Frågor och svar om CeHis läkemedelsarbete

Transkript

1 Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, Stockholm Vxl: lakemedel@cehis.se info@cehis.se Frågor och svar om CeHis läkemedelsarbete Här finner du frågor och svar om CeHis läkemedelsarbete med fokus på den samlade läkemedelslistan i NOD samt Pascal. Frågorna är inte sorterade i någon särskild ordning, så för att söka bland dem, klicka på ctrl + f och skriv ditt sökord i rutan. Hittar du inget svar på just din fråga? Skriv till lakemedel@cehis.se. Historik Datum/version Kommentar 22 maj 2013 Första version publicerad på cehis.se 10 juni 2013 Nya frågor (53 57), förtydliganden (om att med pappersrecept här avses handskrivna pappersrecept) i fråga 4, 5, 46. Nya frågor (58 65) efter NOD-workshoppen den 11 juni ) Vad är skillnaden mellan Pascal och NOD? Kortfattat är Pascal ordinationsverktyg en webbapplikation och ett användargränssnitt som i dag används för att ordinera och hantera beställningar av läkemedel till patienter som får en del av sina läkemedel förpackade i dospåsar. För dessa patienter har vården via Pascal direktåtkomst till receptinformationen i receptregistret hos Apotekens Service. NOD är den samlade lagringsplatsen för läkemedelsordinationer inom ramen för den sammanhållna journalföringen, dvs. den innehåller patientens samlade läkemedelslista. Pascal och vårdsystemens läkemedelsmoduler kommer när NOD är utvecklat och i drift att kopplas till NOD. Pascal går då att använda för alla patienters ordinationer. Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga strategin för Nationell ehälsa tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.

2 2 (15) 2) Varför måste dos-ordinationer via Pascal journalföras? Pascal är för dospatienters ordinationer i dag kopplat till receptregistret som inte lagligen är att betrakta som journalhandling. Detta förklarar varför information som skrivs in i Pascal för dos inte automatiskt är journalförd, utan måste dokumenteras även i användarens journal. På samma sätt fungerade Apoteket AB:s tidigare applikation edos. När NOD är utvecklat och i full produktion kommer Pascal ordinationsverktyg vara kopplat till NOD och därmed kommer information som skrivs in via Pascal även att vara journalhandling. 3) Vad är NOD? NOD, Nationell ordinationsdatabas, kommer att vara den samlade lagringsplatsen för alla patienters läkemedelsordinationer inom ramen för den sammanhållna journalföringen, dvs. den innehåller patientens samlade läkemedelslista. Det kommer att gå att komma åt informationen i NOD via Pascal ordinationsverktyg, men också via de vårdsystem som integrerar med NOD, dvs. anpassas till de tjänster som utvecklats för att läsa och skriva i NOD. 4) Vad är den samlade läkemedelslistan? Den samlade läkemedelslistan är den lista över patientens läkemedelsordinationer (och läkemedelsförskrivningar) som journalförs i NOD och som kommer att kunna tillgängliggöras via Pascal ordinationsverktyg och integrerade vårdsystem. All information om vilka läkemedel patienten fått rekommenderat lagras på ett ställe och visas i samma lista (med patientens samtycke). Målet med den samlade läkemedelslistan är att skapa en samlad bild av vilka läkemedel en patient har, oavsett hur och var patienten fått dem. Dock kommer inte ordinationer via handskrivna pappersrecept att finnas med i den samlade läkemedelslistan. 5) Vad betyder öppenvårdsordinationer och slutenvårdsordinationer i samband med NOD? Som öppenvårdsordinationer räknas i detta sammanhang ordinationer som ligger till grund för en förskrivning, dvs. ett recept som patienten kan hämta ut på ett öppenvårdsapotek. Sådana ordinationer kan göras både inom öppenvården och slutenvården. Utgångspunkten för den samlade läkemedelslista är sådana receptförskrivna läkemedel, även om andra ordinationer också kan finnas med. Målet med den samlade läkemedelslistan är att skapa en samlad bild av vilka läkemedel en patient har, oavsett hur och var patienten fått dem. Dock kommer inte ordinationer via handskrivna pappersrecept finnas med i den samlade läkemedelslistan. Vidare kommer spädningar, administreringar, signeringar och annan information som är kopplad till utdelning av läkemedel inom slutenvården inte att finnas med i den samlade läkemedelslistan. Sådan information hanteras i det lokala vårdsystemet. Det kommer att bli en fråga för varje integration med NOD att lösa hur informationen i det lokala vårdsystemet ska kombineras med informationen i NOD.

