Bilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory. Stöd till säker läkemedelsprocess
|
|
- Rolf Svensson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory Stöd till säker läkemedelsprocess
2 1. Tjänstekontraktet GetMedicationHistory (GMH) Behovsbilden bakom GMH Innehållet i GMH Brister med dagens version av GMH Bristande dokumentation Information från olika delar av en process hanteras i samma tjänstekontrakt Otydligt regelverk för möjligheten att skicka ostrukturerad information Information om vissa typer av läkemedel kan inte struktureras fullt ut Strukturen för doseringsinformation stödjer inte mer komplexa doseringar som framför allt är aktuella inom slutenvården Knapphändig information om faktiska administreringar Begränsad mängd information om uppföljning/utvärdering av behandling stöds Bristande hantering av information om patientens egenmedicinering Beskrivning av hur information om ett temporärt uppehåll i en behandling ska kommuniceras saknas Det saknas stöd för att ange att en viss läkemedelsbehandling inte ska ges Delar som behöver analyseras ytterligare vid en eventuell vidareutveckling av GMH Hantering av information som är möjlig att slå upp i extern källa Regelverk för hantering av beslut om läkemedelsbehandling över vårdgivargränser Rekommendationer Fortsätt att ansluta till GMH Utred en lösning som är långsiktigt hållbar Utöka förvaltningen av GMH Förbättra dokumentationen Sid 2/10
3 Revisionshistorik Version Datum Författare Kommentar Delar av projektgruppen Sid 3/10
4 1. Tjänstekontraktet GetMedicationHistory (GMH) Som nämns i förstudien Stöd till säker läkemedelsprocess kan information om patientens läkemedelsbehandlingar idag tillgängliggöras från ett vårdsystem via det nationella tjänstekontraktet GetMedicationHistory (GMH). För att avgöra om och i så fall hur kontraktet bör utvecklas framöver har en analys gjorts av i vilken utsträckning som GMH kan användas för att möta de behov som har identifierats under behovsanalysen. 2. Behovsbilden bakom GMH Tjänstekontraktet GetMedicationHistory (GMH) togs fram år 2014 för att möjliggöra överföring av information som rör patientens läkemedelsordinationer. Uppdraget var att ta fram ett tjänstekontrakt baserat på informationsmodellen från den första versionen av Nationell patientöversikt (NPÖ), samt den informationsmodell som utarbetades i arbetet med Nationell ordinationsdatabas (NOD). Därutöver specificerades den mest grundläggande informationen om administrerade läkemedel i samarbete med olika professionsföreträdare. Resultatet blev den meddelandemodell som specificerar den information som idag kan tillgängliggöras från ett vårdsystem via tjänstekontraktet. Denna modell återfinns i tjänstekontraktsbeskrivningen för GMH ( 3. Innehållet i GMH På en övergripande nivå omfattar GMH de centrala informationsmängderna Ordination, Förskrivning och Administrering och kan därmed hålla information om dessa tre steg som utgör en del av processen från ordination till uppföljning av en behandling. De centrala informationsmängderna har i sin tur relationer till informationsmängderna Läkemedelsval (identifikation av och information om ett läkemedel), Dosering, Vårdpersonal, Vårdorganisation och Patient. GMH är ett mycket omfattande kontrakt som kräver att dokumentationen studeras i detalj för att det ska vara möjligt att förstå vilken information som kontraktet hanterar och hur det ska tillämpas i olika fall. De behov som rör information om ordination, förskrivning och administrering stöds i huvudsak av GMH, även om mindre justeringar skulle kunna ge ännu större behovstäckning. Behoven som rör information om identifiering av läkemedel, dosering, patient, vårdpersonal och vårdorganisation täcks också till stor del, men där krävs det något större förändringar för att möta flera av de behov som identifierats. De informationsmängder som har identifierats under behovsanalysen och som GMH i nuvarande version inte hanterar är: Iordningställande, Överlämnande, Effekt av behandling och Mål med behandling. Information om Planerad uppföljning hanteras i begränsad omfattning. Sid 4/10
5 4. Brister med dagens version av GMH I den analys som gjorts har ett antal brister i GMH identifierats. Nedan beskrivs de brister som har identifierats under förstudien och som behöver beaktas i förvaltningen av GMH samt i utvecklingen av nya tjänstekontrakt för läkemedelsinformation. Utöver denna analys finns det sedan tidigare problem beskrivna från arbetet med faktiska anslutningar som inte beskrivs i denna förstudie, men finns i Råd vid användning av GetMedicationHistory v Bristande dokumentation Under förstudien har det framgått tydligt att dokumentationen har brister och att den är svår att få grepp om. De begrepp och termer som används i dokumentationen är inte entydiga vilket försvårar för läsaren. Även datatyper och attribut i informationsmodellen har namnsatts och används på ett tvetydigt sätt. Då det idag är upp till varje systemleverantör eller kund att mappa relevanta informationsmängder i sitt system till GMHs olika delar finns risken att olika leverantörer eller kunder inte tolkar dokumentationen på ett enhetligt sätt. Detta resulterar i att mappningarna inte görs på ett likartat sätt mellan olika system vilket kan leda till brister i möjligheten att jämföra informationsmängder med varandra. 