Nationella Läkemedelsstrategin. Handlingsplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella Läkemedelsstrategin. Handlingsplan"

Transkript

1 Nationella Läkemedelsstrategin Handlingsplan Sammanfattning av handlingsplanens punkter till och med våren 2013

2 Förord från CBL-kansliet CBL-kansliet har, inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin (NLS), sammanställt statusrapporter från handlingsplanens 34 punkter för fjärde gången inför högnivåmötet i april För respektive aktivitet återfinns information om hur arbetet fortskridit från hösten 2011 tillsammans med en övergripande tidslinje för varje insatsområde. Statusrapporterna har begärts in från de huvudansvariga aktörerna med information om vad som skett sedan den tidigare rapporteringen, eventuella hinder eller svårigheter i projektet/uppdraget, information om finansiering samt om genomfört/planerat samråd. Rapporterna är inkluderade i den form de inkommit till kansliet. Aktiviteter som anges som avslutade i handlingsplanen 2013 kvarstår i denna rapport (2.1, 3.1 och 4.4). Följande projekt/uppdrag har sedan föregående rapportering slutredovisats (1,2, 2.2 och 7.4). Det har i denna rapport tillkommit tre nya aktiviteter som framförallt berör apotekens verksamhet samt läkemedelsutbildning för läkare (2.5, 2.6 och 3.4). Ordnat införande av nya läkemedel (6.1) har i handlingsplanen 2013 fått ett utökat fokus och uppdrag. Den 13 februari 2013 genomfördes vårens CBL-rådsmöte, där även statssekreterare Karin Johansson medverkade, där information gavs till rådsmedlemmarna om årsprocessen inom NLS. Projektledare för insatsområden 3, 6 och 7 inbjöds till mötet för att presentera sina respektive projekt. Höstens möte planeras till den 17 september. Till högnivåmötet i april 2013 har arbetet, i enlighet med högnivågruppens beslut i oktober, inriktats på indikatorsarbetet. En projektgrupp har bildats med representanter från deltagande myndigheter/organisationer i NLS-arbetet, primärt med deltagare från befintlig expertgrupp. I det fortsatta arbetet har fyra arbetsgrupper/indikatorgrupper föreslagits där representanter från SoS, SKL och LV utgör basen och blir en plattform för utveckling av indikatormetodik som de tre övriga indikatorgrupperna kan utgå från. Denna basgrupp sammanställer generell metodik för hur indikatorer ska tas fram inom NLS. För att tydliggöra hur aktiviteterna framskrider kommer även en översikt över alla aktiviteter att presenteras som åskådliggör respektive aktivitets progress i handlingsplanen. Efter högnivågruppens möte den 23 april vidtar arbetet med insamling av omvärldsanalyser från CBL-rådets medlemmar som ska ligga till grund för handlingsplanens revideringsarbete i höst som fastställs vid högnivåmötet i oktober. Statusrapporterna från vårens högnivåmöte kommer att publiceras på webbsidan för nationella läkemedelsstrategin ( Mallversion (41)

3 1 Skapa bättre och säkrare ordinationsprocess och lägga grunden för generisk förskrivning genom nationellt samordnade IT-system 1.1. Möjliggör elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar Huvudansvarig: Läkemedelsverket Utdrag ur handlingsplanen: Utredning av möjliggörande av elektronisk biverkningsrapportering från hela hälso- och sjukvården. Innefattar vidareutveckling vad gäller återkoppling av biverkningsrapporter till sjukvården och diskussion medläkemedelsindustrin för att undersöka hur denna förändring kan förbättra företagens farmakovigilansarbete. Nyckelaktörer: SKL, Sjukvårdshuvudmän. Status hösten 2011: Internt utredningsarbete i projektet började Utredning med externa kontakter under Under 2012 beräknas det nya biverkningssystemet att vara på plats och då är det möjligt att starta ett pilotprojekt med rapportering från sjukvården. Status våren 2012: Förstudie pågår. Inom e-rapportering har det tillkommit ett behov för hantering av fullständiga personuppgifter inklusive personnummer som kommer att införas i den nya databasen. Detta är nödvändigt när hela rikets biverkningshantering centraliseras till Läkemedelsverket, bland annat för att säkerställa att myndigheten får exakta och kontrollerbara uppgifter vid uppföljning/återkoppling av biverkningsrapporter. Lanseringsdatum för den nya biverkningsdatabasen har blivit förflyttad till 31/ för humandelen. En ny databas för biverkningar ligger utanför projektet men är en viktig förutsättning för direktrapportering från sjukvårdens journalsystem. Externa kontakter byggs upp: projektledaren har besökt två regionala biverkningscentra och inlett samarbete med Sveriges kommuner och landsting (CeHis, Centrum för e-hälsa i samverkan). Nätverksbyggande fortsätter och samråd planeras med representanter från sjukvården inklusive apoteksområdet. Intressenter för samråd på olika nivåer är representanter från ledning, klinik och förvaltning av vårdsystem/apotekssystem. Som ett exempel på övriga källor till biverkningsrapporter fortsätter enheten arbetet med att inhämta biverkningsrapporter från kvalitetsregistret ARTIS och diskuterar en utvidgning till andra kvalitetsregister. Det har inte tillkommit några oväntade kostnader. Utgifter i samband med aktuellt projekt ska redovisas i detalj och följas upp. Förstudien skall levereras till Socialdepartementet senast 30/6. Förstudien skickades till Socialdepartementet enligt plan den 20/6. I förstudien rekommenderade Läkemedelsverket att man skall använda den befintliga infrastrukturen i den nationella tjänsteplattformen för kommunikationen kring biverkningsrapporter mellan sjukvårdens rapportörer och Läkemedelsverket. Ett pilotprojekt med Landstinget i Uppsala län planeras. Ett första möte angående detta, då representanter från Landstinget i Uppsala och Läkemedelsverket deltar, är inbokat i september. Kopplingen mellan Läkemedelsverkets system och tjänsteplattformen skall undersökas och förberedas med berörda aktörer; här i första hand CeHis och Inera AB. Landstinget i Uppsala län har accepterat att vara med i pilotprojektet i samråd med kundgrupp Cosmic (som består av användarrepresentanter från sju landsting och Capio samt Cambio Healthcare Systems). Detta pilotprojekt skall pågå under hela 2013 och tidplanen är starkt beroende av hur snabbt Cambio kan leverera de ändringar i systemet som krävs i projektet. Parallellt med pilotprojektet undersöks kopplingen mellan Läkemedelsverkets system och den nationella tjänsteplattformen i samråd med CeHis och Inera AB. Det är för tidigt att presentera några resultat för Möjliggör generisk förskrivning Huvudansvarig: Läkemedelsverket regeringsuppdrag, redovisas oktober november 2012 Utdrag ur handlingsplanen: Utredning kring ett framtida substansregisters utformning, teknisk plattform samt finansiering. Utvärdering av vilka ändringar i lagstiftningen som kan komma att bli aktuella samt vilken anpassning av IT-system som kommer att behöva ske för att möjliggöra generisk förskrivning. Uppdraget: Utredning av förutsättningar för införande av frivillig generisk förskrivning, inklusive analys av författningsändringar, utbildningsbehov samt utformning av IT-stöd. Nyckelaktörer: Datainspektionen (DI), Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), Apotekens Service AB, Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt representanter för journalförskrivarsystem och apoteksaktörer. Mallversion (41)

4 Status hösten 2011: Interna resurser för att delta i projektet har precis börjat samlas. Plan för hur utredningen ska göras internt påbörjad. Samråd med berörda externa aktörer kommer att genomföras. Substansregister under bearbetning, beräknas vara klart hösten Status våren 2012: Upphandling av externa IT-konsulter klar mitten av jan. De utreder fram till 30 april behovet av nationell standard av uppgifter (utöver substansnamn) som måste överföras och hur aktuella IT-stöd för vården och apoteken ska utformas. Internt på Läkemedelsverket utreds vilka författningsändringar som krävs, kriterier för substansurval och vilka utbildningsinsatser som behövs för framför allt förskrivare och apotekspersonal (och patienter/kunder). Uppdraget delrapporterades muntligt hos departementet den 28 februari Datum för slutredovisning flyttades fram till 30 november Genomförda möten/samråd inom IT-området: Inera SIL, Pascal, Apotekens Service NOD, Receptdepån, Apotekens Service VARA, CeHis, TLV FLIS, Visma Pharma Suite, Receptum MAXX, Logica Pharma Logica, LV Substansregistret. Tiden för slutredovisningen har förlängts till den 30 november 2012 Under våren och sommaren har samrådsmöten genomförts med TLV, SLS, NEPI, SoS, LIF/FGL/Läkemedelshandlarna och CeHis. Remiss skickades ut den 21 aug med önskat svar till den 28 sep. Remissens huvudsakliga frågeställningar gäller urval av vad som ska kunna förskrivas generisk, behov av författningsändringar, utbildning och information, konsekvenser för resp. organisation (inkl kostnader) samt rimlig tid för införande av generisk förskrivning. I remissförslaget förordar LV en modell för generisk förskrivning där nuvarande bedömningar avseende utbytbarhet utnyttjas. Utredningen är avslutad i och med slutredovisningen till Regeringskansliet (Socialdepartementet) den 29 november I rapporten föreslår Läkemedelsverket - att verket genom beslut som samordnas med utbytbarhetsbesluten får möjlighet att avgöra vilka substanser (i kombination med läkemedelsform och styrka) som får förskrivas generiskt. En genomgång av det befintliga läkemedelssortimentet behöver göras inför att generisk förskrivning möjliggörs, sedan kan besluten fattas löpande. Läkemedelsverket finner att läkemedel såväl inom som utom läkemedelsförmånen ska kunna omfattas och även oavsett om läkemedlet omfattas av patent. - att befintliga läkemedel bör vara möjliga att förskrivas generiskt. Dock måste patienterna även om generisk förskrivning införs kunna tillförsäkras möjlighet att av medicinska skäl få ett visst läkemedel förskrivet. Det innebär att såväl förskrivarstöd, receptexpeditionssystem och nationell infrastruktur kunna hantera generisk förskrivning parallellt med produktförskrivning. - att generisk förskrivning endast får ske via uppdaterade elektroniska system. Skälet till detta är huvudsakligen att säkerställa att förskrivarna har tillgång till uppdaterad information om vilka substanser som får förskrivas samt att det underlättar ett strukturerat införande av generisk förskrivning. Under utredningen har det framgått att dagens e- receptformat inte är möjligt att vidareutveckla för att göra de anpassningar som behövs för att hantera generisk förskrivning. NOD (Nationell Ordinationsdatabas) blir därför en förutsättning för att införa de förändringar som behövs för generisk förskrivning. - att apoteken åläggs att komplettera apoteksetiketten med tydlig uppgift om vilken aktiv substans ett expedierat läkemedel innehåller. Vid införande av generisk förskrivning vore det önskvärt att läkemedelsförpackningarnas layout förändras så att den aktiva substansen framhävs men sådant krav kan inte ställas nationellt. - att vårdens läkemedelslistor och tjänsten mina sparade recept struktureras så att det tydligt framgår vilken aktiv substans förskrivna läkemedel innehåller samt att det bör övervägas att gruppera läkemedlen på så sätt att det framgår vilka läkemedel som innehåller samma aktiva substans. - att förslagen ovan innebär att lagstiftningsändringar måste till. Därutöver behöver vissa myndighetsföreskrifter justeras. Rapporten bereds under 2013 inom Socialdepartementet Möjliggör elektronisk makulering av e-recept Huvudansvarig: Landstingen Utdrag ur handlingsplanen: Möjliggöra för förskrivaren att via sitt vårdsystem kunna makulera recept, både sådana man själv förskrivit men även e-recept förskrivet av andra. I praktiken kommer i regel endast de e-recept som finns tillgängliga i aktuellt vårdsystem kunna makuleras. Nyckelaktör: Apoteket Service AB. Status hösten 2011: Piloten, ett vårdsystem som körts i två landsting har godkänts av projektets styrgrupp. Övriga landsting som använder detta vårdsystem har nu möjlighet att rulla ut makuleringsfunktionen. Det innebär inte att samtliga förskrivare i Sverige har möjlighet till elektronisk makulering. Landstingen/regionerna i Sverige måste alltså kravställa mot sina vårdsystemleverantörer att de vill få in funktionaliteten i sina system. Process beträffande denna Mallversion (41)