3 3 (15) 6) Vi har ett vårdsystem som hanterar både öppen och slutenvård är den samlade läkemedelslistan i NOD inget för oss då? Jo. Det finns ingenting som hindrar att vårdgivaren kombinerar en integration med NOD (användning av den samlade läkemedelslistan) med mer detaljerad slutenvårdsfunktionalitet (spädningar, administration, signering m.m.) som bara finns i det lokala vårdsystemet. Hur denna kombinerade funktionalitet bäst byggs i de olika vårdsystemen kräver analys utifrån varje vårdgivares tekniska lösning och behov. Viktigt att tänka på är vilka ordinationer det finns behov att dela över vårdgivargränser i sammanhållen journalföring; det är dessa som är av intresse i den samlade läkemedelslistan. 7) Vad händer med interaktionskontroller när det finns spärrar på delar av informationen? Enligt patientdatalagen är det inte tillåtet att göra interaktionskontroller på sådan information som patienten har spärrat. Den nationella tekniska lösningen medför att dessa kontroller inte kommer genomföras för spärrad information. 8) Vad händer med interaktionskontroller när patienten inte ger samtycke till att visa informationen? Väljer patienten att inte ge sitt samtycke till att visa information kan inte heller interaktionskontroll göras på de delar av informationen som registrerats utanför aktuell vårdgivare, även om patienten inte spärrat någon information. 9) Hur får användaren veta att det finns spärrad information i en patients läkemedelslista? Enligt patientdatalagen måste varje vårdsystem som innehåller spärrad information för en patient visa upp för användaren att det finns spärrad information för patienten. Däremot får systemet inte automatiskt visa varifrån informationen kommer. Hur och när denna information får visas styrs av patientdatalagen och Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14). 10) Hur slår spärr på den samlade läkemedelslistan? Spärrar kan sättas på vårdenhetsnivå (inre spärr) eller vårdgivarnivå (yttre spärr), och de kan sättas för all information eller för all information under en viss, angiven tidsperiod. Läkemedelsinformation och uppmärksamhetsinformation (till exempel upplysningar om överkänslighet) kan undantas från spärr. Huvudprincipen för spärr enligt patientdatalagen är att sådan information som registrerats inom den egna vårdenheten aldrig kan spärras för vårdenheten. I läkemedelslistan gäller det oavsett om den registrerade informationen är en ny ordination eller om det rör sig om en utsättning eller en dosändring i en ordinationskedja där tidigare ordinationer gjorts utanför vårdenheten. All information som registrerats utanför vårdenheten kan däremot påverkas av spärrar (inre eller yttre). Det innebär att ordinationskedjor kan få hål i sig om information från vissa av de ordinerande vårdenheterna har spärrats. Exempel: Patienten besöker först en läkare i Skåne och blir där ordinerad ett läkemedel. Senare besöker patienten en läkare i Stockholm, som sätter ut behandlingen. Båda har

4 4 (15) vårdsystem som integrerats med NOD. Om patienten därefter spärrar information från Skåne (yttre spärr), kommer ordinationen från Skåne inte längre att synas i den samlade läkemedelslistan när Stockholmsläkaren öppnar den, medan utsättningen av behandlingen, som gjordes i Stockholm, fortfarande kommer att synas. När Skåneläkaren öppnar listan, kommer både den första ordinationen och utsättningen att synas (om patienten givit sitt samtycke till att visa ospärrad information). Om patienten sedan besöker en läkare från Kalmar, som öppnar listan, kommer ordinationen från Skåne inte att synas, och utsättningen från Stockholm kommer bara att synas om patienten vid läkarbesöket i Kalmar givit sitt samtycke till att visa ospärrad information. Om patienten undantagit läkemedelsinformation från spärr, kommer hela ordinationskedjan att visas hos alla vårdgivarna (förutsatt att patienten givit sitt samtycke till att visa ospärrad information). Den samlade läkemedelslistan innehåller ingen uppmärksamhetsinformation, så därför blir det ingen skillnad för någon användare av den samlade läkemedelslistan om patienten undantagit sådan information från spärr. Det kan dock påverka andra system. Viktigt att notera är att allt detta gäller information som registrerats direkt i den samlade läkemedelslistan (via Pascal ordinationsverktyg eller via integrerade vårdsystem). Men listan innehåller också kopior på de e-recept som skickas från icke-integrerade vårdsystem, och patientens spärrar påverkar även denna information. E-receptinformation visas i den samlade läkemedelslistan om patienten antingen inte satt några spärrar alls i systemet (inre eller yttre) eller undantagit läkemedelsinformation från satta spärrar eller satt en spärr som tidsbegränsats. Om e-receptinformationen inte visas via den samlade läkemedelslistan i ett vårdsystem som integrerat med NOD, har användaren i stället åtkomst till de egna e-receptoriginalen (från tiden före integrationen) i sitt eget lokala vårdsystem. 11) Kommer Pascal ordinationsverktyg att kopplas till Infektionsverktyget för registrering av antibiotikaordinationer? Det finns ännu inga beslut fattade om koppling från Pascal ordinationsverktyg till Infektionsverktyget. En anledning är att Infektionsverktyget har slutenvården som huvudsaklig målgrupp, medan Pascal i första hand är tänkt att användas inom öppenvården. Vårdsystem som integrerar såväl med NOD som med Infektionsverktyget kan däremot göra kopplingen i sitt eget användargränssnitt. 12) Kommer information om patientens överkänsligheter m.m. (uppmärksamhetsinformation) att kunna lagras i NOD? Det finns ännu inga beslut om en sådan utökning av informationsmängden i NOD. Det finns dock inget som hindrar de vårdsystem som integreras med NOD att läsa upp patientens lokala uppmärksamhetsinformation och presentera den i sitt användargränssnitt tillsammans med den samlade läkemedelslistan från NOD. 13) Vad är en ordination och vad är ordinationskedja? I den samlade läkemedelslistan räknas varje nytt beslut som en ny ordination. Varje ordination kan kopplas till en (eller ingen) förskrivning. I det praktiska språkbruket förekommer uttryck som en ordination ändras eller en ordination kan ge flera recept, men så ser inte den

