd för de mest sjuka äldre (som ska ingå i de diagnosspecifika riktlinjerna). Här ingår att utveckla metoder för att identifiera när en subpopulation mest sjuka äldre är aktuell att urskilja i enskilda rekommendationer. Metodutveckling ska även ske när det gäller systematisering av tillgänglig kunskap och beprövad erfarenhet. I denna del kommer samverkan att ske med uppdateringen av riktlinjer för astma/kol. Som stöd i projektarbetet (ge kunskap, legitimitet och förankring) har en särskild referensgrupp rekryterats under sommaren. Den består av tre geriatriker, en allmänläkare, en kardiolog, en klinisk farmakolog och en omvårdnadsexpert. En sjukgymnast kommer också att rekryteras. Gruppen har träffats vid ett tillfälle för att främst diskutera innehållet i den generella vägledningen. Därefter har arbetet med texter till vägledningen kommit igång. En väl förankrad och genomgången slutversion ska kunna beslutas av avdelningschef/gd kring årsskiftet. Arbetet med den andra delen av projektet har också kommit igång. Initialt studeras metoder för framställandet av riktlinjer i andra länder som berör mest sjuka äldre. Utifrån detta kommer ett förslag till systematik för framställande av kunskapsunderlag arbetas fram. Under hösten vidtar även en inventering av de frågeställningar som är aktuella för mest Mallversion (30)

15 sjuka äldre tillsammans med valda experter inom i första hand projektet uppdatering av Nationella riktlinjer för astma/kol (och eventuellt hjärta). Förslag på systematik för kunskapsunderlag samt lista med relevanta frågeställningar ska vara framtaget i slutet av december Utvidga kunskapen om barns läkemedel och dess användning Huvudansvarig: Läkemedelsverket Utdrag ur handlingsplanen: Öka kunskapen om barns läkemedel och dess användning och verka för säkrare läkemedelshantering inom barnsjukvården. Genomförande av förstudie som inkluderar kartläggning av befintliga riktlinjer (nationella och internationella) samt studier på området. Förstudien ska även inventera om ytterligare särskilda nationella riktlinjer ska tas fram för barn. Nyckelaktörer: Socialstyrelsen. Status hösten 2011: Planerar samverkansgrupp (för både barn och äldre) med Socialstyrelsen (möte 26/10). Prel förslag till intern styrgrupp föreligger och möte med Barnläkarföreningen (BLF) 14 okt för förslag till extern refgrupp. Planerar expertmöte med barnpsykiatrin. Haft kort internt planerings möte 20 okt, har ytterligare internt planeringsmöte 23 nov inför 2012s aktiviteter. Kartläggningsmöte med BLF ang sällsynta sjukdomar (21 okt). Tydliggör identifierade behov och etablerar interna kontakter för samverkan med berörda parter. Status våren 2012: Sammanfattning av sjukhusvårdade barns läkemedelsanvändning med fokus på bristfälligt dokumenterade läkemedel En nationell tvärsnittsstudie som kartlade alla läkemedelsordinationer (n= 11294) som gavs till barn (n=2947) på sjukhus under fyra dygn vid två olika tillfällen 2008 visade att barn erhöll i medeltal 3,8 läkemedelsordinationer/patient (1). Närmare hälften (49 %) av all förskrivning utgjordes av för barn otillräckligt dokumenterade läkemedel. Nyfödda, späda och små barn var den åldersgrupp som erhöll störst andel ordinationer av otillräckligt dokumenterade läkemedel, cirka 70 %. Kartläggningen påvisar ett flertal kunskapsluckor inom olika terapiområden för barn. Vissa viktiga områden inom barns läkemedelsbehandling har ej fångats upp av den nationella kartläggningen t ex läkemedel inom barnpsykiatri varför separat kartläggning genomförs. En fördjupad analys pågår av just gruppen nyfödda utifrån befintliga data från kartläggningen om barn och läkemedel på sjukhus. Sammansällning av detta kommer att kunna rapporteras Kimland E, Nydert P, Odlind V, Böttiger Y, Lindemalm S. Paediatric drug use with focus on off-label prescriptions at Swedish hospitals a nationwide study. Acta Paed in press Kunskapsluckor Barn- och ungdomspsykiatri Expertmöte med företrädare för barn- och ungdomspsykiatrin kommer att genomföras 27 mars, Allvarliga neonatala infektioner Det finns stora kunskapsluckor vad gäller antibiotikabehandling av neonatala infektioner. En projektgrupp håller nu på att utarbeta ett detaljprogram samt identifiera nationella experter. Expertmötet planeras under hösten 2012 med slutrapport början av Behandling av procedurrelaterad smärta hos barn Prioriterat område av barnläkare. Det finns sannolikt begränsad evidens varför förfrågan har ställts till SBU för hjälp med inventering av det vetenskapliga underlaget i litteraturen avseende smärtbehandling till barn. Expertgruppsmötet planeras till Säkerhetsfrågor Samverkan sker aktivt med Enheten för farmakovigilans på Läkemedelsverket. Ett projekt planeras som syftar till att systematiskt och kontinuerligt kartlägga patient- och läkemedelssäkerhet med särskild inriktning på barns läkemedelsanvändning utgående från avvikelserapporter och Lex Maria-ärenden som kommer att hanteras av myndigheten. Särläkemedel Behov av att kartlägga hur användningen av särläkemedel sker i olika delar av landet vid samma diagnos har identifierats. Förslag på hur denna information ska kunna tas fram på bästa sätt är under bearbetning. Utbildningsaktiviteter Som ett led i att öka kunskaperna om barns läkemedel och dess användning, behöver utbildningsinsatser göras. Ett preliminärt förslag på en utbildningsmodul om Läkemedel under amning som pilotprojekt har utarbetats. Beräknas kunna initieras 2013 Kommunikation Möte med Socialstyrelsen Läkemedelsverket tog initiativ till ett möte i oktober 2011 med socialstyrelsen för att diskutera samarbete kring uppdraget från den nationella läkemedelsstrategin. Båda parter ansåg att samarbete i frågan är viktig och utryckte ett behov av att träffas regelbundet (ca 1 ggr/år). Inför nästa steg väntar Läkemedelsverket på att Socialstyrelsen ska ta kontakt. Mallversion (30)