5 insats pågår i Apotekens Service regi och något behov för Soc-dep att göra ngt synes inte föreligga i nuläget. Status våren 2012: Vad gäller makulering av e-recept uppger Apotekens Service AB att alla vårdgivare som har journalsystemet SYSTeam CROSS har möjlighet att elektroniskt makulera e-recept. Statistiken från februari månad vittnar om att inget av de andra landstingen (alltså utöver Sörmland och Västernorrland) börjat använda tjänsten. SYSTeam CROSS finns inom följande fem landsting: Landstinget Blekinge Landstinget Sörmland Landstinget Västernorrland Västerbottens läns landsting Örebro läns landsting Landstingen har nu möjlighet att lägga beställning hos sina IT-leverantörer för anpassningar som möjliggör makulering av e-recept. I vilken takt och om så sker är en prioritering för varje enskilt landsting. Sannolikt avvaktar många landsting istället det framtida införandet av NOD som innehåller makuleringsfunktion. Möjlighet till makulering finns idag genom att ringa till lokalt apotek Skapa nationellt dosregister Huvudansvarig: Socialdepartementet Utdrag ur handlingsplanen: Färdigställande av IT-plattform för nationellt dosregister och överföring av information ifrån dosregistren. Nyckelaktör: Apotekens Service AB. Status hösten 2011: Den 23 april 2012 (datum framflyttat från 30 nov 2011) ska flytten av dosrecepten från de regionala dosregistren till ett nationellt dosregister vara klar. I dag är det bara de apotek som fortfarande använder den så kallade övergångslösningen, baserad på Apoteket AB:s ATS-system, som kan expediera dosrecept via receptexpedieringssystemet. De apotek som använder nya IT-system måste i stället använda en särskild webbapplikation för detta. Status våren 2012: Tidplan för fortsatt flytt av dosreceptinformation framtagen. Ett beslut om justerad tidplan för fortsatt flytt av dosreceptinformation har nu fattats. Flytten av dosreceptinformation kommer att påbörjas den 18 maj och kommer vara fullt genomförd den 11 juni. Dosapoteken kommer att beröras av flytten i följande ordning: maj Göteborg och Vänersborg maj Örebro och Umeå 1 3 juni Malmö 8 10 juni Solna och Uppsala Beslutet har fattats gemensamt av Apoteket, CeHis/Inera och Apotekens Service efter hänsynstagande till de beroenden som de olika organisationerna har kunnat identifiera. Tidplanen ger tid för den kvalitetssäkring som krävs innan en fullskalig dosmigrering kan genomföras. För öppenvårdsapoteken innebär detta att: - Det är främst apotek i Västra Götalandsregionen som kommer att märka av den första flytten av dosrecept. Övriga dosrecept hanteras som tidigare via e-dos apotek. - Successivt kommer dock fler apotek beröras när fler och fler dosrecept flyttas. Överflyttningen av dosrecepten kommer att fortsätta region för region tills samtliga dosrecept är överflyttade till Apotekens Services nationella register. - Efter överflyttningen går de flyttade recepten inte att komma åt via e-dos. Detta innebär att personal på öppenvårdsapotek behöver uppmärksammas på att nya rutiner gäller. Apoteken får åtkomst till de överförda recepten direkt via receptexpeditionssystemen. Överflyttningen av patientinformationen från Apoteket AB till Apotekens Service AB var initialt planerad att ske hösten/vintern 2011 men man tvingades att senarelägga migreringen till att ske under ett antal etapper maj/juni Specifikationer till kommunikationsgränssnitten för att dosproducenten ska ha elektronisk tillgång till dosrecepten (underlag för expediering och dosdispensering), hos Apotekens Service AB, var framtagna och klara Det var dock först efter att migreringen av patientinformationen som kommunikationskedjan blev testad i full skala. Tidigare ansvarade, utvecklade och förvaltades hela IT-systemet för dos av en och samma organisation, Apoteket AB. Apoteket AB ägde då alla tre delar d.v.s. ordinationsverktyget för ordinatören, dosregistren och IT-systemet för Mallversion (41)

6 produktion av dospåsarna. I och med omregleringen och förberedelsen inför konkurrensutsättningen delades dessa delar upp på olika aktörer. Landstingen ansvarar nu för ordinationsverktyget (Pascal), Apotekens Service AB ansvarar för nationella dosregistret (lagringen av data) och Apoteket AB/ny dosproducent ansvarar för dosproduktionssystemet (se bild). Framtagandet och anpassningar av ett nytt ordinationsverktyg för dosläkemedel och utvecklingen av ett nytt nationellt dosreceptregister har drivits i ett gemensamt projekt med flera inblandade parter: Center för ehälsa i samverkan (CeHis), Inera AB, Apoteket AB och Apotekens Service AB. Ca unika användare inom vård och omsorg har använt det nya dossystemet sedan migreringen. Hälften av användarna är läkare och hälften är sjuksköterskor inom vård och omsorg. Nästan 6 miljoner transaktioner har gjort sedan starten av systemet (i och med migreringen). Det handlar om transaktioner som tex att hämta upp och titta på tidigare ordination, skapa ny ordination, förnya och makulera tidigare ordination samt skriva ut läkemedelslista (se bild användningsstruktur över arbetsvecka) Skapa ordinationsdatabas inom ramen för nuvarande lagstiftning Huvudansvarig: Sveriges Kommuner och Landsting Utvecklas inom ramen för Nationell ehälsa. Nyckelaktörer: CeHis som uppdragsgivare och formulerare av krav. Utförare är Inera respektive Apotekens Service AB. Status hösten 2011: Vid årsskiftet fattade CeHis strategiskt beslut om att, i avvaktan på lagstiftningsförändringar, omfokusera utvecklingslinjen till att bygga en lösning som ryms inom nuvarande patientdatalag. Det innebär i korthet att uppgifterna i NOD ses som journaluppgifter för resp. förskrivare som görs möjliga att utväxla enligt ordinarie regler för sammanhållen journalföring. Det är inte en långsiktigt optimal hantering, men kommer att medföra ökad patientsäkerhet under en 3 5-årig mellanperiod. Steg 1 - Utveckling av NOD infrastrukturen påbörjades under våren 2011 och var färdig den 30juni Vid denna tidpunkt innehöll NOD ingen information (data). 1 juli började NOD att fyllas med ordinationer från de erecept som skickas från vården till Apotekens Service AB. Under vintern 2011 har arbetet fokuserat på att förbereda arbetar med att analysera och identifiera en logisk struktur för både NOD och kopplingarna mot NOD. Detta inbegriper informationsmodell, teknisk struktur samt anpassning till gällande säkerhets-, autentiserings-, samtyckes och spärrkrav. Status våren 2012: Syftet med en nationell ordinationsdatabas är att förbättra kvalitet och kostnadseffektivitet i läkemedelsanvändningen. Det ska göras genom att med hjälp av en nationell ordinationsdatabas som ger vårdgivare tillgång till korrekt information om patientens läkemedelsanvändning (en gemensam läkemedelslista). Nationell Mallversion (41)

7 ordinationsdatabas är en nationell informationskälla med alla ordinationer, från öppen- och slutenvård, dosordinationer samt även utlämnade läkemedel. Projektet inleddes med en förstudie under Förstudien gav svar på hur projektet går att genomföras, om tid och kostnader för att genomföra projektet är i linje med de förväntade utfallet. Efter förstudien påbörjades utvecklingen av NOD. Detta skedde i faser där första fasen var en utvecklingsfas av databasstrukturen och dess infrastruktur med tekniska gränssnitt. Efter utvecklingsfasen började databasen fyllas med erecept, vilket pågått i snart ett års tid. Syfte är att när NOD introduceras ska den gemensamma läkemedelslistan innehålla 15 månaders historik. Projektet har även utrett och fasställt arkitektur för hur dosordinationer kan hanteras och lagras i NOD samt hur informationen ska göras åtkomlig och gallras med hänsyn tagen till gällande lagstiftning. Projektet har ett starkt beroende till den infrastrukturella förändringen som krävs för en omreglering av dosmarknaden dvs. möjliggörare för fler producenter av dostjänsten. Detta innebär konkret att alla dosrecept, som idag finns lagrat hos Apoteket AB, ska migreras till nationella dosregistret hos Apotekens Service AB. För projektet är det nationella dosregistret förstadiet för NOD. CeHis har även tagit strategiska beslutet att ersätta dagens ordinationsverktyg för dosordinationer, edos från Apoteket AB, med ett nytt webbaserat ordinationsverktyg, kallat Pascal ordinationsverktyg. Ordinationsverktyget kommer i den första versionen vara en ersättare för edos och användas till att ordinera dosdispenserade läkemedel. I nästa fas ska verktyget även kunna användas för alla öppenvårdsordinationer. Applikationen sätts i drift i samband med migrering av dosrecepten till Apotekens Service AB. Migreringarna av dosrecepten, som berör patienter, är planerade att vara avslutade till mitten av april Projektet gör kontinuerliga analyser hur informationstillgång, kommunikationsgränssnitt och funktioner ska utvecklas för att förhålla sig till gällande lagar och regelverk. Patientdatalagen och SOSFS 2008:14 Vårdgivarnas hantering av öppenvårdsordinationer sker enligt PdL och SOSFS 2008:14, bl.a. med iakttagelse av: - Journalföringsplikten, bevarandetider - Inre sekretess (bl.a. spärrmöjlighet) - Behörighetsstyrning och åtkomstkontroll - Sammanhållen journalföring (bl.a. information, spärrmöjlighet, samtycke vid åtkomst) - Varje vårdgivare/myndighet i landsting eller kommun personuppgiftsansvarig för sin hantering av uppgifter - Apotekens Service AB som personuppgiftsbiträde Receptregisterlagen (dospatienter) - Direktåtkomst till dosrecept för legitimerad personal enligt 11 Lagen om Läkemedelsförteckningen - Direktåtkomst till uppgifter sker med samtycke enligt förutsättningarna i 3 och 7 Arbetet med att introducera NOD fortsätter och målsättning är att första version av databasen ska vara åtkomlig för Pascal ordinationsverktyg i december NOD kommer vid introduceringen innehålla öppenvårdsordinationer samt även visa expedieringar från Läkemedelsförteckningen. Vidareutvecklingen av Pascal ordinationsverktyg för öppenvårdsordinationer pågår parallellt med utvecklingen av databasstrukturen för NOD. I och med att övervägande majoriteten av ordinationer i vården sker i journalsystemens läkemedelsmoduler är förberedelser och framtagande av integrationspaket, journalsystem/nod, högt prioriterat. Åtkomst till informationen i NOD kommer vara från journalsystemens läkemedelsmoduler, Pascal ordinationsverktyg (för de förskrivare som inte har åtkomst till journalsystemets läkemedelsmodul) och via NPÖ (se bild). Mallversion (41)

8 Målsättningen att introducera informationskällan NOD i december 2012 har inte kunnat uppfyllas då stora resurser har tvingats att fokusera på arbete med att stabilisera infrastrukturen och kommunikationskedjan i samband med migreringen av dosrecepten till Apotekens Service AB. Arbetet har även inbegripit funktionella förbättringar av Pascal Dos som bedömdes inte kunde avvakta. Under november och december har avgörande förbättringar gjorts vilket innebär att svarstider, prestanda och funktioner bedöms som acceptabla. Under januari och februari 2013 har arbetet med att utveckla tjänstekontrakt för kommunikation till NOD intensifierats. Målsättning är att NOD ska introduceras under Q och under september kommer Pascal som första applikation att testas skarpt av en avgränsad grupp ordinatörer. Därefter kommer Pascal med öppenvårdsfunktion att erbjudas för ordinatörer som inte har ett journalsystem med läkemedelsmodul. Målsättning är att NOD ska vara en gemensam informationskälla för vården, som journalsystem har integrerats mot. Under våren kommer integrationspaket att sammanställas med information om specifikationer, tjänstekontrakt, tester och godkännande process. Tidsplan för när journalsystem integrerar mot NOD är beslutar respektive landsting/kundgrupp för journalsystem Inrätta en sammanhållen process för beredning och beslut om utveckling av nationella basfunktioner för ordinationsstöd Huvudansvarig: Socialstyrelsen Utvecklas inom ramen för Nationell ehälsa. Nyckelaktörer: Socialdepartementet, Socialstyrelsen SKL (CeHis), Apotekens Service AB. Status hösten 2011: Arbete som ska utföras i denna fas är: - Framtagande av delrapport om hur befintliga kunskapsdatabaser samt pågående och planerade projekt har beroenden och kan användas med inriktning att kunna dokumentera ordinationsorsak. - En juridisk analys av register och tjänster inom läkemedelsområdet - Framtagande av ett underlag för formulering av en målbild för samspelet mellan införande av ordinationsorsak och övriga kunskapsstöd - Identifiering av framtida insatser från Socialstyrelsen Status våren 2012: Frågan hanteras i huvudsak via Styrgruppen för IT och Läkemedel. Gruppen, som leddes av Socialdepartementet och var gemensam mellan departementet och SKL, inrättades i juni 2011 med två uppgifter, att fördela medel under 2011 för att snabba på pågående insatser och att utarbeta en handlingsplan för insatser och leveranser under åren Gruppen kommer att finnas kvar som en referensgrupp men medel till insatser i handlingsplanen kommer att beslutas av regeringen. Beslut om medel 2011, som avrapporteras 31/3 - Styrgruppen hade 25 mkr att fördela under 2011, varav 5 mkr var öronmärkta för projektet med en nationell ordinationsdatabas (NOD). - Socialdepartementet och SKL beslutade, med styrgruppen bakom sig, att fördela medlen till tre projekt. 1. Projekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd (2 mkr) Socialstyrelsen ansvarar för projektet som ska utgå från förslagen i den tidigare förstudien om ordinationsorsak (januari 2011). Syftet är att ta vid från förstudien, relatera ordinationsorsak till andra pågående projekt m.m. Målet är att Mallversion (41)