5 5 (15) bakomliggande funktionaliteten ut. Detta har flera skäl. Ett skäl är att varje nytt beslut måste kopplas till en ansvarig, vilket görs på ett tydligare sätt om varje beslut ses som en ny ordination. Ett annat skäl är att det enligt patientdatalagen inte är tillåtet att ändra i någon annans journalanteckning. Däremot är det givetvis tillåtet att sätta ut en behandling som någon annan satt in eller att ändra på en dosering som någon annan ordinerat. Det blir lättare att visa på att patientdatalagen följs om utsättningar och ändringar logiskt och tekniskt betraktas som nya ordinationer som ersätter de tidigare i stället för att lösningen skulle följa språkbruket om ändringar i befintliga ordinationer. Ordinationer som hör ihop kopplas i stället samman genom att de får ett gemensamt id som håller dem samman i en ordinationskedja. I Pascal ordinationsverktygs och i integrerade vårdsystems användargränssnitt är det viktigt att denna hantering löses så att användaren ska kunna följa och förstå alla förändringar i läkemedelslistan utan att behöva bekymra sig så mycket om vad som händer tekniskt under huven. Synsättet ett beslut en ordination ska inte skapa merarbete för användaren. 14) Kan en ordination generera flera recept? Nej. I den samlade läkemedelslistan betraktas varje nytt beslut som en ny ordination, och det gör att varje enskilt recept följer av en och endast en ordination. Däremot hålls på varandra följande ordinationer samman i en ordinationskedja. I ordinationskedjan kan flera recept genereras (även om bara ett recept åt gången kan vara giltigt). Notera också att ett recept motsvarar det som på pappersrecept och e-recept kallats en receptrad, dvs. ett recept kan inte innehålla mer än ett läkemedel. 15) Var ligger originalinformationen när ett vårdsystem har integrerat med NOD? Originalet för ordinationen och tillhörande förskrivningar (recept) kommer att finnas i den sammanhållna journalen i NOD. E-receptinformation från ännu inte integrerade vårdsystem är dock inte original, utan en kopia av originalet i det ursprungliga vårdsystemet. 16) Går det att på ett effektivt sätt bygga en tidslinje med alla ordinationer med historik? Detta är inte en funktionalitet som är inbyggd i tjänsterna som tillhandahålls tillsammans med första versionen av NOD. Pascal ordinationsverktyg kommer inte heller att ha den funktionaliteten i användargränssnittet i sin första version för NOD. Ingenting hindrar dock att sådan funktionalitet byggs i de lokala vårdsystemens användargränssnitt när de integreras med NOD. 17) Om en användare försöker läsa upp den samlade läkemedelslistan i NOD men misslyckas, och det finns en sparad läskopia i vårdsystemet, hur länge är denna lista av värde? Till exempel om den är ett år gammal vid nästa besök? Ska det finnas bäst-före-tid på hämtad information? Så snart en ny ordination är gjord är den sparade listan inaktuell. Det är upp till varje vårdgivare att avgöra hur sparade listor får användas.