4.2 Information från olika delar av en process hanteras i samma tjänstekontrakt Den struktur som GMH har idag medför att information om ordination och alla eventuella tillhörande förskrivningar och/eller administreringar ska överföras via ett och samma meddelande, vilket kan vara ett problem i de fall när informationen skapas vid olika tidpunkter av olika personer i olika processer. Exempelvis är normalt information om administrering av ett läkemedel skapad av annan person än den som skapat ordinationen. Det vanliga är annars att de nationella tjänstekontrakten överför information från en specifik händelse i vården som registreras av en person och som skapas hos en vårdgivare. Strukturen kan ställa till problem i vissa situationer vilket medför att en analys bör göras av om GMH på sikt bör delas upp i flera delar för att få en långsiktigt mer hållbar och ren lösning. I analysen bör även hänsyn tas till den nya dataskyddsförordningen, GDPR, då denna kräver att endast relevant och efterfrågad information tillgängliggörs vid varje givet tillfälle. 1 Finns tillgänglig i releasepaketet för domänen Ordinationsutfall Sid 5/10
6 4.3 Otydligt regelverk för möjligheten att skicka ostrukturerad information För producenter finns, vid sidan av möjligheten att skicka information strukturerat, också möjlighet att skicka information ostrukturerat (en textmassa) vilket medför att informationskvaliteten i det som skickas inte kan säkras. Ett tydligare regelverk behöver definieras som styr när ostrukturerad information kan skickas och inte. Detta för att öka informationskvaliteten och för att undvika att möjligheten att skicka ostrukturerad information används på ett felaktigt sätt. 4.4 Information om vissa typer av läkemedel kan inte struktureras fullt ut Informationsmängden Läkemedelsval hanterar strukturerad information om läkemedlet för de flesta typer av läkemedelsprodukter, läkemedelsartiklar och handelsvaror. Dock stödjer inte strukturen fullt ut information om exempelvis extemporeläkemedel, licensläkemedel, läkemedel som innehåller fler än en aktiv substans eller läkemedelsprodukter som innehåller flera olika sorters läkemedel. Därtill är strukturen för informationsmängden Läkemedelsval framtagen för ordinerat/förskrivet läkemedel, och är mindre väl anpassad för iordningställt, administrerat, överlämnat eller expedierat läkemedel. Om detta är information som ska kunna kommuniceras framöver får avgöras i det kommande arbetet med att prioritera innehållet i en sammanhållen läkemedelsjournal. 4.5 Strukturen för doseringsinformation stödjer inte mer komplexa doseringar som framför allt är aktuella inom slutenvården Information om doseringar för mer komplicerade läkemedelsbehandlingar, som oftast sker inom slutenvården, täcks inte av GMHs struktur. Den är heller inte anpassad efter de behov som finns av information om iordningställd eller administrerad dos. Om stöd för detta behövs på sikt behöver analyseras under arbetet med att i detalj specificera den information som ska ingå i en sammanhållen läkemedelsjournal. 4.6 Knapphändig information om faktiska administreringar Den mest grundläggande informationen om faktiska administreringar som utförts av vårdpersonal kan överföras via GMH, dock inte alla detaljer som skulle kunna vara relevant att hantera. Information om administreringar som kommer från patienten själv eller dess ombud hanteras inte alls i kontraktet. I vilken utsträckning och på vilket sätt denna del behöver utökas får analyseras i arbetet med att i detalj specificera den information som ska ingå i en sammanhållen läkemedelsjournal. Sid 6/10
7 4.7 Begränsad mängd information om uppföljning/utvärdering av behandling stöds Information om uppföljning/utvärdering av en läkemedelsbehandling hanteras till viss del i GMH. Information om själva resultatet av en uppföljning/utvärdering av en läkemedelsbehandling (både av typen god/dålig effekt, och biverkningar) kan dock inte bäras av GMH. Detta är något som behöver utvecklas i GMH, eller i ett relaterat tjänstekontrakt, om fler av de behov som rör uppföljning/utvärdering av en behandling ska täckas. 4.8 Bristande hantering av information om patientens egenmedicinering Information om patientens egenmedicinering kan idag till viss del hanteras i samma struktur som information om en vanlig ordination i GMH. Dock gjordes ingen detaljerad behovsanalys av denna information inför framtagandet av GMH vilket gör att det saknas en beskrivning av hur informationen ska representeras i kontraktet. Denna del behöver analyseras mer i detalj än vad som gjorts hittills om behoven runt den information som kommer från patienten ska mötas. 4.9 Beskrivning av hur information om ett temporärt uppehåll i en behandling ska kommuniceras saknas Hur information om att en läkemedelsbehandling är pausad ska kommuniceras via GMH är inte specificerat. Dock finns det idag inte en gemensam uppfattning om vad det ur ett informationsperspektiv innebär att göra ett temporärt uppehåll i en behandling. Förstudiens förslag är därför att avvakta att detta utreds i SKLs arbete med en domänmodell för läkemedelsinformation och därefter avgöra om och i så fall hur det ska hanteras i GMH Det saknas stöd för att ange att en viss läkemedelsbehandling inte ska ges Att beslut tagits om att inte ordinera en viss läkemedelsbehandling, trots att det t.ex. strider mot en rekommendation, kan idag inte kommuniceras via GMH. Detta, tillsammans med orsaken till beslutet, kan enligt behovsanalysen vara aktuell information att dela med andra aktörer i vården av en patient. Om detta är information som ska kunna kommuniceras framöver får avgöras i det kommande arbetet med att prioritera de behov som har identifierats. Sid 7/10