16 SPPG Presentation om Läkemedelsverkets regeringsuppdrag på SPPG (Scandinavian Paediatric Pharmacist Group) kongress mars Riksstämman 2012 Tillsammans med Barnläkarföreningar har Läkemedelsverket anmält ett symposium till Svenska Läkaresällskapets Riksstämma 2012 med rubriken Läkemedelsanvändning under graviditet och amning och möjliga effekter på barnet. Information via hemsidan En första kontakt med kommunikationsansvariga på Läkemedelsverket har tagits och förslag på upplägg av pediatrisk samlingssida på den externa hemsidan är under bearbetning. Extern referensgrupp En extern referensgrupp om barn och läkemedel är under bildande. Ett första möte planeras före sommaren och ytterligare ett senare i höst. Intern kompetensgrupp kring barnläkemedel Bildande av intern kompetensgrupp kring barnläkemedel pågår. Påtänkta personer är sådana som på olika sätt arbetar med barnfrågeställningar på Läkemedelsverket. Ett första möte planeras före sommaren. Statusrapport för regeringsuppdrag att Utvidga kunskapen om barns läkemedel och dess användning har i enlighet med direktiv inskickats till Socialdepartementet den 30 juni I rapporten beskrevs genomförda och planerade kartläggningar och andra påbörjade och planerade aktiviteter, redovisning av kostnader för det kommande arbetet och en motivering för att uppdraget bör ses som ett nationellt långsiktigt program. Arbetet fortskrider i enlighet med inskickad rapport Förstärk läkares kunskap om läkemedel och läkemedelsanvändning under specialistutbildning i läkemedelsintensiva specialiteter Huvudansvarig: Socialdepartementet Utdrag ur handlingsplanen: Utveckla ett koncept för grundkurser (SK-kurser) för läkare under specialistutbildning med fokus och inriktning på läkemedel och läkemedelsanvändning. Nyckelaktörer: Socialdepartementet (fler aktörer kommer att tillkomma under arbetets gång.) Status hösten 2011: Socialdepartementet har påbörjat projektet, bl. a. genom inledd diskussion med IPULS. Ännu finns inget konkret att rapportera. Status våren 2012: Regeringen beslutade den 1 mars 2012 att avsätta kronor till Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige (IPULS) för att förstärka läkares kunskap om läkemedel och läkemedelsanvändning under specialistutbildning i läkemedelsintensiva specialiteter. Regeringen avser att avsätta kronor för 2013 och kronor för 2014 för genomförande av specialistkurser med avseende på läkemedel och läkemedelsanvändning. Medlen betalas ut i den mån riksdagen beviljar medel för ändamålet. IPULS får rekvirera pengar under förutsättning att de utarbetar utbildningsinsatser för läkare under specialistutbildning i syfte att förstärka kunskapen om läkemedel och läkemedelsanvändning framför allt inom de mest läkemedelsintensiva specialiteterna samt redovisar sitt arbete till Regeringskansliet (Socialdepartementet). Arbetet ska genomföras i enlighet med den projektplan som IPULS har inkommit med till Socialdepartementet (dnr S2012/1424/FS), i samverkan med berörda aktörer och i dialog med Socialdepartementet. Redovisning ska ske senast den 1 april 2013 till Regeringskansliet (Socialdepartementet). IPULS Projektledare tillsatt i maj. Dock, skedde byte av projektledare i augusti, Aktörer, intressenter och kontaktpersoner för deltagande i projektet på olika nivåer identifierade. Dialog påbörjad i juni med dessa för att precisera uppdrag, engagemang och kommunikationsvägar. Projektet är mångfacetterat och det finns ett stort och brett intresse att bidra till projektet. Projektorganisationen kommer att sättas upp med en styrgrupp, samt ett flertal referens- och expertgrupper för att säkerställa bred förankring och implementering. Olika sammansättning och kompetens förväntas i sådana grupperingar beroende på i vilken fas projektet befinner sig. Under projektets första fas gäller det att sätt upp kompetensmålen, fas två blir kursutveckling, därefter kursgivning, inkluderande rekrytering av kursgivare. Slutligen uppföljning mot projektets övergripande mål i enlighet med den Nationella Läkemedelsstrategin. Under hösten o kommer projektets mål och planer att konkretiseras genom tät dialog med aktörer, experter etc. Förankring kommer att göras med den styrgrupp som skall tillsättas. o kommer de första expertgruppsmötena att genomföras för att identifiera kunskapsluckor och behov gällande förstärkt kunskap. Mallversion (30)

17 Kommentar: En utmaning för projektet är att få tillgång till rätt experter under hösten för att kunna genomföra de planerade expertgruppsmötena som har till syfte att precisera utbildningsbehoven och kompetensmålen. Vi vill flagga för att det är möjligt att några möten behöver genomföras i början på Det finns dock goda möjligheter att koppla samman aktiviteter i detta projekt med andra uppdrag som IPULS har och därmed hitta synergier och ev. effektivisera arbetet. Skapa en bättre och säkrare ordinationsprocess och lägg grunde n för generisk förskrivning genom nationellt samordnade IT-stöd Öka samsyn och förståelse för ordinerad behandling Mallversion (30)

18 4 Minska utveckling och spridning av antibiotikaresistens genom en kombination av lokala och globala insatser 4.1. Fortsatt verka för en rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens nationellt samt utveckla samarbetet mellan alla berörda sektorer Huvudansvarig: Socialdepartementet Utdrag ur handlingsplanen: Fortlöpande satsningar inom området är nödvändiga för att inte Sveriges relativt goda resistensläge ska försämras. Vidare behöver samarbetet mellan alla berörda sektorer utvecklas; viktigt är samarbetet mellan humansidan och den veterinära sidan. Nyckelaktörer: Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket samt Sveriges Kommuner och Landsting. Status hösten 2011: Ett antal insatser och uppdrag är påbörjade hos olika organisationer, exempelvis SMI, med målet att minska antibiotikaresistensen. Ett annat ex är Patientsäkerhetssatsning 2011 med inrättande av lokala Stramagrupper. Status våren 2012: Patientsäkerhetssatsningen fortsätter 2012 med särskild del om antibiotikaanvändningen. Läkemedelsverkets och SMI:s uppdrag vad gäller behandlingsrekommendationer för infektioner i öppenvården fortgår, liksom SMI:s uppföljning av patientsäkerhetssatsningen. Patientsäkerhetssatsning I 2012-års överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om förbättrad patientsäkerhet avsattes 525 miljoner kronor för fortsatt arbete med att stärka säkerheten för patienterna. Av dessa medel fördelas 100 miljoner kronor till de landsting som under 2012 verkar för ökad följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer avseende vanliga infektioner i öppenvården samt minskar antibiotikaförskrivningen under perioden 1 oktober september 2012 inom öppen vården med 10 procent av mellanskillnaden mellan antal förskrivna recept per 1000 invånare för perioden 1 oktober september 2012 och det långsiktiga målet om högst 250 recept per 1000 invånare och år. Samtliga landsting klarar tre av de fyra prestationskraven i 2011 års patientsäkerhetsöverenskommelse. Det var dock endast tre landsting; Dalarna, Västernorrland och Jämtland, som nådde målet om minskad antibiotikaförskrivning. Även andra delar av överenskommelsen för 2012 har bäring på arbetet mot fortsatt resistensutveckling, såsom följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler inom hälso- och sjukvården. Smittskyddsinstitutet har regeringens uppdrag att följa upp 2012-års överenskommelse avseende antibiotikadelen. Uppdraget ska redovisas i oktober Innehållet i överenskommelsen för 2013 diskuteras hösten Som en del av patientsäkerhetssatsningen fick Smittskyddsinstitutet 2011 i uppdrag att undersöka hur behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvården används och vilka effekter de har på antibiotikaförskrivningen. Uppdraget redovisades i juni 2012 och en slutsats var att behandlingsrekommendationerna är väl kända och att för de flesta läkarna fungerar de som ett stöd i patientarbetet. Som ytterligare en del av patientsäkerhetssatsningen fick Smittskyddsinstitutet och Läkemedelsverket i uppdrag att i samverkan, genom expertmöten, påbörja en revidering av behandlingsrekommendationen för faryngotonsillit (halsfluss), starta arbetet med nya behandlingsrekommendationen för infektioner i tandvården samt utveckla en plan för revidering av övriga nu gällande behandlingsrekommendationer. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 1 februari Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar Regeringen presenterade i propositionen Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar (prop. 2005/06:50) en strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar som bland annat syftar till att bevara möjligheten att effektivt behandla bakteriella infektioner hos människor och djur. Insatserna i strategin har ett tvärsektoriellt angreppssätt och inkluderar insatser inom humanmedicin, veterinärmedicin, ickemedicinsk användning av antibiotika inom bl.a. jordbruks- och livsmedelssektorn samt insatser för att motverka spridning i miljön och hälsokonsekvenser av antibiotikaanvändningen. Socialstyrelsen fick 2010 i uppdrag att göra en samlad uppföljning av strategin samt ge förslag till utveckling av strategin. Myndigheten lämnade 2011 en rapport med förslag om bl.a. inrättandet av en nationell samverkansfunktion där berörda aktörer samverkar i enlighet med respektive myndighets uppdrag och ansvarsområde och där intresse-, bransch- och professionella organisationer inom områdena folkhälsa, djurhälsa, livsmedel och miljö medverkar. Regeringen uppdrog i juni 2012 till Socialstyrelsen att i samverkan med Jordbruksverket initiera och ansvara för en nationell samverkansfunktion samt utarbeta en tvärsektoriell handlingsplan för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner och en övergripande kommunikationsstrategi för området. Regeringen avsatte kronor till Socialstyrelsens för deras arbete med uppdraget. Uppdraget löper till och med 2017 och ska årligen senast den 18 november, med Mallversion (30)