6 6 (15) 18) Dagens NEF-format innebär att e-receptoriginalet ligger i journalsystemet, kommer det att bli annorlunda i den samlade läkemedelslistan? Nej, inte för de vårdsystem som inte integrerat med NOD och därför fortsätter att skicka e-recept med NEF-formatet. E-receptinformationen i NOD kommer att vara kopior av original i de lokala, ännu inte integrerade, vårdsystemen. Däremot kommer det att vara originalet av de ordinationer och förskrivningar som görs direkt via Pascal ordinationsverktyg eller via integrerade vårdsystem som lagras i NOD. NOD kommer med andra ord att ha ett annat receptformat än NEF. 19) Hur kommer fritexten från nuvarande förskrivningar att omvandlas till strukturerat data med doseringar per klockslag, det som i dag görs manuellt i Pascal dos? Strukturerad dosering kommer endast att gå att göra via Pascal ordinationsverktyg eller via de vårdsystem som integrerat med NOD. Förskrivningar som lagras i NOD som e-receptinformation från icke integrerade vårdsystem kommer däremot enbart att visa doseringsinformationen som den matades in, dvs. i fritext. 20) Hur kopplas ordinationen till förskrivning och därefter till uttag Varje ordination som görs i Pascal ordinationsverktyg eller i integrerade vårdsystem kommer att förses med ett unikt id, som också följer med till förskrivningen om ordinationen ska kunna hämtas ut på apotek. Vid uttag kopplas uttagsinformationen också till detta id, som kommer att lagras i Läkemedelsförteckningen (Apotekens Services register över alla receptförskrivna läkemedel som hämtats ut på apotek). Det är en informationsmängd som inte funnits i Läkemedelsförteckningen förut. På så vis kommer Pascal och integrerade vårdsystem att kunna visa upp varje uttag, inklusive information om eventuella generikautbyten, (15 månader bakåt i tiden) kopplat till rätt ordination/ordinationskedja + förskrivning (om allt gjorts direkt i den samlade läkemedelslistan). Ett id från e-recepten från de icke integrerade systemen kommer också att lagras i Läkemedelsförteckningen, så att även uttag som härrör från e-recept kommer att kunna kopplas till rätt förskrivning i den samlade läkemedelslistan. 21) Hur versionshanteras ordinationer vid ändringar? Varje ordinationsändring samt varje administrering måste gå att spåra till vem som utfört vad. Varje ändringsbeslut registreras som en ny ordination och kommer därmed alltid att vara spårbart till den som registrerat det. Ordinationer som följer på varandra (dosändringar, byte av läkemedel för samma ordinationsorsak m.m.) kommer att kopplas samman i en ordinationskedja. Hantering av administreringar (med signering m.m.) inom slutenvården stöds däremot inte, dvs. denna information kommer inte att lagras i NOD. Däremot finns det ingenting som hindrar att integrerade vårdsystem hanterar administreringar lokalt och samtidigt kopplar dem till uppgifter i den samlade läkemedelslistan. Den spårbarhet som behövs för sådan information hanteras i de lokala vårdsystemen. 22) Vilken standard kommer att användas för doseringar? I de tjänster som överför information till och från NOD kommer en strukturerad doseringsmodell att användas. Modellen utarbetades i samband med ett tidigare landstingsgemensamt projekt om

7 7 (15) ordinationer, förskrivningar och uthämtade läkemedel (har kallats UFO-modellen). Den omfattar även tolkning av kortnotationer för de ingående doseringstyperna. 23) Vad händer med ordinationsinformationen om det ordinerade läkemedlet byter namn/tillverkare? Läkemedel som byter namn eller tillverkare behåller sitt unika id i Apotekens Services varudatabas, så det kommer alltid att gå att se vilket läkemedel som ordinerades, även om ordinationen ligger långt tillbaka i tiden. 24) Om vi helintegrerar vårt lokala vårdsystem med NOD, dvs. både skickar och tar emot data från den, är det då att anse att vi får sammanhållen journalföring i vårt system? Den samlade läkemedelslistan i NOD är alltid en del av den sammanhållna journalföringen, oavsett vilket system som används vid åtkomst. Det betyder att all funktionalitet kring samtycke, patientrelation och spärr måste finnas på plats i det lokala systemet innan det är möjligt att komma åt informationen via vårdsystemet. 25) Har möjligheten utretts att i stället för att skicka enstaka ändringar av information i varje enskild ordination skulle vårdsystemen kunna skicka en komplett lista av hur läkemedelslistan ser ut just nu så fort någonting i läkemedelslistan ändras. Versionerna av läkemedelslistan skulle kunna lagras i NOD och varje vårdgivare ansvarar för sin version av den lista som skickas. Nej, en sådan lösning har inte varit ett alternativ i utvecklingen av NOD. 26) Hur stort kommer behovet av NOD att vara när patienten har ett eget hälsokonto? Kommer det inte vara patienten som äger denna lista? Målsättningen är att den samlade läkemedelslistan i NOD på sikt ska tillgängliggöras för patienten via hälsokontot. I ett första steg kommer dock den läkemedelsinformation som tillgängliggörs via hälsokontot att vara receptinformation ( Mina sparade recept ) och information om uthämtade läkemedel (från Läkemedelsförteckningen). Ännu så länge är utvecklingen av kopplingen mellan NOD och hälsokontot inte påbörjad. 27) Om vi lagrar en läskopia av informationen i NOD, blir vi i så fall personuppgiftsbiträde för den information som vi har tagit emot? När en läskopia av den samlade läkemedelslistan sparas i vårdsystemet blir vårdgivaren inte personuppgiftsbiträde. Det är juridiskt sett ingen skillnad mot att spara ett utdrag på papper från en annan vårdgivares journalföring. 28) När man visar information från NOD, var och hur hanteras att spärrad information inte visas upp? Det lokala vårdsystemet hanterar spärr av information, dvs. även spärrar som berör NOD.