8 5. Delar som behöver analyseras ytterligare vid en eventuell vidareutveckling av GMH 5.1 Hantering av information som är möjlig att slå upp i extern källa En mer allmän fråga som behöver redas ut i en eventuell vidareutveckling av GMH är hur mycket information som är möjlig att slå upp i externa källor som ska kunna skickas via ett tjänstekontrakt. Detta kan exempelvis gälla information om en läkemedelsprodukt som kan hämtas i Sil genom att ange NPL-id. Detta är inte en fråga som är specifik för läkemedelsområdet då det gäller såväl information om vårdpersonal och organisationer som information om ett läkemedel. 5.2 Regelverk för hantering av beslut om läkemedelsbehandling över vårdgivargränser I GMH finns det stöd för det som i kontraktet kallas ordinationskedjor. Detta syftar till att stödja en serie av ordinationer/beslut som rör samma läkemedelsbehandling. Dock saknas ett nationellt regelverk hur förändringar i en läkemedelsbehandling ska hållas ihop över systemoch vårdgivargränser ska hanteras, vilket leder till att det inte är möjligt att avgöra om GHM stödjer behoven på ett ändamålsenligt sätt. Sid 8/10
9 6. Rekommendationer Det är viktigt att poängtera att oavsett hur mycket information med hög kvalitet som ett tjänstekontrakt kan hantera så kommer kvaliteten i en samlad bild av en patients läkemedelsbehandlingar främst styras av tre andra delar nämligen hur många av de system som håller relevant läkemedelsinformation som är anslutna till kontraktet, hur väl informationen är dokumenterad i de system som tillgängliggör informationen samt på vilket sätt systemen har utvecklat integrationer med kontraktet. Idag finns tretton tjänsteproducenter anslutna via GMH, vilket inte är tillräckligt för att uppnå en fullständig bild av patientens läkemedelsbehandlingar. Flera nulägesbeskrivningar ger också bilden av att informationen i vårdsystemen idag inte är av tillräckligt hög kvalitet. Detta medför att parallellt med att de nationella tjänstekontrakten blir bättre behöver anslutningsgraden till dem och kvaliteten i vårddokumentationen öka. Nedan ges en beskrivning av vad som enligt förstudien bör göras med GMH i arbetet med att förbättra möjligheten att nå en samlad bild av patientens läkemedelsinformation. 6.1 Fortsätt att ansluta till GMH Analysen som har gjorts under förstudien visar att GMH, trots sina brister, hanterar mycket av den information kring ordination, förskrivning och administrering som behovsanalysen identifierat som relevant. Det finns inte heller något kvalitetssäkrat alternativ till GMH än så den är därför den lösning som nationella infrastrukturen i dagsläget tillhandahåller för att tillgängliggöra information över systemgränser. En anledning till att patientinformation som nås via sammanhållen journalföring inte är helt tillförlitlig är att den inte är komplett, vilket beror på att alla vårdgivare inte tillgängliggör sin information via GMH. Om mer information tillgängliggörs ökar nyttan med de befintliga nationella e-tjänster som är anslutna som konsumenter till GMH. Förstudiens rekommendation är därför att landsting och regioner som ett första steg ska fortsätta att ansluta till GMH och även öka anslutningstakten. Det är förstudiens övertygelse att detta, utöver att ta steg mot en mer komplett bild, kommer ta vårdsystemen mot en mer enhetlig struktur för informationen om en patients läkemedelsbehandling. Det kommer också med stor sannolikhet att leda till en ökning av datakvaliteten i de enskilda journalsystemen då informationskvaliteten blir synlig på ett annat sätt när man delar den med andra i enligt en gemensam struktur. 6.2 Utred en lösning som är långsiktigt hållbar Analysen har visat att GMH har ett antal brister som kan kräva en ny lösning för att de ska kunna hanteras på ett bra sätt. Detta gäller exempelvis det faktum att kontraktet är byggt för att omfatta flera delar i läkemedelsprocessen i ett och samma kontrakt. Detta tror inte förstudien är en optimal lösning på sikt och anser därför att detta, tillsammans med övriga identifierade brister, motiverar ett arbete där man utreder hur ett mer långsiktigt hållbart alternativ till GMH kan se ut. Eftersom den befintliga GMH trots sina brister fyller en viktig funktion bör detta arbete ske helt parallellt med arbetet med att fortsätta att ansluta system till GMH. Att utreda ett alternativ till GMH bör ha sin utgångspunkt i de behov som framöver prioriteras i arbetet mot en sammanhållen läkemedelsjournal. Utöver detta bör SKLs arbete med en domänmodell för läkemedelsinformation ligga som grund. Sid 9/10