9 insatsen ska leda till en samlad bild och projektplan för framtida arbete samt förslag till sammanhållet uppdrag kring ordinationsorsak. Detta redovisas 31/3 och är sedan tänkt att följas av ett nytt regeringsuppdrag till Socialstyrelsen som ska samordna det fortsatta arbetet. Delrapporteringen den 8/3 pekade på komplexiteten i frågorna men samtidigt på vikten av att börja någonstans för att sedan successivt bygga ut och utveckla den struktur för dokumentation av ordinationsorsak som behövs. 2. Införande av nationell ordinationsdatabas (NOD) och ordinationsverktyget Pascal (5 + 17,5 mkr) Den Nationella Ordinationsdatabasen (NOD) är en nationell och gemensam informationskälla om patientens ordinationer där en patients alla förskrivna läkemedel ska finnas samlade. Förskrivaren kan därmed snabbt få en helhetsbild av en patients samlade läkemedelshistorik, vilket främjar en säker läkemedelsanvändning och ger ökad säkerhet i patientens behandling. Pascal är det nya ordinationsverktyget för öppenvårdsordinationer som kommer att erbjudas kostnadsfritt via webben till alla ordinatörer, förutsatt att nödvändiga säkerhetslösningar (SITHS-kort eller engångslösen via mobil) är införda. Målet är att insatsen ska leda till att - arbetet i projekten NOD och Pascal bedrivs snabbare än planerat. - Pascal för e-dos tas i drift i april 2012 då nuvarande edos-applikation upphör. Alla användare är då inlagda i HSAkataloger och har SITHS-kort/motsvarande. - NOD ska tillgängliggöras nationellt under sommaren en konkret plan för det fortsatta införandet av Pascal och tillgängliggörandet av NOD. Vid delrapporteringen den 8 mars framkom att projektet är komplext, med många beroenden till andra pågående insatser (bl.a. migreringen till DOS-registret som görs av Apotekens Service AB). Det framkom också att även om projektet till följd av de statliga medlen har snabbats på så finns ändå en risk för att tidplanen kan förskjutas. 3. Utvärdering av EES (0,5 mkr) Elektroniskt expertstöd, EES, syftar till att öka patientsäkerheten och ger signaler om potentiella risker med den enskilda patientens läkemedelsordinationer och således en möjlighet att förbygga att problem uppstår i behandlingen. Systemet används just nu huvudsakligen på apotek men kan också användas av läkaren i förskrivningsögonblicket. EES, som förvaltas av Apotekens Service AB, har totalt nio olika funktioner. Dessa är dubbelmedicinering, läkemedelsinteraktion, hög dos, hög dos för äldre, hög dos för barn, åldersvarning för äldre, åldersvarning för barn, påverkar annan sjukdom samt könsspecifik läkemedelsbehandling. Läkemedelverket utvärderar nu funktionerna i EES och ska bl.a. - göra en tydlig beskrivning av funktionerna i EES och deras kvalitet samt användbarhet nationellt. - lämna förslag till kommande uppdrag. Vid delrapporteringen den 8 mars fördes en ingående diskussion om kunskapsstöd, behovet av sådana och vilka funktioner som aktörer i olika delar av läkemedelsprocessen behöver. Detta knyter an till en punkt i handlingsplanen om behovet av en nationell samling kring kunskapsstöd. LV:s rapport är en del i detta. 1. Projekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd (2 mkr) Socialstyrelsens uppdrag Projekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd (se ovan) avrapporterades till Socialdepartementet den 31 mars I leveransen ingick en omfattande rapport som har tagits fram på uppdrag av Socialstyrelsen, under överseende av en aktiv styrgrupp där bl.a. Socialstyrelsen och Läkemedelsverket ingick. Ett särskilt PM om Socialstyrelsens eventuella framtida insatser inom detta område skickades också med. I april kompletterades den officiella leveransen med en executive summary från den styrgrupp som varit knuten till projektet. Detta dokument sammanfattar de andra två dokumenten. Här finns också rekommendationer om vad som kan göras i nästa fas. Den 19 juni 2012 fick Socialstyrelsen ett nytt regeringsuppdrag om att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, i form av ett strukturerat kodsystem för ordinationer. Uppdraget avser ordinationer från såväl öppen som sluten vård. I uppdraget ingår att analysera och lämna förslag till hur en sådan källa kan och bör införas i hälso- och sjukvården. Utgångspunkten för uppdraget är de bedömningar och förslag som finns i myndighetens rapport Projekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd ( ). Uppdraget har fördelats till myndighetens avdelning för regler och tillstånd (enheten för fackspråk och informatik). Uppdraget består av två delar och ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) genom en lägesrapport senast den 12 december 2012 samt genom en slutrapport senast den 1 juli För uppdraget fick Socialstyrelsen 7 mnkr under 2012 (medel från äldresatsningen). Uppdraget finns i sin helhet på: Deluppdrag 1: CeHis på uppdrag av Socialstyrelsen (redovisning i lägesrapporten) Anpassning av ordinationsverktyget Pascal så att ett fält förstrukturerad dokumentation av ordinationsorsak skapas. Förberedelse av lagringsmöjlighet i NOD:s databasstruktur förstrukturerad information av ordinationsorsak. Mallversion (41)

10 Deluppdrag 2: Socialstyrelsen (redovisning i slutrapporten) Framtagande av ett strukturerat kodsystem för ordinationer inom såväl öppen som sluten vård. Kodsystemet ska utgå från substanser och indikationer. Det ska därför baseras på det substansregister som Läkemedelsverket har regeringens uppdrag att ta fram. Framtagande av en enhetlig terminologi och en informationsstrukturför ordinationsorsak och angränsande begrepp. Uppdraget ska bygga på Socialstyrelsens pågående uppdrag om nationellt fackspråk vilket inkluderar synkronisering av de aktuella begreppen mot termbanken och Snomed CT. I uppdraget ingår också att Socialstyrelsen ska göra en analys av hur informationsmodellen för ordinationsprocessen är kopplad till nationell informationsstruktur (NI), som är en mer generell beskrivning av kärnprocessen i vård och omsorg. En projektgrupp har formerats och en extern referensgrupp, med representation från bl.a. Läkemedelsverket, har knutits till projektet. Socialstyrelsen får för detta ändamål använda 7 miljoner kronor under Regeringen avser att avsätta ytterligare tre miljoner kronor för uppdragets genomförande under Status våren 2013 (Socialstyrelsen): 1. Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Under hösten/vintern 2012 formerades projektgrupper för de olika ingående aktiviteterna i uppdraget, och en referensgrupp tillsattes. Referensgruppen består av representanter från två landsting, Läkemedelsverket, NEPI samt delprojektledare från CeHis och Socialstyrelsen. TLV adjungeras vid behov. Referensgruppen har haft fem möten under hösten/vintern. Styrgruppens sammansättning har formaliserats och utgörs av tre representanter från Socialstyrelsen. Enligt ändringsbeslut från regeringen den 30 november 2012 ska båda delprojekten inom uppdraget slutrapporteras den 1 juli Dessutom ska en lägesrapport lämnas senast den 29 mars. TLV adjungeras vid behov samt att CeHis delprojektledare ingår liksom (givetvis) representanter från SoS. Deluppdrag 1: CeHis på uppdrag av Socialstyrelsen CeHis har utsett en projektledare för att leda delprojekt 1: Anpassning av Pascal och NOD för strukturerad dokumentation av uppgift om ordinationsorsak. Arbetet görs inom ramen för Ineras och Apotekens Service AB:s pågående arbete med NOD och Pascal. Under våren kommer delprojekt 1 att: Utveckla och testa/utvärdera en ordinationsorsaksprototyp för Pascals användargränssnitt utifrån de framtida användarnas informationsbehov och krav på processtöd (t.ex. via CeHis Medicinska råd). Utarbeta anpassade versioner av informationsmodell, tjänstekontrakt och databasstruktur för NOD med utgångspunkt i det kodsystem och den terminologi och informationsstruktur som Socialstyrelsen utvecklar i delprojekt 2 samt baserat på ovan nämnda utvärderingar/tester. Beskriva vilken funktionalitet som en implementering av kodsystemet för ordinationsorsaker skulle innebära för en kommande release (eller kommande releaser) av NOD, Pascal för NOD samt NOD-tjänsterna (dvs. integration mot övriga vårdsystem). Uppskatta när en sådan release (sådana releaser) skulle kunna tillgängliggöras och vilka ytterligare resurser som krävs för detta. Deluppdrag 2: Socialstyrelsen Arbetet med att ta fram ett strukturerat kodsystem för ordinationsorsak pågår. Ordinationsorsakerna tas fram utifrån de godkända indikationerna. Styrgruppen har gjort en prioritering av ATC-grupper som ska hanteras under projekttiden, som innefattar C (hjärta och kretslopp), J (infektionssjukdomar) och N (nervsystemet). Under våren kommer ordinationsorsakerna att granskas av medicinska specialister som utsetts av Svenska läkaresällskapets sektioner för allmänmedicin, infektionssjukdomar, kardiologi, neurologi och psykiatri. Framtagna ordinationsorsaker stäms också av med Läkemedelsverket. För att möjliggöra en strukturerad dokumentation av ordinationsorsaker som kan lagras och överföras elektroniskt behöver varje ordinationsorsak ha en unik numerisk kod. Uppdraget föreskriver att Socialstyrelsen ska använda koder ur begreppssystemet Snomed CT för detta ändamål. Under våren kommer de ordinationsorsaker som tas fram att förses med Snomed CT-koder. Parallellt med ordinationsorsakerna tas ändamålstexter fram, som anges på receptet och därmed riktar sig till patienten. Kvalitetssäkring av ändamålstexter kommer bland annat att göras genom jämförelser med utdrag ur Apotekens Service AB:s ändamålsstatistik. I uppdraget ingår även att utforma en enhetlig terminologi och en informationsstruktur för ordinationsorsak och angränsande begrepp. Terminologiarbete pågår i en projektgrupp med sakkunniga och terminolog. Totalt ses 15 begrepp över, varav de mest centrala är indikation, ordinationsorsak och behandlingsändamål. Framtagna termer och definitioner kommer att skickas på bred remiss under våren 2013 för att sedan publiceras i Socialstyrelsens termbank. Arbetet med att beskriva hur begreppen och informationsmodellen för ordinationsorsak förhåller sig till den nationella informationsstrukturen påbörjades i januari. Mallversion (41)