8 8 (15) 29) Kommer ordination enligt generella direktiv att kunna stödjas? Ordination enligt generella direktiv definieras i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården som ordination av läkemedel som gäller för patienterna på en viss enhet vid vissa angivna tillstånd, utan att en särskild individuell ordination behöver ges. Det innebär att en sjuksköterska utan förskrivningsrätt efter behovsbedömning får ge patienten vissa av läkare på förhand beslutade läkemedel utan kontakt med läkare i det individuella fallet. Om den aktuella vårdenheten använder Pascal ordinationsverktyg för att komma åt den samlade läkemedelslistan kommer ordination enligt generella direktiv inte att stödjas, eftersom det enbart kommer att vara personer med förskrivningsrätt som överhuvudtaget får åtkomst till patientinformation i den samlade läkemedelslistan via Pascal (med undantag för att läsa information om dospatienter). Om vårdenheten däremot använder ett vårdsystem som integrerats med NOD, gäller vårdsystemets behörighetssystem, och sjuksköterskan har åtkomst till patientens information (givet patientrelation och samtycke). Sjuksköterskan kommer då att kunna registrera en ordination enligt generella direktiv. Däremot kan hen inte göra en förskrivning ( skicka ett recept ), eftersom det bara är personer med förskrivningsrätt som kan göra det. Detta är samma regler som gäller i dag. 30) Kan en sjuksköterska som arbetar i ett vårdsystem som integrerats med NOD förbereda ärenden genom att lägga in ordination för senare hantering av läkare? Ja. Sjuksköterskan (som i exemplet antas sakna förskrivningsrätt) kan skapa en ordination i systemet, men inte en förskrivning, eftersom förskrivning kräver förskrivningsrätt. Läkaren, som har förskrivningsrätt, kan sedan komplettera med en förskrivning. Exakt hur lösningen kommer att se ut i det enskilda vårdsystemet finns inget generellt svar på. 31) Ska en kopia av den hämtade läkemedelslistan sparas i det lokala vårdsystemet som en säkerhet varje gång patientens samlade läkemedelslista öppnas? Säkerhetskopior är ett bra sätt att skydda sig eller mildra effekter av ett eventuellt avbrott. NOD byggs för en mycket hög tillgänglighet, men avbrott i kedjan vårdsystem stödsystem NOD kan aldrig helt uteslutas, eftersom det finns många beroenden. Hur den exakta lösningen för respektive vårdgivare och vårdsystem ska se ut ansvarar varje vårdgivare för. 32) Hur hanteras åtkomstregleringen för information om en enskild patient? För de vårdsystem som integrerar med NOD kommer patientdatalagen att gälla utan ytterligare behörighetsinskränkningar. Den som använder Pascal ordinationsverktyg för att ordinera eller titta på information för andra patienter än dospatienter måste ha förskrivningsrätt, dvs. för Pascal för NOD är behörigheten snävare. Det innebär till exempel att sjuksköterskor utan förskrivningsrätt inte kommer att kunna se den samlade läkemedelslistan för patienter som inte är dospatienter när Pascal används. Denna begränsning har gjorts efter diskussion med Datainspektionen.

9 9 (15) 33) Går det att ställa en fråga (tekniskt) om den senaste versionen av en patients samlade läkemedelslista är hämtad till vårdsystemet? I den lösning som kommer att pilottestas med Pascal ordinationsverktyg hösten 2013 kommer man alltid att slå direkt mot NOD och jämföra underlagsversion. 34) Hur kommer det att regleras att Pascal bara används av personer som inte har någon annan läkemedelsmodul? Det är upp till varje vårdgivare att sätta upp lokala rutiner för hur och av vem som Pascal ordinationsverktyg får användas. 35) När en sjuksköterska ska dela ut (administrera) medicin, ska då informationen från den samlade läkemedelslistan användas? Läkemedel ska administreras efter korrekt och aktuell information. I vårdsystem som integrerat med NOD hanteras åtkomsträttigheter på samma sätt som i det övriga vårdsystemet (enligt patientdatalagen). I sådana system kan således även sjuksköterskor utan förskrivningsrätt komma åt information om aktuell läkemedelsbehandling för patienter som inte är dospatienter (originalinformationen). I de fall endast Pascal ordinationsverktyg används, utan koppling till ett annat vårdsystem, är det endast förskrivare som kan komma åt denna information via Pascal (pga. Datainspektionens krav på att åtkomst ska begränsas tekniskt när Pascal används fristående). Vårdgivarna ansvarar i sådana fall för att säkerställa att sjuksköterskor utan förskrivningsrätt får den information de behöver med hjälp av andra rutiner än med direktåtkomst till den samlade läkemedelslistan via Pascal. Observera att dospatienters läkemedelslista kommer att vara tillgänglig för sjuksköterskor på samma sätt som i dag. 36) Stöds tillfällig utsättning i den samlade läkemedelslistan, dvs. går det att särskilt ange att en viss utsättning är ämnad som tillfällig? I SIL:s lista över utsättnings- och ändringsorsaker, som kommer att användas i den samlade läkemedelslistan, finns Tillfällig utsättning med som ett alternativ. 37) Vem kan svara på mer detaljerade frågor om spärrar och andra verksamhetsfrågor Samtliga nationella e-hälsotjänster som har krav att uppfylla PDL gör det via den nationella säkerhetslösningen. Rutiner för spärr- och logghantering ska finnas hos varje vårdgivare. På cehis.se kommer CeHis att samla svar på de verksamhetsfrågor som skickas in via lakemedel@cehis.se.