19 start 2012, redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet). I redovisningen år 2016 ska en utvärdering av formerna för samverkansfunktionen, inklusive ansvarsfördelning mellan de olika myndigheterna, redovisas. Uppdrag till Smittskyddsinstitutet om övervakning av antibiotikaresistens Smittskyddsinstitutet fick 2011 i uppdrag att utforma en nationell plan för övervakning av antibiotikaresistenta bakterier och att i samråd med andra laboratorier vidareutveckla och underhålla den nationella databasen, Svebar, som dagligen tar emot bakteriologiska odlingsresultat och antibiotikaresistensdata från lokala och regionala laboratorier. Av Smittskyddsinstitutets redovisning våren 2012 framgår att ett utkast till nationell plan för övervakning av antibiotikaresistens har sammanställts. Smittskyddsinstitutet har vidare fortsatt att analysera och undersöka tekniska och juridiska förutsättningar och därefter fortsatt utveckla Svebar. Under 2011 har de sista avgörande tekniska och sekretessrelaterade problemen åtgärdats och testats tillsammans med sex laboratorier som nu skickar dagliga resultat, vilka i sin tur genererar automatiska larm vid förutbestämda fynd. Samtliga landets laboratorier har antingen undertecknat personuppgiftsbiträdesavtal och samarbetsavtal för snar anslutning till systemet, alternativt ett intentionsavtal om uppkoppling så snart deras egen IT-planering medger Verka för en handlingsplan för utveckling av nya antibiotika på EU-nivå Huvudansvarig: Socialdepartementet Utdrag ur handlingsplanen: Sverige verkar för att medlemsstater i EU och EU-kommissionen vidtar stimulansåtgärder för utveckling av nya och effektiva antibiotika av regulatorisk eller finansiell karaktär. Nyckelaktörer: Läkemedelsverket, ReAct, Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, Utbildningsdepartementet och berörda myndigheter, Näringsdepartementet och berörda myndigheter. Status hösten 2011: Under det svenska ordförandeskapet inrättades, på svenskt initiativ, en transatlantisk task force om AMR vid EU-USA toppmötet i november En rapport från det arbetet lämnades den 21 september Rapporten kommer att utgöra ett underlag för beslut vid EU-USA toppmöte i november 2011 om fortsatt samarbetet EU-USA. Den 18 november avser kommissionen lägga en övergripande, strategisk plan för arbetet med antibiotikaresistens inom EU. I planen kommer förhoppningsvis åtgärder att redovisas avseende utveckling av nya antibiotika. Från svensk sida avser vi fortsätta driva att frågan om utveckling av nya antibiotika ska utgöra en viktig del av samarbetet. Status våren 2012: Rapporten från samarbetet mellan EU och USA behandlades inte på toppmötet hösten -11 mellan EU och USA. Det är tveksamt om EU-USA-samarbetet mer aktivt kommer att adressera frågan om utveckling av nya antibiotika. Kommissionen lämnade den 15 november 2011 sin Action plan against the rising threats from Antimicrobial resistance. Kommissionen håller för närvarande på med att fastställa en roadmap för att identifiera vem (inom KOM) som skulle göra vad, när för att implementera handlingsplanen. I planen finns under Action 6: To promote, in a stages approach, unprecedented collaborative research and development efforts to bring new antibiotics to patients förslag om en forskningssatsning inom ramen för Innovative Medicines Initiative (IMI)samt förslag om en fast track procedure for the marketing authorization of new antimicrobials. Kommissionen bedömer att det nya samarbetet inom IMI är en stor framgång, och att haft möte i IMI:s styrelse för att lansera ett första call. KOM har betonat att industrin måste bidra med lika mycket som EU. Samarbetet kommer att gå så långt som till fas 2 och kanske fas 3. Kommissionen har understrukit att åtgärd 6 i handlingsplanen inte bara handlar om push-mekanismer, utan också om att förbereda lämpliga villkor för introduktion av nya antibiotika och skapa ett lämpligt ramverk för en ny affärsmodell. Här pågår diskussioner med EFPIA. ReAct organiserade ett seminarium i Europaparlamentet den 7 april tillsammans med MEP Christoffer Fjellner på temat: The beginning of a new era in antibiotic development Shaping of a new business model for life-saving innovation. I maj 2011 anordnade ReAct ett policyseminarium med syfte att skapa en plattform för möte mellan läkemedelsindustrin, kommissionen, forskarsamhället och det civila samhället. Seminariet, där ett femtital personer deltog, resulterade i en rapport: Collaboration for Innovation. The Urgent Need for New Antibiotics. Berörda aktörer fortsätter att aktivt bevaka området och de insatser som nu planeras av kommissionen inom ramen för sitt handlingsprogram. Regeringen fattade beslut i april 2012 om bidrag till ReAct för arbete mot EU med att lägga grunden för nya system avseende kontrollerad distribution och användning av nya antibiotika. Skriftlig rapport om arbetet ska lämnas till Socialdepartementet senast den 15 februari ReAct har upprättat kontakter med EU kommissionen i frågan och uppföljande aktiviteter planeras Verka för ökade insatser för en rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens globalt Huvudansvarig: Socialdepartementet Utdrag ur handlingsplanen: Insatser som syftar till att WHO ska axla ett globalt ledarskap i syfte att nå en rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens ingår som ett prioriterat område i Sveriges strategi för WHO Mallversion (30)