11 Under våren 2013 kommer delprojekt 2 att ta fram en plan för förvaltning av kodsystemet samt ge förslag på hur det kan och bör införas i vården och omsorgen. 2. Införande av nationell ordinationsdatabas (NOD) och ordinationsverktyget Pascal Arbetet med att introducera NOD fortsätter och målsättning är att första version av databasen ska vara åtkomlig för Pascal ordinationsverktyg i december NOD kommer vid introduceringen innehålla öppenvårdsordinationer samt även visa expedieringar från Läkemedelsförteckningen. Vidareutvecklingen av Pascal ordinationsverktyg för öppenvårdsordinationer pågår parallellt med utvecklingen av databasstrukturen för NOD. I och med att övervägande majoriteten av ordinationer i vården sker i journalsystemens läkemedelsmoduler är förberedelser och framtagande av integrationspaket, journalsystem/nod, högt prioriterat. Åtkomst till informationen i NOD kommer vara från journalsystemens läkemedelsmoduler, Pascal ordinationsverktyg (för de förskrivare som inte har åtkomst till journalsystemets läkemedelsmodul) och via NPÖ (se bild nedan). 3. Utvärdering av elektroniska expeditionsstödet (EES) I juni 2012 fick Apotekens Service AB kronor från regeringen för fortsatt utveckling, anpassning och för att stödja användning av EES. Medlen ska under 2012 användas till bl.a. åtgärder för att öka användningen av EES på apotek. Dessutom planeras för ett projekt som syftar till att tillgängliggöra EES för förskrivare i en pilot med äldre patienter som har dosförskrivna läkemedel. I maj togs även ett nytt webbgränssnitt i bruk för EES för att göra det mer användarvänligt. Att effektivisera drift och förvaltning av EES pågår ständigt. Som ett led i detta samt att åtgärda Läkemedelsverkets önskan om att EES ska baseras på svenska läkemedel så påbörjade Apotekens Service AB under året ett projekt för att införa en svensk läkemedelslista. Att ersätta First Data Bank, som basinformationsleverantör med informationen i det nationella artikelregistret Vara kommer att spara pengar framgent då bolaget blir alltmer oberoende gentemot den amerikanska leverantören Medco. Status våren 2013 (Socialdepartementet): 1. Projekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd) Den 19 juni 2012 fick Socialstyrelsen ett nytt regeringsuppdrag om att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, i form av ett strukturerat kodsystem för ordinationer samt att göra anpassningar i Pascal och NOD för registrering av ordinationsorsak. Socialstyrelsen fick 2013 ytterligare 3 miljoner för att slutföra arbetet och slutredovisning sker 1 juli Införande av nationell ordinationsdatabas (NOD) och ordinationsverktyget Pascal Införandet av ordinationsverktyget Pascal skedde i juni 2012 för dospatienter. Det var ett nationellt införande vilket innebar en del svårigheter men samtliga landsting, regioner och kommuner gick i drift i juni. Flertalet uppdateringar har gjorts under hösten för att förbättra funktion, svarstider och gränssnitt. Pascal applikationen har olika "modeller" och användningsområden: Pascal Dos är ersättare för edos som verktyg för dosordinationer samt ger möjligheten att kunna se de s.k. dospatienternas läkemedelslista. Pascal Öppenvård som planeras vara infört senhöst 2013, är ett verktyg för de som inte har tillgång till ett journalsystem med läkemedelsmodul. Syfte är att minska andelen återstående pappersrecept. Användaren har tillgång till patientens samlade läkemedelslista. NOD är vårdens gemensamma informationskälla innehållande patientens samlade läkemedelslista för öppenvårdsordinationer. NOD införandet har försenats från senaste statusuppdateringen men kommer införas under Tidplan för när varje journalsystem integrerar mot NOD beslutas av respektive landsting/journalsystemskundgrupp. Mallversion (41)

12 Nytt för i år är att 2013 års överenskommelse om mest sjuka äldres läkemedelsindikatorer ställer grundkrav på att landstingen ska ha tecknat samarbetsavtal med CeHis rörandes plan för införande av NOD. Syftet är att påbörja det arbete som krävs för införande lokalt. De landsting som når indikatorerna får dela på 300 miljoner kronor. Ytterligare har CeHis i uppdrag, inom ramen för överenskommelse om vissa utvecklingsområden inom hälso- och sjukvård 2013, att genomföra en förstudie för att klargöra hur slutenvårdsordinationer kan göras tillgänglig dels i arbetet med läkemedelsuppföljning och prognoser och dels för de kliniska behoven i den samlade läkemedelslistan i NOD. 3. Utvärdering av elektroniska expeditionsstödet I januari 2013 fick Apotekens Service AB kronor från regeringen för fortsatt utveckling, anpassning, införande och användning av EES. Mycket av utvecklingen ligger i att ersätta First Data Bank som basinformationsleverantör med informationen i det nationella artikelregistret Vara. Under året genomgår bolaget en omvandling till att bli myndighet och i detta arbete ses EES och andra kunskapsstöd över Utveckla tjänst för att öka patientmedverkan genom bl.a. återkoppling av utfall av behandlingar samt avvikelsehantering Huvudansvarig: Sveriges Kommuner och Landsting Utvecklas inom ramen för Nationell ehälsa. Nyckelaktörer: CeHis och kommande utförare (ej fastställd) Status hösten 2011: Projektet är på idéstadiet och beräknas kunna konkretiseras våren Det kan bli aktuellt att inordna utvecklingen som en del av projektarbetet inom Mina Hälsotjänster eller som en del av NOD/Pascalutvecklingen. Huvudinnehållet är att kunna tillföra patientens egen upplevelse av läkemedelsbehandling. Status våren 2012: Inom CeHis satsning på invånartjänster, Mina hälsotjänster, pågår utvecklingen av en tjänst för hälsodeklarationer. Detta är i första fasen knutet till en regional systemlösning, inom SLL, men planer finns att på sikt anpassa den som en nationell lösning. Därtill pågår en förstudie för att koppla ett enkätverktyg till Mina vårdkontakter. Syftet är främst att få återkoppling från patienter till kvalitetsregistrens uppgifter. Möjligheterna är att även använda enkätverktyget till andra syften och uppgifter. Inom projektet Mina hälsotjänster har ett så kallat tjänstekontrakt för formulärhantering utvecklats. Tjänstekontraktet är en infrastrukturell standard för integrationer mellan autentiseringstjänst och användargränssnitt i Mina vårdkontakter, och olika typer av formulärtjänster. Avsikten är att lösningen ska kunna användas till exempelvis hälsodeklarationer eller uppföljningar av behandling. Den tekniska grunden är därmed lagd för att kunna utbyta information mellan vårdgivare och patienter via formulär och enkäter på ett säkert sätt. Nästa steg är att koppla en formulärtjänst till tjänstekontraktet. Detta planeras in under Formulärtjänsten är en flexibel lösning för att stödja olika behov av strukturerad kommunikation mellan vårdgivare och patient. Användningsområden kan vara exempelvis hälsodeklarationer, inrapportering av värden och resultat från patient till vårdsystem, inrapportering till kvalitetsregister, internetbaserad behandling som exempelvis KBT, och annan typ av uppföljning, stöd eller behandling. Tjänsten utvecklas inom det Vinnovastödda projektet Mina vårdflöden, och är under utveckling våren Integrationstester och skarp drift planeras till tredje kvartalet Tjänsten kommer att kommuniceras och erbjudas till vårdgivare och systemleverantörer under året. Mallversion (41)

13 Mallversion (41)

14 2 Öka samsyn och förståelse för ordinerad behandling 2.1. Skapa förutsättningar för effektiva läkemedelsgenomgångar och läkemedelsavstämningar i vårdens övergångar samt utvärdera effekten av dessa åtgärder på följsamhet till ordinerad behandling Huvudansvarig: Socialstyrelsen regeringsuppdrag, redovisas 15 dec 2011 Utvecklas inom ramen för regeringens satsning på de mest sjuka äldre. Nyckelaktörer: Socialstyrelsen - Expertgrupp Status hösten 2011: Arbetet med vägledningen har inletts med en kartläggning av evidensläget för den medicinska nyttan av metoderna läkemedelsavstämning resp. läkemedelsgenomgång, samt en inventering av tidigare och pågående projekt i landet. Vidare har en hearing genomförts med utvalda experter inom området. Status våren 2012: Arbetet med att ta fram en vägledning för läkemedelsavstämning och läkemedelsgenomgång slutfördes planenligt och redovisades för GD den 6 december Parallellt med detta arbete pågick en revidering av föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. För att harmonisera och synkronisera innehållet i vägledningen med de nya föreskrifterna (då dessa bland annat reglerar genomförandet av läkemedelsavstämningar och läkemedelsgenomgångar) beslöts att redovisningen till departementet skulle begränsas till ett förlängt PM, att vi skulle invänta de reviderade föreskrifterna för att sedan vid behov justera vägledningen och skicka både vägledningen och föreskriften på remiss samtidigt under mars april Arbetet med föreskrifterna är avslutat och redovisningen kommer att ske under senare delen av mars Arbetet med att synkronisera vägledningen med föreskrifterna har påbörjats och beräknas vara avslutat under första delen av april En slutlig version av vägledningen planeras att preliminärt publiceras den 30 juni Ovanstående är i enlighet med den information och tidsplan som lämnades till departementet den 15 dec Arbetet med att synkronisera vägledningen med föreskrifterna har fortskridit planenligt. Vägledningen skickades på remiss den 25 april Remissvaren har föranlett en revidering av vägledningen. Arbetet med revideringen har pågått till slutet av augusti Vägledningen kommer i början av september 2012 att skickas på remiss internt och en preliminär version beräknas vara klar mot slutet av september. Därefter kommer den att prövas praktiskt av läkare i tjänst på olika håll i landet. Deras synpunkter kommer i möjligaste mån att infogas i den slutliga versionen. Socialstyrelsen räknar med att en slutlig version av vägledningen är klar den 1 dec Aktiviteten anges som delvis slutförd i Handlingsplanen 2013 Socialstyrelsen tar för närvarande fram en webbapplikation som stöd för de nya föreskrifterna och den tillhörande vägledning som har tagits fram inom ramen för uppdrag 2.1. Uppdraget att ta fram en webbapplikation tillhör inte den nationella läkemedelsstrategin utan satsningen på de mest sjuka äldre. Det är för tidigt att följa upp effekterna av föreskrifterna, vägledningen och webbapplikationen, som hör ihop. Socialstyrelsen mäter dock löpande antalet genomförda läkemedelsgenomgångar genom en indikator i Öppna jämförelser. Att upprepa studien Äldre med regelbunden medicinering antalet läkemedel som riskmarkör, som gjordes i början av 2012, är en möjlighet. Denna studie kan betraktas som en typ av baslinjemätning. Även andra typer av uppföljningar undersöks Utvärdera om dostjänster kan bidra till ökad följsamhet och förbättrad patientsäkerhet och hur tjänsten ska användas och förfinas Huvudansvarig: Läkemedelsverket regeringsuppdrag, redovisas februari december 2012 Utvecklas inom ramen för regeringens satsning på de mest sjuka äldre. Nyckelaktörer: SKL, Apotekens Service AB, Socialstyrelsen Status hösten 2011: Utvärdering pågår och består av följande delar: - Att genomföra en systematisk litteraturgenomgång avseende sambandet mellan doseringshjälpmedel (särskilt multidos) och följsamhet och patientsäkerhet. - Att göra en genomgång av hur dosdispensering fungerar och är organiserad i andra länder. - Att göra en beskrivning av det som redan idag pågår för att förbättra dostjänsten. - Att beskriva hur dostjänsten i en ideal situation bör fungera för att verkligen vara till nytta för både patienten och samhället. - Att föreslå studier som kan öka kunskapen om dostjänstens effekter på följsamhet, patientsäkerhet och Mallversion (41)