10 10 (15) 38) När vårdsystemen börjar integrera med NOD kan den teoretiskt sett innehålla e-receptinformation som är flera år gammal. Hur långt tillbaka måste ordinatörerna rensa för att få en aktuell läkemedelslista? En antibiotikakur från 2012 är till exempel inte aktuell Ordinationer och e-receptinformation som räknas som aktuella är de som inte passerat utsättningsdatum (för ordinationer) resp. sista giltighetsdatum (för e-recept). Historik kan också hämtas för varje ordination, och då är grundinställningen den att ett års historik hämtas i taget. 39) Hur kommer ordinationer som är direkt kopplade till administrering. t.ex. vaccinationer att hanteras? Det kommer i princip att gå att registrera information om att en vaccination ordinerats i NOD via Pascal ordinationsverktyg och via integrerade vårdsystem. Dock är funktionaliteten för hanteringen av denna information inte fullt utbyggd. Till exempel finns ingen hantering av administreringsinformation. Sannolikt behöver också mer information om vaccinationer (batchnummer osv.) kunna lagras än vad som blir möjligt i den första versionen av NOD. En utökning av NOD för denna typ av information ingår dock för närvarande inte i CeHis handlingsplan. 40)Hur kommer e-receptinformationen att hanteras vad gäller spärrar och samtycke? E-receptinformation innehåller ingen HSA-identifiering av vårdenheten, varför den måste spärrhanteras enligt separata rutiner. En patients e-receptinformation kommer att spärras i sin helhet så fort den nationella spärrtjänsten signalerar att patienten spärrat någon journalinformation, oavsett vilken vårdgivare/vårdenhet spärren gäller, och oavsett om spärren är inre eller yttre. E-receptinformationen kommer dock att visas (i sin helhet) om patienten undantagit läkemedelsinformation på alla satta spärrar. Om patientens spärr är satt med tidsbegränsning visas de e-recept som faller utanför tidsbegränsningen, också här oavsett vårdgivare/vårdenhet. Om patienten inte ger sitt samtycke till att visa ospärrad information inom sammanhållen journalföring, visas ingen e-receptinformation upp alls. 41) Måste alla system som har åtkomst till informationen i NOD också vara kopplade till den nationella spärrtjänsten? Ja, integrerade vårdsystem behöver ha tillgång till den nationella spärrlistan för patienten. Kontraktet för spärr stödjer att spärrarna från den nationella noden läses ned. Det är den lokala spärrtjänsten som ansluter till nationell spärrtjänst, inte de lokala vårdsystemen. 42) Vad gör en enskild privatläkare om patienten inte vill att e-receptinformation från denna läkare ska visas upp i patientens samlade läkemedelslista? Om patienten vill spärra sin journalinformation hos privatläkaren är det vårdgivarens ansvar att tillhandahålla möjlighet att spärra. Vårdgivaren ska ha en rutin för detta; antingen genom att det görs i vårdgivarens egen regi eller genom att det görs av en annan vårdgivare.

11 11 (15) 43) En patient har spärrat information från vårdgivare A, som ordinerat Citodon. Patienten besöker därefter vårdgivare B och ber att få sitt recept på Citodon förnyat. Hur gör ordinatören hos vårdgivare B? Ordinatören från vårdgivare B ser inte ordinationen på Citodon från vårdgivare A, eftersom den är spärrad, och kan därmed rent tekniskt inte förnya receptet. Ordinatören måste i stället göra en helt ny ordination av Citodon (påbörja en ny ordinationskedja). 44) Hur hanteras e-receptinformation från vårdgivare som valt att stå utanför sammanhållen journalföring? I den samlade läkemedelslistan är det patienten som bestämmer. Så länge patienten själv inte satt några spärrar hos vårdgivaren kommer e-receptinformationen från dessa vårdgivare att visas i patientens samlade läkemedelslista. 45) Hur kan man hålla sig i synk med senaste version av ordinationslistan i NOD? I befintlig lösning löser man detta genom att läsa upp ordinationslistan och jämföra underlagsversionen. 46) Kommer pappersrecept att finnas i NOD? Nej, uppgifter om handskrivna pappersrecept lagras inte automatiskt i NOD, men om patienten så önskar kan information om de läkemedelsbehandlingar som förskrivits via pappersrecept registreras i efterhand av behörig hälso- och sjukvårdspersonal. Uppgifter om uthämtade läkemedel från Läkemedelsförteckningen omfattar alla sorts recept, och denna information kan visas tillsammans med den samlade läkemedelslistan. 47) Kommer behovet av att använda Pascal ordinationsverktyg för dospatienter upphöra när ett vårdsystem integrerar mot NOD, så att doshanteringen kan göras direkt via vårdsystemet? Ja, det är ambitionen. Under Pascal-piloten med NOD som Inera och ett mindre antal landsting att genomföra kommer Pascal för dos dock fortfarande att vara ett separat system. Men eftersom de nya tjänstekontrakt som utvecklats för NOD kan hantera både dospatienters och vanliga patienters information, går det att göra på annat sätt i integrationerna. 48) Hur ska läkemedelsinformation för personer utan personnummer hanteras? Recept kan, precis som i dag, förskrivas för alla patienter. Precis som i dag krävs då att födelsedatum, kön och mottagande apotek anges för patienter som inte har ett fullständigt, svenskt personnummer. Receptinformation från ännu inte integrerade vårdsystem kommer inte heller att kunna visas för sådana patienter. Journalföring av ordinationer i NOD går att göra för patienter med personnummer eller samordningsnummer. 49) Går det att ordinera läkemedelsprodukter som inte finns med i SIL? Ja, det går att ordinera läkemedelsprodukter som inte finns med i SIL under förutsättning att det finns möjlighet att ordinera i fritext i journalsystemet. Som alltid ska ordinationen omfatta