10 6.3 Utöka förvaltningen av GMH Förstudien kan inte nog påpeka vikten av att en kontinuerlig, aktiv, förankrad och tillräckligt finansierad förvaltning kommer på plats. Förvaltning innebär att säkerställa att man underhåller och vidareutvecklar GMH samt stödjer olika aktörers arbete med att ansluta och använda kontraktet. Förstudiens rekommendation är att det sätts upp ett projekt för etablera en utökad förvaltning av GMH under hösten. Det är viktigt att denna förvaltning blir en del av en större helhet där olika aktörer samverkar kring det nationella arbetet inom läkemedelsområdet. Många av de behov som har identifierats av förstudien behöver detaljeras för att det ska vara möjligt att med säkerhet kunna avgöra vilka behov som faktiskt ska mötas med hjälp av GMH och vilka som ska mötas på annat sätt. Detta är något som borde ingå i det fortsatta förvaltningsarbetet och genomföras tillsammans med närliggande initiativ. 6.4 Förbättra dokumentationen För att höja kvaliteten på den information som tillgängliggörs från systemen är det viktigt att systemen tillgängliggör samma typ av information vilket kräver en enhetlig tolkning av dokumentationen. Då förstudien har identifierat brister i dokumentationen av GMH behöver den ses över och förbättras. Relevanta exempel behöver tas fram och flertalet förtydliganden behöver göras. Ett arbete är nödvändigt kring de begrepp och termer som används i dokumentationen för att minska risken för tvetydigheter. Även datatyper och attribut i informationsmodellen behöver gås igenom ur ett semantiskt perspektiv. Sid 10/10
Bilaga 3 - Analys av enkät. Stöd till säker läkemedelsprocess
Bilaga 3 - Analys av enkät Stöd till säker läkemedelsprocess 1. Enkäten och de svar som inkommit... 3 2. Enkätfrågor med tillhörande analys... 4 2.1 Struktureringsgrad... 4 2.1.1 Ordination... 4 2.1.2
Läs merBilaga 1 - Beskrivning av arbetsflöde för läkemedelsbehandling
Bilaga 1 - Beskrivning av arbetsflöde för läkemedelsbehandling Stöd till säker läkemedelsprocess Sid 1/6 Revisionshistorik Version Datum Författare Kommentar 1.0 2017-06-22 Delar av projektgruppen Sid
Läs merGemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018
Delrapport 2018-12-04 4.5-1097/2018 1(11) Kunskapsstyrning för socialtjänsten Victoria Johansson victoria.johansson@socialstyrelsen.se Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet
Läs merNy föreskrift ordination och läkemedelshantering
Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2017:37) Läkemedelskommittén Rim
Läs merBilaga 2 - Sammanställning av behov
Bilaga 2 - Sammanställning av behov Stöd till säker läkemedelsprocess Sid 1/31 1. VILKA BEHOV OMFATTAR DENNA SAMMANSTÄLLNING?... 3 1.1. EN INBÖRDES PRIORITERING ÄR NÖDVÄNDIGT... 3 2. SAMMANSTÄLLNING AV
Läs merVägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling
Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling Version 2.0 2014-04-15 ARK_0022 Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Målgrupper... 3 Avgränsning... 3 Vägledningens mallar... 3 Informationsspecifikation...
Läs merNationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten
NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:xx ersätter SOSFS 2000:1 1 januari 2018 Läkemedelsstämma 2017 Carina Träskvik
Läs merTjänstespecifik teststrategi. För anslutning till tjänsteplattform för vård- och omsorgsutbud
Tjänstespecifik teststrategi För anslutning till tjänsteplattform för vård- och omsorgsutbud Innehåll 1. Inledning... 3 Kvalitetsmål... 3 Anpassning till testmodell... 3 Ekosystem... 4 Nulägesbild... 4
Läs merIntresseanmälan gällande Terminologitjänsten
Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten Inledning Idag saknas gemensamma och effektiva sätt att skapa, kvalitetssäkra och distribuera de kodverk som används inom vården. Detta skapar svårigheter när
Läs merIntegrationshandledning Licensläkemedel
Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Integration... 3 Presentation... 4 Uppdatering... 4 Teknisk dokumentation... 5 Bilaga 1.... 6 Version Datum Författare Kommentar
Läs merStöd till säker läkemedelsprocess. En förstudie
Stöd till säker läkemedelsprocess En förstudie 1. SAMMANFATTNING... 4 1.1. MYCKET GÅR ATT GÖRA MEN DET KRÄVS ETT STORT ARBETE... 4 1.2. TA NÄSTA STEG NU!... 7 2. INLEDNING... 8 2.1. LÄSANVISNING... 8 2.2.
Läs merIntegrationshandledning Produkttypsgrupper
Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Integration... 5 Presentation... 5 Uppdatering... 7 Teknisk dokumentation... 7 Övrig information... 8 Bilaga... 9 Version Datum
Läs merDigital samverkan. Förslag från projekt Stöd för multidisciplinära konferenser
Digital samverkan Förslag från projekt Stöd för multidisciplinära konferenser 2019 06 17 DIGITAL SAMVERKAN FÖRSLAG FRÅN PROJEKT STÖD FÖR MULTIDISCIPLINÄRA KONFERENSER 2019-06-17 Ett strategiskt viktigt
Läs merIT i vården Magnus Åsén, Programledare
IT i vården 2018 Magnus Åsén, Programledare 2018-12-11 Min bakgrund Civilingenjör i elektroteknik från KTH Har nästan uteslutande drivit större IT-projekt inom telekom sedan 2000 Projekten har drivits
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende
Läs merAvtal om Kundens användning av
Avtal om Kundens användning av Informationsutlämning till NKRR Bilaga 1 Specifikation av tjänsten Informationsutlämning till NKRR Mellan Inera och Kund Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Referenser...