15 kostnadseffektivitet. Status våren 2012: - Muntlig delrapport gavs till Socialdepartementet Den systematiska litteraturstudien, genomgången av hur dosdispensering fungerar i andra länder samt en beskrivning av pågående förbättringsarbeten är genomförd. - En longitudinell studie genomförs externt på uppdrag av LV. - Fokus för förlängningen av uppdraget stämdes av med Socialdepartementet Uppdraget specificerades mot att utvärdera den upplevda nyttan med dostjänsten avseende följsamhet och patientsäkerhet utifrån patient-, professions- och leverantörsperspektiv. Detta kommer göras med en patient- och en professionsenkät, samt med intressentseminarier där representanter för patienter, profession samt dosleverantörer deltar. - Projektplan samt enkäter kommer att kvalitetssäkras enligt Läkemedelsverkets interna processer samt skickas in till Etikprövningsnämnden för godkännande. - En longitudinell studie har genomförts externt på uppdrag av LV och en rapport har precis levererats till Läkemedelsverkets. - Patientenkäten är konstruerad och testad i målgruppen som är patienter i eget boende med dosläkemedel utan läkemedelsövertag. Patientenkäten delas just nu ut till dospatienter i ett urval av landets kommuner via dosapoteken. - Professionsenkäterna är konstruerade och testade i målgrupperna läkare, sjuksköterskor, undersköterskor samt vårdbiträden med erfarenhet av patienter med dosläkemedel. Enkäten kommer att skickas ut under september via webbverktyget Quick Search. - Projektplan samt enkäter har kvalitetssäkrats enligt Läkemedelsverkets interna processer samt är godkända av Etikprövningsnämnden. - Intressentseminarier där representanter för patienter, profession samt dosleverantörer deltar kommer att hållas på Läkemedelsverket 3 5 sept. - Läkemedelsverkets rapport om att Utvärdera om dostjänster kan bidra till ökad följsamhet och förbättrad patientsäkerhet och hur tjänsten ska användas och förfina kommer att ta hänsyn till resultat från den longitudinella studien samt från patient- och professionsenkäter och intressentseminarierna. Rapporten kommer att skickas ut på extern remiss under oktober och förankras inom Läkemedelsverket innan den skickas in till Socialdepartementet i december. Läkemedelsverket slutrapporterar uppdraget om att utvärdera dostjänsten (S2011/5886/FST) den 28 feb Arbetet har utförts genom: en litteraturgenomgång en longitudinell registerstudie enkäter till patienter och professionerna intressentseminarier och intervjuer en genomgång av ett urval ärenden relaterade till dostjänsten som inkommit till Socialstyrelsen Sammanfattningsvis visar resultatet av utredningen att: Det finns stöd för att följsamheten till givna ordinationer förbättras med dospåsar Resultatet vad gäller patientsäkerheten är mer komplext o Patienterna anser att: dostjänsten är en trygghet och ett bra hjälpmedel det finns vissa brister angående information och hantering mm o Professionerna anser att: dostjänsten bidrar till minskad dubbelmedicinering och förväxling dostjänsten underlättar intag av läkemedlen vid rätt tidpunkt det finns brister framförallt gällande ordinationssystemet o Registerstudier: indikerar att det finns risk för kvalitetssänkning i läkemedelsbehandlingen i form av att det totala antalet läkemedel per patient ökar vid övergång till dostjänsten, att färre ändringar görs i läkemedelsordinationerna och en ökad patientsäkerhetsrisk mätt i relation till Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer o Socialstyrelsens ärenden tar upp att: det nya ordinationssystemet i huvudsak kan vara en patientsäkerhetsrisk Under utredningens gång har ett antal förslag till förfining av dostjänsten framkommit vad gäller bl.a. dess användbarhet och påverkan på följsamhet och patientsäkerhet. LV vill speciellt lyfta fram följande förslag: Mallversion (41)

16 praktiska förbättringar o t.ex. utformningen av dospåsen, flexibilitet avseende uthämtningsintervall, dosapotekens tillgänglighet, support kring dostjänsten vid ordination av dosläkemedel bättre information och kunskap o om dostjänsten och om de ordinerade läkemedlen kring syftet med behandlingen och potentiella biverkningar systematisk uppföljning av dostjänsten o med hjälp av t.ex. läkemedelsgenomgångar. Denna utredning utgör ett nytt samlat kunskapsunderlag kring dostjänstens för- och nackdelar. I utredningen har det framkommit att det är många parter och intressenter som är engagerade i dostjänsten och dess användning samt att många skiftande typer av åtgärder efterfrågas i syfte att förbättra dostjänsten. Denna utredning har enbart behandlat det system som tillhandahållits av Apoteket AB dvs. ApoDos eftersom detta hittills varit det enda systemet på marknaden. När nu marknaden öppnas för fler aktörer inom dosområdet ökar behovet av underlag för kravställning och kvalitetskriterier på tjänsten. LV föreslår därför att en brett sammansatt gruppering av intressenter och aktörer tillsätts för att enas om framtida kvalitetskriterier för användning av dostjänsten på en omreglerad marknad. Pågående satsningar att ta hänsyn till är Läkemedels- och apoteksutredningen (dir S2011:07) som har i sitt uppdrag att se över regelverket inom dosområdet samt LVs regeringsuppdrag att utarbeta en föreskrift som skapar möjlighet att applicera regelverket för medicinteknik på IT-stödsystem i vården. LVs nya regeringsuppdrag inom den Nationella läkemedelsstrategin att ta fram indikatorer på apotek och att initiera strukturerade läkemedelssamtal på apotek är också betydelsefulla Genomför kompetenshöjande utbildningsinsatser för hemtjänstpersonal Huvudansvarig: Sveriges Kommuner och Landsting Utdrag ur handlingsplanen Framtagande av underlag till utbildningsinsatser riktade specifikt mot hemtjänstpersonal kring läkemedelsanvändning hos äldre personer. Nyckelaktörer: SKL, landsting, kommuner. Status hösten 2011: Utbildningar och material har tagits fram bland annat av landsting, apoteksaktörer, LIF, forskningscentra, kommuner och SKL. I ett första skede kartläggs och insamlas material. Eventuellt skapas ett virtuellt bibliotek med kvalitetsgranskat material som i ett senare skede kan offentliggöras. Tankar finns kring att skapa en webbaserad utbildning. Metoder och spridningssätt är ännu ej fastställda och eventuellt bör målgruppen utvidgas. Status våren 2012: Utbudet av befintliga utbildningar har studerats för att identifiera goda exempel och eventuell förbättringspotential. I nuläget saknas dock finansiering för projektet hos SKL vilket begränsar handlingsmöjligheten, bl.a. pga. svårigheten att utdebitera landstingen för fortbildningsinsatser riktade gentemot kommunernas personal. För närvarande finns många olika fortbildningsinitiativ inom läkemedelsområdet riktade mot olika målgrupper. Gränsdragning gentemot andra initiativ måste ske, bl.a. mot det uppdrag Socialstyrelsen fått att ta fram en webbaserad läkemedelsutbildning för vårdpersonal. SKL bedömer att en bra interaktiv webbutbildning för kommunernas personal är viktig. Eftersom det redan finns en utbildning, driftad av LIF, samt uppdraget till SoS om en webbaserad läkemedelsutbildning till vårdpersonal, måste SKL ta ställning till möjligheterna att göra en egen utbildning eller att samverka med övriga aktörer. Särskild finansiering saknas. Diskussioner har inletts med LIF kring uppdatering och användning av den befintliga webbutbildningen kring läkemedel och äldre. Beslut om vägval är inte fattat. Ingen förändring sedan förra rapporteringen Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Huvudansvarig: Läkemedelsverket Utdrag ur handlingsplanen: Genomförande av arbete som syftar till att öka patientsäkerheten genom ändrad utformning av läkemedelsförpackningar. Nyckelaktörer: LIF, FGL, de nordiska läkemedelsmyndigheterna Status hösten 2011: Intern projektgrupp ska etableras. Ett antal aktiviteter pågår på området Patientförsäkringen har tagit initiativ till att göra ett test av bättre förpackningsmärkning för sjukhusförpackningar, ett projekt pågår för test av riktiga cefalosporinförpackningar, LV involverad, även LIF, den norska myndigheten har liknande uppdrag. Status våren 2012: Den första aktiviteten inom detta projekt är att en digital pilotstudie ska genomföras av ehälsoinstitutet (Linnéuniversitetet). En plan för studiens genomförande, analys, redovisning och planering för eventuell större studie har nyligen framtagits. Pilotstudien kommer att genomföras under mars-april. Några andra särskilda aktiviteter inom projektet är inte tänkta att göras förrän resultat från pilotstudien föreligger och har utvärderats. Mallversion (41)

17 Rapport från ehälsoinstitutet färdigställdes och rapporterades till Läkemedelsverket i juni Statusrapport har redovisats till Regeringskansliet Diskussioner mellan Läkemedelsverket och Nätverket för patientsäkerhet beträffande finala märkningsöverenskommelser, för kommande landstingsupphandlingar av cefalosporinprodukter, har förts och avslutats i augusti. Under hösten kommer diskussioner att föras angående en eventuell, större uppföljande digital studie samt hur utvärdering av användningen av de förändrade förpackningarna för cefalosporinerna ska göras. Landstingsledda testupphandlingarna pågår och Läkemedelsverket har fört diskussioner med företag angående de föreslagna märkningarna. Det har visat sig problematiskt för dem att beakta alla kraven i testupphandlingen och samtidigt nå upp till de gällande regulatoriska kraven. Arbetet väntas fortgå under ch Diskussioner har även förts med norska läkemedelsmyndigheten angående samarbete inom projektets ramar, men det finns ännu inga konkreta planer Indikatorer för god patientsäkerhet på apotek (ny aktivitet 2013) Huvudansvarig: Socialstyrelsen och Läkemedelsverket Utdrag ur handlingsplanen: Framtagande av apoteksindikatorer för uppföljning av apotekens verksamhet Regeringsuppdraget inkom till Läkemedelsverket v Strukturerade läkemedelssamtal på apotek (ny aktivitet 2013) Huvudansvarig: Läkemedelsverket Utdrag ur handlingsplanen: Genomförande av en försöksverksamhet med struktuerarde läkemedelssamtal på apotek för en avgränsad grupp patienter Regeringsuppdraget inkom till Läkemedelsverket v 10. nationellt samordnade IT-stöd Mallversion (41)

18 3 Utveckla kunskap om och riktlinjer för läkemedel och läkemedelsanvändning för de patientgrupper där detta är mest eftersatt 3.1. Utarbeta nationella riktlinjer för hur äldre och multisjuka ska behandlas Huvudansvarig: Socialstyrelsen regeringsuppdrag, redovisas 15 dec 2011 Utdrag ur handlingsplanen: Genomförande av förstudie som inkluderar kartläggning av befintliga riktlinjer eller andra vägledningar, vårdprogram m.m. (nationella och internationella) samt studier på området. Framtagande av underlag förbehandlingsrekommendationer gällande läkemedel till äldre och multisjuka. Författande av kompletterandetexter om läkemedelsbehandling hos äldre och/eller multisjuka personer med komplexa vårdbehov i de riktlinjer som är under framtagande. Nyckelaktörer: Socialstyrelsen och Prioriteringscentrum. Status hösten 2011: Den initiala fasen med avgränsningar och fastställande av metod sker från slutet av augusti till slutet av september. Därefter vidtar en period av datainsamling och analys av data till slutet av oktober och rapportskrivning under större delen av november. Status våren 2012: Uppdraget att genomföra en förstudie rapporterades till Socialdepartementet den 15 december I beslutspromemorian skriver Socialstyrelsen bland annat: Förstudien visade att det finns en del internationella exempel på riktlinjer där äldre uppmärksammas på olika sätt men ytterst få där de mest sjuka äldre (enligt Prioriteringscentrums definition) tas upp explicit. En slutsats är därför att det sannolikt finns få bra internationella förebilder när det gäller att integrera mest sjuka äldre i riktlinjer som är direkt överförbara till svenska förhållanden. Däremot finns en del exempel som kan inspirera och ge idéer inför utvecklingen av de svenska riktlinjerna. Socialstyrelsen anger även inriktning för det fortsatta arbetet: Den lägre ambitionsnivån är att utveckla en text som kan ingå i flera diagnosspecifika riktlinjer om hur man allmänt bör tänka kring behandling (läkemedel och annat) av de mest sjuka äldre patienterna. Exempel på vad som kan beröras är hur nyttan och risker med olika åtgärder kan påverkas av att patienten är skör och har kort förväntad återstående livslängd. En sådan allmän text bör tas fram utifrån en bred analys och i förankring med företrädare från relevanta professioner. Nästa ambitionsnivå som är en större utmaning är att prioritera och ge rekommendationer kring enskilda åtgärder vid specifika tillstånd när det gäller mest sjuka äldre patienter. Det handlar konkret om att, vid behov, kunna lägga in kompletterande rader för denna grupp i diagnosspecifika riktlinjer som är under framtagande. Socialstyrelsen anser dock att det krävs en ordentlig analys för att avgöra om detta överhuvudtaget är möjligt. Det mesta talar för att Socialstyrelsen kommer att få ett regeringsuppdrag 2012 i linje med denna inriktning (regeringsuppdrag för 2012 kring mest sjuka äldre har nyligen varit på delning). Förstudien av behandlingsriktlinjer kommer att publiceras i Prioriteringscentrums rapportserie. Socialstyrelsen fick under våren 2012 ett regeringsuppdrag för fortsättning av projektet. Uppdraget har sedan förädlats i en projektplan som beslutades i juni Enligt planen består projektet av två delar, nämligen att utarbeta en generell vägledning om hur man bör beakta de mest sjuka äldre i tillämpningen av riktlinjerna. Sådan vägledning ska kunna ingå eller hänvisas till i samtliga nationella riktlinjer som tas fram och som berör patientgruppen klarlägga förutsättningar för att kunna prioritera och ge rekommendationer kring enskilda åtgärder vid specifika tillstånd för de mest sjuka äldre (som ska ingå i de diagnosspecifika riktlinjerna). Här ingår att utveckla metoder för att identifiera när en subpopulation mest sjuka äldre är aktuell att urskilja i enskilda rekommendationer. Metodutveckling ska även ske när det gäller systematisering av tillgänglig kunskap och beprövad erfarenhet. I denna del kommer samverkan att ske med uppdateringen av riktlinjer för astma/kol. Som stöd i projektarbetet (ge kunskap, legitimitet och förankring) har en särskild referensgrupp rekryterats under sommaren. Den består av tre geriatriker, en allmänläkare, en kardiolog, en klinisk farmakolog och en omvårdnadsexpert. En sjukgymnast kommer också att rekryteras. Gruppen har träffats vid ett tillfälle för att främst diskutera innehållet i den generella vägledningen. Därefter har arbetet med texter till vägledningen kommit igång. En väl förankrad och genomgången slutversion ska kunna beslutas av avdelningschef/gd kring årsskiftet. Arbetet med den andra delen av projektet har också kommit igång. Initialt studeras metoder för framställandet av riktlinjer i andra länder som berör mest sjuka äldre. Utifrån detta kommer ett förslag till systematik för framställande av kunskapsunderlag arbetas fram. Under hösten vidtar även en inventering av de frågeställningar som är aktuella för mest Mallversion (41)