20 Frågan är även prioriterad inom bilateralt samarbete, bl.a. med Kina och Indien. Nyckelaktörer: Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, ReAct, Läkemedelsverket, Landsbygdsdepartementet och dess myndigheter. Status hösten 2011: Jfr ovan. Planer för globalt samarbete kommer förhoppningsvis att utgöra en del av kommissionens strategi. Sverige prioriterar AMR i det bilaterala samarbetet, framförallt i samarbetet med Indien och Kina. Under året tillsätta en arbetsgrupp för ta fram en plan för hu Sverige kan stötta WHO när det gäller framtagande av ett globalt system för övervakning av resistensutvecklingen och sjukdomsbördan. Status våren 2012: - Fokus på AMR under World Health Day den 7 april statsekreterare s Karin Johansson var särskilt inbjuden till Genève och höll ett tal. - WHO arbetar nu med en strategi som inkluderar ett horisontellt samordningssekretariat - Under året har möten skett med WHO om Sveriges stöd till WHO:s satsning på ett horisontellt samordningssekretariat - Under året har löpande diskussioner hållits med WHO om en satsning på sekondering av expert till WHO - Det bilaterala samarbetet med Kina och Indien om AMR, inom ramen för hälsosamarbetet med dessa länder, fortsätter. - Socialstyrelsen fick uppdrag i februari 2012 att genomföra satsningar inom ramen för regeringens WHO strategi avseende antibiotikaresistens och i synnerhet satsningen på en svensk sekondering av en AMR expert till WHO. En svensk expert har därefter kunnat rekryteras till detta uppdrag och som börjar sitt arbete vid WHO den 1 oktober. Uppdraget till ReAct i april 2012 innebar att även ReAct ska ge tekniskt stöd till WHO inom AMR området. Arbetet är påbörjat och kommer att fortsätta under hösten Utveckla de lokala Stramagrupperna i landstingen Huvudansvarig: Landstingen Utvecklas inom ramen för Patientsäkerhetsöverenskommelsen. Nyckelaktörer: Landstingen och regionerna, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), staten genom Socialdepartementet, Smittskyddsinstitutet (SMI), Socialstyrelsen. Status hösten 2011: Enligt överenskommelsen ska respektive landsting inrätta en lokal Stramagrupp med ett tydligt uppdrag samt erforderlig finansiering. Smittskyddsinstitutet (SMI) som har i uppdrag att följa upp landstingens uppfyllande av detta grundkrav, har begärt in självdeklarationer från respektive landsting, med uppgift om huruvida en Stramagrupp är inrättad till den 30 september 2011, dess finansiering och kompetens, samt huruvida andra grupper genomför någon av Stramarådets uppgifter. Status våren 2012: Samtliga landsting har inrättat en lokal Stramagrupp med tydligt uppdrag och erforderlig finansiering. I 2012 års patientsäkerhetsöverenskommelse ingår att landstingen skall verka för ökad följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer avseende vanliga infektioner i öppenvården, i enlighet med det uppdrag som respektive landsting gett till den lokala Stramagruppen. Smittskyddsinstitutet kommer även i år att få i uppdrag att bedöma och följa upp landstingens måluppfyllande av denna indikator i överenskommelsen. SKL betraktar detta uppdrag som slutfört Inför prestationsbaserad ersättning för minskad antibiotikaförskrivning genom ökad följsamhet tillbehandlingsrekommendationer Huvudansvarig: Landstingen Utvecklas inom ramen för Patientsäkerhetsöverenskommelsen Nyckelaktörer: Landstingen och regionerna, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), staten genom Socialdepartementet, Smittskyddsinstitutet (SMI), Socialstyrelsen. Status hösten 2011: För 2011 avsattes 100 miljoner kronor att fördela till de landsting/regioner som minskade sin antibiotikaförskrivning i enlighet med överenskommelsen. SMI har i uppdrag att följa upp landstingens/regionernas uppfyllande av målvärdena i överenskommelsen. SoS har det övergripande ansvaret för att göra en samlad bedömning av hur väl målen i överenskommelsen uppfylls. SMI kommer att lämna en samlad bedömning till SoS senast den 31 oktober SoS ska redovisa sitt uppdrag till regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 15 november Status våren 2012: Tre landsting, Dalarna, Jämtland och Västernorrland, nådde sina målvärden för antibiotikaförskrivning enligt patientsäkerhetsöverenskommelsen för Flera landsting hade svårt att nå det kvantitativa målet för antibiotikaförskrivning. En av orsakerna är att basåret 2009 avviker från tidigare och senare år till följs av pandemin och låg förskrivning det året. En minskad antibiotikaförskrivning finns med även i 2012 års patientsäkerhetsöverenskommelse. Enligt denna ska landstingen senast den 30 september minska sin antibiotikaförskrivning inom öppenvården med tio procent av mellanskillnaden mellan antalet förskrivna recept per 1000 invånare för perioden 1 oktober september2011 och Mallversion (30)

21 det långsiktiga målet om högst 250 recept per 1000 invånare och år. Smittskyddsinstitutet kommer även i år att få i uppdrag att bedöma och följa upp landstingens måluppfyllande av denna indikator i överenskommelsen. Enligt statistiken över öppenvårdsförsäljningen av antibiotika fram till och med 31 juli ser Västerbotten, Gotland och Blekinge ut att kunna klara målvärdet för patientsäkerhetsöverenskommelsen för Ytterligare ett fåtal landsting har en möjlighet att klara målvärdet om de förbättrar sina resultat under augusti, september. Skapa en bättre och säkrare ordinationsprocess och lägg grunden för generisk förskrivning genom nationellt samordnade IT-stöd Mallversion (30)

22 5 Utveckla långsiktigt hållbar prissättnings-, prioriterings- och finansieringsmodell för samtliga läkemedel 5.1. Se över prissättning och hantering av originalläkemedel utan generisk konkurrens m.m. Huvudansvarig: Socialdepartementet Utdrag ur handlingsplanen: Regeringen fattade den 16 juni beslut om direktiv till en utredning som ska se över vissa frågor om prissättning, tillgänglighet, marknadsförutsättningar inom läkemedels- och apoteksområdet. Regeringen avser att åter komma med tilläggsdirektiv som närmare i detalj belyser frågor om prissättningen av originalläkemedel utan generiskkonkurrens m.m. Nyckelaktörer: - Status hösten 2011: Kommer att föreslå en långsiktigt hållbar modell för prissättning av originalläkemedel utan generisk konkurrens som kan möta de växande utmaningarna på läkemedelsområdet Status våren 2012: Den 22 september 2011 fick utredningen tilläggsdirektiv, som bl.a. innebär att utredningen ska göra en översyn av prissättningen av originalläkemedel utan generisk konkurrens och föreslå en långsiktigt hållbar prismodell. Utredningen ska redovisa uppdraget senast den 1 september Utredningen har fått förlängd tid för detta uppdrag. Det ska nu redovisas den 1 november Utred långsiktig hantering av öppenvårdsläkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna Huvudansvarig: Sveriges Kommuner och Landsting Utdrag ur handlingsplanen: Utarbetande av rutiner för att landsting, i undantagsfall, ska kunna tillhandahålla läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånen till en avgränsad patientgrupp där behandlingen är tydligt kostnadseffektiv. Landstingen utvecklar en långsiktig lösning för hanteringen av fakturerings- och statistikfiler gällande landstingens betalning för läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna. Nyckelaktörer: Landsting och regioner, Apotekens Service AB, Apoteksaktörer/Apoteksföreningen och TLV. Status hösten 2011: Idag subventionerar landstingen läkemedel som inte ingår i förmånen, där läkemedelterapin kan anses vara rimlig och kostnadseffektiv. Landstingen har idag dåliga möjligheter till samlad uppföljning av landstingssubventioner. Uppdraget ska leda till att rutiner utarbetas för att landsting, enklare och med bättre uppföljningsmöjligheter, ska kunna tillhandahålla läkemedel som inte ingår i förmånen till en avgränsad patientgrupp där behandlingen är tydligt kostnadseffektiv. Gemensam målbild med kostnadsanalys mars Avtal skrivna maj IT-utveckling hösten Hanteringen integrerad med hanteringen av läkemedelsförmånerna 1/ Status våren 2012: Förstudie genomförd av Apotekens service AB på uppdrag av och i samråd med SKL. Apoteksföreningen har deltagit i möte och är införstådda med fortsatt plan. Slutversion av förstudien presenteras inom kort och ska då innehålla kravspec på nya funktioner som möjliggör bättre kontroll och uppföljning av landstingssubventioner samt och kostnad inför avtal med SKL/Landstingen för genomförande av projektet. Planen är att nya funktioner ska vara klara för tester Q och i drift halvårsskiftet Överenskommelse träffad mellan SKL, Apotekens service AB och Apoteksföreningen om utvecklingsspåret. Fortsatt utveckling och programmering av applikation hos Apotekens service AB enligt plan för tester under våren 2013 och drift under Q Lösningen innebär inte en integrering av data i nuvarande rådatafil för förmånen utan en separat lösning något annat är för kostsamt och skulle innebära stora förändringar i apoteksaktörernas expeditionssystem Utvärdera landstingens upphandlingar av rekvisitionsläkemedel samt hur processen kan effektiviseras Huvudansvarig: Sveriges Kommuner och Landsting Utdrag ur handlingsplanen: Utredning som belyser inom vilka ramar som landstingen kan upphandla slutenvårdsläkemedel samt hur processen kan effektiviseras. Nyckelaktörer: Upphandlande myndigheter dvs. landsting och regioner, SKL samt det av SKL ägda upphandlingsföretaget SKL Kommentus. Status hösten 2011: Styrgrupp utsedd som ska ta fram förslag på hur läkemedelsupphandlingarna kan effektiviseras och organiseras på kort och lång sikt med beaktande av möjligheter till nytänk, samordningsvinster, avvägningar gentemot patientsäkerhet, kostnadseffektivitet, vårdens möjlighet till följsamhet till upphandlingar och industrins möjlighet att tillhandahålla läkemedel samt konkurrensperspektivet. Projektledare skall utses. Finansiering och tidplan ej klar. Status våren 2012: Sedan förra rapporteringen till högnivågruppen har projektet namngivits: ELIS Effektivisering av Läkemedelsupphandling i Samverkan. Även projektledare har utsetts. Styrgruppen har sammanträtt vid fyra tillfällen. Mallversion (30)