Läs merNationella Programmet för Datainsamling NPDI
Nationella Programmet för Datainsamling NPDI Praktisk tillämpning av de nationella verktygen och hur dessa fungerar tillsammans till nytta för vården Åke Nilsson, SKL Niklas Eklöf, SoS Johan Eltes, Inera
Läs merLAT Lathund anslutning och test
LAT Lathund anslutning och test Vårdgivare: Sida: 1 (19) Innehåll 1 Introduktion... 4 1.1 Beställningsstödet... 4 1.2 Kontakt vid frågor... 4 1.3 NKRR loggöversikt... 4 2 Avtal... 5 2.1 Personuppgiftsbiträdesavtal
Läs merNationella läkemedelslista Ds 2016:44
Nationella läkemedelslista Ds 2016:44 Inera har fått möjlighet att yttra sig över promemorian Nationell läkemedelslista, Ds 2016:44. Promemorian föreslår att en ny lag, lag om nationell läkemedelslista,
Läs merWorkshop barn och läkemedel
Workshop barn och läkemedel eped - säkrare läkemedelsordination i praktiken Christiane Garnemark, barnläkare Åsa Andersson, apotekare Bakgrund risker i läkemedelsprocessen Läkemedelsverket fann vid en
Läs merNationella läkemedelslistan
Nationella läkemedelslistan Det här händer hos ehälsomyndigheten Magnus Åsén, Programledare 2018-12-07 Vårt uppdrag Det finns problem med dagens läkemedelsanvändning Information om en individs läkemedelsanvändning
Läs merFrukostseminarium om Nationella läkemedelslistan Så ger Nationella läkemedelslistan patienten ökad delaktighet och trygghet
Frukostseminarium om Nationella läkemedelslistan Så ger Nationella läkemedelslistan patienten ökad delaktighet och trygghet 2019-03-28 Agenda 8.30 Välkomna och inledande ord Janna Valik, generaldirektör,
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:37 Författningsändring och implikationer för verksamheten Elma Tajic Läkemedelsenheten
Läs merVårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2014-04-16
Vårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2014-04-16 Innehåll Inledning Introduktion till NPÖ Vad ser jag i NPÖ? Vad krävs för att använda NPÖ? Hur startar
Läs merNationell läkemedelslista
Bilaga Ds 2016:44 Nationell läkemedelslista Socialdepartementet 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian lämnas förslag till en ny lag, lagen om nationell läkemedelslista. Den nya lagen föreslås
Läs mereped i VGR Introduktion av eped - nationell barnläkemedelsdatabas i Västra Götalandsregion
eped i VGR Introduktion av eped - nationell barnläkemedelsdatabas i Västra Götalandsregion eped Erfarenhet och evidensbaserad databas för barnläkemedel - Innehåller information om doseringar, biverkningar,
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt Innehåll Inledning... 4 Förutsättningar... 5 Steg 1 Relatera dokumentationsbehov
Läs merIntegrationshandledning Licensläkemedel
Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Integration... 3 Presentation... 4 Uppdatering... 4 Teknisk dokumentation... 5 Bilaga... 6 Sid 1/6 Syfte Syftet med denna integrationshandledning
Läs merVårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2015-12-15
Vårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2015-12-15 Innehåll Inledning Introduktion till NPÖ Vad ser jag i NPÖ? Vad krävs för att använda NPÖ? Hur startar
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården Ikraftträdande 1 januari 2018 Läkemedelsenheten 2018-05-25 Innebörd för
Läs merLOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer
1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket
Läs merNationell patientöversikt - NPÖ
Nationell patientöversikt - NPÖ 2018-09-22 Det här är Nationell patientöversikt - NPÖ Nationell patientöversikt gör det möjligt för vårdgivare att tillgängliggöra och ta del av journalinformation över
Läs merSKL:s arbete med en domänmodell för läkemedelsinformation
2018-08-28 1 (16) Kristin Schoug Bertilsson Avdelningen för vård och omsorg SKL:s arbete med en domänmodell för läkemedelsinformation Beskrivning av arbetet så här långt Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merIntegrationshandledning Nationell lista läkemedel under utökad övervakning
Nationell lista läkemedel under utökad övervakning Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 3 Praktisk tillämpning... 3 Integration... 3 Presentation... 4 Uppdatering...