19 sjuka äldre tillsammans med valda experter inom i första hand projektet uppdatering av Nationella riktlinjer för astma/kol (och eventuellt hjärta). Förslag på systematik för kunskapsunderlag samt lista med relevanta frågeställningar ska vara framtaget i slutet av december. Aktiviteten anges som slutförd i Handlingsplanen Utvidga kunskapen om barns läkemedel och dess användning Huvudansvarig: Läkemedelsverket Utdrag ur handlingsplanen: Öka kunskapen om barns läkemedel och dess användning och verka för säkrare läkemedelshantering inom barnsjukvården. Genomförande av förstudie som inkluderar kartläggning av befintliga riktlinjer (nationella och internationella) samt studier på området. Förstudien ska även inventera om ytterligare särskilda nationella riktlinjer ska tas fram för barn. Nyckelaktörer: Socialstyrelsen. Status hösten 2011: Planerar samverkansgrupp (för både barn och äldre) med Socialstyrelsen (möte 26/10). Prel förslag till intern styrgrupp föreligger och möte med Barnläkarföreningen (BLF) 14 okt för förslag till extern refgrupp. Planerar expertmöte med barnpsykiatrin. Haft kort internt planerings möte 20 okt, har ytterligare internt planeringsmöte 23 nov inför 2012s aktiviteter. Kartläggningsmöte med BLF ang sällsynta sjukdomar (21 okt). Tydliggör identifierade behov och etablerar interna kontakter för samverkan med berörda parter. Status våren 2012: Sammanfattning av sjukhusvårdade barns läkemedelsanvändning med fokus på bristfälligt dokumenterade läkemedel En nationell tvärsnittsstudie som kartlade alla läkemedelsordinationer (n= 11294) som gavs till barn (n=2947) på sjukhus under fyra dygn vid två olika tillfällen 2008 visade att barn erhöll i medeltal 3,8 läkemedelsordinationer/patient (1). Närmare hälften (49 %) av all förskrivning utgjordes av för barn otillräckligt dokumenterade läkemedel. Nyfödda, späda och små barn var den åldersgrupp som erhöll störst andel ordinationer av otillräckligt dokumenterade läkemedel, cirka 70 %. Kartläggningen påvisar ett flertal kunskapsluckor inom olika terapiområden för barn. Vissa viktiga områden inom barns läkemedelsbehandling har ej fångats upp av den nationella kartläggningen t ex läkemedel inom barnpsykiatri varför separat kartläggning genomförs. En fördjupad analys pågår av just gruppen nyfödda utifrån befintliga data från kartläggningen om barn och läkemedel på sjukhus. Sammansällning av detta kommer att kunna rapporteras Kimland E, Nydert P, Odlind V, Böttiger Y, Lindemalm S. Paediatric drug use with focus on off-label prescriptions at Swedish hospitals a nationwide study. Acta Paed in press Kunskapsluckor Barn- och ungdomspsykiatri Expertmöte med företrädare för barn- och ungdomspsykiatrin kommer att genomföras 27 mars, Allvarliga neonatala infektioner Det finns stora kunskapsluckor vad gäller antibiotikabehandling av neonatala infektioner. En projektgrupp håller nu på att utarbeta ett detaljprogram samt identifiera nationella experter. Expertmötet planeras under hösten 2012 med slutrapport början av Behandling av procedurrelaterad smärta hos barn Prioriterat område av barnläkare. Det finns sannolikt begränsad evidens varför förfrågan har ställts till SBU för hjälp med inventering av det vetenskapliga underlaget i litteraturen avseende smärtbehandling till barn. Expertgruppsmötet planeras till Säkerhetsfrågor Samverkan sker aktivt med Enheten för farmakovigilans på Läkemedelsverket. Ett projekt planeras som syftar till att systematiskt och kontinuerligt kartlägga patient- och läkemedelssäkerhet med särskild inriktning på barns läkemedelsanvändning utgående från avvikelserapporter och Lex Maria-ärenden som kommer att hanteras av myndigheten. Särläkemedel Behov av att kartlägga hur användningen av särläkemedel sker i olika delar av landet vid samma diagnos har identifierats. Förslag på hur denna information ska kunna tas fram på bästa sätt är under bearbetning. Utbildningsaktiviteter Som ett led i att öka kunskaperna om barns läkemedel och dess användning, behöver utbildningsinsatser göras. Ett preliminärt förslag på en utbildningsmodul om Läkemedel under amning som pilotprojekt har utarbetats. Beräknas kunna initieras 2013 Kommunikation Möte med Socialstyrelsen Läkemedelsverket tog initiativ till ett möte i oktober 2011 med socialstyrelsen för att diskutera samarbete kring uppdraget från den nationella läkemedelsstrategin. Båda parter ansåg att samarbete i frågan är viktig och utryckte ett Mallversion (41)

20 behov av att träffas regelbundet (ca 1 ggr/år). Inför nästa steg väntar Läkemedelsverket på att Socialstyrelsen ska ta kontakt. SPPG Presentation om Läkemedelsverkets regeringsuppdrag på SPPG (Scandinavian Paediatric Pharmacist Group) kongress mars Riksstämman 2012 Tillsammans med Barnläkarföreningar har Läkemedelsverket anmält ett symposium till Svenska Läkaresällskapets Riksstämma 2012 med rubriken Läkemedelsanvändning under graviditet och amning och möjliga effekter på barnet. Information via hemsidan En första kontakt med kommunikationsansvariga på Läkemedelsverket har tagits och förslag på upplägg av pediatrisk samlingssida på den externa hemsidan är under bearbetning. Extern referensgrupp En extern referensgrupp om barn och läkemedel är under bildande. Ett första möte planeras före sommaren och ytterligare ett senare i höst. Intern kompetensgrupp kring barnläkemedel Bildande av intern kompetensgrupp kring barnläkemedel pågår. Påtänkta personer är sådana som på olika sätt arbetar med barnfrågeställningar på Läkemedelsverket. Ett första möte planeras före sommaren. Statusrapport för regeringsuppdrag att Utvidga kunskapen om barns läkemedel och dess användning har i enlighet med direktiv inskickats till Socialdepartementet den 30 juni I rapporten beskrevs genomförda och planerade kartläggningar och andra påbörjade och planerade aktiviteter, redovisning av kostnader för det kommande arbetet och en motivering för att uppdraget bör ses som ett nationellt långsiktigt program. Arbetet fortskrider i enlighet med inskickad rapport. Arbetet med Regeringsuppdraget fortskrider i stort enligt planen. Sedan föregående rapport har följande aktiviteter påbörjats/genomförts: - Problemområden och kunskapsluckor inom läkemedelsanvändningen inom barn- och ungdomspsykiatrin diskuterades med en expertgrupp och rapporterades i Information från Läkemedelsverket 23 (5) I oktober 2012 hölls ett expertmöte om läkemedelsadministrering via sond där man även hade ett barnperspektiv. En rapport kommer att publiceras I november 2012 hölls ett expertmöte för att ta fram terapirekommendationer för behandling av neonatal sepsis. I mötet deltog, förutom experter inom neonatologi, även företrädare för Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen. Ämnet var ett förslag från företrädare för barn- och ungdomsmedicin och motiverades med att det finns behov av nationella rekommendationer inom just detta område. Sammanställning pågår, en rapport kommer att publiceras Svenska Läkaresällskapets Riksstämma höll i november 2012 ett symposium om Läkemedel under graviditet och amning och effekter på barnet med medverkan från Läkemedelsverket, Barnläkareföreningen och Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi. - Läkemedelsriksdagen, som genomförs , har temat Barn och Läkemedel utmaningar och möjligheter. Läkemedelsverket har haft huvudansvar för utformningen av årets program. - Läkemedelsverket deltar med föreläsning i: Läkemedelsformuleringar och barn: temadag om beredningar, kinetik, myndighetskrav och administrering som anordnas av Läkemedelsakademin - Läkemedelsupplysningen är en tjänst på Läkemedelsverket, dit allmänheten anonymt kan vända sig med frågor om läkemedel och läkemedelsanvändning. Under en period under 2013 kommer frågor om barn, gravida, ammande att dokumenteras i syfte att etablera ett konsumentperspektiv på läkemedel som barn exponeras för. - En nationell kartläggning av vissa särläkemedel till barn tyder på att användningen varierar över landet. För att säkerställa jämlik användning av särläkemedel diskuterades olika åtgärder på nationell nivå - kompetenscentra, kvalitetsregister för behandlingsuppföljning, finansieringsmodeller etc vid ett expertmöte i januari Sammanställning av mötets slutsatser pågår, en rapport kommer att publiceras Läkemedelsverket samråder fortlöpande med professionen genom sin referensgrupp och genom bl. a. möten med verksamhetschefer inom barn- och ungdomsmedicin (november 2012) och barn- och ungdomspsykiatri (februari 2013). Vidare samråder Läkemedelsverket fortlöpande med andra folkhälsomyndigheter (Socialstyrelsen, SBU, SMI). Mallversion (41)

Nationella Läkemedelsstrategin. Handlingsplan

Nationella Läkemedelsstrategin. Handlingsplan Nationella Läkemedelsstrategin Handlingsplan 2011 2014 Sammanfattning av handlingsplanens punkter till och med Hösten 2014 1 Skapa bättre och säkrare ordinationsprocess och lägga grunden för generisk förskrivning

Läs mer

Nationella läkemedelsstrategin. Handlingsplan 2011 2015

Nationella läkemedelsstrategin. Handlingsplan 2011 2015 Nationella läkemedelsstrategin Handlingsplan 2011 2015 Statussammanställning av handlingsplanens punkter till och med våren 2015 Förord CBL-kansliet 2015-04-13 CBL-kansliet har, inom ramen för den nationella

Läs mer

Nationella Läkemedelsstrategin. Handlingsplan 2011

Nationella Läkemedelsstrategin. Handlingsplan 2011 Nationella Läkemedelsstrategin Handlingsplan 2011 Sammanfattning av handlingsplanens punkter hösten 2012 Förord från CBL-kansliet CBL-kansliet har sammanställt statusrapporter från handlingsplanens 32

Läs mer

Nationella läkemedelsstrategin. Handlingsplan

Nationella läkemedelsstrategin. Handlingsplan Nationella läkemedelsstrategin Handlingsplan 2011 2015 Statussammanställning av handlingsplanens punkter till och med hösten 2015 Förord CBL-kansliet Hösten 2015 CBL-kansliet har, inom ramen för den nationella

Läs mer

DOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL

DOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL DOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL Carola Bardage, Enheten för Läkemedelsanvändning, Läkemedelsverket Anders Ekedahl, Enheten för Läkemedelsanvändning, Läkemedelsverket Lena Ring, Enheten för Läkemedelsanvändning,