23 Mycket kraft har lagts vid intern förankring av projektet inom landsting och regioner och vid projektplanen som styrdokument för det fortsatta arbetet. Projektplanen är under fastställande. Beslut har fattats om två delprojekt; Delprojekt Prisdatabas samt Delprojekt Upphandling. Fler delprojekt kommer att bildas, diskussion om vilka pågår. ELIS kommer i första hand ha befintliga nätverk som referensgrupper: Landstingens kontaktpersoner i läkemedelsfrågor, LfU (Upphandlingschefernas nätverk) samt NUL (Nätverket för Upphandling av läkemedel) där även läkemedelsindustrin ingår. ELIS befinner sig för närvarande i en utredande och sonderande fas avseende delprojekten, varför det ännu är för tidigt att kunna säga när olika aktiviteter ska kunna genomföras, t.ex. inom området samordnade upphandlingar. Projektet ska totalt omfatta tre år. ELIS är av strategisk karaktär och till stor del ett nytt sätt att arbeta. Därför kommer det finnas behov av att kunna göra uppföljningar och jämförelser. Projektet bör därför följas upp och utvärderas under genomförandetiden. Därutöver bör projektet utvärderas ur ett mer brett vetenskapligt perspektiv. För närvarande förs en strategisk diskussion om val av finansieringsmodell, varför projektbudget ännu inte är klar. Sedan förra rapporteringen har projektplan fastställts samt ytterligare ett delprojekt - Prisförhandlingar. Expertgrupp för selektering av tänkbara upphandlingsobjekt har bildats och beslut om upphandlingsstart har fattats runt ett landstingsgemensamt upphandlingsobjekt. Finansieringsmodellen för projektet och ingående upphandlingar är ännu inte klar Genomför försöksverksamhet där Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket utvärderar utvalda slutenvårdsläkemedel Huvudansvarig: Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket regeringsuppdrag, försöksverksamhet under 2 år Utdrag ur handlingsplanen: Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har påbörjat en försöksverksamhet där de utvärderar utvalda slutenvårdsläkemedel inom ramen för ett särskilt regeringsuppdrag. Nyckelaktörer: NLT-gruppen (Nya LäkemedelsTerapier) har sjukvårdshuvudmännens uppdrag att ansöka hos TLV om vilka slutenvårdsläkemedel verket ska göra hälsoekonomiska utvärderingar av. NLT-gruppen består av företrädare för landsting och SKL och utses av landstingsdirektörerna. Status hösten 2011: TLV för en dialog med LIF bland annat om vilket material industrin ska förse myndigheten med och vilka priser som ska användas vid utvärderingen. Verksamheten ska enligt regeringens beslut bedrivas i form av en försöksverksamhet under två år och föregås av en förberedande uppbyggnadsfas om sex månader. TLVs bedömning av kostnadseffektiviteten för slutenvårdsläkemedel bedöms bland annat bidra till: Bättre underlag för kliniska beslut och upphandlig av läkemedel Bättre utnyttjande av existerade resurser för kunskapsvärdering genom att bedömningarna görs av en nationell myndighet och inte av alla huvudmän. Status våren 2012: Underlag har inkommit från företagen och TLV har påbörjar arbetet med de hälsoekonomiska bedömningarna. TLV arbetar parallellt med processutveckling. Samverkan med NLT-gruppen och övriga intressenter sker kontinuerligt. TLV räknar med att bli klar med den första hälsoekonomiska bedömningen före halvårsskiftet Myndigheten har särskild finansiering från regeringen för denna försöksverksamhet. Underlag har inkommit från ett flertal av de berörda företagen och TLV arbetar med de hälsoekonomiska bedömningarna. TLV arbetar parallellt med processutveckling. Samverkan med NLT-gruppen och övriga intressenter sker kontinuerligt. TLV har redovisat den första hälsoekonomiska bedömningen (läkemedlet Yervoy) och räknar med att färdigställa ytterligare tre till fem under Myndigheten har särskild finansiering från regeringen för denna försöksverksamhet. Mallversion (30)

24 ordinationsprocess och lägg grunden för generisk förskrivning genom nationellt samordnade IT-stöd Mallversion (30)