Läs merLandstingets ledningskontor. Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län
Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län Bakgrund Agenda Sammanhållen journalföring Vad är NPÖ Vilka är anslutna? Vad krävs för att få/kunna
Läs merLäkemedelshantering ny riktlinje 2018
Läkemedelshantering ny riktlinje 2018 Ny föreskrift om ordination och hantering av läkemedel HSLF-FS 2017:37 Målet med de nya föreskrifterna är att de ska stödja hälso- och sjukvården i arbetet för en
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merFrågor och svar om CeHis läkemedelsarbete
Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 lakemedel@cehis.se www.cehis.se info@cehis.se Frågor och svar om CeHis läkemedelsarbete Här finner du frågor och svar om
Läs merYttrande över remiss om nationell läkemedelslista (Ds 2016:44)
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Strömbäck Caroline Datum 2017-03-06 Diarienummer KSN-2017-0121 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss om nationell läkemedelslista (Ds 2016:44) Förslag
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
1 Vers 20120323 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
Läs merSammanhållen journalföring
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för
Läs merKom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt. Anette Thalén och Maria Berglund
Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt Anette Thalén och Maria Berglund Bakgrund till tjänsterna och samarbetspartners Utvecklingen av Vårdhändelser och Formulärtjänsten
Läs merInformation om NPÖ till vårdgivare och införandeansvariga
Information om NPÖ till vårdgivare och införandeansvariga Innehåll Inledning Nationell patientöversikt Värdet av NPÖ Informationsmängder Gränssnitt Läsa och visa information Aktiviteter och anslutning
Läs merSvenska informationstjänster för läkemedel - Sil. - Beskrivning och tjänstespecifika villkor
Svenska informationstjänster för läkemedel - Sil - Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 3. REFERENSER... 2 4. TERMER OCH BEGREPP... 2 5. BESKRIVNING AV TJÄNSTEN... 3 5.1 Övergripande beskrivning
Läs merNationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning
Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...
Läs merSocialstyrelsens yttrande över betänkandet Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)
2015-10-20 Dnr 10.1-16445/2015 1(6) Kunskapsstyrning för socialtjänsten Lotti Barlow lotti.barlow@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande över
Läs merIntegrationshandledning DHPC: Ny viktig säkerhetsinformation om läkemedel till hälso- och sjukvården
: Ny viktig säkerhetsinformation om läkemedel till hälso- och sjukvården Innehållsförteckning Syfte... 3 Bakgrund... 3 Terminologi... 3 Innehåll... 3 Praktisk tillämpning... 4 Integration... 4 Uppdatering...
Läs merBilaga 4 - Förslag till ny anslutningsoption. Stöd till säker läkemedelsprocess
Bilaga 4 - Förslag till ny anslutningsoption Stöd till säker läkemedelsprocess 1. BEHOV AV ÄNDRADE PRINCIPER FÖR INFORMATIONSFÖRSÖRJNING... 3 2. DEN GEMENSAMMA LISTAN ÄR FUNKTIONELLT SETT EN UTÖKNING AV
Läs merDen gemensamma elektroniska patientjournalen
Regelverket och IT-stöd 1417 Den gemensamma elektroniska patientjournalen Mikael Hoffmann, stiftelsen NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi, Linköping Per Magnusson, Järpens hälsocentral, Järpen Inledning
Läs merNPL i Hälso och sjukvården
Nationellt Produktregister för Läkemedel mm i Hälso och sjukvården Tillverkare MAH/Ombud Läkemedels förmånsnämnden Läkemedelsverket Grosshandel Sluten vård Apotek Övriga intressenter Öppen vård och Kommunal
Läs merNationell Patientöversikt. - Beskrivning och tjänstespecifika villkor
Nationell Patientöversikt - Beskrivning och tjänstespecifika Innehåll 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Tjänstebeskrivning... 2 3.1 Tjänstens syfte och ändamål... 2 3.2 Anslutning till Nationella tjänsteplformen...
Läs merNPÖ konsument över Internet/Kunskapsöversikt NPÖ. Lars Törnblom/ Marita OlssonNarving Sveriges kommuner och landsting
NPÖ konsument över Internet/Kunskapsöversikt NPÖ Lars Törnblom/ Marita OlssonNarving Sveriges kommuner och landsting Unika användare av NPÖ september 2012 (>10) Källa:Inera AB Örebro kommun Västra Götalandsregionen
Läs merIntegrationshandledning Utsättningsorsaker
Innehållsförteckning Syfte... 3 Bakgrund... 3 Terminologi... 3 Innehåll... 3 Integration... 4 Krav... 4 Rekommendation... 5 Uppdatering... 5 Teknisk dokumentation... 5 Revisionshistorik Version Datum Författare
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:37 2018-09-21 Agenda Kort presentation av införandeprojektet i Region Halland
Läs merVårdsystem, Objekt Läkemedel
1(8) Vårdsystem, Objekt Läkemedel 2018-07-13 Leveransbesked 5.9 Denna version innehåller ett flertal utvecklings- och rättningsärenden. Nedan ser du de ändringar som berör flest användare. Undvik till
Läs merSå tar vi nästa steg för att öka användningen av NPÖ, Nationella patientöversikten. Britt Ehrs Landstinget Uppsala län
Så tar vi nästa steg för att öka användningen av NPÖ, Nationella patientöversikten Britt Ehrs Landstinget Uppsala län Norrbotten Anslutningsläget NPÖ 22/9 2012 Analys avslutad Jämtland Västerbotten Västernorrland
Läs merLäkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård
Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård Bakgrund Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) samt ändringsförfattning SOSF
Läs merChecklista. Konsumentinförande via Agent, Nationell Patientöversikt (NPÖ)
Checklista Konsumentinförande via gent, Nationell Patientöversikt (NPÖ) enast ändrad Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3 1.2 nsvarsfördelning... 3 2. Införande för agent... 4 2.1 Checklista: Förberedelser
Läs merFramtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation!
Framtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation! Anna Aldehag Med dr., enhetschef Emma Hultén Hälsoinformatiker Nuläge och önskat läge Livsviktiga varningar kan idag vara dolda i journalens
Läs merIntegrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara
Läkemedel inom förmånssystemet och periodens Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 4 Integration & presentation... 4 Teknisk dokumentation... 4 Sid 1/5 Syfte Information
Läs merehälsomyndighetens samverkan kring Nationella läkemedelslistan
ehälsomyndighetens samverkan kring Nationella läkemedelslistan Så samverkar ehälsomyndigheten för att utveckla Nationella läkemedelslistan Madelen Domajnko 2019-05-23 1.0 ehälsomyndigheten Myndighet under
Läs merNKRR. Regelskrivning i praktiken
Sida: 1 (13) NKRR Regelskrivning i praktiken Innehåll Sida: 2 (13) 1 Inledning... 3 1.1 Förkortningar och begrepp... 3 2 Ändringshistorik för dokumentet... 4 3 Bakgrund... 5 3.1 Regler i NKRR... 5 3.2
Läs merElektronisk remiss. Beskrivning och tjänstespecifika villkor
Elektronisk remiss Beskrivning och tjänstespecifika villkor Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 3. REFERENSER... 2 4. termer och begrepp... 2 5. BESKRIVNING AV TJÄNSTEN... 3 6. ANSLUTNING TILL
Läs merAvsiktsförklaring gällande utökning av beslutsstöd för läkemedel i Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel)
(Svenska informationstjänster för läkemedel) Bakgrund Svenska informationstjänster för läkemedel, Sil, innehåller kvalitetsgranskad och aktuell information om läkemedel från många olika källor. Samtliga
Läs merSocialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Informationsdag om Sil och Pascal 2016 Karin Ahlzén, Socialstyrelsen 2016-10-20 Bakgrund Varför dokumentera ordinationsorsaker?
Läs merVillkor för anslutning till Nationella tjänsteplattformen
Villkor för anslutning till Nationella tjänsteplformen Villkor för Anslutning till Nationella tjänsteplformen Innehåll 1. Inledning... 3 2. Referenser och definitioner... 3 2.1 Referenser... 3 2.2 Definitioner...
Läs merSäkerhetstjänster Spärr,Samtycke,Logg. Beskrivning och tjänstespecifika villkor
Säkerhetstjänster Spärr,Samtycke,Logg Beskrivning och Innehåll Säkerhetstjänster - Spärr,Samtycke,Logg - Beskrivning och... 2 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 3. REFERENSER... 2 4. TERMER OCH BEGREPP...
Läs merVitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet
Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet Anna Aldehag, Socialstyrelsen, Socialstyrelsen Stefan Gustavsson, Inera Lotti Barlow, Socialstyrelsen
Läs merIntroduktion till nationell informationsstruktur
2019-05-29 1(6) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras strukturerat
Läs merBröstcancerprocess och informationsinnehåll
Bröstcancerprocess och informationsinnehåll Vitalis 23 april 2015 Lotti Barlow 2015-04-21 Tidigare arbete med bröstcancerriktlinjerna i förhållande till gemensam informationsstruktur Pilot baserat på 22
Läs merFördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1 Användarforum 5/2 2015 Ingela Strandh och Susan Sverin Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Olika
Läs merNya NPÖ. Möte i Göteborg 2014-10-07. Tomas Ahl Inera
Nya NPÖ Möte i Göteborg 2014-10-07 Tomas Ahl Inera Journal- och läkemedelstjänster Historik (juni 2013-juli 2014) 1/1 1992? ÄDELREFORMEN Tomas Ahl Inera Tomas Ahl Inera Juni 2013.. Min Journal på nätet
Läs merInformationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem
Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter
Läs merEtt mätinstrument för informationsrisker i läkemedelsprocessen
Ett mätinstrument för informationsrisker i läkemedelsprocessen Anna-Lena Nilsson civilingenjör, projektledare anna-lena.nilsson@lnu.se Tora Hammar doktorand, farmaceut tora.hammar@lnu.se ehälsoinstitutet,
Läs merProjektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa
Projektportfölj, maj 2014 Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa Uppdragsportfölj gemensam informationsstruktur Förvaltning Förvaltningsstyrning Projektverksamhet Projektportföljstyrning Förvaltningsplan
Läs merChecklista. För åtkomst till Svevac
Checklista För åtkomst till Svevac Innehållsförteckning 1 Inledning 2 2 Inloggning/autentisering i Svevac 2 3 Målet sammanhållen vaccinationsinformation 3 4 Säkerhetstjänsten 3 5 Detta är HSA 3 6 Detta
Läs merHinder och möjligheter för säker digital informationsöverföring i Jönköpings län
Hinder och möjligheter för säker digital informationsöverföring i Jönköpings län Uppdrag till arbetsgruppen Att på ett så allsidigt sätt som möjligt utreda hinder i informationsöverföringen och åtgärder
Läs merehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel
ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel Om ehälsomyndigheten Inrättades 2014 Myndighet under Socialdepartementet Styrs av en instruktion som beskriver styrning, organisation och vilka uppgifter
Läs merNATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDI. Datainsamling till kvalitetsregister genom praktisk tillämpning av de nationella verktygen
NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDI Datainsamling till kvalitetsregister genom praktisk tillämpning av de nationella verktygen NPDI Mål: Strategi: Ta fram en nationell lösning för datainsamling