Läs mer

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Regeringsbeslut I:4 2012-06-14 S2011/5826/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Regeringens beslut Regeringen uppdrar

Läs mer

Generisk förskrivning. IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012

Generisk förskrivning. IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012 Generisk förskrivning IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012 Bakgrund 2006 LV tog i sin rapport inte ställning till om generisk förskrivning borde genomföras. Om, föreslogs ett

Läs mer

Aktuellt läge för Pascal och bakgrund till utvecklingen

Aktuellt läge för Pascal och bakgrund till utvecklingen 1 (5) Aktuellt läge för Pascal och bakgrund till utvecklingen Aktuellt läge Pascal ordinationsverktyg används hos 700 vårdgivare för cirka 185 000 dospatienter och antalet inloggningar från start är nu

Läs mer

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsens råd för e-hälsa och gemensam informationsstruktur Karin Ahlzén 2015-02-24 Nationell källa för ordinationsorsak

Läs mer

Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket

Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket 2011-12-13 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:

Läs mer

Nationell läkemedelsstrategi

Nationell läkemedelsstrategi Nationell läkemedelsstrategi Handlingsplan 2014 Produktion: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Elanders Foto: Johnér Artikelnummer: S2014.003 Förord Läkemedel är en integrerad del av hälso- och sjukvården. De

Läs mer

Presentation av riskanalys ApoDos - PASCAL

Presentation av riskanalys ApoDos - PASCAL Presentation av riskanalys ApoDos - PASCAL Läkemedelskommittén, Landstinget i Jönköpings län rekommenderar att inte ansluta nya patienter till ApoDos Rubrik Vilka patientsäkerhetsrisker finns idag med

Läs mer

Införande av Pascal ordinationsverktyg för elektroniska dosordinationer

Införande av Pascal ordinationsverktyg för elektroniska dosordinationer Införande av Pascal ordinationsverktyg för elektroniska dosordinationer Breddinförande av Pascal för Västra Götaland blir 21 maj Ny tidplan för breddinförandet: 2012-05-18, E-dos stänger, överflyttning

Läs mer

Bilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory. Stöd till säker läkemedelsprocess

Bilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory. Stöd till säker läkemedelsprocess Bilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory Stöd till säker läkemedelsprocess 1. Tjänstekontraktet GetMedicationHistory (GMH)... 4 2. Behovsbilden bakom GMH... 4 3. Innehållet i GMH... 4 4. Brister med dagens

Läs mer

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018 Delrapport 2018-12-04 4.5-1097/2018 1(11) Kunskapsstyrning för socialtjänsten Victoria Johansson victoria.johansson@socialstyrelsen.se Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet

Läs mer

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Presentation av utredningens förslag 10 september 2015 Karina Tellinger McNeil Utgångspunkter för utredningen Ändamålsenlig och säker informationshantering ökar

Läs mer

Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket

Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket 2012-12-10 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:

Läs mer

Den gemensamma elektroniska patientjournalen

Den gemensamma elektroniska patientjournalen Regelverket och IT-stöd 1417 Den gemensamma elektroniska patientjournalen Mikael Hoffmann, stiftelsen NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi, Linköping Per Magnusson, Järpens hälsocentral, Järpen Inledning

Läs mer

BESTÄLLNING/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsnamn och Etapp Utförare Version Datum

BESTÄLLNING/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsnamn och Etapp Utförare Version Datum Etapp 1 RIVspecifikation och ref Ramavtal 1657705 Bakgrund/Problemområde Att veta om skälet till en läkemedelsbehandling är viktigt för både läkemedelsordinatör och patient. För ordinatören därför att

Läs mer

Nationell läkemedelslista

Nationell läkemedelslista Bilaga Ds 2016:44 Nationell läkemedelslista Socialdepartementet 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian lämnas förslag till en ny lag, lagen om nationell läkemedelslista. Den nya lagen föreslås

Läs mer

ehälsomyndighetens samverkan kring Nationella läkemedelslistan

ehälsomyndighetens samverkan kring Nationella läkemedelslistan ehälsomyndighetens samverkan kring Nationella läkemedelslistan Så samverkar ehälsomyndigheten för att utveckla Nationella läkemedelslistan Madelen Domajnko 2019-05-23 1.0 ehälsomyndigheten Myndighet under

Läs mer

Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin

Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin CBL-kansliet 2014-01-13 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdraget... 4 Handlingsplanens insatsområden... 4 Redovisning av

Läs mer

Yttrande över remiss om nationell läkemedelslista (Ds 2016:44)

Yttrande över remiss om nationell läkemedelslista (Ds 2016:44) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Strömbäck Caroline Datum 2017-03-06 Diarienummer KSN-2017-0121 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss om nationell läkemedelslista (Ds 2016:44) Förslag

Läs mer

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis 1 Handlingsplan 2013-2018 www.cehis.se Uppdraget Vad som ska göras gemensamt innehåll och principer Organisation och styrning Finansiering och

Läs mer

Samlad Läkemedelslista (NOD/Pascal) Karina Tellinger Strateg karina.tellinger@inera.se

Samlad Läkemedelslista (NOD/Pascal) Karina Tellinger Strateg karina.tellinger@inera.se Samlad Läkemedelslista (NOD/Pascal) Karina Tellinger Strateg karina.tellinger@inera.se Mål i Handlingsplanen 2013-2018 Som medarbetare i vården har man tillgång till samtliga uppgifter som krävs för att

Läs mer

ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel

ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel Om ehälsomyndigheten Inrättades 2014 Myndighet under Socialdepartementet Styrs av en instruktion som beskriver styrning, organisation och vilka uppgifter

Läs mer

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa Projektportfölj, maj 2014 Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa Uppdragsportfölj gemensam informationsstruktur Förvaltning Förvaltningsstyrning Projektverksamhet Projektportföljstyrning Förvaltningsplan

Läs mer

Apotekens Service. Ett nationellt informationsnav för apotek och vård. 2011-12-07 Gunnel Bridell, Apotekens Service

Apotekens Service. Ett nationellt informationsnav för apotek och vård. 2011-12-07 Gunnel Bridell, Apotekens Service Ett nationellt informationsnav för apotek och vård 2011-12-07, Vår uppgift Aktiebolag ägt av svenska staten Bildades i samband med omregleringen av apoteksmarknaden Skapa förutsättningar för en väl fungerande

Läs mer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

REKOMMENDATION FRÅN ORDINATIONSUTREDNINGENS STYRGRUPP

REKOMMENDATION FRÅN ORDINATIONSUTREDNINGENS STYRGRUPP REKOMMENDATION FRÅN ORDINATIONSUTREDNINGENS STYRGRUPP BAKGRUND Tillgång till information om varför ett läkemedel eller annan åtgärd har ordinerats inom vården är viktig för att underlätta kommunikationen

Läs mer

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Öppna data kan öppna upp för för nya kreativa lösningar Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI & Rikard Lövström, distriktsläkare och medlem av Läkarförbundets

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund

Läs mer

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen och SKL:s styrelse.

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen och SKL:s styrelse. Protokoll II:6 vid regeringssammanträde 2011-06-16 S2011/5826/FST (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om insatser för att samordna vård och omsorg om de mest sjuka äldre 1 bilaga

Läs mer

Vad är nationella läkemedelslistan och vad är den inte?

Vad är nationella läkemedelslistan och vad är den inte? Vad är nationella läkemedelslistan och vad är den inte? Ny lag om nationell läkemedelslista Lagen gäller från 1 juni 2020, anslutningskrav från 1 juni 2022 Register hos E-hälsomyndigheten Förskrivna och

Läs mer

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Informationsdag om Sil och Pascal 2016 Karin Ahlzén, Socialstyrelsen 2016-10-20 Bakgrund Varför dokumentera ordinationsorsaker?

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om nationell läkemedelslista Utfärdad den 20 juni 2018 Publicerad den 28 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 E-hälsomyndigheten

Läs mer

Ordinera dos kommer att kräva SITHS-kort. Marie-Louise Gefwert Inera AB

Ordinera dos kommer att kräva SITHS-kort. Marie-Louise Gefwert Inera AB Ordinera dos kommer att kräva SITHS-kort Marie-Louise Gefwert Inera AB Bakgrund elektroniska dos-ordinationer Från att vara en ren Apoteksfråga Till att vara en fråga för Apoteket, Apotekens Service och

Läs mer

SEBRA-projektet Direktrapportering från journalsystem

SEBRA-projektet Direktrapportering från journalsystem SEBRA-projektet Direktrapportering från journalsystem Farmakovigilansdagen 2017-07-30 Topi Laajoki Topi.Laajoki@regionuppsala.se EPJ, Elektronisk patientjournal information som fanns tillgänglig vid presentationstillfället.

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk

Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringsbeslut I:4 2013-05-08 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Elektronisk recepthantering

Elektronisk recepthantering 1425 Gunnel Bridell och Marianne Nordling Apotekens Service AB, Stockholm Inledning Av de recept som idag expedieras på apotek görs över 90% utifrån ett elektroniskt underlag. Dagens stora andel överförda

Läs mer

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för Regeringsbeslut I:7 2014-04-03 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Frukostseminarium om Nationella läkemedelslistan Så ger Nationella läkemedelslistan patienten ökad delaktighet och trygghet

Frukostseminarium om Nationella läkemedelslistan Så ger Nationella läkemedelslistan patienten ökad delaktighet och trygghet Frukostseminarium om Nationella läkemedelslistan Så ger Nationella läkemedelslistan patienten ökad delaktighet och trygghet 2019-03-28 Agenda 8.30 Välkomna och inledande ord Janna Valik, generaldirektör,

Läs mer

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014 Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014 Nationella ehälsodagen, 2014-10-22 Torbjörn Sjölin och Karin Ahlzén, Socialstyrelsen 2014-10-20 Uppdraget Uppdraget är

Läs mer

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet Nationell ehälsa Lena Furmark Politiskt sakkunnig Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj 2011 Framtidens invånare och patient En invånare som har tillgång till sin egen vårdinformation och därmed möjlighet

Läs mer

Integrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara

Integrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara Läkemedel inom förmånssystemet och periodens Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 4 Integration & presentation... 4 Teknisk dokumentation... 4 Sid 1/5 Syfte Information

Läs mer

Delredovisning: elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar

Delredovisning: elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar Delredovisning: elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar Rapport från Läkemedelsverket 2013-11-30 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:

Läs mer

ELEKTRONISK RECEPTHANTERING

ELEKTRONISK RECEPTHANTERING ELEKTRONISK RECEPTHANTERING Gunnel Bridell, Apotekens Service AB, Stockholm Marianne Nordling, Apotekens Service AB, Stockholm Inledning Av de recept som idag expedieras på apotek görs över 90% utifrån

Läs mer

Sammanhållen journalföring

Sammanhållen journalföring SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för

Läs mer

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning

Läs mer

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? ewa.jerilgard@cehis.se Dagens nyheter vintern 2012 Drygt 200 vårdenheter allt från sjukhus till vårdcentraler

Läs mer

Yttrande över Nationell Läkemedelslista (Ds 2016:44)

Yttrande över Nationell Läkemedelslista (Ds 2016:44) Datum Diarienummer 1 (5) 2017-04-04 00059/2017 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Socialdepartementet socialdepartementet.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över Nationell Läkemedelslista (Ds

Läs mer

Integrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara

Integrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara Läkemedel inom förmånssystemet och periodens Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 4 Krav... 4 Rekommendation... 4 Teknisk dokumentation... 5 Version Datum Författare

Läs mer

Projektdirektiv. Journal- och läkemedelstjänster. för invånare och vårdpersonal. Direktiv Projekt Journal- och läkemedelstjänster 2014-05-20.