25 6 Upprätta en process för ordnat och effektivt införande samt utöka uppföljning av läkemedels användning och effekter 6.1. Upprätta en process mellan myndigheter, landsting och industri rörande ordnat införande av nya läkemedel Huvudansvarig: Sveriges Kommuner och Landsting Utdrag ur handlingsplanen: Upprättande av en process mellan myndigheter, landsting och industri rörande ordnat införande inklusive horizon scanning och prognostisering, informationen kring beslut om godkännande, subvention och nationella riktlinjer, kommunikation och dialog med medicinska experter och berörda förskrivare. Detta med utgångs punkt i tidigare erfarenheter av ordnat införande i landstingen. Nyckelaktörer: Landsting och regioner, Läkemedelsverket, TLV, Läkemedelsföretag/LIF. Status hösten 2011: Sedan drygt ett år arbetar SKL/landstingens gruppering för handläggande av vissa frågor om nya läkemedelsterapier som nära berör ämnet ordnat införande. Uppgiften har varit att handlägga speciellt svåra frågor i samband med introduktion av nya läkemedelsterapier, t ex frågor av etisk, medicinsk, finansiell eller hälsoekonomisk art. Projektets syfte är att åstadkomma en mer ordnad, allmängiltig och smidig introduktion av nya terapier för att patienter i Sverige ska erhålla jämlik vård och en kostnadseffektiv läkemedelsanvändning. Status våren 2012: Projektet har beretts i SKL:s NLT-grupp. Till en del pågår redan idag motsvarande aktiviteter syftande till ordnat införande via NLT-gruppen och i landstingen. Detta arbete sker i nära samråd i enskilda läkemedelsärenden med TLV, specialister och enskilda företag. Dialog har inletts gentemot Läkemedelsverket runt samordning och gränsdragningen mot deras projekt 6.2 i NLS. Ett landstingsinternt möte är planerat till 10/4 och ett bredare möte med deltagare från myndigheter och Läkemedelsföretag/LIF planeras till 8 maj Finansiering för projekt 6:1 är inte klar. Möten under våren har genomförts med berörda aktörer. Stor enighet om målen med mer samordnad introduktion och jämlik användning av läkemedel över landet. Problemområden som svårigheter att för alla parter kunna samordna beslut identifierade. Sekretessregler och föreskrivna handläggningstider försvårar. Målet är att alla delar, läkemedelsverkets godkännande, TLV:s förmånsbeslut, landstingens upphandling och vid behov NLT-gruppens rekommendation samt plan för uppföljning, ska kunna samordnas och effektueras inom kort tid. NLT-gruppen har numera regelbundna samordnade möten med TLV där vid behov även Läkemedelsverket, SoS och företrädare för aktuell läkemedelsleverantör deltar som led i denna process. NLT, Läkemedelsverket och Stockholms läns landsting i samverkan kommer genomföra ett symposium under Riksstämman i november 2012 runt uppdrag 6.1 och 6.2 Ordnat införande av nya läkemedel Hur svårt kan det vara? NLT i sin nuvarande form har varit en försöksverksamhet under två år. Utvärdering är inte klar och beslut runt fortsatt verksamhet har inte fattats av landstingen och finansiering för projekt 6:1 är därför fortsatt inte klar Utveckla nationell modell för framtagande av införandeprotokoll samt inför samordnad utvärdering av läkemedel i den kliniska verkligheten Huvudansvarig: Läkemedelsverket Utdrag ur handlingsplanen: Genomförande av pilotprojekt där införandeprotokoll för utvalda läkemedel konstrueras som gör det möjligt att systematiskt undersöka vilka effekter och biverkningar det nya läkemedlet åstadkommer i klinisk vardag samt i vilken grad godkända indikationer, beslut från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket om begränsad subvention och läkemedelskommittéernas rekommendationer följs. Med erfarenhet från pilotprojekten utvecklas mer generella slutsatser och rekommendationer för utformning av införandeprotokoll och samordnad uppföljning av nyintroducerade läkemedel. Nyckelaktörer: SKL, TLV, SBU och Socialstyrelsen. Status hösten 2011: Intern arbetsgrupp i samråd med nyckelaktörerna har tagit fram förslag att en nationell styrgrupp beslutar om att projektet följer ca 3 4 initiativ kring ordnat införande i vården och utifrån erfarenheter i dessa piloter tas mallar och rekommendationer fram. Parallellt med piloternas arbete arbetar huvudprojektet med att kartlägga andra initiativ och samla övriga erfarenheter inom området. Föreslås också att man knyter en metodgrupp till projektet som kan bistå såväl huvudprojektet som piloterna med stöd kring olika frågor. Status våren 2012: Ett första styrgruppsmöte har hållits 14 februari. Styrgruppen består av personer från aktörerna som är representerade inom läkemedelsstrategins högnivågrupp. Vid mötet beslutade styrgruppen att arbetet med inventering av potentiella pilotprojekt inom tänkbara terapiområden fortgår och fördjupas. Beslut om vilka projekt som ska följas kommer att börja fattas vid styrgruppsmötet i april. Beslutades även att projektet kommer att låta ta fram en rapport med en internationell utblick över vad som är gjort inom området i andra europeiska länder. Mallversion (30)

26 Personer har sammankallats till en s.k. metodgrupp och ett första möte har hållits för att diskutera formerna för gruppens arbete. Ett möte med Styr- och Metodgrupp genomförs under april då inbjudna representanter från pilotprojekten redovisar sina olika planer för genomförande av Ordnat införande/strukturerad uppföljning. Utifrån de olika planerna ansvarar Metodgruppen för att ta fram ett utvärderingsprotokoll som längre fram i projektet kan var grund för utformning av en best practice guidance för OISU. När planerna konkretiserats ytterligare kommer ett seminarium (motsv) att genomföras med en bredare krets av intressenter för att uppnå ytterligare förankring. Någon särskild finansiering för huvudprojekt eller för stöd till pilotprojekt finns inte avsatt. De medverkande aktörerna förutsätts därför själva bekosta sin medverkan. Detta kan komma att bli ett hinder för framgångsrikt genomförande av projektet. LV har avsatt vissa resurser för externa kostnader i form av resor, möteslokaler och köp av tjänster. Under våren och sommaren har de ingående pilotprojekten arbetat vidare och deras arbete har följts upp inom ramen för huvudprojektet. Läkemedelsverket sände i juni en statusrapport till Socialdepartementet vilken även inkluderade förväntad resursåtgång för projektet. Ett möte med projektets styrgrupp genomfördes den 21 augusti. Därvid redovisades en detaljerad kartläggning av de aktuella pilotprojekten. Vid mötet diskuterades också planerade aktiviteter. Dessa innefattar samverkan med SLL kring metodbok för ordnat införande, medverkan vid Läkarsällskapets Riksstämma vid symposiet Ordnat införande Hur svårt kan det vara? tillsammans med SLL, NLT-gruppen m fl. SLEFs årsmöte 3 oktober förläggs till Läkemedelsverket med diskussion kring Ordnat införande. Den sammanställning av internationella erfarenheter inom området som görs kommer att redovisas vid nästa stygruppsmöte i november Detta möte organiseras delvis som ett seminarium med deltagande av de olika pilotprojekten. En vid augustimötet planerad presentation av ett pilotprojekt för särläkemedel kom inte till stånd varför detta kommer att ske vid ett senare tillfälle. Former för utvärdering såväl av enskilda pilotprojekt som 6.2 i sin helhet liksom utformning av ett slutdokument (Best practice guide) diskuterades. Styrgruppen beslöt att en patientrepresentant ska knytas till gruppen i första hand genom kontakt med HSO Förbättra uppföljning av läkemedelsdosering Huvudansvarig: Socialdepartementet Utdrag ur handlingsplanen: Tillgängliggörande av uppgifterna om Prescribed Daily Dose (PDD) och integrering av dem i den informationsmängd som levereras till Socialstyrelsen och landstingen i den månadsvisa dataöverföringen. Nyckelaktörer: Sveriges kommuner och landsting, Socialstyrelsen, Läkemedelsindustriföreningen, landstingen. Status hösten 2011: Apotekens Service får i uppdrag att tillgängligöra uppgifterna om PDD och integrera dem i den informationsmängd som levereras till Socialstyrelsen och landstingen i den månadsvisa dataöverföringen. Ökad kunskap om förskriven dygnsdos eller PDD är ett mycket värdefullt komplement i landstingens interna kvalitetssäkring och Socialstyrelsens patientsäkerhetsarbete. Status våren 2012: Fördjupad probleminventering pågår. Förstudie av förutsättningar för tekniska lösningar pågår 6.4. Möjliggör uppföljning av rekvisitionsläkemedel på individnivå Huvudansvarig: Socialstyrelsen Utdrag ur handlingsplanen: Utredning om hur individdata om rekvisitionsläkemedel kan göras tillgängliga från olika journalsystem eller de läkemedelsmoduler som är kopplade till dem. Utredning om hur individdata om rekvisitionsläkemedelkan integreras i Socialstyrelsens läkemedelsregister och användas till exempelvis epidemiologiska undersökningar, forskning och framställning av statistik inom hälso- och sjukvårdsområdet. Nyckelaktörer: SKL, CeHis, Socialdepartementet, Läkemedelsverket, TLV och LIF. Status hösten 2011: Socialstyrelsen bedömer att det krävs ett omfattande arbete för att möjliggöra uppföljning av rekvisitionsläkemedel på individnivå. På grund av frågans komplexitet föreslår Socialstyrelsen att ett kommande projekt delas upp i två delar och att huvudansvaret ligger på olika aktörer: Delprojekt 1: Hur kan uppgifter om användning av rekvisitionsläkemedel samlas in och struktureras på en rimlig detaljnivå? Hur kan dessa uppgifter extraheras från olika journalsystem, eller från de läkemedelsmoduler som är kopplade till dessa system? Huvudansvar: SKL och CeHis Delprojekt 2: Hur kan individdata för rekvisitionsläkemedel integreras i Socialstyrelsens läkemedelsregister? Huvudansvar: Socialstyrelsen Status våren 2012: Socialstyrelsen fick med regleringsbrevet för 2012 i uppdrag av regeringen (utan finansiering) att i en förstudie redovisa vad som måste utredas vidare för att individdata för rekvisitionsläkemedel kan göras tillgängliga från olika journalsystem. Socialstyrelsen ska vidare beskriva vad som krävs för att individdata för rekvisitionsläkemedel Mallversion (30)