12 12 (15) läkemedelsnamn, läkemedelsform, styrka, dosering, administrationssätt och tidpunkter för administrering ( 7. SOSFS kap). 50) Registrering av forskningspatienters läkemedel, dvs. dubbelblindade läkemedel som ges vid läkemedelsprövning hur hanteras det i den samlade läkemedelslistan? Det går att registrera att patienten tar ett läkemedel inom ramen för en läkemedelsprövning och man följer då prövningsenhetens riktlinjer för ordinationen. Förutsättningen är att det finns möjlighet att ordinera i fritext i journalsystemet. Som alltid ska ordinationen omfatta läkemedelsnamn, läkemedelsform, styrka, dosering, administrationssätt och tidpunkter för administrering ( 7. SOSFS kap). 51) Finns annan information än receptförskrivna läkemedel i den samlade läkemedelslistan? Ja. Den samlade läkemedelslistan kan även innehålla information om andra läkemedel än de receptförskrivna, till exempel rekvisitionsläkemedel. Det är ordinatören som avgör om en ordination ska leda till en förskrivning eller inte. Såväl receptförskrivna läkemedel som rekvisitionsläkemedel kan ordineras både inom öppenvården och inom slutenvården. Vårdpersonalen kommer också att kunna registrera information i den samlade läkemedelslistan om sådana läkemedel och naturläkemedel som patienten köpt receptfritt. Även information om läkemedel som patienten tar i samband med en forskningsstudie kommer att kunna registreras. Det som däremot inte kommer att gå att registrera i den samlade läkemedelslistan är mer detaljerade uppgifter om spädningar, administration, signering m.m. som görs inom slutenvården. Sådan information hanteras i det lokala vårdsystemet. Det kommer att bli en fråga för varje integration med NOD att lösa hur informationen i det lokala vårdsystemet ska kombineras med informationen i NOD. 52) Hur och var loggas det att en användare fått se en patients samlade läkemedelslista i NOD? Oavsett vilka uppgifter ett vårdsystem tillgängliggör för användare är det vårdgivarens ansvar att se till att det finns loggningsuppgifter om vem som har sett vilken information. Det är endast i vårdsystemet i vilket användaren arbetar som det går att veta vad användaren fick tillgång till, eftersom det är där det finns information om eventuell filtrering av uppgifterna pga. spärr, eller om användaren har tittat på spärrad information med hänvisning till nödsituation etc. När Pascal ordinationsverktyg används för att komma åt den samlade läkemedelslistan i NOD, ser Pascal till att åtkomsten loggas. Den logg Pascal skapar hamnar i nationell loggtjänst och tillgängliggörs för uppföljning enligt de möjligheter som erbjuds från de gemensamma Säkerhetstjänsterna. 53) Kommer det att komma en checkin-/checkutfunktion för NOD; det finns stora behov av detta inom slutenvården? En så kallad checkin-/checkut-funktion skulle möjliggöra att varje ändring i den samlade läkemedelslistan inte gjordes direkt i NOD, utan patientens hela läkemedelslista skulle importeras

13 13 (15) till det lokala vårdsystemet vid ett slutenvårdstillfälle. Under slutenvårdstillfället skulle alla uppdateringar göras lokalt, och när patienten skrivs ut skulle den då aktuella läkemedelslistan exporteras tillbaka till NOD. Behovet av checkin-/checkutfunktionen har påtalats från flera håll, men någon fullständig kravspecifikation finns inte. Funktionen måste också ställas mot andra önskemål om funktionalitetsutveckling och sättas i relation till vilka resurser som kommer att finnas för NOD innan beslut om utveckling kan fattas. 54) Vilka parametrar i en ordination ska vara ändringsbara i ändra-funktionen för NOD? I ändra-funktionen för Pascal för dos går det bara att ändra läkemedel inom ATC-gruppen, och ordinationsorsak går inte att ändra alls. Det finns inga tekniska begränsningar i ändra-funktionen som säger att bara vissa parametrar går att ändra. Dock återstår diskussioner med användare om det eventuellt bör formuleras gemensamma verksamhetsregler som kräver att vissa parametrar inte ska gå att ändra. 55) Vad är det för skillnad mellan utsättningsdatum och sista giltighetsdag? Hur hanteras dessa datum för förskrivningar som kommit in till NOD via e- recept? Utsättningsdatum är ett datum som anger när en behandling ska avslutas, medan sista giltighetsdag anger hur länge apoteket har rätt att lämna ut det ordinerade läkemedlet. Med andra ord hör utsättningsdatum till ordinationen och sista giltighetsdag till den förskrivning som eventuellt hör till ordinationen (receptet). Ordinatören kan genom att sätta ett utsättningsdatum göra ordinationen tidsbegränsad, eller ange att ordinationen gäller tillsvidare (dvs. inte sätta något utsättningsdatum). Förskrivningens (receptets) giltighet kan max sättas till ett år från ordinationsdatum. Förskrivningar som kommit in till NOD via ett e-recept innehåller dock ingen information om huruvida den bakomliggande ordinationen är tidsbegränsad eller gäller tillsvidare, utan bara information om hur länge receptet är giltigt. När en sådan förskrivning verifieras i den samlade läkemedelslistan kommer systemet också att automatiskt generera ett utsättningsdatum för ordinationen. Just nu är förslaget att detta datum ska sättas till samma datum som e-receptets sista giltighetsdag. Obs att denna hantering av e-recept inte gäller nuvarande Pascal för dos. 56) Hur ska journalsystemen kunna selektera de läkemedelsordinationer som inte tas emot av NOD, till exempel infusioner med tillsatser? Dylika ordinationer ges både inom öppenvård och slutenvård. Vilka ordinationer som ska sparas i NOD och vilka detaljer kring ordinationen som ska sparas lokalt måste utredas och lösas vid integreringen av respektive vårdsystem. Det kan komma att visa sig att nya tjänster behöver utvecklas för att vårdens behov ska kunna lösas tillfredsställande i detta avseende.