Projektdirektiv. Journal- och läkemedelstjänster. för invånare och vårdpersonal. Direktiv Projekt Journal- och läkemedelstjänster 2014-05-20. Projektdirektiv Journal- och läkemedelstjänster för invånare och vårdpersonal Inera mall Projektdirektiv v2.0 2012-10-10 Sid 1/6 1. Namn. 2. Bakgrund och syfte 2.1 Bakgrund Handlingsplan 2013 2018 (Landstings,

Läs mer

Nationella läkemedelslista Ds 2016:44

Nationella läkemedelslista Ds 2016:44 Nationella läkemedelslista Ds 2016:44 Inera har fått möjlighet att yttra sig över promemorian Nationell läkemedelslista, Ds 2016:44. Promemorian föreslår att en ny lag, lag om nationell läkemedelslista,

Läs mer

IT i vården Magnus Åsén, Programledare

IT i vården Magnus Åsén, Programledare IT i vården 2018 Magnus Åsén, Programledare 2018-12-11 Min bakgrund Civilingenjör i elektroteknik från KTH Har nästan uteslutande drivit större IT-projekt inom telekom sedan 2000 Projekten har drivits

Läs mer

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken

Läs mer

Delrapport - Uppdrag att förbereda införandet av nya regler för utbyte av läkemedel

Delrapport - Uppdrag att förbereda införandet av nya regler för utbyte av läkemedel Delrapport - Uppdrag att förbereda införandet av nya regler för utbyte av läkemedel Återrapportering av regeringsuppdrag enligt E-hälsomyndighetens regleringsbrev (S2018/04687/FS) Dnr: 2019/02531 Datum:

Läs mer

Förstudie: möjliggöra elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar från hela hälso- och sjukvården

Förstudie: möjliggöra elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar från hela hälso- och sjukvården Förstudie: möjliggöra elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar från hela hälso- och sjukvården Rapport från Läkemedelsverket 12-06-30 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala,

Läs mer

Socialdepartementets remiss: SOU 2015:32, nästa fas i e-hälsoarbetet

Socialdepartementets remiss: SOU 2015:32, nästa fas i e-hälsoarbetet KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Eriksson Leif (KLK) Norberg Maria Datum 2015-10-16 Diarienummer KSN-2015-1444 Kommunstyrelsen Socialdepartementets remiss: SOU 2015:32, nästa fas i e-hälsoarbetet Förslag

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) 2015-10-20 Dnr 10.1-16445/2015 1(6) Kunskapsstyrning för socialtjänsten Lotti Barlow lotti.barlow@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande över

Läs mer

Yttrande över betänkande Nationell Läkemedelslista (Ds 2016:44)

Yttrande över betänkande Nationell Läkemedelslista (Ds 2016:44) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Jonas Larsson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-02-13 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-03-21 1 (2) Yttrande över betänkande Nationell Läkemedelslista (Ds 2016:44) Ärendebeskrivning

Läs mer

(delvis) för- Socialstyrelsen. ar av kostnader- edning hos Av dessa I:3. Social- Telefonväxel

(delvis) för- Socialstyrelsen. ar av kostnader- edning hos Av dessa I:3. Social- Telefonväxel Regeringsbeslut I:3 Socialdepartementet 2012-05-16 S2007/4754/FS (delvis) Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Uppdrag att underhålla ochh förvalta arbetet med nationell informations-- struktur och nationellt

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

1 (6) RV S2017/00117/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

1 (6) RV S2017/00117/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm 1 (6) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE ÖVER REMISS AV NATIONELL LÄKEMEDELSLISTA Landstingen och regionerna i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion (Landstinget Dalarna, Landstinget

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Nationell läkemedelslista. Sundbyberg Dnr.nr: S2017/00117/FS.

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Nationell läkemedelslista. Sundbyberg Dnr.nr: S2017/00117/FS. HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2017-04-12 Dnr.nr: S2017/00117/FS Vår referens: Martina Bergström Mottagare s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Nationell läkemedelslista

Läs mer

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet

Läs mer

PDL medarbetaruppdrag vårdgivare vårdenhet Organisation verksamhetschef. NetID drivrutiner kortläsare operativ browser

PDL medarbetaruppdrag vårdgivare vårdenhet Organisation verksamhetschef. NetID drivrutiner kortläsare operativ browser NetID drivrutiner kortläsare operativ browser webinar Checklista dokument wiki avreglering Apotek e-dos PDL medarbetaruppdrag vårdgivare vårdenhet Organisation verksamhetschef HSA SITHS attribut autentisering

Läs mer

Att patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.

Att patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd. Policydokument ehälsa TANDLÄKARFÖRBUNDET ANSER Att användandet av IT-stöd ska bidra till en bättre och säkrare tandvård genom att ge underlag för kvalitetsutveckling och förenkla kommunikation och överföring

Läs mer

Läkemedel i Skåne 2017 den 9 mars Nationell läkemedelslista. Maarten Sengers Kansliråd Socialdepartementet. Socialdepartementet

Läkemedel i Skåne 2017 den 9 mars Nationell läkemedelslista. Maarten Sengers Kansliråd Socialdepartementet. Socialdepartementet Läkemedel i Skåne 2017 den 9 mars 2017 Nationell läkemedelslista Maarten Sengers Kansliråd 1 Kort om nuläget Ett förslag på en nationell läkemedelslista publicerades den 23 december i form av en departementspromemoria

Läs mer

Frågor och svar angående Pascal- nytt verktyg för dosordination

Frågor och svar angående Pascal- nytt verktyg för dosordination Frågor och svar angående Pascal- nytt verktyg för dosordination Nedan kan du ta del av svaren på många av de frågor som ställts under utbildningen avseende användandet av Pascal. Dokumentet uppdateras

Läs mer

Omvärldsbevakning läkemedel 2017

Omvärldsbevakning läkemedel 2017 Omvärldsbevakning läkemedel 2017 600 000 000 Kostnadsutveckling 2012-2017 Region Jämtland Härjedalen (prognos 2017 utifrån utfall aug-17) 500 000 000 400 000 000 300 000 000 200 000 000 100 000 000 0 2012

Läs mer

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen.

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. Seminarium 3:2 Föreläsare Lars Jervall, IT-direktör Landstinget,Östergötland och IT-strateg Beställarfunktionen Nationell IT, SKL lars.jerlvall@lio.se IT-strategin

Läs mer

Pascal. Tillämpningsanvisning Säkerhetsfunktioner i Pascal för NOD. Version 0.9

Pascal. Tillämpningsanvisning Säkerhetsfunktioner i Pascal för NOD. Version 0.9 Pascal Tillämpningsanvisning Säkerhetsfunktioner i Pascal för NOD Version 0.9 Innehållsförteckning 1 Dokumentinformation... 3 1.1 Revisionsinformation... 3 1.2 Syfte och omfattning... 3 1.3 Teckenförklaringar...

Läs mer

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 1 (8) 10. Regelbok IT-information IT och ehälsa Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 2 (8) 10.1 Introduktion Alla vårdgivare med vilka Landstinget Västmanland, hädanefter kallat LTV, tecknat vårdavtal

Läs mer

Medicinsk service Division IT/MT IT/MT Samordning

Medicinsk service Division IT/MT IT/MT Samordning Division IT/MT IT/MT Samordning Martin Svensson 0736-25 06 09 RAPPORT Datum 2014-03-27 1 (5) Anpassning av IT-stöd enligt patientdatalagens krav Bakgrund Regionstyrelsen har den 11 april 2013, 66, beslutat

Läs mer

Cirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:

Cirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Cirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Anna Lilja Qvarlander Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2012-03-23 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen

Läs mer

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion

Läs mer

Remissvar Nationell läkemedelslista (Ds 2016:44)

Remissvar Nationell läkemedelslista (Ds 2016:44) Ort och datum Stockholm 2017-04-12 Vår referens Handläggare Carita Fallström David Liljequist Er referens 30601-2017/0103 S2017/00117/FS Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se

Läs mer

Läkemedel - Dosexpedition

Läkemedel - Dosexpedition Läkemedel - Dosexpedition Hitta i dokumentet Syfte Syfte med Dosexpedition Kriterier för Dosexpedition Nyinsättning Ordination i Pascal Ny ordination Dosrecept Helförpackning Akut ordination Förnya eller

Läs mer

Resultat av remiss för ordinationsorsak och angränsande

Resultat av remiss för ordinationsorsak och angränsande 2013-07-04 Dnr 17125/2013 1(9) Resultat av remiss för ordinationsorsak och angränsande begrepp Begreppen i denna remiss är resultatet från det terminologiarbete som är en del av uppdraget att utveckla

Läs mer

Uppdrag att genomföra en förstudie om tillgång till information om vaccinationer

Uppdrag att genomföra en förstudie om tillgång till information om vaccinationer Regeringsbeslut I:2 2019-08-15 S2019/03409/FS (delvis) Socialdepartementet E-hälsomyndigheten Box 913 391 29 Kalmar Uppdrag att genomföra en förstudie om tillgång till information om vaccinationer Regeringens

Läs mer

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak lägesrapport, mars 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Frågor och svar om CeHis läkemedelsarbete

Frågor och svar om CeHis läkemedelsarbete Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 lakemedel@cehis.se www.cehis.se info@cehis.se Frågor och svar om CeHis läkemedelsarbete Här finner du frågor och svar om

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om professionsmiljarden

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om professionsmiljarden MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 2/2018 Vårt ärendenr: 18/00003 2018-01-26 Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om professionsmiljarden

Läs mer

Slutrapport. Återrapportering enligt ehälsomyndighetens regleringsbrev 2016 Nationell källa för ordinationsorsak. Dnr: 2016/05237 Datum:

Slutrapport. Återrapportering enligt ehälsomyndighetens regleringsbrev 2016 Nationell källa för ordinationsorsak. Dnr: 2016/05237 Datum: Slutrapport Återrapportering enligt ehälsomyndighetens regleringsbrev 2016 Nationell källa för ordinationsorsak Dnr: 2016/05237 Datum: 2016-10-31 Förord I regleringsbrevet för 2016 har ehälsomyndigheten

Läs mer

Nationella läkemedelslistan

Nationella läkemedelslistan Nationella läkemedelslistan Det här händer hos ehälsomyndigheten Magnus Åsén, Programledare 2018-12-07 Vårt uppdrag Det finns problem med dagens läkemedelsanvändning Information om en individs läkemedelsanvändning

Läs mer

Avtal om Kundens användning av Pascal Bilaga 1 - Tjänstespecifikation Pascal

Avtal om Kundens användning av Pascal Bilaga 1 - Tjänstespecifikation Pascal Avtal om Kundens användning av Pascal Mellan Inera och Kund Innehåll 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 2 2.1 Referenser... 2 3. Tjänstebeskrivning... 2 4. Åtaganden... 4 4.1 Kundens åtaganden... 4 4.2 Ineras

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende

Läs mer

Projektdirektiv Biverkningsrapportering

Projektdirektiv Biverkningsrapportering Revisionshistorik Version Författare Kommentar 0.1 Stefan Gustavsson Ursprungsversion 0.2 Förenkling av direktivet. Ex planen flyttas till projektplan 0.3 Anders Ferrari Uppdaterat effektmål och projektmål

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

Workshop barn och läkemedel

Workshop barn och läkemedel Workshop barn och läkemedel eped - säkrare läkemedelsordination i praktiken Christiane Garnemark, barnläkare Åsa Andersson, apotekare Bakgrund risker i läkemedelsprocessen Läkemedelsverket fann vid en

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Läkemedelsgenomgångar primärvården Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister 1.1 God samverkan med industrin leder till bättre vård I Sverige förekommer

Läs mer

Pascal ordinationsverktyg ersätter e-dos

Pascal ordinationsverktyg ersätter e-dos Pascal ordinationsverktyg ersätter e-dos Pascals ordinationsverktyg Sista steget i omreglering av apoteksmarknaden Anpassning till patientdatalagen från 2009 Gäller i första hand nuvarande e-dosanvändare

Läs mer

Process för terminologiarbete

Process för terminologiarbete Ledningssystem Rutin 2014-02-03 1(6) Avdelning R Regler och behörighet Upprättad av Emma Leeb-Lundberg Gäller från och med 2011-11-10 Process för terminologiarbete Typ av process Process för terminologiarbetet

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Landstings, regioners och kommuners handlingsplan för ehälsa Åke Rosandher Center för ehälsa

Landstings, regioners och kommuners handlingsplan för ehälsa Åke Rosandher Center för ehälsa Landstings, regioners och kommuners handlingsplan för ehälsa 2013-2018 Åke Rosandher Center för ehälsa CeHis roll och uppdrag Koordinerar landstingens och regionernas ehälsosamarbete Regleras i avtal mellan

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

4 Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag får utföras även om den enskilde motsätter sig behandlingen.

4 Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag får utföras även om den enskilde motsätter sig behandlingen. Lag (1996:1156) om receptregister SFS nr: 1996:1156 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1996-11-28 Ändrad: t.o.m. SFS 2013:1021 Inledande bestämmelser 1 För de ändamål som anges i 6 får

Läs mer