27 ska kunna integreras i ett hälsodataregister. Förstudien består dels av sammanställd bakgrundsinformation med exempel på pågående ansatser och avslutade projekt kring extraktion av information om läkemedel som används på sjukhus. Vidare redovisas vilka frågeställningar som behöver hanteras inom ramen för ett uppdrag med målsättningen att inrätta en nationell statistikkälla med individbaserad information om läkemedelsordinationer inom t.ex. sluten vård, sjukhusbundna akutmottagningar och annan specialiserad öppenvård. Förstudien baseras på tillgänglig kunskap i form av rapporter samt erfarenhet från praktiken. Socialstyrelsen har uppfattat att förstudien kommer att ingå som underlag för skrivningar om ett större regeringsuppdrag fördelat på flera huvudansvariga aktörer i enlighet med tidigare skrivningar gällande insatsen i Läkemedelsstategin. I pågående förstudie har externa resurser krävts gällande frågor som rör t.ex. extraktion av information ur sjukhusens vårddatalager. Förstudien har genomförts i samarbete med Mikael Hoffman (NEPI), Thomas Cars (SLL) och Björn Wettermark (SLL). Synpunkter på en preliminär version av förstudien kommer att inhämtas från andra berörda aktörer den mars Socialstyrelsens förstudie publicerades den 27 april Socialdepartementet arbetar för närvarande på ett nytt regeringsuppdrag till Socialstyrelsen. Samtal om formerna och tidshorisonten för detta uppdrag pågår. Då en stor del av arbetet måste göras av landstingen och regionerna bör Socialstyrelsen och SKL/CeHis synkronisera sina utredningsinsatser och övriga aktiviteter inom ramen för det nya projektet Möjliggör för landstingen, Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket att följa upp läkemedelsförskrivning på förskrivarnivå Huvudansvarig: Socialdepartementet Utdrag ur handlingsplanen: Uppföljning av varför uppgifterna om förskrivarkod på recept inte förs över till läkemedelsregistret eller till landstingens individbaserade läkemedelsuppgifter samt därefter vidtagande av lämpliga åtgärder för att möjliggöra detta. Nyckelaktörer: Apotekens Service. Status hösten 2011: Den 8 juni 2010 beslutade Läkemedelsverket om föreskriftsändringar gällande att alla förskrivare, veterinärer undantagna, från och med den 1 oktober 2010 måste ange sin förskrivarkod för att receptet ska få expedieras på apotek. Socialdepartementet får i uppdrag att kartlägga orsakerna till varför uppgifterna om förskrivarkod på recept inte går in i Socialstyrelsens, landstingens och TLVs datasystem samt därefter ansvara för att lämpliga åtgärder för att möjliggöra detta vidtas. Status våren 2012: Fördjupad probleminventering pågår. sam ordnade IT-stöd Mallversion (30)

28 7 Minska läkemedlens påverkan på miljön lokalt och globalt 7.1. Utreda om miljöaspekter bör beaktas vid subvention av läkemedel Huvudansvarig: Socialdepartementet regeringsuppdrag Utdrag ur handlingsplanen: Översyn av förutsättningarna att inom ramen för nationella förmånssystemet i ökad utsträckning ta miljöhänsyn. Nyckelaktörer: Experter i beredningen, TLV och andra berörda myndigheter, landstingen, SKL, förskrivare, patientorganisationer. Status hösten 2011: Miljöpåverkan av läkemedel, både originalläkemedel och generika, kan delas upp i miljöpåverkan genom produktion respektive konsumtion av läkemedel. Utredningen ska analyser och pröva om TLV bör väga in miljöaspekter i förmånsbesluten och vilka praktiska förutsättningar som måste vara uppfyllda, om beaktande av miljöaspekter påverkar läkemedelskostnaderna och om små läkemedelsförpackningar kan bidra till minskad kassation. Status våren 2012: Regeringen gav den 8 juni 2011 Läkemedels- och apoteksutredningen i uppdrag att se över om miljöaspekter bör beaktas vid subvention av läkemedel. Uppdraget ska avrapporteras den 1 september Utredningen har fått förlängd tid till den 1 april Uppmuntra frivillig kontroll av utsläpp från läkemedelsfabriker Huvudansvarig: Läkemedelsindustriföreningen Utdrag ur handlingsplanen: Införande av en frivillig miljömärkning av läkemedelsprodukter. Nyckelaktörer: Socialdepartementet, Läkemedelsverket och TLV, Landsting, SKL, Universitet, Miljöstyrningsrådet och Sveriges apoteksförening. Status hösten 2011: LIF har redan genomfört 2 rundabordssamtal med berörda aktörer och två arbetsgrupper har bildats. Den ena diskuterar lämpliga kriterier för en miljöbedömning av läkemedel och den andra gruppen diskuterar vilka möjliga ekonomiska incitament som kan agera som drivkraft, framför allt via subventionen. Projektet syftar till att öka medvetenheten kring och betydelsen av miljöfrågan hos de anställda på läkemedelsföretag och att skapa bättre förutsättningar för konsumenter och andra beslutsfattare på läkemedelsområdet att ta miljöhänsyn vid val och köp av läkemedel. Status våren 2012: LIF har fortsatt arbetet med att vidareutveckla miljöbedömningsmodellen som togs fram i ett första utkast under rundabordssamtalen Avsikten är att kunna finalisera bedömningsmodellen under hösten i nära samverkan med sektorns intressenter. De två modellerna för ekonomiska incitament har granskats av två oberoende nationalekonomer (Professorer Kristian Bolin och Mats Bergman) och deras slutsatser har diskuterats dels internt på LIF, dels med berörd myndighet (TLV). LIF:s ambition nu är att presentera modellerna för Sofia Wallströms Läkemedels- och Apoteksutredning, då vi anser att de utgör ett viktigt underlag för hennes arbete gällande om miljöhänsyn ska tas inom ramen för förmånssystemet (dvs. punkt 7.1 i Nationella Läkemedelsstrategin). LIF arbetar också internt (dvs. inom ramen för LIF:s miljökommitté) med framtagandet av en e-utbildning för medlemsföretagen som ska kunna implementeras under hösten Utbildningen ska dels förklara bakgrund till, och behoven av, miljöbedömningar samt hur de skall utföras i enlighet med miljöbedömningsmodellen, som ju utgör grunden till de eventuella ekonomiska incitament som utreds inom ramen för punkt 7.1 i strategin. LIF har fortsatt arbetet med att vidareutveckla miljöbedömningsmodellen som togs fram i ett första utkast under rundabordssamtalen Avsikten är att kunna finalisera bedömningsmodellen under hösten i nära samverkan med sektorns intressenter. LIF kommer att inbjuda intressenterna till ett antal arbetsmöten under hösten för att färdigställa modellen. De modellutkast som finns kommer löpande att presenteras för Annika Löfgren från Miljödepartementet som sitter med i Sofia Wallströms utredning. Första mötet med Annika går av stapeln 28 augusti. LIF arbetar också vidare internt (dvs. inom ramen för LIF:s miljökommitté) med framtagandet av en e-utbildning för medlemsföretagen som bland annat kommer att innehålla information om miljöbedömningsmodellen och instruktioner om hur den ska användas. På grund av de förseningar som annonserats vad gäller Sofia Wallströms utredning ( Läkemedels- och Apoteksutredningen ) dels generellt, dels specifikt vad gäller miljöuppdraget (skall inte presenteras förrän i mars 2013) vill LIF redan nu påtala risken att såväl finaliserandet av miljöbedömningsmodell som e-utbildningen försenas. För att LIF ska kunna säkerställa kvaliteten på sina leverabler inom ramen för punkt 7.2 i strategin, måste korrelation föreligga med punkt 7.1 i strategin (dvs. miljöuppdraget i Sofia Wallström utredning). Mallversion (30)