Läs merStruktur i journal och kvalitetsregister tar bort dubbelregistrering
Struktur i journal och kvalitetsregister tar bort dubbelregistrering Nationella Kvalitetsregister, Nationella programmet för datainsamling, NPDi, Staffan Winter, programansvarig Nationellt program för
Läs merIntegrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara
Läkemedel inom förmånssystemet och periodens Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 4 Krav... 4 Rekommendation... 4 Teknisk dokumentation... 5 Version Datum Författare
Läs merRegion Halland förfrågan angående valfrihetssystem
KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-10-15 Dnr 416/2014 1 (5) Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Region Halland förfrågan angående valfrihetssystem Konkurrensverkets beslut Kravet på anslutning som
Läs merJournal via Nätet. Vårdhändelser
Journal via Nätet Vårdhändelser Kort om Vårdhändelser Utvecklingen av Vårdhändelser har bedrivits i projektet Mina Vårdflöden. Ett samverkansprojekt mellan bland annat SLL, VGR, Region Skåne och NLL som
Läs merLathund. Rutin för Barnmorska. Läkemedelsordination av barnmorskor. Innehåll. Preventivmedelsbesök. Gravid kvinna som har läkemedelsbehandling
Rutin för Barnmorska Preventivmedelsbesök Barnmorska sätter ut preventivmedel som för närvarande inte används. Barnmorska ska migrera de läkemedel som de har förskrivningsrätt på det vill säga det preventivmedel
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande
Läs merUppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Regeringsbeslut I:4 2012-06-14 S2011/5826/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Regeringens beslut Regeringen uppdrar
Läs merNy version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning
Läs merIntegrationshandledning Administreringsskällan
Administreringsskällan Innehållsförteckning Syfte... 3 Terminologi... 3 Bakgrund... 3 Innehåll... 3 Integration... 4 Uppdatering... 4 Teknisk dokumentation... 5 Revisionshistorik Version Datum Författare
Läs merLathund. Läkemedelsordination av barnmorskor
Lathund Läkemedelsordination av barnmorskor Lathunden beskriver hur det praktiskt görs och är uppdelad i fyra delar: 1. Överföra ordinationer från gamla läkemedelsmodulen 2. Läkemedel där recept finns
Läs merNationell Patientöversikt NPÖ. Anders Namn, arbetsplats, Jacobsson, datum IT-arkitekt, IT-centrum, 2012-02-02
NPÖ NPÖ ur ett användningsperspektiv Sammanhållen journalföring enligt Patientdatalagen Informationsåtkomst över vårdgivargränser Patientens samtycke krävs vid åtkomst Nationell, regional och lokal patientöversikt
Läs merHANDLINGSPLAN 2016 Regional utveckling av esamhället i Västra Götaland
HANDLINGSPLAN 2016 Regional utveckling av esamhället i Västra Götaland Inledning/bakgrund Sedan 2008 har VästKom varit samverkansorgan vid dialoger med SKL, VGR, med flera kring digitalisering. VästKom
Läs merAvtal om Kundens användning av Svevac Bilaga 1 - Specifikation av tjänsten Svevac
Avtal om Kundens användning av Svevac Bilaga 1 - Specifikation av tjänsten Svevac Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Referenser... 3 2.2 Definitioner... 4 3. Tjänstebeskrivning... 6 3.1 Syftet
Läs merLäkemedel i Skåne 2017 den 9 mars Nationell läkemedelslista. Maarten Sengers Kansliråd Socialdepartementet. Socialdepartementet
Läkemedel i Skåne 2017 den 9 mars 2017 Nationell läkemedelslista Maarten Sengers Kansliråd 1 Kort om nuläget Ett förslag på en nationell läkemedelslista publicerades den 23 december i form av en departementspromemoria
Läs merSOSFS 2000:1 (M) 3 kap. 7. Följande ordinationstyper finns: Ordinationstyper
9 10 2.ORDINATION Socialstyrelsen har i sin tillsynsverksamhet i ett flertal sammanhang kunnat konstatera, att det vid tillämpningen av reglerna för ordination och övrig läkemedelshantering förekommit
Läs merDelrapport - Uppdrag att förbereda införandet av nya regler för utbyte av läkemedel
Delrapport - Uppdrag att förbereda införandet av nya regler för utbyte av läkemedel Återrapportering av regeringsuppdrag enligt E-hälsomyndighetens regleringsbrev (S2018/04687/FS) Dnr: 2019/02531 Datum:
Läs merSammanhållen vaccinationsinformation. Vitalis 10 april 2014 Lars Midbøe, projektledare SKL Marcus Claus, delprojektledare, Mawell
Sammanhållen vaccinationsinformation Vitalis 10 april 2014 Lars Midbøe, projektledare SKL Marcus Claus, delprojektledare, Mawell Projektet Sammanhållen Vaccinationsinformation Uppdrag från Sveriges Kommuner
Läs merSocialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsens råd för e-hälsa och gemensam informationsstruktur Karin Ahlzén 2015-02-24 Nationell källa för ordinationsorsak
Läs merNationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll
Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Grupperingar inom strategin: Högnivågruppen Samrådsgruppen Nationell ehälsa mellan 2006-2012 Infrastrukturfrågor som grund för en ändamålsenlig och
Läs merAnvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation
1(5) Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Bil. 2 b till Handbok för läkemedelshantering. Denna anvisning är framtagen av en arbetsgrupp från Läkemedelskommittén,
Läs mer