14 14 (15) 57) Om en patient kommer till apoteket med ett pappersrecept, kan apotekspersonalen i dag registrera det i receptregistret. Kommer de att kunna göra det efter införandet av NOD? Ja, det kommer de att kunna göra. Men den information de registrerar i receptregistret kommer inte att bli synlig för vården, dvs. den kommer inte att föras över till NOD. 58) Vad innebär samarbetssavtalet med CeHis och vem ska skriva på det? Samarbetsavtalet tydliggör ansvar och roller för CeHis och landstingen i arbetet med vårdsystemens integration med Nationell ordinationsdatabas (NOD). Samarbetsavtalet är också en viktig avsiktsförklaring som visar respektive landstings ambitioner att planera och genomföra integrationen. Det är alltså landstingen som ska underteckna avtalet, även om en del av det praktiska arbetet lämpligen görs i respektive vårdsystems kundgrupp. Socialdepartementet har velat understryka hur central integrationen med NOD är för det gemensamma e-hälsoarbetet i landstingen. Därför har undertecknandet av samarbetsavtalet med CeHis satts som grundkrav för att landstingen ska få ta del av medlen (300 miljoner kronor) för förbättrad läkemedelsanvändning i 2013 års överenskommelse för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. 59) Hur kommer Socialdepartementet att fördela de 300 miljonerna som villkoras med att samarbetsavtalet om NOD ska vara undertecknat senast den 30 september 2013? Fördelas de mellan de landsting som tecknat avtal, eller görs fördelningen på annat sätt? I nuläget (juni 2013) är fördelningsnyckeln inte känd av CeHis och Inera. 60)Hur hanteras Socialstyrelsens föreskriftskrav på aktivt val för att få åtkomst till ospärrad information på en annan vårdenhet inom samma vårdgivare? För den samlade läkemedelslistan i NOD betraktats det i dag som ett aktivt val att användaren väljer att gå in i listan. 61) Måste samtliga NOD-tjänster inkluderas i en integration? Tekniskt sett finns det i dag (juni 2013) inget som säger att alla tjänster måste integreras, men för full funktionalitet så måste alla tjänster med. Det kommer sannolikt också att bli aktuellt med gemensamma verksamhetsregler som ställer krav på vilka tjänster som ska integreras och hur de ska användas, så att integrationerna blir så likvärdiga som möjligt. 62) Farmaceuter på apoteket registrerar ibland handskrivna pappersrecept i receptregistret. Kommer dessa recept att visas upp i den samlade läkemedelslistan? Nej, farmaceuter på apotek får inte skriva i NOD; informationen som de registrerar från pappersrecepten stannar i receptregistret. 63) Syns expedieringar av handskrivna pappersrecept i Läkemedelsförteckningen? Ja, där syns alla expedieringar av förskrivna läkemedel utan undantag.

15 15 (15) 64) Kommer informationen från Läkemedelsförteckningen att sparas och journalföras i den samlade läkemedelslistan i NOD Nej, informationen kommer inte att sparas i NOD. NOD-tjänsterna möjliggör visning av uttagsinformationen från Läkemedelsförteckningen och koppling mellan ordination/förskrivning och uttag. Däremot har det visat sig för svårt med hantering av spärrar och samtycke om denna information skulle sparas inom ramen för sammanhållen journalföring (vilken vårdenhet hör informationen om uthämtade läkemedel till?). Vill användaren journalföra uttagsinformationen, är rådet att spara ett utdrag ur Läkemedelsförteckningen i det lokala journalsystemet. 65) Vad händer i NOD med information från sådana vårdsystem som ännu inte integrerat med NOD och som inte använder NPL-id och NPL-pack-id för att identifiera förskrivna läkemedel på sina e-recept, utan varunummer? Varunummer kommer att kompletteras med NPL-id och NPL-pack-id i samband med att informationen sparas i NOD.