29 7.3. Utreda vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas på nationell nivå för att minska kassationen av läkemedel eller på annat sätt begränsa miljöpåverkan av läkemedelsanvändning Huvudansvarig: Läkemedelsverket Utdrag ur handlingsplanen: Utredning av orsakerna till kassation samt förslag till åtgärder för att minska kassation av läkemedel. Genomförande av gemensamma informationsinsatser för att uppmuntra patienter att lämna tillbaka överblivna läkemedel. Nyckelaktörer: LIF, Föreningen för generiska läkemedel, Svensk Dagligvaruhandel, Läkemedelsdistributörsföreningen, SKL, Landstingens nätverk för läkemedel och miljö, Landsting/Regioner, Läkemedelskommittéerna (LOK), Sveriges Apoteksförening och dess medlemmar, Svenskt Vatten/Stockholm Vatten, Avfall Sverige, Naturvårdsverket och TLV. Status hösten 2011: Projektet har startat och har som konkreta mål att uppdatera och komplettera kunskap om orsaker till kassation genom litteraturgenomgång av vetenskapliga studier i Sverige och internationellt de senaste 20 åren inventera rutiner och tjänsteutbud för minskad kassation inventera rutiner för hantering och mätning av insamlade överblivna läkemedel hos dagens aktörer utveckla informationsmaterial och mäta attityd hos allmänheten. Utredningen berör många aktörer och intressenter och ett beredningsarbete pågår för att samordna och så effektivt som möjligt täcka alla. För det fjärde konkreta målet som skall nås inom det delprojekt som leds av LIF har ett kampanjmaterial diskuterats men ännu inte beslutats och en attitydmätning gjordes av SIFO bland allmänheten i maj som baslinjereferens till en senare uppföljning. Status våren Utredning av orsakerna till kassation genom litteraturgenomgång är påbörjad tillsammans med en omfattande informationsinhämtning hos de aktörer som hanterar läkemedel. I informationsinhämtningen ingår att söka data som kvantifierar kassationen i förhållande till orsak och som beskriver den samlade kassationsmängden. Även tillgången på riktlinjer och rutiner för att minska, hantera, förvara och destruera kasserade läkemedel utreds. Utredningen har också gjort en ansats att via en läkemedelsavstämning i hemmet i form av en förstudie få indikation om både mängder och orsak till överblivna läkemedel i hemmet men antalet personer villiga att ingå blev för litet. - En gemensam informationsinsats för att öka återlämningen av överblivna läkemedel till apotek genomförs på Sveriges alla apotek från 19 mars under en månad med hjälp av material framtaget i samråd med flertalet intressenter och aktörer i Sverige som hanterar överblivna läkemedel. Kampanjmaterialet utgörs av affisch, kalenderblock, knapp, banner och hemsida. Projektbudgeten är finansierad och samråd har skett med Läkemedelsindustriföreningen (LIF), Föreningen för generiska läkemedel, Svensk Dagligvaruhandel, Läkemedelsdistributörsföreningen, Sveriges Kommuner och Landsting, Landstingens nätverk för läkemedel och miljö, Sveriges Oberoende Apoteksaktörers förening, Sveriges Apoteksförening och dess medlemmar, Avfall Sverige, Naturvårdsverket och Tandvårds - och läkemedelsförmånsverket. Den gemensamma informationsinsatsen för att öka återlämningen av överblivna läkemedel till apotek avslutades med en uppföljande SIFO-undersökning i maj. Hela delprojektet och alla resultat presenterades som en rapport av LIF Ny information och data insamlad genom enkät och förfrågan till Partihandel, Apoteksaktörer, Dagligvaruhandel, Landsting/Regioner och Kommuner (vård respektive avfallshantering) sammanställdes tillsammans med andra utredningsresultat i en rapport De nämnda rapporterna har ingått som bilagor i den remissversion av utredningsrapporten som skickades till 23 mottagare De 15 inkomna remissvaren kommer att beaktas vid utformningen av den slutliga utredningsrapporten som skall föreläggas Läkemedelsverkets ledning för beslut Verka för möjliggörande av miljöhänsyn vid produktion och användning av läkemedel Huvudansvarig: Regeringskansliet Utdrag ur handlingsplanen: Regeringen fattade den 9 juni 2011 beslut om att ge miljömålsberedningen (M 2010:04) tilläggsuppdrag att ta fram en strategi för Sveriges arbete inom EU och internationell för en giftfri miljö. I strategin ska även läkemedelspåverkan på miljö behandlas. Nyckelaktörer: Ledamöter och experter i beredningen, berörda myndigheter, landstingen, SKL, förskrivare, patientorganisationer. Status hösten 2011: En parlamentarisk beredning ska ta fram ett förslag till strategi för det internationella arbetet inom området, bl.a. för läkemedels miljöeffekter. Förslaget bereds därefter inom Regeringskansliet. Beredningen ska utveckla en dialog med näringsliv, ideella organisationer och forskarsamhället för att inhämta kunskap och förankra beredningens förslag till strategi. Beredningen ska även följa och beakta Naturvårdsverkets arbete med den fördjupade utvärderingen 2012 av miljökvalitetsmålen och generationsmålet samt Kemikalieinspektionens arbete med en handlingsplan för en giftfri vardag. Status våren 2012: Uppdraget redovisas till regeringen den 15 juni Mallversion (30)

30 Miljömålsberedningen presenterade den 14 juni 2012 betänkandet Minska riskerna med farliga ämnen! Strategi för Sveriges arbete för en giftfri miljö (SOU 2012:38). I betänkandet konstateras att förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö inte kommer att vara på plats till 2020 trots att åtgärder har vidtagits. Med nuvarande arbete kommer det dröja mycket länge innan målet kan nås. Syftet med denna strategi är att öka möjligheterna att uppnå målet. För att detta ska kunna ske behöver samhället prioritera och kraftsamla sina insatser. Tillräcklig kraft måste ägnas åt de allra viktigaste insatserna för att nå målet. Försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen är grunden. Med dessa som utgångspunkt ska samhällets resurser användas på ett så verkningsfullt och kostnadseffektivt sätt som möjligt. I betänkandet föreslås att ett etappmål ska fastställas i fråga om läkemedels miljöeffekter. Etappmålet föreslås lyda Sveriges insatser ska bidra till att beslut fattas som innebär att miljöaspekter kan vägas in i befintliga och vid behov nya regelverk som gäller läkemedel1, senast I betänkandet lämnas även förslag på åtgärder för att nå detta mål. Betänkandet har skickats ut på remiss. samordnade IT-stöd Mallversion (30)